Samrådsunderlag. Mars 2018

Transkript

1 Samrådsunderlag Samrådsunderlag för avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken inför ansökan om ändringstillstånd till anläggande och drift av biogasanläggning på Rogberga-Hult 5:3 i Jönköpings kommun Mars 2018 TEKNISKA KONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, Jönköping tekniska@jonkoping.se Fax Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

2 Innehållsförteckning 1. Administrativa uppgifter Inledning Ansökan avser Lokalisering och områdesförutsättningar Beskrivning av sökt verksamhet Alternativ Förutsedd miljöpåverkan Miljöriskbedömning Innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivningen Statusrapport sida 2

3 1. Administrativa uppgifter Sökandes namn Jönköpings kommun Postadress Jönköping Organisationsnummer Kontaktperson Erik Gaude Kontaktperson samråd Mats Palmérus jonkopingenergi.se Margareta Karsberg Fastighetsbeteckning Rogberga-Hult 5:3 Fastighetsägare och innehavare av Jönköpings kommun gällande tillstånd på fastigheten Förslag på verksamhetskoder Miljöprövningsförordning (2013:251) 29 kap. 65 Tillståndsplikt B med verksamhetskod i Anläggning för att återvinna eller både återvinna och bortskaffa icke-farligt avfall om den tillförda mängden är mer än ton per kalenderår om behandlingen enbart avser biologisk nedbrytning (IED-anläggning). 21 kap. 5 Tillståndsplikt B med verksamhetskod gäller för anläggning för att uppgradera eller på annat sätt än genom anaerob biologisk behandling tillverka mer än megawattimmar gas eller vätskeformigt bränsle per kalenderår. Anläggningsnummer Kommun Jönköping kommun Län Jönköpings län Prövningsmyndighet Mark och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt sida 3

4 2. Inledning 2.1 Bakgrund Befintlig förbehandling av matavfall sker på Torsvik och den producerade matavfallsslurryn transporteras med bil till biogasanläggningen på Simsholmen där även slam från avloppsreningsverket används för biogasproduktion. Förbehandlingen har bedrivits med ekonomiskt underskott och därför arbetades en strategisk plan fram under 2014 som en följd av ett särskilt ägardirektiv. Den strategiska planen visade att det finns möjlighet att bedriva verksamheten i ekonomisk balans om investering sker i ny teknik. Befintlig förbehandlingsanläggning på Torsvik kommer därför att avvecklas successivt och förbehandlingen av matavfall ska framöver ske på samma lokalisering som planerad ny biogasanläggning. Den nya anläggningen planeras vara i drift under hösten Övergången till förbehandling i en ny anläggning behöver genomföras snarast möjligt eftersom befintlig förbehandlingsanläggning på Torsvik är sliten och har stora underhållskostnader. För att möjliggöra en smidig övergång och intrimning av förbehandlingsanläggningen samt tillräckligt lång uppstartstid för den biologiska processen i biogasanläggningen behöver den nya anläggningen kunna påbörja driftsättning så fort som det är praktiskt möjligt med hänsyn till upphandling och byggnation. Därmed behöver miljötillståndsprocesen starta omgående för att inte bli den del som försenar en ekonomisk och miljömässig bättre lösning för omhändertagande av utsorterat matavfall. Jönköpings kommun planerar byggnation för boende i närheten av den befintliga verksamheten på Simsholmen. Med ny biogasanläggning kan delar av verksamheten på Simsholmen avvecklas, vilket skapar bättre förutsättningar för kommunens byggnationsplaner. Detta ligger i linje med den lokaliseringsutredning Jönköping Energi Biogas AB inkom med till Länsstyrelsen Lämplig lokalisering enligt utredningen var i anslutning till förbehandlingsanläggningen för matavfall i Torsvik. Under utredningens gång framkom även en lokalisering på fastighet på Rogberga-Hult 5:3, MilJön som ett förslag för lokalisering och bedömdes som det bästa alternativet framförallt p.g.a. mindre transportarbete än alternativet med förbehandling och rötning på Torsvik eftersom matavfallet först omlastas på Miljön och sedan transporteras till Torsvik och eventuellt även transporteras tillbaka för efterkompostering på MilJön. Produktionen av biogas från VA-slam i Simsholmen påverkas inte av den nya anläggningen för rötning av matavfall m.m. 2.2 Historik 2000 första biogasmacken i Jönköping beslut togs att bygga en delad biogasanläggning i december startade förbehandlingen på Torsvik Jönköping Energi Biogas AB bildas. 2.3 Gällande tillstånd På fastigheten Rogberga-Hult 5:3 har Jönköpings kommun tillstånd att bedriva avfallshantering enligt deldom i Växjö tingsrätt, och slutlig dom Svea hovrätt, Miljööverdomstolen Enligt ovanstående domslut har Jönköpings kommun bl. a. tillstånd enligt SNI-kod , anläggning för biologisk behandling av avfall om den tillförda mängden av annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 200 ton men högst ton per år. Enligt nuvarande tillstånd har verksamheten tillstånd att behandla ton hushållsavfall per år samt ton verksamhetsavfall per år på fastigheten. Kommunen har i ett beslut från Länsstyrelsen i Jönköpings län fått en ny klassning av verksamheten enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Följande koder gäller för verksamheten på fastigheten Rogberga-Hult: i (huvudverksamhetskod) samt i, i, i, i, 90.30, (övriga verksamhetskoder). sida 4

