Australien. Geografi.

Transkript

1 Australien När europeiska kolonisatörer först kom till Australien på 1600-talet hade landet bebotts i år av inflyttade folk från Sydöstasien. De brittiska nybyggarna, länge främst straffångar som deporterats dit, utsatte ända in i våra dagar urbefolkningen, aboriginerna, för en brutal och förnedrande behandling. Idag är Australien ett modernt industri- och tjänstesamhälle. Politiskt har landet sedan andra världskriget varit en nära allierad till USA. Geografi Australien är en egen kontinent som sträcker sig över tre tidszoner. Detta världens sjätte största land har en yta som är 17 gånger större än Sveriges. Längsta avstånd från öst till väst är 380 mil, från norr till söder 310 mil. Australien omges av Stilla havet i öster (Korall- och Tasmanhaven) och Indiska oceanen i väster. I norr skiljs landet från Asien (Indonesien och Östtimor) av Timorsjön, Arafurasjön och Torres sund. Till Australien hör ett antal öar i omgivningen. Landet bildar tillsammans med den omgivande övärlden världsdelen Oceanien. Fastlandet har flacka kuster med få öar. Störst är Tasmanien i söder som är en egen delstat. Längs nordöstkusten sträcker sig långa korallrev som bildar Stora Barriärrevet. Geologiskt är Australien jordens äldsta kontinent och består främst av en nedvittrad urbergssköld utan större höjdskillnader. I Snowy Mountains i sydöst finns ett antal toppar som når cirka meter över havet. De är delar av bergskedjan Great Dividing Range som löper längs hela östkusten och fortsätter på Tasmanien. Floderna är få och vanligen uttorkade en del av året. Det enda större flodområdet är Murray-Darlingbäckenet i sydöst. Närmare 40 procent av landet ligger i tropikerna. De centrala delarna domineras av buskstäpp. Drygt en femte - del av ytan är öken/halvöken. Låglandet i det inre ligger delvis under havsnivån. Där finns underjordiskt (artesiskt) vatten som ges till boskapen men inte duger som dricksvatten. Australiens största sjö, Eyresjön i delstaten Sydaustralien, ligger tolv meter under havsytan och saknar utlopp. Bra odlingsmark finns i stort sett bara på de smala kust- och flod slätterna i öster, söder, sydväst och runt Darwin i norr. Där växer också nästan all skog, längst i norr som regnskog. Kusten i norr är sumpig. Den geografiska isoleringen har gett Australien ett säreget växt- och djurliv. Växtlivet präglas främst av eukalyptus, som växer som träd i täta skogar och på öppna savanner och som buskar av varierande höjd. Inom djurriket märks särskilt pung- och kloakdjur (känguru, koala, vombat, näbbdjur och myrpiggsvin). Speciell för Australien är vildhunden, dingon. Det finns hundratals ödlor och ormar samt två krokodilarter. Till det rika fågellivet hör den strutsliknande emun, som kan bli två meter hög. 1/50

2 Yta km2 (2017) Tid svensk timmar Huvudstad med antal invånare Canberra (uppskattning 2011) Övriga större städer Sydney 4,6 milj, Melbourne 4,1 milj, Brisbane 2,1 milj, Perth 1,7 milj, Adelaide 1,2 milj (uppskattning 2011) Högsta berg Mount Kosciusko (2228 m ö h) Viktiga floder Murray River Övriga territorier Förutom den australiska kontinenten och Tasmanien består Australien också av ett antal öar i de omgivande haven. Landet gör även anspråk på delar av Antarktis. Australian Antarctic Territory omfattar cirka 6 miljoner kvadratkilometer, eller 42 procent av Antarktis. Där finns ingen bofast befolkning men däremot tre permanenta vetenskapliga forskningsstationer. Heard Island och McDonald Islands, som ligger i de antarktiska vattnen, är små, branta och nästan helt istäckta klippöar utan befolkning. De överfördes från Storbritannien Coral Sea Islands tillfördes Australien 1969 och utgörs av obebodda sandbankar utspridda i Korallhavet utanför Queenslands kust. En bemannad väderstation finns på en av dessa, Willis Island. 2/50

3 Cocos (Keeling) Islands består av 27 små korallöar om sammanlagt 14 kvadratkilometer i Indiska oceanen, 280 mil nordväst om Perth. Av de cirka 550 invånarna är de flesta malajer. Endast två av öarna är bebodda. Drygt 40 mil österut, 260 mil nordväst om det australiska fastlandet och 50 mil söder om Indonesien, ligger Christmas Island (Julön; en namne finns i Stilla havet) som tillhört Australien sedan Det är en klippö på cirka 137 kvadratkilometer med behagligt klimat året om. Här finns drygt invånare, varav majoriteten är asiater och en femtedel har europeiskt ursprung. Två tredjedelar av ön utgörs av en nationalpark i form av tropisk regnskog med ett unikt djur- och växtliv. På ön bryts fosfat men försök att satsa på turism har gjorts. Vissa menar dock att turisterna avskräckts av den flyktingförläggning som finns på ön; många båtflyktingar försöker ta sig iland här, eftersom det är lättare än att nå det australiska fastlandet (se också Modern historia). Territoriet Ashmore and Cartier Islands utgörs av några obebodda korallöar i Timorsjön cirka 80 mil väster om Darwin. Här finns ett rikt fågel- och djurliv (bland annat finns havssköldpaddor). Två oljefält ligger i vattnen utanför öarna. Indonesiska aktionsgrupper har ifrågasatt Australiens överhöghet över öarna, sedan landet stängde delar av vattnen omkring dem som tidigare var öppna för traditionellt indonesiskt fiske. Norfolk Island, norr om Nya Zeeland, ligger 140 mil öster om Brisbane och är cirka 35 kvadratkilometer stor. Ön användes som fångkoloni fram till 1855 och är sedan 1913 ett australiskt territorium men kämpar för större självstyre hade ön invånare, främst av europeiskt ursprung. Turism har ersatt jordbruket som främsta näring. Olje- och gasfyndigheter tros finnas i vattnen kring ön. Klimat Australien är känt för sina många soltimmar och är efter Antarktis den nederbördsfattigaste kontinenten. Torka utmärker klimatet i stora delar av landet och återkommande torrperioder skapar problem för jordbruket. I torkans spår har skogsbränder blivit ett stort problem omkom nära 200 människor i delstaten Victoria i de värsta bränderna någonsin, några av dem var dessutom anlagda. Nederbörden varierar betydligt mellan olika landsdelar. I det tropiska norra Australien förekommer häftiga slagregn och orkaner, så kallade willy-willies. I kontinentens inre råder torrt inlandsklimat med höga temperaturer. Värmerekordet är drygt 53 grader, uppmätt i delstaten Queensland, men just Queensland drabbades i början av 2011 av omfattande översvämningar efter ovanligt häftiga regn. Vid kusten i söder och väster påminner klimatet om det vid Medelhavet. Snö förekommer endast på det sydöstra fastlandet och på ön Tasmanien. De australiska årstiderna är de omvända mot i Sverige. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Canberra 6 C (juli), 20 C (jan) Medelnederbörd/år 2 Canberra 630 mm 1. Darwin 25 C (juli), 28 C (jan) 2. Darwin 1847 Befolkning och språk 1 3/50

