Kallelse Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Tid: onsdag 13 juni 2018 kl. 18:00 Plats: Folkets hus, Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordning Beslutsärenden 4 Valärende 2018/8 5 Bestämmelse om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun fr o m /205 6 Inriktningsbeslut för val av VA-system 2018/227 7 Tertialrapport 1, Lilla Edets kommun 2018/218 8 Mål- och resursplan 2019 och flerårsplan Kultur- och fritidsnämnden äskar medel till Kulturskola 2018/ /217 Bert Åkesson (S) Ordförande 1

2 Kommunstyrelsen protokoll Bestämmelse om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun fr o m Dnr KS 2018/205 Sammanfattning Kommunfullmäktige antog Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun. Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att inrätta en arvodesberedning med en ledamot och en ersättare från varje parti representerat i kommunfullmäktige med uppdrag att se över arvodesbestämmelserna att gälla fr o m och redovisa förslag till beslut på kommunfullmäktige Arvodesberedningens uppdrag upphör och därmed entledigas ledamöter och ersättare. Till ledamot i arvodeberedningen valdes Ingemar Ottosson (S), Mats Nilsson (V), Camilla Olofsson (M), Lars Ivarsbo (C), Michelle Winkel (L), Mattias Hammenfors (MP) och Frej Dristig (SD). Till ersättare i arvodesberedningen valdes Stig Hvid (S), Joakim Persson (V), Zara Blidevik (M), Fredrik Hermansson (C), Ulf Wetterlund (L) och Johan Johansson (SD). Till ordförande valdes Ingemar Ottosson och till vice ordförande valdes Camilla Olofsson. Vid arvodesberedningens första sammanträde fastställdes att beredningens uppdrag var att bereda följande frågor inför beslut av arvodesbestämmelser som ska gälla från och med : Nivåerna på årsarvode till ordförande och vice ordförande i kommunens politiska organ. Principen för hur ersättning för förlorad arbetsinkomst till egenföretagare ska grundas. Ersättning till styrelsen för AB Edethus. Därefter har även bland annat frågor om arvodering av uppdrag som ordförande i fullmäktigeberedningar, årsarvode till arbetsutskott, arvode till gruppledare, nivå på sammanträdesarvodet, årsarvode till valnämndens presidium, årsarvode till samtliga revisorer och möjligheten för icke förtroendevalda att få arvode diskuterats. Arvodesberedningen har haft 4 st sammanträden. Arvodesberedningen beslutade enhälligt att inte ändra nuvarande årsarvodesnivåer för ordförande och vice ordförande i kommunens politiska organ. Arvodesberedningen beslutade i oenighet att 2

3 Kommunstyrelsen protokoll egenföretagare får nyttja en schablonberäknad årsinkomst grundad på 51% av kommunstyrelsens ordförandes grundarvode under högst ett räkenskapsår enligt Skatteverkets regler för nystartade företag samt att ansvarsersättningen till ledamöterna i styrelsen för AB Edethus ska upphöra. Kommunledningsförvaltningen har därefter tagit fram förslag till Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun. De största förändringarna gentemot nuvarande bestämmelser är att ansvarsersättningen till ledamöterna i styrelsen för AB Edethus är borttagen och att den schablonberäknade ersättningen för förlorad arbetsinkomst till egenföretagare begränsas till att gälla under högst ett räkenskapsår enligt Skatteverkets regler för nystartade företag. Dessutom har 6 (Förlorad pensionsförmån) och 7 (Pension kommunalråd) uppdaterats efter nu gällande lagstiftning. Därutöver har förtydligande gjorts. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Tjänsteskrivelse från Sven Bergelind, daterad Förslag till Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun fr o m Ekonomiska överväganden och följder av beslut Förslaget innebär inga ökade kostnader gentemot dagens gällande bestämmelser. Yrkande Peter Spjuth (V) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Ulf Wetterlund (L) tillstyrker Peter Spjuths yrkande. Camilla Olofsson (M) Kommunfullmäktige beslutar att skillnaden i årsarvode mellan ordförande och vice ordförande i nämnderna ska vara 4%. Julia Färjhage (C): Kommunfullmäktige antar Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun, att gälla fr o m , utom i den del som avser ersättning för förlorad arbetsinkomst till egenföretagare där nuvarande bestämmelser ska gälla. Tommy Nilzén (MP) och Frej Dristig (SD) tillstyrker Julia Färjhages yrkande. 3

4 Kommunstyrelsen protokoll Beslutsgång Ordföranden ställer Peter Spjuts yrkande mot Julia Färjhages yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Peter Spjuths yrkande. Därefter frågar ordföranden om kommunstyrelsen bifaller eller avslår Camilla Olofssons ändringsyrkande och finner att yrkandet bifalls. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige antar Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun, att gälla fr o m Kommunfullmäktige beslutar att årsarvodet till tekniska nämndens ordförande ska vara 11% och vice ordförande 7,3%. 3. Kommunfullmäktige beslutar att skillnaden i årsarvode mellan ordförande och vice ordförande i nämnderna ska vara 4%. 4

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2018/205 Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun fr o m Dnr KS 2018/205 Sammanfattning Kommunfullmäktige antog Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun. Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att inrätta en arvodesberedning med en ledamot och en ersättare från varje parti representerat i kommunfullmäktige med uppdrag att se över arvodesbestämmelserna att gälla fr o m och redovisa förslag till beslut på kommunfullmäktige Arvodesberedningens uppdrag upphör och därmed entledigas ledamöter och ersättare. Till ledamot i arvodeberedningen valdes Ingemar Ottosson (S), Mats Nilsson (V), Camilla Olofsson (M), Lars Ivarsbo (C), Michelle Winkel (L), Mattias Hammenfors (MP) och Frej Dristig (SD). Till ersättare i arvodesberedningen valdes Stig Hvid (S), Joakim Persson (V), Zara Blidevik (M), Fredrik Hermansson (C), Ulf Wetterlund (L) och Johan Johansson (SD). Till ordförande valdes Ingemar Ottosson och till vice ordförande valdes Camilla Olofsson. Vid arvodesberedningens första sammanträde fastställdes att beredningens uppdrag var att bereda följande frågor inför beslut av arvodesbestämmelser som ska gälla från och med : Nivåerna på årsarvode till ordförande och vice ordförande i kommunens politiska organ. Principen för hur ersättning för förlorad arbetsinkomst till egenföretagare ska grundas. Ersättning till styrelsen för AB Edethus. Därefter har även bland annat frågor om arvodering av uppdrag som ordförande i fullmäktigeberedningar, årsarvode till arbetsutskott, arvode till gruppledare, nivå på sammanträdesarvodet, årsarvode till valnämndens presidium, årsarvode till samtliga revisorer och möjligheten för icke förtroendevalda att få arvode diskuterats. Arvodesberedningen har haft 4 st sammanträden. Arvodesberedningen beslutade enhälligt att inte ändra nuvarande årsarvodesnivåer för ordförande och vice ordförande i kommunens politiska organ. 5

6 Arvodesberedningen beslutade i oenighet att egenföretagare får nyttja en schablonberäknad årsinkomst grundad på 51% av kommunstyrelsens ordförandes grundarvode under högst ett räkenskapsår enligt Skatteverkets regler för nystartade företag samt att ansvarsersättningen till ledamöterna i styrelsen för AB Edethus ska upphöra. Kommunledningsförvaltningen har därefter tagit fram förslag till Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun. De största förändringarna gentemot nuvarande bestämmelser är att ansvarsersättningen till ledamöterna i styrelsen för AB Edethus är borttagen och att den schablonberäknade ersättningen för förlorad arbetsinkomst till egenföretagare begränsas till att gälla under högst ett räkenskapsår enligt Skatteverkets regler för nystartade företag. Dessutom har 6 (Förlorad pensionsförmån) och 7 (Pension kommunalråd) uppdaterats efter nu gällande lagstiftning. Därutöver har förtydligande gjorts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Sven Bergelind, daterad Förslag till Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun fr o m Ekonomiska överväganden och följder av beslut Förslaget innebär inga ökade kostnader gentemot dagens gällande bestämmelser. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun, att gälla fr o m Sven Bergelind Projektledare Sven.bergelind@lillaedet.se sid 2/2

