Byggnaden Inomhusmiljön Materialval och konstruktion

Transkript

1 Avsnitt BYGGNADEN version Byggnaden Inomhusmiljön Inomhusmiljön har stor betydelse för hälsa och välbefinnande och ett grundläggande krav är att innemiljön har en sådan kvalité att vår hälsa inte äventyras. Det finns många riskfaktorer i inomhusmiljön som kan påverka hälsan, exempelvis buller, radon, brister i ventilationen, fukt och mögelproblem, förekomst av partiklar, allergener och andra luftföroreningar, ljusstörningar och bristande termisk komfort. Exempel på hälsoeffekter i samband med brister i inomhusmiljön kan vara astma, allergi, symtom i ögon, näsa och hud, liksom trötthet eller huvudvärk. Att leva i en bullerstörd miljö kan leda till problem med trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, blodtrycksförändringar och stressreaktioner. Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken för lungcancer. Forskning visar på tydliga samband mellan olika riskfaktorer och hälsoeffekter. Sambanden är dock komplexa. Trots komplexiteten är vetenskapen överens om att om vi minskar riskfaktorerna i inomhusmiljön får vi mindre ohälsa relaterat till byggnaderna. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska byggnader och anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Materialval och konstruktion Materialval och konstruktion har stor betydelse för: kretsloppsanpassning av produkter och konstruktioner byggnadens energieffektivitet i driftskedet mängden restprodukter som uppstår andelen restprodukter som kan återanvändas och återvinnas. Det är viktigt att miljöeffekterna av byggnadsmaterial och byggnadskonstruktioner hålls på en acceptabelt låg nivå såväl under byggnadstiden som under och efter brukandetiden. Det är viktigt att emissioner från bebyggelsen har minimal miljöpåverkan och att valda lösningar är fukt- och vattenskadesäkra, att grundkonstruktionen utformas med hänsyn till markens radonhalt samt att ljudfrågor beaktas. Det är bra ur energisynpunkt om exempelvis solenergilösningarna installeras från början, om fönstren förses med solskydd, keps så att solen värmer upp inomhus vintertid när den står lågt men hålls ute sommartid när den står högt samt att byggnaden blir extra tät och köldbryggor undviks. Sida 1 av 12

2 Avsnitt BYGGNADEN version Bedömningsgrunder för materialval och konstruktion Planrelaterade Ventilationssystem skall utformas så att nödvändigt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden. De ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt. Byggnader ska utformas och deras installationer ska utformas och placeras så att halten av föroreningar i tilluften inte är högre än gällande gränsvärden för uteluft. Luft som tillförs rum får inte behandlas på ett sätt som medför att luften efter behandlingen är av sämre kvalitet än den uteluft som tillförs ventilationssystemet. (BFS 2014:3) Buller; se kapitel 11 om buller och vibrationer Övriga Nya byggnader ska energideklareras senast två år efter det att byggnaden tagits i bruk. (BFS 2011:7) Bostäder ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning högst uppgår till 90 kwh per m 2 golvarea A- temp och år i klimatzon III. (BBR) För nyproducerad byggnad, på av staden markanvisad fastighet, ska energianvändningen vara högst 55 kwh/m 2 och år (Stockholms miljöprogram ) Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning (BBR). Installationer ska finnas för uppmätning av energianvändning (BBR). Byggmaterial ska väljas så att dag- och grundvatten inte påverkas negativt. Koppar och zink samt dess legeringar bör inte användas som material i tak- och fasadplåt eller i stuprör. (Stockholm stads dagvattenstrategi och Stockholm stads kemikalieplan ). Användning av koppar i tappvattensystemet ska undvikas för att minska halten koppar i avloppsslammet. Användning av tryckimpregnerat virke som ger ifrån sig biologiskt verksamma ämnen som inte är nedbrytbara ska undvikas. Om tropiska trädslag används ska dessa vara FSC-märkta eller likvärdigt. Sida 2 av 12

