Svenska Filminstitutet. Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Transkript

1 Svenska Filminstitutet Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2016 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2016 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2-5 Utfall Filmavtal 6 Resultaträkning 7 Balansräkning 8-9 Kassaflödesanalys 10 Noter 11-17

2 Förvaltningsberättelse 2 (17) Stiftelsen Svenska Filminstitutet Ändamål och uppdrag Stiftelsen skall tillgodose sitt syfte genom att ge stöd till värdefull svensk filmproduktion, att ge stöd till visningsverksamhet, att medverka i internationellt samarbete och att utföra uppdrag åt staten inom det filmkulturella området. Stiftelsen har som mål att främja värdefull svensk filmproduktion, visning och spridning av värdefull film och bevarandet av filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse samt att verka för internationellt samarbete inom filmens område. Verksamheten bedrivs med utgångspunkt i proposition 2012/13:22, det årliga regleringsbrevet, det tillika årliga riktlinjebeslutet samt 2013 års filmavtal. Avtalets parter är Svenska staten, Sveriges Biografägareförbund, Riksföreningen Våra Gårdar, Folkets Hus och Parker, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Sveriges Television AB, TV 4 AB, Modern Times Group MTG AB, SBS TV AB och C More Entertainment AB. Styrelse Under året har det genomförts sju styrelsemöten. Därutöver har styrelsen vid två tillfällen, 7 juni och 18 augusti, haft strategioch arbetsdagar. Ett per capsulam-möte hölls den 29 januari för beslut om Filminstitutets organisationsform och ett konstituerande möte hölls den 24 februari. Vid mötet den 24 februari godkändes årsredovisningen med revisorernas rapport, resultatredovisning för år 2015 samt budgetunderlag för åren Vid mötet den 24 februari diskuterades även Guldbaggen och styrelsen fattade beslut om strategi för 2016 för att stärka mindre biografer i glesbygden och på mindre orter. Den 12 maj diskuterades proposition 2015/16:132 Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik. Därutöver beslutades om riktlinjer för stöd till utveckling av biografverksamhet på mindre orter och ny placeringspolicy antogs. Vid den årliga strategidagen den 7 juni presenterades den utvärdering om styrelsearbetet som tagits fram av Michaal Berglund Executive Search. Vid styrelsemötet den 8 juni presenterades den pågående stödutvärderingen och styrelsen beslutade att gå vidare enligt plan. Dessutom beslutades om förslag till rådens sammansättning, form och funktion inför remissutskick och en halvårsrapport av verksamheten gavs. Den 18 augusti hade styrelsen en arbetsdag tillsammans med Filminstitutets ledning då en nulägesanalys angående Filminstitutets tre fokusområden gjordes. Vid mötet den 15 september beslutades om inriktningen för arbetet med budget och verksamhetsplanering för Därutöver beslutades om rådens sammansättning, form och funktion efter remissomgången under sommaren, underlag inför regeringens beslut om den övergripande ekonomiska fördelningen av anslag 10:1 Filmstöd för 2017, ändringar i riktlinjerna för stöd till oberoende producenter samt ändringar i Guldbaggens regelverk. Vid mötet den 23 november följdes styrelseutvärderingen upp. Dessutom beslutades om ändringar i Biopublikens pris och i riktlinjerna för stöd till distribution och visning. Årets sista styrelsemöte hölls den 15 december då den avgående styrelsen lämnade synpunkter på verksamhetsplanen och budget för Därutöver fastställdes rådens ledamöter och beslutades om ändringar i riktlinjerna för stöd till produktion. Ledamöter har under året varit ordförande Claes Ånstrand, vice ordförande Josette Bushell-Mingo (t.o.m. maj), Anna Bråkenhielm, Charlotta Denward, Peter Piodor Gustafsson, Maaret Koskinen, Katarina Krave, Lars Strannegård (fr.o.m. maj) och Per Strömbäck. Krister Collin och Sara Raster har varit personalrepresentanter. Vd Anna Serner har varit adjungerad. Protokollförare har varit Elisabeth Bill. Allmänt Den 1 januari 2013 trädde det sista filmavtal i kraft. Avtalet var treårigt och gällde till Därefter förlängdes avtalet med ett år till och med Den tvådelade modellen med ett filmavtal å ena sidan och en helstatligt finansierad filmkulturell del å den andra som infördes 2006 har förts vidare genom beslutet om avtalet. All verksamhet i stiftelsen, utom verksamhet som avser fördelning av stöd enligt filmavtal, har omfattats av reglerna om handlingsoffentlighet. Noternas uppställning samt utfall Filmavtal (sid 6) är i likhet med tidigare år anpassade till 2013 års Filmavtal. Regeringen meddelade i maj 2015 som sin avsikt att avsluta filmavtalet. I juni 2016 beslutade riksdagen att fastställa regeringens förslag till nya mål för den nationella filmpolitiken. Från och med den 1 januari 2017 tar staten ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken. Främjande av ändamål För mer utförlig redovisning av verksamheten och uppfyllande av ändamål hänvisas till Resultatredovisningen för 2016 som publiceras på -Vårda och bevara filmarvet Under 2016 digitaliserades 106 filmer, totalt har 247 filmer blivit klara per 31 december Målet för året var 70 filmer och den huvudsakliga anledningen till att det överträffades är att Filminstitutet valde att införa olika kvalitativa nivåer för digitaliseringsarbetet. Under 2014 och 2015 genomfördes arbetet i princip på samma sätt oavsett material men de nya nivåerna tar bättre hänsyn till varje films tekniska förutsättningar. Vid sidan av en ökad hantering av digitalt material fortsätter analogt filmmaterial till äldre film att inkomma till arkivet när produktions- och distributionsbolag inte längre har användning för det. Antalet filmer som registerades i samlingarna (både nydepositioner och tidigare ogenomgånget material) var under året material fördelade på filmer, vilket är en lägre siffra än 2015, men avsevärd högre än de föregående fem åren. Under 2016 införlivades Mai Zetterlings kvarlåtenskap med arkivsamlingarna. Ett omfattande material från hennes hus i Le Mazel, Frankrike omhändertogs. Materialet som för närvarande systematiseras och ompackas, kompletterar det befintliga Zetterling-arkivet. Intresset för att låna föremål och kostymer ur våra samlingar har ökat något jämfört med tidigare år. Sedan maj 2016 finns en heltidsanställd arkivarie som arbetar med att systematisera och tillgängliggöra bibliotekets arkiv och föremålssamling.

