SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Transkript

1 Vi skärgårdsbor Nr 2, juli 2018 Tidningen från VALNUMMER Våra visioner SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

2 Tankar och visioner Det är valår och högsäsong för visioner, mål och strategier. Det här är s valnummer med våra visioner, mål och strategier. I stället för att fråga om politikernas åsikter vill vi ge vår bild av hur man kan leva bo och verka i våra områden på ett bra sätt. Vi vill ge en bild av de politiska beslut som behövs för att vardagen skall fungera. Det är mycket svårare att tala om vilka strategier man vill ha än att tala om att nuvarande inte fungerar. Det har varit en nyttig process att formulera detta och ett arbete som är ständigt pågående och aldrig blir klart. Vissa frågor är eviga men prioriteringarna ändras med tiden. är en opolitiskt ideell förening, inte bunden till något politiskt parti men vi är starkt beroende av politiska beslut. s vision är att det kommer att bo fler i kust och skärgård. Det är en fantastisk miljö både för unga och gamla. Blir vi tillräckligt många är det lättare att organisera den samhällsservice som behövs. Även besöksnäringen som växer starkt - att semestra på hemmaplan håller på att bli den nya trenden - fungerar bättre om lokalsamhället är levande. Att flytta till en ö är att flytta till ett annorlunda liv och det krävs ett visst mod att våga pröva. Men en sak är klar, du är välkommen! Kolla gärna med dina politiker på olika nivåer vad de har för tankar om utvecklingen. Allt talar för att landsbygdspolitiken kommer att finnas med och få stor plats i årets valdebatt, vilket vi välkomnar. Det är viktigt att vi hjälps åt så att även vi och våra frågor blir bättre inkluderade. Trevlig sommar! Sune Fogelström, Ordförande Vi Skärgårdsbor nr 2, juli 2018 I detta nummer: Framsida: Skärgårdsmiljö, Möja Foto: Eva Widlund sid 2 Tankar och visioner Bild: Ångfartyget Norrskär i Sandhamn foto: Rikard Widlund sid 3 Kust och skärgård tappas bort i landsbygdspolitiken sid 4 Politik för lokal besöksnäring sid 5 Till och från öarna, om kommunikationer sid 6 Strandskydd - på vems villkor? sid 7 Går det att bedriva jordbruk på öar? sid 8 Viktiga aspekter på blåljusfrågor i Skärgården sid 9 Landsbygd och skärgård behöver den lilla skolan sid Ung familj på Södermöja sid 14 En helt uppkopplad kust och skärgård 2025 sid 15 Alla behöver vi den grundläggande servicen sid 16 Skärgårdsfiske, ett småskaligt kustnära fiske sid 17 Skärgårdssol, om solcellssatsningar sid 18 Miljö och energistrategi för SRF sid 19 Vykort från våra skärgårdar Foto: Eva Widlund, Björn Sjöblom, Carl Hamilton, Erik Heybroek Lennart Andersson, Sigvard Utbult sid 20 Rösta på ön, om det går Hemsköborna, val i glesbygd SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Vi Skärgårdsbor Tidningen är producerad av Skärgårdarnas Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare: Sune Fogelström, ordf. SRF Redaktion Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112, Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarna.se Foto Om inte annat anges Eva Widlund Förbundets e-postadress info@skargardarna.se Hemsida Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2018 ISSN

3 Kust och skärgård tappas bort i landsbygdspolitiken Politik är viktigt för kust och skärgård, politisk vision för befolkningsutvecklingen saknas! Kust och skärgård är beroende av politiska beslut för sin utveckling. Knappast någon annan del av Sverige är så reglerad av riksintressen, regionala och lokala planer och regelverk. Näringslivet måste få regelverk anpassade till små verksamheter med kort säsong. Näringslivet i kust och skärgård består till stor del av multiföretagare, man sysslar med allt och skall alltså leva upp till alla tänkbara regelverk. Vi som bor och verkar i kust och skär gård har intensiva kontakter med alla de tjänstemän som skall tolka de politiska besluten på alla nivåer. Inte sällan kan vi förstå och acceptera de övergripande politiska besluten men däremot inte den tolkning som sker i de olika förvaltningarna. Det finns alltså ett övergripande pro - blem i att de politiska besluten inte får avsedd verkan efter att tillämpningsanvisningar utformats. Anvisningar som ligger till grund för ytterligare tolkning av beslutande tjänsteperson. Tillväxt måste ges ökad betydelse. I kust och skärgård ställs ofta olika intressen mot varandra när det gäller utnyttjandet av resurser. I den processen finns en sned fördelning av vilka som har talerätt. Bevarandekrafterna har alltid möjlighet att få sina synpunkter beaktade på bekostnad av utveckling och tillväxt. Detta måste förändras. Foto: Eva Widlund Kust, skärgård och våra stora öar har speciella förutsättningar. Kust och skärgård utgör med ett undantag en liten del av respektive kommun. Det gör att faktaunderlaget för centrala beslut är missvisande för kust och skärgård. Kust och skärgård har rena glesbygdsproblem men det syns inte. Skärgården har samma problem som den riktigt glesa glesbygden men är ofta en del av en i övrigt välmående kommun. Kust och skärgård behöver en politik som är grundad på de speciella förutsättningar som gäller där, statistik på kommunal nivå speglar inte situationen i kust och skärgården. Det behövs en kust och skärgårdsstrategi Kommunikationer måste fungera året om! baserad på rätt underlag och med ett tydligt ställningstagande till vilken befolkningsutveckling vi vill ha. Politiskt beslutad och med genomslag i förvaltningen. vill se en sammanhållen kust- och skärgårdsstrategi som tar utgångspunkt i att den fast boende befolkningen och våra verksamheter kan växa. Den nu presenterade landsbygdspropositionen nämner knappt ens kust och skärgård. Sune, Jan-Eric, Lennart, Lena, Sten-Åke, Janni och Bengt Styrelsen Vi Skärgårdsbor nr 2 juli

