Öppna universitetet vid Åbo Akademi FC / ÅA kurser som kan erbjudas i samarbete med regionala kursarrangörer läsåret

Transkript

1 Öppna universitetet vid Åbo Akademi FC / ÅA kurser som kan erbjudas i samarbete med regionala kursarrangörer läsåret Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2, Åbo 1

2 1. Innehåll 2. Inledning och administrativa uppgifter sid Nätkurser sid Humanistiska fakulteten sid. 5 A. Etnologi sid. 5 B. Filosofi sid. 5 C. Folkloristik sid. 6 D. Historia sid. 6 E. Interkulturell kommunikation sid. 7 F. Konstvetenskap sid. 7 G. Kultur- och socialantropologi sid. 8 H. Litteraturvetenskap sid. 9 I. Musikvetenskap sid. 9 J. Psykologi sid. 9 K. Religionsvetenskap sid. 11 L. Skärgårdskunskap sid. 11 M. Biämnesstudier i svenska sid Teologiska fakulteten sid. 13 N. Allmän teologi sid Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten sid. 14 O. Europakunskap sid. 14 P. Företagsekonomiska ämnen sid Företagets organisation och ledning - Internationell marknadsföring - Redovisning Q. Informationssystem sid. 16 R. Kvinnovetenskap sid. 16 S. Nationalekonomi sid. 17 T. Offentlig förvaltning sid. 17 U. Rättsvetenskap sid. 18 V. Sociologi sid. 19 W. Statskunskap sid Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten sid. 20 X. Miljökunskap sid. 20 Y. Biologi sid. 21 Z. Fysik sid Tvärvetenskapliga studiehelheter sid. 21 Interkulturell kommunikation Kultur- och socialantropologi Skärgårdskunskap Europakunskap Miljökunskap 9. Öppna universitetet en väg till examen sid Kurser för klasslärare sid. 22 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakultetens och Pedagogiska fakultetens utbud framgår av bifogade broschyr. 2

3 2. Inledning och administrativa uppgifter Kompendiet presenterar de kurser som vi tillsammans med er (under vissa förutsättningar) kan erbjuda på olika orter i Svenskfinland. Presentationen är inte uttömmande. Har ni andra önskemål så ta kontakt så diskuterar vi vidare. GRUNDERNA FÖR SAMARBETET För att en kurs skall bli godkänd som en kurs inom Åbo Akademis öppna universitet förutsätts bl.a. att arrangören på förhand (inom utsatt tid) via Fortbildningscentralen anhåller om att få arrangera kursen och att kursen intas i den årligen godkända undervisningsplanen för den öppna universitetsundervisningen. Den juridiska grunden för att kunna erbjuda kurser i samarbete inom det öppna universitetet är att det finns ett avtal mellan arrangör och ÅA. För tillfället har vi drygt 40 avtalsparter runtom i Svenskfinland. Avtalen kanaliseras genom Fortbildningscentralen och i dessa definieras bl.a. ansvarsfördelningen mellan fortbildningscentral och arrangör. ARBETSFÖRDELNING När det gäller ansvars- och arbetsfördelning mellan fortbildningscentralerna och arrangörerna finns det en grundfördelning av arbetsuppgifter som är inskriven i ÅA:s avtal med arrangören. Vanligen lyder texten så här: "Till samarbetet hörande uppgifter handhas vid akademin av fortbildningscentralerna vid Åbo Akademi i enlighet med överenskommen arbetsfördelning. Fortbildningscentralernas uppgift är att planera och koordinera det öppna universitetets undervisningsprogram, att hos fakulteterna och institutionerna anhålla om godkännande av kursplaner och lärare samt att årligen uppgöra en undervisningsplan för den öppna universitetsundervisningen. Till fortbildningscentralernas uppgifter hör ytterligare att handha studievägledning och allmän information samt registrering av studieprestationer och utfärdande av intyg. Till utbildningsenhetens uppgift hör att utreda utbildningsbehoven, att inom utsatt tid anhålla om kurser, att informera om kursutbudet samt att handha praktiska arrangemang i anslutning till kurserna. Utbildningsenheten svarar för de kostnader som undervisningen föranleder, såsom undervisningsoch förhörsavgifter (jämte socialkostnader) samt reseersättningar, inkvarteringskostnader och dagtraktamenten enligt gällande avtal. Det årliga kursutbudet uppgörs i samarbete mellan Fortbildningscentralen och den arrangerande utbildningsenheten. För att underlätta samarbetet sänder vi årligen även en Samarbetsguide som upptar rekommendationer s.k. "att tänka på" i anslutning till kurser inom det öppna universitetet vid Åbo Akademi. För närmare information ang. avtal och samarbete vänligen kontakta utbildningschef Tina Engblom tfn (02) , e-post: tina.engblom@abo.fi. ARBETSSÄTT Vi kan erbjuda olika arbetssätt att genomföra våra kurser på: a) traditionella kurser där grundmodellen är föreläsningar, litteraturläsning och tentamen. Variationer förekommer. b) flerformskurser, kurser med varierande arbetssätt; traditionella föreläsningar, diskussioner, övningar (enskilt och i grupp), inlämningsuppgifter och uppsatser, videooch telefonkonferenser etc. c) nätkurser Med nätkurser avser vi kurser som innebär flexibla studieformer, där närstudiernas andel för det mesta har minskats men där det förutsätts större aktivitet av de studerande. Deltagarna gör övningsuppgifter och deltar i diskussioner på nätet via en inlärningsplattform, som man når via webben. Som deltagare behöver man inte vara inloggad hela tiden som man aktivt jobbar med kursen, utan man loggar in för att skriva ut material, sända övningsuppgifter eller läsa diskussionsinlägg. För vissa ämnen där det är svårt att samla tillräckligt många deltagare, rekommenderar vi att flera arrangörer samarbetar och att närstudierna arrangeras i Åbo, samtidigt och gemensamt för flere arrangörer. Närstudierna arrangeras då som intensivpass ett fåtal gångar. En del kurser kan arrangeras helt utan närstudier/föreläsningar. I stället kan då kursdeltagarna själva bilda studiegrupper under ledning av en studerande, som fungerar som tutor. Hos de arrangörer som arrangerar 3

