Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för Godkänd av SIVLs styrelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2015 Godkänd av SIVLs styrelse

2 Innehållsförteckning Del 1. Allmänt... 3 Bolaget IVL... 3 Forskning och utveckling på IVL... 3 IVLs temakommittéer... 4 Del 2. Samfinansierad forskning Forskningsbudget och fördelning på temaområden... 6 EU-projekt... 7 Fördelning på miljömål... 7 Medel för kompetens och verksamhetsutveckling %-fonden... 8 Basfinansiering... 9 Publikationer och rapporter Nya temaområden och arbetsformer Del 3. Verksamhetsberättelser för respektive temaområde Verksamhetsberättelse för temaområde Klimat och energi Verksamhetsberättelse för temaområde Luft och transporter Verksamhetsberättelse för temaområde Vatten och mark Verksamhetsberättelse för temaområde Resurseffektiva produkter och avfall Verksamhetsberättelse för temaområde Hållbart samhällsbyggande Verksamhetsberättelse för temaområde Hållbar produktion Bilaga 1. Styrelsens sammansättning december Bilaga 2. Temakommittéer - bemanning december Bilaga 3. Beviljade projekt Bilaga 4. IVL B-rapporter Bilaga 5. Artiklar i refereegranskad tidskrift

3 Del 1. Allmänt Forskning och utveckling har allt sedan miljöproblemen fick sin stora uppmärksamhet i början av 1960-talet spelat en viktig roll för att klarlägga orsaker och ta fram lösningar. Tillkomsten av IVL skedde samtidigt med den första stora miljödebatten och innan vi i Sverige fick en samlad politik och administration inom miljöområdet. IVL och Stiftelsen IVL kan därför se tillbaka på ett långsiktigt arbete för att förse samhälle och näringsliv med beslutsunderlag; från de stora reningsåtgärderna i industrin över åtgärder inom energi- och transportsektorerna och frågor som rör produkter till dagens klimat och naturresursfrågor. Mycket av vårt arbete har varit ett viktigt stöd för såväl näringsliv som myndigheter i miljö- och hållbarhetsarbetet. Dels genom den forskning som utförs på IVL, dels genom IVL:s roll som kvalificerad sammanställare och kommunikatör av resultat från forskning och utveckling. I detta arbete har Stiftelsen IVL och IVL:s Temakommittéer med sin allsidiga sammansättning av intressenter från både stat och näringsliv utgjort en garant för oberoende och trovärdighet. Styrelsens sammansättning framgår av Bilaga 1. Bolaget IVL Stiftelsen är ensam ägare av bolaget IVL Svenska Miljöinstitutet AB (i fortsättningen IVL). IVL har under de senaste åren utvecklats och vuxit vilket stämmer överens med mål och vision. Omsättningen från (2014) till ksek (2015) vilket innebär en ökning på 4 %. Antalet medarbetare har under verksamhetsåret i medeltal uppgått till 228 (224). IVL är såväl en nationellt som internationell aktör och har EU som hemmamarknad. Den globala verksamheten hör främst hemma i Kina, där IVL har ett kontor. Under 2015 har även projekt genomförts i bl.a. Indien. De årligen återkommande konferenserna som Tillståndet i miljön och Hållbara transporter är viktiga mötesplatser för såväl forskare som näringsliv, beslutsfattare och myndigheter. Under 2015 har flera semianarier och konferenser anordats kopplat till aktuella miljö och samhällsfrågor. Forskning och utveckling på IVL Vid IVL:s bedrivs forskning och utveckling i form av samfinansierad forskning samt forskning finansierad av anslagsgivare. Forskningsprogrammet SCAC Swedish Clean Air & Climate Research Program är ett exempel på ett flerårigt forskningsprojekt finansierat av Naturvårdsverket. SCAC är inriktat på att ta fram ny kunskap och vetenskapligt stöd till nationell miljöpolitik och internationella avtal på luftområdet. IVL leder också ett projekt om ekosystemtjänster i MKB-processen med finansiering från Naturvårdsverket. IVL har under året startat upp forskningsprojektet Shift med uppgift att utforska möjligheterna att skapa ett energieffektivt nordiskt transportsystem. Resultaten från Shift ska ligga till grund för beslut för effektivare godstransporter och smartare mobilitet. IVL samarbetar i projektet med bland annat Danmarks Tekniske Universitet, norska 3

4 Transportøkonomisk institutt och Viktoria Swedish ICT samt med branschaktörer och beslutsfattare. Projektet finansieras av Nordisk Energiforskning IVL deltar även i det Formas-finansierade projektet om Urban Metabolism samt beviljades under året projektet Stationsnära samhällen inom Utmaningsdriven innovation finansierat av Vinnova. IVL leder det MISTRA-finansierade programmet INDIGO som är inriktat på styrmedel och klimatpolitik och deltar som part i Mistra Urban Futures konsortiet. I IVL:s strategi ligger att upprätthålla och utveckla ett nära samarbete med näringslivet, internationella forskningsorgan och högskolor. IVL har formaliserade samarbeten med till exempel KTH och Chalmers Tekniska Högskola där Chalmers och IVL samarbetar bland annat om utveckling av en infrastruktur för långsiktig kompetensutveckling och forskning inom transport- och logistikområdet. Inom kompetenscentrum f3 (Fossil Free Fuels) samverkar IVL tillsammans med andra forskningsinstitut, akademi samt fordons- och bränsletillverkare. IVLs temakommittéer Forskningen har under 2015 bedrivits inom sex temaområden: Klimat och energi Luft och transporter Vatten och mark Resurseffektiva produkter och avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion Verksamheten inom respektive temaområde beskrivs i avsnitt Verksamhetsrapport för respektive Temakommitté i Del 3. Sammansättning av ledamöter i respektive temakommitté presenteras i Bilaga 2. Ledamöterna i de olika temakommittéerna representerar en fördelning mellan olika branscher samt mellan representanter från såväl stat som näringsliv. Varje temakommitté har genomfört minst 4 möten under 2015 (enligt en årlig cykel). I Tabell 4 presenteras ordföranden för respektive temakommitté för verksamhetsåret Tabell 4. Temakommittéernas ordförande 2015 Temakommitté Klimat och energi Luft och transporter Vatten och mark Resurseffektiva produkter och avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion Ordförande Inge Horkeby, Volvo Urban Wästljung, Scania Bengt Mattsson, Pfizer Vakant Staffan Bolminger, Älvstranden Utveckling AB Henrik Kloo, Volvo 4