4 Australien är glest befolkat och invånarna är mycket ojämnt spridda geografiskt. Två tredjedelar av landet är i stort sett obebott och ett betydande område är glesbefolkad landsbygd. Fyra femtedelar av invånarna lever i städer och tätorter längs öst- och sydkusten samt runt Perth i sydväst. Efter en nedgång på talet ökade invandringen i början av 2010-talet för att sedan åter minska något. Majoriteten av australierna har europeiskt, framför allt brittiskt eller irländskt, ursprung. Under lång tid var invandringen genom den så kallade White Australia-politiken begränsad till främst britter och irländare. Efter andra världskriget kom också européer från det krigshärjade Central- och Östeuropa. Först under 1970-talet öppnades landet för invandring från Asien. Under senare år har Australien huvudsakligen gett uppehållstillstånd till utbildade invandrare som ska arbeta i landet. De flesta av dem kommer från Indien, Kina och Storbritannien. Kineser och indier är snabbt växande minoriteter var mer än var fjärde australier född i utlandet. Under de senaste två decennierna har flyktingar årligen fått asyl i landet. Under andra halvan av 2010-talet tog Australien emot ytterligare några tusen flyktingar från Syrien och Irak. Samtidigt har Australien under 2010-talet mött kraftig kritik från bland annat människorättsorganisationer för den hårda behandlingen av flyktingar. För att stoppa anstormningen av båtflyktingar som anlände bland annat via Indonesien började australisk militär patrullera havsområden och skicka tillbaka flyktingar. Från 2013 skickades också flyktingar som försökte ta sig in i landet via båt eller flyg till läger i Nauru och Papua Nya Guinea där de spärrades in i väntan på att få sina ärenden bedömda. Rapporter om våld och övergrepp och svåra förhållanden i lägren spädde på kritiken från omvärlden. Hösten 2017 stängdes ett omtvistat flyktingläger i Papua Nya Guinea sedan en domstol i landet beslutat att det stred mot författningen. Det var dock oklart vart de 600 asylsökande som vistats i lägret skulle ta vägen: de ville av säkerhetsskäl inte stanna kvar i Papua Nya Guinea, medan Australien fortsatt vägrade att ta emot dem. Cirka människor (omkring 3 procent av befolkningen) hör till urbefolkningen, aboriginerna samt invånarna på öarna i Torres sund (cirka 6 000), vilka har melanesiskt ursprung. Urbefolkningen har högre födelsetal än resten av befolkningen men också betydligt kortare förväntad livslängd, medianåldern var endast 23 år 2016 (vilket ändå var en höjning på två år jämfört med 2011). En attitydförändring gör att fler än tidigare numera väljer att identifiera sig som aboriginer. Aboriginer Aboriginerna tros ha bott i Australien i cirka år och var ännu för drygt två sekler sedan kontinentens enda invånare. De invandrade sannolikt från Sydöstasien och delade därefter upp sig i folkgrupper och klaner. När britterna inledde koloniseringen av kontinenten i slutet av 1700-talet levde uppskattningsvis mellan och en miljon aboriginer där. Européerna förföljde aboriginerna hårt och på 1920-talet hade antalet minskat till Därefter marginaliserades gruppen aktivt genom att de nekades sina grundläggande mänskliga rättigheter. Först 1967 fick de rätt till medborgarskap och rösträtt. I mitten av 1900-talet hade myndigheterna satsat på att anpassa aboriginerna. Det innebar att urbefolkningen rycktes upp från sitt traditionella levnadssätt för att inlemmas i det moderna samhället. Tusentals barn togs från sina föräldrar och placerades på institutioner där de ofta behandlades illa. Dessa barn, the lost generation (den förlorade generationen), lider ännu svårt av detta trauma, som dock uppmärksammats alltmer. 4/50

