Tid: Onsdagen den 6 december 2017 kl Plats: Stora salongen, Folkets Hus, Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Tid: Onsdagen den 6 december 2017 kl Plats: Stora salongen, Folkets Hus, Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Revidering av bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv för SOLTAK AB Dnr 2017/KS0432 Föredraganden 5. Avsägelse från Carlos Rebelo Da Silva (S) från uppdraget som ledamot i styrelsen för SOLTAK AB, samt fyllnadsval Dnr 2014/KS Avsägelse från Julia Färjhage (C) från uppdraget som ersättare i styrelsen för SOLTAK AB, samt fyllnadsval Dnr 2014/KS Nominering av ordförande i styrelsen för SOLTAK AB Dnr 2014/KS Val av 2 representanter till ägarrådet för SOLTAK AB Dnr 2014/KS Valärende - Avsägelser - Fyllnadsval Dnr 2014/KS Skolstruktur och kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun Dnr 2016/KS0405 Carin Thorén Hansson, ordförande utbildningsnämnden Camilla Olofsson, vice ordförande utbildningsnämnden

2 Kallelse Kommunfullmäktige 11. Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Dnr 2017/KS Delårsbokslut från Södra Bohusläns räddningstjänstförbund 2017 Dnr 2017/KS Taxor och avgifter - ärenden enligt plan och bygglagen fr o m Dnr 2017/KS Taxor och avgifter - ärenden enligt miljöbalken och livsmedelslagen fr o m Dnr 2017/KS Taxor och avgifter - VA- taxa fr o m Dnr 2017/KS Taxor och avgifter Avfallstaxa fr o m Dnr 2017/KS Taxor och avgifter - individ- och familjeomsorgen fr o m Dnr 2017/KS Taxor och avgifter omsorgs och funktionshinderverksamheten fr o m Dnr 2017/KS Taxor och avgifter Idrottsanläggningar fr o m Dnr 2017/KS Taxor och avgifter utbildningsnämnden fr o m Dnr 2017/KS Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dnr 2017/KS0417

3 Kallelse Kommunfullmäktige 22. Revidering av kommunens ekonomiska styrprinciper Dnr 2017/KS Upphävande av ledarskapspolicyn Dnr 2017/KS Upphävande av Policy för rökfri arbetstid Dnr 2017/KS Styrdokument för krisberedskap /KS Sammanträdesdagar 2018 Dnr 2017/KS0306 Bert Åkesson (S) Ordförande

4

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS0371 Kommunstyrelsen Ändring av bolagsordning, ägardirektiv samt aktieägaravtal för SOLTAK AB Dnr 2017/KS0432 Sammanfattning Kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö har tidigare beslutat att ingå som ägare i ett gemensamt ägt bolag, SOLTAK AB. Ale, Orust och Öckerö kommuner har i respektive kommunfullmäktige beslutat att säga upp samarbetsavtalet. Beslut om förvärv av Ale, Orust och Öckerö kommuners aktier i SOLTAK AB har fattats under Ett arbete har genomförts avseende revidering av bolagsordning, ägardirektiv samt aktieägaravtal. Finansiering Avser inte finansiella beslut. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse Förslag till bolagsordning, ägardirektiv samt aktieägaravtal. Förslag till beslut - Kommunfullmäktige godkänner reviderat förslag till bolagsordning för SOLTAK AB (bilaga 1) - Kommunfullmäktige godkänner reviderat förslag till ägardirektiv för SOLTAK AB (bilaga 2) - Kommunfullmäktige godkänner reviderat förslag till aktieägaravtal för SOLTAK AB (bilaga 3). - Kommunfullmäktige upphäver beslut / 33 samt / 6. Lena Palm kommunchef

6 Dokumentnamn Bolagsordning Antaget datum Version 2.0 Sida 1 Bolagsordning för SOLTAK AB Antaget av respektive ägarkommuner Stenungsunds kommun Lilla Edets kommun Tjörns kommun Kungälvs kommun SOLTAK AB bolagsstämma Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

7 Dokumentnamn Bolagsordning Antaget datum Version 2.0 Sida 1 Bolagsordning för SOLTAK AB Organisationsnummer Bolagets firma Bolagets firma är SOLTAK AB. 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Kungälvs kommun, Västra Götalands län. 3 Föremål för bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet är att med iakttagande av kommunala principer tillhandahålla ägarkommunerna stöd- och servicetjänster inom verksamhetsområdena löneadministration, ekonomiadministration IT-drift och support. Bolaget kan också tillhandahålla tjänster inom växeltelefoni, gemensam upphandling, fordonsförsörjning, juridik mm, samt specialistfunktioner inom samhällsplanering och teknik. Ett nytt tjänsteområde förutsätter att minst 2 av ägarkommunerna beslutar att ge bolaget uppdraget att etablera de nya tjänsterna Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som tilldelas av ägarkommunerna. Verksamheten ska bedrivas åt ägarkommunerna eller i ägarkommunernas ställe. Bolaget kan bedriva upphandlingsverksamhet åt ägarkommunerna och åt sådana juridiska personer som innehas av en eller flera av ägarkommunerna. Bolaget kan vara inköpscentral åt ägarkommunerna och de juridiska personer som innehas av en eller flera av ägarkommunerna och ska i den egenskapen ingå ramavtal och upphandlingskontrakt avseende varor, entreprenader och andra tjänster. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt kommunalrättsliga principer angivna i 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen som likställighetsprincipen, lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen. Verksamheten i Bolaget ska inte bedrivas i vinstsyfte. Om Bolaget eller Bolaget genom dess dotterbolag bedriver verksamhet som enligt lag ska bedrivas på affärsmässig grund ska kommunallagens självkostnadsprincip inte tillämpas i den delen. 4 Ändamål med bolagets verksamhet Bolaget har till ändamål med sin verksamhet att främja ägarkommunernas behov av administrativa stödresurser på ett kostnadseffektivt sätt. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

8 Dokumentnamn Bolagsordning Antaget datum Version 2.0 Sida 1 5 Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget ska tillhandahålla allmänna handlingar i överensstämmelse med de regler som följer av kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen, denna bolagsordning och ägardirektiv. Fråga om utlämnande av handling avgörs av verkställande direktören. Verkställande direktörens beslut att inte lämna ut handling eller uppgift i handling ska på sökandens begäran prövas av Bolagets styrelse. Bolaget ska tillämpa den taxa för utlämnande av allmänna handlingar som gäller i den kommun Bolaget har sitt säte. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst sjuttiotusen (70 000) kronor och högst tvåhundraåttiotusen ( ) kronor. 7 Antal aktier Antalet aktier ska vara lägst 700 aktier och högst aktier. 8 Rösträtt Ingen aktieägare har rätt att på bolagsstämma rösta för mer än en fjärdedel var av aktierna i bolaget. 9 Styrelse Styrelsen ska bestå av 5 styrelseledamöter och 4 suppleanter med närvaro- och yttranderätt. Personalrepresentation i styrelsen utses i enlighet med Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Styrelsen utses genom att ägarkommunernas respektive kommunfullmäktige väljer var sin ledamot och suppleant för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Den ledamot som ska vara styrelsens ordförande utses genom likalydande beslut i samtliga ägarkommuners respektive kommunfullmäktige för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

9 Dokumentnamn Bolagsordning Antaget datum Version 2.0 Sida 1 Styrelsen har rätt att inrätta arbetsutskott eller andra organ vars befogenheter ska regleras i skriftliga instruktioner enligt 8 kap. 7 aktiebolagslagen. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

10 Dokumentnamn Bolagsordning Antaget datum Version 2.0 Sida 1 10 Verkställande direktör Bolaget ska ha en verkställande direktör som utses av styrelsen. 11 Revisorer För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, bolagets årsredovisning och räkenskaper utses på årsstämman en revisor med en suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 12 Lekmannarevisorer För samma mandattid som för bolagets styrelse ska kommunfullmäktige i Tjörns kommun, Kungälvs kommun, Stenungsunds kommun och Lilla Edets kommun utse vardera en lekmannarevisor. 13 Inspektionsrätt Kommunstyrelserna i respektive ägarkommun har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. 14 Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma ska ske genom e-post till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 15 Aktieägares rätt att delta i årsstämma Rätt att delta i årsstämma har aktieägare som på dagen för årsstämman är införd i aktieboken. 16 Årsstämma På årsstämma som ska hållas en gång varje år senast i maj månad ska följande ärenden behandlas. 1. Val av ordförande och sekreterare vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller flera justeringsmän. 4. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

11 Dokumentnamn Bolagsordning Antaget datum Version 2.0 Sida 1 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse och i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om: a) fastställelse av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen samt i förekommande fall den fastställda koncernbalansräkningen, c) ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorerna och lekmannarevisorerna med suppleanter. 9. I förekommande fall bekräftelse av kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter samt lekmannarevisorer. 10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. 11. Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen eller ägardirektiv. 17 Bolagsstämmans kompetens Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1. Årligt fastställande av handlingsprogram med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren. 2. Fastställande av budget för verksamheten. 3. Ram för upptagande av krediter. 4. Ställande av säkerhet. 5. Bildande av bolag. 6. Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant. 7. Köp eller försäljning av fast egendom. 8. Andra köp, förvärv eller upplåtelser än som nämnts ovan överstigande ett värde om kronor exklusive mervärdesskatt per affärstillfälle. 9. Upptagande av lån överstigande ett belopp om kronor samt ställande av säkerhet. 10. Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt. 18 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska omfatta perioden 1/1-31/12. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

12 Dokumentnamn Bolagsordning Antaget datum Version 2.0 Sida 1 19 Fullmäktiges yttranderätt Bolaget ska bereda ägarkommunernas kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 20 Firmateckning Bolagets firma ska tecknas av styrelsen eller av dem bland styrelsens ledamöter, suppleanter och verkställande direktören som styrelsen därtill utser. Bemyndigandet får inte avse ensam firmateckningsrätt, utan endast två personer i förening. 21 Förköpsförbehåll Samtliga överlåtelser av aktier i bolaget omfattas av förköpsförbehållet. Erbjudande om förköp kan endast utnyttjas för samtliga aktier som erbjudandet omfattar. Aktieägare ska erbjudas att köpa aktie i bolaget innan den överlåts till ny ägare (förköpsförbehåll). Den som avser att överlåta en aktie som omfattas av förköpsförbehållet ska före överlåtelsen anmäla detta hos bolagets styrelse. Bolaget ska lämna en underrättelse om erbjudandet till varje förköpsberättigad med känd postadress. Den som vill utöva förköpsrätt ska anmäla detta till bolagets styrelse inom två månader från överlåtarens behöriga anmälan om avsikten att överlåta aktier. Begär flera förköpsberättigade förköp beträffande samma aktie, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas i första hand efter det antal aktier som var och en av dem äger och i andra hand genom lottning som verkställs av styrelsen. Förköpsbeloppet ska motsvara akties andel av bolagets substansvärde och ska betalas inom en månad från den tidpunkt då förköpsbeloppet blev bestämt. Kommer aktieägaren och den som begärt förköp inte överens i frågan om förköp, får den som begärt förköp, inom två månader från den dag förköpsanspråket framställdes hänskjuta tvisten till avgörande av skiljemän enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler för förenklat skiljeförfarande varvid skiljenämnden ska bestå av en skiljeman. Om aktier erbjudits till förköp utan att förköp kommit till stånd har aktieägaren rätt att utan nytt erbjudande överlåta aktierna. Denna rätt gäller dock endast under sex månader från utgången av den tid som anges i tredje stycket ovan eller, vid tvist om förköp, från den dag tiden för talan enligt femte stycket ovan löpt ut eller det blev slutligt fastställt att den som begärt förköp inte hade förköpsrätt, eller, om den förköpsberättigade inte erlagt priset för aktierna inom den tid som anges i fjärde stycket ovan, från tidpunkten då betalningsfristen löper ut. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

13 Dokumentnamn Version Bolagsordning 2.0 Antaget datum Sida Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan respektive ägarkommuns kommunfullmäktiges godkännande. 23 Bolagets upplösning Skulle bolaget upplösas eller likvideras ska dess behållna tillgångar utöver tillskjutet aktiekapital tillfalla aktieägarna i proportion till aktieinnehavet. Versionshistorik Version Datum Utfärdare Status Kommentar Britt-Marie Nilsson Upprättad Antagen av styrelsen SOLTAK AB Britt-Marie Nilsson Ändring Korrigerat datum antagen KF Stenungsund Britt-Marie Nilsson Reviderad Styrelsen beslutar att energirådgivning stryks i 3, andra stycket då detta inte godkänns i kombination med bolagsnamnet av Bolagsverket Britt-Marie Nilsson Reviderad Samtliga KF har tagit beslut om ändring av Bolagsordning. Ny version sänds till Bolagsverket Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

14 Dokumentnamn Ägardirektiv Antaget datum Version 2.0 Sida 1 Ägardirektiv för SOLTAK AB Antaget av respektive ägarkommuner Stenungsunds kommun Lilla Edets kommun Tjörns kommun Kungälvs kommun SOLTAK AB bolagsstämma Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

15 Dokumentnamn Ägardirektiv Antaget datum Version 2.0 Sida 1 ÄGARDIREKTIV för SOLTAK AB 1. Bakgrund SOLTAK AB, organisationsnummer ( Bolaget ), ägs av Kungälvs kommun, Lilla Edets kommun, Stenungsunds kommun och Tjörns kommun, nedan kallade Ägarkommunerna. Detta ägardirektiv antas av respektive Ägarkommuns fullmäktige och därefter av bolagsstämman i Bolaget. Ägardirektivet blir därmed bindande för Bolagets styrelse och andra ställföreträdare som har att följa direktivet, såvida det i visst fall inte strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordning. 2. Ägardirektivets syfte Ägardirektivets syfte är att möjliggöra en aktiv styrning av Bolaget samt underlätta för ägarna att följa och kontrollera verksamheten i Bolaget. Allmänhetens intresse av insyn i bolag i vilka kommuner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande tillgodoses genom att rätten att ta del av allmänna handlingar som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen även gäller sådana kommunala bolag enligt 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I detta ägardirektiv, vilket är ett komplement till Bolagets bolagsordning, tydliggörs ansvar och roller mellan Ägarkommunerna och Bolaget. 3. Roller 3.1 Ägarkommunerna Ägarkommunernas roll innebär bland annat att löpande utvärdera verksamheten och verksamhetsformen, Bolagets strategier och mål, hur dessa överensstämmer med Ägarkommunernas övriga verksamhet samt hur bolagsverksamheten sköts av Bolagets styrelse och ledning. Ägarkommunerna ska också genom särskilda direktiv styra verksamheten utifrån Bolagets ändamål och syfte. 3.2 Bolaget som kommunalt organ Bolaget ingår som organ i Ägarkommunernas organisationer och är underordnat Ägarkommunerna. Bolaget ska därför utföra sin verksamhet så att den långsiktigt bidrar till Ägarkommunernas arbete för att främja utveckling och tillväxt inom Ägarkommunerna. Bolaget står i sin verksamhet under uppsikt av respektive Ägarkommuns kommunstyrelse enligt 6 kap. 1 kommunallagen och har att följa av Ägarkommunernas kommunfullmäktige och kommunstyrelse gemensamt beslutade direktiv. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

16 Dokumentnamn Ägardirektiv Antaget datum Version 2.0 Sida 1 Förutom genom lag och författning regleras Bolagets verksamhet och Bolagets förhållande till Ägarkommunerna genom gällande bolagsordning, gällande ägardirektiv utfärdat av Ägarkommunerna gemensamt, särskilda direktiv, aktieägaravtal mellan Ägarkommunerna, förekommande avtal mellan Ägarkommun och Bolaget, förekommande avtal mellan Bolaget och dess dotterbolag. I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. 3.3 Bolaget som inköpscentral Bolaget kan i egenskap av upphandlingscentral bedriva upphandlingsverksamhet åt ägarkommunerna och åt sådana juridiska personer som innehas av en eller flera av ägarkommunerna. Bolaget kan i egenskap av inköpscentral genomföra upphandlingar, ingå ramavtal och upphandlingskontrakt avseende varor, entreprenader och andra tjänster. Sådan upphandling syftar till att öka den samlade upphandlingskompetensen, skapa större upphandlingsvolymer, högre kvalitet och mer värde för pengarna än vad upphandlingar i de enskilda kommunerna kan ge. 3.4 Kommunfullmäktige Respektive Ägarkommuns kommunfullmäktige är att anse som ägare. Enligt 3 kap kommunallagen fastställer kommunfullmäktige ändamålet med Bolagets verksamhet och utser samtliga styrelseledamöter. Vidare ska respektive kommunfullmäktige ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Bolaget får endast bedriva verksamhet inom det fastställda ändamålet och ska följa de direktiv kommunfullmäktige beslutar om. Ägarkommuns kommunfullmäktigeledamot har rätt att närvara vid bolagsstämmor samt har rätt att, inom ramen för den upplysningsplikt som åligger bolagsstyrelsen och verkställande direktören, ställa frågor. 3.5 Kommunstyrelsen Av 6 kap. 1 kommunallagen framgår att respektive Ägarkommuns kommunstyrelse har ett ansvar att fortlöpande följa kommunens verksamhet. Detta innebär att respektive Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

17 Dokumentnamn Ägardirektiv Antaget datum Version 2.0 Sida 1 kommunstyrelse även ska ha en överblick och kontroll över Bolagets verksamhet, den så kallade uppsiktsplikten. Bolagets verksamhet står under uppsikt av Ägarkommunernas respektive kommunstyrelse och kommunstyrelsen utövar respektive Ägarkommuns styrningsfunktion över Bolaget i de avseende som följer av kommunallagen samt i de avseenden som följer av de av Ägarkommunerna gemensamt utfärdade direktiven. Bolaget erinras om att Ägarkommunernas kommunstyrelser enligt 6 kap. 1 a kommunallagen i årliga beslut ska pröva om Bolagets verksamhet under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3.6 Lekmannarevisorer Av 3 kap. 17 kommunallagen följer att kommunfullmäktige ska utse lekmannarevisorer. Vilka av Ägarkommunerna som utser lekmannarevisorer regleras i bolagsordningen. Lekmannarevisorernas uppgifter framgår av 10 kap. aktiebolagslagen. Revisorerna ska årligen lämna granskningsrapport till bolagsstämman. 4. Föremål för bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet är att med iakttagande av kommunala principer tillhandahålla ägarkommunerna stöd- och servicetjänster inom verksamhetsområdena löneadministration, ekonomiadministration, IT-drift och support. Bolaget kan också tillhandahålla tjänster inom växeltelefoni, gemensam upphandling, fordonsförsörjning, juridik mm, samt specialistfunktioner inom samhällsplanering och teknik Ett nytt tjänsteområde förutsätter att minst 2 av ägarkommunerna beslutar att ge bolaget uppdraget att etablera de nya tjänsterna Föremålet för verksamheten regleras närmare i bolagsordningen. Bolaget får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Syftet med Bolagets verksamhet är att åstadkomma en legal form för samverkan mellan Ägarkommunerna. Samverkan syftar till att Ägarkommunerna ska kunna utföra stöd- och servicetjänster mer ekonomiskt än om varje Ägarkommun gör det för sig och därmed ge medborgarna större nytta för skattepengarna samt tillföra Ägarkommunernas kärnverksamheter mer pengar. Varje Ägarkommun har rätt att avstå från att delta i en viss samverkansfråga som ska drivas av Bolaget. Avstående Ägarkommun ådrar sig inget ansvar för åtgärder som ska vidtas eller kostnader som ska bestridas med anledning av den samverkan som Ägarkommunen avstått från. Verksamheten i Bolaget ska drivas enligt sakliga principer och ska vara kommunalrättsligt kompetensenlig. Verksamheten i Bolaget ska inte bedrivas i vinstsyfte. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

18 Dokumentnamn Ägardirektiv Antaget datum Version 2.0 Sida 1 Ansvaret för Bolagets organisation och förvaltning åvilar enligt aktiebolagslagen Bolagets styrelse. Styrelsen har att utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för Bolagets ändamål och mål tillgodoses. 5. Ekonomiska förhållanden Bolaget ska bedriva verksamheten enligt självkostnadsprincipen, innebärande att alla uppdrag som utförs åt Ägarkommunerna ska ha kostnadstäckning genom avtal. Bolaget får inte fastställa budgetar, program, ramar, planer eller liknande måldokument som förutsätter ytterligare ekonomiska bidrag från Ägarkommunerna utöver vad som anges i aktieägaravtalet mellan Ägarkommunerna. Bolaget får inte lämna lån eller ikläda sig borgensansvar. Bolaget ska årligen fastställa budget och strategi för verksamheten. Bolaget ska enligt tidsplaner som fastställs av Ägarkommunerna tillhandahålla Ägarkommunernas kommunstyrelser underlag för budget, årsredovisning och delårsrapporter. 6. Informationsskyldighet 6.1 Bolagets skyldigheter gentemot Ägarkommunerna Bolaget ska kontinuerligt hålla Ägarkommunerna informerade om sin verksamhet och om planerade åtgärder av större vikt. Bolaget ska löpande ge Ägarkommunernas kommunstyrelse den information och tillställa dem de handlingar som de begär och som följer av uttryckliga regler eller föreskrifter i lag, bolagsordning och ägardirektiv såsom: protokoll från bolagsstämma, protokoll och beslutsunderlag från styrelsesammanträde, Bolagets årsredovisning, revisionsberättelse och granskningsrapport, affärsplan/verksamhetsplan, budget, långsiktig investeringsplan, övriga av Ägarkommunerna begärda handlingar. Karaktären och omfattningen av den fortlöpande informationen ska fastställas efter samråd med respektive Ägarkommun och Bolagets styrelse. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

19 Dokumentnamn Ägardirektiv Antaget datum Version 2.0 Sida 1 Ägarkommunernas kommunstyrelses granskningsrätt och Bolagets informationsskyldighet omfattar inte handling eller förhållande för vilken(t) gäller sekretess enligt lag. Innehåller protokoll som ska översändas till kommunstyrelsen uppgift av sådant slag att Bolaget inte är skyldigt att tillhandahålla allmänheten handling där uppgiften finns, har Bolaget rätt att utesluta uppgiften. Av översänt material ska framgå att sådan åtgärd vidtagits. Bolaget ska genom samråd informera Ägarkommunerna om förslag till bokslut och resultatdisposition för Bolaget innan styrelsen föreslår för bolagsstämman att fastställa Bolagets årsredovisning. Bolagets styrelse ska förhålla sig till av Ägarkommunerna beslutade anvisningar och riktlinjer, policies m.m. som berör Bolagets verksamhet. 7. Styrning 7.1 Bolagets skyldigheter enligt kommunalrättslig lag Bolaget är bundet av de kommunalrättsliga principerna och Bolagets verksamhet står enligt kommunallagen under respektive Ägarkommuns uppsikt. Verksamheten i Bolaget ska bedrivas enligt sakliga och marknadsorienterade grunder med iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och gällande kommunalrättsliga principer. Verksamheten ska bedrivas effektivt, säkert och med låg risk och god intern kontroll. Om Bolaget eller Bolaget genom dess dotterbolag bedriver verksamhet som enligt lag ska bedrivas på affärsmässig grund ska kommunallagens självkostnadsprincip inte tillämpas i den delen. Kungälvs kommun har på uppdrag av ägarkommunerna en samordnande roll när det gäller ägardialog inom ramen för kommunstyrelsens tillsynsplikt. 7.2 Kommunfullmäktiges ställningstagande Beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska föregås av ställningstagande av respektive Ägarkommuns kommunfullmäktige. Exempel på frågor där kommunfullmäktiges ställningstagande ska inhämtas är: ändring av bolagsordningen, ändring av aktiekapitalet, fusion av företag, förvärv, avyttring eller bildande av hel- och delägda bolag oavsett värde, förvärv av aktier eller andelar i ett annat bolag, förvärv eller avyttring av fastighet, avgifter till Ägarkommunerna ska föregås av samråd på det sätt som respektive Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

20 Dokumentnamn Ägardirektiv Antaget datum Ägarkommun önskar och i förekommande fall lyftas till fullmäktige, Version 2.0 Sida 1 strategiska investeringar som innebär ny inriktning för Bolaget eller start av verksamhet inom nytt affärs- eller verksamhetsområde, större investeringar som väsentligt påverkar Ägarkommunernas ekonomi och/eller medför risk för Ägarkommunerna, övriga frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Varje ärendes karaktär ska prövas av Bolagets styrelse. Om tveksamhet uppstår om ärendet är av sådan beskaffenhet att Ägarkommunernas respektive kommunfullmäktiges ställningstagande ska inhämtas, ska ärendet underställas Ägarkommunernas kommunfullmäktige. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i Bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver ställningstagande enligt denna punkt. 7.3 Årsstämma och bolagsstämma Ägarkommunerna ska inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår hålla årsstämma i Bolaget varvid de ärenden som följer av aktiebolagslagen, bolagsordningen och ägardirektiv ska behandlas. Till årsstämma och extra bolagsstämma ska Bolagets styrelse kalla Ägarkommunernas ombud. Ägarkommunerna utser själva vilka som i övrigt ska närvara på stämman. 7.4 Samrådsmöten Envar av ägarkommunerna ska utse två personer som representerar respektive kommuns kommunstyrelse att ingå i ett ägarråd. Ägarrådet ska vara ett brett forum för ägarna där politiker och tjänstemän diskuterar långsiktiga ägarfrågor. Till Ägarrådet ska ägarkommunernas kommunchefer kallas. Ägarrådet ska sammanträda minst två gånger per år. Därutöver ska ytterligare sammanträden hållas när någon av ägarkommunerna begär det. Kungälvs kommuns representanter ska vara sammankallande. Ägarkommunernas kommunstyrelser ska enligt 6 kap. 1 a kommunallagen i årliga beslut pröva om Bolagets verksamhet under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 7.5 Bolagets styrelse Bolagsstyrelsen ansvarar för Bolagets organisation och arbetsfördelning dels inom styrelsen, dels mellan styrelsen och verkställande direktören. Detta följer av 8 kap. 4-7 aktiebolagslagen. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete. Utvärderingen ska minst omfatta om styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om styrelsens arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver åtgärdas ska styrelsen åtgärda bristerna eller underrätta Ägarkommunerna om dessa. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

21 Dokumentnamn Ägardirektiv Version 2.0 Antaget datum Sida Bolagsstyrelsen ska årligen upprätta en långsiktig investeringsplan för Bolaget. I denna ska investeringarnas eventuella konsekvenser för Ägarkommunerna presenteras. Det åligger styrelsen att se till att Bolagets organisation är ändamålsenlig. I detta innefattas att organisationen som sådan ska inrymma rutiner och funktioner som är kvalitetssäkrande. Bolagets styrelse ska tillse att Bolaget har en god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur Bolagets system för intern kontroll fungerar. Styrelsen ska upprätta en plan för internkontrollen i Bolaget. I denna ska styrelsen bland annat dokumentera på vilket sätt styrelsen säkerställer att ändamålsenlig verksamhet bedrivs och ekonomiskt tillfredsställande resultat uppnås i Bolaget, att kvaliteten i rapporteringen om verksamhet och ekonomi och intern kontroll upprätthålls samt att bedömning och uppföljning av Bolagets risker sker. 7.6 Förvaltningsberättelsens innehåll Bolagets styrelse ska i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen och årsredovisningslagen i detta avseende stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna med densamma. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för lekmannarevisorernas granskning liksom för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1 a kommunallagen. 7.7 Suppleanter Suppleant ska alltid kallas till styrelsesammanträde. Suppleant har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträden även om suppleanten inte ersätter ledamot. Närvarande suppleant som inte ersätter ledamot har att iaktta motsvarande tystnadsplikt som gäller för ledamot. 7.8 Instruktion för verkställande direktören Styrelsen ska enligt aktiebolagslagen meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar ska utformas skriftligt i en instruktion för verkställande direktören. Styrelsen ska tillse att instruktionen omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktionen ska anges de inom Bolaget förekommande ärenden, som med hänsyn till arten och omfattningen av Bolagets verksamhet, är att hänföra till löpande förvaltning och således ska omfattas av verkställande direktörens kompetens. 7.9 Revision Bolagets revisor ska, utöver vad aktiebolagslagen och årsredovisningslagen i detta avseende stadgar, mot bakgrund av det kommunala syftet med Bolagets verksamhet pröva om denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisionsberättelsen ska innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit Granskningsrapporterna Det åligger Bolagets lekmannarevisorer att årligen i sin granskningsrapport yttra sig om Bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angetts i bolagsordningen och i detta ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

22 Dokumentnamn Ägardirektiv Antaget datum Version 2.0 Sida 1 Lekmannarevisorerna ska snarast uppmärksamma Ägarkommunernas kommunstyrelser på om Bolaget brister i de avseenden som nämns i stycket ovan i denna punkt Arkivmyndighet Den kommun inom vilken Bolaget har sitt säte är arkivmyndighet. Det av kommunen antagna arkivreglementet ska tillämpas i Bolaget. Versionshistorik Version Datum Utfärdare Status Kommentar Britt-Marie Nilsson Upprättad Antagen av styrelsen SOLTAK AB Britt-Marie Nilsson Ändring Korrigerat datum antagen KF Stenungsund Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

23 Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida 1 Aktieägaravtal för SOLTAK AB Antaget av respektive ägarkommuner Stenungsunds kommun Lilla Edets kommun Tjörns kommun Kungälvs kommun Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

24 Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND AKTIEÄGARNAS FÖRBINDELSE BOLAGET BOLAGET OCH DESS ÄGARE ÄGARKOMMUNERNAS M FL KÖP AV TJÄNSTER FRÅN BOLAGET STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH REVISOR BOLAGSSTÄMMA ENIGHET KRING VISSA BESLUT FINANSIERING NY AKTIEÄGARE FÖRKÖPSFÖRBEHÅLL KONTRAKTSBROTT VÄRDERING BESTÄMMELSES OGILTIGHET ÖVERLÅTELSE MEDDELANDEN AVTALSTID OCH AVTALETS UPPHÖRANDE UPPSÄGNING TVISTER ÄNDRINGAR Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