7 Bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Dnr: KS 2018/205 Fastställd: Kommunfullmäktige

8 1 Tillämpningsområde Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kapitlet 1 kommunallagen. Ersättningar till förtroendevalda enligt dessa bestämmelser utgör a) arvoden i form av - årsarvode - sammanträdesarvode b) ersättningar för förlorad - arbetsinkomst - semesterförmån - pensionsförmån c) kostnadsersättningar 2 Årsarvode Definitioner och kategorier Med årsarvode avses ett fast arvodesbelopp per år. Årsarvodet utgår med en tolftedel per månad. Årsarvodet för uppdrag utgår enligt bilaga 1. De årsarvoderade förtroendevalda delas in i kategorierna A och B. Kategori A avser förtroendeuppdrag som ianspråktar minst 40 procent av en heltid om 165 timmar per månad. Kategori B avser förtroendeuppdrag som ianspråktar mindre än 40 procent av en heltid om 165 timmar per månad. Av bilaga 1 framgår vilka uppdrag som hänför sig till kategori A respektive kategori B. Årsarvode för kategori A Förtroendevald kategori A har rätt till årsarvode enligt bilaga 1. Förtroendevald i kategori A har ej rätt till annan ersättning från Lilla Edets kommun. Förtroendevald kategori A har dock rätt till viss reseersättning, se 10. Årsarvode för kategori B Förtroendevald kategori B har rätt till årsarvode enligt bilaga 1. Om en förtroendevald kategori B enligt bilaga 1 har fler uppdrag som totalt omfattar mer än 40% av en heltid skall kommunstyrelsens arbetsutskott avgöra om den förtroendevalde ska årsarvoderas som kategori A. Gemensamma bestämmelser för årsarvoderad enligt kategori B 1 8

9 Årsarvodet omfattar all nedlagd tid inom nämndens/organets verksamhetsområde, vilket innebär att årsarvoderad inte har rätt till ytterligare arvode från egen nämnd/organ. För uppdrag i annan nämnd/organ än årsarvodet utgår sammanträdesarvode. Gäller exempelvis då årsarvoderad enligt kategori B samtidigt är ledamot/ersättare i kommunstyrelsen eller kallas av kommunstyrelsen till budgetberedning. Fullmäktiges presidium och revisionens presidium har även rätt till sammanträdesarvode. Årsarvodet betalas ut från den dag som anges i kommunfullmäktiges beslut eller från den dag då valet gjordes. Om förtroendevald, som har rätt till årsarvode avgår under löpande mandatperiod skall arvodet fördelas mellan den avgående och ersättare/efterträdare i förhållande till den tid dessa haft sina uppdrag. Om förtroendevald under en sammanhängande tid som överstiger en månad inte kan fullgöra sitt uppdrag p.g.a. sjukdom eller annan orsak skall den förtroendevalde för tid över en månad få avdrag med så stor del av det fasta arvodet, som motsvarar denna tid. I dessa fall övergår ersättningen som ordförande till vice ordförande. Administrativ chef har till ansvar att meddela frånvaro överstigande en månad till kommunstyrelsens ordförande, som efter samråd med kommunstyrelsens vice ordförande, beslutar om arvodet ska utgå. 3 Sammanträdesarvode Förtroendevald utan årsarvode har rätt till sammanträdesarvode. Sammanträdesarvode utbetalas för den tid som sammanträdet/förrättningen varar. Sammanträdesarvode omfattar ersättning för inläsning, förmöte och sammanträde. För justering av protokoll utgår sammanträdesarvode för maximalt en sammanträdestimma. Ersättning för justering utgår inte för förtroendevalda med årsarvode, undantag gäller för fullmäktiges presidium. Sammanträdesarvode utges för deltagande i sammanträde med kommunfullmäktige, fullmäktigeberedning, kommunstyrelsen och övriga nämnder, nämndutskott, liksom revisorernas sammanträden samt övriga uppdrag beslutade i kommunfullmäktige. Sammanträdesarvode kan även utbetalas då ordföranden på förhand beslutat om deltagande i annan förrättning. Sammanträdesarvode utgår per timme med ett belopp motsvarande 0,27 % av det vid varje tid gällande arvodet för riksdagsledamöter. Avrundning sker till närmast högre krontalsbelopp. 1. Första timman utgör ett grundarvode motsvarande två sammanträdestimmar. 2. Efter första timmen utgår ersättning för varje därefter påbörjad halvtimma. 3. Grundarvode enligt punkt 1 utgår endast en gång per sammanträde och dag om uppehållet mellan sammanträden understiger två timmar. 2 9

10 Tiden för lunch anses ingå i sammanträdestiden om mötet avbryts för lunch och därefter fortsätter. Detsamma gäller vid kortare ajournering. Begäran om sammanträdesarvode ska lämnas senast inom tre månader från dagen för sammanträdet eller förrättningen. Ordförande i nämnden/bolaget attesterar. Nämndsamordnaren skickar arvodeblanketten till SOLTAK AB/lön för utbetalning. 4 Förlorad arbetsinkomst Förtroendevald har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst med anledning av sammanträde/förrättning. Undantag gäller för förtroendevalda (Kategori A) som har årsarvode för 40 procent eller högre av heltidsuppdrag. Ersättning utbetalas med belopp per timme som baseras på den faktiska inkomstförlusten. Grunden för rätten till ersättning är att den förtroendevalde har faktisk förlorad arbetsinkomst. Uppdrag på ledig tid (uttag av flex, semester, komp m.m.) medger inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Rätten till ersättning omfattar utöver sammanträdestiden skälig tid för resa till och från sammanträdet. Förmöten inför kommunfullmäktige/kommunstyrelsen/nämnd ger endast rätt till förlorad arbetsinkomst om mötet ligger i direkt anslutning till sammanträdet. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utbetalas för högst åtta timmar per dag. Om förtroendevald med schemalagd arbetstid med intyg från arbetsgivaren visar att arbetsinkomst förlorats för mer än åtta timmar utbetalas ersättning även för denna tid. Högsta dagersättning för förlorad arbetsinkomst motsvarar dagersättningen för kommunstyrelsens ordförande. Avrundning sker till närmast högre krontalsbelopp. Sammanlagd ersättning för årsarvode, sammanträdesarvode och förlorad arbetsinkomst för en förtroendevald kan per kalenderår inte överstiga 100 procent av grundarvodet för kommunalråd med heltidsuppdrag. Förtroendevald svarar själv för bevakning av detta. Ersättning för förlorad retroaktiv arbetsinkomst utbetalas inte. För att erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst, ska den förtroendevalde, som är anställd lämna intyg på aktuell grundlön till SOLTAK AB/lön i januari varje år och vid förändringar av inkomst. Om intyget är äldre än ett år betalas inte ersättning för förlorad arbetsinkomst ut. Anställda som förlorar OB-tillägg är även berättigad ersättning för detta. Vid begäran om ersättning för förlorat OB-tillägg ska förlusten styrkas med intyg från den förtroendevaldes arbetsgivare. 3 10