3 -Tillgängliggörande av svensk och utländsk film Under året har arbetet med att få ut de nydigitaliserade svenska filmerna i distribution till biografer i hela Sverige fortsatt. Vid utgången av 2016 fanns 131 titlar i vår distribution. Prioriterat har arbetet varit att få ut barn- och ungdomsfilmer. 28 av de digitaliserade filmerna försågs med engelsk text. Syftet är att tillgängliggöra den för såväl utländsk publik som publik i Sverige som inte talar svenska. Filmer med utländsk dialog, nio stycken, har textats till svenska. 3 (17) -Rapport om Tillgängliggörandet av det svenska filmarvet 1 december översändes en rapport om arbetet med hur de särskilda pengarna för att digitalisera och 'tillgängliggöra det svenska filmarvet har använts. Rapporten gav en beskrivning av hur uppbyggnaden av arbetet gått till, hur prioriteringar görs samt vilka utmaningar vi kan identifiera framåt. -Stöd till svensk filmproduktion Stöden har fördelats i enlighet med riktlinjerna i filmavtalet. Under året upprätthölls en jämn stödfördelning mellan könen. Under året hade svensk film en normalhög festivalnärvaro, men en ovanligt låg marknadsandel på biograf. Året avslutade en filmavtalsperiod, , som visade att över perioden hade svensk film 22 % marknadsandel, vilket är ungefär samma som de två perioderna innan. Under den sista perioden hade Sverige den högsta närvaron på de finaste festivalerna (Cannes, Berlin och Venedig samt Oscarsgalan) sedan Filmavtalet skapade Filmmarknaden Under 2016 uppgick biobesöken till 17,8 miljoner, vilket är en ökning med drygt 4,4 % jämfört med 2015 (17,0 miljoner). Bruttobiljettintäkterna nådde 1,93 miljarder kronor (1,81) motsvarande en ökning med 6,3 %. Under 2016 hade 45 (46) svenska långfilmer premiär, av dessa var 22 (28) spelfilmer och 23 (18) dokumentärer. Besöken på svensk film uppgick till 2,68 miljoner, vilket är en minskning med 21 % jämfört med 2015 (3,39 miljoner). Den svenska filmens marknadsandel (baserat på biografbesök) minskade till 15,1 % (20,0 %). Filmavtalsverksamheten Redovisning av filmavtalets influtna medel och dess användning återfinns på sidan 6 och är en del av förvaltningsberättelsen. Influtna medel Filmavtal Statens bidrag enligt filmavtalet uppgår till 200 mkr (200). 10 % av bruttobiljettintäkterna från landets avgiftspliktiga biografer betalas in till Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Årets intäkt avseende biografavgifter uppgår till 180,9 mkr (169,3), vilket är en ökning med 7 % från föregående år. TV-bolagens bidrag uppgår till 66,3 mkr (65,0). Bidraget från Film- och TV-producenterna i Sverige ek. för. uppgår till 2,1 mkr (1,3). Bidraget avser slutredovisning av tidigare år. Medelsanvändning Filmavtal Filmavtalet, som trädde i kraft den 1 januari 2013 reglerar fördelning av influtna medel och stöd till produktion, distribution, visning och lansering samt stöd till åtgärder mot olovlig hantering av film i alla visningsformer. 1 årets utfall ingår avsättningar på totalt 65,3 mkr (15,8) som balanseras över till 2017 för användning inom respektive ändamål enligt Filmavtalet. Avsättningen uppgår till 15 % av influtna medel. Letters of lntent avseende stöd till produktion av film har bokats upp i bokslutet till ett värde av 52,3 mkr (71,8). Innan fördelning avräknas influtna medel enligt följande: Publikrelaterat stöd 80,0 mkr (80,0) Producentstöd 15,0 mkr (15,0) Stöd till åtgärder mot olovlig hantering av film i alla visningsformer 9,0 mkr (9,0) Avgifter till internationellt samarbete uppgick till 19,5 mkr (18,7) De därefter tillgängliga medlen fördelas enligt följande: Produktionsstöd 251,1 mkr (242,1) Distribution, visning och lansering 45,6 mkr (51,3) Övrigt och reserv har i år ett utfall på 3,2 mkr (0,9). Administration 26,4 mkr (26,4) Administrationen ligger därmed över begränsningen i Filmavtalet 35 på 26 mkr. Prognosen är att administrationen totalt under avtalsperioden inte kommer att överskridas. Influtna medel och medelsanvändning Filmkultur Statens bidrag uppgår till 131,4 mkr (105,4) och har fördelats enligt följande: Distribution och visning 55,3 mkr (25,3) Utlandsenheten 5,2 mkr (5,2) Omvärldsavdelningen 19,7 mkr (18,8) Filmarvet 39,8 mkr (37,5) Kommunikation 12,9 mkr (11,2) Staben, del av gemensam administration 15,5 mkr (13,6) Staben övriga verksamheter har ett positivt utfall på 1,8 mkr (6,1) i detta belopp ligger omställning för statlig filmpolitik Årets resultat för stiftelsen uppgår till -6,4 mkr (-0,01) Investeringar, renoveringar, underhåll Stiftelsens investeringar avseende byggnader uppgick till 2,3 mkr (6,6) inventarier 3,0 mkr (2,6) samt immateriella anläggningstillgångar 2,5 mkr (4,3). Pågående nyanläggningar uppgick till 16,5 mkr (2,2).