4 nätkurser rekommenderar vi att det finns en s.k. teknisk tutor, d.v.s. en person som behärskar inlärningsplattformen och som kan handleda kursdeltagarna i användningen. I början av varje nätkurs kan det gärna arrangeras en 2 h introduktion av inlärningsplattformen. Den tekniska tutorn utbildas av FC. En nätkurs, 5 sv, med 20 deltagare kostar ca Nätkurser ALLMÄN TEOLOGI Teologisk etik m. religionsfilosofi 3 sv Kyrkohistoria 1 3 sv Gamla testamentet 1 3 sv Praktisk teologi 1 3 sv Religionsvetenskap 1 3 sv Nya testamentet 1 3 sv Dogmatik 1 3 sv FOLKLORISTIK Introduktion till folkloristiken 5 sv Att berätta, tala, sjunga 5 sv Att upptäcka och förstå kulturen 5 sv Folkloristikens källor och material 4 sv FÖRETAGETS ORGANISATION OCH LEDNING Företagets organisation och ledning en introduktion 5 sv HISTORIA Miljöhistoria 5 sv Mellan stormskär och blåkulla - introduktion i kvinnohist. 3 sv Kultur- och idéhistoria 5 sv INFORMATIONSSYSTEM Grundkurs i informationssystem 5 sv INTERKULTURELL KOMMUNIKATION I religionernas smältdegel 5 sv INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING European Markets 5 sv Transport- och logistiktjänster 5 sv KONSTVETENSKAP Introduktion till konstvetenskap 5 sv Finland med närområden, 5 sv 1900-talets konst i Finland och internationellt KVINNOVETENSKAP Introduktion till kvinnovetenskap, 5 sv Mellan stormskär och blåkulla - introduktion i kvinnohist. 3 sv MILJÖKUNSKAP Ekologi och miljövård 5 sv Miljöekonomins grunder 5 sv Miljökemi för icke-kemister 2 sv Miljöfysik 2/3 sv Miljöhistoria 5 sv OFFENTLIG FÖRVALTNING Kulturpolitik och förvaltning 5 sv Finlands offentliga förvaltning 5 sv PSYKOLOGI Grk i psykologi 5 sv Psykologi som vetenskap 5 sv RELIGIONSVETENSKAP I religionernas smältdegel 5 sv Religion och Internet 5 sv Religion och kön 5 sv RÄTTSVETENSKAP Familje- och kvarlåtenskapsrätt, del 1, 5 sv Miljörätt och förvaltningsstruktur 5 sv (fr.o.m. vt 2005) SKÄRGÅRDSKUNSKAP Skärgårdsnatur 5 sv SOCIOLOGI Grundkurs i sociologi 5 sv Samhälle och kultur 5 sv Aktuell sociologisk forskning 3 sv SPRÅKKURSER Specialkurs i engelska 2,5 sv SVENSKA Språkriktighet 5 sv Alla nätkurser finns inte specifikt nämnda inne i kurskatalogen och vissa av nätkurserna kan beställas först för vårterminen 2005 framåt. Det lönar sig att diskutera med kursplaneraren om nätkurserna. Mera information om kurserna finns under denna webbadress 4

5 4. Humanistiska fakulteten A. ETNOLOGI Etnologin studerar människor och kulturer, d.v.s. människan som kulturvarelse. Vid ÅA är forskningen och undervisningen inriktad på kulturen som den kommer till uttryck i finländskt vardagsliv. Etnologin ägnar sig främst åt sociala, materiella och mentala kulturyttringar. Följande kurser ingår i approbatur, d.v.s. är grundstudier: 1. Etnologins grunder, 5sv 2. Finländsk folkkultur och finländska kulturmiljöer, 5 sv 3. Nordisk kultur, 5 sv 4. Etnologin som kulturvetenskap, 5 sv Följande kurser är etnologiska specialkurser: 5. Folkkultur och europeiska kulturmönster, 5 sv 6. Marinantropologi, 2 sv För mera information: planerare Christian Wulff, tfn (02) , e-post: christian.wulff@abo.fi B. FILOSOFI 20 sv Filosofi är det äldsta av alla akademiska läroämnen. I den västerländska kulturens historia spelar filosofin en central roll. Den har påverkat, och i sin tur påverkats av, det vetenskapliga, religiösa, konstnärliga och politiska tänkandets utveckling. Kurserna ger färdigheter att analysera meningen med olika frågeställningar och hållbarheten i argument. Inom öppna universitetet kan man avlägga approbatur i filosofi. Därtill erbjuds olika specialkurser. Målgrupper: museernas personal, journalister, högstadie- och gymnasielärare, näringslivets anställda. 1. Introduktion till filosofin, 5 sv. Kursen är en orientering i filosofins centrala problem och sätten att argumentera kring dem. Syftet är att ge färdigheter i att analysera meningen med olika frågeställningar och argumentens hållbarhet. Arbetssätt: Föreläsningar, diskussioner och skriftliga hemuppgifter. Examination: uppsats. 2. Logik, 5 sv. En inledning till satslogik, predikatlogik, vissa begrepp ur mängdlära och modallogik, bevisteori och axiomatiska system. Aktivt deltagande förutsätts. 3. Filosofins historia, äldre del, 5 sv. Kursen behandlar centrala gestalter i antikens och medeltidens filosofi, deras åsikter om metafysiska och kunskapsteoretiska frågor, om människans själsliv, samhället och etiken. 4. Filosofin historia, nyare del, 5 sv. Kursen behandlar centrala gestalter i filosofin från och med renässansen. 5. Etik och samhällsfilosofi, 5 sv. Kursen ger en introduktion till filosofiska diskussioner angående moral, samhälle och politik. Specialhelhet i etik, 15 sv Specialhelheten i etik behandlar den moraliska förståelsens karaktär och moralens roll i det mänskliga livet, liksom dess förhållande till andra företeelser inom den mänskliga kulturen. Helheten inte är godkänd som biämne i filosofi, men de enskilda specialkurserna kan godkännas enligt överenskommelse med examinatorn i ämnet. Målgrupp: studenter vid pedagogiskaoch vårdvetenskapliga fakulteten samt alla som är intresserade av etiska och moraliska spörsmål. 6. Introduktion till etiken, 5 sv Kursen är en allmän orientering i centrala problem och begrepp inom modern moralfilosofi, olika uppfattningar om moralens karaktär och roll, liksom sätten att argumentera kring dem. I förgrunden står frågan om moralens auktoritet i ett sekulariserat och mångkulturellt samhälle. I presentationen ingår närläsning och gemensamma diskussioner av ett urval moderna texter, liksom dagsaktuella frågor. Syftet är att bekanta sig med den moderna moralfilosofiska diskussionen. Arbetsformer: föreläsningar, diskussioner och hemuppgifter. Kursen kräver inga förkunskaper. 7. Moralfilosofins klassiker, 5 sv Innehåll: Ett fördjupande av det föregående genom ett studium av moralfilosofiska klassiker och deras uppfattningar om moral. Syftet är att lyfta fram olika aspekter och drag i vår tanketradition som kan befrämja förståelsen såväl av klassikerna själva som samtida moralfilosofiska synsätt. Arbetsformer: föreläsningar, diskussioner och hemuppgifter. 5