11 Den förtroendevalde ska utöver ovan angivet intyg, vid varje begäran om förlorad arbetsinkomst lämna intyg från sin arbetsgivare som styrker begärd tjänstledighet för förtroendeuppdrag. Den förtroendevalde kan alternativt i efterhand lämna kopia av lönespecifikation där det ska framgå med vilket sammanlagt belopp som löneavdrag gjorts för ledighet för förtroendeuppdrag. För förtroendevald som är egenföretagare gäller i första hand inlämnat slutskattebesked eller av revisor utfärdat intyg som styrker årsinkomst. I andra hand får egenföretagare nyttja en schablonberäknad årsinkomst grundad på 51% av kommunstyrelsens ordförandes grundarvode under högst ett räkenskapsår enligt Skatteverkets regler för nystartade företag. Kommunstyrelsen prövar i varje enskilt fall rätten att använda schablonberäknad inkomst. Med egenföretagare avses person som är godkänd för F- skattsedel. För uppdragstagare och övriga personer med oregelbunden inkomst betalas ersättning för förlorad arbetsinkomst ut på samma sätt som för egenföretagare. För arbetslös/sjukskriven/föräldraledig ska styrkt intyg vara utfärdat av arbetslöshetskassa/försäkringskassa och ange det belopp den förtroendevalde går miste om på grund av sitt uppdrag. Den förtroendevalde ansvarar själv för att försäkringskassan godkänt deltagande i uppdrag under pågående sjukskrivning/föräldraledighet. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår generellt inte till studenter eller pensionärer såvida man inte har en inkomst som bortfaller p.g.a. det politiska uppdraget. Detsamma gäller för personer som är tjänstlediga av annan anledning än av förtroendeuppdraget, eller personer som är anställda i, eller har företag som inte driver verksamhet. Begäran om ersättning för förlorad arbetsinkomst ska lämnas senast inom tre månader från dagen för sammanträdet eller förrättningen. Den förtroendevalde ska genom sin namnteckning vidimera sina yrkanden och bekräfta att de lämnade uppgifterna är riktiga. Kan den förtroendevalde inte styrka den förlorade arbetsinkomsten på det sätt som kommunen begär, betalas ingen ersättning ut. Ordförande i nämnden/bolaget attesterar övriga ledamöter och ersättares begäran. Kommunstyrelsens ordförande attesterar för nämndordförande/ordförande i bolaget. Nämndsamordnaren skickar begäran till SOLTAK AB/lön för utbetalning. Om ersättning utgår felaktigt är den förtroendevalde återbetalningsskyldig. Förtroendevald som medvetet lämnar felaktiga uppgifter gör sig skyldig till brottslig handling. Uppföljning sker årligen genom av kommunstyrelsen upprättad internkontrollplan. 5 Förlorad semesterförmån Förtroendevald har rätt till ersättning för förlorad semesterförmån. Den förtroendevaldes arbetsgivare ska intyga storleken av den förlorade semesterförmånen. 4 11

12 Yrkande om ersättning för förlorad semesterförmån ska framställas senast inom två år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken kostnaden hänför sig. 5 gäller inte för förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga en förtroendeuppdrag som ianspråktar minst 40 procent av en heltid om 165 timmar per månad. 6 Förlorad pensionsförmån Förtroendevald har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån. Den årliga avsättningen är 4,5 procent av den sammanlagda ersättningen för förlorad arbetsinkomst under året som den förtroendevalde erhållit för fullgörande av förtroendeuppdraget i kommunen. Den förlorade pensionsavsättningen för förlorad arbetsinkomst, utbetalas en gång per år. 7 Pension kommunalråd Förtroendevald som tillträtt uppdrag om minst 40% före valet 2014 omfattas av PBF. Förtroendevald som tillträder för första gången efter valet 2014 eller som tidigare ej omfattats av PBF omfattas av reglerna i OPF-KL. För närmare information hänvisas till respektive regelverk. 8 Särskilda regler för förtroendevalda som omfattar minst 40 procent av heltid För förtroendeuppdraget gäller samma regler för sjukfrånvaro och föräldraledighet som vid anställning. Det innebär att sjuklönelagens och föräldraledighetslagens regler, liksom AB (Allmänna bestämmelser) ska tillämpas. 5 12

13 9 Kostnadsersättningar Förtroendevalds kostnader för barntillsyn om barnet inte fyllt tolv år eller vård av personer med funktionsvariationer som stadigvarande vistas i den förtroendevaldes bostad ersätts med skäligt belopp. Ersättning utbetalas inte till person i den förtroendevaldes familj. Ersättningen utbetalas per timma med lön som motsvarande högst den lön som i kommunen enligt lokalt avtal med Kommunal gäller som lägstalön för barnskötare i Lilla Edet. Förtroendevalds kostnader för ledsagare, tolk eller inläsningshjälp ersätts med skäliga belopp. Personliga assistenter ersätts med skäliga belopp, såvida inte ersättningen utbetalas enligt LSS-lagen. 10 Reseersättning och traktamenten Kostnader för resor till och från sammanträden eller motsvarande ersätts enligt de grunder som gäller för kommunens anställda, d.v.s. reseersättning utgår från bostaden till sammanträdesplatsen. Förtroendevald med kommunalrådsuppdrag är inte berättigade till denna ersättning vad gäller resor till och från Lilla Edets tätort. Traktamente och reseersättning utbetalas enligt samma regler som gäller för de anställda. Utbetalningar sker på grundval av undertecknade reseräkningar eller mot kvitto enligt samma regler som gäller för anställda. 11 Tolkning Kommunstyrelsen avgör tolkningen av dessa bestämmelser och äger rätt att i särskilda fall avgöra om ersättning ska utgå. Kommunstyrelsen ska ge berörd förtroendevald möjlighet att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt, innan slutligt beslut fattas. 6 13

14 Årsarvoden fr.o.m Riksdagsledamöternas arvode för 2018 är kronor. Kategori A Ordförande Vice ordförande Kommunstyrelsen 80% (tjänstgöring 100%) Kategori B kr 60% (tjänstgöring 75%) kr Kommunfullmäktige 1,7% kr 0,8% (även 2:e vice ordf) 523 kr Individnämnden 12,6% kr 8,3% kr Utbildningsnämnden 14,2% kr 9,4% kr Omsorgsnämnden 11% kr 7,3% kr Miljö- och byggnämnden 11% kr 7,3% kr Tekniska nämnden 10% kr 6,6% kr Kultur- och fritidsnämnden 11% kr 7,3% kr Revisorer 1,6% kr 1% 654 kr AB Edethus 11% kr 7,3% kr Överförmyndarnämnden 5,5% kr 3,6% kr Beredskapsersättning till individnämndens ordförande 4,6% kr Vid ordförandens frånvaro fördelas beredskapsersättningen proportionellt till den som har beredskap i ordförandens ställe Sammanträdesarvode Sammanträdesarvode utbetalas med 177 kr/tim och för första timmen utbetalas dubbel ersättning. Sammanträdesarvode per dag är maximerad till kronor. Förlorad arbetsinkomst Högsta dagersättningen är kr/dag (317 kr/tim). 7 14

