Föredragningslista

Transkript

1 Förbundsmöteshandlingar 2018

2 Innehåll Föredragningslista... 3 Rösträtt... 4 Förslag till arbetsordning vid DSF Förbundsmöte Förslag till verksamhetsinriktning Svenska Danssportförbundets verksamhetsinriktning och prioriterade områden Motion 1, DK Impetus Motion 2, Föreningen Lycksele Bugg & Swing Motion 3, Lunds DK Gåsasteget Motion 4, Alemana Dansklubb Motion 5, Borås Dansförening Motion 6, Borås Dansförening Fastställande av arvode till förbundsstyrelsen Fastställande av officiellt kungörelseorgan Förslag till årsavgifter att gälla från 1 januari Valberedningens Nomineringsförslag

3 Föredragningslista 1 Mötets öppnande 2 Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den av förbundsstyrelsen upprättade röstlängden 3 Val av mötesfunktionärer a) ordförande b) sekreterare c) två justeringspersoner, att jämte ordförande justera mötets protokoll d) erforderligt antal rösträknare e) redaktionskommitté 4 Fastställande av arbetsordning 5 Fastställande av föredragningslista för mötet 6 Fråga om mötets behöriga utlysande 7 Kandidatnominering för val enligt punkterna Behandling av styrelsens och revisorernas berättelse för senast förflutet verksamhets/räkenskapsår a) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse b) förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse och fondförvaltning c) revisionsberättelse 9 Beslut om disposition av årets resultat 10 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning 11 Behandling av a) förslag till verksamhetsplan med ekonomiska förutsättningar b) styrelsens propositioner c) motioner som kommit förbundet tillhanda senast 1 februari och som avgetts från röstberättigad förening, röstberättigad medlem i sådan förening eller distriktsorgan d) fastställande av årsavgifter e) fastställande av arvode till förbundsstyrelsen f) fastställande av officiellt kungörelseorgan 12 Kandidatplädering 13 Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande, för en tid av ett år 14 Val av tre (3) ordinarie ledamöter för en tid av två år 15 Eventuella fyllnadsval av ledamöter i förbundsstyrelsen för en tid av ett år 16 Val av tre (3) suppleanter för en tid av ett år 17 Val av ordförande i disciplinnämnd för en tid av ett år 18 Val av två (2) övriga ledamöter i disciplinnämnd för en tid av två år 19 Fyllnadsval av en (1) ledamot i disciplinnämnd för en tid av ett år 20 Val av en revisor och dennes personliga suppleant med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet för en tid av ett år, (Beträffande kompetens m.m. se 5 kap) 21 Val av ordförande för valberedningen för en tid av ett år, samt två ledamöter för en tid av två år 22 Mötets avslutning 3

4 Rösträtt I förteckningen nedan redogörs för vilka föreningar som har rösträtt enligt DSF:s stadgar 7 kap 5. Bergslagens Danssportförbund Black River Linedance Club Dansklubben Dream Team Dansklubben Hedemora Svänggäng Dansklubben Marionetterna L-A Danzers Dansklubb Linde Dansklubb Mora Dansklubb Mälardalens Dansklubb Mittnorrlands Danssportförbund Dansföreningen Rockringen Dansklubben Faxe Söderhamn Danssportklubben Spirorna Härnösand Föreningen JoyDancers Sundsvall Föreningen Trolldansarna Gävle Rockin Rollin Club Nimbus Dansklubb Norrbotten-Västerbottens Danssportförbund Dansklubben Kiruna Bugg & Swing Danssportföreningen Norrskensdansarna Danssportföreningen Piteswänget Föreningen Lycksele Bugg & Swing Föreningen Umeå Dansimperium Kalix Bugg & Swing Sällskap Luleå Bugg & Swing Dansklubb Luleå Rytmik o Balettförening Skellefteå Dansklubb Skåne-Hallands Danssportförbund Dansföreningen Dansa Åh Le Dansklubben Impetus Helsingborg Halmstad Rock n roll Club Helsingborgs Dansförening Lunds Dansklubb Gåsasteget Sportdansklubben Laxbuggarna Söderåsens DK Blåa Skor Tyresvingen Gammeldansförening Vollsjö Danssportsklubb Öresunds Dansförening Småland-Blekinge Danssportförbund Dansklubben Danzvett Dansklubben Gullabo Swingers Dansklubben Snésteg Dansklubben Spinnrockarna Dansklubben Swing Föreningen Crazy Stepz Kalmarsunds Sportdansklubb Jivers Dancingclub Jönköpings Sportdansklubb Tipsy Dansklubb Vimmerby Dansstudio Ideell Förening Vimmerby Sportdansklubb Västbo Sportdansklubb Älmhults Dansklubb Stockholm-Upplands Danssportförbund Alemana Dansklubb Birka Dansklubb Dansföreningen Danslyckan Dansklubben Färingsö Humbuggs Dansklubben Nyckeln Dansklubben Quick And Quick EBBA Dansklubb Föreningen Boogie Lovers Föreningen Dedicated Dance Club Föreningen Olands Bugg & Swing Föreningen Saltsjöbadsbaletten Föreningen Värmdö Dansare Solna Sportdansklubb Stockholms Dansklubb Stockholms Danssällskap Stockholms IF Midia Swingkatten Dans- o Kulturförening Tyresö Danssportklubb Täby 10-dansklubb Uppsala Bugg o Swing Society Väsby Dansklubb 4