25 Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida 3 DETTA AKTIEÄGARAVTAL (detta Avtal ) är träffat den mellan: (1) Kungälvs kommun, organisationsnummer ; (2) Lilla Edets kommun, organisationsnummer ; (3) Stenungsunds kommun, organisationsnummer ; (4) Tjörns kommun, ; Parterna kallas nedan gemensamt Ägarkommunerna. 1. Bakgrund 1.1 Ägarkommunerna äger gemensamt bolaget SOLTAK AB, organisationsnummer , nedan kallat Bolaget. 1.2 Ägarkommunernas syfte med Bolaget är att inom framförallt stöd- och servicetjänster samverka för att säkerställa bra stöd och service till Ägarkommunernas kärnverksamheter samtidigt som produktionen av stöd- och servicetjänsterna sker effektivt. Genom att skapa större verksamhetsvolymer ska det skapas förutsättningar för lägre pris per producerad enhet. 1.3 Varje Ägarkommun kommer successivt att till Bolaget överföra de verksamheter som Ägarkommunen beslutar ska hanteras av Bolaget. 1.4 Ägarkommunerna har överenskommit att deras samverkan rörande Bolaget och deras respektive ägande av aktierna i Bolaget ska ske i enlighet med villkoren i detta Avtal. 2. Aktieägarnas förbindelse 2.1 Ägarkommunerna förbinder sig att, i enlighet med detta Avtal, bilagd bolagsordning och de vid var tid meddelade ägardirektiven, lojalt verka för Bolagets bästa. 2.2 Ägarkommunerna förbinder sig genom detta Avtal att utöva sin rösträtt på bolagsstämma och vid styrelsemöten så att för Bolagets verksamhet betydelsefulla bestämmelser uppfylls och beslut fattas under Avtalets giltighetstid. 3. Bolaget 3.1 Syfte och föremål Avsikten med Bolaget är att åstadkomma en legal form för samverkan mellan Ägarkommunerna. Samverkan syftar till att Ägarkommunerna ska kunna utföra stöd- och servicetjänster mer kostnadseffektivt än om varje Ägarkommun gör det för sig och därmed ge medborgarna större nytta för skattepengarna samt att tillföra Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

26 Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida 4 Ägarkommunernas kärnverksamheter mer pengar. Förutom att skapa ekonomiska fördelar syftar Bolaget till att skapa kvalitetsvinster genom möjligheten att utöka antalet kompetenser i en större verksamhet med lägre sårbarhet Föremålet för bolagets verksamhet är att med iakttagande av kommunala principer tillhandahålla ägarkommunerna stöd- och servicetjänster inom verksamhetsområdena löneadministration, ekonomiadministration IT-drift och support. Bolaget kan också tillhandahålla tjänster inom växeltelefoni, gemensam upphandling, fordonsförsörjning, juridik mm, samt specialistfunktioner inom samhällsplanering och teknik. Ett nytt tjänsteområde förutsätter att minst 2 av ägarkommunerna beslutar att ge bolaget uppdraget att etablera de nya tjänsterna Bolagets verksamhet ska bedrivas åt eller på uppdrag av Ägarkommunerna Verksamheten i Bolaget ska bedrivas utifrån sakliga och långsiktigt ekonomiskt hållbara principer. Bolaget ska skapa de ekonomiska utrymmen som behövs för att kunna fullfölja Ägarkommunernas intentioner avseende det kommunala ändamålet med Bolaget. Bolaget ska ha som ekonomiskt mål för sin verksamhet att ge värdebeständighet för insatt aktiekapital. Skulle Bolaget upplösas ska dess behållna tillgångar, utöver tillskjutet aktiekapital, tillfalla Ägarkommunerna i proportion till aktieinnehavet Verksamheten i Bolaget ska inte bedrivas i vinstsyfte. Om Bolaget eller Bolaget genom dess dotterbolag bedriver verksamhet som enligt lag ska bedrivas på affärsmässig grund ska kommunallagens självkostnadsprincip inte tillämpas i den delen. 3.2 Bolaget som inköpscentral Bolaget kan i egenskap av inköpscentral bedriva upphandlingsverksamhet åt ägarkommunerna och åt sådana juridiska personer som innehas av en eller flera av ägarkommunerna. Bolaget kan i egenskap av inköpscentral genomföra upphandlingar, ingå ramavtal och upphandlingskontrakt avseende varor, entreprenader och andra tjänster. Sådan upphandling syftar till att öka den samlade upphandlingskompetensen, skapa större upphandlingsvolymer, högre kvalitet och mer värde för pengarna än vad upphandlingar i de enskilda kommunerna kan ge. Bolagsordning Bolagsordningen ska ha den lydelse som framgår av bilaga 1. Om bolagsordningens bestämmelser inte stämmer överens med bestämmelserna i detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser ges företräde, om inte bestämmelserna strider mot tvingande lag. 4. Bolaget och dess ägare 4.1 Aktiefördelning Bolaget ska ha det aktiekapital som framgår av bolagsordningen. Ägarkommunerna äger Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

27 Dokumentnamn Aktieägaravtal Version 2.0 aktier i Bolaget med följande fördelning. Antaget datum Ägarkommun Aktiekapital Antal aktier Sida 5 Kungälvs kommun Lilla Edets kommun Stenungsund kommun Tjörns kommun Ägardirektiv Bolaget ska följa av Ägarkommunerna gemensamt utfärdade ägardirektiv Ägardirektiven ska antas av respektive Ägarkommuns fullmäktige och därefter av bolagsstämman i Bolaget. 4.3 Fullmäktiges yttranderätt Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Ägarkommunerna möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 4.4 Lojalitet Ägarkommunerna förbinder sig att rösta för alla beslut och vidta alla andra relevanta åtgärder såvitt avser aktieägandet och Bolagets drift som behövs för att uppfylla villkoren i detta Avtal Ägarkommunerna förbinder sig att tillse att av Ägarkommunerna utsedda styrelseledamöter informeras om villkoren i detta Avtal och att sådana styrelseledamöter förbinder sig att agera i enlighet med detta Avtal i sitt uppdrag för Bolaget. 4.5 Ägarrråd Envar av ägarkommunerna ska utse två personer som representerar respektive kommuns kommunstyrelse att ingå i ett ägarråd. Ägarrådet ska vara ett brett forum för ägarna där politiker och tjänstemän diskuterar långsiktiga ägarfrågor. Till Ägarrådet ska ägarkommunernas kommunchefer kallas. Ägarrådet ska sammanträda minst två gånger per år. Därutöver ska ytterligare sammanträden hållas när någon av ägarkommunerna begär det. Kungälvs kommuns representanter ska vara sammankallande. Ägarkommunernas kommunstyrelser ska enligt 6 kap. 1 a kommunallagen i årliga beslut pröva om Bolagets verksamhet under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kungälvs kommun ska samordna arbetet. 4.6 Avstående från samverkan Varje Ägarkommun har rätt att avstå från att delta i en viss samverkansfråga som ska drivas av Bolaget. Avstående Ägarkommun ådrar sig inget ansvar för åtgärder som ska vidtas eller kostnader som ska bestridas med anledning av den samverkan som Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

28 Ägarkommunen har avstått från. Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida 6 5. Ägarkommunernas m fl köp av tjänster från bolaget 5.1 Varje Ägarkommun ska tilldela Bolaget en rätt att utföra det eller de uppdrag åt Ägarkommunen som Ägarkommunen genom Bolaget vill samverka med övriga Ägarkommuner i. 5.2 Varje Ägarkommun som vill uppdra åt Bolaget att utgöra inköpscentral för Ägarkommunen ska tilldela Bolaget det uppdraget. Varje Ägarkommun som vill uppdra åt Bolaget att utgöra inköpscentral för av Ägarkommunen själv, eller tillsammans med andra Ägarkommuner, innehavda juridiska personer ska tillse att varje sådan juridisk person tilldelar Bolaget uppdraget att utgöra inköpscentral för den juridiska personens räkning. 5.3 Bolaget ansvarar för att upphandlingar genomförs enligt gällande upphandlingslagstiftning. Varje Ägarkommun, och av Ägarkommun innehavda juridiska personer, som avropar på ramavtal eller tillämpar avtal som Bolaget har upphandlat för deras räkning ansvarar för att avrop och tillämpning av avtal sker enligt gällande upphandlingslagstiftning. 5.4 Har viss samverkansfråga bedrivits med förlust för Bolaget, ska de Ägarkommuner som valt att delta i denna samverkansfråga gemensamt gentemot Bolaget stå för kostnaden motsvarande förlusten. Varje sådan förlust i en viss samverkansfråga ska fördelas utifrån invånarantal mellan de Ägarkommuner som valt att delta i den aktuella samverkansfrågan. Nämnt ansvar för förluster ska erläggas genom att Bolaget utställer fakturor till de Ägarkommuner som valt att delta i den aktuella samverkansfrågan. I sådana fakturor ska även tillkommande mervärdesskatt och administrativa avgifter specificeras. Därtill ska även de intäkter och kostnader som Bolaget haft i den aktuella samverkansfrågan redovisas i en särskild bilaga till nämnda fakturor. 6. Styrelse, verkställande direktör och revisor 6.1 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Kungälvs kommun. 6.2 Styrelsens sammansättning Styrelsen ska bestå av 5 styrelseledamöter och 4 suppleanter med närvaro- och yttranderätt. Personalrepresentation i styrelsen utses i enlighet med Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Styrelsen utses genom att ägarkommunernas respektive kommunfullmäktige väljer var sin ledamot och suppleant för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige Ägarkommuns rätt att utse styrelseledamot och suppleant innefattar även rätt att när som helst avsätta utsedd person och utse en ny person i hans eller hennes ställe. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

29 Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida Ägarkommunerna kan när som helst utse och avsätta utsedd person och utse ny person i hans eller hennes ställe genom likalydande beslut i samtliga ägarkommuners respektive kommunfullmäktige. 6.3 Styrelsemöten Styrelsen ska på kallelse av ordföranden sammanträda minst fyra gånger per räkenskapsår Kallelse till styrelsemöte med angivande av plats och dagordning ska skickas till samtliga styrelseledamöter minst en vecka före styrelsemötet om inte Ägarkommunerna har överenskommit om en kortare tid eller ärendets brådskande natur så kräver. Dagordningen ska förberedas av ordföranden tillsammans med verkställande direktören. Till kallelsen ska biläggas dokumentation och bakgrundsmaterial inför styrelsemötet Om inte annat beslutas av ordföranden, eller en styrelseledamot så begär, kan styrelsemötena hållas på lämpligt sätt utan att styrelseledamöterna träffas, t.ex. på telefon, varefter samtliga styrelseledamöter ska underteckna protokollet Om inte annat följer av andra bestämmelser i detta Avtal ska styrelsens beslut fattas med enkel majoritet Om inte styrelsen beslutar annorlunda ska Bolaget teckna en VD- och styrelseansvarsförsäkring hos ett väletablerat och välrenommerat försäkringsbolag enligt vid var tid gällande branschpraxis. 6.4 Ordföranden Den ledamot som ska vara styrelsens ordförande utses genom likalydande beslut i samtliga ägarkommuners respektive kommunfullmäktige för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige Ordföranden ska ha utslagsröst vid lika röstetal Vice ordförande utses av styrelsen. 6.5 Firmateckning Bolagets firma ska tecknas av styrelsen eller av dem bland styrelsens ledamöter, suppleanter och verkställande direktören som styrelsen därtill utser. Bemyndigandet får inte avse en ensam firmatecknare, utan endast två personer i förening. Verkställande direktörens firmateckningsrätt i vissa avseende följer av aktiebolagslagen. 6.6 Verkställande direktör Bolagets verkställande direktör ska utses av styrelsen Verkställande direktören ska ansvara för Bolagets löpande verksamhet i enlighet med aktiebolagslagen och de instruktioner som meddelas av styrelsen från tid till annan Verkställande direktören ska delta på styrelsemöten. 6.7 Arbetsordning och instruktioner Ägarkommunerna ska tillse att styrelsen omgående antar (i) en intern arbetsordning för styrelsen, (ii) en instruktion avseende ekonomisk rapportering samt (iii) en instruktion Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

30 Dokumentnamn Aktieägaravtal Version 2.0 Antaget datum Sida avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen och instruktionerna ska upprättas i enlighet med aktiebolagslagen och med beaktande av vad som överenskommits i detta Avtal. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

31 Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida Revisorer Bolaget ska ha en av bolagsstämman utsedd auktoriserad revisor med en suppleant. Bolagets revisor ska utses av Ägarkommunerna gemensamt Kommunfullmäktige i Tjörns kommun, Stenungsunds kommun, Kungälvs kommun och Lilla Edets kommun ska utse vardera en lekmannarevisor. 7. Bolagsstämma 7.1 Bolagsstämma ska hållas då så erfordras enligt lag eller bestämmelserna i Bolagets bolagsordning. Extra bolagsstämma ska hållas i Bolaget om någon av Ägarkommunerna begär det. 7.2 Varje Ägarkommun ska senast vid kallelsen till ordinarie bolagsstämma av Bolaget erhålla avskrift av de redovisningshandlingar som ska behandlas på bolagsstämman och, senast tre veckor efter stämman, avskrift av bolagsstämmoprotokollet. 8. Enighet kring vissa beslut För giltigt beslut på bolagsstämma eller vid styrelsebeslut krävs i nedanstående frågor enighet mellan Ägarkommunerna och vid styrelsebeslut mellan Ägarkommunernas styrelserepresentanter. a) Beslut om nedsättning eller ökning av aktiekapitalet eller förändring av antalet aktier eller om Bolagets likvidation eller väsentliga omstrukturering med undantag för sådant som föreskrivs i tvingande lag. b) Beslut om ändring av bolagsordningen. c) Beslut om emissioner, tilldelning eller utställande av aktier eller rättigheter i Bolaget innefattande aktier, konvertibler, optioner m.m. d) Väsentlig förändring av del av eller hela Bolagets verksamhet. e) Beslut om Bolagets resultatdisposition. f) Pantsättning av Bolagets egendom. g) Förvärv av eller överlåtelse av Bolaget tillhörig fast egendom eller annan egendom av för Bolaget betydande värde om sådan transaktion i betydande mån påverkar Bolagets verksamhet eller utgör en väsentlig del av Bolagets verksamhet. h) Beslut om bildande, förvärv, överlåtelse eller nedläggning av Bolagets dotterbolag, av rörelse eller del av rörelse samt avtal eller beslut om samgående med annat företag. i) Investeringar utöver vad som följer av budget med ett sammanlagt belopp överstigande kronor under respektive räkenskapsår. j) Ändring av räkenskapsår eller väsentliga förändringar av Bolagets redovisningsprinciper. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

32 Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida 10 k) Ingående, uppsägning eller förändring av avtal som är av väsentlig betydelse för Bolagets verksamhet (t.ex. samarbetsavtal och licensavtal). l) Inledande av eller förlikning i tvist som är av väsentlig betydelse för Bolaget. m) Entledigande och tillsättande av verkställande direktör. n) Beslut om lån eller tillskott av kapital från Ägarkommunerna till Bolaget. o) Beslut om upptagande av lån, ställande av säkerhet eller upptagande av annan kredit till belopp som tillsammans med Bolagets tidigare långfristiga skulder överstiger belopp motsvarande kronor. p) Beslut om överlåtelse av aktier till annan kommun samt sådan kommuns tillträde till detta Avtal. q) Beslut om ny kommuns inträde i Bolaget som aktieägare. r) Beslut om att låta Bolaget hantera viss samverkansfråga, som inte tidigare hanterats av Bolaget. s) Annan fråga av väsentlig betydelse för Bolaget. 9. Finansiering 9.1 Bolagets verksamhet ska i första hand finansieras genom dess aktiekapital och genom egengenererade medel. I Bolagets dagliga verksamhet debiteras Ägarkommunerna för de tjänster som ianspråktas. Debitering sker i enlighet med särskilt upprättad debiteringspolicy baserad på självkostnadsprincipen jämte administrativt påslag. 9.2 Ägarkommunerna åtar sig att om och i den mån så erfordras för att täcka Bolagets förlust, lämna aktieägartillskott eller driftsbidrag till Bolaget med den fördelningsgrund som är baserad på invånarantalet i kommunerna. 9.3 Om Ägarkommun inte fullgör sin skyldighet att, enligt punkt 9.2 ovan, vid behov tillskjuta kapital, har övriga Ägarkommuner rätt att påkalla inlösen enligt bestämmelserna i punkt 12 nedan. 10. Ny aktieägare 10.1 Endast kommuner kan vara aktieägare i Bolaget. Om annan kommun än Ägarkommun önskar inträda i Bolaget ska sådan fråga prövas av bolagsstämman i Bolaget. Som villkor för bifall gäller: (i) (ii) (iii) att ytterligare anslutning är lämplig med hänsyn till Bolagets verksamhet; att sådan kommun ansluter sig till detta Avtal i dess aktuella lydelse med nödvändiga justeringar; och att inträdande kommun inträder i samtliga förpliktelser som på grund av detta Avtal åvilar Ägarkommun gentemot Bolaget eller dess långivare. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

33 Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida Om beslut fattas att annan kommun ska inträda som aktieägare i Bolaget ska sådan kommun tillskjuta kronor till Bolagets aktiekapital och ska antalet aktier i Bolaget genom nyemission öka med 175 aktier. 11. Förköpsförbehåll Ägarkommunerna förbinder sig att följa bolagsordningens bestämmelser om förköp. 12. Kontraktsbrott 12.1 Bryter Ägarkommun mot bestämmelse i detta Avtal och är avtalsbrottet av väsentlig betydelse för annan Ägarkommun och, i de fall det är möjligt, vidtar inte den avtalsbrytande Ägarkommunen rättelse inom trettio dagar efter mottagande av anmaning från annan Ägarkommun, har förfördelad(e) Ägarkommun(er) rätt att såväl säga upp detta Avtal enligt punkt 18 nedan som att lösa in avtalsbrytande Ägarkommuns aktier i förhållande till deras aktieinnehav i Bolaget. Uppsägnings- och inlösenrätten gäller fristående från varandra. Inlösen av aktier begränsar inte Ägarkommuns möjlighet att göra gällande andra påföljder i anledning av avtalsbrottet Inlösen av aktier ska ske genom att förfördelad(e) Ägarkommun(er) påkallar inlösen inom sextio dagar från avtalsbrytande Ägarkommuns mottagande av rättelseanmaning. När fristen löpt ut ska avtalsbrytande Ägarkommun, i förekommande fall, till inlösande Ägarkommun(er) överlämna aktiebreven vederbörligen transporterade på dem och inlösande Ägarkommun(er) ska antecknas som ägare till aktierna i Bolagets aktiebok. Priset för aktierna ska motsvara 75 % av akties andel av Bolagets substansvärde. Med substansvärde avses i detta fall Bolagets egna kapital varvid hänsyn ska tas till skatteeffekter avseende eventuella obeskattade reserver. Det förutsätts att bokfört värde överensstämmer med verkligt värde. Justeringar för avvikelse mellan bokfört värde och verkligt värde kan göras om avvikelsen är större än tio procent åt något håll. Köpeskillingen ska betalas inom trettio dagar från det att värdet fastställts. 13. Värdering Om parterna inte kan komma överens om vad som ska anses utgöra substansvärde enligt punkt 12.2 ovan inom trettio dagar från det att förfördelad(e) Ägarkommun(er) påkallat inlösen enligt den nämnda punkten, ska Bolagets substansvärde baseras på och fastställas enligt Bolagets senast avgivna årsredovisning. 14. Bestämmelses ogiltighet Skulle någon bestämmelse eller del av bestämmelse i Avtalet befinnas ogiltig ska detta inte innebära att Avtalet i sin helhet är ogiltigt utan ska endast medföra en skälig jämkning av Avtalet. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

34 Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida Överlåtelse Ägarkommun har inte rätt att överlåta detta Avtal eller rättigheter och skyldigheter hänförliga till Avtalet utan övriga Ägarkommuners skriftliga medgivande. 16. Meddelanden 16.1 Uppsägning eller andra meddelanden avseende detta Avtal ska lämnas skriftligen genom bud eller rekommenderat brev till Ägarkommunernas vid var tid gällande postadress Meddelandet ska anses ha kommit mottagaren tillhanda 1. om avlämnat med bud; vid överlämnandet, 2. om avsänt med rekommenderat brev; två dagar efter avlämnande för postbefordran, 3. om avsänt med telefax; vid avsändandet om mottagande behörigen bekräftats, och 4. om avsänt med e-post; vid avsändandet om mottagande behörigen bekräftats Meddelande om adressändring eller ändrade uppgifter om kontaktpersoner och deras kontaktuppgifter ska ske i enlighet med bestämmelserna i denna punkt. 17. Avtalstid och avtalets upphörande 17.1 Detta Avtal gäller intill utgången av det kalenderår som infaller fem år efter den dag då samtliga Ägarkommuners kommunfullmäktige godkänt Avtalet och besluten vunnit laga kraft. Om Avtalet inte sägs upp av någon av Ägarkommunerna senast två år före avtalstidens utgång förlängs Avtalet på oförändrade villkor med fem år åt gången Säger Ägarkommun upp Avtalet ska uppsägande Ägarkommun samtidigt anses ha erbjudit övriga Ägarkommuner att förköpa den uppsägande Ägarkommunens aktier i enlighet med punkt 12, varvid priset per aktie emellertid skall motsvara 100 % av akties andel av substansvärdet. Utnyttjar övriga Ägarkommuner sin förköpsrätt utträder uppsägande Ägarkommun ur Avtalet. Utnyttjar övriga Ägarkommuner inte sin förköpsrätt upphör Avtalet att gälla enligt föreskriften i punkt Oavsett om förköpsrätten utnyttjas eller ej av övriga Ägarkommuner ska Avtalet bestå mellan dessa Ägarkommunerna är överens om att lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag inte ska tillämpas på Avtalet. Skulle det förekomma tvingande likvidationsgrund enligt nu nämnda lag, som inte regleras särskilt i Avtalet, ska bestämmelserna i punkt 17.2 istället för lagens regler härom tillämpas mellan Ägarkommunerna. Härvid ska den Ägarkommun till vilken likvidationsgrunden kan hänföras anses som uppsägande Ägarkommun. 18. Uppsägning 18.1 Detta avtal gäller för Ägarkommun så länge Ägarkommun är aktieägare i Bolaget. Avtalet upphör att gälla för Ägarkommun som avyttrat eller blivit utlöst från hela sitt innehav av aktier i enlighet med Avtalets bestämmelser. Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

35 Dokumentnamn Aktieägaravtal Antaget datum Version 2.0 Sida Ägarkommun har rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om annan Ägarkommun har begått ett väsentligt kontraktsbrott enligt punkt 12.1 ovan eller om Ägarkommun kommer på obestånd Uppsägning ska ske skriftligen och inom sextio dagar från det att Ägarkommun fick kännedom om den omständighet som utgör grund för uppsägningen En uppsägning av Avtalet innebär inte att Ägarkommuns rättigheter och skyldigheter i enlighet med Avtalet upphör att gälla förrän Ägarkommuns aktier slutligt har lösts av annan Ägarkommun. Avtalets bestämmelse om tvistlösning (punkt 19 nedan) gäller även efter det att Avtalet upphört att gälla. 19. Tvister Tvister i anledning av detta Avtal ska slutligt avgöras av allmän domstol. 20. Ändringar Ändringar i och tillägg till Avtalet ska för att vara giltiga upprättas skriftligen och undertecknas av samtliga parter. Detta Avtal har upprättats i sju likalydande exemplar, av vilka Ägarkommunerna tagit var sitt. Versionshistorik Version Datum Utfärdare Status Kommentar Britt-Marie Nilsson Upprättad Antagen av styrelsen SOLTAK AB Britt-Marie Nilsson Ändring Korrigerat datum antagen KF Stenungsund Ändring Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv

36

37

38

39

40

41 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS0405 Kommunstyrelsen Skolstruktur och kvalitetshöjning i Lilla Edets kommun- skolstrukturförslag Dnr 2016/KS0405 Sammanfattning Kommunfullmäktige i Lilla Edets kommun fattade, / 2, beslut om att uppdra åt utbildningsnämnden att återkomma till kommunfullmäktige med ett strukturförslag runt kommunens skolor efter att breda samtal förts mellan kommunens partier. Utbildningsnämnden bjöd därefter in alla partier som är representerade i kommunfullmäktige att med två representanter delta i en skolstrukturgrupp. Skolstrukturgruppen har träffats vid fyra tillfällen och tagit fram ett förslag angående skolstrukturen i Lilla Edets kommun utifrån den samlade information som framkommit under dessa samtal. Ett antal nyckelfaktorer har identifierats som är avgörande för den framtida rekommenderade skolstrukturen med en planeringshorisont för de kommande fem åren och en vision för skolutveckling på 5-10 års sikt. Med utgångspunkt från nyckelfaktorerna föreslår skolstrukturgruppen att Lilla Edets kommun för de kommande fem åren fortsätter att utveckla skolan utifrån den nuvarande skolstrukturen med fyra F-6-skolor och en 7-9-skola. Vidare föreslås att planering och genomförande av utbyggnation på Strömsskolan och en ny ersättande skola i Lödöse ska fortskrida. Visionen på 5-10 års sikt för skolutveckling innefattar bl a renovering och nybyggnation av skolor, förbättrade och nya utomhusmiljöer. Finansiering Strömsskolans utbyggnad ska rymmas inom utbildningsnämndens budgetram Finansiering i övrigt blir aktuell i samband med kommunens kommande mål- och resursplanearbete. Lilla Edet har en ansträngd ekonomi med en relativ hög låneskuld samt högt borgensåtagande. De planerade skolstrukturförslaget kommer att innebära stora finansiella åtaganden för kommunen. En elev behöver ca kvm total yta. En skola kostar ca per kvm. Till detta kommer anslutningsavgifter (vatten, el m.m.) samt markarbeten utanför skolbyggnaden (bollplan, skolgård m.m.). Det betyder ytterligare ca kr per kvm. I skolstrukturförslaget beskrivs en ny F-6 i Lödöse samt ett nytt samlat högstadium vilket innebär en investering på ca 400 miljoner kr. I förslaget bör man ta hänsyn till att behovet av skolplatser förändras över tid och att det byggs flexibla byggnader. Beslutsunderlag

42 sid- 2 - Tjänsteskrivelse från kommunchefen Skolstrukturgruppens förslag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar följande: - Lilla Edets kommun fortsätter att utveckla skolan utifrån den nuvarande strukturen med fyra F-6-skolor och en 7-9-skola. Beslutet innebär att tidigare skolstrukturbeslut upphävs. - Planering och genomförande av utbyggnation på Strömsskolan fortsätter inom utbildningsnämndens budgetram för Planering och finansiering av Skolstrukturgruppens övriga förslag får ingå i kommunens ordinarie planering och kommande mål- och resursarbete. Lena Palm kommunchef sid 2/2

43

44

45 Förslag angående skolstrukturen i Lilla Edets kommun Bakgrund: Lilla Edets kommunfullmäktige fattade beslut om att uppdra åt Utbildningsnämnden att återkomma till Kommunfullmäktige med ett strukturförslag runt kommunens skolor efter att breda samtal förts mellan kommunens partier. Utbildningsnämnden tog därefter beslut om att bjuda in alla partier som är representerade i Kommunfullmäktige att med två representanter delta i en Skolstrukturgrupp. Skolstrukturgruppen har träffats vid 3 tillfällen och ingående diskuterat nuläget i vår skola samt fått information från Bildningsförvaltningen och personalrepresentanter från skolan. Man har bl.a. tittat på statistik angående elevernas resultat, befolkningsprognoser, vad skollagen/arbetsmiljölagen säger, senaste forskningsrön samt skolstrukturen i framgångsrika skolkommuner i vår region. Utifrån den samlade information Skolstrukturgruppen fått kan man identifiera ett antal nyckelfaktorer som är avgörande för en rekommenderad framtida skolstruktur: Elevernas låga resultat över lång tid Ökning av antal elever Skollagen ställer högre krav på likvärdig utbildning och behöriga lärare Vikten av kollegialt lärande och arbetslag Svårt att uppfylla arbetsmiljölagens krav vid små enheter Svårigheten att behålla och rekrytera skicklig behörig personal Möjligheter att optimera och samordna viktiga resurser såsom lärare, specialpedagoger, skolledning, elevhälsoteam, städ, vaktmästeri, skolmat och nyttjandet av lokaler Dagens slitna och omoderna skollokaler samt utomhusmiljöer - Investeringsbehovet är enormt De lokaler som tidigare användes till byskolorna används idag som förskolor, då även den verksamheten expanderar Riskerna att återigen göra stora förändringar i en skolstruktur som börjat sätta sig Den oerhört pressade ekonomiska situationen för hela kommunen Skolstrukturgruppens förslag för de kommande 5 åren: Baserat på en avvägning av varje nyckelfaktor föreslår Skolstrukturgruppen att Lilla Edets kommun fortsätter att utveckla skolan utifrån den nuvarande strukturen med fyra F-6 skolor och en 7-9 skola. Planering och genomförandet av utbyggnation på Strömsskolan och en ny ersättande skola i Lödöse ska fortskrida. VISION 5-10 år: Ström: Ny modern F-6 skola med trevlig utomhusmiljö för ca 500 elever. Denna skola på västsidan av älven ligger på Ström där flera bostäder planeras byggas i framtiden. Här finns närheten till idrottsplats och natur samt Ströms slottspark. Skolan ligger strategiskt mellan de mindre samhällena Västerlanda och Hjärtum vilket gör att inga elever behöver åka skolskjuts längre avstånd. Lilla Edet centrum: En helrenovering av Fuxernaskolan genomförs. Det blir en modern F-6 skola för ca 400 elever med förbättrad utomhusmiljö. Denna skola

