Sammanställning av remissvar angående Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter (NFS 2018:5) om bidrag och ersättningar för viltskador

Transkript

1 1(50) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ärendenr: NV Remissammanställning Sammanställning av remissvar angående Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter (NFS 2018:5) om bidrag och ersättningar för viltskador Sändlista för remissen Remissen har skickats till följande myndigheter och organisationer. Remisstiden pågick under tiden den 15 maj 4 juni Svaren sammanfattas i nedanstående tabell. 1. Länsstyrelsen i Blekinge län 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län 3. Länsstyrelsen i Gotlands län 4. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 5. Länsstyrelsen i Hallands län 6. Länsstyrelsen i Jämtlands län 7. Länsstyrelsen i Jönköpings län 8. Länsstyrelsen i Kalmar län 9. Länsstyrelsen i Kronobergs län 10. Länsstyrelsen i Norrbottens län 11. Länsstyrelsen i Skåne län 12. Länsstyrelsen i Stockholms län 13. Länsstyrelsen i Södermanlands län 14. Länsstyrelsen i Uppsala län 15. Länsstyrelsen i Värmlands län 16. Länsstyrelsen i Västerbottens län 17. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 18. Länsstyrelsen i Västmanlands län 19. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 20. Länsstyrelsen i Örebro län 21. Länsstyrelsen i Östergötlands län 22. Biodlingsföretagarna 23. Dalarnas Fäbodbrukarförening B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(50) 24. Förbundet Sveriges småbrukare 25. Föreningen Sveriges fäbodbrukare 26. Gävleborgs Fäbodförening 27. Jägarnas Riksförbund 28. Lantbrukarnas riksförbund 29. Riksförbundet svensk hjort 30. Svenska Fåravelsförbundet 31. Svenska Kennelklubben 32. Svenska Naturskyddsföreningen 33. Sveriges Biodlares riksförbund 34. Sveriges Jordbruksarrendatorers Förbund 35. Sveriges Jordägareförbund 36. Sveriges Lantbruksuniversitet 37. Svenska Jägareförbundet 38. Sveriges Lammköttproducenter 39. Svenska Rovdjursföreningen 40. Storfågelforum (genom Sveriges ornitologiska förening, Birdlife Sverige) 41. Värmlands säterkultur 42. Havs- och vattenmyndigheten 43. Jordbruksverket 44. Regelrådet 45. Viltskadecenter vid Sveriges Lantbruksuniversitet Mot bakgrund av remissinstansernas yttrande har några ändringar i föreskrifterna gjorts, se nedan. Nr Remissinstans Framförda synpunkter Åtgärd Länsstyrelser 1. Blekinge län 13 Rovdjursavvisande stängsel Den som söker bidrag för uppsättande av rovdjursavvisande stängsel kan erhålla bidraget från Landsbygdsprogrammet om stängslet sätts upp på blocklagd mark och bidrag från viltskadeanslaget om stängslet sätts upp på icke blocklagd mark. Vilken fond som kan lämna bidrag för underhåll av stängsel på de respektive markerna borde förtydligas. 26 Ersättning för skada på hägnat vilt Ersättning för rovdjursangrepp i vilthägn stöds inte av förslaget. I Blekinge finns ett 30-tal aktiva vilthägn för hjort, företrädesvis dovhjort. De flesta är mindre än hektar, men nödvändiga som binäring för lantbruket och värdefulla för biologisk mångfald och ett öppet landskap, genom hävd. Länsstyrelsen anser att ersättning för angrepp av rovdjur, och bidrag till rovdjursavvisande stängsel, ska kunna ges i enlighet med utredning av Viltskadecenter 2014 (Bedömningar avseende rovdjursskador på hägnat vilt, Rapport från Naturvårdsverket anser att ersättning för skadat/dödat hägnat vilt i nuläget inte ska kunna meddelas med stöd av föreskrifterna.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(50) Viltskadecenter ). 34 Kadaverhantering Enligt förslaget ska man ges möjlighet att söka bidrag för flytt av kadaver, men inte ersättas för kadaverhantering vid rovdjursangrepp. Länsstyrelsen anser att ersättning, enligt 34, bör kunna lämnas för kadaverhantering då det annars finns en risk att kadavren inte blir korrekt omhändertagna. Det bör även i föreskriftens vägledning tydligt framgå vad som avses med flytt av kadaver. Om det är flytt av kadaver från fyndplats till gården i väntan på vidare kadaverhantering, eller om till exempel en tamdjursägare kan få ersättning för egen transport av kadaver för korrekt destruktion. 2. Dalarnas län Det kommer att behövas vägledning i samband med att de nya föreskrifterna införs. Det kommer bland annat behövas vägledning för hur länsstyrelserna ska bedöma rimlig tidsåtgång till arbetet som brukarna kan få bidrag och ersättning för samt hur det ska redovisas då det är brukaren själv som har utfört arbetet. 9 Länsstyrelsen önskar förtydligande ifall mervärdesskatt kan betalas ut till dem som inte har näringsverksamhet. 13 p 1 Länsstyrelsen stödjer förslaget om att ge bidrag för underhåll av stängsel. Det är svårt att uppskatta hur lång tid som röjningsarbete tar. Det beror såklart på längden på stängslet samt hur fort vegetationen växer. Länsstyrelsen önskar vägledning för hur lång tid som är rimligt att arbetet ska ta, med vilken frekvens har man rätt till ersättning, finns det någon maximal gräns för hur mycket sådan röjning får kosta samt hur arbetet ska redovisas då det är brukaren själv som röjer. Det är viktigt att Naturvårdsverket kontrollerar att inte arbetet blir dubbelfinansierat i och med att Skogsstyrelsens arbete med gröna jobb också är statsfinansierat, i vissa fall förekommer det att deras arbetslag röjer under stängsel. Frågan om i vilken omfattning stöd av mindre betydelse ska kunna lämnas för hantering av kadaver i samband med rovdjursangrepp kommer att utredas vidare av Naturvårdsverket under hösten Delvis omhändertas genom att 13 p 2 e) omformuleras för ökad tydlighet. Frågan omhändertas i Särskilt för företag verksamma inom primär jordbruksproduktion 13 punkt 2 a-e