3 Avsnitt BYGGNADEN version Fuktskydd Fukt i byggnadskonstruktion och material har ofta visat sig vara orsaken till sjuka hus. Problem med fukt kan orsakas av att fukt byggts in i konstruktionen, för hög relativ luftfuktighet på grund av dålig ventilation eller att konstruktionen inte är lufttät vilket kan leda till att fukt genom konvektion orsakar skador. Fukt kan starta kemiska och mikrobiella processer som mögeltillväxt och indirekt orsaka emissioner från nedbrytning av till exempel golvmaterial. Genom att fuktsäkra konstruktionen, ges ett skydd för material så att de används på rätt sätt med avseende på fukt, ph, temperatur och i sammansättning med andra material. Emissioner Alla material avger flyktiga ämnen i större eller mindre omfattning. Dessa ämnen kan komma från materialet som sådant (egenemission), eller från tillverkning, behandling eller från kemiska reaktioner mellan material (sekundära emissioner). Bra inomhusluft förutsätter låga halter av föroreningar både inom och utom byggnaden och påverkas av många faktorer inte minst ventilation. Ventilationens utformning har stor betydelse för att transportera bort föroreningar och fukt- och värmetillskott i huset. Det är viktigt att uppmärksamma ventileringen redan vid projekteringen, till exempel placering för uteluftsintag, luftflödesvägar och undertryck. Energieffektiva byggnader Energieffektiviseringar är en viktig åtgärd i arbetet med att minska klimatförändringarna. Bostads- och servicesektorn står idag för 40 procent av Sveriges energianvändning. Att minska energianvändningen för uppvärmning av bostäder är därför en viktig åtgärd för att få en effektivare energianvändning. I Stockholms miljöprogram finns ett mål om att alla nyproducerade byggnader på av staden markanvisad fastighet ska ha en energianvändning om högst 55 kwh/m 2. Målet regleras i markanvisningsavtal vid byggande på stadens mark i Stockholm. Det är viktigt att beakta formfaktorn, eftersom den är betydelsefull för hur mycket energi byggnaden behöver för uppvärmning och kylning. Formfaktorn beräknas som omslutande area (totalarean av väggar och tak ej golv) dividerad med m 2 A-temp (antal m 2 som är uppvärmda till minst 10 grader). Ju högre formfaktor, desto sämre ur energisynpunkt. Den beräknade formfaktorn bör vara 1 1,5 för flerbostadshus. Ju smalare och ju mer oregelbundet ett hus är, desto högre formfaktor. Minskning av energibehovet kan ske för el, varmvatten och uppvärmning. Följande åtgärder kan sänka energibehovet avsevärt: A-klassade vitvaror, energieffektiv och närvarostyrd belysning, välisolerade och täta väggar, tak, golv, fönster och dörrar, fläktstyrd ventilation med effektiv värmeåtervinning, installation av solceller och solfångare för uppvärmning av varmvatten, solavskärmning för fönstren så att solen värmer upp inomhus vintertid när den står lågt men hålls ute sommartid när den står högt. I passivhus (hus-utan-värmesystem) värms lokalerna i huvudsak upp passivt genom att tillvarata värme från personer, elektriska apparater och Sida 3 av 12

4 Avsnitt BYGGNADEN version instrålad sol. I passivhus, men även hus som är byggda för att vara energisnåla, är det viktigt med en väl fungerande ventilation och en lufttät konstruktion för att ge en sund inomhusmiljö. I arbetet med Norra Djurgårdsstaden ställs höga krav på att byggnader och anläggningar ska utformas för att använda energin så effektivt som möjligt. Den energi som används ska i så stor utsträckning som möjligt baseras på förnybara källor för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Krav ställs bland annat på att en del av energin som används ska baseras på egengenererad förnybar energi som produceras på byggnaden, till exempel i form av solceller. Den långsiktiga målsättningen är att skapa så kallade plusenergihus som innebär att byggnaden genererar mer energi än den använder. I samband med kommande klimatförändringar förväntas varmare somrar som för med sig ett ökat behov av avkylning av byggnader, som i viss mån kan hanteras i planeringsskedet. Därmed kan också användning av energikrävande kylanläggningar minimeras. Planeringen för hantering av höga inomhustemperaturer kan ske enligt följande principer: 1. Passiva åtgärder. Minska påverkan från solen och utetemperaturen genom att beakta bland annat: Fönsterstorlek samt vilket väderstreck större fönster placeras i riktning mot. Fönstrets egenskaper (så kallat g-värde som är ett mått på hur mycket av den instrålade energin som passerar igenom fönstret) Utvändig solavskärmning, vilket bedöms vara en mer effektiv åtgärd än persienner. Värmetrög stomme. Med betong som byggnadsmaterial får byggnaden en så kallad tung stomme som tillsammans med betongens termiska egenskaper gör stommen värmetrög. 1 Höjd, avstånd och riktning av byggnader. 2. Utnyttja frikyla om förutsättningar finns. Gäller i huvudsak lokaler. Geoenergi från kallvatten via borrhål. Kyla från närbelägna sjöar. Finns flera exempel på detta i Stockholm. 3. Aktiv kyla Exempelvis fjärrkyla. Cirka 50 % av Fortums fjärrkyla är frikyla via intag av kallt bottenvatten i Lilla Värtan. 1 Kombinerat med tätt klimatskal kan luftläckage minimeras som i sin tur leder till att byggnader kan göras än mer energieffektiva. Sida 4 av 12

