Etikrådet Specialistrådet Studeranderådet Vetenskapliga rådet Valberedningen

Transkript

1 Verksamhetsberättelser 1 Etikrådet Specialistrådet Studeranderådet Vetenskapliga rådet Valberedningen 1 (1)

2 Verksamhetsberättelse 1; Etikrådet Etikrådets verksamhetsberättelse Enligt arbetsinstruktionen för Etikrådet kapitel 1:4 överlämnar Etikrådet härmed sin verksamhetsberättelse för kongressperioden 1. Etikrådets sammansättning under perioden: Kristina Taylor, ordförande Ann-Christin Cederquist, vice ordförande Seppo-Matti Salonen, ständig sekreterare Anita Wäster, ledamot Birgitta Johansson Niemelä, ledamot Bo Hejlskov Elvén, ledamot På kansliet har Etikrådet under perioden haft kontakt med ett flertal assistenter, men sedan början av 1 har rådet haft glädjen att återigen få kontinuerligt och stabilt administrativt stöd av Eva Shaw. Sammanträden Etikrådet har under kongressperioden haft sammanträden: ett tvådagarsmöte varje år i Stockholm respektive Göteborg, ett endagsmöte varje år i Helsingborg och ett endagsmöte i Växjö. Ett av rådets möten var förlagt till Logroño, Spanien, i samband med en etikkonferens (se nedan). Övriga sammanträden har varit endagsmöten i Stockholm. Etikrådets arbete Etikrådets uppdrag är att bidra till en pågående och fördjupad yrkesetisk reflektion, i psykologkåren och hos enskilda psykologer. Detta har under kongressperioden skett på följande sätt: Handläggning av klagomål Handläggning av klagomål. enligt arbetsinstruktionen för etikrådets arbete. Samtliga inkomna klagomål har diskuterats ingående i rådet, även de som inte kommer att handläggas på grund av att den anmälda psykologen inte är medlem, att en anhörig/annan part skrivit klagomålet, att de beskrivna händelserna utspelade sig mer än två år tillbaka i tiden eller att Etikrådet bedömt att klagomålet inte berört etiska frågor utan annat, t.ex. arbetsrättsliga. I de fall klagomålet har handlagts som ett ärende har en ledamot i rådet utsetts att föra telefonsamtal med psykologen. En förändring i rådets arbete är beslutet att nästan alltid ha minst två samtal, från att tidigare ofta ha enbart ett. Efter varje telefonsamtal med anmäld psykolog har ansvarig ledamot rapporterat tillbaka till rådet vid nästkommande möte, och fått återkoppling på vad man kanske skulle behöva prata mer om med psykologen. En annan förändring är att Etikrådet under denna period oftare har skrivit personliga svar även till de klagande vars klagomål inte blir ett ärende, utifrån en tanke att det är viktigt att bekräfta att deras berättelse är viktig och, i de fall anhöriga skrivit, uppmuntra till att den som är direkt berörd inkommer med ett klagomål. 2 (1)

3 Verksamhetsberättelse 1; Etikrådet Rådgivning Många psykologer kontaktar Etikrådet via telefon eller mail, för att diskutera etiskt utmanande situationer. Under kongressperioden har rådet tagit emot cirka 0 telefonsamtal/mail. Psykologer som kontaktat Etikrådet för rådgivning har representerat ett stort antal skilda verksamhetsområden, offentliga/privata arbetsgivare/egenföretagare, regioner etc. Även patienter, anhöriga och representanter för andra yrkesgrupper har kontaktat Etikrådet. När patienter/klienter ringer är det oftast för att fråga hur en anmälan till Etikrådet görs och vad som händer med psykologen efter en anmälan. Anhöriga vill ofta veta om psykologer får/ bör agera på ett visst sätt. Etikkonsultationer Etikrådet har vid fyra tillfällen via universiteten bjudit in psykologstudenter till öppna samtal med rådsledamötena i samband med rådets möten, två gånger i Göteborg, en gång i Växjö och en gång i Stockholm. Tanken är att utveckla detta så att såväl studenter som psykologer bjuds in till en timmes öppet samtal vid rådets samtliga möten. Undervisning Anci Cederquist har undervisat en grupp studenter i yrkesetik/år på psykologprogrammet vid Linköpings universitet samt en grupp/termin vid Lunds universitet. Anita Wäster har 1 undervisat i yrkesetik på psykologprogrammet vid Linnéuniversitet. Birgitta Johansson Niemelä har undervisat en grupp studenter i yrkesetik/termin på psykologprogrammen vid Stockholms respektive Uppsala universitet. Birgitta har även undervisat på det legitimationsgrundande psykoterapeutprogrammet vid Uppsala universitet. Bo Hejlskov Elvén har deltagit vid presentationen av Barnombudsmannens årsrapport för att svara på frågor utifrån ett yrkesetiskt perspektiv. Seppo Matti Salonen har inlett samtal med Göteborgs universitet om att undervisa på psykologprogrammet där. Kristina Taylor har undervisat en grupp studenter i yrkesetik/år på psykologprogrammet vid Mittuniversitetet, samt vid 3 4 introduktionskurser/år på psykologernas specialistutbildning. Hon har även varit inbjuden som gästföreläsare i etik i en specialistkurs för psykologer och i två grundläggande psykoterapiutbildningar. Övrigt Bo Hejlskov Elvén och Kristina Taylor har medverkat vid PS och PS1 och hållit gemensamma etikseminarier. Birgitta Johansson Niemelä har varit inbjuden till ett specialistkollegium och samtalat om yrkesetik. Kristina Taylor har deltagit i ett seminarium/samtal arrangerat av Psykologer läser böcker, om boken Mannen som slutade ljuga, samt i ett samtal om Psykologins gränstrakter arrangerat av ABFs Psykologiscen i Göteborg. 3 (1)