4 Politik för lokal besöksnäring I kust och skärgård finns några av Sveriges bästa varumärken för besöksnäring. Vem vill inte gå på bryggan i Smögen, hyra cykel på Ven, åka Waxholmsbåt i Stockholms skärgård, besöka Höga Kusten eller bo i ett båthus i någon liten fiskehamn. Vi har inga problem att attrahera besökare men vi har problem med en kort intensiv säsong då många olika intressen skall samsas om de gemensamma resurserna. Besöksnäring på öar i våra större sjöar, längs vår kust och i vår skärgård baseras nästan alltid på ett samspel mellan människa och natur, det är det bebodda, fungerande lilla samhället med bryggor, sjöbodar, båtar och historia som lockar. Kust och skärgård är de ställen i Sverige som först befolkades. Politik som fungerar För att den lokala besöksnäringen skall kunna utvecklas på ett bra sätt behövs en politik som fungerar. INFÖR MAXTAXA Det är inte rimligt att tillståndsavgifterna skall vara en betydande del av säsongsföretagets kostnader. Inför maxtaxa för de tillstånd en verksamhet behöver. HELHETSSYN PÅ RESAN Kommunikationer och övrig infrastruktur. Här kan politiken verkligen göra skillnad. Är det lätt och rimliga kostnader kommer besökarna. En helhetssyn på resan behövs. Det spelar ingen roll om regionen subventionerar båttrafiken om kommunen betraktar parkeringen som en god affär. TYDLIG VISION Allt fler kommuner har börjat arbeta med särskilda kust- och skärgårdsstrategier. I samband med dessa strategiarbeten framkommer bristen på statistiskt underlag eftersom kust och skärgård nästan alltid är en del av en större fastlandskommun. Framför allt saknas visionen, hur många skall bo i kommunens kustoch skärgårdsdel? Tydlig vision behövs för befolkningsutvecklingen, levande samhällen är vad besökaren vill uppleva. SAMSPEL BEHÖVS För en besöksnäring på bofastas villkor behövs mer än en bra politik, det behövs även ett samspel mellan turistentreprenören och bofasta. De bofasta sitter ofta på de resurser som entreprenören behöver. Det är viktigt att entreprenörerna är lokalt förankrade och ger resursägarna en rimlig del av kakan. Utvecklingen av besöksnäringen är nära kopplad till den eviga frågan om levande skärgård och därmed en av kärnfrågorna inom. Sune Fogelström, ordförande Det lockar turister att åka Waxholmsbåt i Stockholms skärgård, hyra cykel på Ven eller övernatta i en sjöbod någonstans i landet. Foto: Eva Widlund 4 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2018

5 Till och från öarna Ett hållbart samhälle behöver pålitliga och regelbundna kommunikationer. Väntan på avgång. Det är mycket som ska med på färjan till Holmön. Foto: Thorbjörn Lindberg Dagens och framtidens infrastruktur skall knyta samman människor och landsändar på ett effektivt, energisnålt, miljövänligt och säkert sätt. Vår infrastruktur skall vara pålitlig och ge förutsättning för företagande och jobb i våra skärgårdar. Kommunikationerna till och från våra öar utan fast landförbindelse ser väldigt olika ut i vårt avlånga land. Det kan vara stora vägfärjor som tar många bilar och tunga fordon med täta avgångar i stort sett dygnet runt. På andra ställen går det endast att transportera enskilda fordon under några turer per dag, medan man på andra öar är helt beroende av att ha en egen privat transport. Kalla isvintrar ändras förutsättningarna på vissa håll då det plogas vinterväg eller trafikeras med svävare eller skoter. Goda kommunikationer leder till en större befolkning Det finns ett samband mellan goda kommunikationer och en större befolkning. Därför menar vi att kommunikationerna måste kunna utvecklas för att möta dagens och framtidens krav på tillgänglighet för att bibehålla en positiv befolkningstrend samtidigt som de besöksvärda kustområdena tillgängliggörs för besöksnäringen. En levande skärgård behöver en bofast befolkning För att det ska vara möjligt att ha ett hållbart samhälle med en bofast befolkning på öar är det viktigt att den kommunikationslösning som finns på respektive ö är väl fungerande och pålitlig över dygnet och över året. Dag ens samhälle ställer större krav på möjligheten att kunna pendla mellan skärgård och fastland för till exempel arbete, skola, sjukhusbesök och möten. Behovet av tyngre transporter till och från öarna i samband med till exempel byggprojekt, sophantering, slamtömning, skogsbruk och så vidare är också större idag. För att våga investera i företag och boende på öarna krävs pålitliga transporter som också klarar tyngre gods. Ett hållbart samhälle bygger på en befolkning i alla åldrar På de öar där det inte finns skola måste man därför söka lösningar så att barnen kan pendla till och från sina skolor på ett fungerande sätt. De är ofta också beroende av att det finns anslutande kollektivtrafik eller annan skolskjuts som gör resandet smidigare. Det är viktigt att kommunerna tar sitt ansvar och underlättar för unga familjer som bosatt sig i skärgården och gör det möjligt för nya familjer att flytta ut genom att bistå med en väl fungerande skolskjuts. Kust och skärgård har lyfts fram i statens utredning om besöksnäringen som extra besöksvärda, (SOU 2017:95). En grundbult för tillgängliggörandet av kust och skärgård är igen pålitliga, regelbundna, och i fallet besöksnäring, komfortabla transporter. Då sådana kommunikationer finns på plats skapas förutsättningar för turistentreprenörer att etablera sig och investera på öarna. Färjegruppen Foto: Sune Fogelström I vissa skärgårdar kommer varorna till butiken med en särskild godsfärja, som här i Stockholms skärgård. Färjegruppen Vi Skärgårdsbor nr 2 juli

6 Strandskydd på vems villkor? En levande skärgård behöver tillgång till stranden För oss som bor vid stränder är Strandskyddslagen viktig. Vi vill därför ha en strandskyddslag som skyddar stränderna mot ohämmad exploatering, säkerställer allmänhetens tillgång till stranden men också tillåter i rimlig omfattning för företagande med behov av närhet till vatten och som ger arbetstillfällen för att möjliggöra en levande skärgård. Strandskydd, olika tolkningar av samma lag Vi upplever att den nuvarande strand - skyddslagstiftningen inte stödjer kustoch skärgårdsbornas möjligheter till strandnära företagande på ett bra sätt. Men främst är det Länsstyrelsernas sätt att tolka lagen i lokala tillämpningsbestämmelser för de olika länen och regionerna. Detta gör att vi har en stor spridning av tillämpningarna oftast med länsstyrelsens bedömning av vad som är skyddsvärt enbart baserat på miljöhänsyn. Detta är ofta gjort i motsats till lagen som lagstiftarna skrivit. (Sveriges riksdag) Vad vill vi? De viktigaste punkterna Utanför detaljplanelagt område På mark utanför detaljplanelagt område är det 100 meters avstånd till vattnet som skall gälla som huvudregel. Avståndet 300 meter skall endast gälla då välmotiverade synnerliga skäl föreligger. Det skall vara något naturmässigt unikt eller plats med stort allmänt intresse. Detta kan vara en stor allmän badplats som kräver yta på land. Inom detaljplanelagt område På mark inom detaljplanelagt område får man bygga närmare vatten. Men det skall alltid finnas en smal remsa på cirka 10 meter mellan privat tomtmark och vatten där allmänheten har tillträde. Exempelvis en strandpromenad som även kan vara tillgänglig för utryckningsfordon. Strandnära verksamheter Företag som kräver tillgång till strand så som varv, marinor, hamnanläggningar måste få ha tillgång till stranden både inom och utanför detaljplanelagt område. Här kan det oftast finnas säkerhetsskäl till att allmänheten inte har tillträde till området. Kravet på en strandpromenad gäller inte här. Vad vill vi göra! I närtid vill vi ha en Strandskyddsdelegation 2.0. Denna skulle snabbt kunna starta upp och ha uppdraget att få våra länsstyrelser att tolka gällande lag på ett gemensamt och entydigt sätt. Vi skulle då kunna få bort de regeltolkningar som sticker ut mest på kort tid. (ett fåtal år) Under tiden skulle lagstiftaren få tid att grundligt se över strandskyddslagen och på ett genomgripande och genomtänkt sätt införa de förändringar som behövs. Detta kommer att kräva arbete under ett flertal år. Strandskyddsdelegationen 1.0 hade i uppgift att få kommunerna att tolka bestämmelserna på ett enhetligt sätt. Med en ny Strandskyddsdelegation 2.0 är det dags för länsstyrelserna att skriva likartade anvisningar enligt gällande lag. Arbetsgruppen Boende och befolkningsutveckling Här behövs stora ytor i hamnen. Trållagning. Öckerö hamn Foto: Sigvard Utbult 6 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2018

