ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2010

Transkript

1 Jan Everling Verksamhetschef Miljö & Vatten ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2010 Olofströms Kraft AB - Miljö & Vatten 1.1 Organisation VA-verksamheten ingår som ett affärsområde (AO14, Miljö och Vatten) inom Olofströms Kraft AB. Bolaget ägs till 100% av Olofströms kommun. Efter VD är Avdelningschefen ytterst ansvarig för verksamheten, såväl operativt som juridiskt. Det operativa verksamhetsansvaret vattenverk, tryckstegringsstationer, reservoarer m.m. vilar på Verksamhetschefen VA-verk. Ansvaret för den löpande driften av vatten- och avloppsanläggningar upprätthålls av fyra drifttekniker och en processingenjör. Ansvaret för ledningsnätet är delegerat till Verksamhetschefen VA/Anl, inom affärsområde13, Miljö och Teknik. Här finns även personella resurser, samt tillgång till maskiner, för drift och underhåll av ledningsnätet. Gemensam beredskap avseende VA-verk, upprätthålls av 2 drifttekniker samt 2 maskinister. För ledningsnätet upprätthålls beredskap av personal från AO13. Från och med överförs samtliga VA-resurser inom AO13 till AO14 som då bildar ett sammanhållet affärsområde för all VA-verksamhet. 1.2 Anläggningar vattenverk Vattenförsörjningen har under hela året utgått från två vattenverk: Olofström och Hemsjö medan Vilshults vattenverk sedan 26/1 är taget ur drift och vattenförsörjningen för Vilshults samhälle ersatts med vatten från Olofström via en ny överföringsledning, lågreservoar och tryckstegringsstation. Vattenverk anslutna Olofström ca Ytvatten - Halen Grundvatten - Lilla Holje isälvsavlagring Råvattentäkt Processutformning Levererad mängd 2010 m 3 Föralkalisering: Kritaslurrykolsyra Flockning: PAC i pulsator Snabbsandfiltrering ph-justering : kalkvatten Desinfektion: UV medeltryck Vilshult ca 400 Grundvatten Alkalisk massa filtrering i öppet filter Anjonbytarfilter (för nitratred.) Desinfektion: UV lågtryck Hemsjö ca 100 Grundvatten Alkalisk massa filtrering i trycksatt filter Desinfektion: UV lågtryck

2 1.3 Övriga anläggningar Anläggning Typ Volym m 3 Pumpad mängd 2010 m 3 Olsanäset Halen Intagspumpstation Silstationen Silstation ytvatten Tåkasjöhöjden Högreservoar / tryckstegring Brännaregården Högreservoar / tryckstegring Brödhult Tryckstegring Kyrkhult Lågreservoar / tryckstegring Genomförda åtgärder, förändringar och händelser Olofströms vattenverk, reservoarer, tryckstegringar etc. Mars: Ny reglerventil på inkommande ledning monterad Ny flödesmätare till inkommande grundvatten April: Dricksvattenpump 1 renoverad Augusti: Nya dricksvattenpumpar P3 och P4 med nya ventiler installerade September: Ny filtersand i långsamfilter December: Åtgärder för ökat skalskydd påbörjade med igensättning av glasad entré nya fönster, nya lås och säkra dörrar m.m. Hela året: Fortsatt uppbyggnad av nytt driftdatorsystem Vilshults vattenverk Januari: Nedläggning av Vilshults vattenverk Vattenförsörjning ersatt med överföringsledning, reservoar och tryckstegringsstation med UV-desinfektion 2.2 Beslutade projekt att genomföras 2011 Färdigställande av projektet för säkerhetshöjande åtgärder såsom kameraövervakning av vattenverk och reservoarer, nya lås och övriga säkerhetshöjande åtgärder. Kostnadsutredning av uppgradering med kapacitetsförstärkning av Olofströms vattenverk skall utföras. 3. Årsberättelse 3.1 Råvattenkvalitet Ytvatten Ytvattenkvaliteten har under året varit gynnsam med stabila och sjunkande färgvärden mellan mgpt/l. Under augusti började manganhalten öka i bottenvattnet varför intagsnivån höjdes från 12 till 8 meter i mitten av september.