4 Verksamhetsberättelse 1; Etikrådet I november 1 var Kristina Taylor inbjuden till BUPs Traumaenhet i Stockholm, för att samtala om yrkesetiska frågeställningar med ett -tal psykologer, enhetschef samt verksamhetschef. Klagomål Under kongressperioden har klagomål inkommit. Av dessa har ca 1/3 inte handlagts som ärenden på grund av skäl som angivits ovan. Klagomålen har sammantaget berört samtliga områden som återfinns i de nordiska psykologförbundens gemensamma yrkesetiska principer, och det har funnits en stor spridning när det gäller region, psykologens anställningsform och verksamhetsområde. Etikrådet har under perioden reagerat på att klagomål som berör kraftiga gränsöverträdelser och hot mot patienters integritet har ökat. Eftersom antalet klagomål är så pass få går det självklart inte att dra några slutsatser av detta, annat än att de beskrivningar vi tagit del av i dessa klagomål är bekymmersamma. Ett annat återkommande tema som Etikrådets ledamöter reflekterat över under kongressperioden i telefonsamtal och möten med psykologer är att de organisatoriska förutsättningarna i olika verksamheter idag verkar medföra stora yrkesetiska utmaningar för psykologer. Samarbete med övriga förbundsorgan FS: Etikrådet har haft två möten med FS och därutöver träffat förbundsordförande en eller två ggr/år för samtal om aktuella etiska frågeställningar och utvecklingstankar gällande etikrådets uppdrag. Förbundsjuristen: Etikrådet strävar efter regelbunden kontakt med förbundsjuristen och har under perioden haft utbyte i frågor som berört såväl etik som juridik, samt gränslandet däremellan. Förbundsdirektören och kansliet: Regelbunden kontakt om frågor som berör Etikrådets uppdrag och önskemålet att effektivisera arbetet genom att få tillgång till någon form av säker elektronisk plattform/journalsystem. Psykologtidningen: Birgitta Johansson Niemelä har skrivit en artikel om handledning som sanktion vid överträdelse, inspirerad av temat vid nordiska etikrådsmötet i Köpenhamn. Kristina Taylor har skrivit ett inlägg om vikten av att psykologer förhåller sig till sanningsfrågan. Diskussioner har förts med Psykologtidningen om hur Etikrådet kan medverka kontinuerligt i tidningen. Nordiskt samarbete anordnade Sveriges Psykologförbunds Etikråd det årligen återkommande mötet med samtliga nordiska psykologförbunds etikråd i Stockholm. Temat var Moral decision making by irrational minds och inbjuden gästtalare var Nils-Eric Sahlin. I Stockholm deltog hela det svenska Etikrådet. 1 hölls det nordiska mötet i Bergen, Norge. Temat var Learning from the ethical reflection process. Anita Wäster deltog, Kristina Taylor fick lämna återbud på grund av sjukdom. 4 (1)