4 NATURVÅRDSVERKET 4(50) Länsstyrelsen stödjer förslaget om att ge bidrag till extra arbete samt extra foder i samband med rovdjursangrepp. Det är nödvändigt att få vägledning för hur mycket arbetstid som är rimlig av föranledd skada. Tidigare har Viltskadecenter angett vägledning för hur många timmar vissa arbeten bör ta per djurenhet, vilket har varit tydligt både för länsstyrelserna och brukarna. Samtidigt kan det ibland vara eländig terräng, för till exempel fäbodbrukare, vilket gör att det tar längre tid att flytta döda djur, och kvarvarande djur till andra beten, och därmed är inte den vägledningen rimlig. Därför kan det vara bra att Viltskadecenter även kan hjälpa länsstyrelsen med bedömningar av arbetstid i särskilda fall. Det önskas också vägledning om hur arbetet ska redovisas då det är brukaren själv som har utfört arbetet. 16 andra stycket Det kan komma att generera mer arbetstid för besiktningsmännen då de ska kontrollera alla förebyggande åtgärder som brukarna fått bidrag för eftersom bidrag kan betalas ut till arbetstid för arbete efter rovdjursangrepp. Det bör man ta höjd för i viltskadeanslagen. Ersättning för viltskada på egendom Ansökan 21 tredje stycket Länsstyrelsen undrar hur kostnader för sökandet efter skadade djur ska redovisas ifall det är brukaren själv som har sökt efter djuren. Länsstyrelsens beslut om ersättning 24 Länsstyrelsen anser att andra meningen i 17 NFS 2008:16, länsstyrelsen kan lämna ersättning för sekundära skador som inte kunnat konstateras vid besiktningstillfället, bör stå kvar. Detta för att det ska bli tydligt att länsstyrelsen kan ge ersättning för skador som upptäcks senare om det är tydligt att den aktuella skadegöraren även ansvarar för den skadan. Länsstyrelsens beslut om ersättning 26 punkt 3 Det är viktigt att informationen om försäkring eller bidrag från annat statligt stöd redovisas av den sökande. Länsstyrelsen föreslår att detta ska framgå av den blankett Justeras genom att ett tillägg görs i 16 andra stycket om att besiktningspersonen för viltskador vid behov ska kontrollera att åtgärderna har genomförts i enlighet med länsstyrelsens beslut. Frågan omhändertas genom justering av blanketten Ansökan om ersättning.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(50) som Naturvårdsverket ska fastställa och som den sökande ska skicka in dels vid bidrag av förebyggande åtgärder men också vid ersättning av viltskada. Länsstyrelsen önskar vägledning i hur man ska kontrollera om och hur stor summan är från eventuell ersättning från försäkring eller annat statligt stöd. Länsstyrelsens beslut om ersättning 28 Länsstyrelsen önskar förtydligande ifall mervärdesskatt kan betalas ut till dem som inte har näringsverksamhet. Frågan omhändertas i Länsstyrelsens beslut om ersättning 29 första stycket Länsstyrelsen stödjer förslaget om formuleringen att ersättning får lämnas för andra styrkta kostnader utöver självrisken. Särskilt för företag verksamma inom primär jordbruksproduktion 34 Länsstyrelsen anser att det är viktigt, lika som kommentaren om 13 punkt 2 a-e, att få vägledning om tidsåtgång för arbetet som brukaren kan få ersättning för samt hur det ska redovisas av brukaren när det är brukaren själv som har utfört arbetet. Beskrivning av förslaget av ändringar i föreskrifterna om bidrag och ersättningar för viltskador paragraf för paragraf inklusive kommentarer Länsstyrelsen anser att 3 i NFS 2008:16 borde kvarstå i de nya föreskrifterna som underlag för att länsstyrelsen kartlägger förekomsten av stora fåglar. Konsekvensutredningen 5. Uppgifter om vilka som berörs Länsstyrelsen påpekar att det är viktigt att även fäbodbrukare som inte är registrerade som företag berörs av förslagen. Det är viktigt att fäbodbrukare som inte är registrerade som företag har möjlighet att få bidrag och ersättning för bland annat flytt av djur. 8. Bedömning av om särskild hänsyn behövs när det gäller tidpunkten för ikraftträdande Andra stycket Det är viktigt att få vägledning för hur de retroaktiva stöden ska hanteras så som hur mycket bidrag man kan få samt vilka villkor som gäller. Detta behöver länsstyrelserna få innan handläggning kan påbörjas. 9. Bedömning av om det finns behov av speciella informationsinsatser Första stycket Länsstyrelsen anser att vägledning från Naturvårdsverket