5 2.4 Samrådsprocessen Den 9 juni 2015 hölls ett tidigt samrådsmöte med Länsstyrelsen i Jönköping avseende ny biogasanläggning. Jönköpings kommun representerades på samrådsmötet av Jönköping Energi Biogas. Den 8 september 2015 hölls ett utökat samrådsmöte med representanter från Länsstyrelsen i Jönköpings län, Miljökontoret i Jönköpings kommun, Räddningstjänsten, Miljöhanteringen i Jönköping, Jönköping Energi AB samt Jönköping Energi Biogas AB. Efter samrådsförfarandet har projektet pausats i väntan på nödvändiga beslut för fortsatt arbete. Besluten är nu fattade och Jönköpings kommun planerar att uppföra och driva en ny biogasanläggning på fastigheten Rogberga-Hult 5:3. Förhållandena för den ansökta verksamheten har inte nämnvärt förändrats sedan samrådet som hölls år Den största skillnaden är att det tidigare beskrevs två metoder för rötning; torrötning och våtrötning. Aktuell process för denna tillståndsansökan är torrötningsmetoden. Vid torrötning sker rötningen vid torrhalter över cirka 20 % vilket innebär att mängden utgående rötat material är mindre än vid våtrötning. Vid torrötning krävs inte avskiljning av föroreningar i ingående matavfall i samma utsträckning som vid våtrötning eftersom torrötningsprocessen är mindre känslig för oönskat material. Utgående material från rötkammaren (rötresten) innehåller därmed mer föroreningar exempelvis plast. Rötresten separeras vanligen i en fast fas som komposteras och används som jordförbättring och mullhöjande material och en flytande fas som kan användas som gödningsmedel på åker. Nytt kapitel 6 i Miljöbalken har införts (Lag 2017:955) där samrådsprocessen har fått två nya begrepp, undersökningssamråd och avgränsningssamråd. Eftersom den planerade verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan behövs inget undersökningssamråd utan ett avgränsningssamråd kan hållas direkt utan beslut från Länsstyrelsen. Ett avgränsningssamråd har hållits den 6/ Fortsatt samråd sker med allmänhet, myndigheter och övriga parter som kan anses vara berörda. sida 5

