Bör hingsten kastreras? Vad säger resultaten?

Transkript

1 Fördjupningsarbete steg 3 Amatörtränarkurs Svensk Galopp Oktober 2017 Bör hingsten kastreras? Vad säger resultaten? Gisela Jardby Annette Lundblad

2 Bild av åring Det är höst och dags för nya åringar att utbildas och så småningom börja galoppera. Individens styrkor och svagheter ska värderas och redan på ett tidigt stadium ska det avgöras vad som är bäst för var och en av dem. Finns det något som behöver åtgärdas innan arbetet kan sätta igång? En uppgift är att bestämma om just den här hingsten ska kastreras. Blir det lättare för den att lösa sina uppgifter som valack? Ålder, kroppsbyggnad och lynne spelar är faktorer som avgör vilket beslut som tas. Även hur testiklarna är placerade har betydelse. En studie gjord av SLU under en femårsperiod visar att närmare hälften av fullblodshingstarna som kastrerats har haft någon form av problem med testiklarna. Hur tränarna hanterar detta är olika. En del kastrerar alla hingstar som kommer in i träning medan andra gärna behåller dem som hingstar. Det finns olika uppfattningar om vilken betydelse det har för tävlingsprestationen om individen är hingst eller valack. Men hur har det egentligen visat sig i resultaten?

3 Statistik Vi har tagit fram statistik över större löp som ridits under perioden På de fem först placerade hästarna har vi noterat procenten av hingst, valack eller sto. Därefter har vi tagit endast valacker och hingstar och räknat ut deras inbördes relation. Denna statistiken innehåller 13 löp och uppställningar bifogas som bilagor. Vi har också tittat på hur hingstarna tar för sig gentemot valackerna bland de tio vinstrikaste hästarna under åren samt de tio med högst handikap. Även här är tidperioden Inledningsvis har vi noterat att i oktober 2017, med träningslistor som underlag, att det i Sverige fanns 116 hingstar och 390 valacker i träning. De flesta hingstarna står hos tränare med ett stort antal hästar. Bild av hästar i träning

4 Vad är det då som skiljer en hingst från en valack? Hingsten har sedan urminnes tider räknats som den starkaste och mest stridbara av alla hästar. Under en de tidiga krigen var det endast hingstar som användes som stridshästar då de ansågs vara de som gav allt i strid. De upplevdes som starkare och mer aggressiva. Valacker upplevs ofta som mer lätthanterliga än hingstar, då hingstar ofta har ett mer stridbart beteende. Hingstarna vill gärna ha ledarrollen och fogar sig inte så lätt. Hingstarnas intresse för det motsatta könet gör inte heller vardagen lättare. Den grundläggande skillnaden mellan en hingst och en valack är den höga testosteronproduktionen hos hingsten. Testosteronet, könshormonet, produceras i hingstarnas testiklar och vid kastrering tas testiklarna bort och därmed stoppas testosteronproduktionen. Dock har det framkommit att eventuellt produceras det även i liten grad testosteron också i äggstockar och binjurar vilket kan förklara att hormonet kan förekomma även hos valacker och ston. Testosteronet är klassificerat som en steroid hormon. Det som är mest känt är att testosteronet har en stimulerande effekt på produktion av röda blodkroppar, vilka transporterar runt syret i kroppen, samt en ökad muskelutveckling. Testosteronet omvandlas också i kroppen till bl a östradiol som har en viktig funktion för hjärnan och stimulerar god broskkvalitet och högre bendensitet. Testosteronet påstås också ha en viss påverkan på hästens tillväxt. Könshormoner ska verka bromsande av tillväxthormonerna så att lederna sluter sig tidigare om hästen får förbli hingst. Detta innebär att en valack blir oftast högre, än vad den blivit, om den inte kastrerats. Med tanke på att muskelmassan oftast blir mindre blir valacken också lite lättare. Fördelar och nackdelar med hingst som tävlingsindivid Som tidigare nämnts har en hingst lättare att skaffa sig en större muskelmassa och ett högre blodvärde vilket utgör förutsättningar för en bra tävlingsindivid. Men både ökad muskelmassa och ett högt blodvärde kan bli ett problem för hästen om ökningen blir för stor. En för stor muskelmassa kan medföra att hästen blir för tung och de relativt tunna fullblodsbenen klarar då inte av belastningen när hastigheten ökas. Ett för högt antal röda blodkroppar utgör också ett problem för hästen när den ska prestera i lopp. För många röda blodkroppar, polycytemi, brukar betecknas som tjockt blod och är en överträningssymptom. Blodet syresätts då dåligt med nedsatt prestation som följd. Det är svårt att få tillbaka prestationsnivån på en häst som drabbats av polycytemi.