3 Olofströms VV färgvärde råvatten: ytvatten mg Pt/l Diagram Grundvatten Lilla Holje Olofström Under sensommaren har infiltrationsdammen grävts ur ca 30cm och ny infiltrationssand lagts i, vilket medfört att mängden infiltrerat vatten kunnat ökas väsentligt. Några förändringar i grundvattenkvaliteten som kan kopplas till detta är ännu svåra att se. Ytterligare mätning av grundvattennivåer och regelbunden övervakning av vatten kvalitet är viktig för att kunna tolka förändringar och få möjlighet att styra utvecklingen av grundvattentäkten. Trots att halterna av organiskt material nu visar en sjuknande tendens har halterna av järn och framförallt mangan att fortsatt att öka. Detta har medfört att brunn 3 nu har så hög halt att den liksom brunn 1 bara bör användas i nödfall. Övriga brunnar (2, 4 och 5) har ännu måttliga eller låga (brunn 4) halter (bilaga 2) Grundvatten Hemsjö vattenverk Råvattenkvaliteten vid vattenverket i Hemsjö är mycket bra och har inte visat tendenser på att försämras. 3.2 Dricksvatten Mikrobiologi Vid Olofströms vattenverk tas mikrobiologiska prover på utgående dricksvatten en gång per vecka. Av de 52 prover som analyserats 2010 fick ett prov i februari bedömningen tjänligt med ärkning på grund av hög halt odlingsbara mikroorganismer. Av de 18 prover som tagits på ledningsnätet i det schemalagda provtagningsprogrammet fick ett prov taget i Jämshög i januari bedömningen otjänligt på grund av förekomst av koliforma bakterier. I det nya prov som togs kort tid därefter på samma plats kunde inga koliformer påträffas. Ett prov som togs i Olofström i november erhöll bedömningen tjänligt med ärkning på grund av halten odlingsbara mikroorganismer. Även i detta fallet var uppföljningsprovet utan ärkning. Även ett av nätproverna från Hemsjö erhöll ärkning för odlingsbara mikroorganismer. Trots dessa ärkningar visar proverna generellt ärkningsvärt små tendenser till efterväxt i ledningsnätet, vilket ofta är ett problem när dricksvatten bereds av ytvatten. En orsak till detta kan vara att klor inte används vid desinfektion eftersom klor kan bidra till att organiskt material blir mer tillgängligt för mikroorganismer.

4 3.2.2 Fysikalisk-kemisk vattenkvalitet Tack vare att andelen ytvatten i råvattnet kunnat hållas hög (ca 76%) har manganhalten på utgående dricksvatten varit lägre än tidigare år, vilket medfört att halten endast vid ett provtillfälle överstigit gränsen för tjänligt med ärkning jämfört med föregående års sju ärkningar. Under sensommar och höst kan mycket höga manganhalter förekomma även på större djup i ytvattnet. Vattenintaget i Halen har därför utrustats med en troligen unik konstruktion som medger att intagsnivån kan ställas på fyra olika djup. I praktiken utnyttjas dock endast nivåerna 8 och 12 meter. I övrigt har endast ytterligare en ärkning (aluminium i utgående dricksvatten) förekommit vid de utförda kemiska analyserna på sammanlagt 32 prover i den schemalagda provtagningen. 4. Förbrukning av råvatten processkemikalier och energi 4.1 Råvattenförbrukning Ytvatten Grundvatten År Råvatten Infiltration Totalt m3 % m3 m , , * , * , ,4 Fullständig registrering saknas Tot råvatten Prod. dricksvatten Spolvatten, rejektvatten m.m. År m3 m3 m3 % , , , , ,0 4.1 Alkalisering och ph-justering Kemikalier för alkalisering och ph-justering inköpt mängd År Koldioxid ton Släckt kalk ton Kritaslurry ton Alkaliska massor ton ,5 48, ,6 46,7 2, ,3 24,1 57, ,5 0 57,3 2 79, ,5 0 39,3 49,4 4.2 Flockning Kemikalier för vattenrening År PAC 1) varunamn Ton Förbrukning PAC g/m 3 prod dricksv Polymer kg Kalcinerad soda Färgvärde mg Pt/l årsmedel PAX XL Pluspac Pluspac Pluspac Pluspac ) Polyaluminiumklorid 2) Driftkontroll ytvatten