5 Västergötlands Danssportförbund ArtDance Falköping Dansförening Borås Dansförening Dansföreningen HV-Dans Dansklubben Buggie Dansklubben Stop And Go Hjo Dansklubb Independance Danssportklubb Sportdansklubben Dansverkstan Tidaholm Skara Rockarna Dansförening Östra Danssportförbundet Club Tdans Dansföreningen Vasadansarna Dansklubben Mälarbuggarna Dansklubben Rock You 2 Linköping Dancing Team DF Linköpings Sportdansklubb Västsvenska Danssportförbundet Dancing Team Club Hammarö Dansföreningen Dance Port Fjällbacka Dansföreningen Munkbuggarna Dansklubben Bohusbuggarna Dansklubben Donnum Ferrum DC Team Gothenburg Elite Dance Dansklubben Rocksulan Karlskoga Dansförening Mölndals Danssportklubb DF West Coast Jitterbugs Totalt är det 93 röstberättigade föreningar, fördelade enligt följande: SDF Antal föreningar med rösträtt Bergslagens DSF 8 Mittnorrlands DSF 6 Norrbotten-Västerbottens DSF 9 Skåne-Hallands DSF 10 Småland-Blekinge DSF 14 Stockholm-Upplands DSF 21 Västergötlands DSF 9 Västsvenska DSF 10 Östra DSF 6 5

6 Förslag till arbetsordning vid DSF Förbundsmöte 2018 Registrering av ombud Varje ombud ska registrera sig innan möte för att upptas i röstlängd som röstberättigad. Registrering bekräftas genom att varje ombud får röstkort samt namnskylt. Ombud som har två röster får två röstkort. Yttrande och förslagsrätt Under Förbundsmötet har ombud, förbundsstyrelsens ledamöter, förbundsmötespresidium och revisorer samt motionär i vad avser egen motion yttrande och förslagsrätt. Valberedningens ordförande och dess ledamöter har yttranderätt i frågor som de har berett. Ledamöter i förbundets kommittéer/verksamhetsområden, RFs representant och kansliets personal har yttranderätt. Annan närvarande person kan få yttra sig efter enhälligt beslut från Förbundsmötet. Vid Förbundsmötet får kommitté- och VO-medlemmar inom DSF närvara samt föreningsmedlemmar i mån av plats. Efter beslut av årsmötet (enkel majoritet) kan press/media och andra personer/organisationer närvara. Begära ordet lämna förslag Talare får begära ordet genom att räcka upp handen. Ordföranden eller sekreteraren, efter beslut dem emellan, noterar den anmälda talaren på talarlista. Varje talare får tala i max fem minuter. Om mer tid önskas av talaren, får denne på nytt begära ordet och noteras sist i talarlistan. Alla förslag som Förbundsmötet ska behandla, förutom rena bifalls-/avslagsyrkanden måste lämnas in skriftligen till ordföranden och formuleras som förslag/yrkanden till beslut utom vid ordningsfråga, se nedan. Alla förslag på förbundsmötet protokollförs. Styrelsens förslag är huvudförslag. Rösträtt Endast de valda ombuden som finns på den av Förbundsmötet fastställda röstlängden har rösträtt. Det är inte tillåtet att överlåta rösträtt till någon efter att röstlängden är fastställd. Sekretariat, protokoll Förbundsmötet väljer sekreterare som ska ansvara för mötesprotokollet. Så snart som möjligt efter Förbundsmötet och efter godkännande av justeringspersonerna, kommer ett beslutsprotokoll att publiceras på hemsidan. Vid omröstning genom votering (begärd rösträkning) ska röstfördelningen anges i protokollet. Utöver mötesordföranden justeras mötets protokoll av de av Förbundsmötet valda protokolljusterarna. Omröstning När debatten är avslutad frågar ordföranden om Förbundsmötet är redo att gå till beslut. Ordföranden redovisar de yrkanden/förslag som kommit in, samt föreslår i vilken ordning de ska behandlas (propositionsordning). Beslut tas normalt med acklamation (muntliga ja-rop). Ordföranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Om något av ombuden vill ha en noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära votering. Efter begärd votering sker röstning genom handuppräckning med röstkorten utan att de räknas (försöksvotering). Ordföranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med klubbslag. Om något av ombuden vill ha en ännu noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära rösträkning. Begärs rösträkning räcker ombuden på nytt upp sina röstkort och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordföranden som bedömer vilket av förslagen som fått majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Sluten omröstning tillämpas endast vid personval