6 NATURVÅRDSVERKET 6(50) i samband med att de nya föreskrifterna träder i kraft är en förutsättning för att föreskrifterna ska kunna följas och användas i praktiken på korrekt sätt. 10. Bedömningar av om förslagen innebär ökade uttag ur viltskadeanslaget I Dalarna finns det meter rovdjursavvisande stängsel (i november 2017) och behovet av röjning är stort. Möjlighet till bidrag för röjning skulle öka uttaget ur viltskadeanslaget avsevärt. Länsstyrelsen anser att det är väldigt viktigt att det finns anslag för att genomföra de förändringar som finns i de nya föreskrifterna, vilket betyder att det kommer behövas mer pengar i viltskadeanslaget. Om det inte kommer att finnas pengar så att brukarna kan få bidrag och ersättningar enligt de nya föreskrifterna blir det en negativ signal att ändra föreskrifterna men inte ändra så att de går att genomföra i praktiken. Om det inte finns möjlighet att öka på viltskadeanslaget önskar länsstyrelsen vägledning, antingen av Naturvårdsverket eller Viltskadecenter, för hur prioritering ska ske. Möjligheterna att hålla nere kostnaderna för röjning under stängsel bör utredas. Kostnaderna kan komma att bli lägre genom att ta hjälp av volontärer eller genom samarbete med Skogsstyrelsens arbetslag för gröna jobb till exempel. Allmänna synpunkter Länsstyrelsen anser att det är svårt att se en tydlig struktur i de nya föreskrifterna om vilka paragrafer som gäller privatpersoner, företag, näringsverksamhet och primär jordbruksproduktion, samt vilka som skiljer sig mellan de olika aktörerna. Konsekvensutredningen var en bra beskrivning av remissen och bakgrunden till denna. Det ökade förståelsen för vissa skrivelser i de nya föreskrifterna. 3. Gotlands län Har inte inkommit med något yttrande. 4. Gävleborgs län Länsstyrelsen ser överlag positivt på Naturvårdsverkets förslag till reviderade föreskrifter om bidrag och ersättningar för viltskador. Att bidrags- och ersättningsnivåerna blir mer enhetliga oberoende av om sökande är enskild person eller företag underlättar handläggningen. Länsstyrelsen ser också positivt på att det nya förslaget förtydligar flera paragrafer som tidigare varit oklara. Det uppkommer dock en del frågetecken kring hur nya paragrafer ska tolkas.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(50) Generellt Länsstyrelsen anser att begreppet besiktningsman bör bytas ut mot en könsneutral titel, exempelvis besiktningspersonal. att benämningen besiktningsman/ besiktningsmän ersätts benämningen besiktningsperson/ besiktningspersoner. 7 Förutsättningar för bidrag Bidrag till åtgärder för att förebygga viltskador får inte lämnas för åtgärder 1. som avser att skydda egendom som genom sin karaktär är särskilt skadeutsatt. Länsstyrelsen önskar förtydligande om vad som menas med egendom som genom sin karaktär är särskilt skadeutsatt. 13 Särskilt för företag verksamma inom primär jordbruksproduktion Länsstyrelsen önskar förtydligande angående möjligheten till stöd för flytt av kadaver men inte för kadaverhantering. Hur ska innebörden av begreppen flytt och hantering tolkas? 16 Länsstyrelsens beslut om bidrag Länsstyrelsen anser att kravet på att besiktningspersonal ska kontrollera att bidragstagare genomfört åtgärder i enlighet med länsstyrelsens beslut kommer leda till väldigt mycket merarbete för besiktningspersonalen. Länsstyrelsen ser även stora praktiska hinder med sådana kontroller. Varje år beslutar länsstyrelsen t.ex. om bidrag till ett 30-tal skyddsvästar till hundar i länet. Besiktningspersonal kommer aldrig kunna kontrollera att alla dessa västar alltid används. Konsekvensutredning Underhåll av stängsel Länsstyrelsen ställer sig frågande till hur detta ska fungera i praktiken. Ska bidrag endast beviljas mot uppvisande av kvitto, eller kan det även beviljas vid egenarbete? Hur ska utförandet då följas upp för att undvika att det fuskas med bidraget? Ska alla röjningar under rovdjursstängsel besiktigas, enligt 16? Om så är tanken kommer orimligt mycket tid och resurser behöva läggas på detta då vi i länet har ca 70 gårdar med rovdjursavvisande stängsel. Det kan dessutom att 13 p 2 e) omformuleras för ökad tydlighet. att föreskrifterna justeras på så sätt att besiktningspersonen för viltskador vid behov ska kontrollera att åtgärderna har genomförts i enlighet med länsstyrelsens beslut. Se kommentaren till 16 ovan.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(50) behöva röjas flera gånger per betessäsong på varje gård. Detta skulle dessutom leda till väldigt mycket mer administration för länsstyrelsen. 5. Hallands län 13 Rovdjursavvisande stängsel Den som söker bidrag för uppsättande av rovdjursavvisande stängsel kan erhålla bidraget från Landsbygdsprogrammet om stängslet sätts upp på blocklagd mark och bidrag från viltskadeanslaget om stängslet sätts upp på icke blocklagd mark. Vilken fond som kan lämna bidrag för underhåll av stängsel på de respektive markerna borde förtydligas. Vidare anges i 13 att stöd kan lämnas för p 1. Underhåll av stängsel. Det framgår inte tydligt vilken typ av stängsel som avses. Det är godkända rovdjursavvisande stängsel vi i första hand tänker oss men otydligheten öppnar även upp för andra typer av stängsel såsom vilthägn samt underkända eller icke kontrollerade rovdjursavvisande stängsel. 13 Kadaverhantering Det borde funnits förslag som möjliggör full ersättning då kvitto kan uppvisa att godkänt företag ombesörjt för kadaverhanteringen av djur som dödats i samband med ett rovdjursangrepp och som besiktigats av förordnad besiktningsman. Med denna hantering omöjliggörs fusk och detta stöd kan därför inte snedställa konkurrensvillkor mellan näringsföretag. 26 (Naturvårdsverkets kommentar: borde vara 23 som länsstyrelsen avser) Eftersom vilt är en naturlig och väsentlig del av den svenska faunan måste t.ex. betesskador i viss utsträckning ingå i näringsverksamhetens produktionskostnad. En full ersättning bör därför endast täcka den del av skadan som överstiger den skadenivå som bör accepteras. Länsstyrelsen anser därför att Naturvårdsverkets förslag med full ersättning innebär en överkompensation. Det bör i sammanhanget nämnas att de företag som endast kan uppvisa en mindre mängd skador inte kan få någon statlig ersättning. 26 p 3, försäkrade djur Även om en skada ersätts av en försäkring finns det ofta andra kostnader i form av självrisk, transporter m.m. Det framgår inte tydligt om ersättning från viltskadeanslaget som kan användas för kostnader som inte täcks av att ordet rovdjursavvisande läggs till i 13 p 1 för ökad tydlighet. Frågan om i vilken omfattning stöd av mindre betydelse ska kunna lämnas för hantering av kadaver i samband med rovdjursangrepp kommer att utredas vidare av Naturvårdsverket under hösten 2018.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(50) försäkring eller om det är tänkt att en försäkring ska vara fullgod. Däremot framgår det tydligt att viltskadeanslaget inte ska ersätta den del som ersätts av försäkring eller annat statligt stöd. 6. Jämtlands län Inga synpunkter. 7. Jönköpings län Förslagen kan medföra prioriteringar av de tilldelade viltskademedlen och merarbete för länsstyrelsen vilket kan vara negativt om det inte finns tillräckligt med medel. 13 p 2 e) Ersättning för kadaverhantering bör kunna lämnas med stöd av föreslagna 34 då det annars finns en risk att kadavren inte blir korrekt omhändertagna. Det måste framgå i vägledning vad som menas med flytt av kadaver, om det är flytt av kadaver från fyndplats till gården i väntan på vidare kadaverhantering, eller om t.ex. en tamdjursägare kan få ersättning för egen transport av kadaver för korrekt destruktion. 13 p 1 Det bör framgå vilken typ av stängsel som avses. Om det enbart gäller rovdjursavvisande stängsel och om det i så fall gäller oavsett om bidrag till dessa betalats ut via viltskadeanslaget eller Landsbygdsprogrammet. Ersättning för angrepp av lodjur, och bidrag till rovdjursavvisande stängsel, ska kunna ges enligt de förslag som Viltskadecenter tog fram år Kalmar län 13 Rovdjursavvisande stängsel Den som söker bidrag för uppsättande av rovdjursavvisande stängsel kan erhålla bidraget från Landsbygdsprogrammet om stängslet sätts upp på blocklagd mark och bidrag från viltskadeanslaget om stängslet sätts upp på icke blocklagd mark. Vilken fond som kan lämna bidrag för underhåll av stängsel på de respektive markerna borde förtydligas. Frågan om i vilken omfattning stöd av mindre betydelse ska kunna lämnas för hantering av kadaver i samband med rovdjursangrepp kommer att utredas vidare av Naturvårdsverket under hösten Delvis omhändertas genom att 13 p 2 e) omformuleras för ökad tydlighet. att ordet rovdjursavvisande läggs till i 13 p 1 för ökad tydlighet. Naturvårdsverket anser att ersättning för skadat/dödat hägnat vilt i nuläget inte ska kunna meddelas med stöd av föreskrifterna.