6 2.4. Nuvarande biogasverksamhet Figur 1. Förenklad beskrivning: Substrat i form av matavfall förbehandlas och hygieniseras i Torsvik. Slurryn transporteras till Simsholmen där produktion av biogas och biogödsel sker från slurry och VA-slam. Biogas distribueras till tre tankstationer för personbilar, samt Vägporten för tankning av sopbilar och bussar. Biogödsel distribueras till bönder i regionen. 3. Ansökan avser Jönköpings kommun avser att söka ett ändringstillstånd för att uppföra och driva en ny anläggning på fastigheten Rogberga-Hult 5:3. Den planerade ansökan kommer att omfatta lagring av råvaror, förbehandling av matavfall, biogasproduktion med rötning och uppgradering, tankning samt hantering och lagring av rötat material i anslutning till produktionsanläggningen. Totalt söks tillstånd för att ta emot cirka ton organiskt avfall per kalenderår. Jönköpings kommun planerar att inge en ansökan om ändringstillstånd till Mark- och miljödomstolen vid Växjö i slutet av Q2. 4. Lokalisering och områdesförutsättningar Den aktuella anläggningen planeras att lokaliseras på fastigheten Rogberga-Hult 5:3 där Miljöhantering i Jönköping (MilJön) har befintlig verksamhet, se Figur 2 för översiktskarta och Figur 3 för planerad placering inom fastigheten. Anläggningen är tänkt att byggas på yta N mellan nya maskinhallen och branddammen intill väg 1, se Figur 4 nedan. Användning av ett redan exploaterat område stämmer väl överens med 1 i Miljöbalkens 3 kap. Grundläggande bestämmelse för hushållning med mark- och vattenområden. Närmaste bostadshus är beläget cirka 550 m från den tänkta placeringen av biogasanläggningen. sida 6

7 Figur 2. Översiktskarta som visar planerad lokalisering på Miljöhantering i Jönköping. Figur 3. Planerad placering av biogasanläggning inom fastigheten Rogberga-Hult 5:3 markerad som yta N. sida 7

8 Figur 4. Översikt över anläggningsområdet. Anläggningen avses byggas på yta N. Fastigheten Rogberga-Hult 5:3 är inte detaljplanelagd. I översiktsplanen för Jönköpings kommun, som antogs den 22 juni 2016, anges inte några utbyggnadsplaner eller användning av områden som påverkar befintlig avfallshantering inom aktuellt område. I översiktsplanen anges en viljeinriktning avseende biogas som efter kommunstyrelsens beslut lyder: Biogasproduktionen i kommunen ska eventuellt fortsätta utvecklas för att ersätta ytterligare fossila bränslen i transportsektorn. En utveckling förutsätter att biogasproduktionen kan bedrivas som ekonomiskt hållbar verksamhet Området ingår i ett större område med riksintresse; Riksintresse för totalförsvaret. 5. Beskrivning av sökt verksamhet 3.1 Substrat Inkommande substrat till anläggningen utgörs i huvudsak av utsorterat hushållsavfall i form av matavfall från hushåll och verksamheter, hädanefter kallat matavfall. I övrigt kommer mindre delar utsorterat biologiskt verksamhetsavfall från livsmedelsindustri och butiker, fettslam samt gödsel och grönmassa att användas. Fördelningen kan komma att variera över tid och säsong. Substratsammansättningen kommer inte att kunna fastställas förrän anläggningen driftsatts och injustering av substratmängderna gjorts för att säkerställa att torrötningsprocessen uppnår en stabil drift och bra gasproduktion. Även under anläggningens drifttid är det möjligt att råvarusammansättningen kan komma att förändras beroende på vilka substrat som finns tillgängliga på marknaden. Det kan därmed bli aktuellt att bygga lagertankar för andra råvaror inom ramen för detta tillstånd. Förändring i råvarusammansättning är främst beroende av tillgängligheten på marknaden. Vilka substrat som behandlas i en biogasanläggning är också beroende av politiska beslut gällande avfallsbehandling samt jordbruks- och energipolitik. sida 8