15 Kommunstyrelsen protokoll Inriktningsbeslut för val av VA-system Dnr KS 2018/227 Sammanfattning Tekniska nämnden har, / 26, behandlat frågan om förslag till inriktningsbeslut för framtid va-system. Förslaget bygger på att Ryaverket (Gryaab) renar avloppsvatten från Lilla Edets kommun samt att framtidens dricksvattenförsörjning sker främst genom Lilla Edets vattenverk men även i samverkan med Trollhättans kommun. Huvudalternativet får följande effekter: - Möjliggör exploatering av södra Lödöse - Ger hållbar vattenförsörjning över tid - Ger goda förutsättningar för en miljöriktig avloppsrening - Möjliggör robust va-verksamhet genom ökad samverkan med flera olika partners Inriktningsbeslutet medför att projektering av avloppsanläggning till Älvängen för vidare anslutning till Ryaverket kan påbörjas för att möjliggöra fortsatt exploatering av Lödöse. Beslutet innebär att förvaltningen kommer att påbörja processen med att ansöka om delägarskap i Gryaab och fortsätta diskussionen med Ale kommun och Trollhättans kommun om möjlig samverkan. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Kommunchefens tjänsteskrivelse Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga 1-Analys av alternativ för framtida VA-försörjning. Ekonomiska överväganden och följder av beslut För att genomföra förslaget till framtida VA-system fullt ut krävs investeringsutgifter på ca 900 mkr i dagens penningvärde under minst 20 års period. Investeringen kommer att hanteras i kommunens årliga budgetprocess. Det är dock viktigt att poängtera att investeringen består av flertal olika investeringsprojekt som kommer att bedrivas under lång tid och i olika tidsperioder. Hur investeringsutgiften ska finansieras avgörs i det årliga budgetarbetet för skattekollektivet och VA-kollektivet. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med en mer detaljerad tidplan och ekonomiska konsekvenser av förslaget om kommunfullmäktige ställer sig bakom förvaltningens huvudförslag. 15

16 Kommunstyrelsen protokoll Yrkande Jörgen Andersson (C): Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att komplettera med en redovisning av möjligheter och risker med grundvattentäkten i Backamo. Tommy Nilzén (MP) tillstyrker Jörgen Anderssons yrkande. Julia Färjhage (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag och Jörgen Anderssons tilläggsyrkande. Beslutsgång Ordföranden konstaterar först att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag och därefter Jörgen Anderssons tilläggsyrkande. Beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att komplettera med en redovisning av möjligheter och risker med grundvattentäkten i Backamo. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige ställer sig bakom tekniska nämndens förordade huvudalternativ för avloppsrening. 2. Kommunfullmäktige ställer sig bakom tekniska nämndens förordade huvudalternativ för vattenförsörjning. Beslutet expedieras till Britt-Inger Norlander, VA-strateg Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef 16

17 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS/227 Inriktningsbeslut för val av VA-system Dnr KS 2018/227 Sammanfattning Tekniska nämnden har, / 26, behandlat frågan om förslag till inriktningsbeslut för framtid va-system. Förslaget bygger på att Ryaverket (Gryaab) renar avloppsvatten från Lilla Edets kommun samt att framtidens dricksvattenförsörjning sker genom samverkan med Trollhättans kommun. Huvudalternativet får följande effekter: - Möjliggör exploatering av södra Lödöse - Ger hållbar vattenförsörjning över tid - Ger goda förutsättningar för en miljöriktig avloppsrening - Möjliggör robust va-verksamhet genom ökad samverkan med flera olika partners Inriktningsbeslutet medför att projektering av avloppsanläggning till Älvängen för vidare anslutning till Ryaverket kan påbörjas för att möjliggöra fortsatt exploatering av Lödöse. Beslutet innebär att förvaltningen kommer att påbörja processen med att ansöka om delägarskap i Gryaab och fortsätta diskussionen med Ale kommun och Trollhättans kommun om möjlig samverkan. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga 1-Analys av alternativ för framtida VA-försörjning. Finansiering Investeringsmedel för projektering finansieras via beslutad investeringsbudget för Den totala investeringsutgiften bedöms till 900 mkr i 2018 års penningvärde. Investeringar bedöms sträcka sig över en tjugoårsperiod. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att arbeta vidare med en mer detaljerad tidplan och med de ekonomiska konsekvenserna av förslaget till huvudalternativ för val av va-system. Kommande investeringsbeslut behandlas i kommunens mål- och resursplanering. 17

18 Inriktningsbeslutet medför att projektering av avloppsanläggning till Älvängen och vidare anslutning till Ryaverket kan påbörjas. Förslag till beslut Kommunfullmäktige ställer sig bakom tekniska nämndens förordade huvudalternativ för avloppsrening. Kommunfullmäktige ställer sig bakom tekniska nämndens förordade huvudalternativ för vattenförsörjning. Lena Palm Kommunchef Telefon Beslut expedieras till Tekniska nämnden 18 sid 2/2

19 Tekniska nämnden protokoll Inriktningsbeslut för val av VA-system Dnr TN 2018/153 Sammanfattning Förvaltningens förslag till huvudalternativ för framtida VA-system bygger på att Ryaverket (Gryaab ) renar avloppsvatten från Lilla Edets kommun och att framtidens dricksvattenförsörjning sker genom samverkan med Trollhättans kommun. Huvudalternativet innebär följande effekter: - Möjliggör exploatering av södra Lödöse - Hållbar vattenförsörjning över tid - Goda förutsättningar för en miljöriktig avloppsrening - Robust va-verksamhet genom ökad samverkan med flera olika partner Inriktningsbeslutet medför att projektering av avloppsanläggning till Älvängen för vidare anslutning till Ryaverket kan påbörjas för att möjliggöra exploatering av Lödöse. Investeringsmedel för projektering finansieras via beslutad investeringsbudget för Beslutet innebär att förvaltningen kommer påbörja processen med att ansöka om delägarskap i Gryaab och fortsätta diskussionen med Ale kommun och Trollhättans kommun om möjlig samverkan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 13 april 2018 Bilaga 1 - Analys av alternativ för framtida VA-försörjning Ekonomiska överväganden och följder av beslut Förvaltningens förslag till huvudalternativ utgör en investeringsutgift bedömd till totalt ca 900 mkr i 2018 års penningvärde. Investeringarna behövs under tjugoårsperiod. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med en mer detaljerad tidplan och ekonomiska konsekvenser av förslaget till huvudalternativ för val av va-system. Hur investeringsutgiften ska finansieras avgörs i kommande budgetarbete. Inriktningsbeslutet medför att projektering av avloppsanläggning till Älvängen och vidare anslutning till Ryaverket kan påbörjas. 19

20 Tekniska nämnden protokoll Beslut Tekniska nämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag till huvudalternativ för avloppsrening. Tekniska nämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag till huvudalternativ för vattenförsörjning. Tekniska nämnden beslutar att finansiera projektering av avloppsanläggning till Älvängen och vidare anslutning till Ryaverket för att möjliggöra exploatering av Lödöse via beslutad investeringsbudget 2018 för VA-kollektivet. Tekniska nämnden föreslår att kommunfullmäktige ställer sig bakom Tekniska nämndens förordade huvudalternativ för avloppsrening. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att ställa sig bakom Tekniska nämndens förordade huvudalternativ för vattenförsörjning. Tekniska nämnden beslutar att finansiera projektering av avloppsanläggning till Älvängen och vidare anslutning till Ryaverket för att möjliggöra exploatering av Lödöse via beslutad investeringsbudget 2018 för VA-kollektivet. Beslutet expedieras till Britt-Inger Norlander Va-strateg 20

21 Lilla Edets kommun Bilaga 1 Analys av val av framtida Vasystem Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post: kommunen@lillaedet.se Lilla Edet Internet: Fax: sid 0/19 21

22 sid- 1 - Innehåll Utmaningar med nuvarande VA-verksamhet...1 Val av VA-system...2 Analys av aktuella alternativ...2 Val av huvudalternativ för framtida VA-system...4 Effekten med huvudalternativet (I) till framtida VA-system...4 Närmare beskrivning av huvudalternativet (I) för framtida VA-system...4 Tidplan...5 Behov av inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet med huvudalternativet...6 Ekonomi...6 Bilaga sid 1/19