7 Beslut Om inget annat anges i Svenska Danssportförbundets stadgar avgörs vid omröstning alla frågor med enkel majoritet (absolut eller relativ). För beslut i sakfrågor krävs absolut majoritet (mer än hälften av antalet avgivna röster, blank röst räknas inte). Personval avgörs genom relativ majoritet (de som fått högsta antalet röster är valda oberoende av hur det antalet förhåller sig till totala antalet röster). Vid omröstning, som inte avser personval, skall vid lika röstetal gälla det förslag som biträds av ordföranden, om denne är röstberättigad. Är han inte röstberättigad, avgör lotten. Vid personval skall i händelse av lika röstetal genomföras, om nödvändigt en andra valomgång för att skilja kandidaterna åt. I händelse av lika rösttal i den andra omgången ska lotten avgöra. För bifall till stadgeändring krävs beslut med minst 2/3 av antalet avgivna röster. Redaktionskommitté Redaktionskommittén väljs av Förbundsmötet och ska bestå av två ledamöter. Redaktionskommittén kan vara Förbundsmötet behjälplig med att utarbeta förslag som krävt utredning eller med förslag som i formuleringshänseende hänskjutits till redaktionskommittén när ett direkt avgörande inte kunnat ske. Sakupplysning Sakupplysning kan begäras av någon som har viktiga fakta att tillföra debatten eller vill rätta felaktigheter som använts i debatten. Sakupplysning ska motiveras för ordföranden och bryter talarlistan. Upplysningen får inte innehålla någon argumentation. Ordföranden beslutar om sakupplysningen beviljas. Replik När någon blir medvetet misstolkad eller personligt angripen i en debatt kan denne begära replik. Replik bryter talarlistan och får därför inte vara mer än ett kort svar från den angripna. En replik får inte pågå i mer än max två minuter. Ordföranden beslutar om replik beviljas. Efter en replik kan ordföranden bevilja kontrareplik enligt samma princip som för replik. Ordningsfråga Ordningsfrågor rör formerna för mötet, exempelvis behov av paus/ajournering för t.ex. överläggningar mellan ombuden, åsikter om propositionsordningen eller streck i debatten. Ordningsfrågor bryter talarlistan. Som regel kräver inte ordningsfråga skriftligt yrkande om inte ordföranden begär det. Streck i debatten Streck i debatten kan föreslås av något av ombuden eller av ordföranden. Förbundsmötet beslutar om streck i debatten ska sättas efter fråga från ordföranden. Då streck i debatten sätts, sätter de som vill tala upp sig på talarlistan. När strecket är satt kan ingen ytterligare sätta upp sig på talarlistan. Innan debatten går vidare med talarna på listan redovisar ordföranden de yrkanden (förslag till beslut) som hittills har inkommit och den på talarlistan som tänker lämna yrkanden senare i debatten lämnar då in dessa skriftligt, innan debatten fortsätter. Yrkanden får inte tillföras efter att streck i debatten har satts. Reservation Om något av ombuden vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet fattats. Reservationen skall skriftligen lämnas till mötesordföranden, senast vid Förbundsmötets avslutande. Reservationer protokollförs. Val av valberedning Förbundsmötet väljer valberedning. Valberedningens uppgift är att bereda personval och lägga förslag på dessa vid kommande Förbundsmöte

8 Sluten omröstning vid personval Om det vid personval finns fler kandidater än platser kan förbundsmötet eller ordföranden besluta att sluten omröstning ska tillämpas. Ombuden röstar med blank röstsedel. Röstsedel ska innehålla högst det antal namn som valet avser. Röstetalen för varje kandidat protokollförs. Val/ Nomineringsprocedur/Kandidatplädering Vid kandidatnominering redovisar valberedningen sitt förslag. Därefter får ombuden föreslå (nominera) ytterligare kandidater utöver valberedningens förslag. Ifall nominerad person inte blir vald till posten den är nominerad till, tillfrågar mötesordföranden om denne vill ställa upp i nästa val. Eventuellt inte närvarande skall tillfrågas innan, av förslagsställaren, om de är intresserade att stå kvar i valproceduren. Mötet beslutar om kandidaterna skall presentera sig själva. Valbarhet Utdrag ur 3 kap 1 RF:s stadgar Valbarhet enligt 3 kap 1 RF stadgar För samtliga val som företas av årsmöten inom RF:s organisationer krävs att den nominerade är medlem i förening ansluten till RF. Utdrag ur 3 kap 7 DSF:s stadgar Valbar är varje i Sverige permanent bosatt person. Ledamot av förbundsstyrelsen är inte valbar som revisor eller revisorssuppleant. Utdrag ur 2 kap 2 DSF:s stadgar Arbetstagare inom förbundet och SDF får inte väljas till ledamot av förbundsstyrelsen eller SDF-styrelsen

9 Förslag till verksamhetsinriktning Verksamhetsidé Svenska Danssportfo rbundets uppgift a r att fra mja dansen och danssporten i Sverige i o verenssta mmelse med idrottsro relsens ma l och inriktning. Vi bedriver va r dansidrott i fo reningar fo r att ha roligt, ma bra och utveckla ma nniskor under hela livet. Vision Fo r alla i ta vlings-, motions- och socialdans Värdegrund Gla dje, Engagemang, Ö ppenhet Baserad på Idrottens gemensamma värdegrund: Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel Gemensam målsättning och inriktning inom idrotten Vi inom dansidrotten är en del av idrottsrörelsen och vi arbetar tillsammans med alla övriga idrotter inom Riksidrottsförbundet (RF). Vid RF-stämman 2015 beslutade idrottsrörelsen om en ny verksamhetsidé, långsiktiga mål samt att en strategisk plan, gemensam för idrotten skulle tas fram. På RF-stämman 2017 antogs den. Svenska Danssportförbundet justerade och moderniserade redan vid FM 2016 verksamhetsidén så att den överensstämmer med RF. Samma sak med förbundets långsiktiga strategi. För att möta de så kallade megatrenderna Globalisering, Urbanisering, Digitaliseringen och även Individualiseringen och leva i takt med i en förändrad omvärld måste svensk idrott ta nya gemensamma krafttag. Hälsotrenden kanske är den megatrend vi själva kan dra nytta av. Det betyder helt enkelt att de mål vi som förbund väljer att sätta på kort och lång sikt ska vara en del av de övergripande långsiktiga målen och att insatser vi gör ska vara i samklang med de strategiska områden svensk idrott tillsammans beslutat om att sträva efter mot Livslångt idrottande: - Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. - Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt

10 Idrott i förening: - Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrottens värdegrund är vår styrka: - Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Idrotten gör Sverige starkare: - Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. Utvecklingsresor för förändring Målen 2025 kräver stora insatser och många gånger ändrade syn- och arbetssätt. Därför har idrottsrörelsen också lagt fast några gemensamma strategiska områden där utveckling och förändring måste ske. Det är också inom ramen för de olika utvecklingsresorna som målen och aktiviteterna i första hand kommer finnas. De fem strategiska utvecklingsresorna som svensk idrott ska göra tillsammans är: En ny syn på träning och tävling Den moderna föreningen engagerar Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en framgångsrik idrott Ett stärkt ledarskap Svenska Danssportförbundet har sedan tidigare en långsiktig strategi Tillväxt och utveckling för danssportens bästa. Vår strategi beskriver hur vi ska bli framgångsrika. Svenska Danssportförbundet fokuserar på följande långsiktiga framgångsfaktorer. Satsning på Barn och Ungdomar genom att möta dem där de finns samt genom attraktiva och glädjefyllda former för träning skapa utveckling i våra föreningar. Införliva danser i vår verksamhet som attraherar yngre dansare för att skapa en god tillväxt. Utvecklingsmodell som leder till en långsiktig utveckling av dansare oavsett ålder och ambition. Elitsatsning för att skapa en topp och internationella framgångar och därmed skapa förebilder och motivation för unga som vill utvecklas. Tävlingsformer som ger spänning samt begripliga och snabba resultat genom att använda modern teknik och innovativa lösningar

11 Svenska Danssportförbundets verksamhetsinriktning och prioriterade områden Med utgångspunkt i svensk idrotts målsättningar och var vi som förbund befinner oss på utvecklingsresan föreslår Förbundsstyrelsen följande prioriterade områden som verksamhetsinriktning de kommande två åren : En ny syn på träning och tävling Ta fram riktlinjer för vår barn- och ungdomsverksamhet: Utveckla tävlingsstrukturen, tävlingsformer och uppdatera reglementet Utveckla nya forum/plattformar/scener/koncept för barn- och ungdomar (förutom mer traditionell träning och tävling). Utveckla arrangörshandledningar för tävling. Uppdatera DSFs utvecklingsmodell från Ta fram grenutvecklingsplaner för de olika danserna för att tydliggöra varje dansgrens specifika utvecklingsbehov. Fortsätta att även satsa på danser som tillhör subkulturer som inte kräver att man är två (pardans) för att attrahera fler barn och unga. Den nya elitverksamheten ska färdigställas, implementeras och fungera från 2020 i enlighet med Strategi Utveckla och sprida träningskonceptet each one teach one som stimulerar dansare att lära av varandra. Den moderna föreningen engagerar Underlätta föreningarnas arbete genom att bl a stimulera till ökat samarbete med SISU-lokalt.. Skapa mer tid för dans genom att utveckla, effektivisera och digitalisera stöd för administration till föreningar via dans.se. Underlätta samverkan mellan föreningar och därmed skapa möjligheter till nya mötesplatser. Aktivt lyfta vår värdegrund i samtliga kanaler, inte minst i mötet med föreningar. Skapa fler förutsättningar för föreningar som arbetar med social- och motionsdans att stimulera dansa hela livet. Inkluderande idrott för alla Identifiera normer och trösklar som gör att vissa grupper inte finns representerade inom DSF samt att arbeta för ett välkomnade förhållningssätt

12 Jämställdhet för en framgångsrik idrott Besluta om det fortsatta arbetet med könsneutralt tävlingsreglemente. Kontinuerligt följa upp fördelning mellan kön i förbundets olika delar av verksamheten. Ett stärkt ledarskap Förankra och kommunicera DSFs utbildningsstruktur. Öka kompetensen inom ledarskap hos våra ledare och tränare. Skapa en plattform/mötesplats för tränare inom DSF