9 I Tabell 1 redovisas en översiktlig sammanställning av möjliga råvaror till anläggningen samt var på anläggningen som mottagningen planeras. Totalt söks tillstånd för att ta emot ton råvara per kalenderår. Tabell 1. Översiktlig sammanställning över exempel på möjliga råvaror som planeras tas emot per kalenderår samt mottagnings- och lagringsställe. Mängden vid maximal produktion planeras till ton. Råvara Mängd (ton) Mottagning / lagring Matavfall Inomhus i ankomsthall Utsorterat biologiskt avfall från livsmedelsindustri och butiker Fettslam och andra flytande substrat Inomhus i ankomsthall Sluten tank i ankomsthallen Gödsel (flytande) Sluten tank i ankomsthallen Gödsel (fast) Inomhus i ankomsthall Grönmassa (Trädgårdsavfall) Tippficka under tak utomhus Halm Inomhus i ankomsthall Totalt Matavfallet Matavfall är utsorterat direkt vid hushållen och från verksamheter som har avfall jämförligt med hushållsavfall. Matavfallet samlas till stor del in i papperspåsar. se figur 5 och 6. I och med att Jönköpings Energi redan idag förbehandlar materialet finns en god kunskap om materialet och de variationer som kan förekomma. Renhetsgraden är analyserad genom flera plockanalyser och ligger runt 98 %. De föroreningar som förekommer är främst plast- och pappersförpackningar. Matavfall kan även levereras som flytande från vissa kunder. Det levereras då med tankbil och lagras i tank. Figur 5. Matavfall från hushåll sida 9

10 Figur 6. Tömning idag av matavfall från hushåll Trädgårdsavfall, halm mm Under sommarhalvåret samlas trädgårdsavfall in via bemannade återvinningscentraler samt mobil trädgårdsavfallsinsamling ute hos kund där hämtning sker med sopbil. Trädgårdsavfallet används som strukturmaterial i rötningsprocessen. För att anläggningen ska få ett stabilt recept över året kan trädgårdsavfallet under vinterhalvåret behöva kompletteras med andra liknande substrat t.ex. restprodukter från lantbruket och halm. Halm är ett strukturmaterial som kan komma att utgöra ett komplement till trädgårdsavfall, då den är tillgänglig året runt och har stabiliserande egenskaper för den biologiska processen Utsorterat biologiskt avfall från livsmedel och butiker Detta är restprodukter från livsmedelsindustrier, exempelvis avfall från matvarubutiker, mejeri, paketerat livsmedelsavfall och liknande. Exakt vad som kommer att användas beror på vilka substrat som kan bli tillgängliga på marknaden och lämpar sig för torrötningsprocessen Fettslam Fettslam består av slam från fettavskiljare som är installerade i alla verksamheter som hanterar livsmedel, t.ex. restauranger, skolmatkök och livsmedelsbutiker. Fettslam är klassat som verksamhetsavfall och hämtas genom tekniska kontorets försorg Gödsel Vid uppstart och vid behov kan gödsel användas som ett processtabiliserande substrat. I huvudsak är det fråga om nöt- och/eller svingödsel men även hästgödsel kan komma att vara aktuellt. 3.2 Mottagning och lagring De olika fraktioner av substrat som anläggningen kommer att ta emot lagras på MilJön på olika sätt. Inkommande råvara till anläggningen vägs vid leverans, och provtagning kommer regelbundet att utföras för att säkerställa kvaliteten på inkommande material. Lossning sker huvudsakligen i ny mottagningshall, som kommer att ligga i sida 10