23 sid- 2 - Utmaningar med nuvarande VA-verksamhet Nuvarande VA-system klarar inte att VA-försörja de önskade exploateringarna i kommunen. Det krävs att flera utav de befintliga avloppsverken ersätts med nya reningsverk för att klarar framtida exploateringar. För att bygga nya avloppsverk krävs tillstånd och nuförtiden är reningskraven betydligt strängare än de krav de befintliga verken har idag. Två utav verken ligger dessutom på översvämnings- respektive skredkänsligt område. Det är inte ekonomisk försvarbart att behålla alla avloppsverk och anpassa dem till kommande bebyggelse. De många verken kräver mycket resurser för drift och underhåll. Även dagens vattenförsörjning behöver uppgraderas för att klarar ökad dricksvattenproduktion samt förändringar i råvattenkvalitén. I nuvarande vattenförsörjning finns ingen redundans. Vattenförsörjningen är beroende av en råvattentäkt, Göta älv med dess kända risker som skred och olyckor samt endast ett vattenverk. Lilla Edets kommun står inför stora utmaningar som: 1) Kapacitetsbrist vid framtida exploatering a. Klarar inte att hantera avloppsvatten från planerade exploateringar i södra Lödöse på grund av kapacitetsbrist i avloppsreningen. 2) Kända kapacitets- och kvalitetsbrister i produktion och distribution av vatjänster a. VA-anläggningar som kräver mycket resurser för drift och underhåll b. Otillfredsställande placering av befintliga avloppsverk med avseende på skredrisker och översvämningsrisker c. Förändrat klimat medför ökade krav reningsprocessen i vattenverk. d. Ingen hållbar vattenförsörjning på grund av avsaknaden av reservråvattentäkt. e. Sårbar vattenproduktion till följd av beroende av ett enda vattenproduktionsanläggning. f. Risk för ökade krav på reningsresultat i avloppsverk g. Lagstiftarens krav på skärpta reningstekniker kan kräva om- och tillbyggnad av befintlig va-anläggning 3) Organisation och ekonomi a. Sårbar organisation genom svårighet att som arbetsgivare och kommun vidmakthålla kompetens i en starkt konkurrensutsatt bransch b. Ofta beredskapstjänstgöring c. Relativt höga avgifter d. Underskott i ekonomin För att komma tillrätta med fler utav VA-verksamhetens utmaningar så krävs en översyn av nuvarande VA-lösning i kommunen. Val av VA-system Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett 11 olika möjliga alternativ (scenarier) avseende framtida Va-system i Lilla Edets kommun. Vad som avser vattenförsörjningen har tre alternativ studerats och det är att vattenproduktion enbart sker från befintligt 23 sid 2/19

24 sid- 3 - vattenverk i Lilla Edet eller att vattenproduktionen i Lilla Edets verk sammankopplas med vattenanläggningar i Kungälv kommun eller Trollhättan kommun. Vad som avser avloppvattensrening har tre alternativ studerats och det är avloppvattensrening sker med ett avloppsverk i Lilla Edets kommun eller att avloppsvatten avleds för rening i anläggning i Göteborg kommun eller i Trollhättan kommun. Sedan har dessa olika alternativ kombinerats på olika sätt enligt tabell 1. Även nuvarande VA-system har studerats och anges som basförslag. Tabell 1. Utreda alternativ för framtida VA-försörjning Under arbetsgång har det visat sig att alternativen Bas, A, C, F och G inte är rimliga. I rapportbilagan A framgår varför de inte är aktuella. Analys av aktuella alternativ De återstående alternativen B, E, H och I har värderats utefter sådana kriterier som bedöms ha mest betydelse för att uppnå/infria önskade effekter hos framtidens VAsystem i Lilla Edet. Effekterna av alternativen bedöms utifrån valda kriterium och jämförs sedan med nuvarande VA-verksamhet utifrån en bedömningsskala från troligt negativ till troligt positiva effekter. 24 sid 3/19

25 sid- 4 - Figur 1. Alternativen jämförs med nuvarande VA-verksamhet och dess effekter utifrån olika kriterium. Förklaring till färgskalan I rapport bilagan A beskrivs alternativens effekter mer detaljerat. För de återstående alternativen har en grov bedömning av investeringsutgifter vid utbyggt VA-system i 2018 års penningvärde genomförts som redovisas i nedanstående tabell. Tabell 2. Investeringsutgift för återstående alternativ vid utbyggt VA-system i 2018 års penningvärde Alternativ Dricksvattenproduktion Spillvattenrening Investeringsutgift för fullt utbyggt system 2018 års penningvärde (mkr) B Lilla Edets vattenverk Nytt avloppsreningsverk i Lilla Edet E H I Lilla Edets vattenverk, Trollhättans vattenverk Lilla Edets vattenverk, Kungälvs vattenverk Lilla Edet vattenverk Trollhättan vattenverk Nytt avloppsreningsverk i Lilla Edet Ryaverket (Göteborg) Ryaverket (Göteborg) Kommentar: För alla alternativ har investeringskostnaden för fullt utbyggt VA-system beräknats, se rapport bilaga A sid 4/19

26 sid- 5 - Val av huvudalternativ för framtida VA-system Förvaltningen har bland återstående alternativ valt det alternativ som hantera utmaningar i Lilla Edets VA-verksamhet på bästa sätt. Det utgör alternativ I som är förvaltningens förordade huvudalternativ. Huvudalternativet innebär att vattenproduktion sker i Lilla Edets vattenverk samt en gemensam vattenförsörjning med Trollhättan kommun. För avloppshanteringen innebär det att allt kommunalt avloppsvatten från hela kommunen på sikt avleds till Ryaverket för rening. Effekten med huvudalternativet (I) till framtida VA-system Förvaltningen har valt alternativ I som huvudalternativ eftersom det ger bäst effekt på kommunens VA-verksamhet. Effekterna för alternativ B, E och H beskrivs närmare i rapport bilagan A. Huvudalternativet innebär följande effekter: - Möjliggör exploatering av södra Lödöse - Hållbar vattenförsörjning över tid - Goda förutsättningar för en miljöriktig avloppsrening - Robust va-verksamhet genom ökad samverkan med flera olika partner Närmare beskrivning av huvudalternativet (I) för framtida VA-system Avloppsrening Förslaget innebär att Lödöse reningsverk tas ur drift och att avloppsvatten avleds till Ryaverket i Göteborg via Ale kommun. Genom att avleda avloppsvatten från Lödöse för rening till Ryaverket i Göteborg så möjliggörs exploatering av södra Lödöse inom en snar framtid. Förslaget innebär att Lilla Edets kommun måste blir delägare i Gryaab som är ett helägt kommunalt bolag som ansvar för avloppsrening inom regionen i sitt avloppsverk Ryaverket. Lilla Edets kommun har tagit kontakt med tjänsteman på Gryaab som inte ser några hinder till att Lilla Edet blir delägare. Tjänstemännen har även informerat styrelsen om Lilla Edets intresse. Det kommer att krävas beslut i kommunfullmäktige i alla ägarkommunen för att Lilla Edet kommun ska blir delägare samt beslut i Gryaabs styrelse. Delägarskap i Gryaab innebär att Lilla Edet på sikt tar alla avloppsverk ur drift och avleder allt kommunalt spillvatten till Ryaverket för rening. Ryaverket har goda förutsättningar för en kostnadseffektiv avloppsrening med minimal miljöpåverkan. De tillvarata värmen i avloppsvatten samt använder slammet som en resurs. Genom att avleda allt avloppsvatten till Ryaverket minskar miljöbelastningen på Göta älv och Gårdaån. För att genomföra detta alternativ krävs att spillvattenledningar och pumpstationer anläggs från Lödöse till Älvängen och vidare till Nödinge. I Nödinge finns befintliga avloppsanläggningar hela vägen till Ryaverket. Troligen måste vissa delar av den befintliga anläggningen i framtid uppgraderas. 26 sid 5/19