5 Verksamhetsberättelse 1; Etikrådet Det nordiska mötet 1 kommer att hållas i Reykjavik, Island sep. Temat är Ethics and law och Kristina Taylor och Anita Wäster planerar att delta. Vid årets nordiska möte kommer det färöiska psykologförbundets etikråd att vara representerade för första gången. Övrigt I juli 1 representerade Birgitta Johansson Niemelä Etikrådet vid EFPAS möte i Milano, och följde där upp aktuella frågor gällande det yrkesetiska arbetet inom EFPA. Kristina Taylor blev 1 invald i EFPAS Board of Ethics, och kommer att representera Sveriges Psykologförbund och Etikrådet i detta uppdrag. I maj 1 deltog hela Etikrådet vid en internationell konferens om etikundervisning i Logroño, Spanien, arrangerat av the International Association for Ethics Education (IAEE). För detta ansökte rådet till förbundet om ekonomiskt stöd och fick beviljat ett fortbildningsbidrag på 000 kr. Syftet med att delta vid konferensen var en önskan att få inspiration och idéer för framtida etikundervisning, vilket sittande Etikråd tror kommer att bli en allt viktigare del av Etikrådets uppdrag. Bland annat har rådet i samtal med FS diskuterat olika idéer om hur Psykologförbundet skulle kunna organisera att samtliga psykologstudenter under sin grundutbildning får möta representanter från Etikrådet i någon form av etikseminarium. Ytterligare ett utvecklingsområde som rådet har samtalat om under kongressperioden är en önskan att sprida kunskap om aktuella yrkesetiska frågeställningar vidare till förbundets medlemmar. Etikrådets ledamöter får, genom klagomålen och telefonsamtalen med psykologer som anmälts, en unik inblick i vilka etiska utmaningar och förutsättningar psykologer möter i olika verksamheter, kunskap som är relevant för alla psykologer och som även borde kunna ha en viss förebyggande/fortbildande effekt. Under perioden har även en annan tanke vuxit sig starkare i Etikrådet att det skulle finnas vinster för den som skrivit och skickat in ett klagomål att få någon slags återkoppling från Etikrådet. I ett försök att adressera båda dessa önskemål har rådet beslutat att under en period pröva att skriva korta, avidentifierade sammanfattningar av klagomålet och telefonsamtalets fokus, för att förhoppningsvis inom kort prova att skicka ut dessa till klagande och psykolog, samt diskutera med Psykologtidningen om möjligheten att publicera dessa sammanfattningar regelbundet. För Sveriges Psykologförbunds Etikråd genom Kristina Taylor (1)

6 Verksamhetsberättelse 1; Specialistrådet Specialistrådets verksamhetsberättelse Sammansättning Specialistrådets ledamöter valdes av kongressen och har under kongressperioden bestått av Håkan Nyman (klinisk psykologi/neuropsykologi), ordförande, Ingela Palmér (pedagogisk psykologi), Carl Åborg (arbets- och organisationspsykologi) samt Mats Leffler (klinisk psykologi/psykologisk behandling). Mats Leffler lämnade rådet av tidsskäl i april 1 och rådskonferensen i oktober utsåg i fyllnadsval Sofia Strand (klinisk psykologi/psykologisk behandling) till ny ledamot fram till kongressen 1. Övergångsperioden December juni Sveriges Psykologförbunds kongress antog förbundsstyrelsen proposition om specialistordningen vilket innebar att all administration av specialistfrågor skulle övergå från ideellt arbete i råd och utskott till att handläggas av tjänstepersoner på förbundets kansli. Arbetet skulle ledas av en rektor. Det gamla Specialistrådet upplöstes och det nya rådet, som består av fyra personer tillträdde. Under en övergångsperiod handlade det gamla rådet och utskotten administrationen intill det att rektor rekryterats och anställts och att övriga handläggare på kansliet blivit redo att överta hela ansvaret. Ordföranden i det nya rådet utsågs till tf rektor och ledde i den rollen det gamla rådets arbete fram till juni. Från april när den anställde rektorn, Thomas Lindgren tillträdde övertogs alltfler beslut av denne. Specialistrådet sammanträdde vid tre tillfällen under våren. Mötena ägnades åt att diskutera hur rådets uppgifter och roll skulle definieras. När rektorn hade rekryterats deltog denne och övrig personal från specialistkansliet i mötena för ömsesidig information. Under denna period uppfattade både rådet och kansliet att rådet skulle utföra olika arbetsuppgifter som till exempel att utforma delar av reglemente och instruktioner till andra involverade, t ex granskare av specialistarbeten. Utgångspunkten i diskussionerna var formuleringarna i kongressbeslutet: Det nya specialistrådet ska ha en konsultativ funktion i förhållande till rektor, framför allt vad gäller behovsanalys, strategisk planering och utvecklingsarbete. Rådet ansvarar för att ta fram kvalitetskriterier och beslutsrekommendationer till rektor. Rådet ska bistå rektor och specialistutbildningsavdelningen på kansliet med professionella svar på bedömningsfrågor, hur rutiner ska utformas, och på ett övergripande sätt ha insyn i hur förbundet hanterar specialistutbildningsfrågorna. Specialistrådet utgör även överklagandeinstans vad gäller skriftligt specialistarbete och andra beslut avseende meriter som blivande specialister vill tillgodoräkna sig. Juni december Efterhand kom dock rollerna att renodlas, och särskilt efter ett möte med representanter för FS och kansliet i november. Efter detta har rådets uppgift klargjorts till att följa utvecklingen och hålla sig informerade om hur specialistutbildningen handläggs. Rådet ska också (1)