7 Går det att bedriva jordbruk på öar? Skärgårdsbönder på landets öar har en logistisk utmaning som inte delas av landets övriga jordbrukare. I många områden finns goda transporter, i vissa områden är transporterna mer av en utmaning. Förhållandena varierar också under året, dels utefter hur många människor som vistas i området och dels utifrån väder och transportmöjligheter. Många olika regelverk Förutom de begränsningar som den geografiska omständigheten innebär, hanterar landets skärgårdsbönder även enorma och diversifierade regelverk som styr verksamhetens olika aspekter. Det kan handla om Sjöfartsverkets krav på de fartyg som används i verksamheten, den formella behörigheten att framföra dessa fartyg, till skattemyndighetens krav på beskattning av bränslet till dessa fartyg (och numera även förmånsvärde då dessa kan användas för annat ändamål). Stuprörstänk Även Riksantikvarieämbetets, Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets brist på samordning gällande förvaltning av denna del av geografin, spelar en stor och avgörande roll om vi skall ha en, för bofasta företagare och besökare, attraktiv levande skärgård. Denna grupp skärgårdsbor, som utgör mindre än en procent av den fasta öbefolkningen, har avgörande betydelse för hur skärgårdsmiljön ser ut och upplevs. Vi vill därför se mer samarbete mellan de nationella aktörerna och ha ett större inflytande i detta samarbete, för att gynna den lokala eller regionala särarten och därmed mångfalden. Common Agricultural Policy I EU:s gemensamma lantbruks politik (CAP), tas ingen, eller mycket liten hänsyn till artikel 174 i EUF-fördraget. Det läggs heller ingen större vikt vid Europeiska rådets landskapskonvention (ELC) och FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Kossor på sommarbete på en grönskande ö. Det finns därför ingen nationell vilja att gå längre än vad som överenskommits i dessa förhandlingar. Om mer hänsyn togs till dessa fördrag och konventioner, är vi övertygade om att förutsättningarna för skärgårdsbönderna att inom sitt traditionella värv, bedriva ett långsiktigt hållbart natur- och miljöarbete, skulle förbättras betydligt. Begreppsförklaring Artikel 174 i EUF-fördraget: föreskriver att EU och dess medlemsnationer skall ta särskild hänsyn till de medborgare som bor och verkar i områden med permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar (till exempel öar och berg). Foto: Eva Widlund Europeiska rådets Landskapskonvention: betonar vikten av civilsamhällets roll i planerande och utförande av förvaltningen av Kulturmiljön (landskapet). FN:s konvention om biologisk mång - fald: lägger också stor vikt vid lokalsamhällenas roll i planerandet och utförandet av förvaltningen. I regeringens utredningsuppdrag till Naturvårdsverket nämns skärgårdsbönder som en grupp som av hävd har förvaltningsrätt. Skärgårdsbönder Skärgårdsbönder Vi Skärgårdsbor nr 2 juli

8 Viktiga aspekter på blåljusfrågor i Skärgården Förhållandena i Sveriges skärgårdar ser olika ut. I vissa områden bor det många människor, andra områden är glesa eller mycket glesa. I många områden finns goda transporter, i vissa områden är transporterna mer av en utmaning. Förhållandena varierar också under året, dels utefter hur många människor som vistas i området och dels utifrån väder och transportmöjligheter. Förhållandena i landet varierar även utefter vilka aktörer som är aktiva i olika skärgårdsområden. Kommunen har ansvar för brandvärn, regioner och landsting har ansvar för akuta ambulanstransporter. Sjöräddningssällskapet SSRS står i många fall för räddningsinsatser vid olycksfall på vattnen. Andra aktörer kan vara privata initiativ, Sjöfartsverket och militären. Det ser olika ut i olika skärgårdar och det tycker vi är bra, eftersom förutsättningarna ser olika ut. Ett bra fungerande system i ett skärgårdsområde kan förmodligen inte kopieras direkt till ett annat område men kan ändå ses som ett gott exempel. En röd tråd genom arbetet med blåljusfrågorna är att de engagerar människor eftersom de är livsviktiga. Där man har lyckats med att få bra system för blåljusfrågor har man ett gott och kontinuerligt arbete med flera aktörer och även ett brett lokalt engagemang. Vi ser också att tätbefolkade skärgårdsområden och de skärgårdsområden som har fastlandslika förhållanden har bra system eftersom de En öbolans kan vara bra att ha på en ö. Foto: Eva Widlund AMBULANS BRAND - POLIS SJÖRÄDDNING utnyttjas oftare. De områden som är glesare och har olika förhållanden under året på grund av till exempel väder, de har svårare att upprätthålla goda möjligheter i blåljusfrågor. Arbetet med blåljusfrågor är i ständig omvandling eller om man så vill förbättring. Det här märks i skärgårdarna genom nya upphandlingar av verksamheter som ibland gör verksamheten bättre för de som bor och vistas i skärgården och ibland gör den sämre. Vi vill har en grupp som jobbar med blåljusfrågor sen några år tillbaka. Vi har gjort en inventering av förhållandena i den svenska skärgården. Under vårt arbete med blåljusfrågor har gruppen identifierat några problemområden: En lägsta nivå Vi vill ha en lägsta nivå på vad man kan förvänta sig av samhället i blåljusfrågor i skärgården. I många fall har skärgårdsbor fått höra att man får skylla sig själv när man bosätter sig på en ö. Eldningsförbud Vi vill se ett eldningsförbud på mindre obebodda öar i svårtillgänglig skärgård, eftersom det är svårt för brandvärnet att komma ut och släcka, och brandvärnet vill inte rycka ut när det bara är natur som blir skadat av branden, i vissa fall har lokalbefolkningen fått släcka elden. Detta eldningsförbud ska också kommuniceras ut till berörda parter såsom turistinformationer, turistföreningar och kanotuthyrningar. Samarbeten Vi vill ha ett samarbete med MSB som är den ansvariga myndigheten. Vi vill också se SKL som en samarbetspartner. Vi tror att dessa institutioner också kan ha nytta av ett samarbete. De goda exemplen Vi vill kunna sprida de goda exemplen som finns i Sverige och övriga Europa så att blåljusfrågor ständigt hålls aktuella i berörda kommuner och regioner. Flexibla system Vi vill se en flexibilitet i systemen så att det finns goda fungerande blåljussystem trots att det ser olika ut i våra skärgårdar. Blåljusgruppen 8 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2018