46 ligger centralt i huvudorten och har närhet till Ekaråsens idrottsplats och bra kommunikationer. Alternativt byggs en helt ny F-6 skola centralt. Göta: Här erbjuder vi den mindre F-6 skolan i naturnära miljö för ca 150 elever. Skolan ligger mitt i kommunen vilket gör det möjligt för elever från alla delar att söka sig hit om man trivs bättre i ett mindre sammanhang. Här finns närhet till natur, djur och idrottsplats. Lödöse: Ny modern F-6 skola med trevlig utomhusmiljö för ca 600 elever. 1 Lödöse planeras för många bostäder i framtiden. Denna skola ligger på Norra Gossagården nära tågstationen i Lödöse. Skolan kommer vara det naturliga valet för elever boende 1 södra kommundelen samt Alvhem. Här är det nära till fritidsområdet Pingstalund, idrottsplats och ishall. Ett nytt samlat högstadium. Vi bygger ett högstadium med bra lärmiljö för ca 600 elever. Kriterier för placering: Elevunderlag Tillgänglighet/Pendlingsmöjligheter Ledig tomtmark Kommunen ska i god tid planera för nya skolor i takt med att elevunderlaget växer. Rekommendationen för att starta upp en ny skola är att det över tid bör finnas ett elevunderlag för att driva en 2-parallellig skola. För skolstrukturgruppen Lars Iv bo (C) Fredrik Hermansson (C) Ulf Wetterlund (L) -- ;j4;2 7 Lisbeth Granberg (L) /,!iénnytolpe (MP) _) StephiiGyllenhammar (MP) Camilla Wltéizsson G ; Martin Rapp 'J, - Martin Kleberger (M) Harry Berg und (5) 4L stisso _ ; Jens Mähl (SD) QQt Mats Nilsson (V) Karl Jändel (V)

47 Carin Thorén-Hansson (S) Samtalsledare/ordförande utbildningsnämnden Camilla Olofsson (M) Samtalsledare/vice ordförande utbildningsnämnden

48

49 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Biblioteksplan för Lilla Edets kommun Dnr 2017/KS0173 Sammanfattning Bildningsförvaltningen har upprättat en biblioteksplan. Det bör även finnas en plan för skolbiblioteken. Bildningsförvaltningen har valt att låta Biblioteksplanen omfatta såväl folkbiblioteken som skolbiblioteken. Kultur- och fritidsnämnden behandlade biblioteksplanen i den del som avser folkbiblioteken. Besluten om tillägg har inarbetats i biblioteksplanen. Utbildningsnämnden behandlade biblioteksplanen i den del som avser skolbiblioteken. Besluten om ändringar har inarbetats i biblioteksplanen. Dock har texten som föreslås strykas i den del som avser folkbiblioteken i stället, i samråd med kultur- och fritidschefen, omformulerats något. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera biblioteksplanen till kultur- och fritidsnämnden för redaktionella ändringar. Kultur- och fritidsnämnden beslutade föreslå kommunfullmäktige att anta den reviderade biblioteksplanen för Lilla Edets kommun Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens protokoll Utbildningsnämndens protokoll Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Biblioteksplan för Lilla Edets kommun. Maria Olegård administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se Beslutet expedieras till Kultur- och fritidsnämnden Erik Larsson, bibliotekschef

50

51 Biblioteksplan 1. Inledning Enligt 17 i Bibliotekslagen, ska kommuner anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.. Biblioteksplanen för Lilla Edets kommun är ett strategiskt dokument som beskriver inriktning för verksamheten. Revidering görs varje mandatperiod. Planen ska årligen följas upp av kultur- och fritidsnämnden. 2. Syfte Syftet med biblioteksplanen för Lilla Edets kommun är: Att fastslå en plan för biblioteksverksamheten i Lilla Edets kommun. Att ge medborgarna möjlighet att förstå och påverka verksamheten. 3. Målområden Biblioteksverksamheten i Lilla Edets kommun ska bedriva sin verksamhet utifrån följande målområden Demokratiska värderingar Folkbiblioteket i Lilla Edets kommun ska verka för att erbjuda medborgarna ett Samhällets vardagsrum, fri från anmodan från bland annat politiska och religiösa samfund samt kommersiella verksamheter. All personal på biblioteket och alla som besöker biblioteket skall bemötas lika oberoende av ålder, kön, religion, sexuell läggning eller etnicitet. Medborgarna i Lilla Edets kommun ska tydligt uppmärksammas på möjligheten att tycka till, påverka och vara delaktiga i folkbibliotekets verksamhet och utbud Biblioteket som mötesplats Biblioteket ska vara en fri och öppen mötesplats för alla och därmed främja kontakten mellan människor. Bibliotekets personal ska vara serviceinriktad, professionell och tillmötesgående. Mötet med besökaren ska stå i fokus. Biblioteket ska erbjuda ett varierat programutbud med både kulturverksamhet som ger besökaren lustfyllda upplevelser, och aktiviteter som ger besökaren ny kunskap och insikt. För att på ett bättre sätt skapa efterfrågade aktiviteter och attrahera nya målgrupper till biblioteket ska möjligheten till samarbeten med först och främst närliggande verksamheter kontinuerligt beaktas. För huvudbiblioteket avses samarbeten med Musikskola och Folkets hus, vilka tillsammans med biblioteket skapar känslan av kommunens kulturarena. För Lödösefilialen avses samarbeten med Lödöse museum som ska ta till vara på de unika förutsättningar som denna samverkan ger. Utöver nämnda samarbeten ska biblioteket även vara lyhört för att skapa attraktiva mötesplatser gemensamt med andra externa aktörer. Utifrån dialog med medborgarna ska det ske en ständigt pågående översyn och förbättring av lokalernas utnyttjande. 1

52 3.3 Samarbete folkbibliotek- skolbibliotek Folkbiblioteken och skolbiblioteken ska ha ett nära samarbete. Folkbiblioteken och skolbiblioteken ska komplettera varandra i syfte att både höja utbildningsnivån i kommunen och elevernas måluppfyllelse. Biblioteken kan bidra med kunskaper i informationssökning och källkritik, traditionell bibliotekskunskap samt bokprat. I avvaktan på att kommunens skolbibliotek utvecklas och görs tillgänglig för alla grundskolans elever tillhandahåller folkbiblioteket kompletterande bibliotekstjänster. 3.4 Kunskapsfrämjande: medietillgång och programverksamhet Biblioteket ska utifrån ett aktuellt och attraktivt mediebestånd och aktivitetsprogram skapa möjligheter att utveckla kunskaper, kreativitet, nya tankar och förhållningssätt. Biblioteket ska verka för att främja läsningen samt lusten och glädjen att läsa vilket innebär att det ska finnas ett varierat utbud av litteratur. För de lokala mediesamlingarna ska noll-tillväxt eftersträvas, dvs. att nyförvärv och gallring samarbetas på ett sätt så att inaktuella eller ej efterfrågade medier gallras i samma takt som nytt material införskaffas. Möjligheten att nyttja det mediebestånd som finns inom ramen för samarbetet Bibliotek i Väst ska lyftas fram för att ses som en del av ett gemensamt bestånd. Tillvägagångssättet ska i möjligaste mån förtydligas och förenklas. Med programverksamheten avses ett program av aktiviteter som dels bidrar till att skapa en öppen mötesplats, dels ger medborgaren möjlighet att ta till sig ny kunskap. Biblioteket ska uppmuntra delaktighet i skapandet av dessa aktiviteter, både vad gäller enskilda individer och organisationer, så som föreningar och studieförbund. 3.5 Prioriterade grupper och tillgänglighet Folkbiblioteket skall vara tillgängligt för alla och anpassade till användarnas behov. Särskild vikt ska dock läggas vid att tillgängliggöra bibliotekets utbud till följande, enligt bibliotekslagen, prioriterade grupper: - personer med funktionsnedsättning - de nationella minoriteterna - personer som har annat modersmål än svenska - barn och ungdomar Hänsyn till de prioriterade grupperna ska genomsyra bibliotekets verksamhet i stort. Lokalerna ska vara tillgänglighetsinventerade med hjälp av regionala och nationella föreskrifter och råd om tillgänglighetsanpassning. Öppettider ska ändras i så liten utsträckning som möjligt för att skapa kontinuitet för medborgarna. En medborgardialog bör dock regelbundet föras vad gäller öppettidernas lämplighet. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp, inte bara enligt bibliotekslagen, utan även i kommunens övriga styrdokument. Verksamhet mot barn och ungdomar ska därför vara den enskilt viktigaste målgruppen, både vad gäller medieutbud och programverksamhet. En kartläggning vad gäller behoven för personer med annat modersmål än svenska ska genomföras och regelbundet uppdateras för att kunna erbjuda media och aktiviteter för relevanta språkgrupper. 2

53 Finska är i skrivande stund det absolut största minoritetsspråket i Lilla Edets kommun. Ett tätare samarbete med kommunens finska föreningar är eftersträvansvärt. Bibliotekspersonalen ska vara särskilt lyhörd för utveckling av anpassade medier. Med anpassade medier avses medier för personer med olika former av läsnedsättning. 3.6 Digital utveckling Folkbiblioteken är under förändring och har på senare tid ställts inför att behöva anpassa sin verksamhet mot nya mönster i samhället, inte minst vad gäller ny teknik. För folkbiblioteket i Lilla Edets kommun ska följande beaktas vad gäller utveckling av ny teknik: tillgängliggörandet av litteratur, möjligheterna att serva och bemöta medborgarna i det dagliga arbetet samt information mot invånarna om aktuell verksamhet. Biblioteket ska prioritera digital utveckling mot de prioriterade målgrupperna och utveckling ska ske utifrån medborgardialog och tillsammans med de tänkta målgrupperna. Personalen på folkbiblioteket ska vara trygga i att förmedla kunskap till besökare på området medieoch informationskunnighet (MIK). Statens medieråd definierar MIK som förmågan att finna, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna kommunicera och skapa innehåll i digitala medier. Med hjälp av kommunikation via digitala tjänster, så som sociala medier, ska medborgarna få ökad kännedom om bibliotekets verksamhet. 3.7 Skolbibliotek Skolbiblioteken är en del av det allmänna biblioteksväsendet. Skolbiblioteken kan utformas på olika sätt och det är skolans huvudman tillsammans med skolans rektor som ansvarar för att eleverna får tillgång till skolbibliotek. Skolbiblioteken spelar en viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Skolbiblioteket ska omfatta skolenhetens samtliga ämnen och årskurser och vara en del i den pedagogiska verksamheten med fokus på barnens lärande och utveckling. Det ska finnas skolbibliotek på Lilla Edets kommuns samtliga grundskolor. Samtliga bibliotek ska ständigt vara under utveckling, vilket ska ske inom ramen för huvudmannens och skolenhetens systematiska kvalitetsarbete. Det ska finnas ett upparbetat samarbete mellan kommunens skolbibliotek och folkbiblioteket. Folkbiblioteket och skolbiblioteken ska ha ett nära samarbete. Beståndet av media och litteratur på respektive skolbibliotek ska utgå från målgruppen och bör därför vara olika på olika skolor. Skolbiblioteket ska utgöra en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stöda elevernas lärande. På varje skolenhet i Lilla Edets kommun ska det finnas personal med riktad kompetens för att tillsammans med övriga pedagoger arbeta med språkutvecklande arbetssätt. Särskild uppmärksamhet ska riktas till elever med funktionsnedsättning och skolbiblioteken ska bland annat erbjuda litteratur utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Skolbiblioteken ska även ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska

54

55 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Delårsrapport från Södra Bohusläns räddningstjänstförbund 2017 Dnr 2017/KS0370 Sammanfattning Delårsrapporten redovisar det ekonomiska läget från 1 januari till och med 31 augusti 2017 och ger en prognos för resterande år. Resultatet för perioden januari till augusti är positivt och uppgår till tkr. Prognosen för helåret är ett plus med tkr. I delårsrapporten framgår och förbundets mål och redovisning av dessa. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad Protokoll från direktionen Delårsbokslut januari-augusti 2017 Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner den ekonomiska delårsrapporten (januari-augusti) 2017 för Södra Bohusläns räddningstjänstförbund. Maria Olegård administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se Beslutet expedieras till Södra Bohusläns räddningstjänstförbund (SBRF)

56 Handlingsprogram LSO Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Delårsrapport aug 2017 Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund» sbrf.se 11

57 Delårsrapport Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Innehållsförteckning Uppföljning 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Ekonomiskuppföljning 6 Personal 7 Måluppfyllelse 8 Resultatprognos för inriktningsmål 8 2» sbrf.se

58 Delårsrapport Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Uppföljning augusti 2017 Budget 45,2Mkr, Prognos 1,0Mkr Periodens resultat och helårsprognos Resultatet för perioden januari-augusti är positivt och uppgår till tkr. Prognosen för helåret är ett plus på tkr. Förbundets ägarkommuner är Stenungsund, Tjörn och Lilla Edet som faktureras kvartalsvis med beslutad medlemsavgift. Utöver beslutad medlemsavgift kan under året tilläggsuppdrag förekomma. Beslutad medlemsavgift för 2017 är tkr som fördelar sig på Stenungsund tkr, Tjörn tkr och Lilla Edet tkr. Medlemsavgifterna inkluderar uppstartskostnader om tkr som enbart förekommer Anläggningstillgångarna är övertagna från respektive ägarkommun. Reverslån finns upptagna totalt med tkr. Förbundet förbinder sig att betala amortering och ränta tertialvis på befintliga anläggningstillgångar till dess att anläggningstillgångarna är avskrivna. Reverslånen fördelas på Stenungsund tkr, Tjörn tkr samt Lilla Edet tkr. Verksamhetens intäkter Intäkterna uppgår till tkr vilket är tkr bättre än budget. I samband med förbundsbildningen beslutades om en enhetlig taxa för ägarkommunerna. Detta har medfört att intäkterna ökat jämfört med budget. Uppdragen har ökat särskilt inom IVPA (i väntan på ambulans). SBRF har under året fakturerat industrierna med tillkommande kostnader utöver avtal. Verksamhetens kostnader Kostnaderna uppgår till tkr vilket är 375 tkr sämre än budget. Personalkostnader visar efter augusti på ett underskott om ca tkr, till stor del beroende på högre kostnader för nytt avtal vad gäller RIB anställda (räddningsman i beredskap) samt att planerad effektivisering av förbundets operativa organisation ej fått full effekt under Det pågår ett arbete att se över organisationen som leder till att personalkostnaderna är i balans Utfallet för övriga kostnader är positivt, prognosen för året är plus tkr. Det positiva resultatet har delvis påverkats av att förbundet har ingått nya avtal, vilket har minskat kostnaderna, samt att redan inköpt material inom ägarkommunerna har kunnat samutnyttjas. Avskrivningar Avskrivningar uppgår under perioden med tkr. I samband med bildandet av Södra Bohusläns räddningstjänstförbund övertog förbundet anläggningstillgångar från respektive ägarkommun.» sbrf.se 3

59 Delårsrapport Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Resultaträkning (tkr) Utfall 1708 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Finansiella intäkter 14 Finansiella kostnader -87 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT » sbrf.se

60 Delårsrapport Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Balansräkning (tkr) Utfall 1708 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa o bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt Kortfristiga skulder Långfristiga skulder not Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Not 1 Amortering av reverslån sker under kvartal fyra med tkr.» sbrf.se 5

61 Delårsrapport Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Ekonomisk uppföljning Verksamhetsuppföljning Budget 2017 Budget per 1708 Utfall tom 1708 Prognos Avvikelse Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter från kommuner Intäkter uppstart Intäkter från Industriavtalet Summa intäkter Förtroendevalda Verksamhetens personalkostnader Kostnader uppstart Avskrivningar Hyror Övriga kostnader Faktiska kostn Industriavtalet Schablonkostn Industriavtalet 0 Summa kostnader Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat » sbrf.se

62 Delårsrapport Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Personal Tillsvidare- och visstidsanställda Vid mättillfället den 31 augusti 2017 var antalet månadsavlönade anställda i förbundet 39 personer. Antalet tillsvidareanställda var 38 och antalet visstidsanställda var 1. En stor del av räddningsförbundets bemanning består av deltidsbrandmän anställda på RIB avtalet, dessa uppgick vid mättillfället till 166 personer. Anställda per AID-kod Befattning Antal Åa Andel Ledning ,80% räddnings-tjänst Administratör 4 3,3 10,30% Brandingenjör 1 1 2,60 % Brandinspektör 1 1 2,60 % Brandmästare ,90% Brandman ,80% Kommun totalt % Sysselsättningsgrad Av de 38 tillsvidareanställda har 36 personer heltidstjänster och två har deltidstjänster. En person har en sysselsättningsgrad som är lägre än 70 %. Samtliga deltidsanställda är kvinnor. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland de månadsavlönade är 97,2%. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron under jan-juli 2017 var 2,8%. Utförlig redovisning sker vid uppföljning helåret.» sbrf.se 7

63 Delårsrapport Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Måluppfyllelse Direktionen för SBRF har beslutat om mål som beskriver syfte och inriktning och som är ett uttryck för den politiska viljan. Målen ska följas upp och redovisas i hel- och delårsbokslut. En vision samt mål för förbundet togs fram och beslutades av Direktionen. SBRF:s vision är ett tryggt och säkert samhälle för alla. Följande inriktningsmål är framtagna för 2017: Under 2017 ska Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund skapa en effektiv och förtroendegivande organisation som motsvarar invånarna inom ägarkommunerna, Direktionen och medarbetarnas förväntan. Förmågan att förebygga och hantera oönskade händelser ska öka bland invånarna inom förbundets kommuner. Antalet oönskade händelser ska minska Resultatprognos av inriktningsmål Inriktningsmål: Under 2017 skall Södra Bohusläns räddningstjänstförbund skapa en effektiv och förtroendegivande organisation som motsvarar invånarna inom ägarkommunerna, Direktionen och medarbetarnas förväntan. Indikator Skapa en effektiv och förtroende givande organisation som motsvarar invå-narna inom ägarkommunerna. Direktion-en och medarbetarnas förväntan. Prognos augusti 2017 Pågår* Mål 2017 Genomfört * Klart är Förbundets Ledning och administrativa organisation, arbete pågår för ny operativ organisation klart i dec Kommentar: -Tydlig ställd kravbild utifrån ägardirektiv, Direktionens politiska krav på förbundet, medarbetarens förväntan på förbundet som arbetsplats genom samverkan med fackliga organisationer ska resultera i en organisation. - Skapande av Vi-känsla. - Handlingsprogram enligt LSO, Notera att detta uppdrag är under i slutfasen. 8» sbrf.se

64 Delårsrapport Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund Inriktningsmål: Förmågan att förebygga och hantera oönskade händelser ska öka bland invånarna inom förbundets kommuner. Indikator/Antal Resultat augusti 2017 Prognos 2017 Aktiviteter* Utbildningar Informationstillfällen * Exempel på aktiviteter: öppet hus på brandstationerna, kopperskolans dag, trädgårdsfestival, marknader Inriktningsmål: Antalet oönskade händelser ska minska. Indikator / Antal Tillsyn och förebyggande uppdrag Analys efter larm Prognos Mål 2017 augusti Kommentar: -Ökat förebyggande arbete (antal) Noteras bör att SBRF har under perioden hanterat 170 st bygglovsyttranden samt 48 övriga yttranden (yttranden till Polismyndighet 31 st) -Analysera genom utryckningar/larm (antal)» sbrf.se 9

65 Handlingsprogram LSO Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund» sbrf.se 10

66

67

68

69 Bygglovstaxa 2018 Framtagen av: Sveriges kommuner och landsting Justerad av: Henrik Noord Datum: Version: 1.1

70 Innehåll Bestämmelser om plan- och bygglovtaxa... 3 Beräkning av avgifter enligt taxan... 3 Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter... 4 Grundprincip för beräkning av avgift:... 4 Avräkning... 5 Tabeller... 6 Tabell 1 Objektsfaktorer... 6 Tabell 2 Tidsersättning... 7 Tabell 3 Underrättelse och expediering... 7 Tabell 4 Handläggningsfaktor för bygglov HF Tabell 5 Handläggningsfaktor för startbesked HF Tabell 6 Justering av bygglovsavgifter Tabell 7 Avgift för besked Tabell 8 Beslut om ny kontrollansvarig Tabell 9 Nybyggnad Bygglovavgift Tabell 10 Tillbyggnad Tabell 11 Enkla byggnader Tabell 12 Övriga åtgärder Tabell 13 Anmälan (icke lovpliktig åtgärd) Tabell 14 Rivningslov inklusive startbesked Tabell 15 Bygglov för skyltar Tabell 16 Marklov inklusive startbesked Tabell 17 Master, torn, vindkraftverk Tabell 18 Bygglov för anläggningar Tabell 19 Övriga ärenden... 19

71 Bestämmelser om plan- och bygglovtaxa Denna taxa gäller för byggnadsnämndens verksamhet. Avgifterna tas ut med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), PBL eller kommunallagen (1991:900), om inget annat anges. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Avgifterna är inte momsbelagda, om inget annat anges. Taxan består av dessa bestämmelser med tillhörande tabeller och bilagor. Beräkning av avgifter enligt taxan Avgiften för en viss åtgärd tas ut enligt de tabeller som hör till taxan. Flertalet av avgifterna beräknas som en funktion av ett värde som utgör en tusendel av gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381), om all- män försäkring (mpbb) samt ärendeberoende faktorer som grundar sig på den tidsåtgång och komplexitet som handläggningen av respektive ärendetyp kräver. Därutöver kan justeringsfaktor N läggas till funktionen i syfte att anpassa avgiftsnivån till förhållanden inom kommunen. Faktor N är för Lilla Edets kommun 1,2 med beaktande av självkostnadsprincipen. 3

72 Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter HF Handläggningsfaktor KOM Faktor för kommunicering KF mpbb Milliprisbasbelopp en tusendels prisbasbelopp N OF PLF Justeringsfaktor Objektfaktor Planavgiftsfaktor Grundprincip för beräkning av avgift: Faktor x mpbb x N. Avgift för bygglov/start besked beräknas efter bruttoarean (BTA) + öppenarean (OPA). Planavgift beräknas efter BTA + OPA. Nybyggnad Uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare upp- förd byggnad till en ny plats. Tillbyggnad Ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Ombyggnad Ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. Ändring En eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Vid beräkning av BTA, OPA och BYA skall mätreglerna enligt Svensk Standard SS 21054:2009 utgåva 1 gälla i tillämplig omfattning. Arean bestäms med den noggrannhet som inlämnade ritningar medger. Vid definition av byggnadshöjd, sluttningsvåning, källare m.m. ska beräkningsregler och definitioner enligt plan- och byggförordningen tillämpas. Avgiften kan också tas ut genom tidsersättning enligt fastställd timtaxa. Vid tidsersättning tas kostnad för administration ut med minst en timme. Vid tidsersättning kan också ersättning för resa utgå om så erfordras. 4

73 Avräkning För startbesked gäller om sökanden så begär ska nämnden återbetala i förskott erlagda avgifter för åtgärder som inte vidtagits. Detta under förutsättning att kontrollplan följts och projektet inte fullföljts inom föreskriven tid. Slutavräkning sker när slutbesked utfärdas. Om slutlig avgift för startbesked och upprättande av kontrollplan avviker ifrån i förskott betald avgift ska avräkningen ske senast när slutbesked överlämnas. Ränta utgår inte på belopp, som återbetalas respektive tilläggsdebiteras, för tid innan betalningen ska ske. Tid för begäran om återbetalning hanteras enligt Preskriptionslagen. 5

74 Tabeller Tabell 1 Objektsfaktorer Objektsfaktor (OF) för handläggning av olika objekt byggnader och anläggningar beroende på storlek. Faktorn ska multipliceras med lämplig åtgärdsfaktor enligt tabeller nedan. Area (m 2 ) BTA + OPA OF Byggnader, anläggningar inkl. bygglovspliktiga komplementbyggnader Härutöver + 3/1000 m 2 Mycket enkla byggnader < 50 m 2 * 2 *I separat ärende, t.ex. carport, taktäckta uteplatser (som inte är bygglov- befriade enl. PBL 9 kap 4-6 ), skärmtak, glasade uteplatser/växthus, transformatorbyggnader och liknande. I ärenden gällande både huvudbyggnad och garage/carport räknas den sammanlagda BTA + OPA. I de fall ärendet har flera byggnader av samma typ beräknas area- faktorn efter dessa byggnaders totala BTA och OPA enligt tabell 1. 6

75 Tabell 2 Tidsersättning Timpris 950 kr/h Tabell 3 Underrättelse och expediering Denna taxa används när kommunicering krävs. Taxan tillämpas även vid kommunicering av avslagsbeslut och vid tillsyn. Avgift = KOM x mpbb x N Antal Kommentarer KOM Sakägare Sakägare Sakägare Kungörelse + faktisk annonskostnad 80 Kungörelse av beslut i Post- och Inrikestidning + faktisk annonskostnad 5 7

76 Tabell 4 Handläggningsfaktor för bygglov HF1 Avgift för bygglov = Summan av alla tillämpliga HF1 x OF x mpbb x N (OF enligt tabell 1) Åtgärd Handläggningsfaktor HF1 Administration inkl arkivering 7 Planprövning Planenlighet inom detaljplan eller kontroll mot givet förhandsbesked Byggnaden Placering, yttre utformning och färgsättning Användbarhet och tillgänglighet Tomten Tomts ordnande inkl utfart och parkering Enkel kontroll av handlingar för grundläggning och dagvattenanslutning Fyllning och schaktning (då marklov ej erfordras) Skyddsåtgärder mot skred och högvatten Utrymnings- och räddningsvägar Måttgranskning Besiktning (platsbesök) Se tabell 3 och tabell 6 för eventuellt tillkommande avgifter 8

77 Tabell 5 Handläggningsfaktor för startbesked HF2 Avgift = Summan av alla tillämpliga HF2 x OF x mpbb x N (OF enligt tabell 1 alternativt tabell 2) Åtgärd Administration inkl arkivering och registrering av kontrollansvarig Handläggningsfaktor HF2 7 Startbesked -Startbesked inkl tekniskt samråd och fastställande av kontrollplan eller 10 -Startbesked och fastställande av kontrollplan eller 5 Startbesked (gäller även rivning) 3 Arbetsplatsbesök 5 Extra arbetsplatsbesök/per styck 5 Slutsamråd inkl slutbesked 6 Slutbesked, avslut eller interimistiskt slutbesked 3 9

78 Tabell 6 Justering av bygglovsavgifter Bygglovavgift avser lovprövning utom HF2 Åtgärd Lämplighet/lokaliseringsprövning utanför detaljplan Tillägg för prövning av liten avvikelse Varsamhet Tillbyggnad Ombyggnad Ändring Avgift 1,25 bygglovavgift 1,2 bygglovavgift 1,1 bygglovavgift Ingen justering Ingen justering 0,7 bygglovavgift (berörd del) Tidsbegränsat bygglov 0,75 bygglovavgift Tidsbegränsat bygglov, förläng- ning 0,5 bygglovavgift Tidsbegränsat bygglov, säsong Tidsbegränsat bygglov, säsong, förlängning Förnyelse av lov = ny prövning Stor enkel byggnad (oisolerad, t.ex. lagerhall) 50 m 2 0,75 bygglovavgift 0,5 bygglovavgift 0,8 bygglovavgift 0,3 bygglovavgift 10

79 Tabell 7 Avgift för besked Typ av besked Avgift Förhandsbesked 100 mpbb - utanför planlagt område 2 (x N) Ingripandebesked Villkorsbesked Tidersättning Tidersättning (dock minst 50 mpbb Avgift för kommunicering tillkommer enligt tabell 3. 2 Justeringsfaktor N kan användas Tabell 8 Beslut om ny kontrollansvarig Avgift = HF x mpbb x N Åtgärd HF Ny sakkunnig 25 Tabell 9 Nybyggnad Bygglovavgift Gäller för standardärende inom detaljplan, utan avvikelse och kommunicering. Avgiften utgör summan av avgifterna för de åtgärder som byggnadsnämnden vidtar i samband med bygglov respektive startbesked. Avgift för att upprätta eller ändra detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan tillkommer enligt särskild taxa eller genom upprättat planavtal. Se tabell 4 och 5 angående tillämpliga HF Avgiften inkluderar ett arbetsplatsbesök (utom vid mycket enkla byggnader). Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1 + HF2) 4 x N Area (m 2 ) BTA + OPA OF HF1 HF2 Byggnader, anläggningar inkl. bygglovpliktiga komplementbyggnader

80 Stor, enkel byggnad (oisolerad lagerhall) 50 m 2 0,3x OF (intervall enl. ovan) Komplementbyggnad Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1 + HF2) 5 x N Objekt Yta BTA OF HF1 HF2 Komplementbyggnad, garage, carport, förråd (eget ärende) Komplementbyggnad, garage, carport, förråd (eget ärende) Källsorteringsbehållare/grupp Sopskåp, sophus 50 m >50 m

81 Tabell 10 Tillbyggnad Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1 + HF2) 6 x N Huvudbyggnad Yta BTA OF HF1 HF2 Tillkommande yta BTA 15 m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Tillkommande yta BTA m Ytterligare intervall se tabell 11 Komplementbyggnad OF HF1 HF2 Typ: garage, carport, för- råd Oavsett storlek men 50 % av ursprunglig byggnads BTA Tillbyggnad fritidshus 50 m Tillbyggnad växthus, lusthus m.m. oisolerat > 15 m Burspråk Takkupa