13 Motion 1, DK Impetus a) Ingen sammanslagning av ålderskategorier b) Full utdelning u-poäng c) Se över regler för klassflyttning Motion till DSF årsmöte gällande uppflyttningspoäng Helsingborg Med bakgrund av att det nuvarande systemet för uppflyttning och uppflyttningspoäng i tiodans/standard/latin under många år inte gynnar våra dansare och ser till dansarnas bästa, anser vi at detta system måste ändras. a) Sammanslagning av ålderskategorier Vi menar att det inte främjar våra dansare att slå ihop olika ålderskategorier. Inget juniorpar vill bli slaget av ett barnpar och samma gäller förstås Junior-Youth, Youth-Vuxen och Senior-Vuxen. Detta skapar enbart missnöje i vår tävlingsvärld. Det finns ingen anledning att ha dessa olika ålderskategorier om man hela tiden gör dessa sammanslagningar. Att spara tid eller funktionalitet behöver kanske inte vara en prioritet så sällan som tävlingsmöjligheterna erbjuds. Vi föreslår att låta varje ålderskategori tävla för sig, i den klass de hör hemma i, även om det finns få par. Ett solouppträde eller en klass med få deltagare, alternativt separat prisutdelning, kommer att stärka erfarenheterna och parets/dansarnas självförtroende. Dansarna är artister och atleter och bör därför bli behandlade som det. Erbjud gärna alla dansarna att dansa med en åldersgrupp över sin egna om paret önskar detta, för nöjet och erfarenhetens skull. b) Ge alla deltagande paren fulla poäng. I dag får inte paren fulla poäng om det är mindre än 6 par i klassen. Detta innebär att det tar mycket lång tid för paren att samla ihop uppflyttningspoäng då det i många klasser tävlar väldigt få par. Sverige är ett långt och stort land. För många dansare betyder det många, långa och dyra resor. Det medför därför också att många noga uträknade och slutliga val måste göras. Dansare behöver framgångar och förändringar, annars slutar de att dansa till slut. Vi föreslår att ge de deltagande paren fulla poäng, även om det är färre deltagare i deras klass eller ålderskategori. Paren reser långt för att tävla och gör sitt yttersta även i dessa lägen och förtjänar då sina poäng för att komma vidare i sin danskarriär. Resultatet om det inte sker en förändring, blir att paren slutar att resa och delta i tävlingar då de befarar att inte få sina uppflyttningspoäng eller att de ska bli hopslagna med andra ålderskategorier. Om ålderskategorier måste bli hopslagna, så erkänn och uppmärksamma de högst placerade paren i varje kategori och ge dem båda sina fulla poäng

14 c) Klassflyttning Systemet/Reglerna om att be om att få bli uppflyttad till nästa klass, är inte okej. Om det inte är så att man är i ett nytt partnerskap och den ena dansaren i paret kommer ifrån en lägre klass och man behöver bli rådd förstås. Då ska självklart förbundet tillfrågas. Men, att be om att bli uppflyttad. Vem är det egentligen som bestämmer detta? Det är ju i sådana fall poängsystemet det är fel på och därför finns det då par som är uttråkade och understimulerade i sin klass och således ber om att bli uppflyttade. - Ett icke fungerande system. Vi föreslår att vi har ett fungerande poängsystem där tävlande, oavsett antal deltagare, kan få sina poäng, i stället för att stå och stampa på samma ställe, utan möjlighet till uppflyttning. Detta blir en mycket bättre lösning än att ha ett system där man kan fråga sin tränare/förbundet om uppflyttning. Detta uppmuntrar tävlandet och blir en sund morot. Vi måste fråga oss varför antalet tiodanspar/standard/latin tävlande faller kraftigt i Sverige och hitta ett väl fungerande poängsystem och tävlingsformer som gynnar våra dansare på ett positivt sätt. För gärna en dialog med oss som arbetar för våra dansares bästa. Dansklubben Impetus Förbundsstyrelsens svar på Motion 1 Motionären föreslår flera olika ändringar i tävlingsreglerna inom tiodans avseende uppflyttning och uppflyttningspoäng. Det avser att sluta med sammanslagning av ålderskategorier, full utdelning av poäng oavsett antal deltagande par samt förändring av regler för klassflyttning. Förbundsstyrelsen inser problemen med nuvarande tävlingsregler och arbetar aktivt att få till fler tävlingar. De förändringar motionären önskar få till avser ändringar i tävlingsreglementet och det är inte en fråga för förbundsmötet. Förbundsstyrelsen ställer sig dock positiv till en översyn av dessa regler på det sätt motionären ger uttryck för och uppdrar åt Tekniska kommittén att utreda frågan. Därmed anses motionen besvarad