5 5

6 Del 2. Samfinansierad forskning 2015 Forskningsbudget och fördelning på temaområden IVL:s samfinansierade forskning bedrivs med medel som via regleringsbreven förmedlas via Formas och Naturvårdsverket och med SIVL som ansvarig för såväl inriktning och beslutsrutiner som uppföljning. För 2015 disponerades 37 miljoner kronor för samfinansierad forskning vid IVL. Vilket genom samfinansiering med näringsliv och EU-forskning resulterade i ett totalt utfall på ksek. Utöver medlen från Naturvårdsverket och Formas erhölls ksek från näringslivet och ksek från EU. Fördelning mellan näringslivsfinansierade projekt samt EU-forskning redovisas i Tabell 1 för respektive temaområde. Tabell 1. Utfallet för forskningsverksamheten fördelat mellan temaområden och näringslivs- respektive EU-projekt (ksek) Beviljade samfinansierade projekt (ksek) Beviljade näringslivsprojekt Beviljade EU-projekt Näringsliv Statlig matchning (via Naturvård sverket samt Formas) Totalt utfall EUbidrag Statlig matchning (via Naturvårds verket samt Formas) Total EU utfall Totalt beviljad matchning Total FOU/ forsknings utfall Temaområde Klimat och energi Luft och transporter Vatten och mark Resurseffektiva produkter och avfall Hållbar samhällsbyggnad Hållbar produktion Summa I Tabell 2 nedan redovisas antal projekt samt det totala forskningsutfallet fördelat per Temaområde. 6

7 EU-projekt Anslag från EU är en viktig del av IVL:s finansiering och möjliggör långsiktiga forskningsinsatser, internationella samarbeten och kompetensuppbyggnad. Under året medverkade IVL under året i totalt 37 projekt, av vilka 31 projekt sökt samfinansiering för Tabell 1 redovisas den sammanlagda volymen för EU-forskningen under Den uppgick till 40,2 miljoner kronor, vilket inkluderar en matchning på 16,9 miljoner kr. EU-projektens fördelning på antal projekt per temaområde framgår av Tabell 2. Tabell 2. Forskningsverksamhetens fördelning mellan temaområden samt EU-projektens andel per temaområde (antal). Temaområde Klimat och Energi Luft och transporter Vatten och mark Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbar samhällsbyggnad Hållbar produktion Totalt antal projekt Antal EU projekt Summa Fördelning på miljömål IVL:s verksamhet skall enligt våra mål bidra till uppfyllandet av de svenska miljökvalitetsmålen och genom den samfinansierade forskningen möjliggörs specifika insatser för utveckling av åtgärder eller för ökad kunskap om aktuella miljöproblem. Den forskning som genomförs inom den samfinansierade forskningen är relevant för och svarar mot en rad av de nationella miljökvalitetsmålen. Under 2015 fördelades sig forskningen i stort mellan miljömålen Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Ingen övergödning samt Begränsad klimatpåverkan. Många projekt har bäring på flera miljömål. 7

8 Figur 1. Forskningsverksamhetens fördelning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål Medel för kompetens och verksamhetsutveckling IVL har tillgång till två olika finansieringskällor för kompetens- och verksamhetsutveckling kopplat till forsknings- och utvecklingsverksamheten: 7%-fonden och basfinansiering. 7%-fonden Från alla samfinansierade projekt (med undantag av EU-projekt) görs en avsättning motsvarande 7% av den totala projektbudgeten till en fond avsedd för IVLs långsiktiga kompetensuppbyggnad, den så kallade 7% fonden. Avsättning till fonden beslutades av SIVL styrelse 1995 (Protokoll nr 2, 1995). Beslutet lyder för finansiering av långsiktig kompetensuppbyggnad skall uttaxering göras med en särskild avgift om 7 % på den genom stiftelsen samfinansierade forskningen. Denna fond är alltså upprättad och avsedd för finansiering av projekt som skall stödja IVLs långsiktiga kompetensuppbyggnad framför allt med syfte att utveckla den samfinansierade forskningen. Under 2015 har ksek tillförts 7 % -fonden via den samfinansierade forskningen. Utvecklingsprojekt och administration till ett sammanlagt belopp av ksek har beviljats ur fonden för De beviljade projekten redovisas i Tabell 5. 8

9 Tabell 5. Beviljade 7%-projekt 2015 Projekt Beviljad budget ksek Kapitaltillskott SIVL 700 Ekonomisk administration 300 Stiftelseadministration samt TO arbete, inklusive kostnad för årets externa utvärdering 750 Energisystemmodeller 500 Hållbara affärsmodeller 750 Summa Projektet om energisystemmodeller är en del av en långsiktig kompetensuppbyggnad som syftar till att etablera IVL som en aktör inom området energiscenarier och analys. Utvecklingsarbetet utgörs till stora delar av uppbyggnad av kompetens på modellen Times, och att bygga upp de databaser som är nödvändiga för modellering och analyser. Modelleringsverksamheten fokuserar bl.a. på bostads- och transportsektorerna för att därmed skapa synergier med befintlig kompetens på IVL. Projektet Hållbara affärsmodeller inleddes hösten 2015 och syftar till att utveckla FoUkompetens rörande hur företags affärsmodeller kan förändras för att bidra till en ökad hållbarhet. Projektet har kopplingar till omställningen till en cirkulär ekonomi och innefattar bl.a. studier av tjänsteförsäljning som alternativ till produktförsäljning. Basfinansiering SIVL erhöll 2015 så kallad basfinansiering. Beslut om årlig basfinansieringen till SIVL sker årsvis genom regeringens regleringsbrev till Formas. Basfinansieringen ger IVL en möjlighet till såväl långsiktig utveckling av verksamhet, som möjlighet att bygga upp och förstärka nätverk och samarbeten med universitet, näringsliv och övriga samhället. Medlen ger också IVL en möjlighet att medfinansiera uppbyggande och underhåll av prioriterad forskningsinfrastruktur. Syftet med den verksamhet som finansieras av basanslaget är att stärka IVL:s position som nationell och internationell forskningsaktör i enlighet med de långsiktiga mål och strategier som antagits av styrelserna för såväl SIVL och IVL AB. Medlen för basfinansiering kan även användas för tillsammans med näringslivet samfinansiera forskning och utvecklingsprojekt. Beslut om inriktning på den basfinansierade verksamheten tas av SIVL på förslag av IVL i form av en årlig separat verksamhetsplan. Projekt och satsningar inom ramen för verksamhetsplanen beslutas av IVL:s ledning. För redovisning av basfinansierad verksamhet hänvisas till separat Verksamhetsberättelse. 9