5 Avsnitt BYGGNADEN version Lokalklimat och dagsljus För att uppnå ett gott lokalklimat bör bebyggelsen planeras och uppföras så att tomtens naturliga förutsättningar tas till vara på bästa möjliga sätt för miljön och människan. Inom och i anslutning till bebyggelsen bör värdefulla markområden som har betydelse för de närboendes välbefinnande bevaras. Effekter som vind, dimma, skuggiga lägen eller värmeinstrålning på grund av den nya bebyggelsen, ska beaktas vid planeringen. Planeringen måste bygga på både kunskap om rådande klimatförhållanden under olika årstider och insikt om hur klimatförhållandena påverkas av nybebyggelsen. De mest betydande förutsättningarna för bostäders solighet ges redan i planarbetet och vid valet av hustyp. Bedömning av dagsljusförhållanden kan göras genom beräkning av dagsljusfaktor enligt svensk standard SS Bedömningsgrunder för lokalklimat och dagsljus Planrelaterade I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa ska en bostad särskilt: ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon och luftföroreningar samt medge tillräckligt dagsljus. (Förordning om Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS1998:899 Byggnader ska utformas så att tillfredställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå, utan att skaderisker och olägenheter för människors hälsa uppstår.(bbr) Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning. I studentbostäder räcker det dock med tillgång till indirekt dagsljus i rummet för matlagning och i gemensamma utrymmen för daglig samvaro, matlagning eller måltider (BFS 2014:3) I bostäder ska något rum eller någon avskiljbart del i rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Studentbostäder om högst 35 m 2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus (BFS 2014:3) Sida 5 av 12

6 Avsnitt BYGGNADEN version Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska fält alstras av spänningar, och mäts i volt per meter (V/m). De magnetiska fälten alstras av strömmar. Är strömmen likström bildas ett statiskt fält, vid växelström bildas växelfält. Magnetfält mäts i enheten mikrotesla (µt). Elektromagnetiska fält genereras överallt där det finns elektrisk ström. De magnetiska fälten skärmas inte av byggnader i motsats till elektriska fält. Elektromagnetiska fält karaktäriseras av sin frekvens och styrka. Fält med frekvenser under 300 Hz kallas kraftfrekventa fält. Fält med frekvenser från 300 Hz till 300 GHz kallas radiofrekventa. Till radiofrekventa fält räknas de fält som används vid mobiltelefoni. Kraftledningar, transformatorstationer, elektriska apparater och installationer samt mobiltelefoni ger upphov till elektromagnetiska fält. För närvarande har Sverige inte några gränsvärden för statiska eller kraftfrekventa magnetfält, varken i arbetsmiljön eller för allmänheten. Under de senaste åren har flera myndigheter kommit med rekommendationer utifrån aktuellt forskningsresultat. År 2005 kom meddelandeblad från Socialstyrelsen m.fl. De har gått igenom epidemiologiska forskningsrapporter och resultatet tyder på att man kan se en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för magnetfält på 0,4 µt eller mer (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ser man ingen riskökning under 0,4 µt. Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bl.a. på att det saknas en biologisk förklaringsmodell för påverkan på cancerrisken. År 2009 gav fem myndigheter (Boverket, Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Elsäkerhetsverket samt Strålsäkerhetsmyndigheten) ut broschyren Magnetfält och hälsorisker som beskriver magnetfält och hälsorisker samt av vad myndigheterna gör. Även Stråksäkerhetsmyndigheten har sammanställt forskning inom området (Rapport 2016:15). Baserat på studier som genomförts under de sista årtiondena av 1900-talet har man genomgående sett ett samband mellan förekomst av barnleukemi och långtidsexponering för relativt höga nivåer av lågfrekventa magnetfält, framför allt fält orsakade av kraftledningar. Förhöjda risknivåer har observerats vid fält som överstiger 0,3-0,5 mikrotesla. På senare tid har flertal studier av yrkesexponering för lågfrekventa magnetfält och Alzheimers sjukdom publicerats. Flera nyare studier antyder en liten riskökning med en tendens till ett samband mellan exponering och respons. I likhet med sambandet för barnleukemi finns inget stöd från experimentella studier som skulle tyda på ett orsakssamband. Sida 6 av 12