6 8. Etikens mångdimensionalitet, 5 sv Innehåll: I anknytning till de två tidigare delkurserna diskuteras den moraliska förståelsens olika dimensioner och delområden, såsom frågor om förhållandet och värderingar ur ett forskningsetiskt perspektiv, relationen till natur och djur, moraliska dilemman osv. Syftet är att kritiskt granska moraliska frågeställningar och problem i anslutning till det egna ämnesområdet, bl.a. genom att analysera de frågeställningar och lösningsförslag som framförs inom den aktuella debatten. Arbetsformer: föreläsningar, diskussioner och hemuppgifter Förkunskaper: Introduktion till etiken, 5 sv och moralfilosofins klassiker, 5 sv Planerare Katarina Humina, tfn (02) , e-post: katarina.humina@abo.fi C. FOLKLORISTIK 20 sv Folkloristiken ger inblick i både folk- och populärkultur, genom att studera olika kulturella uttrycksformer; t ex graffiti, folkmusik eller e- postmeddelanden. Genom att studera olika kulturyttringar kan vi förstå mera om människans sätt att se på sin tillvaro. Inom öppna universitetet kommer hela approbaturavsnittet i folkloristik att ges som nätkurser, med undantag av 1 sv arkivpraktik. Potentiella målgrupper: hembygdsföreningar, -museer, -forskare, lokalhistoriker, museer: allmänna museer, konstmuseer, specialmuseer, guider, -föreningar, arkivanställda, journalister, redaktörer, folkdansare, folkmusiker etc. Följande kurser ingår i grundstudierna och de kan erbjudas antingen som nät- eller traditionella kurser. 1. Introduktion till folkloristiken, 5 sv. NÄTKURS. Kursen ger deltagarna kunskap för att känna igen folkloren både i dagens samhälle och i ett historiskt perspektiv. Bl a studeras sagor och sägner, modern skriftlig folklore, smärre genrer (t.ex. gåtor, vitsar och ordspråk). Arbetssätt: Kursen är en nätkurs och bygger både på självständiga studier och gemensamma arbeten. I kursen ingår närstudieträffar. Examination: Utförda uppgifter och aktivt deltagande. 2. Att upptäcka och förstå kulturen, 5 sv. NÄTKURS. På kursen får deltagarna lära sig se på sin egen vardag med nya ögon. Kursens mål är att deltagarna skall se på sin omvärld som folklorist. 3. Att berätta, tala och sjunga, 5 sv. NÄTKURS. Kursen baserar sig på läsning av olika typer av folkloristiska texter, så som sagor, sägner, ordspråk, vitsar, epos (nationalepos). 4. Folkloristikens källor och material, 4 sv. NÄTKURS. Målet med kursen är att lära kursdeltagarna att identifiera olika slag av folklorematerial och att själva skapa sådant. När man studerar ett folkloristiskt material är det viktigt att reflektera över hur materialet kommit till och vilken forskarens roll varit när materialet skapats. På kursen behandlas fältmetodik, intervjuteknik, deltagande observation och arkivteknik. Praktiska övningar i att skapa folklorematerial i fält ingår i kursen, liksom olika exkursioner. Följande kurser är specialkurser i folkloristik: 5. Populärkultur, 3 sv 6. Folktro och festsed, 3 sv. 7. Fornskandinavisk religion, 2 sv. (Kan även ingå i religionsvetenskap) 8. Medicinantropologiska perspektiv på sjukdom, hälsa och vård, 2-5 sv. (Se antropologi) För mera information: planerare Christian Wulff, tfn (02) , e-post: christian.wulff@abo.fi D. HISTORIA Historiens Sesam öppna dig! (5 sv) Kurserna ingår i ämnesstudier i nordisk historia (20 sv). Deltagarna lär sig använda historieforskningens hjälpmedel. Teman som behandlas är bildens budskap, gamla handstilar, arkivkunskap och historisk symbolik. Potentiella målgrupper: släktforskare, -föreningar, guider, - föreningar, hembygdsföreningar, lokalhistoriker, museernas personal, arkivpersonal. 1. Arkivkunskap, 1 sv (16h). Hur man hittar historiska källor i arkiv, hur arkiv är uppordnade, vilka arkiv som finns. 6

7 2. Bildens budskap, 1 sv (16h). Hur man hittar och tolkar historiska bilder. Hur man kan använda bilden, vad den kan ge historieforskaren. 3. Gamla Handstilar, 2 sv (24h). Att tyda texter från 1500-, 1600-och 1700-talet. 4. Heuristik, 1 sv (16h). Kursen handlar om hur historieforskaren hittar sina källor. 5. Historisk symbolik, 1 sv (8h). Kursen handlar om vad vapensköldar och sigill kan berätta. Därtill erbjuds enskilda kurser som räknas till godo inom ämnet historia: 6. Miljöhistoria, 5 sv. NÄTKURS (inga föreläsningar). Hur har människan under olika epoker förhållit sig till och utnyttjat naturen? Kursen ger en introduktion till miljöhistorien med fokus på hur kulturella föreställningar kring naturen utvecklats i Europa under den Nya Tiden. Grundkunskaper i historisk metod är önskvärda men inte nödvändiga. Deltagarna bör ha tillgång till Internet samt viss datorvana. 7. Kulturekologi och miljöhistoria, 5 sv. Kursen tar upp förhållandet och växelverkan mellan människan och naturen, traditionella mönster i utnyttjandet av naturresurserna. Kursen kan räknas till godo i studier i nordisk etnologi (3 sv) och historia (2 sv). 8. Mellan stormskär och blåkulla - en introducerande kurs i kvinnohistoria, 3 sv. NÄTKURS. Se kvinnovetenskap. Planerare Katarina Humina, tfn (02) , e-post: katarina.humina@abo.fi E. INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Ämnet är tvärvetenskapligt. Målsättningen är att ge kursdeltagarna större beredskap att arbeta i främmande kulturer och med människor från andra kulturer. Potentiella målgrupper: företag med internationella kontakter, exportföretag, tredje sektorn: föreningar och organisationer involverade i internationella projekt, lärare med invandrarelever, språklärare, socialarbetare, daghemspersonal m.fl. För presentation av ämnet och kursuppläggning se Planerare Tove Forslund, tfn (02) , e-post: tove.forslund@abo.fi 1. I religionernas smältdegel - Möte, kultur, insikt, 5 sv. NÄTKURS. Kursen behandlar världens stora religioner i historia och nutid samt möten med andra kulturer och religioner. Vad bör man tänka på då man träder in i en annan kultur, är kunskap nog för att nå över kulturgränserna, hur reagerar jag själv, hur stor betydelse har min egen personlighet, vilka är mina grundläggande värderingar och hur löser man problem som uppkommer i kulturmötet? Inga närstudier. För kursen behövs en lokal tutor för LearningSpace. F. KONSTVETENSKAP 20 sv Konstvetenskap är vetenskapen om bilder, byggnader, möbler och andra visuellt formgivna hantverks- och industriprodukter. Inom de senaste årtiondena har även olika konstföreteelsernas, inklusive konstlivets, betydelse i forskningen lyfts upp. Potentiella målgrupper: muséernas personal, konservatorer, möbelrenoverare, konstnärer: professionella och amatörer, konstskolor, -linjer, hantverkarskolor, - linjer, journalister, redaktörer. Studier bör inledas med kursen Introduktion till konstvetenskap. Deltagandet i de övriga kurserna bör ske i den ordningsföljd som anges i kursförteckningen. Introduktionskursen kräver inga förkunskaper. Övriga kurser kräver förkunskaper i form av föregående kurser i helheten. 1. Introduktion till konstvetenskapen, 5 sv (36-40h) NÄTKURS. Kursen ger en översikt av den västerländska konsthistorien från antiken till sekelskiftet 1900; bildkonstens och arkitekturens material, teknik och terminologi. Varje deltagare gör en bildanalys och en arkitekturanalys på basen av originalverk. I kursen ingår en exkursion som bekostas av kursdeltagarna själva. 2. Finland med närområden, 5 sv. NÄTKURS. I detta block ingår kurserna: - Konsten i Skandinavien, Baltikum och Ryssland, 2 sv (15h). Översikt av konstutvecklingen och konsttopografin i Sverige, Norge, Danmark, Estland och Ryssland. Förkunskaper: Introduktion till konstvetenskapen. Arbetsform: självstudier, föreläsningar, arbete och diskussion i grupp. 7