10 Publikationer och rapporter Samfinansierade forskningsresultat publiceras i form av rapporter i IVLs publiceringsserie, som B-rapporter. Utöver publicering i IVLs publiceringsserie uppmuntras vetenskaplig publicering. Samtliga IVLs rapporter inklusive B-rapporter samt vetenskapliga artiklar publicerade under 2015 finns presenterade i Bilaga 4 respektive Bilaga 5. Nya temaområden och arbetsformer IVL har utifrån resultat av de senaste årens utvärderingar, diskussioner inom temakommittéer och löpande omvärldsanalys, genomfört en översyn av temaområden avseende verksamhetens innehåll och arbetsformerna. De övergripande målen med översynen var: Att organisera vår forskningsverksamhet på ett sätt som svarar mot samhällets utmaningar, behov och möjligheter. Att effektivisera administration och processer kring den samfinansierade forskningen. Att säkerställa kvalitet och relevans i IVL:s samfinansierade forskning Att öka intresset från näringslivet och myndigheterna för vår verksamhet Översynen som genomfördes 2015 har resulterat i en ny temaområdesindelning vilken införs under verksamhetsåret 2016 och presenteras i Figur 2. Figur 2. Temaområden 2016 För varje temaområde kommer ett verksamhetsråd med ledamöter från näringsliv, bransch och myndigheter finnas kopplat. Implementering av nya verksamhetsråd och arbetsformer kommer att fortgå under

11 Del 3. Verksamhetsberättelser för respektive temaområde 11

12 Verksamhetsberättelse för temaområde Klimat och energi Temaområdets verksamhetsplan Temaområdets verksamhetsplan 2015 omfattade följande fyra delområde: Delområde A: Policy, beslutsstöd och klimatstrategier innehåller projekt inriktade mot utveckling och konsekvensanalyser av olika styr- och beslutsstödsystem för begränsning av växthusgasutsläpp, främst handel med utsläppsrätter. Delområde B: Energisystem och åtgärder berör scenarier och åtgärder för effektivt utnyttjande av primärenergiresurser samt minskade växthusgasutsläpp. Projekten omfattar utveckling, analys och miljövärdering av hela eller delar av energisystemet. Delområde C: Klimat orsaker och effekter studerar interaktioner mellan ekosystemen skog, mark och ytvatten, luftföroreningar och klimat samt ekosystemtjänster. Delområde D: Förnybar energi omfattar olika typer av förnybara energislag (även om bioenergi varit i fokus) samt bedömningar av framtidens förnybara energisystem. Verksamheten har utvecklats i enlighet med verksamhetsplanen för 2015 och merparten av målen har uppfyllts. En kort beskrivning baserat på verksamhetsplanens mål följer. Nya projektidéer har i större utsträckning än tidigare stämts av med temakommittén (TK) och TK har använts för omvärldsanalys. Aktiviteter för att nå ökat deltagande i stora projekt t ex inom EU pågår och spridningen av temaområdets resultat har skett i större utsträckning än under Temaområdet har däremot inte lycktas initiera samfinansprojekt i samma omfattning som under Forskningen kring handelssystemet och CCS fortskrider t ex genom ny ansökan med mål att beskriva förutsättningar och risker för att realisera ett fullskaligt demonstrationsprojekt för CCS i Sverige. En betydande metodutveckling har skett kopplat till delområde B t ex kring miljövärdering av smarta el- och värmenät (som även inkluderar fler förnybara energislag än bioenergi) samt utveckling av TIMES-modell för energisystemanalys. Att verksamheten kring hur klimatförändringar påverkar samhället fortskrider exemplifieras av fortsättningsprojekt som listas nedan. Ett projekt kopplat till tidsaspekten för förnybara bränslen om nyttan med att använda trä som byggnads-material pågår också. I övrigt behöver område C utvecklas vidare. Kring biodrivmedel pågår projekt (se nedan) och inom detta område pågår ett flertal anslagsprojekt. Generellt gäller att utöver de samfinansierade projekten (se nedan) pågår en omfattande anslags- och uppdragsverksamhet inom området. Påbörjade och avslutade samfinansierade projekt under 2015 Följande nya projekt har beviljats samfinansiering 2015 inom temaområdet: Strategier för hållbar energieffektivisering med Svensk Fjärrvärme som övrig finansiär (se beskrivning nedan) (delprogram B). F3 - Accumulated biofuel consumption impacts med f3 (Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel) som övrig finansiär (se beskrivning nedan) (delprogram D) Rankning av Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning (fortsättningsprojekt) med Svensk Försäkring som övrig finansiär (delprogram A). Under 2015 avslutades följande samfinansierade projekt: ARCH, EU-projekt inom FP7 med klimatstrategier för kustområden (delprogram C), ENSOCIO_LA, EU-projekt inom FP7 (delprogram A), Regional industrial cluster formation for the integration of biomass gasification system 2 med finansiering från Göteborg Energis Forskningsstiftelse, Preem AB, E.ON AB, Perstorp Oxo (Delprogram B och D), 12