7 Avsnitt BYGGNADEN version Den första juli år 2016 kom Strålsäkerhetsmyndigheten med en försiktighetsstrategi för lågfrekventa magnetfält (SSMFS 2008:18) baserat på den senaste forskningen. Strategin anger referensvärden (rekommenderade maxvärden) för elektromagnetiska fält. Det finns en svag men vetenskapligt grundad misstanke om förhöjd risk för barnleukemi för barn som exponeras varaktigt för lågfrekventa magnetfält under de referensvärdesnivåer som anges i SSMFS 2008:18. Strålsäkerhetsmyndigheten anser därför att följande försiktighetsstrategi är befogad från strålskyddssynpunkt. Försiktighetsstrategi ersätter tidigare rekommendationer från myndigheten. Det övergripande syftet är att på sikt begränsa barns exponering för förhöjda magnetfältsnivåer. I grafen nedan redogörs för sambandet mellan avstånd till kraftledning och magnetfält (figur 1). Figur 1. Grafen visar relationen mellan avstånd till kraftledning och elektromagnetiska fält, källa Strålsäkerhetsmyndigheten. Sida 7 av 12

8 Avsnitt BYGGNADEN version Rekommendationer Magnetfält och hälsorisker 2009 (Socialstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten): Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor, och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive arbetsmiljöer. Försiktighetsstrategi 2016 (Strålsäkerhetsmyndigheten): Magnetfält som är kraftigt förhöjda bör reduceras i miljöer där barn vistas varaktigt om det kan genomföras till rimliga kostnader och med försumbara konsekvenser. I vanlig boendemiljö är magnetfältsnivåer över 2 μt i årsmedelvärde att betrakta som kraftigt förhöjda. För nya elektriska anläggningar bör man redan vid planeringen beakta teknikval och placering för att sträva mot att barn inte exponeras för förhöjda magnetfältsnivåer om det kan genomföras till låga kostnader och med försumbara konsekvenser. Detsamma gäller vid utformning och uppförande av nya byggnader i närheten av befintliga elektriska anläggningar. I vanlig boendemiljö är magnetfältsnivåer upp till 0,2 μt i årsmedelvärde att betrakta som normala. Försiktighetsprincipen: Ellagstiftningen liksom miljöbalkens regler om försiktighet är tillämpliga på denna typ av exponeringar. Det innebär att risker för människors hälsa ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Försiktighetsprincipen innebär att de möjligheter som finns att minska magnetfältsexponeringen, till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt, ska beaktas i all samhällsplanering och byggande. Sida 8 av 12