11 direkt anslutning till rötkammare. För att erhålla en jämn gasproduktion behövs viss lagringskapacitet på anläggningen. Allt inkommande substrat och utgående material vägs i den befintliga fordonsvågen vid ingången till MilJön. Utöver den nya mottagningshallen kan befintlig mottagningshall på MilJön behöva användas som komplement. Den kan exempelvis bli aktuell då stora mängder inkommer under kort tidsperiod och extra lagringsutrymme behövs eller om framtida transportsätt av substrat inkommer på sådant sätt att befintlig mottagningshall är bättre lämpad för just det substratet. Mottagningen av material som kräver hygienisering kommer att ske separerat från mottagningen av sådant material där hygienisering inte är nödvändig (trädgårdsavfall, halm mm). Hygieniseringen sker i enlighet med gällande lagstiftning. All mottagning och lagring av luktbelastat material kommer att ske inomhus. 3.3 Förbehandling Vissa substrat kräver förbehandling främst i form av sönderdelning och separering. Mottagningstanken för flytande substrat utrustas med omrörare och kan exempelvis ha skärande pumpar för sönderdelning. Förbehandling av övriga substrat sker genom att substratet med hjullastare förs från tippfickorna till anläggningen. Fasta substrat såsom matavfall och grönmassa kan behöva förbehandlas genom krossning och siktning innan de matas in i rötkammaren. När den efterföljande rötningen sker i en sk torrötningsprocess så krävs inte avskiljning av föroreningar i samma utsträckning som vid våtrötning eftersom torrötningsprocessen är mindre känslig för oönskat material. Avskiljning av föroreningar kan ske från den torra fraktionen i samband med att materialet avvattnas efter rötningen. Förbehandlingen sker inomhus där all luft tas om hand via ventilationen och frånluftsbehandlingen. 3.4 Rötning Torrötningen sker vid en torrsubstanshalt på cirka 20 %. Substraten rötas då i en liggande rötkammare där det finns invändiga bafflar vilka pressar avfallet framåt med en roterande rörelse. Uppehållstiden i rötkammaren uppskattas till dygn vid behandling av huvudsakligen matavfall. Rötkamrarna kommer att vara försedd med ett värmesystem för att kunna hålla rätt temperatur under rötningen. I figuren nedan visas exempel på hur utformningen av anläggningen kan se ut vid val av torrötning som behandlingsmetod. sida 11

12 Figur 7. Principiellt processchema för en torrötningsprocess. 3.5 Avvattning och lagring av rötat material Efter torrötningen sker en avvattning av det rötade materialet och den flytande fasen ska återföras till åkermark medan den torra fraktionen, som är mullrik, används som jordförbättring i kompostjord. Efter avvattningen pumpas den flytande fasen till en lagerbehållare för mellanlagring. Lagret förses med tak för att förhindra luktemissioner och för att undvika utspädning vid regn. Om processkonfigurationen före lagerna är sådan att det kan förväntas att den flytande fasen fortfarande producerar metan så täcks lagerna med dubbelmembrantak och kopplas till rågassystemet på rötkammaren. Membrantaket kan då även att fungera som tryckhållande och buffrande gaslager. Lagringskapaciteten för den flytande fasen beräknas till cirka m³. Den flytande fasen kommer att distribueras till lantbruket där befintlig lagerkapacitet från gödsel används. 3.7 Uppgradering av gas Gasproduktionen beräknas motsvara GWh per år. Hur stor biogasproduktionen blir beror på vilka substrat som anläggningen använder och kan därför variera betydligt beroroende på substratens torrhalt och andra egenskaper såsom näringsinnehåll och övriga kemiska och fysikaliska egenskaper. Den rågas som produceras håller som regel en metanhalt mellan % CH 4 (metan) och resterande delen i huvudsak CO 2 (koldioxid). Rågasen kommer även innehålla H 2 S (svavelväte) och små mängder N 2 (kväve). Rågasen kommer att uppgraderas med membranteknik. Gasflödet med avskiljd CO 2 renas genom barkfilter för att minimera utsläpp av luktande ämnen. Den uppgraderade gasen kommer uppfylla standarden för användning som fordonsgas. Anläggningen kommer att vara försedd med en gasfackla som dimensioneras för att kunna förbränna producerad biogas i händelse av driftproblem i uppgraderingen. All gashantering projekteras i enlighet med Energigas Sveriges biogasanvisningar (BGA 2017). 3.8 Distribution av gas Gasen kan komma att distribueras i ledning (4 bars tryck) till ny bussdepå. Alternativt kan den uppgraderade gasen komma att komprimeras på en kompressorstation på området till bar och distribueras till en publik tankstation i närområdet, men även fyllas på gasflak för vidare transport till kund. Kompressorstationen kommer troligen att ha ett internt gaslager på cirka Nm 3 fordonsgas samt plats för upp till sex flakplatser. Varje flak kommer maximalt att rymma cirka 5000 Nm 3 fordonsgas varför det vid anläggningen totalt kommer att kunna lagras drygt Nm 3 fordonsgas med 97 % CH 4. Dessutom kommer det sida 12