4 4 (17) Övriga händelser under året 2016 var ett framgångsrikt år för svensk film internationellt. På filmfestivalen i Venedig visades Amanda Kernells "Sameblod" och flera svenska filmer tävlade på de främsta festivalerna och "Moms on fire" av Joanna Rytell tilldelades Teddy Award vid festivalen i Berlin. Exporten av svensk film fortsatte att hålla sig på en hög nivå och fler än 20 filmer såldes utomlands har ökat betydligt under Två nya långfilmskonsulenter, Yaba Holst och Calle Marthin, började under Kristina Colliander tillträdde som chef för enheten Filmproduktion i april Hon efterträdde Kristina Börjeson som tillträtt den nya rollen som chef för avdelningen Filmstöd. I avdelningen ingår enheterna Produktionsstöd, Distribution och Visning samt Utlandsenheten. Beslut om förändringar i Automatstödet implementerades, därmed förändrades stödet till att bli halvautomatiskt. Filmer med hög finansiering och bred publikpotential är fortfarande de som är relevanta för stödet, men en referensgrupp med aktörer nominerade av producenter och distributörer prövar filmens kvalitet tillsammans med konsulent. Under året förlorade Filminstitutet två kollegor som båda jobbade på avdelningen Filmstöd. Kristina Thunell som arbetat på Produktionsstöd i närmare fyrtio år, samt Gunnar Alm& som senast arbetade på Utlandsenheten men som också jobbat på Filminstitutet sedan 1980-talet. Dödsfallen innebar stora ansträngningar för en organisation som redan hade förlorat två medarbetare i december Under 2016 har en ny tillgänglighetsanpassad entré byggts som kommer att slutföras och invigas under våren Framtida utveckling Omställning även till en helstatlig filmpolitik har tagit mycket tid och resurser under 2016, och prognosen är att det fortsatt finns mycket tidskrävande implementeringsarbete kvar att göra. Inga särskilda nya kostnader förväntas dock varför budgeten för 2017 inte innehåller ytterligare omställningskostnader. Som en konsekvens av att regeringen har sagt upp Filmavtalet har Sveriges Biografägarförbund och Sveriges Filmuthyrarförening stoppat distribution av biografstatistik via Filmägarnas Kontrollbyrå (FKB) till Svenska Filminstitutet. Ett frågetecken framåt är i anledning av det hur uppdraget att ha kunskap om filmkonsumtion och spridning på biograf ska uppfyllas och vilka kostnader som kommer att uppstå.