5 Hingstens beteende kan också vara både fördel och nackdel. Hingsten uppfattas ofta som självsäker och stark. Om hingsten för övrigt är lätthanterlig är det goda egenskaper. Han kan då lätt förmås att fokusera sig på sina uppgift, i det här fallet, träning och tävling. Om hingsten däremot har en för hög sexualdrift kommer han ha svårt att koncentrera sig och dessutom vara besvärlig för sin omgivning. Testosteronets påverkan på tillväxten kan även det både vara en för- och en nackdel. Om tillväxtzonerna sluter sig tidigare kan hästen vara klar för att klara av de fysiska påfrestningarna tidigare i livet, å andra sidan kan det vara positivt att vara mer fullväxt fast lite senare i karriären. Det är dock hästens gener som avgör om hästen i grunden är en tidig eller sen individ. Även om en hingst är lätthanterlig blir det problem vid hagvistelse. De kan svårligen gå tillsammans med andra hästar och många inte ens i närheten av andra hagar där det går ston. Om en hingst visar vara en väldigt bra tävlingsindivid med resultat utöver det vanliga kan en framtid som avelshingst vara möjlig och det är en stor fördel för ägarna. Hästen betingar då ett fortsatt högt värde efter avslutad tävlingskarriär. Ägare och uppfödare kan ibland vara emot kastrering då de förväntar sig att hingsten ska visa sådana kvaliteter. Eftersom hingstar ibland kan ha besvärligt beteende minskar arbetsmiljö riskerna i stallarna om hingstarna kastreras. Själva kastreringen utgör i sig ett riskmoment. Det finns alltid risk för blödningar och infektioner. Allvarligare komplikationer är bl a potentiellt framfall (tarmar eller bukhinnor som tränger ner i såret,) Övriga omständigheter som avgör om hingst kastreras Det kan finnas medicinska orsaker till att det inte finns något val och att hingsten måste kastreras. Framförallt då testikelstörningar såsom kryptorkism ( klapphingst ), testikelrotation och tumörer. En annan orsak kan också vara att testiklarna är för stora och hindrar hästen i sina rörelser. Efter avslutad tävlingskarriär och när hästen ska säljas är det ofta ett önskemål att hästen är kastrerad. Galopphästens nästa karriär är ofta som ridhäst. Då de flesta köparna kommer att ha hästen på hobbynivå är en valack betydligt lättare att hantera. Dessutom är hingstar inte alltid välkomna i inackorderingsstall. Det kan tyvärr utgöra en ökad risk för komplikationer att kastrera en äldre häst I jämförelse med om det görs i tidigare ålder. Vissa äldre hingstar kan också reagera negativt genom bl a viktförlust, depression och minskad aptit. Det tar längre tid för en äldre häst att återhämta sig.