13 NEPP (North European Power Perspectives)2, del 1 med finansiering från Elforsk (delprogram B), NEPP 2 del 2 som analyserar indikatorer för att mäta resurseffektivitet för det nordiska elsystemet med finansiering även från Elforsk (delprogram B). EGP Improving Access to Environmental Rights in Guizhou, stött av Europe Aid (delprogram A), F3 - Accumulated biofuel consumption impacts (delprogram D) Övriga pågående samfinansierade projekt under 2015 var: Temporär kolsänka värdering av nyttan med att binda in biogent kol i byggnadsprodukter (delprogram A och C). POCACITO (Post-Carbon Cities of Tomorrow) är ett EU-projekt inom FP7 som identifierar hållbara vägar mot framtidens städer och som ska utveckla en faktabaserad Färdplan för 2050 för EUs städer där klimatfrågan är löst (delprogram A och B). Värdering av energilösningar i byggnader som studerar byggnader med egen eller näraliggande energiomvandling och som är kopplade till el- och fjärrvärmenät där Fjärrsyn och SBUF är övriga finansiärer (delprogram B). Samtliga projekt resulterar i publikationer och projektet Regional industrial cluster formation for the integration of biomass gasification system resulterade i en doktorsexamen för en av IVLs anställda (Kristina Holmgren). Exempel på projekt inom prioriterade delområden Delprogram A rymmer bland annat projektet Rankning av Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning som syftar till att kartlägga Sveriges kommuners systematiska arbete med klimatanpassning samt tydliggöra utmaningar och behov. Inom delprogram B finns bland annat projektet Strategier för hållbar energieffektivisering som syftar till att ge fjärrvärmebolag beslutsunderlag för vilka framtida investeringar som är ekonomiskt lönsamma givet olika strategier för energieffektivisering av bebyggelsen inom en region. Delprogram D rymmer projektet Accumulated biofuel consumption impacts som med hjälp av LCA granskar den samlade miljöeffekten av ökad biodrivmedelsanvändning i Sverige. Den samverkan som sker kopplat till temaområdets projekt har stor betydelse för forskningen och verksamheten i sin helhet. Projektens relevans för näringsliv och övriga samhället Projektens resultat sprids utöver i rapport- och artikel-form även i andra sammanhang till exempel genom presentationer till beslutsfattare och näringsliv och inspel till media. IVLs medarbetare inom området är efterfrågade som talare och deltagare i paneldiskussioner vid externa konferenser och seminarier, t ex vid lanseringen av World Energy Outlook och olika konferenser anordnade av energibranschen. Projekten har även 2015 bidragit till (i) beslutsunderlag för en kostnadseffektiv klimat- och energipolitik, (ii) ökad kunskap om olika energikällor och energibärares miljö- och klimatpåverkan, (iii) identifiering av kostnadseffektiva åtgärder för att minska växthusgasutsläppen och (iv) en bättre vetenskaplig grund för att förstå klimatförändringens konsekvenser. Till exempel har första etappen av projektet Värdering av energilösningar i byggnader avslutats under 2015, vilket har ökat förståelsen för betydelsen av att småskaliga energilösningar producerar el och värme vid andra tidpunkter än de används. Projektet ger underlag för en smartare planering och projektering av byggnader och dess energilösningar. Temakommittén för Klimat och Energi har under 2015 bestått av 10 ledamöter (7 näringslivs-representanter och 3 myndighetsrepresentanter). 13

14 14

15 Verksamhetsberättelse för temaområde Luft och transporter Temaområdets verksamhetsplan Temaområdet Luft och transporter omfattar följande prioriterade delområden: Delområde A: Luftkvalitet och exponering. Fokus ligger på studier i relation till EU:s luftkvalitets direktiv och det svenska miljömålsarbetet (Frisk Luft). Aktuella föroreningar är främst kväveoxider och partiklar, inklusive organiska och oorganiska ämnen bundna till partiklarna. Delområde B: Luftföroreningar och ekosystem. Detta delområde är främst inriktat mot dos-effektsamband och luftföroreningars samverkan med andra faktorer som klimat och markanvändning avseende effekter på ekosystem. Aktuella föroreningar utgörs av svavel, kväve, marknära ozon, kvicksilver och organiska miljögifter. Delområde C: Internationella luftvårdsstrategier. Delområdet är inriktat mot att ta fram vetenskapligt underlag för Sveriges deltagande i internationella förhandlingar rörande åtgärder mot långväga luftföroreningar och att utveckla det internationella samarbetet inom området. Arbetet med utveckling av GAINS-modellen och kombinerade åtgärdsstrategier för luftföroreningar och klimatgaser är centralt för delområdet. Delområde D: Hållbara transporter, drivmedel och logistiklösningar. Verksamheten inom delområdet spänner från mätningar av emissioner in real-world från främst vägtrafik och sjöfart, via utveckling av miljöberäkningsverktyg och åtgärdsanalyser för fordon/farkoster, drivmedel och logistik, till systemanalyser för att sätta transporterna i ett större sammanhang för att bättre kunna beskriva innebörden i begreppet hållbara transporter. Verksamhetsplanen för 2015 lyfte bland annat fram utveckling av kunskapen om hur förtätning av städer påverkar luftkvaliteten (i samverkan med temaområde Hållbart samhällsbyggande), kvävenedfallets påverkan på skogsekosystemtjänster, utredning av effekter av minskade svavelhalter i fartygsbränsle samt en breddning och fördjupning av forskningen inom det vid IVL nyetablerade området energieffektivisering av transporter, med fokus på kostnadseffektiva åtgärder och lösningar för godstransporter. Utöver de projekt som redovisas nedan finns även andra projekt med anknytning till Luft och transporter som drivs av IVL, men som i många fall finansieras av myndigheter. Delområde D dominerar samfinansdelen, eftersom denna verksamhet har en närmare koppling till näringslivet än de övriga delområdena. Utvecklingen av verksamheten under året skedde till stor del inom ramen för de områden som prioriterats i planen. Samfinansprojekt startades inom både delområde A och D, och arbetet inom ett större forskningsprogram, med koppling till delområdena B och C, fortsatte. Avslutade projekt under 2015 Följande samfinansierade projekt inom temaområdet har avslutats under 2015: GMOS (Global Mercury Observation System) ett EU FP7 projekt i vilket kvicksilverhalter och utsläpp har inventerats genom bland annat mätningar. IVL har bidragit till emissionsinventeringar, drivit mätstationer, utvecklat ny metodik och deltagit i utbildning i mätmetodik, skrivit manualer, SOP m.m. 15

16 ECLAIRE - Effects of Climate Change on Air Pollution Impacts and Response Strategies for European Ecosystems (delområde B) - EU FP7 projekt med syfte att klarlägga hur luftföroreningar kommer att påverka landekosystemen i Europa i ett förändrat klimat. IVL:s bidrag är att utveckla nya dos-responssamband för inverkan av marknära ozon på skog. Particulate matter and black carbon from shipping - (delområde A) finansiering från Sveriges ingenjörers miljöfond. Avslutade ej samfinansierade projekt inom temaområdet Fas II av Naturvårdsverkets forskningsprogram Climate Change and Environmental Objectives CLEO ( - ett 6-årigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket med målsättningen att stötta framtida miljömålsarbete med vetenskapligt underlag om klimatförändringens påverkan på våra möjligheter att uppnå miljömålen Frisk Luft, Bara naturlig Försurning, Ingen Övergödning och Giftfri Miljö. (delområde B). Påbörjade projekt under 2015 Följande samfinansierade projekt har påbörjats inom temaområdet under 2015: Fördjupade studier av Real-World emissioner från bussar Del 2 med finansiering från Västtrafik, avslutas februari Inom projektet mäts bland annat kväveoxider och partiklar från bussar. Syftet är att få en uppfattning om bussarnas utsläpp i verklig trafik relativt lagkraven samt att upptäcka högemitterande bussar. Fokus ligger på att testa så många Euro VI-bussar som möjligt för att se hur utsläppen från dessa ser ut jämfört med utsläpp från bussar certifierade för tidigare emissionsstandarder. Mätningarna av gaser görs från vägkanten med ett remote sensing -instrument, mätningarna av partiklar görs också från vägkanten med ett högupplösande partikelinstrument. (Delområde D) SHEBA - Ett projekt inom BONUS programmet - IVL kommer att leda ett stort arbetspaket om sjöfartsscenarier mot bakgrund av olika grader av transportintensitet, nya bränslen, ny teknik och ny lagstiftning. IVL kommer även att undersöka sambandet mellan den rikliga förekomsten av mikropartiklar i Östersjön och förbränningen av fartygsbränsle, samt modellera dess spridning. Utsläppens spridning och omvandling i luften ska också modelleras av IVL. (Delområde D) Diffus partikeldamning från bygg - och industriprocesser. IVL har under hösten 2015 dragit igång ett projekt tillsammans med Vargön Alloys där det kommer att mätas diffus damning. Här studeras enskilt dammande processer. (Delområde A) Scrubbers: closing the loop. Skrubbrar för avgasrening (SO 2 och partiklar) skall installeras på Stena Britannica och Stena Hollandica. IVL gör mätningar på utsläpp till luft och skrubbervatten. En livscykelanalys skall göras på skrubbersystemet (material och energiflöden in och ut i systemet kartläggs) och en kostnad-nyttaanalys ur ett samhällsperspektiv kommer att göras. (Delområde D) 16