9 Foto: Eva Widlund Landsbygd och skärgård behöver den lilla skolan En levande skärgård vill alla se, åtminstone sommartid. Om man tittar på skärgårdskommunernas hemsidor så möts man oftast av en vacker bild med vatten. Skärgården säljer! Men för att få tillgång till en sommarskärgård måste det även finnas förutsättningar för ett bra liv under resten av året för de som faktiskt bor här och ser till att allt fungerar när turistströmmarna kommer. Skärgårdsborna behöver ha ett fungerande samhälle året om där det finns arbetstillfällen, bostäder, affärer och skolor. Skolan är en mycket viktig del i en levande landsbygd/skärgård. Kvalitet i skärgårdsskolan är att alla elever blir sedda individualisering av undervisningen kunskap om sin ö, sin bygd med koppling till läroplanen samarbete mellan elever/elever, elever/pedagoger på skolan träning av tolerans och förmåga att förstå andra i den lilla gruppen där alla kommer till tals pedagogisk flexibilitet, erbjuda olika sätt att lära in föräldrar och bygdens engagemang och kunskap samarbete mellan skolorna exempelvis diskussioner, grupparbeten och redovisningar, genom det virtuella klassrummet fjärrundervisning som ger både elever och pedagoger stora möjligheter till lärande i större grupp. Skärgårdsskolan behöver Skräddarsydda lösningar för den lilla skärgårdsskolan Utveckling av fjärrundervisning som en naturlig möjlighet för skolan Profilera skolan, alla ämnen rymmer skärgårdskunskap... Vision om framtidens skärgårdsskolor Att värdet av den lilla skolan blir erkänt Att yngre elevers krav på trygghet, närhet och småskalighet blir erkänt Att skolor får rätt att använda fjärrundervisning i alla ämnen Att den lilla skärgårdsskolan mitt i byn är en verklighet och att människor kan lita på att skolan kommer att finnas kvar. Skärgårdsskolor Nätverket för skärgårdsskolor Visionen är från boken En skola i tiden, Hela Sverige ska leva. Intervju med två lärare i en skärgårdsskola. Visingsö Foto: Christina Hyltse Vi Skärgårdsbor nr 2 juli

10 Unga familjer i skärgården Malin och Magnus med familjen på Södermöja Att flytta ut till en ö behöver inte vara så svårt som man kan tro. Det är värt att prova! Naturen mår alla bra av. Varför bosätter sig familjer på en ö? Varför väljer unga familjer ett liv i skärgården! I vår serie där vi besöker familjer på olika öar framhålls ofta naturen, friheten, gemenskapen och en lugn miljö. Det finns dock grundläggande service som måste fungera för att satsa på ö-livet. Nu har vi kommit till en ö i Stockholms skärgård, där ett provår gjorde beslutet lättare för denna familj att bli skärgårdsbor. Mamma Malin berättar här om hur familjen Wallner förändrade sitt liv. Vilka ingår i familjen? Malin 38, Magnus 43, Hugo 15, Noah 11, Theo 8, Juni 6, hunden Pompe och katten Smilla. Var bor ni? Vi bor nu på ön Södermöja i Stockholms skärgård. Hur kom det sig att ni hamnade här? Det är en lång historia där utgången inte var helt självklar men det var en kombination av två intressen som fick oss att börja fundera. För det första hade vi pratat i cirka tio år om att flytta ut på landet och starta ett företag tillsammans (båda hade hektiska jobb inne i Stockholm inom journalistik respektive compliance på bank). För det andra hade vi haft båt i några år och familjen trivdes bra ute i Stockholms skärgård. Men det som fick oss att omvärdera vår vardag ordentligt var att jag gick in i väggen 2013 och Magnus på hösten Barnen hade också en stressig vardag med stora skrikiga barngrupper/klasser. Det som talade emot var att vi hade ett fantastiskt sekelskifteshus och bra jobb. Men det var ändå inte riktigt det vi ville. Ekorrhjulet snurrade helt enkelt för fort för att vi skulle trivas. I maj 2015 började vi på skoj titta på hus på Hemnet (både på landet och i skärgården). Vi såg ett hus på Möja som väckte vårt intresse och gjorde en dagstur med båten för att kika. Tyvärr var det inget för oss. Men det hade väckt en nyfikenhet... Kunde vi bo i Skärgården?! Barnen följer ibland med på jobb. Här bygger Theo en barkbåt när mamma mäter upp för ny altan hos en kund. HUR GÖR VI? Först tänkte vi att vi måste sälja vårt nuvarande drömhus och säga upp oss från våra jobb men steget kändes för stort och riskabelt med barn med i bilden. Tänk om vi inte trivdes? Eller om vi inte skulle kunna försörja oss? Vi funderade på om det gick att göra på något annat sätt och kom på att vi kunde hyra ut vårt hus, be om tjänstledigt och hyra ett hus i skärgården för att testa skärgårdslivet. Då kändes det genast möjligt och inte lika oöverstigligt. Vi började genast göra research och bestämde oss för ett provår. Om vi skulle göra detta med fyra barn så ville vi ha en ö med året-runt-båt, mataffär och inte minst skola. Då blev det ju inte så många öar att välja mellan. Därefter började vi ringa runt till de aktuella öarna för att ta reda på vad det fanns för möjligheter. Vi hade ju en tanke på vad vi ville syssla med men vi visste inte om det behövdes? Vid ett av samtalen så råkade vi nå Uffe Westerberg och Stina Åbrandt på Möja och de bjöd genast ut oss på en guidad tur. Sagt och gjort, i början av augusti tog vi båten ut till Möja och möttes 10 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2018