82 Tabell 11 Enkla byggnader Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1 + HF2) 7 x N Typ Yta BTA OF HF1 HF2 Fritidshus < 80 m Kolonistuga < 40 m Nätstation/pumpstation Oavsett storlek Växthus, lusthus och likn. oisolerat > 15 m 2 men m 2 Rullstolsgarage förråd m.m. Oavsett storlek Kiosk, manskapsbod m.m. Oavsett storlek Sommarveranda, restaurang Oavsett storlek Kommentar: Fritidshus ska enligt 8 kap. 6 PBL inte granskas med hänsyn till tillgänglighet och energikrav. Större fritidshus än 80 m 2 är dock ofta lika tekniskt komplicerade som permanentbostäder, därför föreslås lika avgift som för permanenthus. 14

83 Tabell 12 Övriga åtgärder Bygglovavgift = mpbb x HF x N Yta BTA HF Balkong 1-5 st 65 Balkong >5 st 130 Inglasning av balkong 1-5 st 65 Inglasning av balkong >5 st 130 Inglasning av uteplats/ uterum oavsett storlek 65 Skärmtak m 2 50 Skärmtak 31 m Bygglovavgift = mpbb x OF x (HF1 + HF2) 8 x N Övrigt utan konstr. Yta BTA OF HF1 HF2 Fasadändring, mindre Fasadändring, större Mur och eller plank vid enbostadshus Mur och/eller plank bullerplank/stabilitet oavsett material Solfångare ej på en- och tvåbostadshus Frivilligt bygglov Avgift enl. normalt bygglov 8 Bygglov inklusive startbesked 9 Endast HF2 vid invändig installation 15

84 Tabell 13 Anmälan (icke lovpliktig åtgärd) Avgift = HF2 x mpbb x N HF2 Eldstad/ avlopp/ övrig anmälan enbostadshus 25 Grundförstärkning enbostadshus 90 Grundförstärkning 200 Anmälan komplement- och tillbyggnad 70 Anmälan tillkommande lägenhet 200 Ventilationsanläggning övriga 140 Ändring av bärande konstruktion/brandskyddet, mindre 30 Ändring av bärande konstruktion/brandskyddet, större 140 Stambyte 90 Hissar och andra motordrivna anordningar 25 Fettavskiljare 30 Rivning utanför planlagt område 25 Tabell 14 Rivningslov inklusive startbesked Avgift = HF x mpbb x N Rivning HF < 250 m 2 BTA m 2 BTA 200 >1000 m 2 BTA

85 Tabell 15 Bygglov för skyltar Prövning ska ske som för byggnader Avgift = HF x mpbb x N Administrationsavgift ingår i avgiften för skyltar. Åtgärd HF Skylt/Vepa 20 m 2 80 Skylt/Vepa 20 m Väsentlig ändring av skylt medför samma arbetsinsatser som vid ansökan om ny. Avgift tas därför ut som vid ny skylt. Skylt i samband med bygge placerad på samma fastighet, max 15 m 2 är avgiftsfri. Är skylten större än 15 m 2 tas avgift ut enligt tabell. 17

86 Tabell 16 Marklov inklusive startbesked Avgiften tas enbart ut som tidsersättning. Åtgärd Marklov såväl schakt som fyllning Tidersättning Antal timmar (minst 25 mpbb) Tabell 17 Master, torn, vindkraftverk Avgift = (HF1 + HF2) x mpbb x N Master, torn, vindkraftverk Beskrivning HF 1 alt tidsersättning HF 2 Tidersättning Radio- och telemast eller torn + en teknikbod Radio- och telemast eller torn + en teknikbod ett torn 250 Antal timmar (minst 1) fler än ett 550 Antal timmar (minst 1) Vindkraftverk ett verk 550 Antal timmar (minst 1) Vindkraftverk upp till 4 st Antal timmar (minst 1) Vindkraftpark (>5 verk) Antal timmar (minst 1) 18

87 Tabell 18 Bygglov för anläggningar Anläggning på land Avgift = OF x (HF1 + HF2) x mpbb x N Objekt Beskrivning OF HF1 HF2 Anläggningens yta m m m Mindre anläggningar t.ex. Parkeringsplats Antal timmar (minst 1) Upplag/ materialgård Antal timmar (minst 1) Tunnel/ bergrum Antal timmar (minst 1) Exempel på anläggning (enligt plan- och byggförordningen): Begravningsplats, Campingplats, Idrottsplats, Friluftsbad, Golfbana, Kabinbana, Minigolf, Motorbana, Nöjespark, Skidbacke med lift, Skjutbana Anläggning i vatten Objekt Beskrivning OF HF1 HF2 Brygga, såväl ponton som fast anlagd för fler än båtar, (annars ej bygglov) Småbåtshamn se marina för fler än båtar, < m 2 Marina m 2, flera bryggor för fler än båtar, annars inte hamn Utökning med pontonbrygga per brygga Tabell 19 Övriga ärenden Avgift = HF x mpbb x N Ärendetyp Beskrivning HF Anstånd Avslag såväl bygglov, marklov rivningslov som förhandsbesked ingen avgift Full avgift HF 1 alternativt tidersättning Avvisa 20 Återkallad ansökan (avskrivet ärende) Tidersättning se tabell 2 Avgift = HF x mpbb x N 19

88

89

90

91 TAXOR OCH AVGIFTER 2018 (Miljö- och byggnämnden) Datum: Diarienummer: 2017/0742-8

92 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Taxor inom området Miljö... 4 a. Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (enligt taxebilaga 1 och 2)... 4 b. Taxa för prövning och tillsyn enligt livsmedelslagen (enligt taxebilaga 3)... 7 c. Plan och bygglovtaxa (enligt taxebilaga 4)... 7 d. Tillsyn enligt SFS 2009:730 Lag om handel med vissa receptfria läkemedel... 7

93 För samtliga taxor och avgifter debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagen. Samtliga taxor och avgifter är angivna exklusive moms, om inte annat anges. Sidan 3 av 7

94 Sidan 4 av 7-1. Taxor inom området Miljö Avgifterna nedan är befriade från moms, om inte annat anges. a. Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (enligt taxebilaga 1 och 2) Objekt Belopp Kommentar Timavgift 950 Timavgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken NATURVÅRD /tim Tillsyn av naturvård MILJÖFARLIG VERKSAMHET Prövning Avlopp Prövning av ansökan om inrättande av avloppsanordning eller anslutning av vattentoalett enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd avseende: Inrättande av vattentoalett med sluten tank 2 Inrättande av vattentoalett med avloppsutsläpp till mark eller vatten Inrättande av annan avloppsanordning 5 Anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning 6 Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 5-24 personekvivalenter Tillsyn Avlopp Anmälan Avlopp Värmepump Tillsyn enligt 9 kap miljöbalken och Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Tillsyn över enskilda avloppsanordningar Avgift för handläggning av anmälningspliktig verksamhet med beteckningen C enligt bilaga till förordningen 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 1 Inrättande av avloppsanordning utan vattentoalett enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 Ändring av avloppsanordning enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Handläggning av anmälan avseende inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet avseende: Bergvärmepump Övriga anläggningar

95 Sidan 5 av 7 - Objekt Belopp Kommentar Tillsyn i övrigt Fast avgift enligt bilaga 2 /tim Tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt förteckning i bilaga till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller enligt 5 eller 21 samt u-objekt. Tillsyn över miljöfarlig verksamhet i övrigt FÖRORENADE OMRÅDEN /tim Tillsyn av mark- och vattenområden, byggnader och anläggningar enligt 10 kap. miljöbalken ÖVRIGA VERKSAMHETER- HÄLSOSKYDD Prövning av ansökan om att hålla vissa djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser Prövning enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 39 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Nötkreatur, häst, get, får eller svin Pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur Orm som ej avses i Giftig orm Prövning av ansökan om spridning av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 40 och 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Prövning av ansökan att inrätta annat slag av toalett än vattentoalett, såsom förmultningstoalett eller därmed jämförbar toalett och torrtoalett med latrinkompostering, enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig 950 verksamhet och hälsoskydd.

96 Sidan 6 av 7 - Objekt Belopp Kommentar Anmälan Handläggning av anmälan om att anlägga gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning enligt 37 och 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Tillsyn i övrigt KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER Prövning Anmälan Tillsyn i övrigt Cisterner Taxebestämmelser /tim /tim /tim /tim /tim /tim 475 Handläggning enligt 38 förordningen (1998:899) av anmälan om: 1. verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg, 2. bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många människor, eller 3. förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola, sameskola, fristående skola, riksinternatskola eller resurscenter. Provtagning av badvatten vid anläggning eller strandbad som är upplåtet för allmänheten eller annars utnyttjas av många enligt vad Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten (NFS 2008:8). Faktisk analyskostnad tillkommer. Tillsyn över verksamheter som berörs av föreskrifter, som meddelats med stöd av 40 förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Tillsyn i övrigt av hälsoskydd Prövning av ansökan enligt 14 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel Handläggning av anmälan enligt 3 förordningen om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar (SFS 1985:997) Regelbunden återkommande tillsyn av följande anläggningar som innehåller CFC, HCFC, halon, HFC Tillsyn i övrigt av kemiska produkter Handläggning av information enligt Naturvårdsverkets förskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor Bestämmelser och avgifter enligt Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (bilaga 1 och 2)

97 Sidan 7 av 7 - b. Taxa för prövning och tillsyn enligt livsmedelslagen (enligt taxebilaga 3) Objekt Belopp Kommentar Tillsyn m.m Avgift för tillsyn enligt Livsmedelsverkets förordning om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel. SFS 2006:1166. c. Bygglovtaxa (enligt taxebilaga) Skulle avgiften enligt denna taxa av Miljö- och Byggnämnden bedömas oskälig, med beaktande av den arbetsinsats som förvaltningen gjort i ärendet, får nämnden bestämma avgiften till ett lägre belopp än vad som följer av den fastställda taxan. Objekt Värde Kommentar Timtaxa, per timma 950 Då timtaxa används N-faktor 1,2 Justeringsfaktor för avgifter enligt PBL Taxebestämmelser Bestämmelser och avgift enligt Bygglovstaxa 2017 d. Tillsyn enligt SFS 2009:730 Lag om handel med vissa receptfria läkemedel Avgifterna anges exklusive moms. För tillsyn enligt denna lag utgår ordinarie timavgift enligt miljöbalken. Timavgiftens storlek framgår i kap 1 a.

98 Datum Dnr Dpl / ADM Taxebilaga 1. Miljöbalken Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Lilla Edets kommuns kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller med anledning av EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde, bl.a. vad gäller naturvård- och kulturvård, skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, skötsel av jordbruksmark, kemiska produkter och biotekniska organismer, samt avfall och producentansvar. Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bl.a. enligt 26 kap. 22 miljöbalken för undersökningskostnader m.m. och enligt 25 kap. 2 miljöbalken för rättegångskostnader. 2 Avgift enligt denna taxa ska betalas för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. 2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd. 3. Handläggning och andra åtgärder vid tillsyn i övrigt. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som är obefogat och inte kräver utredning. 2. Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken överklagas. 4 Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkande av avgift fattas av miljö- och byggnämnden. 5 Enligt 27 kap. 3 miljöbalken är alla som är skyldiga att betala avgift enligt denna taxa eller enligt 26 kap. 22 miljöbalken skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas. Avgiftsuttag sker 1. I förhållande till den handläggningstid som i taxan bestämts för ärendet (fast avgift), 2. I förhållande till den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats (årlig tillsynsavgift), 3. I förhållande till den faktiskt nedlagda handläggningstiden i det enskilda ärendet (timavgift) 4. Enligt de andra grunder som anges i taxan. Timtaxa 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan 950 kronor per hel timme handläggningstid. 7 I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post: kommunen@lillaedet.se Lilla Edet Internet: Fax: sid 1/3

99 sid- 2 - handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgifter för prövning 9 Avgift för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i kommunens dokument om taxa och avgifter multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i kommunens dokument om taxa och avgifter. Avgift för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser och erläggas innan handläggningen påbörjas. 10 Om det i beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden, ingår kostnaden för en sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen därvid inte godkännas, varför besiktning måste ske vid ytterligare tillfälle, tas timavgift ut för kommunens kostnader med anledning av den tillkommande handläggningstiden. 11 Avgift för prövning ska erläggas av sökanden. Avgift tas inte ut för en ansökan som återkallats innan handläggningen har påbörjats. 12 Avgift för prövning ska erläggas även om ansökan avslås 13 I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av kommunen är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader enligt 19 kap. 4 och 5 miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av kommunen och för kungörelser i ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärenden om tillstånd, dispens eller undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. 14 Utöver avgift för prövning, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgifter med anledning av anmälan 15 Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Om en anmälan omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för övriga verksamheter. Avgift med anledning av anmälan ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser och erläggas innan handläggningen påbörjas. 16 Avgift för handläggning av anmälan ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden. I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet med beteckningen C i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är denne i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärendet. Avgift tas inte ut för en anmälan som återkallats innan handläggningen har påbörjats. 17 Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. sid 2/3

100 sid- 3 - Avgift för tillsyn i övrigt 18 För regelbunden tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet eller hälsoskyddsverksamhet som anges i taxebilaga 2 ska betalas en årlig tillsynsavgift som baseras på den tillsynstid som miljö- och byggnämnden tilldelar anläggningen eller verksamheten. Den årliga tillsynsavgiften beräknas genom att tilldelad tillsynstid multipliceras med timtaxan. Inspektioner och andra tillsynsinsatser med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor, eller inte åtlyder förelägganden eller förbud eller som föranleds av extraordinära händelser, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut. 19 Avgifter för tillsyn i övrigt ska betalas i form av fast årlig avgift genom att den handläggningstid som anges för anläggningen eller verksamheten i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Inspektioner och andra tillsynsinsatser med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor, inte åtlyder förelägganden eller förbud eller som föranleds av extraordinära händelser, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut. 20 För verksamhet som tillståndsprövats ska avgiften bestämmas med utgångspunkt från vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller motsvarande. Om en fabrik, anläggning eller annan inrättning omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna. 21 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Sådan avgift ska betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till verksamheten har meddelats eller anmälan skett - eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävs - verksamheten har påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan och som inte ingår i avgift för prövning eller för handläggning av anmälan, tas timavgift ut. Fast årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. 22 Avgift för tillsyn ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärd som föranleder avgiften. För tillsyn över miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken, ska tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. Nedsättning av avgift 23 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift i ett enskilt fall enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. Avgiftens erläggande m.m. 24 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Lilla Edets kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 25 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 4 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnds beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. 26 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 5 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 27 Enligt 19 kap. 1 miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 1 januari I ärenden som rör tillstånd och anmälningar tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag. sid 3/3

101 DNR 2017/ Taxebilaga 2, Avgiftsklasser för miljöfarlig verksamhet och hälsoskyddsverksamheter Följande förkortningar används i tabellen: MPF= Miljöprövningsförordning (2013:251) VK/KK= Verksamhetskod/Klassningskod TF= Tidsfaktor PN= Prövningsnivå T= Timavgift B= tillståndsplikt C= anmälningsplikt U= utan prövnings-/anmälningsplikt

102 Lagrum i MPF VK/ KK TF PN Beskrivning JORDBRUK Djurhållning 2 kap i 12 B Anläggning för djurhållning med 1. mer än platser för fjäderfän, 2. mer än platser för växande grisar som är tyngre än 30 kilogram och avsedda för produktion, eller 3. mer än 750 platser för suggor. 2 kap B Anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter, dock inte inhägnad. 2 kap C Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko inklusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månads upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, eller 5. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar. Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko, inklusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månads upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. tre suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder, 5. tio slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre, 6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, 7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar, 8. etthundra kaniner, 9. etthundra värphöns eller kycklingmödrar, sexton veckor eller äldre, 10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder, 11. tvåhundra slaktkycklingar, 12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder, 13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder, 14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, 15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder, eller 16. i fråga om andra djurarter, det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin. Vid beräkningen av antalet djur enligt första stycket 16 ska det alternativ av kväve eller fosfor väljas som ger det lägsta antalet djur. Anmälningsplikten gäller inte 1. renskötsel, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller Mer än 200 djurenheter - Mer än 100 djurenheter T U Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 30 djurenheter (det högsta antalet djurenheter under året) men högst 100 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses samma som under Denna beskrivning gäller inte renskötsel T U Anläggning med stadigvarande djurhållning med minst 2 men högst 30 djurenheter (det högsta antalet djurenheter under året), dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses samma som under Denna beskrivning gäller inte renskötsel. Uppodling av annan mark än jordbruksmark för jordbruksproduktion

103 2 kap C Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion. Odling T U Växthus eller kemikalieintensiv odling med en odlingsyta som är större än 5000 kvadratmeter T U Växthus eller kemikalieintensiv odling med en odlingsyta som är större än 2000 men högst 5000 kvadratmeter T U Anläggning för torkning av gödsel T U Odling av jordbruksmark som är större än 100 hektar för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion T U Odling av jordbruksmark som är större än 10 hektar men högst 100 hektar för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion T U Fruktodling med en odlingsyta som är större än 1 hektar. FISKODLING OCH ÖVERVINTRING AV FISK 3 kap B Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår. 3 kap C Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår, om inte verksamheten är tillståndspliktig enligt T U Fiskodling eller övervintring av fisk där högst 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår. UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG, NATURGRUS OCH ANNAT Berg, naturgrus och andra jordarter 4 kap B Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är större än 150 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad T U Uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material (torv) efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. 4 kap B Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. 4 kap B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 2. är tillståndspliktig enligt 1 eller 2, eller 3. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. - Mer än ton tillståndsgiven mängd berg. - Mer än ton tillståndsgiven mängd berg. - Mer än ton tillståndsgiven mängd berg. - Mer än ton tillståndsgiven mängd berg. - Högst ton tillståndsgiven mängd berg. - Mer än ton tillståndsgiven mängd naturgrus eller andra jordarter. - Mer än ton tillståndsgiven mängd naturgrus eller andra jordarter. - Mer än ton tillståndsgiven mängd naturgrus eller andra jordarter. - Mer än ton tillståndsgiven mängd naturgrus eller andra jordarter. - Högst ton tillståndsgiven mängd naturgrus eller andra jordarter. - Torvtäkt T U Anläggning för tillverkning av stenvaror genom bearbetning av block ur bruten sten, där den totalt bearbetade stenytan är större än kvadratmeter per kalenderår eller den totalt hanterade mängden är större än 800 ton per kalenderår T U Anläggning för tillverkning av stenvaror genom bearbetning av block ur bruten sten, där den totalt bearbetade stenytan är högst kvadratmeter per kalenderår eller den totalt hanterade mängden är högst 800 ton per kalenderår T U Uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material (berg, naturgrus eller andra jordarter) efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. 4 kap C Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än ton totalt uttagen mängd naturgrus T U Täkt för markinnehavarens husbehov av högst

104 ton naturgrus (totalt uttagen mängd). 4 kap C Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. mer än ton totalt uttagen mängd berg, 2. torv med ett verksamhetsområde större än 5 hektar, eller 3. mer än kubikmeter totalt uttagen mängd torv. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller T U Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. högst ton berg (totalt uttagen mängd), 2. torv med ett verksamhetsområde på högst 5 hektar, eller 3. högst kubikmeter torv (totalt uttagen mängd). 4 kap T C Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånaders-period T U Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under högst trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. 4 kap C Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på mer än 500 ton torv per kalenderår T U Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på högst 500 ton torv per kalenderår. Råpetroleum, naturgas och kol 4 kap B Utvinning av råolja eller naturgas inom andra områden än de som avses i 8. 4 kap C Industriell tillverkning av briketter av kol eller brunkol. Malm och mineral 4 kap B Anläggning för rostning eller sintring av metallhaltig malm för provändamål. 4 kap B Provbrytning inklusive annan bearbetning eller anrikning av malm, mineral eller kol än rostning och sintring. 4 kap B Anläggning för utvinning av asbest. Annan utvinningsindustri 4 kap C Djupborrning som inte är tillståndspliktig enligt 8 eller 9. LIVSMEDEL OCH FODER Slakterier 5 kap i B Slakteri med en produktion baserad på en slaktvikt av mer än 50 ton per dygn eller mer än ton slaktvikt per kalenderår - Mer än ton slaktvikt per kalenderår i Mer än men högst ton slaktvikt per kalenderår i kap B Slakteri med en produktion baserad på mer än ton men högst ton slaktvikt per kalenderår 5 kap C Slakteri med en produktion baserad på mer än 50 ton men högst ton slaktvikt per kalenderår T U Slakteri för en produktion baserad på högst 50 ton slaktvikt per kalenderår Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Livsmedel av animaliska råvaror 5 kap i 64 B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller endast innebär paketering. 5 kap B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår.

105 5 kap C Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller glass eller endast innebär paketering. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölkprodukter eller glass eller endast innebär paketering Beredning och behandling med en produktion av mer än 500 ton men högst 2000 ton per kalenderår Beredning och behandling med en produktion av mer än 50 ton men högst 500 ton per kalenderår T U Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av högst 50 ton per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Rökeri 5 kap C Rökeri för en produktion av mer än 50 ton men högst ton rökta produkter per kalenderår Mer än 500 ton men högst ton rökta produkter per kalenderår Mer än 50 ton men högst 500 ton rökta produkter per kalenderår T U Rökeri för en produktion av högst 50 ton rökta produkter per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Livsmedel av vegetabiliska råvaror 5 kap i 52 B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av 1. mer än ton produkter per kalenderår, eller 2. mer än a) 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift i högst 90 dygn i rad under ett kalenderår, eller b) 300 ton per dygn i övriga fall. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. 5 kap B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 8, eller 2. endast avser kvarnprodukter, glass, råsprit, alkoholhaltig dryck, malt, maltdryck, läskedryck, jäst eller kafferostning eller endast innebär paketering. 5 kap C Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 8, eller 2. endast avser kvarnprodukter, glass, råsprit, alkoholhaltig dryck, malt, maltdryck, läskedryck, jäst eller kafferostning eller endast innebär paketering T U Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror för en produktion av högst ton produkter per kalenderår. 5 kap C Punkten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. Punkten gäller inte heller restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Kvarnprodukter Framställning av livsmedel med tillverkning av kvarnprodukter samt beredning och behandling av kvarnprodukter, med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8 eller endast innebär paketering. - Mer än ton per kalenderår.

106 Mer än ton men högst ton per kalenderår T U Framställning av livsmedel med tillverkning av kvarnprodukter samt beredning och behandling av kvarnprodukter, med en produktion av högst ton per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten T U Siloanläggning för torkning, rensning eller lagring av spannmål med en lagringskapacitet av mer än ton. Livsmedel av kombinerade råvaror 5 kap i 56 B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av en slutprodukt vars innehåll av animaliskt ursprung uppgår till 1. mer än 10 viktprocent och produktionen uppgår till mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår, eller 2. högst 10 viktprocent och produktionen uppgår till en mängd a) per dygn som i antal ton överstiger animalievärdet, b) per kalenderår som i antal ton överstiger talet 250 multiplicerat med animalievärdet. Med animalievärdet avses talet 300 minskat med det tal som bestäms genom att multiplicera 22,5 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten innebär endast paketering. 5 kap B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 12, eller 2. endast avser glass eller endast innebär paketering. 5 kap C Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av mer än 400 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 12, eller 2. endast avser glass eller endast innebär paketering T U Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av både animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av högst 400 ton per kalenderår. Mjölkprodukter 5 kap i 32 B Anläggning för framställning av mjölkprodukter med en produktion baserad på en invägning av mer än 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. 5 kap C Anläggning för framställning av mjölkprodukter med en produktion baserad på en invägning av mer än 500 ton per kalenderår men högst 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser glass Mer än ton per kalenderår. - Mer än ton men högst ton per kalenderår. - Mer än 500 ton men högst ton per kalenderår T U Anläggning för framställning av mjölkprodukter med en produktion baserad på en invägning av högst 500 ton per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Oljor och fetter 5 kap i 52 B Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter med en produktion av 1. mer än ton per kalenderår, om produktionen baseras på animaliska råvaror, eller 2. mer än ton per kalenderår, om produktionen baseras på enbart vegetabiliska råvaror. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 5, 8, 9, 12, 13 eller kap B Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter med en produktion av

107 1. mer än ton men högst ton per kalenderår, om produktionen baseras på animaliska råvaror, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår, om produktionen baseras på vegetabiliska råvaror. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 5, 8, 9, 12, 13, 15 eller kap C Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter med en produktion av mer än 100 ton men högst ton kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, eller om verksamheten endast avser mjölkprodukter T U Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av högst 100 ton per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Glass 5 kap B Anläggning för tillverkning av glass med en produktion av 1. mer än ton men högst ton per kalenderår om produktionen baseras på animaliska råvaror, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår om produktionen baseras på endast vegetabiliska råvaror. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 8, 9, 12 eller kap C Anläggning för tillverkning av glass med en produktion av mer än 10 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4, 8, 9, 12 eller T U Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av högst 10 ton per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Råsprit och alkoholhaltiga drycker 5 kap B Anläggning för framställning av råsprit eller alkoholhaltig dryck genom jäsning eller destillation med en produktion av mer än ton men högst ton ren etanol per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8. 5 kap C Anläggning för framställning av råsprit eller alkoholhaltig dryck genom jäsning eller destillation motsvarande en årlig produktion av mer än 10 ton men högst ton ren etanol per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt Mer än 500 ton men högst ton ren etanol per kalenderår. - Mer än 100 ton men högst 500 ton ren etanol per kalenderår. - Mer än 10 ton men högst 100 ton ren etanol per kalenderår T U Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande högst 10 ton ren etanol per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten T U Anläggning för blandning eller tappning av destillerade alkoholhaltiga drycker eller för framställning, blandning eller tappning av vin, cider eller andra fruktviner. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Malt, maltdrycker och läskedrycker 5 kap B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt, maltdryck eller läskedryck med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8. 5 kap C Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt, maltdryck eller läskedryck med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt T U Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt, maltdryck eller läskedryck med en produktion av högst ton per kalenderår.

108 Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Jäst 5 kap B Tillverkning av jäst med en produktion av mer än 100 ton men högst ton per kalenderår eller för framställning av startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om minst tio kubikmeter. Tillståndsplikt gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt T U Tillverkning av jäst med en produktion av högst 100 ton per kalenderår eller för framställning av startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om högst tio kubikmeter. Kafferostning 5 kap C Anläggning för rostning av mer än 100 ton men högst ton kaffe per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt Rostning av mer än ton kaffe per kalenderår. - Rostning av mer än 100 ton men högst ton kaffe per kalenderår T U Anläggning för rostning av högst 100 ton kaffe per kalenderår. Punkten gäller inte restauranger, butiker, caféer och liknande med huvudsaklig servering eller försäljning till allmänheten. Paketering av livsmedel 5 kap C Anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av animaliska eller vegetabiliska produkter som inte sker i någon tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt någon av Foder av animaliska råvaror 5 kap i 28 B Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 75 ton foder per dygn eller mer än ton foder per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast avser mjölk eller endast innebär paketering. 5 kap C Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av mer än 500 ton men högst ton foder per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 29, eller 2. endast avser mjölk eller endast innebär paketering Mer än ton men högst ton produkter per kalenderår. - Mer än 500 ton men högst ton produkter per kalenderår T U Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart animaliska råvaror med en produktion av högst 500 ton produkter per kalenderår. Punkten avser inte produktion av endast mjölk eller endast innebär paketering. Foder av vegetabiliska råvaror 5 kap i 20 B Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av 1. mer än ton per kalenderår, eller 2. mer än a) 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift i högst 90 dygn i rad under ett kalenderår, eller b) 300 ton per dygn i övriga fall Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. 5 kap C Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av mer än ton men högst ton produkter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt endast avser oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter eller endast innebär paketering T U Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av enbart vegetabiliska råvaror med en produktion av högst ton per kalenderår.