17 Icke samfinansierade projekt inom temaområdet: SCAC Swedish Clean Air and Climate Research Program (främst delområde B samt C för IVL) Ett forskningsprogram från Naturvårdsverket. Avslutas Projekt om byggplatsemissioner, finansierat av Trafikverket (delområde A). Avslutas Luftföroreningar i förarhytter, ett projekt inom FFI. Luftföroreningar mäts i förarhytter på både personbilar och lastbilar. Photchemical smog in China. Forskningssamarbete om aerosoler. Projektet leds av GU och är finansierat av VR/Formas Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle De senaste decenniernas arbete för att minska utsläppen av luftföroreningar nationellt och inom EU har varit mycket framgångsrikt. För att nå de långtgående målen inom Frisk Luft, Bara Naturlig Försurning och Ingen Övergödning, samt EU:s och andra internationella krav inom luftvårdsområdet, krävs dock ytterligare åtgärder, inte minst inom transportsektorn, samtidigt som utsläppen av klimatgaser ska minskas kraftigt. Kombinerade, kostnadseffektiva åtgärdsstrategier för luftföroreningar och klimatgaser, och det internationella samarbetet kring dessa frågor, blir därmed allt viktigare. Alltmer skärpta utsläppskrav till följd av internationella protokoll och överenskommelser kommer i hög grad att påverka såväl svenskt näringsliv som svenska myndigheter och svenska beslutsfattare på olika nivåer i internationella, nationella och regionala/lokala sammanhang. Exempel på projekt GMOS GMOS var ett EU-finanserat forskningsprojekt som avslutades under 2015 och vilket involverade över 50 forskningsinstitutioner runt om i världen. Projektet syftade till att öka förståelsen för kvicksilvers globala spridning samt att utveckla och etablera ett globalt system för att på ett kvalitetssäkrat sätt via mätning och modellering, långsiktigt följa upp transport och förändringar av globala kvicksilveremissioner. Projektet hade en stark koppling till den nyligen undertecknade Minamata konventionen som är ett bindande avtal om utsläppsbegränsningar avseende kvicksilver. IVL bidrog genom insatser inom emissionsinventering, drivandet av 3 mätstationer, utbildning av personal till nya mätstationer samt global samordning av mätstrategier och datarapportering. Mer information går att hitta på GMOS hemsida. 17

18 Verksamhetsberättelse för temaområde Vatten och mark Temaområdets verksamhetsplan Under 2015 har tre delområden prioriterats där det just nu finns ett stort behov av kunskap. Delområde A: Havs- och vattenmiljö. I takt med att vatten blir en allt mer hotad resurs behöver såväl myndigheter som företag i högre grad fokusera på en hållbar vattenanvändning. De senaste årens utveckling av regelverk, genom till exempel Vattendirektivet och Marina direktivet, innebär att det kommer att ställas högre krav på brukare av havs- och vattenresurser. Kostnadseffektiva åtgärder, kombinationer av åtgärder samt utveckling och analys av styrmedel ökar i betydelse. Delområde B: Markanvändning och påverkan på naturresurser. En ökande befolkning och en ökande materiell konsumtion ställer allt högre krav på ett hållbart brukande av olika naturresurser. Att hushålla med förnybara resurser inom jord- och skogsbruk liksom ett ansvarsfullt nyttjande av ändliga resurser är en av samtidens största utmaningar. Dessa frågor tas på stort allvar och prioriteras bland annat inom EU:s kommande ramprogram Horizon2020. Delområde C: Kemikalier och riskbedömning. Kemikalier har under en följd av år fått uppmärksamhet främst på grund av negativa effekter för hälsa och miljö. Att genom relevant riskbedömning bidra till en säker hantering av kemikalier är därmed prioriterat. Arbete med kemikalier och riskbedömning är sedan länge ett etablerat område för IVLs verksamhet. Screening utförs för att påvisa förekomst av nya kemikalier i miljön. Dessa studier kräver ofta utveckling av metodik för provtagning och kemisk analys av nya ämnen. Gemensamma mål för samtliga delområden handlade om att genomföra minst 2 gränsöverskridande projekt med anknytning till andra temaområden, samt att delta i och genomföra utåtriktad verksamhet, exempelvis i form av seminarier i samarbete med IVL kommunikation och deltagande i konferenser. Exempel på gränsöverskridande projekt är bland andra Nawades och Marine Biogas. Utåtriktad verksamhet med vatten- och markanknytning har bland annat skett på konferensen Tillståndet för miljön och på IVLs Östersjöseminarium. Ett generellt mål var också att utveckla verksamheten inom temaområdets delområden, och att inom varje delområde initiera nya projekt och producera publikationer. Inom varje delområde har projekt både initierats och avslutats vilket också resulterat i publikationer. Sammantaget bedöms därför temaområdets mål för 2015 vara uppnådda. Påbörjade och avslutade projekt under 2015 Under 2015 avslutades följande projekt: Modellering vattenkvalitet Svealandskusten (delområde A), Dikesdammar och dikesfilter Fas 2 (delområde B), Sensation (delområde B), Gruvdialogen (delområde B), RE-PATH (delområde C), Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen (delområde C), Förstudie - Nyttooptimering av fet Östersjöfisk (delområde C) och Human exponering av bekämpningsmedel från livsmedel (delområde C). Under 2015 påbörjades projekten Sikfiskets förutsättningar i Vänern och Vättern (delområde A), Marine Biogas - LCA (delområde A), Marine Biogas - Kompensatoriska åtgärder (delområde A), SVAF förstudie småskalig vattenkrafts miljöpåverkan (delområde 18