8 - Konsten i Finland fram till 1900-talet, 3 sv (24 h). Kursen behandlar stilar och utvecklingsskeden i den finländska konsten. Arbetsform: självstudier, föreläsningar, arbete i grupp. Förkunskaper: Introduktion till konstvetenskapen och Konsten i Skandinavien, Baltikum och Ryssland talets konst i Finland och internationellt, 5 sv (30-35h). Kursen presenterar förra seklets bildkonst och arkitektur internationellt och i Finland. Kursen belyser konstens anknytning till 1900-talets sociala, politiska och ekonomiska omvälvningar. Rekommenderad förkunskap: Finland med närområden eller motsvarande kunskaper. Aktuella utställningar på museer och gallerier tas i betraktande under kursen. 4. Konstvetenskapliga generalia, 5 sv (30-35h). Konstvetenskaplig verktygslåda. En praktiskt inriktad kurs som ger orientering i de viktigaste konstvetenskapliga metoderna. Deltagarna stiftar bekantskap med måleriteknik, arkitekturterminologi, färgteori, m.m. Under kursen utförs en arkitekturdokumentation på basen av arkivstudier och byggnadsundersökning. Specialkurser i konstvetenskap. Dessa ingår inte i grundstudierna, men kan räknas till ämneseller fördjupade studier. Kurserna kan även ingå som fritt valbara studier inom annat akademiskt ämne enligt överenskommelse med ämnets examinator. 5. Europeiska möbelstilar, 2 sv (20h). Kursen ger en genomgång av huvuddragen i de europeiska möbel-/inredningsstilarna. Kursen betonar särskilt 1900-talet, även amerikanskt 1900-tal behandlas. 6. Att se och skriva om konst, 2 sv (20 h). Kursen strävar efter att i vid bemärkelse ge en bredare kännedom om den konst vi 'serveras' idag, om hur vi kan se den ur ett tidsmässigt, geografiskt och socialt bredare perspektiv talets konst fram till idag, 2sv (20h). Kursens mål är att öka förståelsen för dagens konst. Riktningar med början på 1960-talet, såsom konceptkonst, kroppskonst, feministisk konst, behandlas. Globaliseringen och den sociala kritiken i nutidskonsten tas upp. Både finländsk och internationell konst behandlas. 8. Finlands konstindustri, 2 sv Kursen behandlar omständigheterna kring uppkomsten av begreppet Finlands konstindustri. Ämnet behandlas med utgångspunkt i skolbildandet, över romantiken och "formgivandet" av ett självständigt Finland. Via funktionalismen rör vi oss mot nutid. Vidare behandlas de viktigaste formgivarna under de olika perioderna och även en jämförelse görs med det övriga Skandinavien. NÄTKURSER. Introduktion till konstvetenskapen, 5 sv och Finland med närområden, 5 sv erbjuds även som nätkurser med inga eller högst två närstudieträffar per kurs. Kurserna förutsätter tillgång till Internetanslutning. Planerare Katarina Humina, tfn (02) , e-post: katarina.humina@abo.fi G. KULTUR- OCH SOCIALANTROPOLOGI 20 sv Antropologi handlar om variationer och likheter i olika kulturer, främst främmande kulturer men numera även på hemmaplan. Avsikten är att förstå det "främmande" eller det "egna". Inom antropologin riktar sig intresset mot ekonomi, social organisation, familj, seder, bruk, klädsel, språk, riter, myter, kulturkontakt, symbolspråk, gender, lokalkulturer, globalisering mm. Potentiella målgrupper: lärare, journalister, redaktörer, museipersonal, socialarbetare 1. Grundkurs i socialantropologi, 5 sv Kursen ger inblick i socialantropologins forskningsområde, d.v.s. vilka diskussioner, teorier, begrepp samt arbetsmetoder som kännetecknar ämnet. 2. Antropologins filosofi, teori och metodik, 5 sv. Antropologen möter det främmande och vill förmedla det till de egna. Vad innebär det att förstå andra? Finns det objektiva kriterier för när man har lyckats? Vilka etiska problem uppstår? Kursen behandlar växelverkan mellan det egna och de andra. 3. Medicinantropologiska perspektiv på sjukdom, hälsa och vård, 2-(5 sv) (14 h). Medicinsk antropologi är ett tvärvetenskapligt ämne vars syfte är att forska i hälsa, sjukdom och vårdinstitutioner som kulturella frågor. Det handlar om hur orsaker till ohälsa förklaras, vilka botemedel 8