11 upp av skolbussen. Vi kördes runt på Möja, fick titta på hus att hyra, en lärare kom och öppnade skolbyggnaden (trots att det var sommarlov) och vi blev bjudna på fika på Wikströms fisk för att diskutera vår situation. Där fick vi svar på många av våra frågor. FINNS DET JOBB? En av våra viktigaste frågor var finns det jobb? Då vi inte har någon som helst anknytning till skärgården och nu skulle flytta ifrån släkt och vänner så ville vi ju väldigt gärna komma in i gemenskapen på ön. Vi tänkte att om det var ont om jobb på öarna så skulle vi inte bli så väl emottagna om vi kom ut och konkurrerade om dem. Men Stina och Ulf utropade direkt: Det finns hur mycket jobb som helst! Bara man kan tänka sig att göra lite av varje. Dessutom finns det fiber på många öar vilket ökar jobbmöjligheterna avsevärt. Ett tips som vi fick från Stina var att flytta ut på jullovet (och inte mitt i sommaren som man kanske kunde tro). Då skulle vi fortfarande vara nykära i ö-livet och dessutom ha allt det ljusa och lätta framför oss. När den första sommaren och hösten var över så skulle den kommande vintern inte skrämma oss, då vi redan visste hur det var. Det skulle visa sig vara ett toppentips! Ett annat tips som vi själva skulle vilja ge är att inkludera barnen i processen från början så att de hinner vänja sig vid tanken. FÖRBEREDELSER Nu var det alltså bestämt och vi satte igång med alla förberedelser. Efter semestern i augusti så berättade vi för våra arbetsgivare och barnens förskolor/ skolor. I september startade vi vårt företag och la ut vårt hus på hyresmarknaden. Trots att vi blev visade ett hus på den guidade turen så blev det till slut ett hus som vi själva hittade på Blocket, i oktober skrev vi på hyreskontraktet. För att göra flytten lättare för barnen (och även för oss vuxna) så bjöd vi in hela skolan (barn, föräldrar, lärare) till en lunch på höstlovet. Vi bad att få hålla till vid skolan och ordnade med grillmat och lekar. Det var väldigt lyckat och är väl också ett konkret tips på hur man kan visa att man gärna vill vara en del av gemenskapen. Flytten skedde den 28 december 2015 och många från lunchen kom och hjälpte oss det kändes otroligt välkomnande! När barnen sedan började den nya skolan efter jullovet så hade de ju redan träffat barnen och lärarna och till exempel när vi vuxna handlade i öns mataffär så Ett nytt liv, med mycket båtliv. Här är det Noah, pappa Magnus och Juni som åker öppen båt. kunde även vi heja på en massa bekanta ansikten. Ett annat värdefullt tips är att söka upp en kontaktperson/mentor på sin nya ö (i vårt fall Uffe Westerberg och hans fru). Det är både bra och trevligt. Livet på en ö skiljer sig en del från livet i en vanlig Stockholmsförort... Nu hade vårt prov-år tagit sin början vi själva, våra arbetsgivare och inte minst barnen var införstådda med upplägget. Efter ett halvår var vi fast och kunde inte se oss flytta tillbaka till fastlandet igen. Vi stortrivdes! Barnen Theo, Juni, Noah och Hugo. Vi Skärgårdsbor nr 2 juli

12 Vår vardag Lugna skoldagar Morgonkaffe med vacker utsikt Med flytväst i båten HUS TILL SALU? När vi så bestämt oss för att bli kvar började vi leta efter ett hus att köpa (helst med brygga då vi bedriver en verksamhet helt beroende av våra båtar). Detta skulle visa sig vara det svåraste under hela den här resan! Ytterst få hus var till salu de flesta husen går i arv. Vi hittade ingen som ville stycka en bit av sin mark. Få hus var stora nog att rymma oss alla (trots att vi gärna tog oss an en utbyggnad) men huspriserna var inte att leka med! Kommer man från en hyresrätt och ska köpa sig ett hus i Stockholms skärgård är det nästan omöjligt. Tack och lov hade ju vi ett fint hus att sälja men det var ändå en tung och frustrerande process där vi i april 2017 höll på att ge upp och flytta tillbaka till vårt gamla liv... Men! Då ringer en kvinna till oss (dottern till en av våra kunder) och meddelar att hennes mamma vill att vi ska köpa hennes hus! Huset låg visserligen på grannön Södermöja men saknade motstycke här ute! Vi sålde då vårt gamla hus och i maj skrev vi på köpekontraktet för vårt nya drömhus! Säljaren flyttade till Möja och kom på så vis närmare alla bekvämligheter - win win kan man säga. Hur ser er vardag ut? Vår vardag är sedan i augusti 2017 att barnen åker skolskjuts till Möja och möts där av skolbussen som tar dem upp till skolan. På eftermiddagarna tar de båten hem igen. Min man kör i sin tur Svartsöbarnens skolskjuts och sysslar däremellan med sjöassistans, bogseringar, båttaxi, godstransporter med mera. Själv jobbar jag som projektledare/inredare för olika renoveringar/ombyggnationer/nybyggnationer i skärgården. Jag samarbetar med lokala hantverkare (som aldrig ser den väldigt speciella ö-logistiken som ett problem) och jag bistår även kunderna med strandskydd- och bygglovsansökningar. Jag jobbar en del hemifrån men åker även runt till de olika fastigheterna för kund- och platsbesök. Förutom vårt företag så är vi också engagerade i olika ideella föreningar, däribland SIKO för min del. Vad är bra med att bo här? Naturen Kan inte se mig mätt på havet! Vädret bestämmer. Är det storm eller dimma så får man anpassa sig. Det är ingen idé att kämpa emot, det är bara att gilla läget. Det kan vara ganska skönt ibland. Inga köer Den tiden kan jag lägga på familjen eller på jobbet istället. Gemenskap Alla känner alla. När man handlar så tar man sig tid att stanna och prata lite och händer det något så ställer folk upp för varandra. Man är beroende av varandra på ett annat sätt här ute. Friheten i att driva eget Vi jobbar egentligen mer nu än innan men det är för vår skull och det är till största del en njutning. Barnen kan följa med om det kniper och kan passa på att bygga barkbåtar medan mamma har kundmöte eller gör ett platsbesök. Barnens skoldagar är lugna och jag VET att de blir sedda och på ett naturligt sätt får sin inlärning individanpassad. Allt hemskt som man läser om i tidningen (våldtäkter, terrorism, mobbing) oroar inte mig härute, däremot har de små barnen vant sig vid att alltid använda flytväst när de åker till skolan. En parentes är också att om man har husdjur så krävs ju heller inte något dyrt hunddagis här, djuren kan inte ha det bättre. Även fast man bor på en ö i skärgården så kan man åka in till stan på en släktlunch/middag och hinna tillbaka samma kväll. Det gillar jag. Saknar ni något? Ja, tre saker. Då vi nu gjort en två-stegs-raket: först flyttat till en kärn-ö och sedan till en ö helt utan bekvämligheter (skola/ affär/restauranger med mera) så kan jag sakna det enkla i att bo på en kärnö. Det är bara 45 meter emellan men det gör stor skillnad. Drömmen vore ju att få en färja eller bro på plats. Det får väl bli mitt nästa projekt 12 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2018