5 Flerårsöversikt över verksamheten Svensk marknadsandel av biografbesök i Sverige 21,8% 24,8% 25,1% 20,0% 15,1% Produktionsstöd till ny svensk film, antal filmer Lång spelfilm Automatstöd Minoritetssamproduktioner lång spelfilm Dokumentär lång Dokumentärkort Kort spelfilm Antal internationella filmfestivaler Filminstitutet skickat filmer till Spelfilm 177 Dokumentärfilm 110 Kortfilm Stöd till Distribution och visning (mkr)* Stöd tillfälliga satsningar (mkr)** 22,9 22,1 24,1 33,1 26,1 3,1 24,9 1,3 20,7 26,3 Antal biografvisningar av digitaliserade filmer i Sverige och utomlands Antal filmer på Filmarkivet.se Antal besökare på Cinemateket Antal lån på Biblioteket * Detta avser stöd till filmkultur ** I stödet ligger stöd till regionala resurscentrum med som i och med kultursamverkansmodellen har minskat från 16,4 mkr 2010 till 1,3 mkr 2016.

6 6 (17) UTFALL FILMAVTAL Belopp i tkr Fördelning enligt Filmavtal % Belopp Omfördelade medel Flyttade medel INTÄKTER Statsbidrag SVT TV MTG C More SBS TV AB Nätverket för Regionala Filmproduktionscenter Producentföreningen 6) Biografavgifter Summa intäkter Publikrelaterat stöd Producentstöd Stöd till åtgärder mot olovlig hantering Avgifter internationellt samarbete Summa att fördela Produktionsstöd Internationella samproduktioner 3,8% Långfilm 23,9% Automatstöd 11,0% Summa långfilm 39% ) ) Dramaseriestöd 6,7% Dokumentärfilm Kortfilm Nysatsning Utvecklingsstöd Summa övriga produktionsstöd 29,8% ) 134 2) Summa produktionsstöd 5) 76% ) Distribution, visning och lansering Svenskt lanseringsstöd 4% Internationell lansering av ny svensk film 2% Regionala produktionscentrum Spridning av film i hela landet 1% Biografstöd 7% Summa distribution, visning och lansering 14% ) Övrigt Reserv 1,5% ) -925 Administration 9% ) Summa fördelat enligt Filmavtal 100% ) ) Utfall 2016 Utfall )1 Filmavtalet som trädde i kraft 1 januari 2013 står det att 29% skall användas till barn- och ungdomsfilm, kort- och dokumentär samt konvergerad media och utveckling. Från 29% övriga produktionsstöd skall användas till barn- och ungdomsfilm. Dessa har flyttats till långfilm, internationella samproduktioner samt kortfilm. Medlen fördelas där till barnfilm av respektive konsulent. Från långfilmens 38% har avseende lång dokumentär flyttats till dokumentärfilm. 2) Medel har under 2016 flyttats enligt följande uppställning i kolumn flyttade medel. Omflyttning har skett från reserven samt inom respektive stödområde. 3) Fördelade medel 2016 innehåller (15.784) i avsättningar till 2017 samt Loi:er med totalt (71.817) 4) Av reserven har 381 (354) använts till administration. Reserven inkluderar ränteintäkter om 579 samt belastas med kostnader för Guldbaggen om )1 och med förlängningen av 2013 års filmavtal 28 sept 2014 upphörde stödet till regionala produktionscentrum. Stödbeloppet har fördelats ut under produktionsstöd. 6) Beloppet avser avräkningar för år Resultat och ställning Beträffande stiftelsens redovisade resultat för räkenskapsåret och ställning hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar med tillhörande noter samt kassaflodesanalys't