9 man tror på och vem man vänder sig till när man insjuknar. Kursen är en specialkurs och kan enligt särskild överenskommelse och komplettering ingå som enskild modul (5 sv) inom det tvärvetenskapliga biämnet Kulturoch socialantropologi. 4. Religionsantropologi, 5 sv (20 h). Kursen behandlar människans relation till religionen som den uttrycks i ritualer, myter och symboler. I fokus sätts främst religiösa traditioner vid sidan av de stora skriftreligionerna. Schamanism, totemism, magi, fetischism osv. tangeras i såväl historiskt som nutida perspektiv. För mera information: planerare Christian Wulff, tfn (02) , e-post: christian.wulff@abo.fi H. LITTERATURVETENSKAP Skönlitteratur är facklitteratur om människan, har det sagts. För litteraturvetare blir människan som en uppslagen bok. Litteraturstuderande läser också facklitteratur om skönlitteratur, för att se hur denna är gjord och har gjorts genom tiderna, hur den har lästs och verkat. Det är en spännande historia. Följande kurs ingår i grundstudierna: 1. Introduktionskurs i litt.vetenskap, 5 sv Denna kurs är en specialkurs: 2. Harry Potters ursprung, 5 sv För mera information: planerare Christian Wulff, tfn (02) , e-post: christian.wulff@abo.fi I. MUSIKVETENSKAP Studier i musikvetenskap ger en bred kunskap om musikens varierande stilar genom tiderna och i olika kulturer. Musikvetenskapliga studier innefattar allt från konstmusik till jazz-, populär-, folk, världs- och finlandssvensk musik. Musikvetenskapen ger medel för att förstå det som händer omkring oss i musiklivet idag samtidigt som man får nya insikter i musikens förflutna. Man kan även studera musik med en mera praktisk inriktning t. ex. i form av stilövningar och arrangemang. Specialkurser i musikvetenskap: 1. Populärmusik, 1 sv 2. Jazz och Pop, 1+1 sv. För mera information: planerare Christian Wulff, tfn (02) , e-post: christian.wulff@abo.fi J. PSYKOLOGI 35 sv Psykologin ger kunskap som kan tillämpas i de flesta yrkes- och arbetsuppgifter, i krissituationer och i vardagslivet. I övriga studier kan man ha nytta av att komplettera sina studier med ämnet psykologi. Potentiella målgrupper: näringslivet /offentliga sektorn: personalchefer/-ansvariga, socialsektorns anställda: sjukhus, hälsovårdsstationer, rådgivningsbyråer, daghemspersonal och lärare. Programmet består av sju studieblock à 5 sv och är avsett för vuxenstuderande samt för dem som är inskrivna vid ÅA och väljer psykologi som biämne. Psykologins grunder utgör grund för övriga block och bör väljas som första kurs. Psykologi som vetenskap rekommenderas att väljas som sista kurs då den förutsätter en del förkunskaper. Psykologins grunder + två valbara block (15 sv) räknas som grundstudier i psykologi (approbatur) och sju studieblock (35 sv) motsvarar fortsatta studier (cum laude). Studierna kan delvis räknas till godo ifall någon studerande i efterhand söker in och blir antagen till psykologutbildningen. Observera att för teologer/blivande psykologilärare erbjuder Psykologiska institutionen ett separat utbildningsprogram! 1. Psykologins grunder (5 sv). Kursen ger allmän orientering i psykologi och grundläggande kunskaper om psykologiska begrepp, teorier och problemställningar. Psykologin behandlas i ett historiskt perspektiv. Stor vikt läggs vid studieteknik, vetenskapligt tänkande och självständigt vetenskapligt skrivande, vilket tillämpas i de följande studieblocken. Arbetssätt: Föreläsningar (30-40h), litteraturstudier, ett självständigt arbete och litteraturtentamen. Kursen erbjuds även som NÄTKURS till deltagare i hela landet utan närstudietillfällen men med övningar, inlämningsuppgifter, diskussioner och grupparbeten. 9

10 Kontakten till läraren /handledaren och andra deltagare sker via Internet. 2. Utvecklingspsykologi (5 sv). Kursen behandlar individens utveckling i ett livscykelperspektiv, med en strävan till helhetssyn på utveckling som en sammansatt och livslång process. Stor vikt läggs dock vid barndomstiden. Undervisningsform och arbetssätt: Föreläsningar, diskussioner och arbete i smågrupper. Examination: Föreläsningsnärvaro, deltagande i och rapportering från smågruppsträffar. Godkänd sluttentamen. 3. Socialpsykologiska perspektiv individ, grupp, organisation (5 sv). Kursen ger inblick i hur människan fungerar som social varelse. Förutom att ge teoretiska kunskaper om gruppbeteende och social påverkan, strävar undervisningen efter att öka deltagarnas kännedom om hur de själva fungerar i grupp. Studieblocket omfattar avsnitten Socialpsykologi, Jag i gruppen, Arbetsplatspsykologi och Familjens dynamik. Blocket är uppbyggt kring övningar och uppgifter och förutsätter därmed närvaro och aktivitet! 4. Kognitiva processer och neuropsykologi (5 sv). Kursen ger inblick i människans tänkande, lärande, minne, språk, perception och andra kognitiva processer, samt tar upp några av de viktigaste tillämpningarna av den moderna kognitiva psykologin. Teman som hjärna-kognition-emotion, minnesfunktioner, utveckling av kognitiva färdigheter hos barn, dyslexi, AD/HD och vissa andra tillämpningsområden behandlas. Kursen är uppbyggd kring föreläsningar (44h), självstudier, hemuppgifter, arbete i grupp och litteraturtentamen. 5. Kommunikation och psykodynamik (5 sv). I kursen ingår två föreläsningshelheter: Intervju och samtal belyser olika typer av intervjuer och fenomen som är centrala då man använder sig av samtal i yrkesmässiga sammanhang. Arbetsform: Föreläsningar och intervjuövningar. Psykodynamik och klinisk psykologi. Arbetsform: Föreläsningar och seminarier Examination: Två uppsatser, opponentsystem under närstudiedagarna 6. Människan i kulturen (5 sv). Kursen består av fyra kompletterande avsnitt, som hålls av olika lärare som företräder skilda ämnes- och forskningsområden. Människans symboler, (12h föreläsning). Avsnittet består av föreläsningar och självstudier. Människans kultur kan ses som en uppsättning av kommunikationsmedel. Här kommuniceras - transporteras mellan olika individer -kognitiva innehåll, känslomässiga upplevelser och beteendemönster. Examination: Närvaro vid föreläsningarna och uppsats. Gemenskapens villkor, (14 h föreläsning + självstudier och slutuppsats). Rene Descartes är känd för sin maxim "Jag tänker, alltså finns jag till" (cogito, ergo sum). Avsikten med detta avsnitt är att visa att det snarare borde heta "Jag tillhör, alltså finns jag till", eftersom beroendet i så många avseenden är människans signum. Kulturmöten, (20h föreläsning). Syftet med avsnittet är att undersöka de psykologiska aspekterna av kulturmöten och hur vi genom dessa möten lär oss mer om vår egen kultur. En del av avsnittet består av föreläsningar och diskussioner där deltagarna förväntas delta aktivt. Deltagarna gör också ett handlett projektarbete efter eget intresseval. Kön och kultur, (20h föreläsning). Avsnittet belyser de kulturbundna antaganden om könsskillnader och könsspecifikt beteende som styr vardagligt handlande. Avsnittet inleds med föreläsningar och grupparbeten varefter deltagarna arbetar självständigt i studiegrupper utgående från skriftligt material för att till sist samlas till ett avslutande seminarium. 7. Psykologi som vetenskap (5 sv). Kursen fokuserar på psykologin som vetenskap, där ny kunskap genereras genom forskning. Kursen är uppbyggd kring (obligatoriska) seminarier, där texter diskuteras. En hemtentamen ingår och vid kursens slut presenterar deltagarna en uppsats som skrivs utgående från formella krav på vetenskaplig framställning. Kursen ges även som NÄTKURS och genomförs då utan närstudiepass med övningar och uppgifter över Internet. Genomförandet förutsätter ett tillräckligt stort deltagarantal. Planerare Pian Åkerlund, tfn (02) , e-post: pian.akerlund@abo.fi 10