13 Nu har ju bostadssituationen löst sig för vår del men om vi ska kunna locka ut fler barnfamiljer till Stockholms skärgård så måste man börja med att göra det möjligt för dem att både hyra och köpa sitt boende. Här behövs ändringar i strandskyddet och byggrätten men inte minst stöttning från respektive kommun (det är för stort för att öarna ska kunna driva det själva). Ö-skolorna måste inte bara finnas utan måste också hålla en hög nivå. Fjärrundervisningen borde ju onekligen förenkla detta men man kunde även erbjuda bekväma lärarbostäder för att locka ut engagerade lärare från fastlandet. Dessutom skulle man kunna ta tillvara det unika läget som ö-skolorna har och få in mer av havet och naturen i undervisningen. Stockholm men han vill bo hemma med oss. Detta kommer ge honom en resväg på 2,5 timme (enkel väg) varje dag. Om han kan utnyttja tiden väl (till sömn och plugg) så kan det gå men annars är morfar i stan en plan B för övernattningar. I övrigt vill vi landa i vårt liv i skärgården och fortsätta utveckla vårt företag samt inspirera fler barnfamiljer att våga flytta ut till vår vackra skärgård. Kan vi, så kan ni! avslutar Malin Unga familjer i skärgården presenteras i Vi skärgårdsbor Vill du och din familj vara med i kommande nummer av tidningen? Hör då av dig till Janni på Skärgårdens Unga, SURF eller direkt till tidningsredaktionen! söker kontakt med unga vuxna som väljer att bosätta sig på öar i skärgården eller i de större insjöarna. Hur ser livet ut för dessa yngre skärgårdsbor? Vad är det som lockar dem att bo på en ö? Vad behövs i service med mera för att det ska fungera bra? För att komma i kontakt med nätverket, hör av er direkt till Janni i SRF:s styrelse eller till förbundets info-adress! Hur ser ni på framtiden? För oss som familj så blir nästa stora steg att ha ett barn på gymnasiet. De aktuella utbildningarna finns i Foton: familjen Wallner janni@skargardarna.se info@skargardarna.se redaktionen@skargardarna.se Alla årstider är vackra i skärgården Skolbåten en vacker vintermorgon. Vi Skärgårdsbor nr 2 juli

14 En helt uppkopplad kust och skärgård 2025 Målet kommer inte att nås med nuvarande stödsystem, stödsystemet måste förändras. Nu gällande målsättning för Sverige är att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s redan år Målet är ett delmål i regeringens bredbandstrategi ett helt uppkopplat Sverige Med uppkopplad menas här att man har tillgång till bredband utan upplevd begränsning. 4G, 5G eller fiber Man kan koppla upp sig på många sätt och tekniken är egentligen inte intressant, huvudsaken är att kapaciteten är tillräcklig, tillförlitligheten bra och att kostnaden inte är för hög vare sig i investering eller löpande kostnad. En stor utmaning i kust och skärgård är att antalet användare varierar kraftigt under helger och på sommaren. En fast fiberförbindelse är alltid att föredra. Nuvarande stödsystem missgynnar kust och skärgård Utbyggnaden av bredbandsnäten i kust och skärgård tog fart under den förra EU-perioden Utbyggnaden baserades på att byalag samlade intressenter, sökte stöd och genomförde utbyggnad. Stöd beviljades till många små projekt. Nuvarande regelverk kräver att näten är stora med många fastboende vilket självklart missgynnar kust och skärgård. Regelverket är dessutom utformat så att de regionala digitaliseringsstrategier som finns inte kan följas. Beslutskraften har i praktiken flyttats från regional nivå till Jordbruksverket. Stödbesluten måste tillbaka till regional nivå. Marknaden bygger ändå? Dragkampen om att koppla upp så många abonnenter som möjligt driver marknadens aktörer att intressera sig för allt glesare områden. Det kan räcka med att man inom ett område samlat ihop ett antal intressenter, kommit överens om marktillgång och skaffat andra tillstånd för att en marknadsaktör skall bli intresserad. För att nå målet helt uppkopplad kust och skärgård krävs en kombination av åtgärder. Stödsystemet måste justeras och lokala initiativ i samarbete med de kommersiella aktörerna måste uppmuntras. Ett stort arbete i all bredbandsutbyggnad är att skaffa intressenter och marktillstånd. Det kan räcka för att få igång utbyggnaden. Vi vill vill ha en helt uppkopplad kust och skärgård år Det lokala initiativet behövs och måste kunna stödjas. Bredbandsgruppen Bredband & telefonigruppen Fiberdragning till Vinön i Hjälmaren hösten 2005, foto: RoseMarie Hellén. 14 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2018