5 Idag är ändå aboriginerna fortfarande den ur alla synvinklar mest missgynnade gruppen i landet (se Arbetsmarknad och Sociala förhållanden). Det finns till exempel få aboriginer inom politiken. I valet 2010 blev dock för första gången en aborigin, Ken Wyatt, ledamot av underhuset, och i början av 2017 utsågs Wyatt till minister, den första någonsin av aboriginsk härkomst kom den första aboriginska kvinnan in i parlamentet. Två tredjedelar av urbefolkningen bor i de östra delarna av landet. En tredjedel av dem är bosatta i större städer. Men det finns fortfarande aboriginer som lever i reservat eller i traditionella bosättningar, främst i Nordterritoriet, där de i vissa områden utgör huvuddelen av befolkningen. Statens stöd till urinvånarna ökade markant i början på 1990-talet och 1992 vann aboriginerna en viktig seger när Högsta domstolen slog fast att aboriginer kan göra anspråk på äganderätten till mark i statlig ägo. Därmed upphävdes den tidigare rättsliga uppfattningen att kontinenten var obebodd (terra nullius) när européerna anlände. Samtidigt som aboriginernas nya markrättigheter blev lag möjliggjorde dock parlamentet delad rätt till marken för aboriginer och gruvbolag. För att viktiga investeringar inte skulle hotas fick urinvånarna endast förhandlingsrätt över hur marken skulle användas. Sedan dess har flera avtal nåtts mellan gruvbolag och aboriginer, och andra urfolk. Det brittisk-australiska gruvbolaget Rio Tinto slöt till exempel 2011 ett avtal med aboriginer i Västaustralien om fortsatt utvinningsrätt på deras mark under 40 år mot att aboriginerna fick del i vinsten och minst 14 procent av anställningarna i företaget. Å andra sidan vägrade den federala domstolen 2008 efter klagomål från aboriginer ett brittisk-schweiziskt bolag rätt till utvidgad zinkbrytning i Nordterritoriet. Zinkbrytningen ifrågasattes bland annat av miljöskäl, då den bland annat innebar en omdragning av en flod på aboriginland. I andra fall har planerade gruvprojekt förhalats på grund av rättstvister kring urfolkens rättigheter, som till exempel en kontroversiell planerad kolgruva i Queensland. Urbefolkning i området har i olika omgångar under 2010-talet överklagat beslut från Australiens regering och delsstatsregeringen att ge det indiska gruvbolaget Adani licenser att driva projektet, som även fått hård kritik av miljöorganisationer. År 1999 antog parlamentet en deklaration om djup och uppriktig ånger för forna oförrätter mot aboriginerna. Någon officiell ursäkt från regeringen kom dock inte förrän i början av 2008, sedan en ny Laborregering tillträtt. Vid ett historiskt möte i maj 2017 krävde 250 ledare för urbefolkningen att urfolken skulle få särskild representation i parlamentet och att ett formellt fördrag skulle tecknas om deras markrättigheter (se även Politiskt system). Språk Engelska är officiellt språk och modersmål för de allra flesta australier. Största språk vid sidan av engelska (språk som mest talas hemma) är mandarin, arabiska, kantonesiska och vietnamesiska. Det engelska talspråket i Australien innehåller många uttryck som är unika för landet och uttalet är särpräglat, ofta hårt komprimerat. Dialekten kallas Aussie English eller Strine, vilket är ett sammandrag av ordet Australian. Bland aboriginerna talas australspråk, som indelas i en nordlig och en sydlig huvudgrupp. En av tio bland urbefolkningen uppgav 2016 att de talade ett australspråk hemma, medan de flesta av dem även kunde engelska. Det finns 150 ännu använda australspråk. De har alla ett ordförråd rikt på uttryck för konkreta ting men fattigt på abstrakta ord. Skriftspråk saknas i de flesta fall. De största språken har tusentals användare. Många aboriginer kommunicerar med varandra med hjälp av blandspråk. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) 5/50

6 Antal invånare per kvadratkilometer 3,1 (2014) Andel invånare i städerna 89,6 procent (2016) Nativitet/födelsetal 12,7 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 6,3 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 1,6 procent (2014) Fertilitetsgrad 1,9 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 50,2 procent (2014) Förväntad livslängd 82 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 85 år (2015) Förväntad livslängd för män 81 år (2015) Folkgrupper 92 % vita, huvudsakligen av brittisk och irländsk härkomst, 6 % asiater, 2 % aboriginer och övriga Språk engelska är officellt språk 1. aboriginerna talar också australspråk Religion 1 Religionsfrihet råder. I folkräkningen 2016 uppgav två tredjedelar av australierna att de var troende, omkring hälften av dessa var kristna. En tredjedel av invånarna trodde inte på någon religion. I takt med ökad invandring har särskilt antalet muslimer och buddister ökat, men även hinduismen har fått fler anhängare. Samtidigt har under de senaste årtiondena andelen kristna stadigt minskat. Störst är den katolska kyrkan med irländsk bakgrund, följd av den anglikanska kyrkan. Det brittisk-irländska inflytandet har även gett upphov till presbyterianska och metodistiska församlingar. Katolikerna ökade i antal under andra hälften av 1900-talet till följd av invandring från Sydeuropa. Den katolska kyrkan i landet har under det senaste årtiondet skakats av en omfattande pedofilskandal. Över människor har vittnat i en pågående statlig utredning om att de utsatts för sexövergrepp mellan år 1950 och 2015 och nära anställda inom kyrkan har pekats ut som skyldiga. Aboriginernas religion bygger på föreställningen om drömtiden. Det är ett centralt begrepp som samtidigt betecknar en urtid då mytiska varelser skapade landet och en nu existerande andlig värld. Olika naturformationer är spår efter dessa varelser. Platser där de finns är heliga och där utförs olika ritualer och 6/50

7 danser. Aboriginernas heligaste kultplats, den 335 meter höga klippmonoliten Uluru (också kallad Ayers Rock) i Nordterritoriet, återlämnades till urinvånarna Den hyrs numera ut till staten och är en av Australiens mest besökta turistattraktioner. Totemism (en symbolisk koppling mellan en grupp människor och en djur- eller växtart) och initiationsriter är vanliga. Utbildning Australiens utbildningssystem har gott anseende. Skolgången är obligatorisk och avgiftsfri för alla barn mellan 6 och 16 år. Delstatsmyndigheterna ansvarar för skolorna. De federala myndigheterna försöker dock samordna utbildningarna. Drygt två tredjedelar av eleverna går i statliga skolor, övriga går i privatskolor, främst i katolska kyrkans regi. Nära sju av tio treåringar beräknas delta i någon form av förskola. Efter sex eller sju år i låg- och mellanstadium (primary school) följer ett fortsättningsstadium (secondary school) på 3 4 år där eleverna i vissa delstater kan välja mellan teknisk, akademisk eller annan inriktning. De som vill studera vidare måste gå två extra år. I internationella kunskapsmätningar ligger australiska 15-åringar väl framme. Samtidigt har samarbetsorganisationen OECD pekat på att landsbygds- och urbefolkning får sämre skolresultat än genomsnittet och att de inte har lika stora möjligheter att läsa vidare på universitetet. I de glesbefolkade inre delarna av landet går barnen i internatskolor eller får distansundervisning i hemmet, ofta via tvåvägsradio (Schools of the Air). Sedan 1989 är det ett nationellt mål att aboriginska barn ska fullfölja skolgången i samma utsträckning som övriga australier. Andelen aboriginer som går ut den obligatoriska skolan ökar också, men på högre stadier sjunker deras andel av eleverna snabbt. Akademisk utbildning och forskning var länge eftersatt och många akademiker hämtades från Europa. Det finns ett 40-tal universitet samt en rad specialhögskolor. Studenterna får själva bekosta en del av sina högskolestudier genom lån. Premiärminister Turnbulls regering ville 2017 höja avgifterna för högskolestudier samtidigt som studielån skulle börja återbetalas tidigare och vid en lägre inkomstnivå. En fjärdedel av de som studerade vid australiska universitet var utländska medborgare vid mitten av 2010-talet. Av dem kom omkring en fjärdedel från Kina. De utländska studenternas kursavgifter har blivit en viktig inkomstkälla inom den högre utbildningen. Av de inhemska studenterna var 58 procent kvinnor. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 97,4 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 17,9 (1999) Kostnader för utbildning i andel av BNP 5,3 procent (2013) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 14,0 procent (2013) Kultur 7/50