19 A), Utvärdering av system för mätningar i vattendrag (delområde A), Riktvärden för PFAS i mark (delområde B), Nyttooptimering av fet Östersjöfisk (delområde B), Rening av skumförorenat släckvatten på brandövningsplatser (delområde C) och Oxidering av PFAS (delområde C). Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Relevansen för svenskt näringsliv är framförallt att projekten ger möjlighet att utveckla verktyg för att stödja planering och omställning till nya miljökrav. IVL bidrar till att industrin och dess branschorganisationer får ökad kunskap om hur de kan begränsa vattenanvändning samtidigt som utsläpp av kemikalier till miljön minimeras. Relevansen för Sverige och svenska myndigheter är att många av projekten genererar nya data och kunskapsunderlag för uppföljning av miljömål. Projekten inom temaområde Vatten och mark omfattar verksamhet med inriktning mot flera nationella miljömål, framför allt Giftfri miljö, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag. Projekten är relevanta för EU:s och Sveriges policyarbete. Temaområde Vatten och mark bidrar i förlängningen till att öka möjligheterna för Sverige och Europa att bevara och förbättra den kemiska och ekologiska statusen av såväl inlandsvatten som kust och hav. Exempel på projekt inom prioriterade delområden I Sikfiskets förutsättningar i Vänern och Vättern (delområde A) undersöks under vilka förutsättningar sikfisket kan bedrivas i de två stora sjöarna. Ett begränsat antal analyser har visat på förhöjda halter av dioxiner, vilket i praktiken stoppat sikfisket i Vänern och Vättern. Genom att anpassa fångst och beredning är förhoppningen att dioxinhalterna ska nå under gränsvärdena. Födoval, geografisk och temporal variation, fetthalt, ålder och tillväxt är några av de faktorers vars betydelse skall undersökas. I projektet Gruvdialogen (delområde B) har IVL samordnat en dialog med deltagare från näringslivet genom branschorganisationen SveMin, LKAB och Boliden, samt för myndigheter genom Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SGU. Initiativet syftar till att skapa en dialog kring tillståndsprocessen och hur denna kan förbättras och göras mer förutsägbar. Projektet avslutades 2015 men har fått en fortsättning som påbörjas under Inom EU-programmet Solutions (delområde C) utvecklar IVL tillsammans med 39 andra partners metoder för att riskbedöma nya kemikalier. IVL ska bland annat utreda samordningsmöjligheter bland de många EU-direktiv som berör kemikalier och utveckla verktyg för att lättare kunna identifiera möjliga åtgärder. En stor utmaning är att koppla användning och utsläpp till möjliga åtgärder inom befintlig lagstiftning. Inom EU:s ramdirektiv för vatten regleras ett 40-tal kemikalier som utgör en bråkdel av alla ämnen som används i samhället. I EU-förordningen Reach finns exempelvis förregistrerade ämnen. 19

20 Verksamhetsberättelse för temaområde Resurseffektiva produkter och avfall Temaområdets verksamhetsplan Nedan beskrivs temaområdets verksamhetsberättelse, som en uppföljning till verksamhetsplanen för Temaområdets inriktning under 2015 har varit: Delområde A: Systemanalys av produkter och processer. Delprogrammet syftar till att ta fram beslutsunderlag med hjälp av systemanalyser med målet att minska produkters miljöpåverkan över hela deras livscykel, men också stärka företags och beslutsfattares kunskap om hur systemanalyser kan användas och öka intresset för att använda dem. Delprogrammet bygger på samarbete med näringslivet och andra aktörer och innefattar utveckling och tillämpning av metoder för bedömning av varor och tjänster ur ett livscykelperspektiv. Användningsområden kan vara miljöanpassad produktutveckling, miljövarudeklarationer, hållbarhetsberäkningar, miljöanpassad upphandling eller styrmedel. Arbetet ska i möjligaste mån bidra och kopplas till de processer som pågår inom EU och internationellt. Delområde B: Kretslopp och avfall. Delprogrammet Kretslopp och avfall är brett och innefattar alla delar i avfallshierarkin; förebyggande, återanvändning, återvinning, energiutvinning och bortskaffning. Det berör resurseffektivitet, konsumenters och organisationers beteenden samt farligt och icke-farligt avfall från både hushåll, industri och andra verksamheter. Följande avfallsslag är prioriterade inom delprogrammet och stämmer överens med de av Naturvårdsverket prioriterade avfallsslagen i den nya avfallsplanen: livsmedelsavfall (från hela kedjan), bygg- och rivningsavfall (inklusive avfall som anläggningsmaterial), textilavfall, kommunalt avfall (hushållsavfall och grovavfall) samt elektronikavfall. Risker samt arbetsmiljörisker med hantering av avfall och exponering ingår. Delområde C: Hållbar konsumtion och nya affärsmodeller. Delprogrammet syftar till forskning som belyser hållbarhet från ett konsumtionsperspektiv. Intressant är bland annat att identifiera och utveckla möjligheter till samt drivkrafter för hållbar konsumtion. Området innefattar metoder för internalisering av externa kostnader, getting the prices right samt projekt inom nätverken Swedish Life Cycle Center, inklusive exempelvis koncept så som EPS systemet, Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel (F3) och CCR Competence Centre Recycling. Uppföljning av mål Under året har kommittén fått en ny ledamot och tre har slutat. Samfinansprojekt kring avfallsförebyggande kopplat till resurseffektivitet som startat under året är t.ex. projektet Produkters totalavfall. Flera ansökningar inom Horizon2020 har varit aktuella under året; bland annat fortsättningen på projektet FUSIONS som heter REFRESH som handlar om att fortsatt minska matavfall. 20