11 K. RELIGIONSVETENSKAP Inom religionsvetenskapen forskar man i (de stora) världsreligionerna (bl.a. judendomen, islam, hinduismen, buddhismen, konfucianismen, kristendomen) i historiska, jämförande religionssociologiska och psykologiska perspektiv. Studier av nya religiösa rörelser och fenomen i dagens samhälle är även ett stort intresseområde för religionsvetenskapen. Kurser som ingår i grundstudierna: 1. Religionshistoria i ett jämförande perspektiv, 3 sv 2. Historien om Gud, 2 sv 3. Forntida religioner i mellanöstern, 1 sv 4. Islam, 1 sv 5. Fornskandinavisk religion, 1 sv. (Kan även ingå i folkloristik men är då 2 sv.) 6. Religionspsykologi I, 1 sv. 7. Religionssociologi I, 1 sv 8. Aktuella religiösa rörelser, 1 sv Kurser som ingår i ämnesstudierna: 9. Hinduism och buddhism, 2 sv. Specialkurser i religionsvetenskap: 10. Specialkurs i genus och religion, 5 sv 11. Religionsantropologi, 5 sv. (Ingår även i kultur- och socialantropologi) 12. I religionernas smältdegel - Möte, kultur, insikt 5 sv. NÄTKURS. Se Interkulturell Kommunikation. För mera information: planerare Christian Wulff, tfn , e-post: : christian.wulff@abo.fi L. SKÄRGÅRDSKUNSKAP sv Vetenskapligt sett utgör skärgårdsforskningen inte ett eget forskningsområde, utan ämnet är i högsta grad tvärvetenskapligt och består av såväl humanistiska vetenskaper som samhälls- och naturvetenskaper. Syftet med skärgårdskunskap är att ge en helhetsbild av skärgårdssamhället, olika verksamhetsförutsättningar i skärgårdsregionerna och naturens och kulturens betydelse för liv och utkomst i skärgårdsområdena. Potentiella målgrupper: företagare, kommunala tjänstemän och förtroendevalda, journalister, redaktörer, lärare, hembygdsforskare, -föreningar Studiehelheten är godkänd som biämne vid HF och under vissa förutsättningar vid MNF. Skärgårdskunskap består av en obligatorisk introduktionskurs samt fyra valbara moduler: 1. Natur och människa en introduktion till skärgårdskunskap, 5 sv, föreläsning + tutorträffar och exkursion. Kursen är obligatorisk inom studiehelheten och ger en översikt av skärgårdsområdena, kulturellt, politiskt och administrativt samt en inblick i de förutsättningar och begränsningar som ställs av skärgårdsnaturen. 2. Skärgårdskultur, 5 sv, ca 20 h föreläsning + tutorträffar. Kursen tar upp skärgårdens historia, traditioner, bebyggelse och bosättning, ekologi och resursutnyttjande, traditionella näringar och kommunikationer, demografi. 3. Samhälle och näringar, 5 sv, ca 24 h föreläsning + handledning av projektarbeten. Kursen behandlar skärgården som samhälle/kommun, regionalpolitik och skärgårdspolitik, skärgårdsnäringarna och transportförhållanden. 4. Skärgårdsnatur, 5 sv. NÄTKURS. Kursen behandlar skärgårdens ekologi, geologi, näringarnas natur- och miljöberoende, utbredning och trender inom flora och fauna, miljögeologiska aspekter i skärgårds- och kustområden. 5. Fältstudier, 5 sv. Ämnesområdet inom vilket fältstudierna görs beror på tidigare erbjudna kurser. Kontakta kursplaneraren för närmare information. Förkunskaper: För att få utföra fältstudiearbetet bör man ha avlagt minst 5 sv i ämnet skärgårdskunskap. Planerare Nina Söderlund, tfn (02) , e-post: nina.soderlund@abo.fi M. BIÄMNESSTUDIER I SVENSKA sv Kurshelheten är en fristående cum laude (första biämne) i svenska. Målgrupper: klasslärare (som specialiserat sig i svenska vid Pedagogiska fakulteten/åa får 10 sv tillgodo), språklärare, journalister, redaktörer, informatiker, översättare bibliotekarier, informatörer, näringslivet/ offentliga sektorns anställda, alla som vill avlägga ett biämne (approbatur eller cum laude), de som vill slutföra studier i svenska, alla intresserade av enstaka kurser i svenska. 11

12 Obligatoriska kurser för approbatur/andra biämne 1. Grammatik, 2 sv. Kursens mål är att ge de studerande kunskaper om svenskans struktur samt om den traditionella grammatikens kategorier och begrepp. 2. Språkriktighet, del 1, 3 sv. NÄTKURS. Kursen riktas till alla som vill utveckla sitt språk. Deltagarna lär sig vad som är korrekt och vårdat språkbruk i olika situationer, både i ett finlandssvenskt och i ett allmänsvenskt perspektiv. Examination: aktivt deltagande i närstudieträffarna, övningsuppgifter via Internet till varje modul. Deltagarna bör ha kontinuerlig tillgång till Internet. Förkunskaper: Svenska som modersmål, inga förkunskaper behövs. 3. Stilistik, 3 sv. Kursen behandlar stilistikens teorier, metoder och terminologi. Kursens mål är att förbättra förmågan att analysera texter som representerar svenskans viktigaste tal- och skriftspråkliga varianter. Studieformer: föreläsning och gruppövningar. Uppgiftsrapportering och handledning mellan närstudierna sker via nätet. 4. Allmän språkvetenskap 3 sv*. Allmän språkvetenskap (lingvistik) är vetenskapen om mänskligt språk och språklig kommunikation. Kursen ger en översikt över lingvistikens olika delområden. Därtill ges inblick i några av 1900-talets mest centrala lingvistiska teorier. Studieformer: föreläsningar, gruppdiskussioner, muntliga presentationer och inlämningsuppgifter. Obligatoriska kurser för cum laude/första biämne (kan ingå som valbara i approbatur): 5. Regional variation, 3 sv. Kursen behandlar förhållandet mellan högspråk och dialekt i ett historiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv med särskild hänsyn till finlandssvenska förhållanden, samt kännedom om de finlandssvenska och rikssvenska dialektområdena. Kursen förutsätter obligatoriskt deltagande i övningar, demonstrationer och diskussioner. Examinationen: Uppsats som bygger på eget insamlat talspråksmaterial. 6. Vetenskapligt skrivande, 2 sv. Kursen vänder sig till dem som tänkt skriva sitt pro gradu-arbete eller som skall skriva en uppsats i ett vetenskapligt ämne, t.ex. inom öppna universitetet och som vill få stöd för skrivandet. Målet är att deltagarna lär sig vad som utmärker vetenskaplig text. Studie- former: föreläsningar, övningar och inlämningsuppgifter. Kursen är obligatorisk inom fristående cum laude i svenska. 7. Danska eller norska, 2 sv. Danska I - "Knæk koden", 2-3 sv, avsikten med kursen är inte att lära sig tala danska, utan att 'knäcka koden', d.v.s. lär sig om danskt uttal så att man förstår talad danska. Inga förkunskaper krävs. 8. Språksociologi, 3 sv **. Kursen ger allmän introduktion till språksociologi samt kännedom om språkkontakt i ett samhälle (tvåspråkighet, minoritetsspråk, invandrarspråk) och om språkets sociala variation. Studieformer: föredrag, diskussioner, uppsats. 9. Proseminarium 3 sv. Studieformer är seminarieövningar, uppsatsskrivning (av proseminarietyp) samt muntligt försvar. Förkunskaper: grundstudierna. Valfria (special) kurser för approbatur och cum laude, t.ex. 10. Språkriktighet, del 2, 2 sv. 11. Stilistik, del 2, 2 sv. 12. Tvåspråkighet, 2-5 sv. Kursens mål är att ge en allmän orientering om tvåspråkigheten ur individens, familjens, skolans och samhällets perspektiv, med särskild hänsyn till förhållandena i Finland. Läskurs. 13. Barnspråk, 2-5 sv. Kursens syfte är att ge kännedom om hur barnets språk utvecklas under de första levnadsåren och hur det tidiga barnspråket kan beskrivas. 14. Svenska som andraspråk, 2-5 sv. Kursen ger grundläggande kunskaper i svenska som andraspråk. I kursen studeras teorier om individens tillägnande av ett andraspråk, hur tillägnandeprocessen förlöper samt vilka faktorer som påverkar utvecklingen. 15. Svenska språkets utveckling, 4 sv***. Kursen ger kännedom om huvuddragen av det svenska språkets ljud- och formutveckling samt om dess olika stilarters uppkomst, och förmåga att upptäcka och belysa språkhistoriska fenomen i den nära omgivningen, t.ex. ortnamn, dialektord, arkaismer. Orientering ges i ortnamn med speciell hänsyn till finlandssvenska förhållanden. 16. Danska / norska II, 2sv. Danska II - dansk kultur och språk, 2 sv. Dansk II er en fortsættelse af Dansk I. Fortsættelseskurset har til formål at få alt det, der er indlært under det første kursus, til at sætte sig så 12