8 Aboriginernas kultur räknas som världens äldsta nu levande. Deras äldsta grottmålningar anses vara mer än dubbelt så gamla som dem som påträffats i Europa. Kulturen varierar mellan olika stammar men har som gemensam utgångspunkt att allt liv är en del av samma system och att jorden ger människan hennes identitet. Det mesta i aboriginernas kultur har en religiös innebörd (se Befolkning och språk). Aboriginsk musik är nära kopplad till dans och drama. Deras konst har de senaste decennierna fått internationell uppmärksamhet. Kath Wolker ( ), eller Oodgeroo Noonuccal som var hennes aboriginska namn, är en av flera författare som skildrat aboriginernas förlust av sin kulturella identitet i det moderna samhället. De vita australiernas kultur hade länge brittiska förebilder, men i slutet av 1800-talet växte känslan för det australiska. Litteraturen präglades av invandrarnas hårda men fria liv i den storslagna naturen. Diktaren Banjo Paterson skapade folksången Waltzing Matilda, som blivit en inofficiell nationalsång. Under andra världskriget växte sig känslan av en australisk särprägel ännu starkare. Som symbol för den moderna tidens många kända australiska romanförfattare står epikern Patrick White ( ), som fick Nobelpriset i litteratur Bland nyare författare kan nämnas Peter Carey, Thomas Keneally, Murray Bail, Judith Wright ( ), Kate Grenville och Christina Stead ( ). Några av dessa författare finns representerade i en antologi med noveller av australiska författare som utkom på svenska 2009: Australien berättar: drömtidens framtid. I romanen Örfilen (The Slap) av Christos Tsiolkas ges en bra bild av dagens mångkulturella Australien. De vitas konst har i långa stycken varit europeiskt präglad och följt de internationella huvudströmningarna. En självständig skola inom måleriet med centrum i Melbourne har dock fått internationell uppmärksamhet. Bland framträdande konstnärer märks Sidney Nolan ( ). I Melbourne och Sydney (med sitt originella operahus) finns Australiens främsta musik- och teaterscener. En australisk operasångerska som vann världsrykte var Joan Sutherland ( ). Inom populärmusiken har artister och grupper som Kylie Minogue, Nick Cave, AC/DC, Midnight Oil, INXS med flera blivit internationellt kända. Australiska filmregis sörer som Peter Weir, Gillian Armstrong och Baz Luhrmann samt skådespelare som Nicole Kidman, Cate Blanchett, Russell Crowe och Hugh Jackman har liksom australiska TV-serier nått en internationell publik. I storfilmen Australia (2008), som bland annat tar upp frågan om behandlingen av aboriginerna, regisserar Luhrmann Kidman och Jackman. Massmedier Australien är ett tidningstätt land med stark ägarkoncentration i medievärlden. Ett fåtal stora koncerner har samlat en stor del av tidnings- och tidskriftsutgivningen, bokförlagen och etermedierna under sig. Mediemogulen Rupert Murdochs multinationella koncern News Corporation äger tillsammans med Fairfax Media de flesta av de större dagstidningarna. De största dagstidningarna ges ut i Sydney och Melbourne, men ett stort antal utkommer också i glesbygden, där efterfrågan på lokalnyheter är stor. Till de rikstäckande dagstidningarna hör The Australian och Australian Financial Review som ges ut i Sydney. Sydney Morning Herald är en annan stor tidning men ännu större är 8/50

9 tabloidtidningarna Herald Sun i Melbourne och Daily Telegraph i Sydney. Melbournetidningen The Age är också betydelsefull, liksom The West Australian i Perth. Landets dagstidningar har dock fått konkurrens från bland annat brittiska The Guardian och amerikanska The New York Times som startat australiska versioner. Det finns ett hundratal tidningar och tidskrifter, många är på minoritetsspråk som kinesiska, italienska och grekiska. Användningen av internet och smarta mobiler är utbredd bland australierna och många läser sina nyheter på nätet; enligt en medieundersökning 2017 var internet den främsta nyhetskällan för fyra av tio invånare, viktigare än TV. Det oberoende Australian Broadcasting Corporation (ABC) är ett rikstäckande public serviceföretag för radio och TV. ABC har utsändningar från alla delstatshuvudstäder och sänder via satellit till mer avlägsna områden. Special Broadcasting Service (SBS) sänder icke-kommersiella TV- och radioprogram på ett 60-tal språk i hela landet. Verksamheten finansieras med allmänna medel. Därutöver finns ett stort antal kommersiella radiostationer och ett stort antal privatägda kommersiella TV-stationer, vilka domineras av tre stora nätverk. Ett oberoende federalt organ granskar innehållet i radio, TV och på internet. Australien har stränga regler mot våldsinslag i TV och dessutom ska ett visst antal australiska program finnas i utbudet. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 17 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 131,2 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 84,6 (2014) Äldre historia Australien har varit befolkat i omkring år. På 1600-talet upptäckte europeiska upptäcktsresande kontinenten och i slutet av 1700-talet började britterna använda den som straffkoloni. Snart kom också frivilliga invandrare från England och Irland och landet utvecklades snabbt tack vare ull- och gruvnäringarna. Samtidigt innebar invandringen att urbefolkningen, aboriginerna, trängdes undan bildades en förbundsstat, som blev en självstyrande medlem av Brittiska samväldet. Australien ställde lojalt upp för Storbritannien både i första och andra världskriget, men därefter har man sökt sig till USA som en militär partner. Arkeologiska fynd visar att förfäder till dagens aboriginer kom till Australien från Sydöstasien. De utvecklade nomadiska jägarkulturer och spred sig över kontinenten. I kustområdena, särskilt i öster, fanns från 1000-talet före Kristus mer bofasta grupper som livnärde sig på jordbruk och fiske. Årtusenden senare anlände europeiska kolonisatörer. Spanjoren Torres for 1606 genom det sund norr om kontinenten som fått hans namn. Holländaren Tasman upptäckte 1642 den ö i söder som uppkallats efter honom. Fastlandet utforskades på 1770-talet av den brittiske upptäcktsresanden James Cook. Hans 9/50