9 Avsnitt BYGGNADEN version Bedömningsgrunder för elektriska och magnetiska fält Planrelaterade När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man vid planeringen eftersträva en utformning och placering som begränsar exponeringen för elektromagnetiska fält. Som försiktighetsprincip rekommenderar miljöförvaltningen att nya byggnader där människor vistas mer än tillfälligt inte bör byggas där 0,4 µt (årsmedelvärde) överskrids (med stöd av Socialstyrelsens meddelandeblad juni 2005). Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser bör man sträva efter att reducera fält som avviker från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas, särskilt när det gäller skolor, daghem och bostäder. (Myndigheternas försiktighetsprincip) Skyddsavståndet till den vanligaste typen av transformatorstationer bör vara minst fem meter till platser där människor vistas stadigvarande. Skyddszonen gäller såväl horisontal som vertikalplan och räknas från transformatorstationens lågspänningsdel. Skyddszonen kan minskas om magnetfältsbegränsande åtgärder vidtas. Nödvändigt skyddsavstånd bör i så fall bedömas från fall till fall. Magnetfält från spårtrafik Tunnelbanan matas med likström, vilket innebär att fälten i huvudsak är statiska magnetfält. Men på grund av strömmen från likriktarstationerna och vagnarnas utrustning bildas även växelfält. I de nya tunnelbanevagnarna omvandlas likström till växelström för drift av värme, belysning och motorer. Vid järnvägens kontaktledningar finns växelström, d.v.s. matningen sker med växelström och då bildas växlande magnetfält. Det ger generellt sett upphov till betydligt mer magnetfält än SL:s likströmsmatade banor. Magnetfält från tåg eller tunnelbanans kontaktledning är högst när tåget passerar och avtar med tågets avstånd till mätpunkten. Finns inget tåg alls på den berörda sträckan är magnetfältet försumbart. Som jämförelse kan nämnas att magnetfältsnivån på passagerarplats i en tunnelbanevagn uppgår till 0,5-1,0 µt och vid acceleration är nivån något högre. Tänkbara åtgärder för att minska magnetfälten från tåg är komplicerade och kostsamma. Exempel på sådana åtgärder är ändrad placering av kablar och kontaktledningsstolpar. Det finns också vissa möjligheter till skärm- Sida 9 av 12

10 Avsnitt BYGGNADEN version ning och att placera strömförande ledningar utmed rälsen för att släcka ut magnetfälten från kontaktledningen. Skillnaden mellan exponering för magnetfält från spårtrafik och från kraftledningar är att vid en kraftledning är magnetfältet relativt konstant dygnet runt, till skillnad från tåg då fältet varierar och främst alstras då tågen passerar. Det saknas studier som visar om det är någon skillnad i hälsopåverkan från kontinuerliga fält (kraftledningar) och intermittenta fält (spårtrafik). Enligt Trafikverket alstrar det svenska järnvägsnätet lägre magnetfält än i många andra, jämförbara länder. Det beror på att järnvägens elförsörjning byggs med sugtransformatorer som är placerade på kontaktledningsstolpar med några kilometers mellanrum. Det är svårt att ange generella skyddsavstånd som kan tillämpas mellan kontaktledning från tåg/tunnelbana och bostäder. Vid avståndet 20 meter är magnetfältet oftast mindre än 0,4 µt, men kan under några sekunder vid tågpassage uppgå till cirka 0,5 µt. Miljöförvaltningens bedömning är att kortvariga överskridanden av 0,4 µt vid tågpassager kan accepteras även vid nybyggnad av bostäder. Men då bör 0,5 µt inte överskridas som maximalvärde i bostadsrum. Det senare främst föranlett av risken för störningar på elektrisk utrustning, men även som ett uttryck för försiktighetsprincipen. Det är mycket ovanligt med magnetfältsnivåer från spårtrafik som ger upphov till så höga nivåer att medelvärdesexponeringen över dygnet i bostadsrum överstiger 0,4 µt. Vid nybyggnad och i samband med överdäckning finns möjlighet att reducera magnetfältet från spårtrafiken. Strålning från basstationer för mobiltelefoni Kommunikationen i mobiltelesystemet sker i luften med hjälp av radiovågor. Mobiltelefoni använder som regel frekvenser från 450 MHz upp till 2500 MHz. En basstation består bl.a. av en antenn. Basstationen kan vara placerad på en mast eller en hög byggnad. Radiovågor sänds endast ut av antennen i antennens egen riktning, ungefär som ljuset från en strålkastare. Under eller bakom antennen är radiovågorna mycket svagare. Radiovågornas styrka på marken nära en mast är låg eftersom antennen är riktad ut från masten. Den tekniska utrustningen i basstationen och kablarna till antennen avger ingen strålning av betydelse. Den exponering som basstationer ger upphov till är mycket svag. När det gäller mobiltelefoni baserar Strålsäkerhetsmyndigheten sina rekommenderade gränsvärden på de gränsvärden som anges i rekommendationer från FN:s världshälsoorganisation WHO och International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection, ICNIRP, en oberoende internationell strålskyddskommission för icke-joniserande strålning. Under de senaste åren har Strålsäkerhetsmyndigheten (tidigare Statens strålskyddsinstitut, SSI) gjort flera utredningar om strålningsförhållandena kring basstationer för mobiltelefoni. Dessa kan sammanfattas enligt följande: Sida 10 av 12