7 Verksamhetsberättelse 1; Specialistrådet fungera som sakkunniga både för FS och för kansliet och lämna synpunkter på förändringar i reglemente och andra föreskrifter som gäller specialistutbildningen. På begäran kan rådet också komma med konkreta förslag. Den sedermera nedlagda fokusgrupper bestående av representanter för FS och kansliet skrev i protokoll: Vi anser att rådet har en rådgivande och beredande funktion till FS och rektor. Till sist är rådet enligt kongressbeslut också överklagandeinstans för beslut av karaktären sakkunnigbedömning (om ett skriftligt specialistarbete skall godkännas eller ej, om en kurs skall anses fylla kvalitetskrav eller ej). När det gäller administrativa beslut (om ansökningshandlingar inkommit i rätt tid, om meriter faller för tio-årsgränsen etc) kan sådana överklagas till förbundsdirektören. Ett överklagandeärende handlades av ledamoten Carl Åborg under, eftersom övriga ledamöter varit involverade i beslutet att inte godkänna det specialistarbete som ärendet gällde. Carl Åborg gjorde en egen självständig bedömning som utmynnade i att arbetet inte rekommenderades för godkännande. Specialistrådet fattade sedan beslutet att inte godkänna arbetet. 1 Under året hade rådet fyra sammanträden. Vid tre tillfällen deltog rektor och studierektor under delar av mötena för att informera och diskutera övergripande frågor. Därvid fullgjorde rådet sin rådgivande roll och hade bland annat invändningar mot förslaget att slopa begreppet Områden i specialistordningen och enbart tala om inriktningar. Vi ansåg då och vidhåller fortfarande att det är viktigt för professionen att framhålla områden för specialisering enligt den internationellt vedertagna indelningen i de tre klassiska domänerna klinisk, pedagogisk respektive arbets- och organisationspsykologi. Rådet lämnade också muntligt synpunkter kring utformningen av reglemente för specialistordningen. Synpunkter på utkastet till utbildningsplan för specialistutbildningen lämnades skriftligt i september varvid vi också pekade på betydelsen av att definiera de olika begrepp som införts på ett för berörda tydligt sätt. I maj lämnade rådet efter uppdrag från FS ett konkret förslag på hur en vidmakthållandeordning för specialistpsykologer skulle kunna vara utformad. I november lämnade rektor hastigt sin anställning. Rådet informerades om bakgrunden och har viss förståelse för hur situationen uppkommit. FS utsåg ånyo Håkan Nyman till tf rektor så att erforderliga beslut skulle kunna fattas. I det sista mötet 1 deltog specialistkansliet, studierektor och förbundsdirektören för att informera rådet om läget och planeringen för att lösa de akuta frågorna. Det framgick att ett av de största problemen är den orimligt långa handläggningstiden för bedömning av skriftliga specialistarbeten. Övriga uppgifter har kansliet bra kontroll över. Specialistrådet ställer sig bakom de åtgärder som vidtagits och de som planerats för att komma till rätta med problemen. Avsevärda resurser i mantimmar har avsatts för detta. Vid årsskiftet lämnades svar till kansliet på en fråga de hade ställt med anledning av att några mycket meriterade kollegor hört av sig med fråga att kunna erhålla specialistbehörighet på gamla meriter. Vid specialistordningens införande i mitten av 0-talet fanns en möjlighet för seniora kolleger att erhålla specialistbehörighet på basis av redan dokumenterade meriter. Undan för undan har sedan sådana specialregler tagits bort och från kongressbeslutet 0 (1)