27 sid- 6 - I Älvängen projekterar Ale kommun nu för ny avloppsledning från Älvängen till Nödinge för anslutning till Gryaab. I samband med utbyggnaden av avloppsanläggningen så tar Ale avloppsverket i Älvängen ur drift. Genom att Ale kommun bygger en överföringsledning mellan Älvängen och Nödinge innebär det möjlighet till ett samarbete mellan Ale och Lilla Edet om en gemensam spillvattenöverföringsledning. Om kommunerna anlägger en gemensam överföringsledning så innebär det samordningsvinster för båda kommunerna. I investeringsutgiften ovan är samfinansiering med Ale inte medräknat i alternativ I. Vattenförsörjning Idag saknar Lilla Edets kommun en säker och trygg långsiktig vattenförsörjning. Dricksvattenförsörjningen är beroende av en råvattentäkt, Göta älv, och ett vattenverk. Förvaltningens förslag innebär att Lilla Edet kommun ökar leveranssäker och redundansen i dricksvattenproduktionen genom samarbete med Trollhättans kommun. Trollhättan använder idag Göta älv som råvattentäkt men planerar om 6-8 år att använda Vänern som råvattentäkt. Anledningen till att Trollhättan komplettera sin råvattenförsörjning är att råvattenkvalitén är betydligt bättre i Vänern än i Göta älv. Trollhättan planerar att projektera ny intagsledning och råvattenledning till ett nytt vattenverk i Trollhättan under hösten Lilla Edets kommun har varit i kontakt med Trollhättan Energis tjänstemän och de meddelar att deras styrelse är positiv till att samarbeta med Lilla Edet kommun med avseende på framtida dricksvattenförsörjning. Om Lilla Edet kommun sammankopplas med Trollhättan vattenförsörjning så erhålls en leveranssäker vattenförsörjning i Lilla Edet med två olika råvattentäkter samt två vattenverk. För att genomföra detta alternativ krävs även att överföringsledningar och tryckstegringsstationer byggs från Ström via Hjärtum och Utby till Strömslund i Trollhättans kommun. Organisation Huvudalternativet innebär samverkan med andra organisationer och andra kommuner, vilket är positivt för Lilla Edet eftersom det minska sårbarheten och erbjuder tillgång till kompetent personal. Tidplan Om kommunfullmäktige ställer sig bakom val av huvudalternativ så kommer förvaltningen att arbeta vidare med en mer detaljerad tidplan. Delägarskap Gryaab Om kommunfullmäktige ställer sig bakom förvaltningen huvudalternativ kommer förvaltningen påbörja ett ärende om delägarskap i Gryaab. För att bli delägare krävs beslut i Lilla Edets kommunfullmäktige samt att alla ägarkommuners kommunfullmäktige godkänner Lilla Edets kommun som delägare. Den här politiska processen bedöms ta minst ett år. Avloppsanläggning Ale kommun har påbörjat projektering av avloppsanläggning från Älvängen till Nödinge. Ale kommun planerar att ta avloppsverket i Älvängen ur drift under Det innebär att Ale kommun kommer då att pumpa avloppsvatten från Älvängen till Nödinge, där det finns befintliga avloppsledningar till Ryaverket. 27 sid 6/19

28 sid- 7 - Det är viktigt att Lilla Edet lämnar besked så snart som möjligt till Ale om Lilla Edets kommun är intresserad av en gemensam överföringsledning med Ale kommun från Älvängen till Nödinge. Vattenförsörjning Trollhättan Energi kommer hösten 2018 att påbörja projektering av ny råvattenledning från Vänern till Trollhättans vattenverk. Trollhättan planerar att starta produktion av dricksvatten från Vänern tidigast under 2023 i sitt nya vattenverk som ersätter det befintliga. Det är viktigt att Lilla Edet lämnar besked till Trollhättan energi under hösten om Lilla Edet är intresserad att köpa vatten från Trollhättan i framtiden. På så vis reserverar Lilla Edets kommun en del av framtida vattenproduktion i Trollhättans Energi anläggning. När Lilla Edet beslutar sig för att anlägger vattenledningar från Ström till Trollhättan för en gemensam vattenförsörjning kan ske betydligt längre fram i framtiden Behov av inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet med huvudalternativet För att förvaltningen ska arbeta vidare med aktuellt projekt (Delägarskap i Gryaab, utbyggnad av avloppsanläggningar från Lödöse till Nödinge samt samarbete med Trollhättan Energi om framtida dricksvattenförsörjning) krävs beslut av kommunfullmäktige att kommunen ställer sig bakom förvaltningens förslag till framtida VA-system. För att projektet ska genomföras på ett optimalt sätt är det viktigt med hänsyn till kommunens tilltänkta samarbetspartners tidplaner att Lilla Edet kommun bestämmer sig för en inriktning av VA-systemet enligt förvaltningens förslag. Om förvaltningen erhåller ett inriktningsbeslut för förslag till framtida VA-system kommer det fortsatt arbete bestå av: - Ta fram mer detaljerad tidplan och ekonomiska konsekvenser av huvudalternativet - Påbörja processen att ingå delägarskap i Gryaab - Fortsätta diskussion med Ale om gemensam avloppsanläggning - Påbörja projektering av avloppsanläggningar enligt huvudalternativet för att möjliggöra anslutning till Ryaverket. Arbetet finansieras under 2018 inom beslutad investeringsbudget för VA-kollektivet. - Påbörja diskussion med Trollhättan kommun och Trollhättans Energi om leverans av dricksvatten. Ekonomi För att genomföra förslaget till framtida VA-system fullt ut krävs investeringsutgifter på ca 900 mkr i dagens penningvärde under minst 20 års period. Investeringen kommer att hanteras i kommunens årliga budgetprocess. Det är dock viktigt att poängtera att investeringen består av flertal olika investeringsprojekt som kommer att bedrivas under lång tid och i olika tidsperioder. Hur investeringsutgiften ska finansieras avgörs i det årliga budgetarbetet för skattekollektivet och VA-kollektivet. Förvaltningen kommer att arbeta vidare med en mer detaljerad tidplan och ekonomiska konsekvenser av förslaget om kommunfullmäktige ställer sig bakom förvaltningens huvudförslag. 28 sid 7/19

29 sid- 8 - Bilaga Rapportbilaga A Beskrivning och analys av alternativ för val av VA-system 29 sid 8/19

30 sid- 9 - Rapportbilaga A Beskrivning och analys av alternativ för val av VAsystem Investeringsutgifter för alla alternativ Tabell 1 Investeringsutgifter för alla alternativ som anger vilka som inte är aktuella Alternativ Dricksvatten produktion Spillvattenrening Investeringskostnad för fullt utbyggt system 2018 års penningvärde Anledning till att alternativ inte är rimliga Bas Kommunens samtliga vattenverk Kommunens samtliga avloppsreningsverk 650 A Lilla Edets vattenverk Ellbo avloppsreningsverk (Lilla Edet) 550 Ellbo (ARV) placering är olämplig B Lilla Edets vattenverk Nytt avloppsreningsverk i Lilla Edet 700 C Lilla Edets vattenverk Nytt avloppsreningsverk i Sjuntorp (Trollhättan) 850 Byggnation av ARV ligger för långt fram i tiden D Lilla Edets vattenverk, Trollhättans vattenverk Ellbo avloppsreningsverk (Lilla Edet) 650 Ellbo (ARV) placering är olämplig E Lilla Edets vattenverk, Trollhättans vattenverk Nytt avloppsreningsverk i Lilla Edet 800 F Lilla Edets vattenverk, Trollhättans vattenverk Nytt avloppsreningsverk i Sjuntorp (Trollhättan) 880 Byggnation av ARV ligger för långt fram i tiden G Lilla Edets vattenverk, Trollhättans vattenverk Arvidstorps avloppsreningsverk (Trollhättan) 950 Finns ej kapacitet i Arvidstorp H Lilla Edets vattenverk, Kungälvs vattenverk Ryaverket (Göteborg) 850 I Lilla Edet vattenverk Ryaverket (Göteborg) 880 Trollhättan vattenverk Nedan anges en motivering varför vissa alternativ inte är rimliga för vidare analys: 30 sid 9/19