11 Avsnitt BYGGNADEN version Gränsvärdena överskrids på enstaka meters avstånd rakt framför antennens strålande yta. I de fall då antennerna är placerade på master eller husfasader innebär detta att man normalt inte kan utsättas för nivåer över referensvärdet. På avstånd större än något tiotal meter från antennerna är strålningsstyrkan mycket låg. För en högt placerad antenn kan högsta värde på marknivån uppgå till ca en tiondel av referensvärdet. Antennerna har låg utstrålning i andra riktningar än framriktningen. För antenner placerade på husfasader innebär detta att strålningen i utrymmen bakom antennen är klart under referensvärdena, i synnerhet som väggen har viss dämpande förmåga. Det är dock också helt klart att det kan förekomma strålning med fältstyrkor på enstaka V/m i dessa utrymmen. Det innebär inget strålskyddsproblem, men kan innebära en risk för störningar på känslig elektronisk utrustning. Vid behov ska operatören kunna redovisa radiovågornas styrka på områden där allmänheten kan vistas. Radon Radon är en radioaktiv ädelgas som sönderfaller till radondöttrar. Dessa fastnar lätt på partiklar i luften och följer med inandningsluften ner i lungorna. Strålningen från radondöttrarna kan orsaka lungcancer. Tobaksrökning förvärrar riskerna med höga radonhalter. Höga radonhalter innebär inte någon akut fara men är på lång sikt en hälsorisk. Källor till radon i inomhusluften är mark, stenbaserade byggnadsmaterial och hushållsvatten från borrade brunnar. Markradon kommer in i byggnaden genom otätheter i grundkonstruktionen och om det råder undertryck i byggnaden ökar risken för att markluft med radon sugs in i fastigheten. Radon från dricksvattnet ger normalt ett marginellt bidrag till radonhalten i inomhusluften. Radon från byggmaterial är framförallt ett problem i byggnader där s.k. blåbetong använts, (användes mellan 1929 och 1975). Alla stenbaserade byggmaterial innehåller radium och avger radon. Normalt är radiumhalten så liten att radonavgången är betydelselös, dock med ett undantag - alunskifferbaserad lättbetong. I dessa fall måste ventilationsåtgärder vidtas. Radongasflödet från grusåsar är ofta stort därför att sådan mark är mycket luftgenomsläpplig. I leror och andra täta marktyper är radongasflödet till markytan i regel litet, men sprickor kan lokalt leda radongashaltig luft till ytan och orsaka förhöjda radonhalter. Det senare gäller även berg. Ett hus med otät grund på lågriskmark kan uppvisa högre radonhalt än ett hus med tät grund beläget på högriskmark. För att få kunskap om radonsituationen kan mätning före byggnation vara ett sätt. Nybyggnader ska utformas, projekteras och byggas utifrån att inomhusluften ska innehålla en låg radonhalt. Detta förutsätter kontroll och eventuella åtgärder för att säkerställa en radonsäker byggnad. Sida 11 av 12

12 Avsnitt BYGGNADEN version Bedömningsgrunder för radon Planrelaterade För radon i inomhusluft gäller att årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas inte får överstiga 200 Bq/m3 luft (BFS 2014:3). Användbara underlag Stockholms miljöprogram Stockholms Kemikalieplan Boverkets byggregler BBR. Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare. Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut Socialstyrelsens meddelandeblad Elektromagnetiska fält från kraftledningar, juni Magnetfält och hälsorisker (2009). Magnetfält från luftburna trefas kraftledningar. SLB-analys nr 2:94 (Uppdatering 1997) Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Radon i byggnader (Boverket) Radonguiden Åtgärder mot radon i bostäder. Boverket i samarbete med Formas, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut Radon och naturlig strålning (Statens strålskyddsinstitut) Miljökonsekvensbeskrivning och hälsa, Socialstyrelsen 2004 Strålning från mobiltelesystem Informationsbroschyr från sex myndigheter (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Post och Telestyrelsen, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut) Mobiler och master information om radiofrekventa fält. Strålsäkerhetsmyndigheten Passivhuscentrum. Sida 12 av 12