10 uppdragsgivare, den brittiska kronan, beslöt att använda landet som förvisningsort för fångar sedan kolonierna i Amerika blivit självständiga. Fram till 1868 fördes sammanlagt omkring fångar till Australien. Samtidigt pågick en frivillig invandring och 1820 var de fria invandrarna fler än fångarna. När New South Wales blev straffkoloni 1788 levde flera hundratusen aboriginer i Australien. Ända in i vår tid har dock de europeiskättade invånarna odlat myten att kontinenten var obebodd terra nullius när deras förfäder anlände. Fram till 1921 minskade antalet aboriginer till cirka på grund av massakrer, sjukdomar och alkoholmissbruk. De aboriginer som blev kvar trängdes in i landet och berövades sin kulturella och ekonomiska bas. Andra tvingades leva i social misär i det vita samhällets utkant. Urinvånarna på Tasmanien utrotades helt. På 1850-talet fick de brittiska kolonierna New South Wales, Victoria, Tasmanien, Sydaustralien och Queensland självstyre med egna författningar. Västaustralien blev självstyrande Kolonierna utvecklades oberoende av och delvis i konkurrens med varandra. Det existerade bland annat tre olika spårvidder på järnvägarna och skyddstullar fanns länge mellan kolonierna skedde en snabb ekonomisk utveckling tack vare ull- och gruvindustrin. Upptäckten av guld i New South Wales och Victoria 1851 gav ytterligare fart åt invandring och utveckling. Kineser kom till guldfälten, afghaner var med och öppnade upp kontinentens inre och japaner blev ledande inom pärlemorindustrin. Fortfarande dominerade dock europeiska invandrare fullständigt. På tio år trefaldigades befolkningen och vid folkräkningen 1891 hade Australien fyra miljoner invånare (urinvånarna räknades inte). Melbourne utvecklades till finanscentrum, medan Sydney och Adelaide blev industriella centra, eftersom kol och järnmalm kunde utvinnas i närheten. Fallande ullpriser ledde på 1890-talet kolonierna in i ekonomisk depression. De tvingades riva sina tullmurar och 1901 gick de samman i en förbundsstat, Australiska samväldet (Commonwealth of Australia), som förklarade sig självständig. Förbundsstaten blev en självstyrande medlem av Brittiska samväldet utsågs Canberra till huvudstad. Delstaterna behöll dock ett omfattande självstyre. Åren före första världskriget växte ett modernt partisystem fram: de välbeställda samlades i Liberala partiet, arbetarna i Arbetarpartiet. Liberalerna har traditionellt hållit på det brittiska arvet, medan Arbetarpartiet varit mer nationalistiskt och inriktat på australisk självständighet. Under Arbetarpartiets ledning gick dock Australien lojalt in i första världskriget på britternas sida. I Gallipoli i Turkiet led australierna 1915 stora förluster. Under mellankrigstiden bildades Landsbygdspartiet (senare Nationella partiet) för att tillvarata lantbrukarnas intressen. En koalition mellan partiet och liberalerna ledde landet in i andra världskriget. Efter Japans anfall på Pearl Harbor 1941 blev USA Australiens bundsförvant sedan det visat sig att britterna inte kunde ge tillräckligt stöd. USA övertog Storbritanniens roll i Australiens försvar och 1951 bildade Australien, USA och Nya Zeeland Anzuspakten för gemensamt försvar i Stilla havet. Modern historia Borgerliga koalitioner ledde landet under och 1960-talen. Vid början av 1970-talet tog socialdemokratiska Labor över. Därefter fortsatte regeringsmakten att växla mellan blocken. En god ekonomisk utveckling gjorde att den borgerliga koalitionsregeringen under liberalernas ledare John Howard kunde vinna fyra val i rad från 1996 fram till I valet samma år segrade dock 10/50

11 Labor, med sin nye partiledare Kevin Rudd. En av Rudds första åtgärder var att underteckna Kyotoavtalet och att officiellt be aboriginerna om ursäkt för gångna tiders oförrätter. Åren styrdes landet av borgerliga koalitioner och ekonomin växte stadigt övertogs regeringsmakten av Labor under Gough Whitlam. Maktskiftet var bland annat en följd av den borgerliga regeringens stöd till USA i Vietnamkriget. Som i många andra västländer ledde inte minst TV-bilder från striderna till en stark opinion mot kriget. Bidrog gjorde också att mer än 500 australiska soldater stupade i Vietnam. En rad reformer genomfördes: det sociala skyddsnätet stärktes, ett offentligt sjukvårdssystem infördes och aboriginerna fick vissa markrättigheter. Kolonin Papua Nya Guinea fick sin självständighet och Australiens kontakter riktades mot Asien. Ekonomin klarade dock inte alla reformer; statens utgifter fördubblades och underskottet i statsbudgeten steg avslog parlamentet Whitlams budgetförslag och generalguvernören tog det unika beslutet att avsätta premiärministern. Den koalition mellan liberaler och Nationella partiet som tillträdde vann också efterföljande val. Missnöje med den ekonomiska politiken ledde dock Labor till valseger 1983 under den dynamiske före detta fackföreningsbasen Bob Hawke. Breda samförståndslösningar med näringslivet och facken blev Hawkes ekonomiska recept. I närmast liberal anda vidtogs skattesänk ningar, budgetåtstramningar, avreglering av finansmarknaden, löne begränsningar och minskad protektionism för att skapa tillväxt. Finanskrascher och missnöje, inte minst inom det egna partiet, följde men politiken mötte även förståelse bland väljarna. Den splittrade och skandaldrabbade oppositionen hade svårt att angripa Hawkes politik från höger. Borgerlig koalition får makten Inför parlamentsvalet 1996 försökte den nye premiärministern Paul Keating göra statsskicket till en huvudfråga: Labor ville göra Australien till republik 2001, på hundraårsdagen av förbundsstatens bildande. Men den monarkivänliga oppositionen lyckades föra över debatten på ekonomin. Laborregeringen, som svikit löften om sänkta skatter och tvingats till budgetnedskärningar, hamnade på defensiven när den borgerliga oppositionen utlovade skattelättnader för barnfamiljer. Valet 1996 blev en svår förlust för Labor. Liberalerna fick egen majoritet i representanthuset, men bildade ändå en koalitionsregering med Nationella partiet. Åren styrdes landet av en borgerlig koalition mellan Liberala partiet och Nationella partiet med liberalernas partiledare, John Howard, som premiärminister. Regeringens ekonomiska politik var framgångsrik, men det innebar inte att kritiken uteblev. Nedskärningar i de offentliga utgifterna väckte protester från vänsterhåll och på landsbygden under de första regeringsåren. Införandet av ett nytt skatte- och redovisningssystem år 2000 irriterade regeringens stödtrupper bland småföretagarna. I början av 00-talet var regeringen mer frikostig med utgifter. Tillväxten var dock så god att det ändå blev överskott i statskassan. Under 1990-talets första hälft hade aboriginernas rättigheter stärkts, men regeringen Howard sänkte bidragen till urbefolkningen och lät begränsa aboriginernas markrättigheter som domstolarna utökat. Bidragen till aboriginerna, men framför allt den tilltagande invandringen från Asien, kritiserades kraftigt av populistiska politiker som Pauline Hanson vars parti, En nation, rönte framgång i valet Flyktingpolitiken skärps 11/50