5 Kemikalieförbrukningen har på grund av mer gynnsamma förutsättningar vad gäller råvattenkvaliteten varit väsentligt lägre än föregående år. Ovanstående tabeller redovisar mängden under året levererade processkemikalier, vilket inte helt och hållet motsvarar förbrukningen i synnerhet för kemikalier som fylls på mera sällan såsom koldioxid, soda och krita. 4.3 Energiförbrukning Elförbrukning Elförbrukning totalt och per producerad m 3 dricksvatten Olofströms Tryckstegringar och Övriga vattenverk Totalt vattenverk inkl reservoarer råvattenpumpning kwh kwh/m 3 kwh kwh/m 3 kwh kwh/m 3 kwh kwh/m , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,76 Elförbrukning tryckstegringsstationer kwh per m 3 pumpad mängd kwh/m 3 kwh/m 3 kwh/m 3 kwh/m 3 kwh/m 3 Brännaregården 0,62 0,51 0,43 0,49 0,45 Tåkasjövägen 0,63 0,63 0,50 0,43 0,33 Brödhult 0,38 0,39 0,38 0,38 0,37 Kyrkhult 0,80 0,89 0,83 0,85 0,87 Bytet av dricksvattenpumpar på vattenverket, nedläggningen av Vilshults vattenverk samt att ytvatten utnyttjats i högre grad än tidigare har bidragit till att elförbrukningen per producerad kubikmeter vatten minskat med 9% jämfört med föregående år och med hela 17,5% jämfört med 2008 och tidigare. Fullt genomslag av de två första åtgärderna kan ses först 2011, varför ytterligare lägre siffror kan förväntas då Fjärrvärmeförbrukning Olofströms vattenverk MW/h per år ,0 63,0 74,3 99,4 Energiförbrukningen för uppvärmning av vattenverksbyggnaden har ökat kraftigt beroende bland annat på de senaste årens två kalla vintrar. Under 2010 har dock även förbrukningen sommartid varit hög. Förbrukningen kommer att ses över och ombyggnaden av entrédelen och byten av fönster som inletts i slutet av 2010 kommer till nästa år att innebära en avsevärd energibesparing. 5. Planerade förändringar under kommande år Förslag på gemensam vattenförsörjning mellan Bromölla och Olofström har framförts från Bromöllas sida och en konsultutredning har gjorts som förordar en sådan lösning. Väldigt många tekniska, organisatoriska och finansiella problem och frågeställningar måste lösas om ett sådant projekt ska genomföras. Beslut om vilken inriktning Olofströms framtida vattenförsörjning skall ha måste rimligen tas under Förslaget har medfört en stor osäkerhet om i vilken utsträckning Olofströms vattenverk kan förnyas och uppgraderas.

6 Detta har gjort att planering av och investeringar i en förstärkning av produktionskapacitet tillfälligt lagts på is. Detta arbete kommer att återupptas under 2011, men det kommer sannolikt inte att medföra några större praktiska förändringar under året. Åtgärder som kan komma att bli aktuella vid en satsning på fortsatt långsiktig drift vid vattenverket är: -Utbyggnad av en ny produktionslinje baserad på kontinuerliga sandfilter som ska ha kapacitet att klara hela vattenbehovet. - Komplettering med reningssteg för mangan. - Renovering eller ombyggnad av befintliga filter inklusive byte av ventiler och ombyggnad av rörgalleri för förstafiltratfunktion. I samband med detta bör även anläggas en förbifart så att kemikalietransporter och andra fordon kan passera runt vattenverksbyggnaden. I ett något senare skede kan i samband med att befintlig pulsatorlinje läggs ned en kompletterande membranfilterlinje utbyggas för att vässa vattenkvaliteten och förstärka produktionskapaciteten. I detta skede blir sannolikt även aktuellt att införa någon form av slamavskiljning / vattenåtervinning av de ökande mängder rejektvatten som uppkommer i processen. För att förbättra grundvattenkvaliteten bör infiltrationsförfarandet ses över, utvidgas och kontinuerligt övervakas med avseende på grundvattennivåer och vattenkvalitet. Det är därför angeläget att nu göra en uppdaterad och noggrann kostnadsberäkning av alla dessa åtgärder som jämförelse till Bromöllaalternativet. Av övriga åtgärder av betydelse som är aktuella för 2011 är bland annat renovering av högreservoarerna, upprustning av tryckstegringsstationen i Brödhult samt utbyte av dricksvattenpumparna i Hemsjö vattenverk. 6. Bilagor 1. Sammanställning resultat av schemalagd dricksvattenprovtagning 2. Diagram råvattenkvalitet mangan, organiskt material och färg

7 Bilaga 1 Olofström prov prov med Mikrobiologiska prov Ant mikr 22 3d långsamv Kolif. prov prov med Fys-kemprov Turbiditet Färg CODMn Utg dricksv Nät fast pkt Nät rörlig pkt Summa: Prov m %: 4,3 2,9 0 1,4 7, ,0 17 Fe Mn Al Hemsjö Utg dricksv Nät fast pkt Nät rörlig pkt Summa: Prov m %: Totalt Utg dricksv Nät fast pkt Nät rörlig pkt Summa: Prov m %: 5,1 3,8 0 1,3 6, ,3 17 per 100 prov: 5,1 6,3

8 Bilaga 2 Olofströms VV Brunnar Mangan 0,60 0,50 mg/l 0,40 0,30 0,20 B1 B2 B3 B4 B5 0,10 0, Olofströms VV Organiskt material UV-abs brunnsvatten A254cm -1 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 B1 B2 B3 B4 B5 0, Olofströms VV Infiltrationsvatten/råvatten brunnar Färg B2 B3 B4 B5 Halen mg Pt/l mg Pt/l