21 Inom Mistra Closing the loop blev under 2015 två projekt beviljade: Explore (bilavfall) och Constructivate (bygg och rivningsavfall). Inom Mistra Closing the loop avslutades också projektet REALIZE. Avslag blev det däremot på bland annat WEEE-Care och EMBRACE (det sistnämna var IVL tänkta koordinatorer till) Till Naturvårdsverkets utlysning om Styrmedel och konsumtion skickades in sex stycken ansökningar, varav en fick bifall, vilket var Policies for Life-Cycles - an Integrated Assessment (POLiCIA). Påbörjade och avslutade projekt Påbörjade projekt under året ligger väl inom temaområdets verksamhetsplan för Totalt har 15 nya eller pågående samfinansierade projekt beviljats finansiering under 2015 (se tabell 1), varav sex tillhör Delområde A, åtta Delområde B och ett Delområde C. Delområde Projektnamn EU projekt A EUNICE Ja A Metoder och tillämpningar av osäkerheter i LCA Nej A Systemanalys av återvinning av pappersprodukter Nej A Metoder och Verktyg för Ecodesign SSEI Nej A Emissionsfaktoruppdatering Nej A Produkters miljöavtryck PEF Nej B Plastkretsen ett kunskapsunderlag för ökad källsortering av plastförpackningar Nej B Produkters Totalavfall Nej B FUSION Ja B Toscani Nej B Förutsättningar för ökad riskfri återvinning av byggvaror Nej B Biowaste Ja B LCM and EoL of paints 2016 Nej B Avfallsimportens påverkan på materialåtervinning Nej C REFRESH Ja Tabell 1 Nya eller pågående samfinansierade projekt beviljats finansiering under 2015 IVL har även arbetat med uppdrag och finansierad forskning relaterat till temaområdet tillsammans med näringslivet, branschorganisationer och med forskningsanslag. Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Produkter och dess miljöpåverkan, vår konsumtion och livsstil samt metoder och krav för avfallshantering är viktiga för såväl näringslivets miljöarbete som för nationella och internationella myndigheter. Under de senaste åren pågår olika aktiviteter på EU-nivå som i slutändan kan leda till gemensamma direktiv inom området produkter och avfall. Området har betydelse för produktdesign och utformning av produkter och produktionsprocesser, men också för styrmedel för konsumtion och livsstil samt hantering av kasserade material och produkter. Idag är systemanalyser ett väl etablerat internationellt forskningsområde, och många stora tillverkningsföretag arbetar i sin produktutveckling med koncept som bygger på samlade miljöbedömningar. Likaså är livscykelperspektivet en viktig bas för EU:s miljöpolicys relaterade till produkter och tjänster. Livscykelkonceptet behöver dock fortfarande 21

22 vidareutvecklas och implementeras, och bör i ökad grad användas för miljöinnovationer, och som beslutsstöd. Exempel på projekt inom prioriterade delprogram Produkters Totalavfall (Delområde B) Produkters totala avfall syftar till att ta fram och presentera det avfall som uppstår i olika delar av produktionsledet för produkter samt den miljöskadekostnad som uppstår i varje steg. Projektet ska visa på alla de avfallsmängder som varje konsumerad produkt medför och som konsumenten inte ser i sin del av livscykeln. Ofta är den avfallsmängd som uppstår hos konsumenten relativt liten och vid presentation av miljönyttan med att förebygga avfall kan det vara svårt att förstå hur lite avfall i konsumentled kan ha en mycket stor påverkan i produktionsled. Produkters totala avfall ska dels ta fram en metodik för att ta fram avfallsmängder kopplade till en produkt i råvaruutvinning, materialtillverkning, produktion och transport och dels ett koncept för att presentera dessa avfallsmängder. För ökad nytta ska även miljökostnader beräknas för respektive steg. Projektet sker i nära samarbete med Avfall Sverige som inkluderar projektets resultat och ett antal produkters totala avfall in i sin kampanj kring förebyggande av avfall. På sikt finns det även möjligheter att använda metodiken t.ex för att utöka presentationen av uppkommet avfall i miljövarudeklarationer inom det internationella EPD-systemet och liknande system. EUNICE (Delområde A) Projektets fullständiga titel är "Advanced eco-design and validation of In-Wheel Concept for Electric Vehicles" och målet är att ta fram och utvärdera en elbilsprototyp med motorerna lokaliserade i framhjulen. Alla system som krävs för detta (elmotorer, styrsystem, elektronik, specialhjul m.m. skall utvecklas och testas mot framtagna specifikationer i projektet. Konceptet skall också utvärderas i förhållande till Eco-design, återvinningsbarhet och resursbehov, och livscykelanalyser skall genomföras både på delsystemnivå och för hela konceptet. Dessa LCA-studier är IVL:s huvuduppgift i projektet, som leds av spanska Tecnalia och samlar flera komponentleverantörer som Pininfarina, Magneti Marielli, Infineon och Evo electric m.fl. Plastkretsen ett kunskapsunderlag för ökad källsortering av plastförpackningar (Delområde B) I Sverige når vi inte målet om 30 procents materialåtervinning av plastförpackningar. Istället för att källsorteras hamnar majoriteten av våra uttjänta plastförpackningar i restavfallet som idag går till energiutvinning. Problemet ligger alltså främst i att göra plastförpackningarna tillgängliga för materialåtervinning genom ökad insamling. I samhället finns konsumenter som ser källsortering som ett nödvändigt ont medan det för andra är en självklarhet. Mittemellan dessa ytterligheter finns troligtvis människor som källsorterar en viss typ av plastförpackningar, medan de av okänd anledning inte kan motivera sig att källsortera en annan typ av plastförpackningar. En förutsättning för en ökad materialåtervinning av plastförpackningar är att förstå konsumenternas motivation och incitament för sina ageranden, vad de efterfrågar för att källsortera mer plastförpackningar samt hur de tänker och tycker kring källsortering av plastförpackningar. Målet med projektet är därför att ta fram kunskap om: Hushållens uppfattning och åsikter om källsortering av plastförpackningar Möjligheter, motivatorer och hinder för en ökad källsortering av plastförpackningar. 22

23 Varför privatpersoner (hushåll) väljer samt inte väljer att källsortera plastförpackningar. Vilken typ av plastförpackningar som privatpersoner är bättre respektive sämre på att källsortera, samt möjliga orsaker till agerandet. Kunskapen ska leda till ökad förståelse för vad som skulle motivera privatpersoner att i högre utsträckning källsortera plastförpackningar. Studiens sammantagna resultat avses ge relevanta aktörer kunskap om vad konsumenter behöver i form av exempelvis ytterligare information, kunskap och tekniska förutsättningar för att i högre utsträckning vara motiverade att källsortera plastförpackningar. 23