10 NATURVÅRDSVERKET 10(50) Det borde även förtydligas att det enbart är godkända besiktigade rovdjursavvisande stängsel som är aktuella för skötselbidrag. att ordet rovdjursavvisande läggs till i 13 p 1. Ansökan 21 Länsstyrelserna har nyligen startat ett gemensamt projekt för att ta fram e-tjänster för ansökningar till länsstyrelserna inom bl.a. jakt- och viltområdet. Syftet är att förenkla för sökanden samt effektivisera handläggningen. Inom projektet har viltskadeersättningar och bidrag identifierats som några av de största ärendemängderna på länsstyrelserna inom jakt- och viltområdet. Det finns därför ett behov av att ta fram e- tjänster för Ansökan om bidrag för förebyggande av viltskada samt Ansökan om ersättning. Det finns nu ytterligare skäl då Naturvårdsverket bedömer att länsstyrelsens tidsåtgång av hanteringen av enskilda viltskadeärenden kommer att öka. Det är önskvärt att Naturvårdsverket samverkar med länsstyrelserna för att upprätta dessa e-tjänster. Länsstyrelsen önskar även poängtera att föreskrifterna inte får utesluta att ansökningar kan göras digitalt. 26 Ersättning för skada på hägnat vilt Ersättning för rovdjursangrepp i vilthägn stöds inte av förslaget. I Kalmar län finns ett antal aktiva vilthägn för hjort, företrädesvis dovhjort. De flesta är viktiga som binäring för lantbruket och värdefulla för biologisk mångfald och ett öppet landskap, genom hävd. Länsstyrelsen anser att ersättning för angrepp av rovdjur, och bidrag till rovdjursavvisande stängsel, ska kunna ges enligt utredning av Viltskadecenter Kadaverhantering Länsstyrelsen anser att det borde funnits förslag som möjliggör full ersättning då kvitto kan uppvisa att godkänt företag ombesörjt för kadaverhanteringen av djur som dödats i samband med ett rovdjursangrepp och som besiktigats av förordnad besiktningsman. Det blir en tillkommande kostnad som beror enbart på rovdjursangreppet vilken är orimlig att den drabbade själv ska stå för. Naturvårdsverket anser att ersättning för skadat/dödat hägnat vilt i nuläget inte ska kunna meddelas med stöd av föreskrifterna. Frågan om i vilken omfattning stöd av mindre betydelse ska kunna lämnas för hantering av kadaver i samband med rovdjursangrepp kommer att utredas vidare av Naturvårdsverket under hösten 2018.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(50) 41 Arvode och ersättning Länsstyrelsen i Kalmar län har särskilda beslut för ersättning av resa för besiktningsmän som skiljer sig åt från ordinarie tjänstemän på länsstyrelsen. Detta eftersom besiktningsmännen vid förrättning utgår från hemmet med egen bil och inte har tillgång till länsstyrelsens tjänstebilar. Vi har därför avtalat med dem att de får full ersättning även vid längre bilresor än 10 mil, vilket ej ordinarie tjänstemän får med egen bil. Därför önskar vi att man lägger till ordet minst enligt följande: Ersättning för resa till och från platsen för förrättningen ska lämnas av länsstyrelsen med minst den sammanlagda skattefria och skattepliktiga ersättning som utgår till länsstyrelsens tjänstemän för användning av egen bil i tjänsten. 9. Kronobergs län 13 Rovdjursavvisande stängsel Den som söker bidrag för uppsättande av rovdjursavvisande stängsel kan erhålla bidraget från Landsbygdsprogrammet om stängslet sätts upp på blocklagd mark och bidrag från viltskadeanslaget om stängslet sätts upp på icke blocklagd mark. Omhändertaget genom att ordet kilometer i 41 andra stycket läggs till ordet ersättning, dvs. kilometerersättning. Det bör förtydligas vilken fond som kan lämna bidrag för underhåll av stängsel på blocklagd respektive icke blocklagd mark. Det bör också förtydligas att det verkligen handlar om underhåll av godkända rovdjursavvisande stängsel och inga andra former av stängsel. 13 Kadaverhantering Det borde funnits med ett förslag som möjliggör ersättning för kadaverhantering, gärna med en ersättningsnivå upp till 100 %. 10. Norrbottens län Inga synpunkter. 11. Skåne län 3 Fredat vilt: definitionen av begreppet fredat vilt har tydliggjorts så att det nu framgår att klövvilt aldrig kan inrymmas i definitionen, sannolikt för att skador orsakade av klövvilt anses kunna begränsas genom att populationen anpassas till födotillgången. Länsstyrelsen vill framhålla att i en avgränsad del av Skåne finns nominatunderrasen av kronhjort. Licensjakt och viss skyddsjakt används för att reglera stammen men denna möjlighet begränsas av att Frågan om i vilken omfattning stöd av mindre betydelse ska kunna lämnas för hantering av kadaver i samband med rovdjursangrepp kommer att utredas vidare av Naturvårdsverket under hösten Synpunkten föranleder ingen ändring.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(50) underrasen är rödlistad. En allt för extensiv jakt kan därför inte tillåtas trots att skador finns. En möjlighet att kunna arbeta förebyggande i syfte att begränsa skadorna av nominatunderrasen och att i detta syfte kunna använda viltskadeanslagets medel är därför i hög grad önskvärt. 26 p 2 Länsstyrelsen anser att rovdjursdödat vilt i vilthägn bör ersättas på samma sätt som övriga tamdjur. De är ju oftast väl inhägnade och bör undantas från regeln att vilt inte ska ersättas. Detta vore ett steg i rätt riktning vad gäller ökad acceptans för etablering av framförallt lodjur i vårt land. Naturvårdsverket anser att ersättning för skadat/dödat hägnat vilt i nuläget inte ska kunna meddelas med stöd av föreskrifterna. 31 p 3 Ordet jordbruksmaskiner förekommer två gånger med ett och emellan. 34 Kadaverhantering ska ersättas, alltså fakturan från kadaverhämtningen. Lantbrukaren är skyldig att lämna döda tamdjur till kadaverhämtning, och det är ju en direkt följd/konsekvens av ett rovdjursangrepp. 40 Av förslaget framgår att antalet besiktningsmän ska vara anpassat till viltskadornas omfattning. Länsstyrelsen vill framhålla att besiktningsmännen för rovdjursdödade djur ofta besiktigar djur som inte är dödade av fredade rovdjur och att behovet av besiktningsmän snarare bör bedömas utifrån denna omständighet. De föreslagna föreskrifterna har en tydlig reglering av hur skador av fredat vilt ska hanteras. I verkligheten är så kallade blandskador vanliga när det gäller skada på gröda. Särskilt vad gäller gåsskador är det inte ovanligt att ett antal olika gåsarter har orsakat skadan. Även kombinationen gås och svan är förekommande. Den drabbade lantbrukaren har ofta inte någon mer djupgående kunskap vad gäller arter av gås och när besiktningsmannen är på plats har ofta skadegöraren försvunnit. Denna omständighet bör föreskrifterna ta hänsyn till i större omfattning. 12. Stockholms län Att öka möjligheterna att få bidrag och ersättning för viltskador kan ge en bredare acceptans för de arter som orsakar skadorna. Förslagen kommer troligtvis att betyda ett ökat utnyttjande av viltskademedel. För att de nya 31 första stycket p 3 justerad i enlighet med synpunkt. Synpunkten föranleder ingen ändring av 40.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(50) föreskrifterna ska fungera, och acceptansen för de arter som orsakar skada ska öka, anser länsstyrelsen att Naturvårdsverket bör arbeta för att anslagen till viltskador ökas. Om brukare som är berättigade till bidrag och ersättning inte tilldelas något bidrag på grund av att tillgängliga medel tagit slut, bedömer länsstyrelsen att detta kan leda till en ökad konkurrens och frustration bland brukarna. 13. Södermanlands län Länsstyrelsen emotser vidare den vägledning som Naturvårdsverket avser att ta fram. Flera av de nya paragraferna ger möjlighet till en något vid tolkning. Vägledningen behövs även kring de bestämmelser där någon förändring inte sker, t.ex. 6 punkten 2, i syfte att skapa en mer enhetlig tillämpning. Länsstyrelsen ser positivt på att brukare nu ges möjlighet att få stöd för underhåll av stängsel enligt 13 punkten 1. Detta är en arbetsinsats/kostnad som ofta nämns i samband med diskussioner rörande rovdjursavvisande stängsel, RAS. Länsstyrelsen önskar dock att vägledningen förtydligar vilka stängsel som avses. Omfattar bidraget alla typer av stängsel eller avses enbart RAS? Enligt den information som i dagsläget går ut till brukare är ett fårstängsel i bra skick något som kan förebygga angrepp från rovdjur. Brukare som har ett välskött ordinarie fårstängsel är, med den föreslagna skrivningen, berättigad till stöd för underhåll av stängsel. Vidare önskar länsstyrelsen vägledning avseende 13 punkt 2 d) i föreskrifterna. Om en brukare har tamdjur inom ett vargrevir kan bevakning av djur vara en åtgärd som behöver pågå under hela betessäsongen. Är detta vad som avses med punkten eller är det tänkt att vara bevakning under en kortare period, exempelvis i samband med angrepp? I 31 första stycket punkten 3 sker en upprepning av jordbruksmaskiner. 5 Föreskrifterna får inte utesluta att ansökningar kan göras digitalt Länsstyrelsen gör ett stort arbete för att digitalisera ansökningshandlingar inom jakt och vilt. Syftet är att förenkla och effektivisera handläggningen. Föreskrifterna ska inte utesluta att ansökningar kan göras digitalt. 10 Juridiska personer Länsstyrelsen föreslår att andra juridiska personer än att ordet rovdjursavvisande läggs till i 13 p 1 för ökad tydlighet. 31 första stycket p 3 justerad i enlighet med synpunkt. Synpunkten föranleder ingen