13 att finnas gas i systemet inklusive rötkammare och lagertankar. Lagrade mängder gas kommer inte att överskrida undre gränsen i Sevesolagstiftningen. 3.9 Uppvärmning Om deponigasen kvalitet är tillräcklig kan den användas för uppvärmning av anläggningen. Extra panna som eldas med exempelvis flis kan även komma att installeras eftersom deponigasproduktionen kommer att minska på sikt. 6. Alternativ 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den nya anläggningen inte byggs. Det troliga scenariot i nollalternativet är att befintliga anläggningar (Torsvik, Simsholmen, Vägporten) drivs vidare under viss tid och att verksamheten därefter delvis eller till fullo avvecklas. Efter avveckling kommer Jönköpings kommuns matavfall och biologiskt avfall från livsmedelsindustrier att förbrännas eller omhändertas av annan biogasanläggning utanför kommunen. Miljökonsekvenserna av detta är svårbedömda i nuläget. En direkt följd borde bli att stadsbussarna i Jönköpings kommun kommer att drivas med annat bränsle eller annan energikälla och att det under en omställningstid kommer att få negativa konsekvenser för den lokala miljön. Nollalternativet kommer även att innebära längre transportsträckor när substraten transporteras till andra biogasanläggningar. Nuvarande fullskaliga produktion av biogas på Simsholmen kommer sannolikt att drivas vidare under längre tidsperiod än vid fallet att byggnation av ny anläggning görs. Det kan senarelägga kommunens planer för byggnation för boende i närheten av Simsholmen. 4.2 Alternativ lokalisering Inför valet av lokalisering har flera olika alternativ beaktats inom JEBIOs upptagningsområde för hushållsavfall. Sökområdet har avgränsats till att omfatta lokaliseringar till platser vilka sedan tidigare är i anspråkstagna eller associerade till avfallshantering, energiproduktion eller luktande verksamheter. Inom sådana områden finns generellt bättre förutsättningar till markåtkomst samt acceptans för aktuell typ av verksamhet. Grundläggande kriterier är att det ska finnas en tillgänglig yta och att lokaliseringen inte ska strida mot gällande planer. De olika lokaliseringar som identifierats värderas enligt olika tekniska, ekonomiska och miljömässiga kriterier. Utöver en lokalisering på MilJön har en lokalisering på Flahult 21:1, Torsvik, utretts. Här sker redan idag förbehandlingen av matavfallet. Detta alternativ medför dock mer transportarbete eftersom matavfallet först omlastas på Miljön och sedan transporteras till Torsvik. I befintlig anläggning på Torsvik erhålls fjärrvärme för uppvärmning av lokaler samt ånga för hygienisering från KVVT. För den planerade anläggningen på MilJön kommer eventuellt deponigas att användas för uppvärmning och processvärme. Idag används inte deponigasen, utan den facklas bort. En anläggning på MilJön har större möjligheter att använda resurser hos kommunen, så som komposteringstjänster. Här finns det möjlighet till överblick och dialog gällande omlastning av FNI och matavfall. Vid samverkansavtal för avfall med närliggande kommuner kan MilJön bli en mottagningsplats och därmed en ökad dialog och överblick av de strömmarna. 7. Förutsedd miljöpåverkan Lukt Samtliga steg i de delar av anläggningen där det produceras biogas är slutna, dels för att förhindra att lukt uppkommer men främst för att få maximal gasproduktion. Biogasbildningen sker i syrefri miljö, varför slutna tankar är en förutsättning för metanbildningen. Den planerade anläggningen kommer att hantera luktande material inomhus i mottagningshall. Ventilationsluft från mottagningshall, utrustning för förbehandling, restgas från uppgraderingen samt andra processdelar som inte sida 13