7 Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Bidrag Nettoomsättning Övriga verksamhetsintäkter Not Verksamhetens kostnader Stöd enligt filmavtalet Stöd till filmkultur Övriga externa kostnader 4 & Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 7 & Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat

8 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för programvaror Materiella anläggningstillgångar 8 Byggnader och mark Inventarier Pågående arbeten Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdigvaror och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar 0 0 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

9 9 (17) Balansräkning (tkr) Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserade medel Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Stöd enligt Filmavtalet Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

10 Kassaflödesanalys (tkr) Den löpande verksamheten Inbetalningar från kunder, staten, filmavtalets parter och övriga Utbetalningar till leverantörer, anställda, filmkulturella ändamål, filmavtalets ändamål Kassaflöde från löpande verksamheten före finansiella intäkter och kostnader Erhållen ränta och valutakursvinster Erlagd ränta m.m. och valutakursförluster Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ,

11 Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen upprättas med tillämpning av årsredovisningslagen (1995:1554) och med tillämpning av Bokföringsnämndens BFNAR 2012:1. Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisnings- och värderingsprinciperna är utöver vad som gäller för immateriella anläggningstillgångar, oförändrade mot föregående år och anges nedan. Koncernredovisning Stiftelsen Svenska Filminstitutet äger Filmhuset AB. Filmhuset AB har varit vilande under 2016 varför koncernredovisning ej upprättas. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bidrag, privaträttsliga och offentliga bidrag intäktsredovisas efter hand som villkor som är förknippade med bidragen uppfylls. Samtliga intäkter som erhålls genom filmavtalet intäktsförs dock till det verkliga värde av vad som erhållits och kommer att erhållas inom ramen för filmavtalet. Filminstitutet har att erhålla hela beloppet enligt filmavtalet där det vidare framgår hur dessa medel ska användas. De medel enligt filmavtalet som ej är förbrukade reserveras som avsättning. Se vidare beskrivning under avsättningar. I avsnittet "Utfall Filmavtal" som är en del av förvaltningsberättelsen tillämpas i enstaka fall nettoredovisning som en konsekvens av utformningen av 2013 års filmavtal. I årsredovisningens resultaträkning redovisas intäkter och kostnader brutto. Leasing Stiftelsens samtliga leasingavtal redovisas som operationella, d v s leasingavgiften redovisas linjärt över leasingperioden. Stiftelsens uthyrning av lokaler klassificeras som operationell leasing. Leasingintäkterna redovisas linjärt under leasingperioden. Ersättningar till anställda Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in. Filmrättigheter Filmrättigheter intäktsförs när ersättning erhålls, medan kostnaderna belastar resultatet löpande. Balansräkningen Tillgångar, skulder och avsättningar värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över den bedömda nyttjandetiden. Materiella anläggningstillgångar Inventarier med ett anskaffningsvärde under 0,5 prisbasbelopp har utifrån väsentlighetsbedömning redovisats som kostnad. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Bidrag, privaträttsliga och offentliga, som avser förvärv av materiell anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. En materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter där skillnaden i förbrukning förväntas vara väsentlig, redovisas och skrivs av som separata enheter utifrån varje komponents nyttjandeperiod. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Kontorsinventarier Datorer Byggnader Stomme Tak Stammar Ventilation El VA-system Kyl-och Sprinklersystem Hyresgästanpassningar 5 år 3 år 100 år 25 år 50 år 20 år 40 år 40 år 40 år 10 eller 25 år

12 12 (17) Finansiella tillgångar Vid anskaffningstidpunkten värderas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde med tillägg för direkta transaktionsutgifter. Tillgångar ingående i långfristiga värdepappersinnehav redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efterföljande redovisning värderas aktierna till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. Långfristiga räntebärande tillgångar, exempelvis obligationer, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Om värdet på aktier och andelar minskat och denna värdenedgång kan anses vara bestående görs en nedskrivning. Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Övriga fordringar Övriga fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Stödrelaterade skulder och avsättningar En avsättning redovisas när stiftelsen har förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att behöva erläggas, Som skulder redovisas beslutade men ej utbetalade stöd samt stöd som utgår i efterhand utifrån filmavtalet. Som avsättningar redovisas influtna medel som enligt filmavtalets regler skall användas till öronmärkta ändamål, men där detaljbeslut om medlens användning ännu ej fattats. Bland avsättningar lämnas också särskild upplysning om beslutade Letters Of Intent (Lol:er) kopplade till viss film samt producent. Ifall beslutade LOI:er överstiger avsättning för produktionsstöd enligt filmavtalet, redovisas överstigande belopp som en ansvarsförbindelse. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt K3, kap 7.10, direkt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Uppskattningar och bedömningar Inga väsentliga uppskattningar och bedömningar