8 Verksamhetsberättelse 1; Specialistrådet gäller samma regler för alla. Dessutom har flera kongresser beslutat att möjligheten att validera olika meriter mot de som ingår i specialistutbildningen ytterligare inskränkts. Mot den bakgrunden ansåg specialistrådet att detta inte är en fråga för rådet eller kansliet. De som frågar bör få standardsvaret att vi för närvarande inte har några undantags- eller specialregler, utan dessa kollegor har som alla andra möjlighet att sända in sina meriter för granskning. De kan sedan få kompletteringsbesked avseende sådant som de måste göra för att erhålla specialistbehörighet. Den krisorganisation som infördes i samband med rektors avgång bedöms kvarstå under kommande verksamhetsår. Rådet ser att det arbete som utförs inom den ramen är omfattande och av hög kvalitet, men vi vill betona att det är viktigt att det snarast kommer till stånd en fungerande permanent organisation av specialistkansliet. Vi konstaterade också att samverkan mellan de olika delar av förbundet som arbetar med specialistfrågorna behöver utvecklas vidare. FS presidium, FS i sin helhet, kansliets olika funktionärer, specialistkansliet, studierektor samt specialistrådet behöver finna former för samverkan som på ett effektivt sätt leder utvecklingen i den riktning medlemmarna önskar. Sammantaget bedömer specialistrådet att specialistordningen och specialistutbildningen för psykologer har utvecklas positivt under kongressperioden, och konstaterar att intresset för att bli specialist är fortsatt högt bland medlemmarna i förbundet. I och med beslutet att möjliggöra för icke medlemmar att specialisera sig har vi också undanröjt en av invändningarna som arbetsgivare har haft mot att det är förbundet som driver frågan. Vi ser det som nödvändigt att förbundet under överskådlig tid behåller initiativet och kontrollen över denna del av den fortsatta professionaliseringen av psykologyrket. Stockholm i april 1 Håkan Nyman ordförande (1)

9 Verksamhetsberättelse 1; Studeranderådet Studeranderådets verksamhetsberättelse I enlighet med arbetsinstruktionen för Studeranderådet kapitel :3 överlämnar Studeranderådet härmed verksamhetsberättelse för 1. Studeranderådets ordföranden under perioden: Johanna Olsson oktober juli Annie Whittam oktober oktober 1 Angelica Hörberg oktober Förväntad november 1 Siri Mogren oktober 1 Förväntad november 1 Studeranderådets arbete Under har arbetet fokuserats mot en omorganisation av SR med syftet att förenkla och effektivisera SRs arbete. I takt med att vi blir fler universitet och fler RFSer (Regionala föreningar för studerande) blir det svårare att samlas i helgrupp och att kunna arbeta i sådan stor grupp som upp till personer. För att kunna producera något mer konkret har SR gått ifrån det gamla systemet som bestod av fyra SR-konferenser årligen med två representanter från respektive RFS, två ordföranden samt en representant från FS. Med start från verksamhetsåret 1 valdes en styrelse i SR med fem ledamöter. Det nya upplägget innebär att styrelsen samt de båda ordföranden sammanträder under fyra möten årligen. Sedan är det två SR-konferenser som är fördelade under vardera terminen, där det första mötet är avsett till nätverk för ordföranden för respektive RFS och det senare mötet är en minikongress med två representanter från respektive RFS. Under dessa möten medverkar även en FS-representant och utöver detta har kommunikation skett via protokoll samt mejl och även telefonsamtal. Under arbetades det främst med den interna fokusfrågan; att stärka RFSerna, och den externa fokusfrågan; att synas mer i media. Den interna frågan har arbetats med löpande under och 1, dels genom workshops på mötena och dels genom att förmedla lathundar för att tydliggöra och förenkla arbetet för RFSerna. Den externa fokusfrågan har arbetats med genom att sträva efter en bättre kontakt med Psykologtidningen, uppmuntra studenterna att skriva till Psykologtidningen och till Psykologiguiden och genom samarbete med andra Sacoförbund där gemensamma debattartiklar har skrivits och publicerats i dagspress. SR har under verksamhetsperioden fortsatt sitt arbete med att etablera, sprida och stärka rollen som psykologassistent. Vidare har PS-kongresserna varit en återkommande punkt där SR har jobbat för att använda detta forum för att sprida information, rekrytera nya medlemmar, och synliggöra Psykologförbundet och Studeranderådets arbete ut mot studenter. Under 1 tas den nya organiseringen av SR i bruk och det har nu arbetats för och blivit tydligare med uppdrag från FS till SR. Ett problem som kvarstår och som avsevärt har försvårat arbetet med dessa frågor är bristande kommunikation gällande planering och tidsramar, vilket är ett stort hinder då SR inte sammanträder lika ofta som FS. Uppdrag som har kommit från FS under 1 är Utbildningspolitiska policyprogrammet, en motion kring mentorskap och uppdrag gällande revidering av Psykologassistentfoldern. Kommunikation och upplägg mellan SR och FS skulle kunna underlättas av att en studenthandläggare tillsätts. (1)