14 är anslutna till gassystemet kommer att samlas upp och behandlas i utrustning för luktreduktion exempelvis biofilter för att undvika luktolägenheter. Klimatpåverkan Framställning av biogas innebär att fossil energi kan ersättas med förnybar. Ersättning av diesel med biogas innebär en minskning av emissionen av växthusgaser med ton per år enligt beräkningsmodellen i Klimatklivet räknat på en årlig produktion på GWh per år. Anläggningen har för avsikt att fortsätta deltagandet i branchorganisationen Avfall Sveriges system Egenkontroll metanutsläpp Frivilligt åtagande där anläggningarna förbinder sig att systematiskt arbeta med att kartlägga och minska sina metanutsläpp i alla steg vid produktion av biogas och fordonsgas. Vid överproduktion och/eller driftstopp kommer rågasen att facklas med en högtemperaturfackla för att få en så fullständig förbränning som möjligt. Facklan ska ha kapacitet att förbränna hela den producerade gasmängden. Utsläpp till mark och vatten Dagvatten kommer i första hand att infiltreras i omgivande marker. Eventuell hantering av dagvatten från ytor som kan ha förorenat vattnet kommer att utredas och redovisas i tillståndsansökan. Överjäsning i rötkammare orsakas främst av driftstörningar, exempelvis vid överbelastning i processen till följd av ogynnsam råvaruinblandning. God processkontroll kommer att tillämpas för att undvika störningar och läckage. Om det ändå sker ett läckage från en rötkammare ska materialet inte kunna läcka ut till omgivningen och på så vis förorena mark och vatten. Åtgärder som säkerställer att rötmassan kan samlas upp vid ett läckage kommer att finnas. Exempelvis kan anläggningsområdet att utformas så att överjäst material kan samlas upp i lågpunkter inom området och vidare till uppsamlingstankar för vidare omhändertagande. Processvatten kommer i första hand ska återföras till processen och i andra hand samlas upp för behandling. Vidare utredningar gällande processvattnet kommer att utföras. Kemikalier Kemikalier kommer att användas i mycket begränsad omfattning. Kemikalier kommer att förvaras invallat inomhus. De kemikalier som eventuellt kan vara aktuella för användning på biogasanläggningen är främst generella tvätt- och smörjhjälpmedel. Det kan även bli aktuellt att tillsätta järnklorid, spårämnen och skumdämpande medel i rötningsprocessen. Mängden lagrad gas på anläggningen kommer att ligga under det lägre gränsvärdet för Sevesoanläggning enligt summering beräknat på 10 ton respektive 50 ton för icke-uppgraderad gas respektive uppgraderad gas. Avfall Det rejekt som uppstår i processen kommer att gå till förbränning. Farligt avfall från anläggningen är spillolja från pumpar, kompressorer m.m. Avfallet kommer att hanteras enligt gällande föreskrifter. Buller Ljudnivån från anläggningen bedöms inte påverka närliggande bostäder nämnvärt eftersom anläggningsdelarna i huvudsak finns inomhus och att avståndet till närboende är relativt långt. Vattenbehov I en biogasanläggning åtgår det vatten för spolning och invändig tvätt av de bilar som transporterar substraten. Transporter Inkommande avfall till anläggningen kommer att transporteras med lastbil. Redan idag transporteras huvuddelen av matavfallet till MilJön för omlastning och därefter transport till Torsvik. Även i nollalternativet kommer matavfallet att transporteras till MilJön för omlastning och därefter transporteras till annan behandlingsanläggning. Transporterna sker i huvudsak mellan kl. 07 och kl. 16 alla vardagar. Efter rötningen ska resterande material i första hand återföras till åkermark. Mängd flytande fraktion beräknas till cirka ton per år. Om ton ska transporteras ut och transportfordonet lastar 35 ton så innebär det cirka 3 tur- och returtransporter per dag under vardagar. sida 14