6 Hingst eller valack, vad säger resultaten Som tidigare nämnts finns det I Sverige idag 116 hingstar och 390 valacker i träning. Detta innebär att det endast är 30% som behållits som hingstar,. Dvs andelen hingstar valacker är 30/70. Dessa siffror är något man måste ha i åtanke vid en genomgång av statistiken om hur stor andel hingstar respektive valacker som placerat sig i de större löpen i Sverige under de senaste fem åren. Även avseende vilka som varit vinstrikast och slutligen de med högst handikap. Placeringar i storlopp Sammanställningen av de fem främsta placeringarna i storlopp i Sverige, bilaga 1, avseende andel hingstar och valacker har utgått ifrån 13 lopp under fem år ( ). Av loppen har 7 ridits på Jägersro och 6 på Bro Park/Täby Galopp. Det är 5 st tvåårslopp, 4 st treårslopp och 2 st för 3-åriga och äldre samt 2 st för fyra år och äldre. Något lopp har ännu inte ridits för 2017 och då har resultat endast erhållit för fyra år. Det som kan utläsas är att andelen placerade valacker i tvåårsloppen är hög i jämförelse med löpen för äldre hästar. Det är endast i Vinterfavoriternas pris där hingstarnas andel nästan uppgår till hälften. Det som är anmärkningsvärt är att i de fyra storloppen öppna även för äldre ligger relationen hingstar/valacker stadigt på 40/60. Dvs att andelen hingstar som placerar sig i dessa lopp är högre än relationen hingstar/valacker i träning. Bild Smugmug BROWNIE

7 Högst handikap Vid genomgång av andelen hingstar contra valacker som har högst handikap (de tio högsta, stona räknas bort) de senaste fem åren framkommer att här tar hingstarna för sig mer. Hingstarna står för då för 45% Bild Smug mug DUKE OF BURDEN Vinstrikaste Samma beräkning här, de tio främsta och stona borträknade, Anmärkningsvärt blir det nästan exakt samma siffror 46% hingstar och 54% valacker. Hur är det i travsporten? Anne Haglund har i sin artikel i Sulkysport angivit bland våra absolut största stjärnor,medlemmarna i tiomiljonersklubben, är stor andel hingstar nämligen sjuttio procent hingstar men de två allra bästa, Commander Crow och Victory Tilly, är båda valacker. Anne Haglund hade funderingar kring om det resultatet var på grund av att de allra bästa hingstarna drog sig tidigare tillbaka tidigare från tävlingskarriären eftersom avelsboxen väntade. Men hennes uppfattning var många hingstar skulle må bättre om de var valacker.

8 Sammanfattning Statistiken visar att hingstarna håller sig väl framme i resultaten med tanke på andelen tränade i Sverige. Men vi får nog säga att statistiken vi funnit inte direkt har gett oss besked om vad som är bäst, hingst eller valack. Det finns fördelar med båda. En valack är för det mesta mycket mer lätthanterlig än en hingst. Valackerna koncentrerar sig lättare, det blir lugnare i stallet och arbetsmiljön blir bättre. Att ha hingstar i stallet innebär att du måste ha mycket mer kompetent personal. Enligt statistiken förefaller det som om en hingst presterar en aning bättre men motsvarar detta den mer noggranna hanteringen till vardags? Vi har insett att det finns så många fler parametrar att ta hänsyn till när frågan om vem som presterar bäst ska besvaras. Tex vilket land är hingsten uppfödd i, i vilken ålder kom den till Sverige(om utlandsfödd) och varför och när har en hingst blivit kastrerad? Dessutom är Sverige ett så litet galoppland och med liten avel så det finns inte så stor anledning att behålla en hingst till avel. Det är nog en av anledningarna att andelen valacker är så stor i Sverige. En statistik med alla större galoppländers uppgifter hade kanske visat ett annat resultat. Och vi får aldrig reda på om vår valack hade presterat bättre som hingst... Foto Smugmug PRINCE HAMLET

9 Källor Veterinär Anne Haglund, Sulkysport Många hingstar skulle må bättre av att vara valacker Ulrika Engsäll, Examensarbete 2011 veterinärprogrammet: Testikelstörningar hos hingstar i Sverige Veterinär Göran Åkerström, RST Travsport nr 1/ 2012: Är det en fördel eller en nackdel att kastrera sin tävlande hingst? Dr Catherine Dunett, Trainer Magazine january-march 2017: Testosterone- More than just about the muscles Natalie Voss, Paulick Report, : Geldings: Does The Ultimate Equipment Change Actually Impact Perfomance? Freemanip