14 NATURVÅRDSVERKET 14(50) sådana som är verksamma inom primär jordbruksproduktion ändras till förslagsvis företag som inte är verksamma inom primär jordbruksproduktion för att förenkla skrivningen samt undvika att införa ett ytterligare begrepp i föreskrifterna (juridisk person). 13 p 1 Underhåll av rovdjursavvisande stängsel oberoende av byggnadsfinansiering Länsstyrelsen anser att underhåll av stängsel bör vara bidragsberättigat oberoende om det från början är delvis finansierat landsbygdsprogrammet eller viltskademedel. Bidrag för underhåll anses rimligt oavsett om stängslet är förlagt på blocklagd mark eller ej. Hanteringen av ärendet skulle effektivisera både för lantbrukare och länsstyrelse. 13 Stöd för kadaverhantering bör kunna betalas ut Länsstyrelsen bedömer att möjligheterna till statligt bidrag/ersättning för kadaverhantering är en mycket viktig åtgärd för att framförallt förebygga ytterligare angrepp samt för att öka förutsättningar för att kadaver tas om hand på lämpligt sätt. Frågan är även viktig för att bibehålla eller öka för acceptansen för rovdjuren. Stöd för kadaverhantering bör därför kunna betalas ut. 16 Ej nödvändigt att man måste återrapportera användning av stängselbidrag Länsstyrelsen bedömer att det inte är nödvändigt att den som får bidrag till rovdjursavvisande stängsel återrapporterar användningen av bidraget, eftersom länsstyrelserna i regel kräver att stängslet ska godkännas av besiktningsman innan fullt bidrag utbetalas. 19 Ändra titeln besiktningsman till besiktningsperson I enlighet med länsstyrelsens och andra myndigheters arbete med jämställdhet föreslår vi att benämningen besiktningsman ändras till besiktningsperson. Till exempel har Havs- och Vattenmyndigheten ändrat i föreskrifter om fisketillsynsförordnanden (HVMFS 2018:1) så att fisketillsynsman sedan i april 2018 kallas fisketillsynsperson. 20 Besiktningsintyg borde kallas besiktningsprotokoll. Elektroniska blanketter måste kunna användas. Länsstyrelsen bedömer att ordet protokoll är en bättre benämning på det dokument som besiktningsmannen ändring av 10. Frågan om i vilken omfattning stöd av mindre betydelse ska kunna lämnas för hantering av kadaver i samband med rovdjursangrepp kommer att utredas vidare av Naturvårdsverket under hösten att benämningen besiktningsman/ besiktningsmän ersätts benämningen besiktningsperson/ besiktningspersoner.

15 NATURVÅRDSVERKET 15(50) utfärdar. De tre olika blanketterna bör alla benämnas likvärdigt; den för gröda har nu bara namnet Besiktning. Elektroniska blanketter måste kunna användas och föreskrifterna får inte utesluta detta. Länsstyrelsen vill i sammanhanget påpeka att det är viktigt att blanketter i Rovbase inte skiljer sig mot den blankett som Naturvårdsverket fastställer för besiktning. 21 Se kommentar till Förslag: byt ut benämningen annan egendom mot gröda. 26 Förslag om förtydligande samt ändring av blankett Meningen i andra stycket skulle kunna förenklas ur klarspråkssynpunkt, t ex Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen besluta om ersättning för skador som avses i punkt 1-3. Länsstyrelsen föreslår att det ges utrymme i ansökningsblanketter att ange om skadan ersatts av försäkring. 31 Förslag om förtydligande Meningen i sista stycket skulle kunna förenklas ur klarspråkssynpunkt för att ytterligare förtydliga innebörden, t.ex. Ersättning för indirekta kostnader enligt punkt 1 och 2 ska baseras på inlämnade kvitton. 34 Kostnader för omsådd gröda bör läggas till Det bör tilläggas att kostnader för omsådd vid viltskador på gröda bör kunna ersättas. Om skadan sker tidigt på säsongen ersätts ibland jordbrukare för arbete och utsäde för omsådd istället för ersättning för viltskadan. Bör tilläggas att grödan även kan ersättas med omsådd av likvärdig gröda. Det är av vikt att länsstyrelserna fortsatt, på eget initiativ, kan anlägga viltbetesåkrar för att avleda storfåglar från att göra skador inom speciellt skadekänsliga området. Det framgår inte tydligt av förslaget om medel från viltskadeanslaget helt kan täcka länsstyrelsens kostnader för egeninitierade åtgärder som avser att minska skador av storfågel inom ett större brukningsområde. Detta bör tydliggöras. Enligt den konsekvensutredning som bifogats anges att att tillägget indirekta kostnader görs i 31. att en punkt 7 läggs till i 34 som reglerar att statligt stöd av mindre betydelse kan lämnas för omsådd av skadad gröda.