109 Punkten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. Foder av kombinerade råvaror 5 kap i 24 B Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombinerade eller separata produkter, med en produktion av en slutprodukt vars innehåll av animaliskt material uppgår till 1. mer än 10 viktprocent och produktionen uppgår till mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår, eller 2. högst 10 viktprocent och produktionen uppgår till en mängd a) per dygn som i antal ton överstiger animalievärdet, b) per kalenderår som i antal ton överstiger talet 250 multiplicerat med animalievärdet. Med animalievärdet avses talet 300 minskat med det tal som bestäms genom att multiplicera 22,5 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering. TEXTILVAROR 6 kap i i i2 6 kap B B Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än10 ton textilfibrer eller textilier per dygn eller mer än ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. - Mer än ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. - Mer än ton men högst ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 200 ton men högst ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 ton textilmaterial per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 1, eller 2. medför utsläpp av avloppsvatten och utsläpp till luft av högst 3 ton flyktiga organiska föreningar per kalenderår Annan beredning än förbehandling eller färgning av mer än 2500 ton textilmaterial per kalenderår Förbehandling eller färgning av mer än 1000 ton men högst 2500 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 1000 ton men högst 2500 ton textilmaterial per kalenderår Förbehandling eller färgning av mer än 200 ton men högst 1000 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 ton men högst ton textilmaterial per kalenderår. 6 kap C Anläggning för förbehandling, färgning eller annan beredning av mer än 10 ton men högst 200 ton textilmaterial per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt T U Anläggning för förbehandling, färgning eller annan beredning av högst 10 ton textilmaterial per kalenderår. PÄLS, SKINN OCH LÄDER 7 kap i 56 B Anläggning för garvning av mer än 12 ton hudar eller skinn per dygn eller mer än ton hudar eller skinn per kalenderår. 7 kap B Anläggning för garvning av mer än 100 ton men högst ton hudar eller skinn per kalenderår eller för annan beredning av mer än 100 ton hudar eller skinn. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. 7 kap C Anläggning för garvning eller annan beredning av mer än 2 ton men högst 100 ton hudar eller skinn per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt T U Anläggning för garvning eller annan beredning av högst 2 ton hudar eller skinn per kalenderår. TRÄVAROR Kemikaliebehandling av trä och träprodukter 8 kap i 24 B Anläggning för behandling av trä eller träprodukter med kemikalier med en produktion av mer än 75 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per dygn eller mer än kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår. Tillståndsplikt gäller inte om verksamheten endast avser behandling mot blånadssvamp. 8 kap C Anläggning för behandling av trä eller träprodukter med kemikalier med en produktion av

110 högst 75 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per dygn eller högst kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast avser behandling mot blånadssvamp. Sågning, hyvling och svarvning av trä 8 kap B Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter per kalenderår kap C - Mer än kubikmeter per kalenderår. - Mer än kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår. - Mer än kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än kubikmeter per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Mer än kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår. - Mer än kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår T U Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 500 kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår T U Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av högst 500 kubikmeter per kalenderår. Träbaserade bränslen och bränslen av jordbruksprodukter 8 kap C Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av 1. träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter fast mått eller kubikmeter löst mått råvara per kalenderår, eller 2. pellets eller briketter, baserad på mer än kubikmeter råvara per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte tillfällig flisning I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter fast mått per kalenderår I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter men högst kubikmeter fast mått per kalenderår I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter men högst kubikmeter fast mått per kalenderår I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter löst mått råvara per kalenderår I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter men högst kubikmeter löst mått råvara per kalenderår I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än kubikmeter men högst kubikmeter löst mått råvara per kalenderår I form av pellets eller briketter, baserad på mer än kubikmeter råvara per kalenderår T U Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på högst kubikmeter fast mått per kalenderår T U Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på högst kubikmeter löst mått råvara per kalenderår T U Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av pellets eller briketter, baserad på högst kubikmeter råvara per kalenderår. Träbaserade skivor, fanér, plywood och spån 8 kap i 56 B Anläggning med en produktion av mer än 600 kubikmeter per dygn eller mer än kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor, träfiberskivor eller spånskivor. 8 kap C Anläggning för tillverkning av 1. fanér eller plywood, eller

111 2. högst 600 kubikmeter per dygn eller högst kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån fanér eller plywood - mer än 500 kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån. - högst 500 kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån. Lagring av timmer 8 kap B Anläggning för lagring av 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt kap C - 1. mer än kubikmeter på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter i vatten. -1. Mer än kubikmeter men högst kubikmeter på land med begjutning av vatten, eller 2. Mer än kubikmeter men högst kubikmeter i vatten Mer än kubikmeter men högst kubikmeter med begjutning av vatten, eller 2. Mer än kubikmeter men högst kubikmeter i vatten. Anläggning för lagring av 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning, 2. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub), om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndspliktig enligt 8, eller 3. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt Mer än kubikmeter men högst kubikmeter på land med vattenbegjutning - Mer än 500 kubikmeter men högst kubikmeter på land med vattenbegjutning. - Mer än kubikmeter på land utan vattenbegjutning. - Mer än kubikmeter men högst kubikmeter i vatten. - Mer än 500 kubikmeter men högst kubikmeter i vatten T U Anläggning för lagring av mer än 500 kubikmeter timmer men högst 2000 kubikmeter fast mått under bark (m 3 fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning T U Anläggning för lagring av högst 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten. 8 kap C Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten T U Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. högst kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. högst kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten. Behandling av blånadssvamp 8 kap C Anläggning för behandling av trä och träprodukter mot blånadssvamp. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1 eller 2. MASSA, PAPPER OCH PAPPERSVAROR T U Anläggning för framställning av pappersmassa om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 9 kap B Anläggning för framställning i industriell skala av högst 20 ton per dygn eller högst ton per kalenderår av papper, papp eller kartong T U Anläggning för framställning av papper, papp eller kartong om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 2.

112 FOTOGRAFISK OCH GRAFISK PRODUKTION 10 kap C Rulloffsettryckeri där tryckning sker med heatsetfärg. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 19 kap. 2, 3 eller kap C Anläggning med tillverkning av metallklichéer. 10 kap B Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår. 10 kap C Anläggning 1. utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, eller 2. med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt Utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter framkallas per kalenderår Med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter framkallas per kalenderår Med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter framkallas per kalenderår T U Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår T U Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår T U Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår T U Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än kvadratmeter men högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt T U Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där högst kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår. STENKOLSPRODUKTER, RAFFINERADE PETROLEUMPRODUKTER OCH KÄRNBRÄNSLE 11 kap B Anläggning för tillverkning av produkter ur kol, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 2, 3, 4 eller 5 eller 17 kap. 4. KEMISKA PRODUKTER Organiska kemikalier 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton enkla kolväten per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syreinnehållande organiska föreningar per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton svavelinnehållande organiska föreningar per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton kväveinnehållande organiska föreningar per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton fosforinnehållande organiska föreningar per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton halogenerade kolväten per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton metallorganiska föreningar per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton plaster per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syntetgummi per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton färgämnen eller pigment per kalenderår

113 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton ytaktiva ämnen eller tensider per kalenderår Oorganiska kemikalier 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton gaser per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton syror per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton baser per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton salter per kalenderår 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar per kalenderår Gödselmedel 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala per kalenderår tillverka högst ton enkla eller sammansatta gödselmedel baserade på fosfor, kväve eller kalium Växtskyddsmedel och biocider 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton växtskyddsmedel eller biocider per kalenderår 12 kap B Anläggning för tillverkning i industriell skala av biotekniska organismer för bekämpningsändamål Läkemedel 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton läkemedel, även mellanprodukter, per kalenderår 12 kap C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikten gäller inte apotek eller sjukhus eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap Mer än 100 ton kalenderår. - Mer än 10 ton men högst 100 ton per kalenderår. - Mer än 500 kg men högst 10 ton per kalenderår. - Högst 500 kg per kalenderår. 12 kap C Anläggning för behandling av mellanprodukter. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1-40 eller Sprängämnen 12 kap i 68 B Anläggning för att genom kemisk eller biologisk reaktion i industriell skala tillverka högst ton sprängämnen per kalenderår Annan kemisk tillverkning 12 kap C Anläggning för att genom kemiska eller biologiska reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller oorganiska ämnen, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala. 12 kap B Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. gas- eller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition. Tillståndsplikten gäller inte 1. tillverkning av mindre än 100 ton per kalenderår, om det i verksamheten inte används eller tillverkas någon kemisk produkt som a) enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, eller b) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna akut toxicitet kategori 1, akut toxicitet kategori 2, akut toxicitet kategori 3,

114 specifik organtoxicitet enstaka exponering kategori 1, specifik organtoxicitet upprepad exponering kategori 1, frätande på huden kategori 1A, frätande på huden kategori 1B, frätande på huden kategori 1C, cancerogenitet kategori 1A, cancerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, mutagenitet i könsceller kategori 2, reproduktionstoxicitet kategori 1A, reproduktionstoxicitet kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 2, farligt för vattenmiljön kategori akut 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 2, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 3, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 4 eller farligt för ozonskiktet, 2. tillverkning av färg eller lack, om tillverkningen uppgår till högst ton per kalenderår, 3. tillverkning av rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter, om tillverkningen uppgår till högst ton per kalenderår, 4. tillverkning av gasformiga kemiska produkter genom destillation, eller 5. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap kap C -verksamheten avser gas- eller vätskeformiga kemiska produkter -verksamheten avser läkemedelssubstanser -verksamheten avser sprängämnen -verksamheten avser pyrotekniska artiklar -verksamheten avser ammunition Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material, 2. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45, 3. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45, 4. mer än ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom destillation, eller 5. andra kemiska produkter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 45. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap Mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, eller mer än ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår genom destillation, eller tillverkning av andra kemiska produkter. - Naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material. - Mer än ton men högst ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår. - Mer än 10 ton men högst ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetikeller hygienprodukter per kalenderår T U Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka högst 10 ton färg eller lack per kalenderår T U Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka högst 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår T U Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka högst ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom destillation. 12 kap C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. sprängämnen, 2. pyrotekniska artiklar, 3. ammunition, 4. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, 5. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, eller 6. andra kemiska produkter T U Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. högst 10 ton färg eller lack per kalenderår, eller 2. högst 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik eller hygienprodukter per kalenderår GUMMI OCH PLASTVAROR 13 kap B Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än ton ovulkad gummiblandning per kalenderår.

115 Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap kap C - Mer än ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än ton men högst ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 1 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1 eller 19 kap. 3 eller Mer än 500 ton men högst ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 100 ton men högst 500 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 50 ton men högst 100 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 1 ton men högst 50 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår T U Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på högst 1 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. 13 kap B Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av 1. polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår, 2. polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår, eller 3. annan plast, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår Polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår Polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 500 ton plastråvara per kalenderår, eller annan plast om produktionen baseras på mer än 500 ton plastråvara per kalenderår Polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 ton men högst 500 ton plastråvara per kalenderår, eller annan plast om produktionen baseras på mer än 20 men högst 500 ton plastråvara per kalenderår. 13 kap C Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om 1. produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt T U Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om produktionen baseras på högst 1 ton plastråvara per kalenderår. 13 kap B Anläggning för flamlaminering med plast. 13 kap C Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för 1. tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning, eller 2. beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enligt 19 kap. 3 eller 4. - Mer än 200 ton plastråvara per kalenderår. - Mer än 20 ton men högst 200 ton plastråvara per kalenderår. - Mer än 1 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår. - Mer än 20 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 10 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 5 ton men högst 10 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 3 ton men högst 5 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 1 ton men högst 3 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast T U Anläggning där produktionen baseras på högst 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning T U Anläggning där produktionen baseras på högst 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. MINERALISKA PRODUKTER

116 Glas, glasvaror och keramiska produkter 14 kap i 40 B Anläggning för tillverkning av glas inklusive glasfiber med smältning av mer än 20 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. 14 kap i 40 B Anläggning för smältning av mineraler, inklusive tillverkning av mineralull, med smältning av mer än 20 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår T U Anläggning för tillverkning av varor av glasfiber. 14 kap B Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 5 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller Mer än ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår Mer än 5 ton men högst ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår Mer än ton andra glasråvaror (än sådana med tillsats av bly- eller arsenikföreningar) förbrukas per kalenderår Mer än 500 ton men högst ton andra glasråvaror (än sådana med tillsats av bly- eller arsenikföreningar) förbrukas per kalenderår. 14 kap C Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1, 2 eller T U Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. högst 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. högst 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. 14 kap C Anläggning för tillverkning av glasfiber. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt kap i 28 B Anläggning för att tillverka keramiska produkter genom bränning, särskilt takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin, med en 1. produktion av mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår, eller 2. ugnskapacitet på mer än fyra kubikmeter och med en satsningsdensitet på mer än 300 kilogram per kubikmeter. 14 kap B Anläggning för att genom bränning tillverka mer än 50 ton keramiska produkter per kalenderår, om glasyr med tillsats av tungmetaller används T U Anläggning för att genom bränning tillverka högst 50 ton keramiska produkter per kalenderår, om glasyr med tillsats av tungmetaller används. 14 kap C Anläggning för tillverkning av mer än 100 ton keramiska produkter per kalenderår Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 6 eller T U Anläggning för tillverkning av högst 100 ton keramiska produkter per kalenderår. Cement, betong, kalk, krita och gips T U Anläggning för att 1. i roterugn tillverka högst ton cement per kalenderår, eller 2. i annan ugn tillverka högst ton cement per kalenderår. 14 kap B Anläggning för tillverkning av cement. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt kap i 24 B Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 50 ton kalk per dygn eller mer än ton kalk per kalenderår. 14 kap C Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk, krita eller kalkprodukter per kalenderår Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9, 10 eller T U Anläggning för tillverkning av kalk, krita eller kalkprodukter för en produktion på högst 5 ton per kalenderår. 14 kap C Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton

117 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår T U Anläggning för tillverkning av högst 500 ton 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår. 14 kap C Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor av gips per kalenderår T U Anläggning för tillverkning av högst 500 ton varor av gips per kalenderår. Andra mineraliska produkter 14 kap i 44 B Anläggning för tillverkning av asbest eller av asbestbaserade produkter. 14 kap B Anläggning för behandling eller omvandling av asbest. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15 eller 4 kap kap C Asfaltverk eller oljegrusverk 1. som ställs upp inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. - Utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod T U Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i högst 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. 14 kap C Anläggning för tillverkning av varor av asfalt 14 kap i 24 B Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 50 ton per dygn eller mer än ton magnesiumoxid per kalenderår T U Anläggning för tillverkning i ugn av högst ton magnesiumoxid per kalenderår. 14 kap C Anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfiber. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon annan bestämmelse i denna förordning STÅL OCH METALL 15 kap B Anläggning för att behandla järnbaserade metaller genom kallvalsning av högst ton stål per kalenderår kap i i i i i4 15 kap B B - Mer än ton men högst ton per kalenderår. - Högst ton per kalenderår. Anläggning för att gjuta järn eller stål, om produktion är mer än 20 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. - Mer än ton järn eller stål per kalenderår där form- eller gjutsand används. - Mer än ton men högst ton järn eller stål per kalenderår där form- eller gjutsand används. - Mer än ton järn eller stål per kalenderår där inte form- eller gjutsand används. - Mer än ton men högst ton järn eller stål per kalenderår där inte formeller gjutsand används. Anläggning för att gjuta järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är mer än 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8 eller mer än 1000 ton men högst ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 1000 ton men högst ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår mer än 500 ton men högst ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton men högst ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår mer än 1000 ton men högst ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än ton men högst ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår mer än 500 ton men högst ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton men högst ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår. 15 kap C Anläggning för att gjuta järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är mer än 10 ton per kalenderår.

118 Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8, 9 eller T U Anläggning för att gjuta järn, stål, aluminium, zink eller magnesium, om produktionen är högst 10 ton per kalenderår. 15 kap i 20 B Anläggning för att av malm, koncentrat eller sekundärt råmaterial producera högst ton icke-järnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikten gäller inte gjuterier T U I gjuteri eller annan anläggning smälta eller legera icke-järnmetaller, oavsett om metallerna är återvinningsprodukter eller inte, om produktion av bly eller kadmium är högst ton per kalenderår. 15 kap i B I gjuteri eller annan anläggning smälta eller legera icke-järnmetaller, oavsett om metallerna är återvinningsprodukter eller inte, om produktion är mer än 20 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår i i2 15 kap B - Mer än ton metaller per kalenderår. - Mer än 5000 ton men högst metaller per kalenderår. Anläggning för att smälta eller legera icke-järnmetaller, oavsett om metallerna är återvinningsprodukter eller inte. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13 eller 14 eller endast avser gjuterier kap B - Mer än ton men högst ton icke-järnmetall eller återvinningsprodukter. - Högst ton icke-järnmetall eller återvinningsprodukter. Anläggning för att yrkesmässig smälta eller raffinera icke-järnmetall ur annan råvara och genom andra processer än de som anges i Tillståndsplikten gäller inte gjuterier kap B - Mer än ton per kalenderår. - Mer än ton men högst ton per kalenderår. - Mer än ton men högst ton per kalenderår. - Högst ton per kalenderår. Anläggning för att gjuta andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, om produktionen är mer än 50 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13 eller Mer än ton per kalenderår. - Mer än ton men högst ton per kalenderår. - Mer än ton men högst ton per kalenderår. - Mer än ton men högst ton per kalenderår. - Mer än 200 ton men högst ton per kalenderår. - Mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår. 15 kap C Anläggning för att gjuta andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, om produktionen är mer än 1 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13, 14 eller T U Anläggning för att gjuta andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, om produktionen är högst 1 ton per kalenderår. METALL- OCH PLASTYTBEHANDLING, AVFETTNING OCH FÄRG- BORTTAGNING 16 kap i B Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym av mer än 30 kubikmeter i Verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår i Verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår i Verksamheten ger upphov till mer än 100 kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår i Verksamheten ger upphov till högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. 16 kap B Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym av mer än 1 kubikmeter men högst 30 kubikmeter, och

119 2. verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte betning med betpasta kap C - Verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 100 kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter men högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast. Anmälningsplikten gäller inte betning med betpasta eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller kap B -om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. -om verksamheten ger upphov till högst 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod Mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Mer än kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Mer än 100 kubikmeter men högst kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Mer än 10 kubikmeter men högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår kap C Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt T U Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till högst 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till högst 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. 16 kap B Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än 2 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15 kap Metallförbrukning av mer än ton per kalenderår utan uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än ton men högst ton per kalenderår utan uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 100 ton men högst ton per kalenderår utan uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 2 ton men högst 100 ton per kalenderår utan uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än ton per kalenderår med uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än ton men högst ton per kalenderår med uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 100 ton men högst ton per kalenderår med uppsamling och filter. - Metallförbrukning av mer än 2 ton men högst 100 ton per kalenderår med uppsamling och filter kap T C Blästra mer än 500 kvadratmeter yta. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt T U Blästra högst 500 kvadratmeter yta. 16 kap B Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg från mer än 50 ton metallgods per kalenderår

120 Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2 eller kap C Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 8 eller 19 kap. 2 eller kap C Anläggning för 1. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är en fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt 19 kap. 2, 3, 4 eller 6, 2. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 3. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 4. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 5. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, eller 6. metallbeläggning med vakuummetod med en metallförbrukning av mer än 500 kilogram per kalenderår Anläggning för produktion som omfattas av mer än två punkter ovan. - Anläggning för produktion som omfattas av högst två punkter ovan T U Anläggning, som omfattas av någon eller några av följande punkter, för 1. vattenbaserad avfettning som ger upphov till högst 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i , 2. betning med högst 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 3. blästring av högst 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 4. våttrumling av högst 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av högst 1 ton gods per kalenderår, 5. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av högst 50 kilogram per kalenderår, eller 6. metallbeläggning med vakuummetod, om metallförbrukningen uppgår till högst 500 kilogram per kalenderår. ELEKTRISKA ARTIKLAR 17 kap B Anläggning för att tillverka batterier eller ackumulatorer som inte innehåller kadmium, bly eller kvicksilver. 17 kap C Anläggning för att tillverka eller reparera ljuskällor som innehåller kvicksilver. 17 kap C Anläggning för att tillverka elektrisk tråd eller elektrisk kabel. METALLBEARBETNING Motorer, turbiner och reaktorer 18 kap C Anläggning för tillverkning av fler än 100 fordonsmotorer per kalenderår U Anläggning för tillverkning av högst 100 fordonsmotorer per kalenderår. 18 kap C Provbänk för motorer, turbiner eller reaktorer. 18 kap B Motorfordon Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton Fler än motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än motorfordon men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än motorfordon men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än motorfordon men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton.

121 Fler än motorfordon men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. - Fler än motorfordon men högst motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. 18 kap C Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 10 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt T U Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. högst 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. högst 10 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. Järnvägsutrustning och flygplan 18 kap C Anläggning för 1. tillverkning av järnvägsutrustning, 2. tillverkning av flygplan, eller 3. reparation av flygplan. Maskinell metallbearbetning 18 kap kap B C Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3 eller 6. Med total tankvolym avses såväl volymen i ett fast centralt system för vätskor som volymen i lösa behållare som är kopplade antingen till metallbearbetningsmaskin eller till öppnade behållare som används för påfyllning av metallbearbetningsmaskin. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 75 kubikmeter. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter men högst 75 kubikmeter. Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9 eller 10. Med total tankvolym avses det samma som i 7 andra stycket Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 10 kubikmeter men högst 20 kubikmeter Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 5 kubikmeter men högst 10 kubikmeter Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter men högst 5 kubikmeter T U Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är högst 1 kubikmeter. Med total tankvolym avses det samma som i 7 andra stycket. Gas- och oljeplattformar T U Plattform för verkstad på vattnet när fråga är om förläggning nära kusten för montering, utrustning, ombyggnad, reparation, underhåll eller liknande åtgärd. Skeppsvarv 18 kap C Skeppsvarv. FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL 19 kap 1 Med förbrukning avses i detta kapitel lösningsmedelstillförseln minskad med den mängd som i tekniskt eller kommersiellt syfte återvinns för återanvändning där även återanvändning av lösningsmedel som bränsle ingår men inte lösningsmedel som slutligt bortskaffas som avfall. 19 kap i 60 B Anläggning för att appretera, trycka, bestryka, avfetta, vattenskyddsimpregnera, limma, måla, rengöra, impregnera eller på annat sätt ytbehandla material, föremål eller produkter, om förbrukningen av organiska lösningsmedel är mer än 150 kilogram per timme eller mer än 200 ton per kalenderår. 19 kap B Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel, 2. mer än totalt 25 ton organiska lösningsmedel,

122 mer än 50 ton organiska lösningsmedel i tillverkning av farmaceutiska produkter, eller 4. mer än 100 ton organiska lösningsmedel i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Vid tillämpningen av första stycket ska inte sådana organiska lösningsmedel medräknas som omfattas av förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av den förordningen. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 2. Tillståndsplikten enligt första stycket 2 gäller inte sjukhus mer än totalt 200 ton organiska lösningsmedel - 1. mer än 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel, - 2. mer än totalt 50 ton men högst 200 ton organiska lösningsmedel - 2. mer än totalt 25 ton men högst 50 ton organiska lösningsmedel, - 3. mer än 200 ton organiska lösningsmedel i tillverkning av farmaceutiska produkter - 3. mer än 50 ton men högst 200 ton organiska lösningsmedel i tillverkning av farmaceutiska produkter - 4. mer än 200 ton organiska lösningsmedel i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat mer än 100 ton men högst 200 ton organiska lösningsmedel i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. 19 kap C Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med 1. mer än 1 ton i ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon kemisk produkt, som a) enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen har klassificerats med riskfraserna misstänks kunna ge cancer (R40), kan ge cancer (R45), kan ge ärftliga genetiska skador (R46), kan ge cancer vid inandning (R49), kan ge nedsatt fortplantningsförmåga (R60) eller kan ge fosterskador (R61), eller b) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna cancerogenitet kategori 1A, cancerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 1A, eller reproduktionstoxicitet kategori 1B, 2. mer än 2 ton i annan ytrengöring, 3. mer än 500 kilogram i fordonslackering, eller 4. mer än 1 kilogram i kemtvätt. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 2 eller kap C Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med mer än 500 kilogram i lackering av vägfordon till följd av reparation, underhåll eller dekoration som sker utanför tillverkningsanläggningar. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 2 eller kap C Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 5 ton organiska lösningsmedel. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 2, 3 eller Mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår. - 2.Mer än totalt 10 ton men högst totalt 25 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår Mer än totalt 5 ton men högst totalt 10 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår T U Anläggning där det per kalenderår förbrukas högst 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel

123 T U Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 2,5 ton men högst 5 ton organiska lösningsmedel T U Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 500 kg men högst 2,5 ton organiska lösningsmedel T U Anläggning där det per kalenderår förbrukas högst 500 kg organiska lösningsmedel. 20 kap B HANTERING AV BRÄNSLEN OCH ANDRA KEMISKA PRODUKTER Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter, om lagringen eller hanteringen omfattar mer än ton vid ett och samma tillfälle eller mer än ton per kalenderår och produkterna a) enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen har klassificerats med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, eller b) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna akut toxicitet kategori 1, akut toxicitet kategori 2, akut toxicitet kategori 3, specifik organtoxicitet enstaka exponering kategori 1, specifik organtoxicitet upprepad exponering kategori 1, frätande för huden kategori 1A, frätande för huden kategori 1B, frätande för huden kategori 1C, cancerogenitet kategori 1A, cancerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, mutagenitet i könsceller kategori 2, reproduktionstoxicitet kategori 1A, reproduktionstoxicitet kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 2, farligt för vattenmiljön kategori akut 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 2, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 3, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 4 eller farligt för ozonskiktet, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle Anläggning för lagring eller annan hantering enligt punkt 1 om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än ton per kalenderår, enligt punkt 2 om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än ton per kalenderår, eller enligt punkt 3 om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle. - Anläggning för lagring eller annan hantering enligt punkt 1 om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än ton men högst ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än ton men högst ton per kalenderår, enligt punkt 2 om det i anläggningen lagras mer än ton men högst ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än ton men högst ton per kalenderår, eller enligt punkt 3 om det i anläggningen lagras mer än ton men högst ton vid ett och samma tillfälle Anläggning för lagring eller annan hantering enligt punkt 1 om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än ton men högst ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än ton men högst ton per kalenderår, enligt punkt 2 om det i anläggningen lagras mer än ton men högst ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än ton men högst ton per kalenderår, eller enligt punkt 3 om det i anläggningen lagras mer än ton men högst ton vid ett och samma tillfälle. 20 kap C Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle,

124 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om anläggningen avser verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och har kapacitet för lagring av mer än 1 ton vid ett och samma tillfälle och a) någon produkt enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen har klassificerats med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, eller b) någon produkt enligt förordning (EG) nr 272/2008 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna akut toxicitet kategori 1, akut toxicitet kategori 2, akut toxicitet kategori 3, specifik organtoxicitet enstaka exponering kategori 1, specifik organtoxicitet upprepad exponering kategori 1, frätande för huden kategori 1A, frätande för huden kategori 1B, frätande för huden kategori 1C, cancerogenitet kategori 1A, cancerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, mutagenitet i könsceller kategori 2, reproduktionstoxicitet kategori 1A, reproduktionstoxicitet kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 2, farligt för vattenmiljön kategori akut 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 2, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 3, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 4 eller farligt för ozonskiktet, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än ton vid ett och samma tillfälle T U Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras högst ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om anläggningen avser verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och har kapacitet för lagring av högst 1 ton vid ett och samma tillfälle och a) någon produkt enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen har klassificerats med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, eller b) någon produkt enligt förordning (EG) nr 272/2008 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna akut toxicitet kategori 1, akut toxicitet kategori 2, akut toxicitet kategori 3, specifik organtoxicitet enstaka exponering kategori 1, specifik organtoxicitet upprepad exponering kategori 1, frätande för huden kategori 1A, frätande för huden kategori 1B, frätande för huden kategori 1C, cancerogenitet kategori 1A, cancerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, mutagenitet i könsceller kategori 2, reproduktionstoxicitet kategori 1A, reproduktionstoxicitet kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 2, farligt för vattenmiljön kategori akut 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 2, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 3, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 4 eller farligt för ozonskiktet, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras högst ton vid ett och samma tillfälle. 20 kap B Anläggning för lagring av mer än 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt T U Anläggning för lagring av högst 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår. 20 kap C Anläggning för lagring av mer än ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår T U Anläggning för lagring av högst ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår. GAS- OCH VÄTSKEFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA 21 kap 1 Med avfall och farligt avfall avses i detta kapitel detsamma som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927). Anaerob biologisk behandling 21 kap B Anläggning som genom anaerob biologisk behandling av stallgödsel, grödor eller annat biologiskt material producerar mer än megawattimmar biogas per kalenderår.

125 Tillståndsplikten gäller även om stallgödseln är avfall och även om det material som inte är stallgödsel består av högst 500 ton icke-farligt avfall per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 29 kap kap C Anläggning som genom anaerob biologisk behandling av stallgödsel, grödor eller annat biologiskt material producerar biogas. Anmälningsplikten gäller även om stallgödseln är avfall och även om det material som inte är stallgödsel består av högst 500 ton icke-farligt avfall per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 2. Framställning av gas- och vätskeformiga bränslen 21 kap i 44 B Anläggning för förgasning eller förvätskning av andra bränslen än kol där anläggningen har en kapacitet att överföra 20 megawatt tillförd bränsleeffekt eller mer. 21 kap B Anläggning för att uppgradera eller för att på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka mer än megawattimmar gas eller vätskeformigt bränsle per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 4 eller 12 kap. 1 eller kap C Anläggning för att uppgradera eller för att på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka högst megawattimmar gas eller vätskeformigt bränsle per kalenderår. Förbränning 21 kap i B Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av minst 50 megawatt men högst 300 megawatt i i Total installerad tillförd effekt av mer än 100 megawatt men högst 300 megawatt. - Total installerad tillförd effekt av mer än 50 megawatt men högst 100 megawatt. 21 kap B Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt men mindre än 50 megawatt. 21 kap C Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av 1. mer än 500 kilowatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas, eller 2. mer än 10 megawatt men högst 20 megawatt, om inget annat bränsle används än fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 12 eller avser en stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott Total installerad tillförd effekt av mer än 5 megawatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas Total installerad tillförd effekt av mer än 500 kilowatt men högst 5 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas Total installerad tillförd effekt av mer än 10 megawatt men högst 20 megawatt, om inget annat bränsle än fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas T U Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av 1. högst 500 kilowatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas, eller 2. högst 10 megawatt, om inget annat bränsle används än fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas. 21 kap C Gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av högst 20 megawatt. Vindkraft 21 kap B Verksamhet med 1. två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. 21 kap B Verksamhet med 1. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen

126 sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter det att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt kap C Verksamhet med 1. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter, 2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter det att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13 eller T U Verksamhet med ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är lägre än 50 meter. Värme- och kylanläggningar 21 kap C Värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel av värmeenergi från mark, vattenområde, grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 10 megawatt. Anmälningsplikten gäller inte uttag eller tillförsel genom vattentäkt. 21 kap C Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än megawattimmar T U Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av högst megawattimmar. VATTENFÖRSÖRJNING T U Vattenverk med kemsteg för mer än personer, eller utan kemsteg för mer än personer T U Vattenverk med kemsteg för mer än personer men högst personer, eller utan kemsteg för mer än personer men högst personer T U Vattenverk för högst personer. 23 kap C FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING Anläggning för tvättning av 1. fler än personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än andra motordrivna fordon per kalenderår Tvättning av 1. fler än personbilar per kalenderår, 2. fler än tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än andra motordrivna fordon per kalenderår Tvättning av 1. fler än personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än andra motordrivna fordon per kalenderår T U Anläggning för tvättning av 1. fler än personbilar per kalenderår, 2. färre än eller lika med 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. färre än eller lika med 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 250 andra motordrivna fordon per kalenderår T U Anläggning för tvättning av 1. fler än 250 personbilar per kalenderår, 2. fler än 50 andra motordrivna fordon per kalenderår T U Anläggning för tvättning av 1. högst 250 personbilar per kalenderår, 2. högst 50 andra motordrivna fordon per kalenderår. 23 kap C Anläggning där det per kalenderår hanteras 1. mer än kubikmeter flytande motorbränsle, eller 2. mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 20 kap. 1, 2 eller Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än kubikmeter flytande motorbränsle.