12 Även Howard intog en tuff attityd gentemot flyktingar antog det federala parlamentet striktare flykting - lagar för att hålla båtflyktingar borta och flyktingar som kom till landet illegalt med båt fördes antingen tillbaka till Indonesien eller togs emot av Nauru och Papua Nya Guinea i utbyte mot bistånd. Den hårdare attityden, tillsammans med oron efter terrordåden mot USA 2001, tros ha bidragit till att regeringen vann valen samma år. Ett bakslag för Howard kom i februari 2003 då han förlorade en förtroendeomröstning i senaten på grund av regeringens beslut att stödja USA:s planer på krig i Irak. Det fick dock inga direkta politiska konsekvenser. I valet 2004, som dominerades av ekonomiska frågor, vann Howard en storseger och lyckades för första gången få majoritet både i representanthuset och i senaten. Regeringen presenterade våren 2005 stora sänkningar av inkomstskatten. Tack vare ökade skatteinkomster i övrigt, bland annat genom ökad export av kol och järnmalm till Kina, hamnade budgeten för 2005/2006 ändå på plus. År 2006 utsågs diplomaten Kevin Rudd till ny Laborledare. Terrorismbekämpning var en viktig fråga för Howardregeringen. Terrordåden på den indonesiska ön Bali i oktober 2002, då 88 australier dödades, chockade nationen och rädslan växte för att också Australien skulle angripas av terrorister. Ett drygt halvår senare godkände senaten en ny antiterroristlag, som gav säkerhetspolisen rätt att hålla människor i förvar i en vecka utan åtal. Tre år senare skärptes lagstiftningen ytterligare. Det blev nu tillåtet att hålla misstänkta terrorister i förvar utan åtal i upp till 14 dagar och polisen fick rätt att använda elektronisk övervakning och i vissa lägen skjuta för att döda. Det skulle också ta längre tid att få bli australisk medborgare. Efter att det i en offentlig utredning framkommit att alkoholism och brist på utbildning i Nordterritoriet lett till ett stort antal sexuella övergrepp mot barn beslöts det att regeringen skulle ta över förvaltningen i ett 60-tal aboriginområden. En del aboriginorganisationer hävdade att åtgärderna var rasistiska och mer auktoritära än nödvändigt, medan andra välkomnade dem. Regeringen fick kritik för att den inte hade konsulterat aboriginbefolkningen innan den vidtog åtgärderna. Ledande politiker på delstatsnivå anklagade premiärminister Howard för att försöka vinna poäng inför det kommande parlamentsvalet. Många inom Labor ansåg att mer borde göras för att lösa problemen på längre sikt. Parlamentsvalet 2007 I oktober 2007 utlyste Howard val till parlamentet till i november. Han hoppades att den goda ekonomin skulle ge regeringen röster men i opinionsundersökningarna ledde Labor med tio procent, bland annat genom löften om att underteckna Kyotoavtalet för en begränsning av växthusgaser och att dra tillbaka Australiens trupper från Irak samt nya satsningar på utbildning och vård. I parlamentsvalet i november 2007 segrade Labor stort med 53 procent av rösterna. Kevin Rudd utsågs till premiärminister. Också på delstatsnivå dominerade Labor. Liberala partiet och Nationella partiet råkade efter valförlusten 2007 in i något av en kris och deras ledare avgick. I Rudds regering blev Julia Gillard första kvinna på posten som biträdande premiärminister. Rudds första åtgärd som premiärminister var att skriva under Kyotoprotokollet, något som hans företrädare John Howard envist vägrat. I en ceremoni i parlamentet i februari 2008 bad premiärminister Rudd alla aboriginer om ursäkt för de övergrepp som begåtts mot dem under två århundraden (se Befolkning och språk). Rudd lät också upphäva den tidigare regeringens bruk att hålla asylsökande internerade på avlägsna söderhavsöar i väntan på besked om de fick stanna i Australien. 12/50