10 Verksamhetsberättelse 1; Studeranderådet Nytt för SR 1 är att SAK-samarbete mellan de nordiska ländernas studentordföranden inleds i Köpenhamn. Fokus till en början blir att lära känna hur de olika länderna är organiserade och använda varandras erfarenheter för att kunna förbättra studentorganisationerna, men även att dela och jämföra psykologprogrammens utformning. Den externa fokusfrågan att synas utåt arbetas med genom att etablera inslag i Psykologtidningen, delta i Sveriges Radio, fortsätta sprida i olika media kanaler och söka studenter att aktivera sig i förbundet. PS har en fortsatt stor roll för SR att synas och locka till fler engagerade studenter. SR medverkar i utformande av profilmaterial och vad förbundet ska bidra med under PS. Sammanträden sammanträder Studeranderådet under fyra tvådagarsmöten, två representanter från varje lärosäte bjuds in. 1 sammanträder Studeranderådets styrelse under fyra styrelsemöten samt under Studeranderådskonferensen. Förutom dessa möten deltar ordförandena samt en representant ur styrelse vid ordförandenätverket för RFSerna. Studeranderådet har representanter även vid Saco-möten, SAK-möten, PS-kongress och på Rådskonferenserna under perioden. Utöver detta sker möten med kanslipersonal och förbundsstyrelsens ledamöter, även interna möten mellan ordförandena. För Studeranderådet genom ordföranden Angelica Hörberg och Siri Mogren (1)

11 Verksamhetsberättelse 1; Vetenskapliga rådet Vetenskapliga rådets verksamhetsberättelse VR är förbundsstyrelsens beredningsorgan i vetenskapliga- och forskningsfrågor. Vetenskapliga rådet (VR) har två funktioner; dels att värna om psykologarbetets kvalitet; dels att främja förnyelse av psykologarbetet och rollerna som psykolog. I båda funktionerna sker detta främst genom att relatera den psykologiska tillämpningen till ämnets vetenskapliga utveckling. Förbundsstyrelsen kan inhämta underlag från rådet inför ställningstaganden i frågor inom rådets kompetensområden. Vetenskapliga rådet har vidare till uppgift att med olika åtgärder stödja psykologisk forskning ochvetenskaplig verksamhet som kan främja medlemmarnas yrkesverksamhet, bland annat genom att främja kontakten mellan forskare inom relevanta områden samt mellan psykologisk forskning och tillämpad verksamhet. Vetenskapliga rådet kan på eget initiativ granska förbundsstyrelsens och förbundets ställningstaganden i frågor som rör rådets kompetensområden, och uttala sig till förbundsstyrelsen i sådana frågor. Vetenskapliga rådet består av vetenskapliga rådgivare. Kongressen väljer ett presidium om tre ledamöter, ordförande och två vice ordföranden. Presidiet för Vetenskapliga rådet har under perioden bestått av ordföranden, professor emeritus, Lennart Melin, Uppsala, vice ordförande fil dr Gunilla Guvå, Resurscentrum, Södertälje kommun och professor Magnus Sverke, Stockholms universitet. De vetenskapliga rådgivarna har under kongressperioden varit följande: Professor Gerhard Andersson, Linköpings universitet, professor Gunnel Backenroth, Stockholms universitet, professor emerita Gunnel Colnerud, Linköpings universitet, professor Sven Hemlin, Göteborgs Universitet, professor Kerstin Hellström Isaksson, Mälardalens högskola, professor Stefan Jern, Lunds universitet, professor emerita Gunn Johansson, Stockholms universitet, professor Lars-Göran Nilsson, Stockholms universitet, professor emeritus Rolf Sandell, Linköpings universitet, professor emeritus Lennart Sjöberg, professor Ann-Charlotte Smedler, Stockholms universitet, fil dr Eva Tideman, Lunds universitet samt professor emeritus Arne Öhman, Karolinska Institutet. Vetenskapliga rådets presidium har under perioden haft 1 sammanträden och rådet med de vetenskapliga rådgivarna har träffats två gånger. Till presidiets möte har representanten i EFPA:s Board of Scientific Affairs varit inbjuden vid ett tillfälle. Förbundets ordförande har deltagit i alla sammanträden och förbundets professionsansvarige vid ett antal sammanträden. Presidiet har vid sina sammanträden haft ett stort antal diskussionspunkter på bordet. Exempel på frågor som diskuterats och där förbundsstyrelsen i vissa fått råd är: Evidensbaserad praktik och hur den kan omsättas. Hur man kan närma forskning och praktik. Rapporten från Bergvallkomissionen. Specialistutbildningen och dess inriktningar. Utformning av specialistarbetet. Utvärderingen av psykoterapeututbildningen. (1)