15 Motion 2, Föreningen Lycksele Bugg & Swing a) Översyn åldersflyttning Junior till C-klass i smalare grenar b) Ändra regler deltagande på internationella tävlingar i BW Översyn av åldersförflyttning för juniorer till C-klass i mindre discipliner samt ändrade regler för deltagande vid internationella tävlingar i Boogie Woogie Föreningen Lycksele Bugg och Swing önskar att Svenska Danssportförbundet skyndsamt gör en utvärdering av vilka konsekvenser som införandet av C-klass har inneburit för de smalare disciplinerna. Med smalare discipliner avses de där antalet utövare som tävlar är lågt. Föreningen har uppmärksammat de konsekvenser som uppstår i samband med åldersförflyttning från juniorklass till vuxenklass när högsta öppna juniorklass är B-klass, regelgrupp 3. För juniorer som tävlar i högsta öppna juniorklass i Boogie Woogie och Lindy Hop så innebär det att juniorparet vid åldersförflyttning hamnar i vuxen C-klass i regelgrupp 3. Detta innebär stora konsekvenser för möjligheterna att tävla internationellt då detta endast är möjligt för högsta öppna klass, vilket i Boogie Woogie är Vuxen A, regelgrupp 1. Svenska Danssportförbundets elitverksamhet inom Boogie Woogie löper risk att stå utan dansare då juniorpar som tävlar internationellt vid åldersförflyttning till vuxen först ska ta sig genom C-klass och därefter B-klass för att enligt reglementet få tävla internationellt då de når regelgrupp 1. Samma problematik möter redan etablerade vuxna dansare som tävlar internationellt och som byter partner och därmed flyttas ned en regelgrupp. De måste därmed med sin nya partner åter passera B- klass för att kunna fortsätta tävla internationellt. Utifrån att det är få par som tävlar i Boogie Woogie så kan detta innebära många tävlingar, då antalet poäng som delas ut vid tävlingarna står i relation till antalet tävlande i klassen. I värsta fall innebär en 1:a plats 1 poäng, vilket utifrån att 6 poäng ska samlas innebär många tävlingar eller att paret i värsta fall utifrån denna situation helt upphör att tävla. Utifrån problembeskrivningen ovan så ser Föreningen Lycksele Bugg och Swing behov av att Svenska Danssportförbundet ser över det nationella regelverket och ändrar reglerna för deltagande vid internationella tävlingar i Boogie Woogie så att svenska par inte stoppas från internationellt tävlande vid uppgång från juniorklass till vuxenklass eller vid byte av danspartner som vuxna. Sammanfattningsvis önskar Föreningen Lycksele Bugg och Swing att Svenska Danssportförbundet fattar beslut om att; Genomföra en utvärdering av vilka konsekvenser införandet av C-klass innebär för discipliner med få tävlande avseende åldersförflyttning från junior till vuxen där högsta öppna klass är B- klass i junior. Se över och ändra regelverket för deltagande vid internationella tävlingar i Boogie Woogie, utifrån att juniorer i högsta öppna klass vid åldersförflyttning till vuxen inte tillhör högsta öppna klass utan C-klass enligt regelverket och därmed inte längre kan tävla internationellt utan att först passera C-klass och B-klass för att nå högsta öppna vuxenklass, samt att dansare som tillhör högsta öppna vuxenklass vid byte av danspartner inom denna regelgrupp inte längre tillhör högsta öppna klass. Underskrivet av Föreningen Lycksele Bugg och Swing genom Mats Filipsson Ordförande, Föreningen Lycksele Bugg och Swing

16 Förbundsstyrelsens svar på Motion 2 Motionären föreslår Översyn åldersflyttning Junior till C-klass i smalare grenar b) Ändra regler deltagande på internationella tävlingar i BW Förbundsstyrelsen yrkar avslag då reglementsändringar inte är en fråga för förbundsmötet. Förbundsstyrelsen uppdrar åt Tekniska kommittén att utreda frågan. Därmed anses motionen besvarad. Motion 3, Lunds DK Gåsasteget Översyn regler för klassflyttning Motion till Svenska Danssportförbundet Vi föreslår att reglerna för uppflyttning mellan klasser förändras så att det är möjligt att gå ner i klass om man inte håller rätt nivå (A, B, C). Vi föreslår att detta sker automatiskt, utan begäran om dispens eller uppehåll från den tävlande. Förslagsvis hanteras upp- och nerflyttningar vid samma tidpunkt som upp- och nerflyttningar från/till super A klassen d.v.s. efter SM. Vi föreslår att flyttningen bygger på ett poängsystem där varje start i tävling ger poäng och de par med lägst poäng (mellan 10% -25%) flyttas ner en klass. Förslagsvis med bibehållande av 3 up så att det endast behövs 3 up för att gå upp i klass igen. (man kan lägst flyttas ner till C.) Vi tror att modellen gynnar de aktiva dansarna, oavsett vilken nivå de befinner sig i Allt med dansen och dansarnas bästa för ögonen. Lund Tävlingssektionen och Styrelsen för Lunds Dansklubb Gåsasteget, genom Annika Borg Förbundsstyrelsens svar på Motion 3 Motionären föreslår översyn av regler för klassflyttning för att möjliggöra nedflyttning till lägre klass om man inte håller rätt nivå. Förbundsstyrelsen yrkar avslag då reglementsändringar inte är en fråga för förbundsmötet. Förbundsstyrelsen uppdrar åt Tekniska kommittén att utreda frågan. Därmed anses motionen besvarad