15 Alla behöver vi den grundläggande servicen En levande skärgård behöver en fast boende skärgårdsbefolkning. Som i sin tur behöver en grundläggande service för att kunna bo och verka samt skapa den attraktivitet som kommuner, regioner och nationella myndigheter förväntar sig av vår geografi. I arbetar vi och våra medlemmar oavbrutet med frågor kring service. I den grundläggande servicen ingår livsmedel, drivmedel, post/paket, betaltjänster och apoteksvaror. Service i Landsbygder I några år har vi haft en plats i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Service i Landsbygder. Arbetsgruppens uppgift är att nå ut med kunskap och information till offentliga, privata och ideella aktörer som arbetar med landsbygds- och serviceutveckling för att uppnå en efterfrågan på stöd till servicelösningar. Informationen skall också bidra till hög kvalitet på ansökningar till landsbygdsprogrammet. Gruppen har arbetat genom att informera Leaderområden samt de områden som inte omfattas av Leader till att bli aktiva med att stimulera lokala aktörer till att initiera och ge dem förutsättningar att utveckla lokala servicelösningar. Dessutom har yrkesverksamma landsbygdsutvecklare vid bland annat kommuner fått ökad kunskap om hur lokala servicelösningar kan utvecklas och finansieras. Arbetsgruppen har deltagit vid konferenser och seminarier lokalt, regionalt och nationellt samt tagit fram informationsmaterial och spridit goda exempel. På Landsbygdsnätverkets hemsida kan du läsa mer om arbetsgruppen och övriga arbetsgrupper i Landsbygdsnätverket. De olika stöden till kommersiell service och till servicelösningar på landsbygden finns samlade i en flyers. Under vårvintern fick SRF:s styrelse och samtliga medlemsföreningars kontaktpersoner denna flyer så att de aktivt kan bistå med information när behov uppstår. Centralt samordningsforum Centralt samordningsforum, CSF, är ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte på nationell nivå. Här ingår ett tjugotal bolag och myndigheter som är viktiga för utvecklingen av service i gles- och landsbygder. Här har även vi i Skärgårdarnas Riksförbund en plats. Gruppen träffas två gånger per år, allt som oftast i Stockholm. Vi blev inbjudna till detta forum efter det senaste Nationella Skärgårdsforumet som hölls i Skärhamn år 2013, eftersom inga nya Skärgårdsforum planerades att hållas. På Tillväxtverkets hemsida finns mer information om Centrala Samordningsforum. Skärgårdsbutiken har många viktiga servicefunktioner. Här är entrén till Svartsö Lanthandel som är ombud för Post Nord, Systembolaget och Apoteket. Här finns även turistinformation och cykeluthyrning. Foto: Eva Widlund Service, en fråga att jobba med varje dag Att vidmakthålla den lokala servicen är något som vi vet att våra medlemsföreningar brottas med och arbetar med varje dag. Att vi på nationell nivå sitter med i olika forum gör att vi kan visa på de goda exempel som finns och framföra det som ställer till problem för skärgårdsbefolkningen. Samtidigt får vi information om vad som är på gång och möjligheter att svara på remisser från våra myndigheter, där vi återigen kan göra vår stämma hörd. Ett idogt arbete som på sikt leder till resultat i stort och smått. Anetté Larm Johansson verksamhetsledare Vi Skärgårdsbor nr 2 juli

16 Skärgårdsfiske, ett småskaligt kustnära fiske SRF:s fiskegrupp arbetar med frågor som rör det småskaliga kustnära fisket. De fiskare som har detta fiske som yrke och levebröd känner sig starkt pressade av olika myndigheters regelverk samt stark konkurrens om fisken från säl, skarv och fritidsfiske. Dessutom finns områden i Östersjön som är starkt förorenade av utsläpp från land. Västkusten har inte Ostkustens alla problem men säl och skarv är numera samma gissel här som i Östersjön. Regelverk om fiskekvoter och fiskelicenser styr mycket av fiskarens vardag. Regler om kvoter är mycket rigida, oftast till nackdel för den enskilde fiskaren. Exempel på fiskekvoter är att man måste fiska en bestämd mängd fisk för att få behålla sin kvot. Om man inte kan fiska på grund av sjukdom, eller att fisken inte går till så kan fiskekvoten vara i fara. Licenser är myndigheterna njugga med att dela ut. Detta hotar exempelvis återväxten av unga fiskare till yrket, vilket påverkar att den nedåtgående trenden för antalet fiskare håller i sig. Sälen har sedan sälsjukan i början av 1980-talet återhämtat sig till en stor och livskraftig stam. Det beräknas att det finns cirka sälar i Östersjön och cirka på västkusten. Likaså har skarvarna ökat kraftigt i Östersjön och numera etablerat sig i stora antal på västkusten. Säl och skarv konsumerar förmodligen lika mycket fisk som våra fiskare fångar. Sälen ställer dessutom till med oreda i fiskarens nät till stora kostnader årligen. Det borde sättas upp en förvaltningsplan för både säl och skarv. I denna sätter man upp antalet sälar och skarvar som får finnas inom definierat område. Sedan får medel tillsättas så att beslutat antal innehålls. Ute på remiss är nu regeringsuppdraget om säljakt i Sveriges ekonomiska zon. Remissvar skall lämnas senast 22 oktober. Fiskarnas arbete längs våra kuster som är en del av vår arbetsmarknad, vår livsmedelsförsörjning och vår kultur måste stödjas. Regler för fisket måste innehålla långsiktiga krav på uthållighet både för fisken och för våra fiskare. Ett långvarigt och hållbart vattenbruk längs våra kuster kan förutom det traditionella fisket även innehålla både fisketurism och fiskodling. Den ena verksamheten behöver inte utesluta den andra. Vi vill se en framtid inom det småskaliga fisket, därför vill vi se regler som har långsiktiga krav på uthållighet för både fisken och våra fiskare. en förvaltningsplan för säl och skarv inom definierade områden. Fiskegruppen Fiskegruppen Så här kan det se ut när sälen har varit framme. Foto: Rune Wikström Fiskebåt på Skaftö i Bohuslän. Foto: Barbro Nordstedt 16 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2018

17 Skärgårdssol Miljö & Energigruppen har propagerat i vår tidning Vi Skärgårdsbor för att producera egen el. Vi har haft artiklar om Solcellssatsningar, Inresol stirlingmotorn och vindkraft. Foto: Lennart Andersson När det gäller Inresols stirlingmotor, som bland annat drivs av pellets, har vi länge väntat på den första installationen. Det var för tre år sedan som prototypen presenterades, men ännu är inte den första levererad ut på den svenska marknaden. Enligt de senaste uppgifterna skall det bli under den första veckan av juni. Sol och vind De små vindkraftverken har inte rosat marknaden direkt. Det har varit för många tekniska problem och gett för liten effekt. Däremot har intresset för solceller ökat markant. Detta kan naturligtvis bero på att staten satsar ordentligt var bidraget 35 procent, medan det sjönk till 20 procent. Nu är det höjt igen till 30 procent på hela investeringen. Det finns också möjlighet att nyttja ROT-avdraget. Då gäller det bara arbetskostnaden och den beräknas vara cirka 30 procent av hela investeringen och avdraget är då på 30 procent, vilket innebär att ROT-avdraget ger ungefär nio procent. Det går inte att kombinera de två stöden. Solcellsstödet Det mest ekonomiska är att söka Solcellsstödet. Du kan som privatperson påbörja installationen och inom sex månader skicka ansökan till länssty- relsen. Risken är att du kan få vänta länge, innan beslut kommer. Mer information kan du få genom att besöka energimyndighetens hemsida: solenergi/solceller/ Egna erfarenheter Jag själv installerade i januari 2017 arton solpaneler på total eleffekt på 5,3 kilowatt. Beräknad produktion var beräknad till kilowattimme per år. Normal förbrukning i vårt hus, de senaste tio åren har varit kilowattimme. Vårt hus är på 120 m 2 delat på två våningar (suterränghus). Vattenburen värme, i källarplanet och golvvärme. Energikälla är en jordvärmepump. Resultatet blev för 2017 följande: Elförbrukning kwh á 1,65 kr = Kr. Under året har jag sålt ut på nätet kwh á 1kr. Total kostnad för år 2017, Kr. Ersättning för den sålda elen har bestått av skattereduktion 0,60 kronor per kilowattimme, samt spotpriset som varierat från 0,23 kronor till 0,45 kronor. Jag har räknat med 1 krona totalt var ett solfattigt år så förhoppningarna på 2018 är stora. Under april förbrukade jag 617 kilowattimme och sålde 570 kilowattimme. Maj månad ser ännu bättre ut. Investeringen totalt var kronor. Jag fick i solcellsbidrag, så min insats var kronor. Anläggningen står på marken och har två lutningslägen, sommar 45 grader och vinter 70 grader. Att tjäna igen investeringen tar nog år, vilket vi knappast får någon glädje av, men förhoppningsvis de som tar över huset så småningom. Enligt elbolaget som jag är kopplad till är elpriset på uppåtgående. Mer att läsa om denna anläggning finns i Vi skärgårdsbor nr Bli egen mikroproducent. Jag står gärna till tjänst med upplysningar per mail eller telefon. Lennart Andersson lennart@skargardarna.se Miljö & Energi Miljö & Energigruppen Vi Skärgårdsbor nr 2 juli