31 sid Motivering till de alternativ som inte är rimliga Bas alternativet Bas alternativet innebär att behålla alla verken och anpassa de till framtida behoven. Alternativen innebär att flera verk måste byggas. Det finns stora osäkerheter om reningskraven vid ansökning av nya miljötillstånd. Det är svårt att få till en tillfredsställande reningsprocess på alla verken. Det är inte kostnadseffektivt ha drift och underhåll av så många verk. Flera av anläggningarna är olämpligt placerad och vattenförsörjningen i Hjärtum har problem med både med kvalité och kvantitet. Bas alternativet innebär ingen lösning till dagens utmaningar inom VA-verksamheten. Alternativ A Det är inte aktuellt att bygga ut Ellbo reningsverk på nuvarande plats på grund av skredkänslig mark och närheten till bebyggelse. Alternativ C, F och G Alternativen innebär samarbete med Trollhättan Energi med avseende på avloppsrening. Det är inte aktuellt att samarbeta med Trollhättan eftersom Arvidstorp inte har kapacitet att rena Lilla Edets avloppsvatten och nytt reningsverk i Sjuntorp är inte aktuellt inom den närmaste framtiden. Därför är inte alternativen C, F eller G aktuella. 31 sid 10/19

32 sid Alternativ B: Lilla Edets vattenverk och nytt reningsverk i Lilla Edet Vad ingår i alternativet? VA-försörjningen centraliseras till Lilla Edets samhälle. Lilla Edets vatten-verk behålls och rustas upp. Avloppsreningsverken i Ellbo, Utby, Hjärtum, Nygård och Lödöse läggs ner och ersätts med pumpstationer och överfö-ringsledningar med anslutning till ett nytt avloppsreningsverk i Lilla Edets tätort. Utby och Hjärtum vattenverk läggs ner och ersätts med trycksteg-ringsstationer och överföringsledningar. Investeringsutgiften fullt utbyggt system är: 680 mkr 32 sid 11/19

33 sid Alternativ B Alternativ B innebär att ett nytt avloppsverk inom kommun inkl tillhörande avloppsledning måste byggas. Det kan dra ut på tiden att hitta lämplig strategisk plats för byggnation av verket och sedan tar det flera år att bygga verket och avloppsledningar. Det innebär att det tar lång tid innan exploatering av södra Lödöse kan påbörjas. Det är positivt att antalet avloppsreningsverk i kommunen reduceras och att avloppsreningen koncentrera till ett verk med avseende till reningsresultat och kostnaden för drift och underhåll. Vattenförsörjningen koncentreras till ett vattenverk med Göta älv som råvattentäkt. Denna lösning är ingen hållbar vattenförsörjning I detta förslag så finns ingen naturlig samarbetspartner vilket medför att organisationen blir sårbar med hänsyn till kompetens och rekrytering. Alternativet innebär mindre investeringsutgifter men i alternativ H och I kan investeringar fördelas på längre tidsperiod. 33 sid 12/19

34 sid Alternativ E: Lilla Edets och Trollhättans vattenverk och nytt reningsverk i Lilla Edet Vad ingår i alternativet? VA-försörjningen centraliseras till Lilla Edets samhälle och vattenförsörjning från Trollhättans vattenverk möjliggörs. Lilla Edets vattenverk och Ellbo av-loppsreningsverk behålls och rustas upp. Avloppsreningsverken i Utby, Hjär-tum, Nygård och Lödöse läggs ner och ersätts med pumpstationer och över-föringsledningar. Utby och Hjärtum vattenverk läggs ner och ersätts med tryckstegringsstationer och överföringsledningar. Överföringsledningar för vatten byggs både till Trollhättan och Lilla Edets samhälle. Investeringsutgift för fullt byggt alternativ är: 780 mkr 34 sid 13/19

35 sid Alternativ E Här är avloppslösningen samma som för alternativ B. Genom samarbete med Trollhättan Energi erhålls en hållbar vattenförsörjning. Trollhättan Energi är positiva till att leverera dricksvatten till Lilla Edets kommun. Trollhättan använder idag Göta älv som råvattentäkt men planerar om 6-8 år att använda Vänern som råvattentäkt. Vänern har betydligt bättre råvattenkvalité än Göta älv och riskerna för påverkan av råvattenkvalitén är mindre i Vänern än jämfört med Göta älv. Om Lilla Edet sammankopplas med Trollhättan vattenförsörjning så erhålls en leveranssäker vattenförsörjning i Lilla Edet med två olika råvattentäkter samt två vattenverk. 35 sid 14/19

36 sid Alternativ H: Lilla Edets och Kungälvs vattenverk och Ryaverket (Göteborg, Gryaab) Vad ingår i alternativet? Lilla Edets vattenverk behålls och rustas upp. Vattenförsörjning möj-liggörs även från Kungälvs vattenverk. Avloppsreningsverken i Ellbo, Utby, Hjärtum, Nygård och Lödöse läggs ner och ersätts med pump-stationer och överföringsledningar med anslutning till Ryaverket i Göteborg. Utby och Hjärtum vattenverk läggs ner och ersätts med tryckstegringsstationer och överföringsledningar. Investeringsutgiften för fullt utbyggt alternativ är: 850 mkr I investeringsutgiften är samfinansiering med Ale inte medräknat i alternativ H. 36 sid 15/19

37 sid Alternativ H För att möjliggöra expansion i södra Lödöse inom en snar framtid är alternativ H och I de bästa alternativen. Det innebär att allt avloppsvatten i Lilla Edets kommun på sikt avleds till Ryaverket för rening och avloppsverken i Lilla Edets kommun tas ur drift. På så vis uppstår inget behov av markåtkomst för nyanläggning av avloppsverk inom kommunen. Ägare till Ryaverket är Gryaab som är ett kommunalägt bolag. Det är sju kommuner som ingår i bolaget Gryaab. Tjänstemän inom Gryaab är positiva till att rena avloppsvatten från Lilla Edet men det krävs politiska beslut i kommunfullmäktig i alla ägarkommunerna samt i Gryaabs styrelse. Ryaverket har goda förutsättningar för en kostnadseffektiv avloppsrening med minimal miljöpåverkan samt att både värmen i avloppsvatten tillvaratas samt att slammet i möjligaste mån används till biogasproduktion och biogödsel. Det innebär att miljöbelastningen på Göta älv och Gårdaån kommer att minska eftersom utsläppspunkten för behandlat avloppsvatten flyttas direkt till havet. Alternativet kräver att Lilla Edets kommun blir delägare i Gryaab, vilket måste godkännas av alla ägarkommunerna. Behovet av kompetens om avloppsrening kommer att minska inom den egna kommunen och blir tillgänglig utanför organisationen. Det innebär på sikt att kommunen kommer att erhålla god kompetens utanför den egna organisationen Den utbyggnad som krävs av avloppsledningar i Ale kommun kan delvis samordnas och samfinansieras med Ale kommun som också har behov att anlägga avloppsledningar söderut. Även alternativ H ger en viss redundans i vattenförsörjningen men både Kungälvs och Lilla Edets vattenverk är beroende av Göta älv som råvattentäkt och med de riskerna det medför med skred, utsläpp från olyckor och mikrobiologisk påverkan. Det krävs anläggning av vattenledning från Lödöse till Nödinge för sammankopplas till Kungälvs vattenverk som kan samordnas med avloppsledningar från Lödöse till Nödinge. Ale kommun har visat ett visst intresse att öka sin leverans av dricksvatten genom att samfinansiera delar av Lilla Edets vattenledning. I investeringsutgiften ovan är samfinansiering med Ale inte medräknat i alternativ H. Alternativen H innebär samverkan med andra organisationer och andra kommuner som är positivt för Lilla Edet eftersom det minska sårbarheten och erbjuder tillgång till kompetent personal. 37 sid 16/19