12 Verksamhetsberättelse 1; Vetenskapliga rådet Vid de två tillfälle då hela rådet med rådgivare varit samlade har innehållet varit bl.a. Specialistutbildningen. Att närma forskning och praktik. Patientskador och biverkningar av psykologisk behandling. Arbetet har varit viktigt och givande. Det blir tydligt att Vetenskapliga rådet fyller en viktig funktion. Inför fortsatt arbete tror vi att strukturen ytterligare kan förbättras så att förbundsstyrelsen kan dra än mer nytta av rådets arbete. Uppsala Lennart Melin Ordförande (1)

13 Verksamhetsberättelse 1; Valberedningen Valberedningen verksamhetsberättelse Valberedningen konstaterade tidigt att den ville få en inblick i hur denna kongressperiods förbundsstyrelse och råd arbetade för att bland annat identifiera behov av kompletterande kompetenser i styrelsen och råden. För att få denna inblick intervjuades alla centralt förtroendevalda personer (FS, ER, VR, SpecR och förtroenderevisor och revisorsuppleant) samt ett par personer på kansliet under våren 1. En intervjumall användes så att samma frågor ställdes till samtliga intervjupersoner. I intervjumallen ingick bland annat frågor om hur arbetet i styrelsen/rådet fungerat, om man saknat någon kompetens i styrelsen/rådet, vad man upplever att man själv bidragit med och en möjlighet att ta upp om man tyckt att något inte fungerat tillfredsställande. Utifrån dessa intervjuer och de krav som förbundets stadgar ställer togs följande kriterier fram för styrelsen och de olika råden: Kriterier för förbundsstyrelsen: Presidium och sju ledamöter ska vara yrkesverksamma medlemmar. (Stadgekrav) Geografisk spridning eftersträvas Yrkesmässig spridning (stat, kommun, landsting, barn, vuxna, klinisk erfarenhet med mera) Spridning vad gäller ålder, erfarenhet, kön och etnicitet Både kompetens vad gäller professions- och fackliga frågor Kunskap, förmåga och engagemang att driva arbetsmiljöfrågor Ekonomisk kunskap Kontakt- och nätverkskunnande/byggare Internationella kontakter Kontakt med universitet/lärosäten Kriterier för Etikrådet: Ledamöterna bör ha lång yrkeserfarenhet och får inte samtidigt sitta i FS (Stadgekrav) Ledamöterna bör tycka om utåtriktat arbete Gedigen erfarenhet av och kunskap om yrkesetiska frågor Kompetens från primärvård och kliniskt arbete med vuxna kan behöva tillföras i rådet. Kriterier för Specialistrådet: Rådet ska bestå av fyra ledamöter, varav en sammankallande, och ska sammantaget representera de olika specialistområdena, liksom yrkesverksamhet och akademisk kompetens. (Stadgekrav) Minst en ska ha docentkompetens (Stadgekrav) Ledamöterna ska vara specialister. Stort intresse och engagemang i specialistfrågan. Gärna geografisk spridning och stora kontaktnät. (1)