17 Motion 4, Alemana Dansklubb a) Ändra R-klass till E o D-klass. b) U-poäng även i E o D-klass. c) Fri klädsel B-klass Youth, Adult och Senior. d) B-klass får göra fria figurer. e) E-klass kräver 3 u-p, övriga klasser 6 u-p. Motion till Svenska Danssportförbundet Alemana Dansklubb önskar att reglerna för 10-dans ska ändras: R-klass ändras till E och D klass E-klass ska vara en dans i respektive disciplin Vals och Cha Cha D-klass skall vara två danser i respektive disciplin Vals, Quickstep samt Cha Cha och Jive Att uppflyttningspoäng även tillämpas i E och D-klass Att danserna i standard C-klass återgår till tidigare Vals, Tango och Quickstep Fri klädsel i B för youth, adult och senior. (Ej för barn och junior). Att B-klass återgår till fria figurer och inte begränsas till Basic Uppflyttningspoäng i E-klass 3 poäng övriga klasser 6 poäng Motivering: Att det i R-klasserna nästa alltid är samma par som vinner utan att behöva gå upp till C-klass Med E och D klass blir det mer rättvist för att de som vinner får poäng C-klass, slowfox är mycket svårare än Tango för barn och ungdom Då en del klasser har få deltagare, utgår inga eller få poäng Denna förändring bidrar till ett enklare sätt för klubbar att rekrytera och för klubbar som inte har Tiodans som huvudinriktning att kommer igång med Tiodansverksamhet Alemana Dansklubb/Johnny Lindberg ordförande Förbundsstyrelsens svar på Motion 4 Motionären föreslår flera ändringar i tävlingsreglementet inom tiodans bl.a. ändra R-klass till E o D-klass, uppflyttningspoäng även i D-E klass, fri klädsel i B-klass Youth, Adult och Senior, fria figurer i B-klass. Förbundsstyrelsen yrkar avslag då reglementsändringar inte är en fråga för förbundsmötet. Förbundsstyrelsen uppdrar åt Tekniska kommittén att utreda frågan. Därmed anses motionen besvarad

18 Motion 5, Borås Dansförening Återinför VO Elit Å T E R I N F Ö R V O - E L I T Å T E R G Å T IL L AR B E T S S Ä T T E T KR I N G E L I T V ER K S A M H E T S O M D E T V A R M E D V O- E L I T BAKGRUND Vi har i vår förening följt utvecklingen kring elitverksamheten sedan den började att omstruktureras. Vi var på god väg att skicka in en motion om detta förra året men valde att ge det ett år till. Vi har i klubben både dansare inom elit samt förbundskaptener i vår organisation. Vi känner att elitsatsningen fungerar mycket bristfälligt. IDENTIFIERAT PROBLEM I skrivande stund finns det ett generellt missnöje i landet med hur information sprids, hur satsningar görs, samt brist på struktur och arbetssätt. Intresset från dansare svalnar och engagemanget blir mindre och mindre från de tävlande. BEDÖMNING VO-Elit var en samling människor som arbetade med det område de hade stor kunskap inom. Vår elitverksamhet inom svensk danssport fungerade väl då. Verksamheten tidigare var strukturerad och balanserad. Idag är det tyvärr mest oreda och den förmedlar inte särskilt mycket framtidsutveckling. YRKANDE Vi yrkar på att återinföra det tidigare sättet att arbeta med elitverksamheten. Utveckla och framtidssäkra elitsatsningen med VÖ-elit -sättet att arbeta som grund. MOTIONÄR Styrelsen för Borås Dansförening för Svenska Danssportförbundets årsstämma, Förbundsstyrelsens svar på Motion 5 Motionären föreslår att VO Elit återinförs. Förbundsstyrelsen vill till att börja med konstatera att hur förbundsstyrelsen väljer att organisera arbetet centralt i förbundet inte är en fråga förbundsmötet och därför bör motionen avslås. Förbundsstyrelsen arbetar för närvarande med en utvecklingsprocess som också inbegriper översyn av organisationen och de olika kommittéerna och där också arbetet med elitverksamheten ingår i den översynen. Eftersom detta arbete pågår ber vi att få återkomma med mer detaljer så snart arbetet är klart. Därmed anses motionen besvarad

19 Motion 6, Borås Dansförening Yrkar att beslut om att C-klass inte får delta på SM ska träda i kraft efter 2018, alternativt ge dansare i Junior C dispens J S M M E D C - K L A S S S M BAKGRUND F Ö R D R Ö J B E SL U T E T O M A T T J S M E N D A S T G Ä L L E R B & A K L A S S T IL L E F T ER S M , A L T ER N A T I V T B E V IL J A D I S P E N S Förra året skickade BDF in en liknande motion då vi upplevde att förbundet tog hastiga beslut som trädde i kraft med nästan omedelbar verkan. Detta påverkade tävlande ungdomar negativt. Detta beklagades på årsmötet av FS som sa sig ta åt sig av kritiken. Nu har det gjorts igen. IDENTIFIERAT PROBLEM Ny klass inom BRR presenterades i slutet av Dvs, C-klass. Denna klass är ej berättigad att delta på SM. Ungdomar som tävlade SM föregående år, i Juniorklass flyttas nu upp till Junior på grund av ålder men faller också ner en klass, till Junior C. Då klassen är ny och deltagande på tävlingar är extremt få, kommer det vara omöjligt för vissa av paren att kunna delta på SM. BEDÖMNING Vid SM 2017 fanns det ingen C-klass. Motionen handlar inte om att det var felaktigt att tillsätta en ny klass mellan R & N. Men vi tycker att förbundet har gjort precis som tidigare år, fattat ett beslut och direkt satt det till verkan utan att vidare tänka på konsekvenserna. För att göra ett beslut till en smidig övergång bör man ha en längre tid tills resultatet slår i kraft, alternativt ge dansare dispens som genom för få tävlande inte har någon chans att nå SM-klass. YRKANDE Borås Dansförening instämmer med Svenska Danssportförbundets beslut om C klass är bra att ha mellan R & N klass. Vi yrkar på att beslutet att C-klass inte får medverka på SM ska träda i kraft efter SM 2018, alternativt ge dansare i Junior C dispens att delta på SM då de inte kan nå B-klass pga för få antal deltagare. Vi anser att det var ett förhastat beslut att låta det träda i kraft med omedelbar verkan hösten Vi anser att det bör gå ett mästerskap emellan innan man justerar medverkande på SM. MOTIONÄR Styrelsen för Borås Dansförening för Svenska Danssportförbundets årsstämma,