24 Verksamhetsberättelse för temaområde Hållbart samhällsbyggande Temaområdets verksamhetsplan Temaområdet Hållbart samhällsbyggande spänner över samhällsbyggnadssektorns hela bredd från stadsplanering via resurs- och energieffektivisering och materialfrågor till innemiljö och luftkvalitet. Syftet med verksamheten är att främja socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara miljöer som bidrar till Det goda livet, en god innemiljö och en robusthet avseende påverkan från den yttre miljön, vilket knyter an till de svenska miljökvalitetsmålen, främst områdena Giftfri miljö och God bebyggd miljö. I temaområdets verksamhet ingår att långsiktigt bidra till förändring i en hållbar riktning, genom kommunikationsinsatser samt genom att ta fram underlag och tillhandahålla verktyg och metoder för stadsplanering och byggprocesser. Arbetet har bedrivits inom följande prioriterade delområden: Delområde A. Urban bebyggelse, infrastruktur och försörjningssystem omfattar projekt som på ett mer övergripande plan inriktas på att skapa förutsättningar för Det goda livet genom en hållbar plan- och byggprocess. Projekten kan avse såväl nybyggnation och nyanläggning som omvandling av befintliga urbana miljöer och därtill hörande infrastruktur. Delområde B. Byggnader och anläggningar är inriktat mot energieffektivt och resurseffektivt byggande och förvaltning samt bedömning av miljöprestanda i byggnader. Syftet är att minska den globala och lokala miljöpåverkan samt att säkerställa att minskad resursanvändning och en god innemiljö uppnås. Delområde C. Byggnadsdelar och material omfattar bedömning av byggprodukters miljöprestanda inklusive sådana aktiviteter som ingår i bygg- och förvaltningsprocessen. I begreppet miljöprestanda ingår yttre miljöpåverkan, resurshushållning och bedömning av byggvarors och kemikaliers hälso- och miljöpåverkande egenskaper. Systemanalytiska verktyg som livscykelanalys (LCA) är centrala för bedömning av produkters miljöprestanda. Delområde D. Innemiljö fokuserar på luftkvalitetsfrågor inom byggande och förvaltning med koppling till bland annat materialval, yttre klimat, drift och underhåll, fuktskador samt biologisk påväxt och energieffektivisering. Inriktningen för 2015 var att kontinuerligt utveckla verksamheten inom de olika delprogrammen som exempelvis innefattar analyser och verktyg för hållbar stadsplanering och stadsomvandling, energi- och resurseffektiva byggnader, ökad stöd till materialval i byggprocessen samt inomhusmiljö. Vidare planerade man ett arbete för att kartlägga IVLs roll inom området Hållbart Samhällsbyggnad, som är ett brett område, samt på hur IVL ytterligare kan stärka sin roll inom de områden som utgör IVLs styrkeområden. Påbörjade respektive avslutade projekt inom verksamhetsplanens delprogram Målet för 2015 var att delta i fyra konsortier för större projekt med en projekttid på 3 år eller längre, samt etablera 10 nya projekt i samverkan med näringslivet med en projekttid på minst 1 år fördelat på de fyra delprogrammen. Målet var också att verka för projekt som omfattar flera delprogram då detta bidrar till synergier och en helhetssyn samt ökar det interna lärandet. Totalt har 14 projekt beviljats medel under 2015, varav 7 stycken nya 24

25 projekt och 5 tidigare beviljade projekt som fått tilläggsfinansiering. Sex av projekten är EU-projekt som löper över minst 3 år och där IVL medverkar som en av flera konsortieparter. Två av dessa EU-projekt är nya och tre löper från tidigare år. Projekten som fått medel 2015 är: Miljönytta av Lindholmshamnen som hållbar stadsdel. (Nytt projekt för Delområde A, urban bebyggelse, infrastruktur och försörjningssystem.) Transparense. (Nytt projekt för Delområde A, urban bebyggelse, infrastruktur och försörjningssystem. EU-projekt) CITyFiED (Tidigare beviljat projekt. Delområde A. Urban bebyggelse, infrastruktur och försörjningssystem. EU-projekt.) NeZer (Nytt projekt för Delområde B. Byggnader. EU-projekt.) Minskad klimatpåverkan för bostadshus av trä. (Nytt projekt för Delområde B. Byggnader) Dialogprojekt: Verktygslåda för marknadsimplementering av LCA i byggandet. (Nytt projekt för Delområde B. Byggnader) A2PBEER (Affordable and Adaptable Public Buildings through Energy Efficient Retrofitting) (Tidigare beviljat projekt. Delområde B. Byggnader. EU-projekt.) Klimatpåverkan av en kolsänka eller tidsförskjutna utsläpp (Tidigare beviljat projekt. delområde C. Byggnadsdelar och material) ZECA (Tidigare beviljat projekt. delområde C. Byggnadsdelar och material) Osirys (Tidigare beviljat projekt. delområde C. Byggnadsdelar och material. EUprojekt) Vägledningsdokument PVC för golv- och väggbeklädnad (Nytt projekt för Delområde C. Byggnadsdelar och material) Byggmaterialindustriernas BVD-DB (Nytt projekt för Delområde C. Byggnadsdelar och material) Advanced Tools For Exposure Assessment and Biomonitoring (Nytt projekt för delområde D. Innemiljö. EU-projekt.) Innemiljö i HSB living lab. (Nytt projekt för delområde D. Innemiljö) Under 2015 har i temakommitté genomförts en omvärldsanalys. Följande trender identifierades: Stadsregionen blir allt viktigare på bekostnad av nationalstaten; Ökad urbanisering som kräver nya bostäder, för alla olika typer av familjer och individer; Effektiviserat resursutnyttjande (exempelvis bilar, lokaler) samnyttjandet ökar; En ökad trängsel i städerna skapar behov av nya transportsätt; Reningsverken blir produktionsanläggningar; Ökad efterfrågan på urbana ekosystemtjänster; Stadsodling ökar i omfattning; Energieffektivisering med förnybar energitillförsel. Projekt som avslutats under året är Miljönytta av Lindholmshamnen som hållbar stadsdel. (delområde A), Transparense. (delområde A), Klimatpåverkan av en kolsänka eller tidsförskjutna utsläpp (delområde C), ZECA (delområde C). Utöver detta har det under 2015 publicerats totalt 3 artiklar i vetenskapliga tidsskrifter inom temaområdet, vilket var 1 artikel mindre än det mål som sattes upp för året (4 artiklar). Under 2014 hade det publicerats vetenskapligt framförallt inom delområde D. Ett mål för 2015 är att publicera vetenskapligt även inom övriga delområden. Under 2015 publicerades två av artiklarna inom delområde D och en artikel inom övriga delområden. 25