127 Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än kubikmeter flytande motorbränsle. - Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än kubikmeter flytande motorbränsle. - Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle T U Anläggning där det per kalenderår hanteras högst kubikmeter flytande motorbränsle för försäljning T U Anläggning där det per kalenderår hanteras högst 1 miljon normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle för försäljning T U Fordonsverkstad mer än 500 kvadratmeter T U Fordonsverkstad högst 500 kvadratmeter T U Parkeringsgarage med oljeavskiljare med fler än 400 platser för motorfordon. 24 kap HAMNAR OCH FLYGPLATSER Hamnar B Gäller för hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än Tillståndsplikten gäller inte 1. hamn för Försvarsmakten, eller 2. färjekaj med högst tio planerade fartygsanlöp per kalenderår. - Hamn med mer än anlöp per kalenderår - Hamn med anlöp per kalenderår - Hamn med anlöp per kalenderår - Hamn med anlöp per kalenderår - Hamn med anlöp per kalenderår - Hamn med högst 10 anlöp per kalenderår T U Gäller för hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på högst Punkten gäller inte hamn för Försvarsmakten. 24 kap C Fiskehamn eller hamn för Försvarsmakten. Anmälningsplikten gäller inte fiskehamn som är tillståndspliktig enligt T U Fritidsbåtshamn, för mer än 600 båtar, med uppläggning eller upptag T U Fritidsbåtshamn, för mer än 200 men högst 600 båtar, med uppläggning eller upptag T U Fritidsbåtshamn, för mer än 50 men högst 200 båtar, med uppläggning eller upptag T U Fritidsbåtshamn, för högst 50 båtar, med uppläggning eller upptag T U Fritidsbåtshamn utan uppläggning eller upptag Flygplatser 24 kap B Flottiljflygplats eller civil flygplats med infrastruktur för militär flygverksamhet, om instrumentbanan på flottiljflygplatsen eller den civila flygplatsen är längre än meter T U Flottiljflygplats eller civil flygplats med infrastruktur för militär flygverksamhet, om instrumentbanan på flottiljflygplatsen eller den civila flygplatsen är kortare än meter. 24 kap C Flygplats för motordrivna luftfartyg där mer än 500 flygrörelser per kalenderår äger rum. Anmälningsplikten gäller inte om flygplatsen är tillståndspliktig enligt 3 eller T U Flygplats för motordrivna luftfartyg där högst 500 flygrörelser per kalenderår äger rum. Annan trafikinfrastruktur T U Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med mer än miljoner 1 fordonskilometer per kalenderår T U Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med mer än 500 miljoner 2 fordonskilometer per kalenderår T U Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med mer än 100 miljoner 3 fordonskilometer per kalenderår T U Parkering 1 Motsvarar en vägsträcka på c:a 55 km med fordonspassager per dygn 2 Motsvarar en vägsträcka på c:a 55 km med fordonspassager per dygn 3 Motsvarar en vägsträcka på c:a 25 km med fordonspassager per dygn

128 T U Spåranläggning i drift för lokal kollektivtrafik med en sammanlagd spårlängd över 80 kilometer T U Spåranläggning i drift för regional kollektivtrafik eller nationell person och/eller godstrafik med en sammanlagd spårlängd över 30 kilometer T U Övriga spåranläggningar. LABORATORIER 25 kap C Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än kvadratmeter. Anmälningsplikten gäller inte laboratorier som 1. ingår i verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon annan bestämmelse i denna förordning, 2. är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 13 kap. miljöbalken, eller 3. ingår i utbildningslokaler som är anmälningspliktiga enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd T U Kemiska eller biologiska laboratorier för utbildning med en total golvyta som är större än kvadratmeter T U Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än 20 kvadratmeter men högst kvadratmeter T U Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är högst 20 kvadratmeter. TANKRENGÖRING 26 kap B Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av kemiska produkter och där någon kemisk produkt, a) enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen har klassificerats med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, eller b) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna akut toxicitet kategori 1, akut toxicitet kategori 2, akut toxicitet kategori 3, specifik organtoxicitet enstaka exponering kategori 1, specifik organtoxicitet upprepad exponering kategori 1, frätande för huden kategori 1A, frätande för huden kategori 1B, frätande för huden kategori 1C, cancerogenitet kategori 1A, cancerogenitet kategori 1B, cancerogenitet kategori 2, mutagenitet i könsceller kategori 1A, mutagenitet i könsceller kategori 1B, mutagenitet i könsceller kategori 2, reproduktionstoxicitet kategori 1A, reproduktionstoxicitet kategori 1B, reproduktionstoxicitet kategori 2, farligt för vattenmiljön kategori akut 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 1, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 2, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 3, farligt för vattenmiljön kategori kronisk 4 eller farligt för ozonskiktet Rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av mer än 500 kubikmeter per kalenderår Rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av högst 500 kubikmeter per kalenderår. 26 kap C Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som används för förvaring eller för transport av kemiska produkter. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 27 kap C Sjukhus med fler än 200 vårdplatser T U Sjukhus med högst 200 vårdplatser. 27 kap C Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar, om etylenoxid används som steriliseringsmedel T U Tandläkarmottagning T U Djursjukhus och liknande RENING AV AVLOPPSVATTEN

129 28 kap kap B B Avloppsreningsanläggning som omfattas av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter. - mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter. - mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter men högst personekvivalenter. - mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter men högst personekvivalenter. Avloppsreningsanläggning med en anslutning av personer eller fler. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt Anslutning av fler än Anslutning av fler än personer men högst personer. - Anslutning av fler än personer men högst personer. 28 kap i 48 B Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten från en eller flera sådana anläggningar som avses i 1 kap. 2 industriutsläppsförordningen (2013:250). Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt kap C Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 200 men högst personekvivalenter. -mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än 500 personekvivalenter men högst 2000 personekvivalenter. - mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än 200 personekvivalenter men högst 500 personekvivalenter T U Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 100 men högst 200 personekvivalenter T U Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 25 men högst 100 personekvivalenter T U Avloppsledningsnät, inklusive pumpstationer mm AVFALL 29 kap 1 Med avfall, återvinna avfall, förbereda avfall för återanvändning, materialåtervinna avfall, bortskaffa avfall, samla in avfall och uttjänt bil avses i detta kapitel detsamma som i 15 kap. miljöbalken. 29 kap 2 Med farligt avfall och deponering avses i detta kapitel detsamma som i avfallsförordningen (2011:927). 29 kap 3 Med inert avfall avses i detta kapitel detsamma som i 3 a förordningen (2001:512) om deponering av avfall. 29 kap 4 Med förbränningsanläggning och samförbränningsanläggning avses i detta kapitel detsamma som i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förbränning 29 kap B Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn men högst ton per kalenderår. 29 kap B Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn eller högst ton per kalenderår. 29 kap i 64 B Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 3 ton per timme, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. 29 kap i 64 B Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 3 ton per timme, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. 29 kap i 36 B Samförbränningsanläggning där animaliskt avfall förbränns om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 10 ton per dygn, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår. 29 kap i 36 B Avfallsförbränningsanläggning där animaliskt avfall förbränns om den tillförda mängden avfall är 1. mer än 10 ton per dygn, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår.

130 29 kap B Samförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. högst 3 ton per timme, eller 2. mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall kap B - Den tillförda mängden avfall är större än ton men högst ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 1000 ton men högst ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 50 ton men högst ton per kalenderår. Avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är 1. högst 3 ton per timme, eller 2. mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall Den tillförda mängden avfall är större än ton men högst ton per kalenderår Den tillförda mängden avfall är större än 1000 ton men högst ton per kalenderår Den tillförda mängden avfall är större än 50 ton men högst ton per kalenderår. 29 kap C Samförbrännings- eller avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om den tillförda mängden är högst 50 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte anläggning som endast förbränner rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall T U Samförbrännings- eller avfallsförbränningsanläggning där icke-farligt avfall förbränns om den tillförda mängden är högst 50 ton per kalenderår. Punken gäller inte anläggning som endast förbränner rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall Deponering 29 kap B Uppläggning av muddermassa 1. på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa, eller 2. i större mängd än ton. - Där föroreningsrisken inte endast är ringa, eller i större mängd än ton. - Där föroreningsrisken inte endast är ringa, eller i större mängd är ton men högst ton. 29 kap C Deponering av icke-farliga muddermassor på land längs små sund, kanaler eller vattenvägar som massorna har muddrats från, om 1. mängden massor är högst ton, eller 2. föroreningsrisken endast är ringa T U Uppläggning av snö från gaturenhållning. 29 kap i B Deponering av icke-farligt avfall som inte är inert, om 1. den tillförda mängden är mer än ton men högst ton avfall per kalenderår, eller 2. mängden avfall som deponeras är mer än ton. Tillståndsplikten gäller inte om deponeringen är tillståndspliktig enligt i i i3 29 kap B - Den tillförda mängden avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår. Deponering av icke-farligt avfall. Tillståndsplikten gäller inte om deponeringen är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 18, 19, 20 eller Den tillförda mängden avfall är mer än ton per kalenderår.

131 Den tillförda mängden avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är högst ton per kalenderår. 29 kap i 56 B Deponering av farligt avfall, om 1. den tillförda mängden farligt avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår, eller 2. mängden farligt avfall som deponeras är mer än ton. Tillståndsplikten gäller inte om deponeringen är tillståndspliktig enligt kap B Deponering av farligt avfall, om deponeringen inte är tillståndspliktig enligt 23 eller Den tillförda mängden avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår Den tillförda mängden avfall är högst ton per kalenderår. 29 kap C Sluttäckt deponi där sluttäckningen har godkänts enligt 32 förordningen (2001:512) om deponering av avfall, fram till dess åtgärder inte längre behöver vidtas enligt 33 samma förordning T U Sluttäckt deponi som inte omfattas av anmälningsplikt enligt 26. Återvinning eller bortskaffande av avfall som uppkommit i egen verksamhet 29 kap B 1. Återvinning av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår, eller 2. Bortskaffning av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandling är anmälningspliktig enligt kap B Behandling av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om mängden avfall är mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandling är anmälningspliktig enligt kap C Återvinning av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet, om 1. mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår, och 2. behandlingen leder till materialåtervinning Biologisk behandling 29 kap B Behandling av icke-farligt avfall genom biologisk behandling om avfallet inte är parkoch trädgårdsavfall och 1. den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår, eller 2. om behandlingen enbart sker genom anaerob biologisk nedbrytning och den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen 1. är tillståndspliktig enligt 66, eller 2. är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 21 kap. 2 eller 3 29 kap C Behandling av icke-farligt avfall genom biologisk behandling, om 1. avfallet inte är park- och trädgårdsavfall och den tillförda mängden är mer än 10 ton men högst 500 ton per kalenderår, eller 2. avfallet är park- och trädgårdsavfall och den tillförda mängden är mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om behandlingen är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 21 kap. 2 eller Den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är mer än 100 ton men högst 500 ton per kalenderår Den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är mer än 10 ton men högst 100 ton per kalenderår Den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är mer än 50 ton men högst ton per kalenderår T U Behandling av icke-farligt avfall genom biologisk behandling, om 1. avfallet inte är park- och trädgårdsavfall och den tillförda mängden är högst 10 ton per kalenderår, eller 2. avfallet är park- och trädgårdsavfall och den tillförda mängden är högst 50 ton per kalenderår. Animaliskt avfall 29 kap i B Behandling av animaliskt avfall på annat sätt än genom biologisk behandling eller förbränning, om den tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår.

132 i behandla mer än ton animaliskt avfall i behandla mer än ton men högst ton animaliskt avfall. 29 kap C Yrkesmässig behandling av animaliskt avfall på annat sätt än genom biologisk behandling eller förbränning, om den tillförda mängden avfall är högst 10 ton per dygn eller högst ton per kalenderår. Återvinning för anläggningsändamål 29 kap B Återvinning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa. - Mer än ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Mer än ton men högst ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Mer än ton men högst ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Mer än 50 ton men högst ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Högst 50 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats kap T C Återvinning av icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa. Uppgrävda massor 29 kap B Behandling av farligt avfall som utgörs av uppgrävda massor, om mängden avfall är högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25 eller kap T C Behandling av avfall som utgörs av uppgrävda förorenade massor från den plats där behandlingen sker, om behandlingen pågår under högst en tolvmånadersperiod och inte är tillståndspliktig enligt 21, 22, 23, 24 eller 25. Konvertering av smittförande avfall 29 kap T C Konvertera smittförande avfall på ett sjukhus Avvattning 29 kap C Avvattning av icke-farligt avfall, om mängden avfall som behandlas är högst ton Mekanisk bearbetning och sortering 29 kap B Återvinning av mer än ton icke-farligt avfall per kalenderår genom mekanisk bearbetning. Tillståndsplikten gäller inte 1. för att genom krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning återvinna avfall för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. om återvinningen är tillståndspliktig enligt kap C - Den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår. - Den hanterade avfallsmängden är större än ton men högst ton per kalenderår. 1. Yrkesmässigt återvinna icke-farligt avfall genom mekanisk bearbetning, om den tillförda mängden avfall är högst ton per kalenderår, eller 2. genom krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning återvinna avfall för byggnads- eller anläggningsändamål kap T B - Den hanterade avfallsmängden är större än ton men högst ton avfall per kalenderår. - Den hanterade avfallsmängden är högst ton avfall per kalenderår. - Tillfällig krossning/återvinning för byggnads- eller anläggningsandamål Sortering av icke-farligt avfall, om mängden avfall är mer än ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte för att sortera avfall för byggnads- eller anläggningsändamål Den hanterade avfallsmängden är mer än ton per kalenderår. - Den hanterade avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår 29 kap C Sortering av icke-farligt avfall, om mängden avfall är

133 1. mer än ton per kalenderår och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än ton men högst ton per kalenderår i andra fall T U Sortering av icke-farligt avfall, om mängden avfall är högst ton per kalenderår. Elavfall 29 kap C Yrkesmässigt sortera, demontera eller på annat sätt behandla avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter innan ytterligare behandling. Anmälningsplikten gäller inte behandling av komponenter eller utrustning som innehåller isolerolja. Uttjänta fordon 29 kap B Tömma, demontera eller på annat sätt yrkesmässigt återvinna sådana uttjänta motordrivna fordon som inte omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). Tillståndsplikten gäller inte om återvinningen är anmälningspliktig enligt Den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår. - Den hanterade avfallsmängden är högst ton per kalenderår. 29 kap C Tömma, demontera eller på annat sätt yrkesmässigt återvinna 1. uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186), eller 2. andra uttjänta motordrivna fordon vars totalvikt inte överstiger kilogram, om fordonen återvinns av en bilskrotare som är auktoriserad enligt bilskrotningsförordningen. Förberedelse för återanvändning 29 kap T C Förbereda avfall för återanvändning 29 kap B Lagring som en del av att samla in avfall Lagring av icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än ton och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än ton annat icke-farligt avfall i andra fall mer än ton och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än ton i andra fall. -1. mer än ton men högst ton och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än ton men högst ton i andra fall mer än ton men högst ton och avfallet ska användas för byggnadseller anläggningsändamål, eller 2. mer än ton men högst ton i andra fall. 29 kap C Lagring av icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 10 ton men högst ton och avfallet ska användas för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än 10 ton men högst ton annat icke-farligt avfall i andra fall T U Lagring av icke-farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är högst 10 ton T U Återvinningsplatser för producentavfall (förpackningar) avsedda för allmänheten 29 kap B Lagring av farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 5 ton och utgörs av olja, 2. mer än 30 ton och utgörs av blybatterier, 3. mer än 50 ton och utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton och utgörs av impregnerat trä, 5. mer än 50 ton och utgörs av motordrivna fordon, eller 6. mer än 1 ton i andra fall Om mängden farligt avfall vid något tillfälle är mer än 50 ton - Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 6. mer än 10 ton men högst 50 ton annat farligt avfall.

134 Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 25 ton men högst 50 ton olja, eller 6. mer än 5 ton men högst 10 ton annat farligt avfall. - Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 15 ton men högst 25 ton olja, eller 6. mer än 2,5 ton men högst 5 ton annat farligt avfall Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 5 ton men högst 15 ton olja, 2. mer än 30 ton men högst 50 ton blybatterier, 4. mer än 30 ton men högst 50 ton impregnerat trä, eller 6. mer än 1 ton men högst 2,5 ton annat farligt avfall. 29 kap C Lagring av farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. mer än 200 kilogram men högst 5 ton och utgörs av olja, 2. mer än kilogram men högst 30 ton och utgörs av blybatterier, 3. mer än 1 ton men högst 50 ton och utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 200 kilogram men högst 30 ton och utgörs av impregnerat trä, 5. högst 50 ton och utgörs av motordrivna fordon, eller 6. mer än 200 kilogram men högst 1 ton i andra fall T U Lagring av farligt avfall som en del av att samla in det, om mängden avfall vid något tillfälle är 1. högst 200 kilogram och utgörs av olja, 2. högst kilogram och utgörs av blybatterier, 3. högst 1 ton och utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, 4. högst 200 kilogram och utgörs av impregnerat trä, 5. högst 200 kilogram i andra fall. Långtidslagring, djupt bergförvar och underjordsförvar 29 kap B Underjordsförvara icke-farligt avfall Lagring i avvaktan på återvinning eller bortskaffande 29 kap i 32 B Lagring av farligt avfall i avvaktan på sådan behandling som kräver tillstånd enligt 5, 6, 7, 8 eller 67, om mängden avfall vid något tillfälle är mer än 50 ton. Lagring och avskiljning av koldioxid 29 kap B Anläggning för geologisk lagring av koldioxid, om mängden koldioxid som är planerad att lagras är högst ton 29 kap i 104 B Avskiljning av koldioxidströmmar för geologisk lagring av koldioxid från industriutsläppsverksamheter som beskrivs i 1 kap 2 industriutsläppsförordningen (2013:250) 29 kap B Avskiljning av koldioxidströmmar för geologisk lagring av koldioxid från anläggningar som inte är tillståndspliktiga enligt kap C Borrning i syfte att bedöma om en plats är lämplig för geologisk lagring av koldioxid Andra verksamheter med återvinning eller bortskaffande 29 kap i 40 B Återvinna eller både återvinna och bortskaffa icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 75 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling, 2. behandling innan förbränning eller samförbränning 3. behandling i anläggning för fragmentering av metallavfall, eller 4. behandling av slagg eller aska. Om behandlingen enbart avser anaerob biologisk nedbrytning gäller tillståndsplikten endast om den tillförda mängden avfall är mer än 100 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår. 29 kap i 32 B Bortskaffa icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 50 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår och verksamheten avser 1. biologisk behandling, 2. fysikalisk-kemisk behandling, 3. behandling innan förbränning eller samförbränning 4. behandling i anläggning för fragmentering av metallavfall, eller 5. behandling av slagg eller aska. 29 kap B Behandling av icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår.

135 Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndspliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel Den tillförda mängden avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår Den tillförda mängden avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår Den tillförda mängden avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår Den tillförda mängden avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår Den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår. 29 kap C Yrkesmässig behandling av icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är högst 500 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om behandlingen är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel. 29 kap B Yrkesmässig behandling av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är högst ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om behandlingen är tillståndspliktig enligt någon annan bestämmelse i detta kapitel den tillförda mängden avfall är mer än ton men högst ton per kalenderår - den tillförda mängden avfall är mer än 50 ton men högst ton per kalenderår den tillförda mängden avfall är högst 50 ton per kalenderår SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR 30 kap B Skjutfält för skjutning med grovkalibriga vapen (kaliber större än 20 millimeter) eller för sprängningar av ammunition, minor eller andra sprängladdningar. 30 kap C Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) för mer än skott per kalenderår Mer än skott per kalenderår. - Mer än skott men högst skott per kalenderår. - Mer än skott men högst skott per kalenderår T U Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20 millimeter) för högst skott per kalenderår. 30 kap C Permanent tävlings-, tränings- eller testbana för motorfordon T U Golfbana med sammanlagt mer än 18 hål T U Golfbana med sammanlagt högst 18 hål T U Golfbana med sammanlagt högst 9 hål. TEXTILTVÄTTERIER 31 kap C Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn. Anmälningsplikten gäller inte om 1. utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1 eller 2, eller 2. verksamheten är anmälningspliktig enligt 19 kap T U Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn om utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt T U Tvätteri för högst 2 ton tvättgods per dygn. 32 kap B Krematorium. BEGRAVNINGSVERKSAMHET ÖVRIGA MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER Lackering m.m T U Förbrukning av mer än 20 ton färg eller lack eller mer än 10 ton pulver per kalenderår.

136 T U Förbrukning av minst 4 men högst 20 ton färg eller lack eller minst 2 men högst 10 ton pulver per kalenderår. Hantering av brom- eller fluorkarboner T U Omtappning av mer än 1 ton fullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år T U Omtappning av mer än 100 kg men högst 1 ton fullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år T U Omtappning av högst 100 kg fullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år T U Omtappning av mer än 10 ton ofullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år T U Omtappning av mer än 1 ton men högst 10 ton ofullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år T U Omtappning av högst 1 ton ofullständigt halogenerade brom- eller klorfluorkarboner per år.

137 Dnr 2017/ Sidan 1 av 4 Taxebilaga 3. Taxa för offentlig kontroll av livsmedel i Lilla Edets kommun Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Lilla Edets kommuns kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagen (2006:804), de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. prövning i ärenden om godkännande av anläggning, som ska prövas enligt EGförordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, 2. registrering av anläggning, 3. handläggning och andra åtgärder vid normal offentlig kontroll och extra offentlig kontroll 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för handläggning som föranleds av överklagande av beslut av enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 4 Miljö- och byggnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställd timtaxa (timavgift) med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månaders förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den 1 september året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är september månad Vid indexuppräkningen äger Miljö- och byggnämnden rätt att avrunda avgiften till högre eller lägre närmast hela tiotal kronor. 5 Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av Miljö- och byggnämnden såsom ansvarig för handläggning av den ansökan, den anmälan eller den offentliga kontroll som medför avgiftsskyldighet. Timtaxa (timavgift) 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan (timavgiften) kronor per timme kontrolltid för normal offentlig kontroll, det vill säga den tid som varje livsmedelsanläggning tilldelas enligt 11 i denna taxa eller annan planerad kontroll enligt denna taxa. Timtaxan (timavgiften) är kronor per timme för extra offentlig kontroll enligt 18 i denna taxa samt för avgift för registrering enligt 10 i denna taxa. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, restid, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt

138 Sidan 2 av 4 - föredragning och upprättande av beslut. Timavgift tas ut för varje påbörjad halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda kontrolltiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas förhöjd avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift för prövning 7 Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG- förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken Livsmedelsverket till kommunen överfört kontrollen, ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 8 Avgift för godkännande ska betalas även om ansökningen avser väsentlig ändring eller ägarbyte avseende anläggning för vilken godkännande tidigare lämnats. I den mån en ändring bara föranleder en begränsad prövning och den nedlagda kontrolltiden blir avsevärt mindre än vid en ny godkännandeprövning, ska avgift dock betalas med belopp som motsvarar en halv årsavgift enligt 7. 9 Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 10 Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus och tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala avgift för en timmes kontrolltid. Årlig kontrollavgift 11 För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) ska årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid Miljö- och byggnämnden tilldelar anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen där Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid tillämpas. Riskklassificeringen tar hänsyn till vilket typ av verksamhet det är, vilka livsmedel som hanteras, produktionsstorlek samt om produktion sker till känsliga konsumentgrupper. Kontrolltidstillägg ges för om verksamheten utformar någon form av märkning eller presentation. En erfarenhetsklassificering görs utifrån nämndens tidigare erfarenheter av verksamhetens efterlevnad av livsmedelslagstiftningen. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att den beräknade kontrolltiden utifrån ovanstående stycke multipliceras med timtaxan för normal offentlig kontroll.

139 Sidan 3 av 4-12 Om en tillämpning av 11 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande till det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 13 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och får tas ut i förskott. 14 Av 9 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga avgiften ska betalas med helt avgiftsbelopp från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Den som enligt 13 i samma förordning ska betala en avgift för godkännande av en anläggning, ska dock betala den årliga avgiften från och med kalenderåret efter det att verksamheten påbörjats. Om en anläggning tilldelas annan kontrolltid på grund av ändrad klassificering, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. 15 Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det att verksamheten vid anläggningen har anmälts som upphörd. 16 Av 4 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga kontrollavgiften ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll och av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för dricksvattenförsörjning. Avgift för bemanning vid styckningsanläggningar 17 För Miljö- och byggnämndens bemanning vid styckningsanläggningar tas utöver den årliga kontrollavgiften ut en bemanningsavgift för sådan offentlig kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/2004 samt i 4 livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel. Nämnden fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. Avgiften ska motsvara nämndens faktiska kostnader för kontrollen. Avgiften ska betalas kvartalsvis. Avgift för extra offentlig kontroll 18 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt 6 i denna taxa och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. 19 Av 12 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att avgift inte ska betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade.

140 Nedsättning av avgift Sidan 4 av 4-20 Av 10 förordning om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollmyndigheten får sätta ned eller efterskänka den årliga kontroll avgiften om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt 5 i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för godkännande, registrering eller bemanning av styckningsanläggningar. Avgiftens erläggande m.m. 21 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Miljö- och byggnämnden. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 22 Av 33 livsmedelslagen framgår att Miljö- och byggnämnden får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 23 Enligt 31 livsmedelslagen överklagas Miljö- och byggnämndens beslut om avgift hos länsstyrelsen.

141

142

143

144

145 Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) Reviderat förslag till taxor och avgifter för allmänna vatten- och avloppsanläggningar 2018 TAXA för Lilla Edets kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 2017-xx-xx Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Lilla Edets kommun. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Lilla Edets kommun. Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Lilla Edets kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 150 tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. Attefallshus är att betrakta som en lägenhet.

146 Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja Nej Nej 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds dagvatten från fastighet till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder.

147 Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) Anläggningsavgifter Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, om kronor om kronor Om kronor Om kronor c) en avgift per m 2 tomtyta om 36,75 kronor d) en avgift per lägenhet om kronor Om 45,90 kronor Om kronor e)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om kronor om kronor * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b).

148 Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e) För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c) en avgift per m 2 tomtyta om kronor om kronor om 49,50 kronor om kronor Om kronor Om 61,90 kronor d)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om kronor om kronor * Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen.

149 Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d) För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 5.1 a) 100% 6.1 a) 100% Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100% 6.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c) 100% 6.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% - Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 5.1 e) 100% 6.1 d) 100% Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och e), jfr 5.3 andra stycket. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift 5.1 c) *) 6.1 c) 30% Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. * Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger.

150 Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 5.1 c) 30% 50% - 20% Lägenhetsavgift 5.1 d) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 5.1 e) % - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 6.1 c) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 6.1 d) % - För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100% av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 5.1 a) resp 6.1a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar.

151 Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift Avgift utgår med: Avgift per m 2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning Utan moms Med moms Hårdgjorda ytor, gatumark och torg om 110 kronor om 138 kronor Övrig allmän platsmark om 30,80 kronor om 38,50 kronor 10 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 11.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför.

152 Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) 12.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling.

153 Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) Brukningsavgifter Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. Fast avgift Vattenmätarstorlek Belopp exkl moms Belopp inkl moms (avrundade belopp) Qn 2,5 (Qn = nominellt flöde) Qn Qn mm mm mm Enbart avlopp Rörlig avgift Belopp exkl moms Belopp inkl moms (avrundade belopp) Avgift vatten och avlopp per kubikmeter 27,8 kr 35 kr Avgift endast vatten per kubikmeter 19,3 kr 24 kr 23,5 kr 29 kr Avgift för vatten avseende för brukare över kubikmeter (varav 10,90 kr för avlopp) Övriga avgifter Belopp exkl. moms Belopp inkl. moms (avrundade belopp) Vattenuttag under byggnadstid för nybyggnader, större bostadshus, affärslokaler 619 kr 774 kr Depositionsavgift vid utlåning vattenmätare kr kr Depositionsavgift vid utlåning vattenmätare via brandpost kr kr Vattenmätare för permanent anslutning 0 kr 0 kr Avstängning av vatten 326 kr 408 kr Påsläpp av vatten efter avstängning 326 kr 408 kr Avstängning och påsläpp av vatten vid utebliven betalning kr kr Undersökning av vattenmätare (inget fel på mätaren) kr kr Undersökning av vattenmätare (vid fel på mätaren) 0 kr 0 kr Byte av vattenmätare då abonnent är skadevållande 586 kr 733 kr Vid utlyst kontroll av vattenmätare och mätaren ej varit 326 kr 408 kr tillgänglig Vid utlyst byte av vattenmätare och mätaren ej varit 326 kr 408 kr tillgänglig Saknas vattenmätare görs debitering efter en årlig förbrukning kr kr om 150 kubikmeter Timkostnader för VA-personal 600 kr 750 kr

154 Bilaga 1 (Dnr 2017/S277) Är vattenmätare trasig används tidigare förbrukning som underlag för debitering. Avleds icke hela dricksvattenmängden till avloppsnätet, eller tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot den levererade dricksvattenmängden, skall avgift för spillvattenavlopp utgå efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av särskild ren- eller spillvattenmängd eller på annat sätt, varom överenskommelse träffas mellan kommunen och fastighetsägaren, eller eljest efter VA-verkets uppskattning. För fastighet, för vilken såväl ren- som spillvattenanläggningen brukas, skall, oberoende av vad som ovan sagts, avgift alltid erläggas för en spillvattenmängd motsvarande minst 10 procent av den levererade dricksvattenmängden. För spillvattenmängd, som använts för kylning och liknande och som enligt VA-verkets medgivande avleds till dagvattennätet, utgår avgift reducerad med 75 %. Slambehandlingsavgift Behandlingsavgift slamhantering är (52 kr/m 3 exkl moms) 65 kr/m 3 inkl. moms. TAXANS INFÖRANDE Denna taxa träder i kraft Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av mark- och miljödomstolarna jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster.