13 godt fast, at det kan blive siddende i årevis. Kurset vil herudover indbefatte læsning og diskussion af danske tekster, der giver indblik i danske kultur- og samfundsforhold. Förkunskaper: danska I eller motsvarande kunskaper. Kursen ingår som valbar kurs i fristående approbatur och cum laude i svenska. 17. Språkpsykologi, 2 sv. 18. Fornnordiska realia, 2 sv (läskurs). Kursen utgör en läskurs och ingår som valbar i en fristående approbatur och cum laude i svenska. Förkunskaper: Fornisländska 2 sv eller Språkets utveckling 4 sv. * Klasslärare med 10 sv i modersmålet från PF/ÅA avlägger endast 2 av 3 sv i allmän språkvetenskap ** Klasslärare med 10 sv i modersmålet från PF/ÅA avlägger inte Språksociologi *** Om klasslärare med 10 sv i modersmålet från PF/ÅA tar kursen Svenska språkets utveckling bör de avlägga endast 3 av 4 sv (kursen är inte obligatorisk) Planerare Kim Lindén, tfn (02) , e-post: kim.linden@abo.fi 5. Teologiska fakulteten N. ALLMÄN TEOLOGI SV Ämnet består av studiehelheterna approbatur, cum laude approbatur samt en påbyggnadskurs (laudatur). Avlagda 35 studieveckor (sv) i allmän teologi ger ämneskompetens i religion för t.ex. grundskola och gymnasium (som andra undervisningsämne). Inga förkunskaper är nödvändiga ämnet passar alla med intresse för kyrka, religion och samhälle. Approbatur i allmän teologi (15 sv) Grundstudierna i allmän teologi (approbatur) sker genom att avlägga 5 av de sammanlagt 7 första grundkurserna i de olika huvudämnena på Teologiska fakulteten. Approbaturkurserna förutsätter inga förkunskaper och kan hållas som traditionella föreläsningskurser men även som NÄTKURSER. De fem grundkurserna kan fritt väljas bland följande kurser: 1. Gamla testamentet I (3 sv). Målet med kursen är att ge en första introduktion till gammaltestamentlig exegetik och biblisk arkeologi. 2. Nya testamentet I (3 sv). Kursen utgör en första introduktion till nytestamentlig exegetik samt nytestamentlig tids- och kanonhistoria. 3. Kyrkohistoria I (3 sv). Kursen vill ge en första introduktion till allmän kyrkohistoria med missionshistoria samt till Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria 4. Praktisk teologi I (3 sv). Målet med kursen är att ge en introduktion till ämnet praktisk teologi, med särskild hänsyn till kyrkokunskap, liturgik, själavård och homiletik. 5. Dogmatik I (3 sv). Målsättningen med kursen är att ge en överblick över det mest centrala innehållet i den kristna trosläran samt över de viktigaste skedena och gestalterna i teologins historia. Kursen tar upp viktiga begrepp ur teologihistorien. 6. Teologisk etik med religionsfilosofi I (3 sv). Kursen ger grundläggande kännedom om moralfrågor samt om vad en kristen etik i modern tid kan innebära. Vidare belyser den olika filosofiska problem som hör ihop med religiös tro och religiöst språk och hur de kunde lösas. 7. Religionsvetenskap I (3 sv). Målet är att lära ut ett religionsvetenskapligt förhållningssätt till religionsstudier samt att studera religioner ur ett jämförande perspektiv. Tyngdpunkten i framställningen läggs dock vid hinduismen, buddhismen, islam och judendomen. Målet med kursen är att lära känna historien och huvuddragen i främmande religioner, termer, ikonografi och heliga texter. Cum laude approbatur i allmän teologi (20 sv) Grundstudierna kan fördjupas med ytterligare 20 sv ämnesstudier. Ämnesstudierna byggs upp av de två resterande grundkurserna på approbaturnivå (2 x 3 sv) samt av 14 sv fördjupning i ett av huvudämnena. Studiehelheten cum laude approbatur kan avläggas på traditionellt sätt under fyra kursveckoslut med tillhörande föreläsningar, seminarier, litteraturtentamina och bokrecensioner. Det är även möjligt att avlägga 13