15 Hur stor andel av den uppgraderade gasen som kommer att transporteras med bil och hur stor del som kommer att transporteras i gasledning beror på efterfrågan i busstankstationen. Återföring av rötat material Återföring av rötat material från matavfall innebär att näringsämnen kan cirkulera tillbaka till åkermark och användningen av ändliga näringsämnen (fosfor) och näringsämnen framställda med hjälp av fossil energi (N) kan minska. Målet är encertifiering enligt SPCR-120 vilket då också öppnar för möjligheten att använda matavfall i ekologisk odling. Enligt SCB:s statisk avseende användning av fosfor från mineralgödsel, tillfördes cirka 150 ton ändlig fosfor till åkermarken Jönköpings län 2015/16. Innehållet av fosfor i matavfallet motsvarar cirka 50 ton per år. Åkerarealen i Jönköpings kommun är cirka hektar. Om allt material efter rötningen skulle kunna återföras skulle fosforinnehåll i matavfallet plus övrigt avfall från samhället räcka till cirka 2500 hektar vid en spridningsgiva på 22 kg P/ha. 8. Miljöriskbedömning En bedömning av miljöriskerna görs inom det fortsatta arbetet med tillståndsansökan. Sevesolagstiftningen och Animaliska biproduktförordningen är två regelverk som ska beaktas vid miljöriskbedömningen. Nedan följer en kortfattad beskrivning av regelverken. Sevesolagstiftningen Seveso-direktivet har antagits inom EU för att förebygga allvarliga olyckor och begränsa följderna för människor och miljö. Klassningen av uppgraderad och icke-uppgraderad biogas redovisas på som är en samlingsplats för information om Seveso-lagstiftningen i Sverige. Här anges att Sevesoreglerna ska tolkas så att uppgraderad biogas behandlas analogt med naturgas, det vill säga under den namngivna ingången i del 1, med gränsmängderna 50 och 200 ton för den lägre respektive högre kravnivån. Icke uppgraderad biogas tillhör den så kallade kategori 8 i del 2 med gränsmängderna 10 och 50 ton för den lägre respektive högre kravnivån. Animaliska biproduktförordningen En biogasanläggning som hanterar animaliska biprodukter, t.ex. gödsel, ska enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1069/2009 och (EU) nr 142/2011, anmäla biogasanläggningen till Jordbruksverket för godkännande. Förordningen (benämns ABP-förordningen) innebär att många olika krav ställs avseende exempelvis spårbarhet och bearbetning av inkommande material, driftförhållanden, hygienisering, provtagning på utgående biogödsel samt egenkontroll innan anläggningen kan godkännas av Jordbruksverket. Huvudsyftet med lagstiftningen är att förhindra smittspridning. sida 15

16 9. Innehållsförteckning i miljökonsekvensbeskrivningen Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Orientering - Ansökan avser - Syfte och begränsningar - Samråd Planförhållanden och omgivning - Lokalisering - Omgivning - Översiktsplan och detaljplan - Skyddsvärden Verksamhetsbeskrivning - Nuvarande verksamhet - Sökt verksamhet - Tillsyn och kontroll Alternativ - Nollalternativ - Alternativ lokalisering - Alternativ utformning Bedömningsgrunder - Allmänna hänsynsreglerna - Miljökvalitetsnormer - Riktvärden - Nationella, regionala och lokala miljömål Miljökonsekvenser - Råvaror - Kemikalieanvändning - Transporter - Utsläpp till luft inklusive lukt - Utsläpp till mark och vatten - Avfallshantering - Buller - Hushållning med naturresurser (energi, vatten, råvaror, näringsämnen) - Hälsa - Naturvård, friluftsliv, landskapsbild mm - Risker och nödlägen - Avveckling av verksamheten 10. Statusrapport En statusrapport enligt industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) kommer att bifogas ansökan. sida 16