14 Verksamhetsberättelse 1; Valberedningen Kriterier för Vetenskapliga rådets presidium: Presidiet bör vara erfarna forskare. (Stadgekrav) Presidiet ska representera de tre specialistområdena. Presidiet ska vara disputerade och väl förankrade i den akademiska världen. Presidiet ska vilja fortsätta att utveckla det vetenskapliga rådets roll inom förbundet. Kriterier för förtroenderevisor och revisorsuppleant: Revisor och suppleant bör ha erfarenhet som förtroendevald inom förbundet. Revisor och suppleant bör ha en gedigen kunskap om förbundets olika delar och arbetat med såväl professions- som fackliga frågor. Revisor och suppleant bör ha ett intresse av att följa förbundets arbete och se till att arbetet sker i enlighet med stadgan och förbundets ändamålsparagraf samt att medlemmarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt. Valberedningens arbete under perioden 1 Utöver intervjuer med förtroendevalda har valberedningen närvarat vid rådskonferenserna under kongressperioden, både för att berätta om sitt arbete och för att hålla sig ajour med vad som är på gång inom förbundet. Valberedningen har under perioden hösten till hösten 1 förberett val till en extrakongress, en rådskonferens samt en ordinarie kongress. I februari 1 hölls en digital extrakongress som behandlade frågan om att öppna specialistutbildningen för icke-medlemmar. Till denna kongress behövdes en ordförande bland annat för att hålla reda på yrkanden och propositionsordning. Valberedningen föreslog Stefan Jern som sedan också valdes till mötesordförande för extrakongressen. Under våren 1 avgick Mats Leffler som ledamot och representant för klinisk psykologi/ psykologisk behandling i Specialistrådet. Valberedningen fick då bereda ett fyllnadsval till rådskonferensen hösten 1. Valberedningen föreslog Sofia Strand som också valdes in i Specialistrådet av rådskonferensen. Arbetet inför kongressen 1 Under vintern 1/1 gick valberedningens arbete inför den ordinarie kongressen in i en ny fas. Då uppmanades medlemmar och förtroendevalda att nominera personer till styrelsen och övriga förtroendeposter. Anmodan gick ut via Psykologtidningen, i förbundets nyhetsbrev till medlemmar samt på förbundets hemsida. Sista dag för nomineringar var den februari 1. De flesta nomineringarna kom in via ett formulär på förbundets hemsida men en del kom också in via mail och telefon till valberedningens ledamöter. I mars 1 hade valberedningen ett möte i Stockholm då det beslutades vilka kandidater som skulle intervjuas. Dessa kandidater valdes utifrån ovan angivna kriterier och den kompetens som beskrivits i nomineringen. Dessutom har valberedningen strävat efter att uppnå en fördelning av förtroendeposter utifrån geografisk förankring, kön, ålder och verksamhetsområde. (1)

15 Verksamhetsberättelse 1; Valberedningen Under april och början av maj intervjuades de kandidater som valberedningen valt ut och vid ett nytt möte i valberedningen i slutet av maj 1 beslutades vilka som skulle tillfrågas om de ville ställa upp som valberedningens förslag. När dessa personer tackat ja till att vara valberedningens förslag informerades de som varit aktuella men som valberedningen inte har med i sitt förslag. Den juli 1 skickades Valberedningens förslag till förbundsstyrelsen, vilket är några veckor tidigare än de 0 dagar innan kongressen som stipuleras av förbundsstadgan. Valberedningens möten och sammansättning Valberedningen har under kongressperioden haft sju möten då minnesanteckningar förts (tre telefonmöten och fyra fysiska möten). Under de senaste 1 månaderna har det också varit en kontinuerlig mejlkontakt inom valberedningen. Valberedningen har under den gångna kongressperioden arbetat så att även alla suppleanter kallats till mötena och deltagit aktivt i arbetet. Valberedningen har bestått av: Ordförande: Julia Stenberg Ledamöter: Skåne Gunilla Pettersson Bergström Västra Götaland Ann-Katrine Östling Gävleborg Gamileh Nilsson Uppsala Helena Seidl Dahlqvist Södermanland Oskar Eriksson Värmland Suppleanter: Kerstin Johannesson Västra Götaland Karin Edholm Västerbotten Johan Eriksson Stockholm Amir Siasi Västerbotten Andreas Leijon Skåne (Har ej deltagit i något möte) Eva Hedenstedt Stockholm (Avsade sig uppdraget hösten ) Valberedningens förslag till Psykologförbundets kongress 1 är enhälligt. Lund den augusti 1 Valberedningen genom ordförande Julia Stenberg 1 (1)