13 Frågan om landet skulle bli republik väcktes på nytt men enligt Rudd hade detta inte någon hög prioritet, trots att han i valrörelsen utlovat en folkomröstning om monarkin. Bråk om klimatpolitiken 2009 stötte Rudds regering på stora problem när den försökte driva igenom en lag om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Avsikten var att få lagen godkänd i senaten med hjälp av stöd från Liberala partiet. Liberalernas ledare Malcolm Turnbull lovade att partiet skulle stödja regeringen. Men protester kom från partimedlemmar som inte ansåg det vetenskapligt belagt att klimatförändringarna var orsakade av utsläpp av växthusgaser och dessutom såg ekonomiska risker med förslaget. Bråket slutade med att Turnbull tvingades avgå som partiordförande efter att ha förlorat en omröstning mot Tony Abbott. Som ny ledare för Liberala partiet sade Abbott att han tänkte stoppa regeringens utsläppshandelsförslag. När senaten kort därefter tog upp frågan till omröstning röstade en majoritet emot förslaget. Alla turer kring utsläppshandeln fick Laborregeringen att rasa i opinionsmätningarna. Missnöjet späddes på av ett annat kontroversiellt regeringsförslag om att införa en så kallad superskatt för landets gruvnäring, där vinster över en viss nivå skulle beskattas extra hårt. I början av sommaren var förtroendet för Labor så lågt att vice premiärminister Julia Gillard öppet utmanade Rudd om posten som partiordförande och därmed regeringschef. Rudd fann för gott att inte ställa upp i omröstningen och alla partiets parlamentsledamöter lade sin röst på Gillard. Gillard lovade vid sitt tillträde att återupprätta väljarnas förtroende för Labor inför parlamentsvalet senare under Hon lyckades också nå en kompromiss med gruvbolagen om den föreslagna superskatten: en skattesats på 30 procent istället för de 40 procenten i det ursprungliga förslaget. Valet 2010 I juli 2010 utlyste premiärminister Gillard val till den 21 augusti. De viktigaste valfrågorna gällde invandring, ekonomin inklusive beskattningen av gruvsektorn, klimatförändringarna och föräldraledighet. Såväl Gillard som den nye oppositionsledaren Abbott förespråkade minskad invandring. Båda partierna ville även skärpa asylpolitiken och komma till rätta med problemet med båtflyktingar som illegalt tog sig in i landet. Valet blev en besvikelse för Labor, som inte fick egen majoritet i representanthuset. Men det fick inte heller oppositionskoalitionen mellan Liberalerna och Nationella partiet: Labor fick 72 mandat representanthuset, medan oppositionsalliansen tog hem 73 mandat. De gröna fick ett mandat och fyra oberoende kandidater röstades in i den lägre kammaren. Sedan Labor lyckats säkra stöd från De gröna samt från tre oberoende kandidater stod det klart att Gillard skulle kunna fortsätta som premiärminister. En viktig del i uppgörelsen var Gillards löfte om satsningar på landsbygden. Labor bildade därmed en minoritetsrege ring. Gillard utsåg Kevin Rudd till utrikesminister i den nya regeringen. Ovanligt kraftiga och ihållande regn orsakade i januari 2011 de värsta översvämningarna i Queensland i nordöst på flera decennier. Vattenmassorna täckte som mest en yta av Tysklands och Frankrikes sammanlagda storlek hölls stora demonstrationer i landet mot regeringens planer på att införa en skatt på koldioxidutsläpp Skatten var en del av den uppgörelse efter valet som slutits med De gröna. Demonstranterna hävdade att skatten skulle skada landets ekonomi, genom att öka hushållens kostnader och orsaka arbetslöshet, och de fick stöd från den konservativa oppositionen. Koldioxidskatten röstades dock igenom i parlamentet med knapp marginal hösten 2011, vilket innebar att landets 500 största utsläppsbovar skulle tvingas betala skatt. Flyktingläger på Nauru och Papua Nya Guinea 13/50

14 Frågan om asyl- och flyktingpolitiken fick ny fart i samband med rapporter om flyktingar som drunknat när de med hjälp av människosmugglare försökt ta sig till Australien. I augusti 2012 godkände parlamentet en ny lag om att åter öppna australiska läger i Nauru och Papua Nya Guinea för asylsökande. Det beslutades också att Australien skulle ta emot 45 procent fler flyktingar än tidigare. Efter en längre tid av maktkamper inom Labor avsattes Gillard som partiledare i juni 2013 genom en intern omröstning om ordförandeposten. Hon förlorade mot Rudd med siffrorna 45 mot 57. Gillard lämnade även premiärministerposten och Rudd installerades som regeringschef. Ett par månader senare utlyste Rudd val till den 7 september. I sin valkampanj lyfte de borgerliga partierna fram Labors upprepade problem med att enas kring vem som skulle leda partiet. Dessutom lovade man att dra tillbaka den impopulära koldioxidskatten liksom skatter inom gruvnäringen. I valet säkrade Liberala partiet och Nationella partiet tillsammans en klar majoritet av platserna i representanthuset medan Labor gjorde ett av sina sämsta val på två decennier. Kevin Rudd valde efter valförlusten att avgå som Laborledare, vilket ledde till en ny maktkamp om ledarskapet inom partiet. Bill Shorten gick segrande ur striden. Politiskt system Australien är en förbundsstat bestående av sex delstater med stort inre självstyre och tre territorier. Federalt ligger den lagstiftande makten hos ett parlament med två kamrar. Två partigrupperingar, Arbetarpartiet och en borgerlig koalition mellan Liberala partiet och Nationella partiet, har växlat om vid makten. Den brittiska monarken är statsöverhuvud men representeras i Australien av en generalguvernör. Australien är enligt författningen från 1901 en förbundsstat bestående av sex delstater med betydande självstyre: Western Australia (Västaustra lien), South Australia (Sydaustralien), Queensland, New South Wales (NSW), Victoria och Tasmanien. Därtill finns tre territorier: Nordterritoriet, huvudstadsområdet Australian Capital Territory (ACT) samt Jervis Bay Territory, som tidigare ingick i ACT. Alla territorier styrdes tidigare direkt av den federala regeringen men de två första har sedan 1978 gradvis fått ökat självstyre liknande delstaternas. Nordterritoriet avvisa de i en folkomröstning 1998 full delstatsstatus. Den brittiska monarken är formellt statsöverhuvud men företräds av en generalguvernör med begränsad makt. Generalguvernören tillsätter formellt premiärministern och har även formell rätt att avskeda denna/denne, vilket bara hänt en gång i modern tid. Det finns ett betydande stöd bland befolkningen för införande av republik, men när en folkomröstning om detta hölls 1999 vann monarkisterna knappt. Laborregeringen, som tillträdde 2007, hade avskaffande av monarkin på sin dagordning medan den borgerliga koalitionen, som kom till makten efter parlamentsvalet 2013, ville behålla monarkin. Få tror hursomhelst att någon förändring kommer att ske så länge drottning Elizabeth II är statschef. Den verkställande makten utövas av regeringen, ledd av premiär ministern. Denna väljer övriga regeringsmedlemmar bland ledamöterna i det federala parlamentet och är också ansvarig inför parlamentet. Allmän rösträtt för vita kvinnor och män har funnits sedan 1902, men först efter en folkomröstning 1967 fick aboriginerna rätt att ansöka om australiskt medborgarskap och att rösta. Röstplikt råder och röstskolk ger böter. 14/50