18 Miljö & Energistrategi för SRF Våra öar och kustområden kommer att påverkas om den bedömda ökningen av havsnivån, orsakad av ett genomsnittligt varmare klimat, stämmer. Därför är det viktigt att vi på alla vis minskar växthusgasutsläppen. Varje ö-förening bör snarast ta fram ett program som visar på mål och strategiska planer hur växthusgasutsläppen kan minskas. Dessa planer kan användas vid dialog med kommuner och statliga myndigheter. Biologisk mångfald Biologisk mångfald är också en viktig resurs för våra kustområden. Det gäller våra skogar, hav och våtmarker. Väl förvaltade kustområden kan också mildra negativa effekter av klimatförändringarna. Även här bör ö- föreningarna aktivt påverka myndigheter att, i samverkan med kustborna, lägga tid och resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Inte minst i kustområden där delar redan är skyddade i syfte att bevara den biologiska mångfalden och därmed inte sällan förvaltas av myndigheter. Betade strandängar i Bohuslän. Foto: Anne Hermansson Detta kan omfatta Miljöövervakning (regelbundna inventeringar) för att fånga trender i arters populationer så att åtgärder kan sättas in i tid. Bekämpning av invasiva skadliga arter där minken har en särställning i våra kustområden. Aktiv skötsel för att främja biologisk mångfald till exempel genom att hålla jordbrukslandskapet och betade strandängar öppna, aktivt påverka beståndsstrukturen i skogarna, naturvårdsbränningar, fiskeförbud i viktiga lekområden under vissa tider med mera. Gemensamt söka vägar som tillgängliggör den biologiska mångfalden för det rörliga friluftslivet samtidigt som störning begränsas och möjligheten för lokala turistföretagare att utveckla affärer ökar. En konstruktiv dialog rörande förvaltningen av skarv- och sälpopulationerna liksom övriga jaktrelaterade frågor. Energi En stor majoritet av forskarsamhället menar att det finns ett samband mellan utsläpp av växthusgaser och global uppvärmning. Vi måste dock tro att vi kan göra något åt detta. I kustområdet är förutsättningarna goda för satsningar på lokal förnybar energiproduktion baserad på sol, vind och biobränsle. Det byggs kanske inte så mycket nytt ute på våra öar, så renoveringar som riktar in sig på förnybara energikällor bör vara prioritet ett. På öar passar också el-drivna fordon, såsom person- och paketbilar och flakmoppar. Goda försök pågår också med el-båtar. I en undersökning som gjorts på ön Bute i Skottland (Vi Skärgårdsbor nr ) står transporterna för en stor del i växthusgasutsläppen, vilket borde stämma även för vår del. Vårt mål inför 2030 Målet är att kustområdena ska vara på god väg att ha bytt ut alla fossila bränslen mot förnybara källor samt att öborna har godkända avlopp överallt. För att uppnå dessa mål behöver vi stöd av våra politiker: Fortsatt stöd till solceller Stöd till etablering av el-båtar Skapa resurser så att alla relevanta ekosystemtjänster kan upprätthållas även på öar med hårt turistiskt tryck. Stöd för att kunna genomföra Fotstegsanalyser i likhet med det som genomförts i Skottland Att lagar och regler för små avlopp beslutas, och att hänsyn till de lokala förutsättningarna beaktas. Miljö & Energi Miljö & Energigruppen 18 Vi Skärgårdsbor nr 2 juli 2018

19 Vi önskar alla våra läsare en fin skärgårdssommar med vykort från våra skärgårdar! Vi Skärgårdsbor nr 2 juli

20 Nothaga gård, Södra Vinön VINÖN Rösta på ön om det går Att gå och rösta är en viktig uppgift för alla medborgare. Men hur lätt är det att rösta på själva valdagen för skärgårdsborna? Inför detta nummer av tidningen har frågan gått ut till våra medlemsföreningar om hur det är med möjligheten att rösta på valdagen och hur lång tid det tar att ta sig till vallokalen. Av de svar som har kommit in framgår det att det varierar med röstningsmöjligheter på öarna. Så länge som det är ett eget valdistrikt finns en vallokal i skolan i första hand och annars i församlingshemmet. Så är fallet på Visingsö, Gräsö, Möja, Skaftö, Aspö med flera större öar. För öar där valhemligheten kan äventyras på grund av för få röstberättigade, ingår öarna i ett större valdistrikt. Där finns själva vallokalen i regel på fastlandet, men olika lösningar på öarna kan förekomma. Särskilt röstmottagningsställe finns på valdagen på till exempel Vinön och Holmön. Dessa röster räknas sedan in i valdistriktets röster. Alla som kan rösta på öarna har i regel gång-, cykel- eller bilavstånd som inte är längre än minuter till vallokalen, vilken oftast ligger centralt på ön. Tiden för alla som måste åka iland och rösta blir betydligt längre men då är det många som förtidsröstar och den möjligheten finns på många fler serviceställen. Från Valmyndighetens hemsida Ett valdistrikt är ett geografiskt område och brukar bestå av mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valdistrikt på förslag av kommunfullmäktige. I varje valdistrikt finns en vallokal. Det är valnämnden i kommunen som bestämmer vilka lokaler som ska användas som vallokaler. Vallokalen är endast öppen på valdagen och det är endast röstberättigade som tillhör valdistriktet som får rösta där. SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening SURF Skärgårdens Ungas Riksförening Läs mer om våra föreningar på hemsidan Hemsköborna...tror på demokrati, både på land och hav! Originalserie av Anders Persson /Copyright 2018 Val i glesbygd...