16 NATURVÅRDSVERKET 16(50) förslaget innebär ökade kostnader för länsstyrelsernas ärendehantering. Medel för utökad ändehanteringen bör därför tillställas länsstyrelsen. 14. Uppsala län Dispositionen i dokumentet är något rörig, då det är uppbyggt både kring bidrag och huruvida det gäller primärproducent eller inte. För en ökad läsbarhet föreslås att dokumentet delas upp efter regler för primärproducenter samt övriga, och att bidrag och ersättningar regleras under de respektive huvudrubrikerna. I nuläget upplevs det oklart vilka bidrag/ersättningar på 80 respektive 100 % som kan betalas när och till vem. Länsstyrelsen vill uppmuntra Naturvårdsverket att tillsammans med länsstyrelsen och Viltskadecenter arbeta aktivt och skyndsamt för att utveckla e-tjänster som kan ersätta samtliga blanketter som nämns i föreskrifterna. Detta för att möta kraven internt likväl som externt på en digitaliserat, modernt, effektivt och rättssäkert handläggningsförfarande. Länsstyrelsen bör ansvara för dessa e-tjänster och Naturvårdsverket bör medverka till finansieringen under utvecklingsfasen. Det är därför olämpligt att i föreskrifterna låsa sig fast vid vilket format och titel inrapportering ska ha. Länsstyrelsen förespråkar en mer allmän skrivning för att exempelvis möjliggöra e-ansökningar. Det bör genomgående i föreskrifterna förtydligas vilken typ av stängsel som föreskrifterna syftar till. Avseende att det finns ett tak för hur mycket statligt stöd av mindre betydelse ( euro under tre beskattningsår) som ett företag (?) kan få så behöver det förtydligas vilken myndighet som ansvarar för att kontrollera detta. Vidare uppmanar länsstyrelsen Naturvårdsverket att utanför detta uppdrag verka för ersättningar för viltskador som motsvarar 100 % av de kostnader som drabbade har. Länsstyrelsen noterar att inget i förslaget till nya föreskrifter tar upp frågan kring ersättning av hägnat vilt. Viltskadecenter tog 2014 fram rekommendationer i frågan, och länsstyrelsen ser gärna att ersättningsmöjligheterna klargörs. att ordet rovdjursavvisande läggs till i 13 p 1 för ökad tydlighet. Naturvårdsverket anser att ersättning för skadat/dödat hägnat vilt i nuläget inte ska kunna meddelas med stöd

17 NATURVÅRDSVERKET 17(50) 4 Länsstyrelsen anser att det är bra att formuleringen i första hand har tagits bort. Detta minskar risken för oklarheter i vad som får ersättas. 6 p 1 Det är bra att det öppnas upp för åtgärder som bedöms kunna ha skadeförebyggande effekt. Det kan dock leda till svårigheter gällande vem som kan göra den bedömningen. av föreskrifterna. 7 Det bör förtydligas i föreskrifterna vilken egendom som enligt första stycket avses som särskilt skadeutsatt. I nuvarande lydelse riskerar detta att bli en svår bedömningsfråga. 8 Länsstyrelsen anser att det bör förtydligas om de åtgärder som avses i 13 i förslaget kan räknas in i andra skadeförebyggande åtgärder om det finns särskilda skäl. 10 Länsstyrelsen anser att det är rimligt att ha samma ersättningsnivå för alla sökande. Dock kan det behöva förtydligas hur det i 7 står att bidrag för att förebygga viltskador inte får lämnas för åtgärder som är avsedd för annan användning än näringsverksamhet men i 10 står att bidrag kan lämnas till privatpersoner. 13 och 14 Det är bra att möjligheterna till vilken ersättning länsstyrelsen kan betala ut förtydligas. Länsstyrelsen ifrågasätter dock uppdelningen av stöd av mindre betydelse och ersättning för viltskador. Det är länsstyrelsens uppfattning att de åtgärder som nämns i 13 ofta kan vara mer kostsamma än de kostnader som endast får ersättas med 80 % och därmed anses vara av större betydelse. Länsstyrelsen anser att det bör förtydligas vad som avses med underhåll av stängsel. Exempelvis röjning kring rovdjursavvisande stängsel har ofta en kostnad om ca 1 krona per meter och kan behöva göras flera (upp till fem) gånger per säsong. För en mindre hage om 4 ha (200 x 200 m) kan det innebära det en kostnad om kronor årligen. För ett län med många rovdjursavvisande stängsel kan kostnaderna bli mycket stora. Kopplat till Omhändertas delvis genom att ordet rovdjursavvisande läggs till i 13 p 1 för ökad tydlighet. Omhändertas även genom

18 NATURVÅRDSVERKET 18(50) detta kommer också kraven på kontroll av de stöd som betalas. Om nuvarande skrivning beslutas bör också mängd rovdjursavvisande stängsel ligga som kriterium för ökade viltskadeanslag. 16 Länsstyrelsen gör bedömningen att för exempelvis rovdjursavvisande stängsel fungerar skrivningen om att en besiktningsman ska kontrollera att åtgärderna genomförts i enlighet med beslutet. För exempelvis bidrag till skyddsväst för hund eller förebyggande åtgärder gällande stora betande fåglar bedöms detta mycket svårt och/eller kostsamt att genomföra. Skrivningen bör därför förtydligas. Vidare kommer skrivningen att leda till ökade kostnader för kontroll hos länsstyrelsen, vilket bör regleras genom höjda viltskadeanslag. 16 Det är bra att det införs ett förtydligande av vad beslut om bidrag grundar sig på som hjälper till vid kontakt med exempelvis bidragssökande. 19 Att besiktningsmän behöver förordnas innebär ett administrativt merarbete för länsstyrelserna - inte minst för att besiktningsmän ofta är anställda direkt av länsstyrelsen och kan behöva förordnas av annan länsstyrelse av rättssäkerhetsskäl. 23 Innebär paragrafen att ersättning får lämnas med 100 % till andra än inom primär jordbruksproduktion och att ersättningen där endast får uppgå till 80 %? Detta behöver förtydligas i så fall, och står i motsats till det som skrivits som förklaring till 10 om att bidragsnivån ska vara lika oavsett sökande. 25 Även här bör fisk och fiskeredskap nämnas i likhet med föreskrifterna i övrigt. 29 Länsstyrelsen efterfrågar en förklaring varför försäkrade hundar kan ersättas med kronor men oförsäkrade endast med kronor. Vidare ger en förhöjd ersättningsnivå sannolikt ökade kostnader för länsstyrelsen och bör därför också leda till höjda viltskadeanslag. att föreskrifterna justeras på så sätt att besiktningspersonen för viltskador vid behov ska kontrollera att åtgärderna har genomförts i enlighet med länsstyrelsens beslut.