155

156

157

158

159

160

161 Dnr 2017/S282-5 Bilaga 1 FÖRSLAG AVFALLSTAXA 2018

162 Avfallsavgifter För åtgärder avseende fastighetsrenhållning i form av bortforsling och oskadliggörande av avfall mm som (enligt gällande lokal renhållningsordning och miljöbalkens renhållningsordning) åligger kommunen, skall fastighetsägaren erlägga avgifter enligt denna taxa. I ett abonnemang ingår förutom hämtning av hushållsavfall vid fastigheten, tillgång till Återvinningscentralen i Göta (ÅVC), transport och omhändertagande av avfallet, kundtjänst, fakturering m.m. En grundavgift betalas per hushåll och/eller per verksamhet. För hämtning med andra metoder än de som är beskrivna i denna avfallstaxa eller där förhållandena väsentligt avviker från vad som är normalt får Tekniska nämnden besluta om särskilda avgifter i enlighet med grunderna för denna avfallstaxa och de grunderna som anges i 27 kap 5 miljöbalken. Hushållsavfallsavgifter Grundavgift Exkl. moms Inklusive moms En och tvåfamiljshus 685 kr 856 kr Fritidshus 342 kr 428 kr Lägenhet 342 kr 428 kr Verksamhet 685 kr 856 kr Insamling av hushållsavfall med container Container storlek i m 3 Hämtningsintervall Avgift exkl. moms Avgift inkl. moms Årsabonnemang 8 Varannan vecka, kr kr tömningar på ett år. Månadsabonnemang 8 Varannan vecka, 2 tömningar på en månad kr kr Extratömning 8 En tömning utförs inom tre arbetsdagar 875 kr kr Dragväg mellan fordonets uppställningsplats och hämtstället enkel väg. Avgift per kärl och hämtningstillfälle. Avgift exkl. moms Avgift inkl. moms Klass 1, < 5 meter 0 kr 0 kr Klass 2, 5-15 meter 8 kr 10 kr Klass 3, meter 17 kr 21 kr Klass 4, >25 meter, kostnad per meter 2 kr 3 kr

163 Abonnemang Kärlstorlek Rörlig avgift Rörlig avgift Hämtningsintervall i liter exkl. moms inkl. moms Helår 140 Varannan vecka 894 kr kr Helår 140 Var fjärde vecka* 335 kr 419 kr Helår 190 Varannan vecka kr kr Helår 190 Var fjärde vecka* 455 kr 569 kr Sommar 140 Varannan vecka 344 kr 430 kr Sommar 140 Var fjärde vecka* 129 kr 161 kr Sommar 190 Varannan vecka 467 kr 583 kr Sommar 190 Var fjärde vecka* 175 kr 219 kr Sommar*** 190 Varje vecka kr kr Sommar*** 370 Varje vecka kr kr Sommar*** 370 Varannan vecka 909 kr kr Sommar*** 370 Var fjärde vecka* 408 kr 510 kr Sommar*** 660 Varannan vecka kr kr Sommar*** 660 Varje vecka kr kr Sommar*** ggr/vecka kr kr Sommar*** ggr/vecka kr kr Helår*** 190 Varje vecka kr kr Helår*** 370 Varje vecka kr kr Helår*** 370 Varannan vecka kr kr Helår*** 370 Var fjärde vecka* kr kr Helår*** 660 Varannan vecka kr kr Helår*** 660 Varje vecka kr kr Helår*** ggr/vecka kr kr Helår*** ggr/vecka kr kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 140 Varannan vecka 112 kr 140 kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 42 kr 52 kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 190 Varannan vecka 152 kr 190 kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 57 kr 71 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 140 Varannan vecka 75 kr 93 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 28 kr 35 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 190 Varannan vecka 101 kr 126 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 38 kr 47 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 140 Varannan vecka 43 kr 54 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 16 kr 20 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 190 Varannan vecka 58 kr 73 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 22 kr 27 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 140 Varannan vecka 29 kr 36 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 11 kr 13 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 190 Varannan vecka 39 kr 49 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 15 kr 18 kr ***Ej valbara av enskilda hushåll ** Kräver ansökan om delat avfallskärl och godkännande av kommunen * Kräver anmälan om kompostering och godkännande av kommunen Sommarabonnemang avser perioden 1 maj 30 september

164 Extra tjänster Avgift exkl. Avgift inkl. moms moms Avgift för byte av kärl 300 kr 375 kr Avgift per besök till ÅVC efter 24 avgiftsfria besök till ÅVC per kalenderår och per hushåll 160 kr 200 kr Ersättningskort vid förlust av passerkort till ÅVC 160 kr 200 kr Hämtning per transport av övrigt hushållsavfall, till exempel skrymmande avfall. 600 kr 750 kr Extra hämtning ett styck avfallskärl, inom tre arbetsdagar 120 kr 150 kr Utlåning av avfallskärl, 140 liter, för tillfälligt behov. Per kärl och per påbörjad sjudagarsperiod. 300 kr 375 kr Utlåning av evenemangskärl, 660 liter flerfack, för tillfälligt behov. Per kärl och per påbörjad sjudagarsperiod. Vissa extratillbehör till avfallskärl, som till exempel andra lock eller lås. 400 kr 500 kr 640 kr 800 kr Slamtömningsavgifter Pris per enhet Pris per Pris per inkl. Tömningsavgifter Enhet enhet enhet behandlingsavgift exkl. moms inkl. moms inkl. moms 2- eller 3- kammarbrunn, 0-3 m³ /styck 424 kr 530 kr 725 kr 2- eller 3- kammarbrunn, 3,1-6 m³ /styck 594 kr 743 kr kr 2- eller 3- kammarbrunn, 6,1-9 m³ /styck 763 kr 954 kr kr 2- eller 3- kammarbrunn, 9,1- m³ /m³ 104 kr 130 kr 195 kr Sluten tank, 0-3 m³ /styck 424 kr 530 kr 725 kr Sluten tank, 3,1-6 m³ /styck 594 kr 743 kr kr Sluten tank, 6,1-9 m³ /styck 763 kr 954 kr kr Sluten tank, 9,1- m³ /m³ 104 kr 130 kr 195 kr BDT-brunn /styck 424 kr 530 kr 725 kr Behandlingsavgift för slam per m³ tillkommer på alla tömningar, se vatten- och avloppstaxa för avgift Pris per Pris per Extratjänster Enhet enhet exkl. enhet inkl. moms moms Slangtillägg, när slangdragningen överstiger 15 meter /5 m 17 kr 21 kr Extrahämtning, tillägg på tömning brunn eller tank. Extrahämtning sker inom 5 arbetsdagar efter beställning /styck 131 kr 164 kr Akuthämtning, tillägg på tömning brunn eller tank. Akuthämtning sker inom 2 arbetsdagar efter beställning /styck 328 kr 410 kr Hindrad tömning. Är en avgift för beställd tömning som ej kunnat utföras på grund av hinder på fastigheten tömningen skulle utföras på. /styck 394 kr 493 kr Extraavgift när extra personal eller extra utrustning krävs. /påbörjad arbetstimme kr kr

165

166

167

168 TAXOR OCH AVGIFTER 2018 inom Individ- och Familjeomsorgen Antagna av individnämnden den XXXXX Antagna av kommunfullmäktige den XXXXXX

169 14. Dödsboförvaltning och anordnande av begravning I de fall kommunen enligt Begravningslagen ordnar gravsättning eller enligt Ärvdabalken förvaltar ett dödsbo utgår en avgift motsvarande 0,75 % av prisbasbeloppet för varje nedlagd timmas arbete. Moms tillkommer med 25 %. 15. Ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen och tobakslagen Avgifterna avser prövningsavgift vid ansökan om serveringstillstånd enligt 8 kap. 10 Alkohollag (2010:1622), tillsynsavgifter enligt 8 kap 10 Alkohollag (2010:1622) samt tillsynsavgift enligt 19 b Tobakslag (1993:581). Avgifterna är befriade från moms. a. Ansökningsavgift serveringstillstånd Typ av ansökan Nyansökning/Ägarskifte stadigvarande serveringstillstånd, cateringverksamhet, provsmakning, kryddning av snaps Utvidgat tillstånd (för sökande som redan har stadigvarande serveringstillstånd i kommunen) ändrad serveringsyta, cateringverksamhet, provsmakning, kryddning av snaps, gemensam serveringsyta, minibar och roomservice eller ändrat alkoholutbud Utökade serveringstider Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, festival, provsmakning vid mässor och liknande Avgift kr kr kr kr kr kr kr kr Tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap - grundavgift - per extra tillfälle Ändring av personkrets i bolag - samma juridiska person har kvar tillståndet (nytt beslut behöver inte fattas av nämnden) Vid ändring av bolagsform för juridisk person med samma person som tidigare (nytt beslut måste fattas av nämnden) Kunskapsprov, avgift per provtillfälle 850 kr 900 kr 200 kr kr kr kr kr 700 kr 800 kr b. Tillsynsavgifter Tillsynsavgifter för restauranger med serveringstillstånd Typ av restaurang/alkoholomsättning Fast avgift Rörlig avgift Alkoholomsättning under 500 tkr kr kr kr kr

170 Alkoholomsättning över 500 tkr kr kr kr kr Endast lunchrestaurang Tillstånd endast till slutna sällskap kr kr 0 kr kr kr 0 kr Tillsynsavgifter öl klass ll, tobak och elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Typ av försäljning Avgift Öl klass ll kr Tobak kr Öl klass ll + Tobak En vara Två varor Tre varor kr kr kr kr 16. Vård, boende och rådgivning inom individ- och familjeomsorgen a. Stöd och omvårdnadsboende För andra stöd- och hjälpinsatser än vård och behandling får kommunen enligt 8 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) ta ut skälig ersättning. Den avgift kommunen får ta ut får inte överstiga kommunens självkostnader. Detta gäller oavsett vad som är huvudorsaken till stöd- och hjälpinsatserna. Andra stöd- och hjälpinsatser enligt 8 kap 1 SoL är t.ex. stöd- och omvårdnadsboende i HVB, familjehem eller länkverksamhet. Såväl personer med missbruksproblem som personer med psykiska och/eller sociala problem kan placeras i stöd- och omvårdnadsboende. Vid placering i stöd- eller omvårdnadsboende i HVB eller familjehem eller i länkverksamhet ska den enskilde betala egenavgift för mat, logi och omvårdnad. Den enskilde ska tillförsäkras medel till fickpengar och kläder enligt poster i riksnormen. Avgifterna är befriade från moms. Hyra Hyresnivån kopplas till konsumentprisindex, KPI, med oktober månad 2008 som basvärde och förändras den första januari respektive år. Den som har pension har möjlighet att söka bostadstillägg för den del av avgiften som räknas som hyra för boendet.

171 Individnämnden har möjlighet att under en period av maximalt tre månader, besluta om reducering av den billigaste hyran, under förutsättning att dubbla boendekostnader uppstår i samband med inflyttning till stöd-/omvårdnadsboende. Matkostnad Avgift för helpension (samtliga måltider), per månad 7,5 % av PBB kr Avgift för omvårdnad Uttagen avgift är beroende av det så kallade avgiftsutrymmet. Med detta avses det den enskilde brukaren har kvar av sin bruttoinkomst efter att hyra, skatt och förbehållsbelopp beräknats. Detta utrymme är det maximala belopp som den enskilde kan betala i avgift per månad, även om summan av avgifterna överstiger detta utrymme. Kommunen använder sig av maxtaxa. De sammanlagda avgifterna som omfattas av maxtaxan är maximerad till 53,92 % av prisbasbeloppet (PBB) per år. För år 2018 är prisbasbeloppet fastställt till kr. b. Vård på grund av missbruk på hem för vård eller boende (HVB), i familjehem eller LVM-hem, vuxen person Enligt 6 kap 1 socialtjänstförordningen får kommunen ta ut avgift 80 kronor per dag från den som vårdas för missbruk på behandlingshem, i familjehem eller LVM-hem. Individnämnden får jämka avgiften efter individuell prövning. c. Akutboende Göta Första dygnet är avgiftsfritt. Från och med dygn två är avgiften 100 kronor per dygn. Individnämnden får jämka avgiften efter individuell prövning. d. Vård på hem för vård eller boende (HVB), i familjehem eller stödboende, barn upp till 18 år Avgift får tas ut från förälder till placerat barn upp till barnet fyller 18 år. Avgiften är inkomstbaserad och får maximalt inte överstiga vad som motsvarar vad en förälders ersättningsskyldighet skulle vara om den var skyldig att betala underhållsstöd. Individnämnden får jämka avgiften efter individuell prövning. e. Familjerådgivning Avgift 100 kronor per besök. Från och med 6:e besöket utgår ingen avgift.

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /UN Taxor och avgifter 2018 Dnr 2017/UN356 Utbildningsnämnden lämnar förslag till kommunstyrelsen om vilka taxor och avgifter som ska gälla i nämndens verksamheter år Ärendet Enligt Skolverket ändras avgiftsnivåerna för maxtaxan inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 januari Avgiften för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg räknas utifrån hushållets avgiftsgrundande inkomst. Ett inkomstindex = högsta inkomst, ligger till grund för beräkning av maxavgifterna inom barnomsorgen. Pensionsmyndigheten som beräknar inkomstindex har fått ett ändrat uppdrag som innebär att inkomstindex kommer att beslutas i november. I de fall en kommun väljer att höja avgiftsnivåerna enligt Skolverkets redovisning, kommer kommunens avgiftsintäkter att öka. Som en följd av det har Skolverket fastslagit nya minskade ramar för statsbidraget till kommuner som tillämpar maxtaxan inom förskolan och fritidshemmet. Skolverkets beslut gäller från och med 1 januari Utbildningsnämnden ska även lämna förslag till avgifter för lokalhyra av skollokaler samt måltider i skola och förskola. I redovisningen är avgifterna för lokalhyra och måltider oförändrade jämfört med 2017 års nivåer. Beslutsunderlag Taxor barnomsorg Förskola och pedagogisk omsorg Första barnet 3 % av inkomst Andra barnet 2 % av inkomst Tredje barnet 1 % av inkomst Allmän förskola Första barnet Andra barnet 1,88 % av inkomst vid vistelse över 15 tim/v 1,25 % av inkomst vid vistelse över 15 tim/v

185 sid- 2 - Tredje barnet 0,63 % av inkomst vid vistelse över 15 tim/v Fritidshem/pedagogisk omsorg Första barnet 2 % av inkomst Andra barnet Tredje barnet 1 % av inkomst 1 % av inkomst Taxor fritids- och kulturaktiviteter Skollokaler Lokal Taxa 1 Taxa 2 Klassrum 100 kr 150 kr Aulan 100 kr 500 kr Specialsalar - Upp till tre timmar - Heldag 150 kr 300 kr 300 kr 500 kr Stora matsalen 300 kr 500 kr Lilla matsalen - Upp till tre timmar - Heldag 150 kr 300 kr 300 kr 500 kr Taxa 1 gäller föreningar och organisationer som har sitt säte inom Lilla Edets kommun samt ungdomsföreningars arrangemang och läger. Taxa 2 gäller företag, enskilda och övriga, även vid entrébelagda arrangemang och fester för föreningar. Måltider i skola och förskola För måltider tillverkade för verksamheten skola eller förskola baseras priset på självkostnaden, undantaget måltid i schemalagt pedagogiskt syfte. Priserna är inklusive moms 12 %. Måltid Pedagogisk Ordinarie pris måltid* Frukost 9 kr - Lunch 17 kr 53 kr Mellanmål 9 kr - * I förskolan är en pedagogisk måltid per dag kostnadsfri. sid 2/3

186 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att lämna förslag på att barnomsorgsavgifter fortsättningsvis indexeras enligt inkomstindex och att ovanstående % satser gäller för Taxor och avgifter för 2018 enligt beslutsunderlaget ovan. Leif Gardtman t.f. Förvaltningschef leif.gardtman@lillaedet.se sid- 3 - Beslutet expedieras till Ekonomichef Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till sid 3/3

187

188

189 «Lopnummer» «Arendekod» TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl «Diariear»/«Diarienummer»- Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Dnr «Diariear»/«Diarienummer» Sammanfattning Från och med 1/ gäller nya regler i kommunallagens 8 kapitel avseende kommunens ekonomiska förvaltning. Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1. I samma kapitel anges att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjerna bör innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för kommunen och hur de mer konkret kan uppnås. Det nya i lagen är att kommunen skall fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i en balanskravsutredning reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR skall användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning omfatta hanteringen av en sådan reserv Kommunens revisorer har vid granskning av årsredovisning och delårsrapport framfört att riktlinjerna bör förtydligas när det gäller uppföljning och analys av målen för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige bör ange i hur stor grad målen ska vara uppfyllda för att kommunen ska anses leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Beslutsunderlag. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven" enligt bilaga.

190 sid- 2 - Jörgen Karlsson Ekonomichef jorgen.karlsson@lillaedet.se Beslutet expedieras till Kommunens nämnder och styrelse Ekonomiavdelningen sid 2/2

191 RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN Lilla Edets Kommun Antagna av kommunfullmäktige Ekonomiavdelningen sid 1/5

192 BAKGRUND Från och med 1/ gäller nya regler i kommunallagens 8 kapitel avseende kommunens ekonomiska förvaltning. Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1. I samma kapitel anges att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. SYFTE Det främsta syftet med lagändringarna är att kommuner i balanskravutredningen ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. OMFATTNING Kommunen skall fatta beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i en balanskravsutredning reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR skall användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning omfatta hanteringen av en sådan reserv. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen skall ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. De finansiella målen för god ekonomisk hushållning skall för varje budgetår anges i budgetdokumentet och minst omfatta: En lägsta nivå för årets resultat i den skattefinansierade verksamheten. Att soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. sid 2/5

193 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att driva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Föra att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning skall, med utgångspunkt från vision och inriktningsmål, omfatta både kommungemensamma mål och mål för kommunens olika verksamhetsområden. Målen skall för varje budgetår anges i budgetdokumentet. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning skall ske både i delårsrapport och årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen skall även göra en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att kommunstyrelsen skall kunna göra denna bedömning är det viktigt att kommunfullmäktige anger en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning skall ha uppnåtts. För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs att: Samtliga finansiella mål har uppnåtts under räkenskapsåret. En övervägande del av verksamhetsmålen har uppfyllts under året eller kommer att uppfyllas under den tidsperiod som anges i målformuleringen. sid 3/5

194 BALANSKRAV OCH BALANSKRAVSUTREDNING I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. Av denna utredning ska det framgå vilka justeringar av årets resultat som gjorts för att räkna fram dels Årets resultat efter balanskravsjusteringar, dels Årets balanskravsresultat. Av denna utredning eller av förvaltningsberättelsen bör en analys av både Årets balanskravsresultat och Balanskravsresultat att reglera göras. Om en kommun eller ett landsting i sin årsredovisning konstaterar ett balanskravsunderskott för året stadgar regelverket att underskottet ska regleras senast efter tre år. Balanskravsresultatet räknas fram i en till resultaträkningen sidoordnad balanskravsutredning. Där görs justeringar av ett antal angivna kostnader och intäkter (vissa realisationsvinster och - förluster, orealiserade förluster i värdepapper, återföring av orealiserade förluster i värdepapper). I förekommande fall ska även RUR hanteras i denna utredning. Resultatutjämningsreserv (RUR) Syftet med lagstiftningen är att ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen Allmänna riktlinjer för reservering/avsättning till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till två procent av summan av de ovan nämnda posterna. Enligt propositionen bör riktlinjerna också ange hur stor reserven högst får vara. Ett sådant tak kan exempelvis formuleras som en andel av skatteintäkter och generella bidrag. sid 4/5

195 Lokala riktlinjer för reservering/avsättning till RUR För Lilla Edets kommun, som har ett negativt eget kapital och i övrigt en relativt andra kommuner svag finansiell ställning, gäller att en avsättning får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger två procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Mot bakgrund av att Lilla Edets, i kommunkoncernen har en relativt hög skuldsättning får resultatutjämningsreserven maximalt uppgå till 20 Mkr. Allmänna riktlinjer för disponering av RUR Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Någon närmare precisering än så görs inte i lagen. Däremot anger förarbetena att de närmare kriterierna bör beslutas på lokal nivå. Här blir det aktuellt att beskriva när kommunen kan tillåta sig att disponera tidigare reserverade medel. I praktiken är det svårt att definiera hur en konjunkturcykel ser ut (både på förhand och i efterhand), hur omfattande den är och att slå fast hur en utjämning av konjunkturen ska gå till. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Lokala riktlinjer för disponering av RUR För Lilla Edets kommun tillämpas modellen att en prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, används som riktvärde för när uttag ska få göras ur RUR. Om prognosen understiger genomsnittet får reserven användas. En disponering av RUR får budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. För Lilla Edets kommun gäller vidare att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Två kriterier ska alltså vara uppfyllda: 1) förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren 2) balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). sid 5/5

196

197

198

199

200 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Revidering av kommunens ekonomiska styrmodell Dnr 2017/KS0418 Sammanfattning Lilla Edets kommun beslutade 2007 att arbeta utifrån en ny styrmodell. Bakgrunden till införandet var knuten till visionsarbetet men också till förändringar i kommunallagen. Bestämmelser i som innebar att kommuner och landsting i sin budget skulle ta fram särskilda verksamhetsmål och finansiella mål samt riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. Modellen redovisar en fastställd tidplan, klargör rollfördelning mellan förtroendevalda och förvaltning samt beskriver hur kommunen styrs mot Vision 2020 vi mål på lång och kort sikt. Modellen bygger på en röd tråd mellan kommunfullmäktiges mål och den enskilda medarbetaren Styrmodellen reviderades 2010 och målarbetet tidigarelades. Det var främst två svårigheter som upplevts under de år kommunen arbetat efter modellen. Den största svårigheten var att sätta bra och uppföljningsbara mål. En annan svårighet var att anpassa ekonomin efter de resurser som finns och därmed knyta resurser till målen. Förändringar genomfördes i styrmodellen med utgångspunkten att skapa mer tid för den politiska organisationen att arbeta fram bra mål som kunde tas omhand av nämnder och förvaltning. Frågan om en översyn av styrmodellen har nu åter aktualiserats i samband med kommunens mål- och resursarbete för I det grupparbete som genomfördes i uppstarten av mål- och resursarbetet framkom inga egentliga negativa synpunkter på styrmodellen som sådan men de svårigheterna avseende främst arbetet kring kommunens mål som lyftes fram 2010 kvarstår. Mål behövs för att staka ut den politiska riktningen i kommunens utveckling, men frågan har även tidigare lyfts av bl a kommunens revisorer om att begränsa antalet mål. Vidare framkom synpunkter på att en bättre kunskap och följsamhet behövs gentemot styrmodellen. Målstyrningen bör tydligare byggas in som en naturlig del i budgetprocessen och en bättre fokusering på att utveckla formerna för uppföljning bör ske till kommunstyrelse och fullmäktige. Kommunen är tvungen att enligt lag upprätta årsredovisning och delårsbokslut. Lilla Edets kommun tar idag fram två tertialbokslut samt en årsredovisning. Man bör också införa månadsvisa ekonomiska uppföljningar av kommunens ekonomi. En diskussion bör också föras om hur målen ska mätas och följas upp, exv med indikatorer/nyckeltal. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig

201 det uppsatta målet. Om mål inte kan mätas i form av en indikator kan den istället formuleras som direkta uppdrag. sid- 2 - Det nuvarande styrdokumentet är bra strukturerat och beskriver en arbetsgång som om den följs kan ge ett framgångsrikt målstyrningsarbete. Det bör dock kompletteras och förtydligas i vissa delar. Detta tillsammans med en ökad kunskap i nämnderna och verksamheterna om styrmodellen och arbetsprocesser så att styrningen i kommuner blivit alltmer integrerad i den bemärkelsen att mål- och resursprocessen hålls samman så att målstyrningen och de ekonomiska förutsättningarna inklusive investeringar och exploateringar hanteras samordnat. Styrmodellen ska kommuniceras med kommunens personal så att kommunens mål blir kända. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse Ekonomichefens förslag till komplettering av nuvarande styrmodell. Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar följande: - En utbildningsinsats avseende kommunens styrmodell genomförs för samtliga chefer under våren I samband med Mål- och resursarbetet för 2019 fokuseras särskilt på kommunens målarbete. Fullmäktige beslutar följande: - Nuvarande styrmodell kompletteras enligt bilaga 1. Lena Palm kommunchef sid 2/2

202 Ekonomiska styrprinciper i Lilla Edets kommun Antagna av Kommunfullmäktige Framtagen av: Ekonomiavdelningen Datum: Version: 1 Dnr: sid 1/5

203 Innehåll Ekonomiska styrprinciper... 3 Budget allmänna förutsättningar... 3 Budgetprocess... 3 Budgetuppföljning och målavstämning... 4 Delårsrapport per 31/ Årsredovisning, bokslutsberedning... 4 Löpande ekonomisk rapportering... 5 sid 2/5

204 Ekonomiska styrprinciper Budget allmänna förutsättningar Nämnden tilldelas ett kommunbidrag (budgetram) av kommunfullmäktige för verksamheten. Investeringsanslag fastställs av kommunfullmäktige för varje enskilt projekt. Nämndens uppgift under året är att inom kommunbidragets ram bedriva verksamhet enligt beslutade mål, strategier och verksamhetsplan. Kommunbidraget inkluderar även kapitalkostnader. Ansvarig nämnd äger rätt att fritt omdisponera resurser inom tilldelad budgetram. Anslagsbindningsnivån blir därmed respektive nämnd. Hänsyn ska tas till de mål och uppdrag som angivits av kommunfullmäktige för området. Tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom tilldelad ram. Nämnden är skyldig att se till att inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Tilläggsanslag under löpande budgetår ges i princip endast då en nämnd eller styrelse får nya verksamhetsuppgifter. Beslutsunderlag för utökad eller förändrad verksamhet ska innehålla kostnadsredovisning både för innevarande år och på längre sikt, t ex helårseffekt av driftkostnader. Budgetprocess Februari Nämnderna behandlar mål och verksamhetsförändringar inför nästkommande år samt tar fram förslag till investeringar för kommande treårsperiod. Mars - april Bokslutsberedning där föregående verksamhetsår behandlas och avstamp tas inför kommande verksamhetsår. Dialog mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndernas/utskottens presidier om förutsättningar och verksamhetsförändringar inför nästkommande år. Dessa överläggningar samt preliminära resursberäkningar utgör underlag för kommunstyrelsens förslag till ramar. Maj Central samverkan om ramar. Kommunstyrelsen lägger förslag till budgetramar på nämndsnivå, flerårsplan, investeringsbudget och mål. Juni Kommunfullmäktige fastställer budgetramar på nämndsnivå, flerårsplan, investeringsbudget och mål. Juni oktober Förvaltningarna bereder förslag till internbudgetar. I september görs en avstämning mot den senaste skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Dialog sker mellan nämnd och förvaltning samt dialog med lokala samverkansgrupper om riskbedömningar. Oktober Nämnder och utskott behandlar internbudget och styrande verksamhetsmål. sid 3/5

205 Kommunstyrelsen behandlar förslag till utdebitering (skattesats). November Nämnder och utskott presenterar styrande verksamhetsmål och internbudget för kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer utdebitering (skattesats). Budgetuppföljning och målavstämning Ekonomiavdelningen ansvarar för upprättande av budgetuppföljning och årsprognos per 30/4, och 31/8. Rapporteringen omfattar dels respektive nämnds verksamhet dels hela kommunens verksamhet. Efter behandling i respektive nämnd överlämnas nämndernas uppföljningsrapporter till kommunstyrelsen. Varje nämnd ska i samband med behandling av budgetuppföljning ta aktiva beslut utifrån resultat och prognos. Det räcker alltså inte att lägga uppföljningen till handlingarna. Nämnden är ansvarig för att budgeterad eller i övrigt beslutad verksamhet kommer till utförande i enlighet med fastställd budget. Detta gäller såväl kostnads-, verksamhets-, prestations-, och kvalitetsmässigt. Åtgärder ska vidtas så snart en budgetavvikelse kan förutses. Förvaltningschef ska samordna och rapportera uppföljningen till nämnden och lämna förslag till åtgärder vid förväntad budgetavvikelse. Redovisade negativa budgetavvikelser ska i första hand täckas genom omdisposition inom nämndens budgetram (kommunbidrag). Investeringsprojektens utgifts- och inkomstutveckling ska fortlöpande stämmas av mot investeringskalkyl och eventuella avvikelser rapporteras till kommunstyrelsen. Om överskridande inte kan undvikas kan kommunfullmäktige besluta om eventuella tilläggsanslag. Delårsrapport per 31/8 Kommunstyrelsen presenterar delårsrapport för perioden januari-augusti Rapporten innehåller delårsbokslut och årsprognos för kommunen och respektive nämnd. Rapporten innehåller dessutom en prognos avseende måluppfyllelse av kommunfullmäktiges mål. Samtidigt redovisas en sammanställning över investeringsverksamheten första halvåret. Delårsrapporten överlämnas till revisorerna för skriftlig bedömning samt till kommunfullmäktige för kännedom. Årsredovisning, bokslutsberedning Kommunens bokslut sammanställs i en årsredovisning som överlämnas till kommunfullmäktige. Årsredovisningen innehåller även en samlad redovisning av all den verksamhet som Lilla Edets kommun bedriver, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- aktiebolagseller stiftelseform (s.k. sammanställd redovisning). De kommunala förvaltningarna, bolagen och stiftelserna ska följa den tidplan för bokslutet som kommunens ekonomiavdelning upprättar. Genomgång av nämndernas bokslut sker vid bokslutsberedningen där kommunledning och respektive nämnds ledning diskuterar det ekonomiska resultatet och verksamheten. I anslutning till bokslutsberedningen ska nämnden lämna en skriftlig analys och kommentar till resultatets uppkomst. Eventuella över eller underskott överförs inte till nästkommande år. Kommunfullmäktige fastställer kommunens resultaträkning och egna kapital (balanserat resultat) i samband med att årsredovisningen behandlas. sid 4/5

206 Löpande ekonomisk rapportering Ekonomisk rapport presenteras för kommunstyrelsens arbetsutskott en gång per månad under perioden februari juni samt augusti december. Rapporteringen omfattar uppföljning av ekonomiskt utfall till och med närmast föregående månad samt jämförelse med budget för kommunstyrelsens och facknämndernas verksamheter. Rapporteringen omfattar även senaste prognoser avseende skatte- och bidragsintäkter samt andra händelser som kan påverka kommunens finansiella ställning och utveckling. sid 5/5

207

208

209

210

211 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Ledarskapsprogram för Lilla Edets kommun Dnr 2017/KS0420 Sammanfattning De styrande arbetsgivardokumenten Ledarskapspolicy för Lilla Edets kommun antaget av Kommunfullmäktige (Dnr 2009/KS0095) och Riktlinjer för ledarskap i Lilla Edets kommun antaget av Kommunstyrelsen (Dnr 2009/KS0095) behöver revideras. Dokumenten behöver moderniseras samt ersättas av ett gemensamt dokument, vilket ger större förutsättningar för att innehållet blir lättillgängligt, användarvänligt och förståeligt. Att som arbetsgivare ha ett styrdokument med ställningstaganden beträffande chef- och ledarskap markerar att området är strategiskt och viktigt för Lilla Edets kommuns möjligheter att nå framgång. I Ledarskapsprogrammet för Lilla Edets kommun uttrycks bl a att en chefs uppgift är att inom de ramar som svensk lagstiftning medger omsätta de politiska besluten i handling och tillsammans med medarbetarna åstadkomma en effektiv, kvalitativ och produktiv verksamhet för medborgarna i Lilla Edets kommun. En chef skapar goda resultat i sin verksamhet genom att tillvarata potentialen hos sina medarbetare. Ledarskapet ska präglas av professionalism, engagemang, delaktighet, samverkan och öppenhet samt anpassas i förhållande till verksamhetens och medarbetarnas behov över tid. Ledarskapsprogrammet för Lilla Edets kommun anger en grundläggande gemensam syn på ledarskap och anger gemensamma utgångspunkter för ett gott ledarskap. Sammantaget vill programmet bidra till att stärka kommunens arbetsgivarvarumärke. Alla ställningstaganden som berör chef- och ledarskapet i kommunen ska utgå från detta styrdokument. Det konkreta arbetet med att utveckla och stödja kommunens chefer ska finnas i en handlingsplan som årligen fastställs av kommunchefen. De huvudsakliga förändringarna innehållsmässigt som finns i det reviderade ledarskapsprogrammet jämfört med de tidigare antagna styrdokumenten är följande: Samtliga chefer anställs som huvudregel på tillsvidareanställningar med villkor som utgår från gällande kollektivavtal. I tidigare policydokument fanns möjlighet till särskilt tidsbegränsade chefsförordnanden på fyra år för samtliga chefer, och där det för förvaltningschefer var ett faktum.