15 Den lagstiftande makten utgörs på federal nivå av ett tvåkammarparlament bestående av representanthuset och senaten. Antalet ledamöter i representanthuset är 150. De väljs för en period på högst tre år genom majoritetsval i enmansvalkretsar. Senaten har 76 ledamöter, tolv senatorer från respektive delstat samt två från vardera Nordterritoriet respektive ACT. Detta innebär att de glesbefolkade delstaterna är kraftigt överrepresenterade. Senatorerna väljs i proportionella val för sex år (senatorerna från territorierna sitter i tre år). Hälften av senatorerna byts ut i samband med varje val till representanthuset. I valet 2016 byttes dock hela senaten ut, eftersom generalguvernören då, för första gången sedan 1987, hade upplöst båda parlamentets kamrar i enlighet med en särskild författningsparagraf (se Aktuell politik). Lagstiftningsarbetet utförs främst av representanthuset, men senaten har långtgående befogenheter att stoppa nya lagar. Delstaterna har egna guvernörer, som representerar monarken, egna författningar, parlament och regeringar. Flertalet delstater har tvåkammarparlament och mandatperioderna varierar mellan tre och fyra år. Delstaterna får lagstifta i alla frågor utom de som är enbart federala angelägenheter (till exempel utrikes- och försvarspolitik). Federal lag gäller dock över delstatslag. Under senare år har alltmer makt flyttats från delstaterna till centralregeringen, som bland annat har ett stort inflytande över finanspolitiken. Behovet har samtidigt ökat av samarbete och samordning mellan delstaterna och territorierna, liksom mellan centralregering och delstater, inte minst om skatterna. Politiska partier Inrikespolitiken domineras sedan gammalt av två maktblock: Arbetarpartiet (Australian Labor Party, ALP) och den borgerliga koalitionen mellan Liberala partiet (Liberal Party, LP) och Nationella partiet (National Party, NP). Efter sex år med ALP vid makten återkom den borgerliga koalitionen i regeringsställning efter parlaments - valet i september Den behöll makten även efter valet i juli 2016 (se Aktuell politik). LP är trots namnet konservativt och ekonomiskt sett snarast nyliberalt. Queensland och Nordterritoriet har egna liberala partier som alltid ingått i de borgerliga koalitionerna på nationell nivå. NP är ett uttalat intresseparti för landsbygdsbefolkningen, särskilt i Queensland, men med ett åldrande och krympande väljarunderlag minskar stödet för partiet. På 1980-talet fick Arbetarpartiets (i dagligt tal Labor) ekonomiska politik en mer liberal karaktär, men ända in på 1990-talet höll Labor fast vid en stor del av sin fördelningspolitik, som strävade efter ett samhälle där staten såg till att alla fick del av jobb, sjukvård, utbildning med mera. Bland annat förbättrades sjukförsäkrings- och pensionssystemen i utbyte mot återhållsamma lönekrav under partiets regeringstid Partiet har på senare tid haft ledarskapsproblem (se Modern historia). De interna stridigheterna anses ha bidragit till Labors valförlust I valet 2016 gick Labor framåt med 14 mandat i representanthuset och ett mandat i senaten, men det räckte inte för att partiet skulle kunna ta över regeringsmakten från de borgerliga regeringspartierna. De ideologiska gränserna mellan de båda maktblocken har med tiden nästan suddats ut. Båda vänder sig numera främst till medelklassen, som inte längre är trogen något visst parti men utan vars stöd det inte går att vinna regeringsmakten. Den tredje starkaste politiska kraften är De gröna (The Australian Greens), som bildades 1992 genom en sammanslagning av lokala gröna partier. I valet 2010 hade partiet stora framgångar och fick en vågmästarroll; med hjälp av De grönas stöd kunde Labor som inte fått egen majoritet i parlamentet ändå bilda regering. De gröna fick ett mandat i representanthuset och nio i senaten i valet /50

16 Främlingsfientliga En nation (One Nation), som inte varit representerat i parlamentet sedan 2010 kom åter in i senaten i valet 2016 med fyra platser. Det lilla mittenpartiet Nick Xenophon Team bildades 2013 av senator Nick Xenophon. I valet 2016 valdes partiet in såväl i representanthuset (1 plats) och senaten (3 platser). Ett annat småparti, konservativa Katter's australiska parti (Katter s Australian Party) behöll i valet 2016 en plats i representanthuset, där partiet tog plats för första gången Vänsterliberala Australiska demokraterna (Australian Democrats) lockade med freds-, miljö- och kvinnofrågor storstadsväljare under och 1990-talen men är sedan 2010 inte representerat i parla mentet. Det första nationella partiet för aboriginer, Din röst (Your Voice), bildades inför valet 2004 men lyckades inte få några mandat. År 2010 fick en aborigin för första gången plats i representanthuset och 2013 valdes en aboriginsk kvinna in i senaten, medan ytterligare en kom in i representanthuset i valet Vid ett historiskt möte med över 250 ledare från urinvånarna i maj 2017 uppmanades regeringen att ge urbefolkningen en särskild representation i parlamentet. Förslaget avslogs emellertid av regeringen (se Kalendarium). Rättsväsen Rättssystemet påminner om det brittiska. På federal nivå finns främst tre domstolar: Högsta domstolen (High Court) är högsta juridiska organ dit rättsfall från både delstatliga och federala domstolar kan överklagas. Högsta domstolen är enda instans för författningsfrågor och folkrättsliga frågor; Federala domstolen (Federal Court) skapades för att avlasta högsta domstolen, bl a inom arbets- och skatterätt; familjedomstolen (Family Court) dömer i mål som berör familje- och arvsrätt. Underordnat dessa finns delstaternas och territoriernas domstolar. Australien har fått kritik från inhemska och internationella människorättsorganisationer för sin flyktingpolitik. Regeringen har vägrat att låta båtflyktingar som vill söka asyl vistas i landet. Istället har de skickats till läger i Nauru och Papua Nya Guinea, där övergrepp förekommer och förhållandena är svåra (se även Befolkning och språk). FAKTA POLITIK Officiellt namn Commonwealth of Australia/ Australiska samväldet Statsskick monarki, förbundsstat Statschef drottning Elizabeth II Regeringschef premiärminister Malcolm Turnbull (2015 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Koalitionen mellan bl a Liberala partiet (LP) och Nationella partiet (NP) 76, Arbetarpartiet (ALP) 69, De gröna 1, övriga 4 (2016) 1 Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Arbetarpartiet (ALP) 55/25, Koalitionen mellan bl a Liberala partiet (LP) och Nationella partiet (NP) 90/33, De gröna 1/10, Katter's australiensiska parti 1/0, Förenade partiet Palmer 1/3 (2013) 2 Valdeltagande ca 93 % i parlamentsvalet 2013 Kommande val parlamentsval senast /50