19 NATURVÅRDSVERKET 19(50) 31 och 32 Det är bra att ersättning får lämnas med 100 % även för indirekta kostnader och att dessa har specificerats. Om ersättning för direkta kostnader får lämnas med 100 % måste detta förtydligas. Länsstyrelsen efterfrågar exempel och förtydliganden av punkt nummer tre, gällande materiella skador. 34 och 35 Länsstyrelsen anser att paragraferna är bra, men att det bör utarbetas schabloner för att på ett rättssäkert sätt kunna värdera de olika kostnader som uppstår i Värmlands län Länsstyrelsen konstaterar att föreskrifterna är relativt långgående i sin detaljreglering samtidigt som många frågor kring bedömningar lämnas obesvarade. Detta ställer stora krav på vägledning så att tillämpningen av föreskrifterna ska bli likvärdig i landet. Generellt förordar länsstyrelsen att man i möjligaste mån fastställer vilken typ av kostnader som ersättning kan utgå för, schablonersättningar, maxbelopp etc. för att göra handläggningen mer likriktad och utfallet mer förutsägbart. Förtydliganden behövs bland annat när det gäller bidrag till stängselunderhåll, där det i förslaget inte framgår om det bara är till rovdjursavvisande stängsel bidrag kan betalas ut. Det framgår inte heller tydligt om länsstyrelsen nu har möjlighet att ge bidrag till underhåll av stängsel på både blocklagd och inte blocklagd mark. Det är önskvärt att det genom föreskrifterna tydliggörs att viltskadeanslaget får användas till såväl besiktningsmännens verksamhet som till handläggning och kontroll av att bidragen använts på rätt sätt. Länsstyrelsen föreslår att föreskrifterna delas upp så skada på gröda och skada på tamdjur och hundar hanteras var för sig. 7 Bidrag till åtgärder för att förebygga viltskador får inte lämnas för åtgärder 2. Som avser att skydda egendom som är avsedd för annan användning än i näringsverksamhet. att ordet rovdjursavvisande läggs till i 13 p 1. Genom 8 ges länsstyrelsen möjlighet att ge bidrag för förebyggande åtgärder om det finns särskilda skäl.

20 NATURVÅRDSVERKET 20(50) Naturvårdsverket påpekar samtidigt i sin konsekvensutredning att länsstyrelsen kan behöva prioritera hårdare om antalet ansökningar ökar. Det behöver därför förtydligas om bidrag kan betalas ut för att skydda exempelvis får som inte ingår i näringsverksamhet. 3. Som omfattas av annat statligt stöd. - Detta gäller i princip alla större lantbruksföretag, stängsel har satts upp med statliga medel, brukare erhåller stöd från EU-medel för brukande av marken. För att inte lantbruksföretag ska exkluderas måste det tydliggöras vad som menas med annat statligt stöd. 8 som sedan ange att andra skadeförebyggande åtgärder om det finns särskilda skäl. Länsstyrelsen anser att det behövs ett förtydligande kring särskilda skäl. Detta är särskilt viktigt om prioriteringar måste göras till följd av medelsbrist. 10 Bidrag till åtgärder för att förebygga viltskador med högst 80 %. Länsstyrelsen önskar ett förtydligande av vad 80 % ska räknas på för belopp. Det skulle kunna vara det belopp som uppges i ansökan eller de faktiska kostnader den sökande har haft efter åtgärden har utförts. Schablonersättning för hur mycket bidrag som kan utgå för vissa åtgärder, exempelvis röjning under stängsel, är en möjlighet man bör titta på. 12 Bidrag till åtgärder får lämnas med högst 80% av de stödberättigade kostnaderna För att brukaren ska kunna leverera ett bra underlag till länsstyrelsen behövs det nya blanketter för att ansöka om bidrag från viltskademedel. Detta har länsstyrelsen påpekat flera gånger till Naturvårdsverket. De blanketter som finns idag är inte anpassat för detta ändamål och kommer att öka länsstyrelsen arbete avsevärt, om inte bättre blanketter eller ansökningsformulär finns. I princip tar endast stöd och bidrag vid skador på tamdjur upp. Då vet vi idag att skador av stora fåglar ofta överstiger kostnader för rovdjursangrepp på tamdjur. Länsstyrelsen önskar tydligare lagstiftning kring hur hanteringen av bidrag till exempelvis förebyggande åtgärder för att skydda gröda skrivs in i lagtexten. 13 punkt 2 Det behöver förtydligas om sökande ska kunna få ut

21 NATURVÅRDSVERKET 21(50) bidrag för egen arbetstid vid de åtgärder som radas upp i 13 2 punkten. Om så är fallet behövs sannolikt en schablon för tidsåtgång, då det torde vara omöjligt för länsstyrelsen att bedöma hur mycket tid som går till olika åtgärder i varje enskilt fall. Schablonen bör bygga på antal ha, antal meter, antal djurenheter eller liknande statiska enheter. Länsstyrelsen önskar ett förtydligande om stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn för viltskador får utgå för extraarbete när det rör skador på gröda. I 13 har endast skador som förorsakats av rovdjur på tamdjur tagits upp. 16 Länsstyrelsen ska skicka en kopia av beslutet till en besiktningsman för viltskador som ska kontrollera att åtgärderna har genomförts i enlighet med länsstyrelsens beslut. Det behöver framgå vilken typ av förebyggande åtgärder som ska kontrolleras på detta sätt. Länsstyrelsen betalar exempelvis ut bidrag till skyddsvästar för hund som en förebyggande åtgärd och det tveksamt om en kontroll av en besiktningsman är ett adekvat sätt att se att åtgärderna genomförts i enlighet med beslutet. Vägledning torde behövas gällande hur man ska kontrollera om röjning utförts på ett ändamålsenligt sätt Länsstyrelsen anser att arbetet med blanketterna måste ske skyndsamt och även att arbetet med att ta fram en teknisk lösning får finansiering, förslagsvis genom viltskadeanslaget. 20 Många län använder idag Rovbase-appen för registrering av skada på tamdjur och hundar. När det gäller besiktning på gröda finns inte detta idag. Blanketterna saknar även godkännande från personen som berörs av att dessa uppgifter samlas in. Blanketterna är inte heller anpassade för det som ska läggas in i Rovbase. Länsstyrelsen ser inte heller att Rovbase nämns i föreskrifterna, endast att de ska registreras på det sätt som Naturvårdsverket anvisar. 23 Det ersättningsbelopp som länsstyrelsen beslutat om ska grundas på egendomens värde vid skadetillfället och genomförd besiktning. Se tillägget i 34 p 7 avseende omsådd av gröda. Omhändertas delvis genom att föreskrifterna justeras på så sätt att besiktningspersonen för viltskador vid behov ska kontrollera att åtgärderna har genomförts i enlighet med länsstyrelsens beslut. Idag ersätter länsstyrelsen får och andra tamdjur efter rekommendationer från Viltskadecenter. Ska egendomens värde vid skadetillfället beaktas innebär det en omfattande utredning då det kan vara stora skillnader