38 sid Alternativ I: Lilla Edets och Trollhättans vattenverk och Ryaverket (Göteborg, Gryaab) Vad ingår i alternativet? Lilla Edets vattenverk behålls och rustas upp. Vattenförsörjning möjliggörs även från Trollhättans vattenverk. Avloppsreningsverken i Ellbo, Utby, Hjärtum, Nygård och Lödöse läggs ner och ersätts med pumpstationer och överföringsledningar med anslutning till Ryaverket i Göteborg. Utby och Hjärtum vattenverk läggs ner och ersätts med tryckstegringsstationer och överföringsledningar. Samordning behövs med Ale kommun för delvis gemensam ledningsdragning mot Ryaverkets anslutning. Investeringsutgift för fullt utbyggt alternativ är: 880 Mkr I investeringsutgiften är samfinansiering med Ale inte medräknat i alternativ I. 38 sid 17/19

39 sid Alternativ I ger följande effekter: Gemensamt för vatten och avloppstjänsterna - Minskat antal vatten- och avloppsverk som kräver drift och underhåll - Minskat antal nyanläggning av vatten- och avloppsverk - Möjliggöra VA-försörjning av tillkommande exploatering - Minska sårbarheten i organisationen - Ökad kompetens inom organisationen - Minska behovet av kompetens inom den egna organisationen Vattenförsörjningen - Öka leveranssäkerheten av dricksvattenförsörjning - Förbättra dricksvattenkvalitet - Robustare dricksvattenförsörjning Avloppsförsörjningen - Möjliggöra skyndsamt exploatering av Lödöse Södra - Minska behov av markåtkomst för nyanläggning av avloppsverk inom kommunen - Minska miljöpåverkan - Öka resurshushållning 39 sid 18/19

40 Kommunstyrelsen protokoll Tertialrapport 1, Lilla Edets kommun Dnr KS 2018/218 Sammanfattning Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 1, det vill säga perioden januari till och med april Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag. Nämnder och styrelser har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Ett av de fem målen prognostiseras uppfyllas vid årets slut, ett mål bedöms som svårt att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu. Periodens resultat uppgår till 14,7 mkr jämfört med 9,3 mkr samma period föregående år. Totalt för kommunen pekar prognosen på ett årsresultat på 11,0 mkr vilket är 7,7 mkr bättre än budget. För den egentliga nämndverksamheten prognostiseras ett underskott på 12,3 mkr Den största avvikelsen gentemot budget är inom utbildningsnämnden, som redovisar en prognosavvikelse på 9,3 mkr. Avvikelsen är hänförlig till grundskolans personal-, lokal- samt övriga verksamhetskostnader. Inom särskolan har elevantalet fördubblats jämfört med föregående vilket har inneburit en ökad kostnad på ca 3 mkr. Kommunfullmäktige har i maj beviljat en utökad ram för utbildningsnämnden 2018 på 9 mkr för att täcka befintliga verksamhetskostnader. Det som medför att det prognostiserade resultatet blir positivt för hela kommunen är ökade skatteintäkter och statsbidrag. Enligt prognosen per april månad erhåller kommunen 10,9 mkr mer i skatt och statsbidrag än budgeterat. Den främsta förklaringen är ett ökat invånarantal, samt lägre kostnadsutjämningsavgift än budgeterat. Lägre räntekostnader bidrar också positivt till det prognosticerade resultatet med 5,1 mkr. Det prognostiserade resultatet på 11,0 mkr innebär att kommunen uppfyller målet om ett resultat på minst 1 procent av verksamhetens nettokostnader, även målet om en ökad soliditet prognostiseras att infrias. Beslutsunderlag Tertialrapport 1 januari april 2018 avseende Lilla Edets kommun, dnr KS2018/218 Ekonomichefens tjänsteskrivelse dnr KS2018/218 40

41 Kommunstyrelsen protokoll Ekonomiska överväganden och följder av beslut Det prognostiserade resultatet innebär att kommunen klarar båda de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar att ärendet återremitteras för att kultur- och fritidsnämnden ska behandla sin tertialrapport innan kommunfullmäktige tar ställning. Camilla Olofsson (M) tillstyrker Julia Färjhages yrkande. Ulf Wetterlund (L) Kommunfullmäktige godkänner Tertialrapport för Lilla Edets kommun under förutsättning att kultur- och fritidsnämnden godkänt sin tertialrapport. Peter Spjuth (V) tillstyrker Ulf Wetterlunds yrkande. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Därefter konstaterar ordföranden att kommunstyrelsen bifaller Ulf Wetterlunds yrkande. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner Tertialrapport för Lilla Edets kommun under förutsättning att kultur- och fritidsnämnden godkänt sin tertialrapport. 41

42 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2018/218 Tertialrapport 1, Lilla Edets kommun Dnr KS 2018/218 Sammanfattning Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 1, det vill säga perioden januari till och med april Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag. Nämnder och styrelser har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Ett av de fem målen prognostiseras uppfyllas vid årets slut, ett mål bedöms som svårt att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu. Periodens resultat uppgår till 14,7 mkr jämfört med 9,3 mkr samma period föregående år. Totalt för kommunen pekar prognosen på ett årsresultat på 11,0 mkr vilket är 7,7 mkr bättre än budget. För den egentliga nämndverksamheten prognostiseras ett underskott på 12,3 mkr Den största avvikelsen gentemot budget är inom utbildningsnämnden, som redovisar en prognosavvikelse på 9,3 mkr. Avvikelsen är hänförlig till grundskolans personal-, lokal- samt övriga verksamhetskostnader. Inom särskolan har elevantalet fördubblats jämfört med föregående vilket har inneburit en ökad kostnad på ca 3 mkr. Kommunfullmäktige har i maj beviljat en utökad ram för utbildningsnämnden 2018 på 9 mkr för att täcka befintliga verksamhetskostnader. Det som medför att det prognostiserade resultatet blir positivt för hela kommunen är ökade skatteintäkter och statsbidrag. Enligt prognosen per april månad erhåller kommunen 10,9 mkr mer i skatt och statsbidrag än budgeterat. Den främsta förklaringen är ett ökat invånarantal, samt lägre kostnadsutjämningsavgift än budgeterat. Lägre räntekostnader bidrar också positivt till det prognosticerade resultatet med 5,1 mkr. Det prognostiserade resultatet på 11,0 mkr innebär att kommunen uppfyller målet om ett resultat på minst 1 procent av verksamhetens nettokostnader, även målet om en ökad soliditet prognostiseras att infrias. Beslutsunderlag Tertialrapport 1 januari april 2018 avseende Lilla Edets kommun, dnr KS2018/218 Ekonomichefens tjänsteskrivelse dnr KS2018/218 42

43 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Det prognostiserade resultatet innebär att kommunen klarar båda de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Tertialrapport Jörgen Karlsson Ekonomichef jorgen.karlsson@lillaedet.se Beslut expedieras till Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder 43 sid 2/2

44 Tertialrapport per april 2018 Tertialrapport 1 januari april 2018 Lilla Edets kommun Uppföljning av kommunfullmäktiges Mål- och Resursplan Framtagen av: Ekonomiavdelningen Datum: Version: 1 Dnr: KS2018/218 sid 1/19 44