20 Förbundsstyrelsens svar på Motion 6 Motionären yrkar att beslut om att C-klass inte får delta på SM ska träda i kraft efter 2018, alternativt ge dansare i Junior C dispens Förbundsstyrelsen yrkar avslag då motionen avser ändring i tävlingsregler som inte är en fråga för förbundsmötet. Förbundsstyrelsen vill dock uppmärksamma att det redan före jul 2017 fattades beslut efter förslag från Tekniska Kommittén om ett särskilt tillägg till tävlingsreglementet som gäller för SM BRR Genom det särskilda tillägget får också följande två grupper delta: 1. Par i C-klass i de smala grenarna Dubbelbugg, Rock'n'Roll och Lindy Hop samt Boogie Woogie Junior. 2. Par som tidigare deltagit på SM får också möjlighet att försvara sin SM-placering även om de nu tillhör C-klass, som t.ex. efter åldersförflyttning inom regelgrupp. Information om detta har publicerats på förbundets hemsida i december Därmed anses motionen besvarad. Fastställande av arvode till förbundsstyrelsen Förbundsmötet 2013 beslutade att arvode skall utgå till ordföranden för Svenska Danssportförbundet med ett belopp per månad som maximalt skall vara 25% av aktuellt prisbasbelopp. Vidare beslutade förbundsmötet att vid varje ordinarie förbundsmöte besluta huruvida arvode fortsatt skall betalas till ordföranden samt få veta hur detta arvode i så fall skall finansieras. Förbundsstyrelsens förslag Fortsatt arvode till ordförande för DSF Förbundsstyrelsen föreslår att arvode fortsatt utgår till ordförande för DSF i enlighet med beslutet från Förbundsmötet Handlingsplan för finansiering Finansiering sker genom det verksamhetsstöd som DSF får från RF. Fastställande av officiellt kungörelseorgan Enligt Danssportförbundets stadgar 3 kap 5 stycke 2 ska kallelse till förbundsmötet bland annat ske genom kungörelse i förbundets officiella kungörelseorgan. Idag används Danssportförbundets hemsida, samt DSF:s nyhetsbrev som förbundets officiella kungörelseorgan. Förbundsstyrelsen föreslår att DSF s hemsida, samt DSF:s nyhetsbrev utgör förbundets officiella kungörelseorgan

21 Medlemsavgift Verksamhetsavgift STIM/SAMI Totalt 2018 S:s per medlem Förslag till årsavgifter att gälla från 1 januari 2019 Danssportförbundets intäkter är i allt väsentligt baserade på bidrag och medlemsavgifter. Bidragen från staten, via RF, har ökat något, men samtidigt är en större del av bidraget riktat mot särskilda satsningar. Förbundsstyrelsen föreslår följande avgifter att gälla från den 1 januari 2019: , Över För ny medlemsförening gäller att innevarande kalenderår betalas endast medlemsavgift på så sätt att om antagning sker i tertial 1, 2 respektive 3 är medlemsavgiften 1 500, respektive 500 kr. Från 1 januari nästkommande kalenderår betalas total årsavgift enligt tabellen ovan

22 Valberedningens Nomineringsförslag 2018 Styrelsen Ordförande (1år) Ledamot (2 år) Ledamot (2 år) Ledamot (2 år) Suppleant (1 år) Suppleant (1 år) Suppleant (1 år) Stefan Kristofferson Jan Falk, omval Tony Irving, nyval Mark Hanzon Dalling, nyval Margareta Wandel, nyval Camilla Byström Johansson, nyval Daniel Everborn, nyval Följande personer är valda vid 2017 års förbundsmöte: Sven Knutson, Margaretha Bäck, Joachim Sköld Revisorer Ordinarie (1 år) Tomas Lönnström (E&Y) Personlig ersättare (1 år) Jens Karlsson (E&Y) Disciplinnämnden Ordförande (1 år) Ledamot (2 år) Ledamot (2 år) Märta Håkansson Jahnsén, omval Gert Franzén, omval Martin Berg, omval Följande personer är valda vid 2017 års förbundsmöte: Kjell Asp, Sven-Åke Caspersen Nomineringar Följande nomineringar har inkommit inom föreskriven tid: Rolf Cassergren. Valberedningen 2017 har bestått av: Evalena Söderlind (Ordf.) Vald t o m FM 2018 Carl Sääv Ronny Magnusson Vald t o m FM 2019 Vald t o m FM 2018 Ann-Katrin Övergaard Renata Kaleta Vald t o m FM 2018 Vald t o m FM