14 studiehelheten som NÄTKURS. Deltagande i cum laude-programmet förutsätter avlagd approbatur i allmän teologi. Påbyggnadskurs (laudatur) i allmän teologi (25 sv). Påbyggnadskursen i allmän teologi avläggs i samma ämne som fördjupningen på cum laudenivå och omfattar 25 sv. Programmet består av 5 kursveckoslut med tillhörande uppgifter. För att erhålla vitsordet laudatur bör deltagarna även skriva en fackuppsats omfattande sidor. Avlagd cum laude approbatur är en förutsättning för deltagande i denna kurshelhet. Planerare Maria Lund, tfn (02) , e-post maria.lund@abo.fi 6. Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten O. EUROPAKUNSKAP 40 sv Detta är en tvärvetenskaplig studiehelhet som behandlar Europa med betoning på samhälle, juridik, ekonomi, kultur och religion. Kurserna kan läsas som första (15-29 sv) eller andra biämne (35-40 sv). Ämnet är godkänt som biämne vid Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten. I studiehelheten ingår en obligatorisk kurs, Integrationens grunder (5 sv). Målgrupper: näringslivets/offentliga sektorns anställda, tredje sektorn: föreningar och organisationer med internationella kontakter och projekt, lärare, journalister, redaktörer. Europakunskap sv (andra biämne): 1. Obligatorisk introduktionskurs (5 sv) valbara kurser á 5 sv med inriktning på Europa eller EU, t.ex. i rättsvetenskap, nationalekonomi, etnologi, religionsvetenskap. Ämnesstudier sv (första biämne) består av: 1. Obligatorisk introduktionskurs (5 sv). 2. Ytterligare 2-3 valbara kurser á 5 sv med inriktning på Europa eller EU, t.ex. i rättsvetenskap, nationalekonomi, etnologi, religionsvetenskap. 3. Obligatoriskt avslutande seminarium (5 sv) Vi erbjuder följande kurser för följande läsår: 1. Integrationens grunder, 5 sv (30 h). Obligatorisk introduktionskurs inom studiehelheten som ger en insikt i den europeiska integrationens historia, nuläge och visioner. 2. EG-rätt - individen och EU 5 sv (30 h). Målsättningen med kursen är att förmedla grundliga insikter i integrationens rättsliga aspekter, med speciell hänsyn till Europeiska Unionen. 3. Political Economy of European Integration, 2-5 sv (31 h). Kursen kan omarbetas till svenska om det finns intresse för den i regionerna. Kursen behandlar EMU, inre marknaden, EU:s institutioner, beslutsfattandet, utvidgningen, sociala frågor mm. Ingår även i nationalekonomi. Se även kurserna Europeiska möbelstilar, 2 sv (konstvetenskap), Folkkultur och europeiska kulturmönster, 5 sv (etnologi), European Business Environment, 5 sv och European Markets, 5 sv (internationell marknadsföring) Planerare Kurt Långkvist, tfn (02) , e-post: kurt.langkvist@abo.fi P. FÖRETAGSEKONOMISKA ÄMNEN FÖRETAGETS ORGANISATION OCH LEDNING 15 sv 1. Organisation och ledning - en introduktion, 5 sv. NÄTKURS. Kursen ger en övergripande bild av hur organisationer fungerar. Organisationers strategier, mål, omgivning, kulturer och strukturer utgör viktiga områden. Centrala teman är beslut, makt och konflikter samt ledarskap. Målet är att ge deltagarna grundläggande begrepp, termer och verktyg som är centrala för analys och förståelse av organisationer. Obligatorisk grundkurs inom ämnet företagets organisation och ledning; kan även ingå som valbar grundkurs i företagsekonomi inom allmänna studier för 14

15 ekonomie kandidat- och magisterexamen. Den huvudsakliga arbetsmiljön är nätet, varför deltagarna borde ha tillgång till dator med Internet anslutning. 2. Human Resource Management, 5 sv (ca 34 h). Kursen ger deltagarna kunskap om personalarbete som kunskaps- och arbetsfält. Centrala områden utgör bl.a. personalplanering, urval, belöning samt personalutveckling och -avveckling. Även teman som jämställdhet och kulturell mångfald behandlas från personallednings- och individperspektiv. Kursens mål är att öka förståelsen för hur organisation och ledning av personalresurser intimt hänger ihop med företagets verksamhet och strategiska ledning. Kursen riktas till alla intresserade av personalledning. Kursen är obligatorisk inom huvudämnet företagets organisation och ledning, och kan även ingå som valbar kurs för ekonomstuderande med nödiga förkunskaper. 3. Ledarskap, 5 sv (ca 34 h). Studieperioden ger insikter i ledarskap, olika situationer som påverkar ledarskapet, dess innehåll och konsekvenser i organisationer. Kursens mål är att öka förståelsen för de processer som rör ledarskap samt att förbättra förmågan att kritiskt reflektera kring ledarskap i praktiken. Arbetsform: Föreläsningar och seminarier samt distansarbete. Förkunskaper: Organisation och ledning - en introduktion, 5 sv eller motsvarande kunskaper INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING sv 1. Grundkurs i marknadsföring, 5 sv. Kursen ger en bred beskrivning av marknadsföringen, dess arbetsfält samt problemområden ur såväl företaget som konsumentens synvinkel. Kursen utgör grunden för fortsatta studier i ämnet marknadsföring. Arbetsform: föreläsningar och seminarier. 2. European Markets, 5 sv. NÄTKURS. The course aims at studying Europe from an economic geographical perspective as a region that is important within the internationalization of Finnish business. The emphasis is on the structure of business and society as well as on economic, social and cultural issues. From a company perspective the business environment is often looked at as consisting of 5-6 different areas; political, economic, social and cultural, technological and physical environment. This view is also used as a structure for this course. We will however also include some implications of differing environments i.e. how they might affect company behaviour. This is an online course with study-group meetings arranged locally. The course language is English. Prerequisites: The course Grundkurs i marknadsföring or similar. Limited number of participants. The course is suitable for people working with business partners in other European countries and persons involved in export/import activities on European markets. 3. Transport- och logistiktjänster, 5 sv NÄTKURS. Kursen behandlar logistikbranschens uppbyggnad, utbud av transportoch logistiktjänster samt Supply Chain Management sett ur tjänsteproducentens synvinkel. Arbetsform: Nätkurs med 3 studieträffar. Förkunskaper: Krävs ej, men grunder i transporter och/eller logistik önskvärda. 4. Företagsetik, 5 sv Målsättningen är att förstå grunderna i företagsetiskt tänkande. Att känna till centrala etiska dilemman som kan uppstå internt i företag, samt i företags samverkan med omgivningen, och i företags relationer till affärspartners. Att förstå hur olika teorier kan användas vid lösning av företagsetiska problem och beslutsfattande. Slutligen, att varsebli hur vanliga etiska frågeställningar är i företagens verksamhet. Arbetsformer: föreläsningar och seminarier. REDOVISNING 15 sv 1. Grundkurs i externredovisning, 5 sv, ca 45 h. Kursen ger en introduktion till området finansiell redovisning och grundläggande kunskaper i bokföring och uppgörande av bokslut. På kursen behandlas bokföringens och affärsredovisningens grunder, de vanligaste affärshändelserna och bokslut i ett mindre företag. Arbetsformer: föreläsningar, övningar, inlämningsarbete och tentamen. 2. Ekonomistyrning, 5 sv, ca 30 h. Kursen ger en introduktion till ämnesområdet 15