22 NATURVÅRDSVERKET 22(50) beroende på raser, ålder, tid på året, produktionsinriktning och produktionsnivå. Detta gäller även för gröda, där länsstyrelsen idag använder sig av pool-priser vid slutet av året för att ersätta gröda, istället för att göra en bedömning utifrån dagspriset på grödan. Om föreskrifterna innebär att denna typ av utredning och överväganden ska göras i varje ärende kommer sannolikt ärendehanteringskostnaderna i många fall att vida överstiga kostnaden för själva skadan, vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv knappast är önskvärt. 26 Länsstyrelsen får inte lämna ersättning för följande 1. Skada på egendom som är avsedd för annan användning än i näringsverksamhet Det är vanligt att det i ansökningar anges att deras får inte ingår i näringsverksamhet och då inte blir stödberättigande. Detta innebär att många fårproducenter i och med detta kommer att bli utan ersättning vid rovdjursangrepp. Länsstyrelsen anser att detta är olyckligt då denna typ av fårhållning spelar en stor roll för landskapet och landsbygden i länet. 2. Skada på vilt Hjortar i hägn behandlas på många sätt som tamdjur, då det finns djurskyddsbestämmelser som reglerar hur dessa ska skötas. I dennas lagstiftnings ögon räknas de som tamdjur. Det behöver förtydligas om även dessa räknas som tamdjur om de angrips i hägn av stora rovdjur, Naturvårdsverket anser att ersättning för skadat/dödat hägnat vilt i nuläget inte ska kunna meddelas med stöd av föreskrifterna. 3. Skador som ersätts av försäkring eller annat statligt stöd. Flertalet jakthundar är idag försäkrade Många har även en livvärdesförsäkring som täcker värdet på hunden. Två av jägareförbunden har även rovdjursförsäkring. Det behöver förtydligas om, och i så fall hur, detta ska beaktas i handläggningen. 27 Om annan ersättning erhållits för den skadade egendomen ska den ersättning som länsstyrelsen lämnar minskas med motsvarande belopp. Det behöver förtydligas på vilket sätt detta ska undersökas av länsstyrelsen. Det kan innebära en

23 NATURVÅRDSVERKET 23(50) omfattande handläggning som knappast står i rimlig proportion till det utbetalade beloppet. 29 Det är inte tydligt varför en skada på en oförsäkrad hund innebär en lägre ersättning för kostnader än för en försäkrad hund. Är man medlem av antingen Jägareförbundet eller Jägarnas Riksförbund har man automatisk en försäkring för hundar som skadas eller dödas av rovdjur. Här är det inte heller någon självrisk på försäkringen. Länsstyrelsen har inte möjlighet att kontakta enskilda försäkringsbolag för att reda ut om personen har fått ersättning från annat håll. Länsstyrelsen önskar fastställda ersättningsbelopp/kategorier i likhet med de som funnits tidigare för tamdjur. Exempelvis: Skadad, oförsäkrad hund X kr Skadad, försäkrad hund X kr Dödad oförsäkrad hund X kr Dödad, försäkrad hund X kr 30 Det behöver framgå vad för särskilda skäl som avses. 31 punkt 3 Materiella skador på jordbruksbyggnader, jordbruksmaskiner och jordbruksmaskiner samt lager, inklusive arbete med reparationer. Här finns frågetecken kring när detta kan uppstå och hur denna typ av skador går att härleda till viltskador. Tredje stycket punkt 3. Arbetskostnader i sambandet med sökandet efter saknade djur. Länsstyrelsen förordar att Naturvårdsverket tar fram schabloner för att ärendehanteringen ska bli hanterbar, likriktad och förutsägbar. 34 Precisera vilka typer av kostnader som är ersättningsbara och till vilket belopp. 39 Länsstyrelsen önskar även utbildningstillfällen för handläggare som arbetar med viltskador.

24 NATURVÅRDSVERKET 24(50) 16. Västerbottens län 5 Föreskrifterna får inte utesluta att ansökningar kan göras digitalt genom e-tjänster länsstyrelsen har nyligen startat ett gemensamt projekt för att ta fram e-tjänster inom ämnesområde jakt och vilt. Ett preliminärt förslag från projektet är att e- tjänster tas fram i samarbete med Naturvårdsverket för Ansökan om bidrag för förebyggande av viltskada samt Ansökan om ersättning. Länsstyrelsen vill därför poängtera att föreskrifterna inte får utesluta att ansökningar kan göras digitalt. 7 (Punkt 1) Länsstyrelsen utgår från att ett förtydligande sker i Naturvårdsverkets Det kan annars uppfattas som oklart vilken typ av egendom som avses. 7 (Punkt 2 och 10) Innebörden av punkten betyder att bidrag inte får lämnas för att skydda egendom som är avsedd för annan användning än i näringsverksamhet. Av 10 i samma föreskrift framgår att bidrag FÅR lämnas till enskilda personer och andra juridiska personer etc. Skrivningarna motsäger varandra. 10 Juridiska personer Länsstyrelsen föreslår att andra juridiska personer än sådana som är verksamma inom primär jordbruksproduktion ändras till förslagsvis företag som inte är verksamma inom primär jordbruksproduktion för att förenkla skrivningen samt undvika att införa ett ytterligare begrepp i föreskrifterna (juridisk person). 13 Stöd för kadaverhantering bör kunna betalas ut. Den drabbade djurägaren bör få kostnadstäckning för omhändertagandet av kadaver i form av transport till destruktionsanläggning eftersom det är fråga om en konsekvens av ett angrepp och ett krav från Jordbruksverket. Vidare bedömer länsstyrelsen att möjligheterna till statligt bidrag eller ersättning för kadaverhantering är en mycket viktig åtgärd för att framförallt förebygga ytterligare angrepp samt för att minska risken för att kadaver inte tas om hand på lämpligt sätt. Frågan är även viktig för att bibehålla eller öka acceptansen för rovdjuren. Lagstiftning om hantering av animaliska biprodukter medger att nedgrävning kan ske i vissa områden med rovdjursförekomst. Nedgrävning innebär att doft från kadaver trots bra grävdjup och förflyttning inom gården finns kvar under lång tid och kan öka risk för nya angrepp. Full kostnadstäckning för destruktion är det enda medel vi kan styra över för att förhindra nedgrävning då kostnader för destruktion är Synpunkten föranleder ingen ändring av 10. Frågan om i vilken omfattning stöd av mindre betydelse ska kunna lämnas för hantering av kadaver i samband med rovdjursangrepp kommer att utredas vidare av Naturvårdsverket under hösten 2018.