212 sid- 2 - Befattningsbenämningen chef ska som huvudregel hanteras konsekvent på olika nivåer i organisationen mot bakgrund av att uppdraget chef innefattar personal-, budget- och verksamhetsansvar. Kommunchef fastställer titulatur. Vad ett gott ledarskap är och vilka förutsättningar för det goda ledarskapet som behöver finnas har moderniserats och utvecklats, t ex att ledarskapsutveckling innefattar såväl personlig som formell utveckling och att en chef behöver få kontinuerlig feedback från sin närmaste chef på hur väl mål uppfylls och resultat uppnås. I det reviderade styrdokumentet är det uttalat att Ledarskapsprogrammet för Lilla Edets kommun ska utgöra utgångspunkten för det konkreta arbetet med att utveckla och stödja kommunens chefer och att de kommunövergripande aktiviteterna årligen ska fastställas av kommunchef i en handlingsplan. Beslutsunderlag Förslag på uppdaterat arbetsgivardokument, Ledarskapsprogram för Lilla Edets kommun, Dnr 2017/KS0420. Bilaga till tjänsteskrivelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen ersätter Ledarskapspolicy för Lilla Edets kommun och Riktlinjer för ledarskap i Lilla Edets kommun med Ledarskapsprogram för Lilla Edets kommun. Marianne Piiroinen Personalchef marianne.piiroinen@lillaedet.se sid 2/2

213 Datum Dnr Dpl ARBETSMATERIAL Ledarskapsprogram för Lilla Edets kommun Version 1 Fastställd av: Kommunstyrelsen Fastställd: 2017-xx-xx Uppdateringsansvarig: Personalchef Uppdaterad: 2017-xx-xx Utgångspunkter Ledarskapet är en strategisk och viktig faktor för Lilla Edets kommuns möjligheter att nå framgång. En chefs uppgift är att inom de ramar som svensk lagstiftning medger omsätta de politiska besluten i handling och tillsammans med medarbetarna åstadkomma en effektiv, kvalitativ och produktiv verksamhet för medborgarna i Lilla Edets kommun. En chef skapar goda resultat i sin verksamhet genom att tillvarata potentialen hos sina medarbetare. Ledarskapet ska präglas av professionalism, engagemang, delaktighet, samverkan och öppenhet samt anpassas i förhållande till verksamhetens och medarbetarnas behov över tid. Ledarskapsprogrammet för Lilla Edets kommun anger en grundläggande gemensam syn på ledarskap i kommunen och vill bidra till att stärka kommunens arbetsgivarvarumärke. Alla ställningstaganden som berör chef och ledarskapet i kommunen ska utgå från detta styrdokument. Det konkreta arbetet med att utveckla och stödja kommunens chefer kommunövergripande finns i en handlingsplan som årligen fastställs av kommunchefen. Chefskap och ledarskap Chefskap och ledarskap har olika betydelse, men kompletterar varandra. Chefskap anger att en person innehar en chefsbefattning och har det organisatoriska uppdraget att leda, förvalta och utveckla verksamheten och dess medarbetare. Chefskapet är en formell position som formaliseras i och med att ett anställningsavtal träffas. Ledarskapet innebär en informell roll och handlar om relationer mellan människor och om att bygga upp, vidmakthålla och utveckla dessa. För att ha framgång som chef förutsätts ett gott ledarskap (se nedan Det goda ledarskapet ). För att benämnas chef i kommunen ska uppdraget som huvudregel innefatta personal, budget och verksamhetsansvar. Befattningsbenämningen chef ska hanteras konsekvent på olika nivåer i kommunen som helhet. Titulaturen på chefsbefattningar fastställs av kommunchef. En chef anställs som huvudregel på tillsvidareanställning med anställningsvillkor som utgår från gällande kollektivavtal. Ledarskapsprogram Personalavdelningen Lilla Edets kommun Sida 1 av 4

214 Datum Dnr Dpl xxx Chef i politiskt styrd organisation Som chef i en politiskt styrd organisation utgörs arbetsförutsättningarna av att politikerna avgör vilken verksamhet som ska bedrivas och sätter verksamhetens mål. Respekt för varandras roller och tydlig rollfördelning ska prägla relationen mellan chefer och politiker. Förvaltningscheferna är länken mellan politiker och verksamhet. En chef företräder kommunen som helhet, vilket kräver helhetssyn på kommunens verksamheter och gemensamma resurser. Det goda ledarskapet Det goda ledarskapet innebär att en chef skapar förutsättningar för kreativa, motiverade och intresserade medarbetare som känner delaktighet och tar ansvar för måluppfyllelse. Detta ger i sin tur förutsättningar för ett gott arbetsklimat, att medarbetare känner tilltro till sin förmåga och vill bidra till att utveckla verksamheten. Uppdraget att vara chef med utgångspunkt i ett gott ledarskap innebär att: verka utifrån professionalism, engagemang, delaktighet, samverkan och öppenhet omvandla politiskt fastställda mål till effektiv verksamhet samt följa upp och utvärdera resultatet vara lojal med den demokratiska processen bidra till förutsättningar för att medarbetarna ska känna motivation, engagemang och arbetsglädje arbeta med förnyelse och verksamhetsförbättring utifrån kommunen som helhet i relation till omvärlden företräda arbetsgivaren, vilket innebär att vara en förebild både i och utanför organisationen ta ansvar för sin individuella kompetensutveckling av chef och ledarskap följa lagar, förordningar och kommunens styrande dokument och göra dem kända för de medarbetare som berörs vara tydlig, ställa krav och ge inflytande vara lyhörd och bygga tillit genom öppenhet kommunicera och skapa hållbara relationer i dialog med medarbetare och övriga i och utanför organisationen ge stöd och konfrontera när så behövs med utgångspunkt i personlig omtanke ge konstruktiv feedback uppmuntra arbetsglädje och stolthet arbeta hälsofrämjande vara en god förebild i mångfalds och jämställdhetsfrågor Ledarskapsprogram Personalavdelningen Lilla Edets kommun Sida 2 av 4

215 Datum Dnr Dpl xxx uppmuntra medarbetare att utvecklas i sin yrkesroll för att bidra till fortsatt verksamhetsutveckling vara modig och målinriktad Uppdraget som chef innebär att påverka och sätta tydliga, nåbara mål. Med sitt agerande visar en chef sina medarbetare vilken värdegrund och kultur som ska prägla det gemensamma arbetet. Förutsättningar för det goda ledarskapet Lilla Edets kommun har förväntningar på en chef i sin roll som chef och ledare, och chefen har förväntningar på kommunen som arbetsgivare. För att kunna utöva det goda ledarskapet som chef krävs bl a följande förutsättningar: Uppdrag och befogenheter är tydligt formulerade och avgränsade i förhållande till övriga chefer, medarbetare och politiker i organisationen Arbetsgivaren erbjuder kontinuerlig kompetens och ledarskapsutveckling. Ledarskapsutvecklingen ska innehålla både personlig och formell utveckling, där den personliga handlar om att stärkas i sin ledarroll och utveckla sitt personliga ledarskap och den formella utvecklingen berör sakkunskap och kompetens som berör verksamheten och medarbetarnas uppdrag. Chef medverkar i introduktion till arbetsplatsen och kommunen som helhet i samband med nyanställning. En chefskollega ska utses av närmaste chef som fadder/handledare under introduktionen. Tillgång finns till mötesplatser för ledare, både interna och externa, t ex ledningsgrupper och nätverk Den individuella arbetsmiljön uppmärksammas regelbundet i samband med övrigt arbetsmiljöarbete i kommunen Årliga medarbetarsamtal och lönesamtal hålls mellan chef och överordnad chef Chef får kontinuerlig feedback från sin chef på hur väl mål uppfylls och resultat uppnås för sitt verksamhetsområde En chef ansvarar för ett rimligt antal medarbetare i förhållande till verksamhetens karaktär Ändamålsenligt stöd ges från stödfunktioner inom ekonomi, personal, lön, IT, upphandling, administration och kommunikation Möjlighet till delat ledarskap ska finnas, och om behov uppstår ska det diskuteras med och beslutas av berörd förvaltningschef Möjlighet till professionell handledning, coachning, mentorskap, skuggning och/eller annan dylik aktivitet för chef ska finnas. Lämplig aktivitet diskuteras med och beslutas av förvaltningschef Ledarskapsprogram Personalavdelningen Lilla Edets kommun Sida 3 av 4

216 Datum Dnr Dpl xxx Rekrytering av chefer Samtliga chefer ska kontinuerligt sträva efter att upptäcka medarbetare som har goda förutsättningar att bli ledare och ge dem möjlighet till att utvecklas mot en framtida roll som chef och ledare. Före en rekryteringsprocess av ny chef startar ska rekryterande chef överväga om det kan finnas eventuella interna kandidater för tjänsten. Om så är fallet kan en intern rekryteringsprocess vara tillräcklig. Vid rekrytering av chef ska det finnas en tydlig beskrivning av uppdraget och en kravprofil för den aktuella tjänsten. Kommunen, arbetsuppgifterna och förväntningarna på chefsuppdraget ska presenteras på ett sakligt sätt för sökande. I slutskedet av rekryteringen ska alltid en noggrann referenstagning göras. Före processen startar ska rekryteringsgrupp/ er tillsättas och ansvarsroller fördelas. Medarbetarna och berörda fackliga organisationer ska göras delaktiga på lämpligt sätt. Vid rekrytering av kommunchef och förvaltningschef medverkar politiker från kommunstyrelsen i rekryteringsprocessen. Extern rekryteringskompetens kan anlitas vid behov. Vid all chefsrekrytering gäller formell samverkan enligt lokalt samverkansavtal med berörda fackliga organisationer. Vid rekrytering av chef ska personalavdelningen medverka i planeringen och genomförandet av rekryteringen på det sätt som anställande chef behöver. Ledarskapsprogram Personalavdelningen Lilla Edets kommun Sida 4 av 4

217

218

219

220

221 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Riktlinjer för rökfri arbetstid i Lilla Edets kommun Dnr 2017/KS0421 Sammanfattning Det styrande arbetsgivardokumentet Policy för rökfri arbetstid antaget av Kommunfullmäktige (Dnr 2008/KS0167) behöver revideras och förtydligas. Förslaget på Riktlinjer för rökfri arbetstid i Lilla Edets kommun innehåller i huvudsak följande förändringar i jämförelse med tidigare antaget arbetsgivardokument: Förbudet mot rökning under arbetstid avser även elektroniska cigaretter (ecigaretter). Rökning är inte tillåtet i direkt anslutning till kommunens verksamhet och omgivande tomtmark, utan får endast ske på ett sådant avstånd att det går att garantera att rökningen inte i något avseende orsakar besvär för någon annan. Det är uttalat i riktlinjerna att det inte är tillåtet att använda s k flextid för att avbryta arbetet för att röka. Om arbetstiden missbrukas av medarbetare på grund av rökning ska chef initiera samtal med vederbörande i enlighet med kommunens rutiner avseende misskötsamhet. Om arbetstiden fortsätter missbrukas kan arbetsrättsliga åtgärder övervägas. Beslutsunderlag Förslag på uppdaterat arbetsgivardokument, Riktlinjer för rökfri arbetstid i Lilla Edets kommun, Dnr 2017/KS0421. Bilaga till tjänsteskrivelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen ersätter Policy för rökfri arbetstid med Riktlinjer för rökfri arbetstid i Lilla Edets kommun. Marianne Piiroinen Personalchef marianne.piiroinen@lillaedet.se

222 Datum Dnr Dpl ARBETSMATERIAL Riktlinjer för rökfri arbetstid i Lilla Edets Version 1 kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Fastställd: 2017-xx-xx Uppdateringsansvarig: Personalchef Uppdaterad: 2017-xx-xx Inledning Lilla Edets kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö. I kommunen tillämpas ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt gällande hälso och arbetsmiljöfrågor. Det hälsofrämjande förhållningssättet ska vara vägledande och genom att erbjuda rökfria miljöer verkar kommunen för att bevara och förbättra hälsan hos medarbetarna. Mål och syfte Ingen medarbetare, brukare, barn eller ungdom ska ofrivilligt behöva utsättas för hälsorisk eller dålig lukt på grund av tobaksrök. Riktlinjerna innebär förbud mot all rökning i alla former under arbetstid rökfria arbetsplatser, vilket även avser elektroniska cigaretter (e cigaretter) förbud mot all rökning i alla kommunens lokaler, skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor, skolor, fritidshem och kommunens anläggningar i övrigt. Målgrupp Riktlinjerna gäller för alla anställda i Lilla Edets kommun. Skäl för en rökfri arbetsmiljö Hälsoskäl Rökning utsätter såväl användare som omgivning för hälsorisker. Därutöver skall beaktas de besvär som tobaksrök framkallar hos allergiker och icke rökare. Riktlinjer för rökfri arbetstid Personalavdelningen Lilla Edets kommun Sida 1 av 3

223 Datum Dnr Dpl xxx Lagreglerade skäl På grund av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med tobaksrök finns i Tobakslagen (SFS 1993:581 och SFS 1995:98) bestämmelser om bl.a. rökfri arbetsmiljö samt att rökning är förbjuden i lokaler där allmänheten har tillträde. Enligt Tobakslagen svarar arbetsgivaren för att en arbetstagare inte utsätts för tobaksrök på sin arbetsplats. Om arbetsgivaren inte följer denna regel och om någon blir skadad eller sjuk, kan straffansvar utkrävas. Av lagstiftningen framgår vidare att rökning inte är tillåtet i kommunens lokaler. Rökning är också förbjuden på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Definition av rökfri arbetstid Rökfri arbetstid innebär att arbetstiden, vilket även inkluderar pauser, är rökfri. Lunchrasten är inte arbetstid. Rökning på raster tillåts endast utomhus. Rast är avbrott i arbetet som inte inräknas i arbetstiden, vilket betyder att arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället. Rökning är inte tillåtet direkt i anslutning till kommunens verksamhet och omgivande tomtmark, utan får endast ske på ett sådant avstånd att man kan garantera att rökningen inte i något avseende orsakar besvär för någon annan. Det är inte tillåtet att använda flextid för att avbryta arbetet för att röka. Ansvar och åtgärder Som medarbetare har du ett ansvar över din egen hälsa och att du bidrar till en god arbetsmiljö för dina kollegor Chefer och personalavdelning har ett särskilt ansvar för att riktlinje för rökfri arbetstid är känd i organisationen. Chef informerar medarbetaren inom sitt ansvarsområde och stödjer sina medarbetare att bli och förbli rökfria. Vid APT ska information ges om kommunens styrande dokument Vid medarbetarsamtal diskuteras vid behov rökvanor och rökfri arbetstid utifrån kommunens rutiner Riktlinjer för rökfri arbetstid Personalavdelningen Lilla Edets kommun Sida 2 av 3

224 Datum Dnr Dpl xxx Chefer skall informera sina medarbetare om att Lilla Edets kommun erbjuder rök/snusavvänjningsgrupper. Vid anställningsintervju skall information ges om vad som gäller angående rökfri arbetstid i vår kommun I samband med att man deltar i rök/snusavvänjningsgrupp kan man som anställd få ekonomiskt bidrag för nikotinläkemedel. Detta erbjudande gäller även för den som inte deltar i rök/snusavvänjningsgrupp, utan försöker bli rök/snusfri på egen hand och det gäller en gång per anställd. Varje förvaltning ersätter den anställde för de kostnader hon/han haft för plåster, nikotintuggummi eller annat nikotinläkemedel under tre månader om den anställde varit nikotinfri under ett halvår. Den anställde kan då mot uppvisande av kvitto få ersättning för utlagda kostnader via lönen. Observera att denna kostnadsersättning är skattepliktig för den enskilde, vilket chefen skall informera om. Uppföljning Riktlinjer för rökfri arbetstid bygger på att alla medarbetare i Lilla Edets kommun tar ansvar över att reglerna efterlevs. Om arbetstiden missbrukas på grund av rökning skall chef hålla samtal med sin medarbetare enligt kommunens rutiner vid misskötsamhet. Om arbetstiden fortsätter att misskötas efter medvetandegörande samtal kan arbetsrättsliga åtgärder övervägas. Se vidare i Lilla Edets kommuns rutin i personalhandboken på intranätet vid medarbetares misskötsamhet, Riktlinjer för rökfri arbetstid Personalavdelningen Lilla Edets kommun Sida 3 av 3

225

226 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Styrdokument för krisberedskap /KS397 Sammanfattning Styrdokument för krisberedskap beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar för kommunens arbete med risk- och krishantering. Prioriteringarna har sin grund i Risk- och sårbarhetsanalys för Lilla Edets kommun. Innehållet i styrdokumentet syftar också till att, tillsammans med kommunens ledningsoch informationsplan uppfylla krav på förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser samt höjd beredskap enligt Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Krav på kommunerna finns inom områdena risk- och sårbarhetsanalys, planering, geografiskt områdesansvar, övning- och utbildning, rapportering samt höjd beredskap. Syftet är också att beskriva hur kommunen avser att fullfölja de åtaganden som beskrivs i Överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Överenskommelsen reglerar ersättningen för de uppgifter kommunen har enligt LEH. Styrdokumentet ska efter antagande redovisas till länsstyrelsen. Vid sidan av kommunens eget ansvar att följa upp och utvärdera den egna verksamheten är det Länsstyrelsen som ansvarar för uppföljning av kommunernas ansvar med uppgifterna i LEH. Finansiering Ärendet medför kostnader som till viss del täcks av statlig ersättning. De åtgärder som inte kan finansieras av den statliga ersättningen måste planeras in i ordinarie budgetplanering. Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

227 sid- 2 - Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse Styrdokument för krisberedskap Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Styrdokument för krisberedskap Lena Palm kommunchef sid 2/2

228 Styrdokument för krisberedskap Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:

229 Kommunledningsförvaltningen Styrdokument för krisberedskap Lilla Edets kommun Innehåll Inledning... 3 Ansvar för kommunens krisberedskap... 4 Krav enligt lagen om extraordinära händelser... 4 Risk- och sårbarhetsanalys... 4 Åtgärder för enligt kommunens RSA... 4 Plan för allvarlig samhällsstörning/ledning och information... 5 Geografiskt områdesansvar... 5 Utbildning och övning Rapportering... 6 Höjd beredskap... 7 Användning av den statliga ersättningen... 7 Sammanställning av genomförda åtgärder 2016 samt planerade åtgärder Genomförda åtgärder Åtgärder Planerade åtgärder

230 Kommunledningsförvaltningen Styrdokument för krisberedskap Lilla Edets kommun Inledning Överenskommelsen om kommunernas krisberedskap som tecknats av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och SKL (Sveriges kommuner och landsting) reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. Överenskommelsen preciserar statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska föl-jas upp. Uppgifterna som beskrivs i LEH delas in i följande verksamheter: Risk och sårbarhetsanalys Planering/handlingsplaner Geografiskt områdesansvar Utbildning och övning Rapportering Höjd beredskap Kommunen ska dessutom med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Den planen ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Målet med styrdokumentet enligt överenskommelsen är att ta fram: en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, en beskrivning hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas, en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt en handlingsplan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser.

231 Kommunledningsförvaltningen Styrdokument för krisberedskap Lilla Edets kommun Ansvar för kommunens krisberedskap I Lilla Edets kommun är det kommunstyrelsen som är krisledningsnämnd och träder i kraft vid en extraordinär händelse. Krav enligt lagen om extraordinära händelser I Lagen om extraordinära händelser (LEH) finns ett antal krav som kommunen ska leva upp till. Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk-och sårbarhetsanalys (RSA). Syftet med att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys inom kommunen är att: identifiera kommunens risker och sårbarheter identifiera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa risker kan påverka de samhällsviktiga verksamheterna utgöra ett underlag/handlingsplaner för kommunens hantering av extraordinära händelser utgöra ett underlag för kommunens handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Risk- och sårbarhetsanalys för Lilla Edets kommun antogs i januari 2016 och gäller till och med Åtgärder för enligt kommunens RSA: Översyn av rutiner för krisledningsstaben. Översyn av rutiner för hantering av hot och våld. Fördjupning av RSA på verksamhetsnivå med bland annat inventering av kritiska beroenden, kompetensinventeringar m.m. samt utbildning. Revidering av planen för allvarlig samhällsstörning (ledning och information). Utbildning och övning i första hand inom de största riskområdena. Utveckling av samverkan med andra aktörer inklusive fördjupade inventeringar av resurser och kompetenser. Utveckling av arbetet med informationssäkerhet. Utveckling av uthålligheten genom personalplanering, kompetensinventering m.m. Översyn av anläggningar med anslutning för reservkraftverk. Översyn av möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats.

232 Kommunledningsförvaltningen Styrdokument för krisberedskap Lilla Edets kommun Plan för allvarlig samhällsstörning/ledning och information Kommunen ska, med beaktande av risk-och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en ledningsplan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Planen ska innehålla: hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, hur kommunen samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Kommunens plan för allvarlig samhällsstörning antogs av fullmäktige / 83. Revidering av planen påbörjas under hösten 2017 och färdigställs våren Geografiskt områdesansvar Kommunen ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för: att olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas att information till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Kommunen ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse. Kommunen ska vara sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ingår. Kommunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas. Kommunen ska utveckla de lokala samverkansformerna inom redan upparbetade lokala nätverk, främst genom Företagscentrum ekonomisk förening där lokala företag och kommunen är medlemmar. Samverkansarbetet tar utgångspunkt i den kommunspecifika risk- och sårbarhetsanalysen. Kommunen ska fortsätta arbetet med att utveckla förmågan till kriskommunikation. Utgångspunkten i arbetet är dokumentet Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län. Inriktning och rutiner, framtagen av Länsstyrelsen 2015.

233 Kommunledningsförvaltningen Styrdokument för krisberedskap Lilla Edets kommun Utbildning och övning Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Minst två övningar under en mandatperiod ska genomföras. Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod. Varje övning ska utvärderas, avseende såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer Under hösten sker utvärdering av Sternöolyckan i Göta älv. Utbildning i informationssäkerhet för anställda och politiker. Utbildning för vissa målgrupper avseende hot och våld. Regelbundna regionala samverkansövningar i WIS och Rakel inom kommunledningsförvaltningen Utbildning avseende hot och våld. Regionala samverkansövningar i WIS och Rakel. Kommunens Krisledningsnämnd utbildas och övas i sin roll i krishantering. Krisledningsgrupp/chefsgrupp utbildas och övas. POSOM utbildas och övas. Förvaltningsvisa utbildning/övningar genomförs successivt, fokus på skolan under Samverkan med kommunens bolag, med fokus på kommunala bostadsbolaget AB Edethus. Övnings- och utbildningsplanering ska ske genom samverkan med LOTS-kommunerna (Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsund). Rapportering Kommunen ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris.t Kommunen ska ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse. Kommunen ska ha förmågan att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse.

234 Kommunledningsförvaltningen Styrdokument för krisberedskap Lilla Edets kommun Kommunen ska ha förmåga att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av (bland annat Rakel och WIS) den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris. Kommunens krisledningsgrupp ska kunna sammanställa och förmedla lägesbild till ansvariga myndigheter. Höjd beredskap Kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheteten under höjd beredskap. Mål för kommunens arbete med höjd beredskap är att: säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningsnämnden och krisledningsgruppen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. VMA kontrolleras årligen genom Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund. Krisledningsnämnden och stabsgruppen utbildas och övas enligt utbildningsplan. Användning av den statliga ersättningen Användning av ersättning från anslag 2.4 under : Ersättning för underhåll av VMA. Delfinansiering av lön till en resurs vars uppdrag är att arbeta med kommunens krisberedskap. Upprättande och revidering av RSA, planer och andra styrdokument inom kommunens krisberedskap. Planering och genomförande av utbildningar och övningar inom kommunens krisberedskap. Informationsinsatser till allmänheten inom krisberedskap. Samverkansövningar på kommun- och regionnivå. Utvärdering.

235 Kommunledningsförvaltningen Styrdokument för krisberedskap Lilla Edets kommun Sammanställning av genomförda åtgärder 2016 samt planerade åtgärder Genomförda åtgärder 2016 Färdigställande av RSA. Stöd till verksamheterna inom brandskydd och säkerhet. Flyktingfrågan och säkerhetsfrågor. Deltagande i samverkansövning Trollhätte kanal (november 2016). Uppföljning av samverkansövningen Trollhätte kanal. Från och med 2016 har Lilla Edets kommun en egen representant i Älvsamordningsgruppen. Åtgärder 2017 Översyn av behov av RAKEL på kommunledningsnivå. Deltagande i Länsstyrelsens samverkansövningar i WIS och Rakel. Framtagande av interna instruktioner gällande skred, vem gör vad. Samarbete med Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund kopplat till beredskapsfrågor. Rekrytering av beredskapssamordnare. Revidering av krisledningspärmen. Påbörja revidering av lednings- och informationsplan. Påbörja arbetet med genomgång av förvaltningarnas krisplaner (prioritering skola). Utveckling av arbetet med informationssäkerhet, utbildningsinsats för anställda och politiker. Översyn av rutiner samt utbildning för hantering av hot och våld. Uppföljning av fartyget Sternös haveri i Göta älv. Utveckla samarbetet med polisen. Planerade åtgärder Fortsätta arbetet med förvaltningarnas krisledningsplaner. Anta ny ledning- och informationsplan. Utveckling av uthålligheten genom personalplanering, kompetensinventering m.m. Deltagande i Länsstyrelsens samverkansövningar i WIS och Rakel. Utbildning för hantering av hot och våld. Samverkan med kommunens bolag, med fokus på AB Edethus. Utveckla lokal samverkan inom redan upparbetade nätverk. Utveckla arbetet inom kriskommunikation. Översyn av anläggningar med anslutning för reservkraftverk. Översyn av möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats. Utvärdering av genomförda insatser.

236

237