13 13(17) Not 2 Intäkter Statsbidrag och andra offentliga bidrag Biografavgifter Bidrag från TV-bolagen m.fl Bidrag från Sveriges Producentförening Hyresintäkter Övriga intäkter Summa intäkter Not 3 Stöd enligt filmavtalet Publikrelaterat stöd Producentstöd Stöd till åtgärder för olovlig hantering Produktionsstöd Stöd till distribution och visning Övriga stöd enligt filmavtalet Summa kostnader för stöd Not 4 Operationell leasing Leasetaciare Framtida minimileaseavgifter som skall erläggas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år 5 75 Förfaller till betalning senare än fem år 0 0 Under perioden kostnadsförda leaseavgifter Leasenivare Framtida minimileaseavgifter som skall erhållas avseende icke uppsägningsbara leasingavtal: Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år Förfaller till betalning senare än fem år 0 0 Under perioden intäktsförda leaseavgifter Not 5 Ansvarsförbindelser Societe Generale, T Avser hyresgaranti avseende lägenheten i Cannes. Om den behöver användas delas kostnaden mellan länderna i Scandinavian Films. Loi:er överstigande Filmavtalet per

14 14 (17) Not 6 Personalkostnader Löner och ersättningar har uppgått till: Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda och uppdragstagare Totala löner och andra ersättningar Sociala avgifter inkl. löneskatt enligt lag och avtal Pensionskostnader Totala sociala avgifter enligt lag och avtal Av stiftelsens pensionspremier avser 801 (kr (855 (kr) VD. Verkställande direktör har avtal om en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. För VD utgår vid uppsägning från stiftelsens sida därutöver avgångsvederlag om tolv månadslöner med avräkning. Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Anställda Totalt 119 Könsfördelning i styrelse och bland ledande befattningshavare 2016 Antal på balansdagen 2015 Antal på balansdagen Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Styrelsen VD och ledningsgrupp Not 7 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Årets aktiverade utgifter Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificeringar 0 0 Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Nots Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Omklassificieringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört restvärde byggnader och mark Inventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp Utrangering Omklassificieringar 108 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört restvärde Pågående nyanläggningar Ingående värde pågående nyanläggningsarbeten Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omklassificieringar Utgående pågående nyanläggningsarbeten

15 15(17) Not 9 Andelar i dotterföretag Antal Nominellt Procent Bokfört Bokfört Filmhuset AB värde andel värde värde org nr % Bolaget är vilande och ingen verksamhet har bedrivits under året. Not 10 Långfristiga värdepappersinnehav Förändring av långfristiga värdepappersinnehav Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Investeringar under året Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Anskaffnings- Värdepappersinnehav (tkr) värde Bokfört värde Marknads-värde Långfristiga värdepappersinnehav Noterade räntebärande värdepapper Onoterade långfristiga placeringar Summa värdepappersinnehav Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna biografavgiftsintäkter Övriga upplupna intäkter Förutbetalda hyror Förutbetalda försäkringspremier Bevakningstjänst Övriga poster Summa Not 12 Avsättningar för stöd enligt Filmavtalet PRS och producentstöd Distribution, visning och Reserverade lansering medel Produktionsstöd Varav lämnade Letters Of latent IB Återförda avsättningar Uppbokade avsättningar UB ,2- Summa

16 Not 13 Övriga skulder Utfästa stöd enligt Filmavtal Publikrelaterade stöd Producentstöd Långfilm Internationella samproduktioner Dramaseriestöd Dokumentärfilm Kortfilm Nysatsning Utvecklingsstöd Marknadsstöd Svenskt lanseringsstöd Internationellt lanseringsstöd Regionala produktionscentrum Spridning av film i hela landet Biografstöd Utfästa stöd enligt Filmkultur Distribution och visningsstöd Lansering importerad kvalitetsfilm Lokal filmkulturell verksamhet Syntolkning och textning av svensk film Kort- och dokumentärfilm Visningsorganisationer Filmfestivaler Unga kvinnors filmskapande Innovationsstöd Utbildningsstöd Övriga poster Summa övriga skulder Not 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöner inkl sociala avgifter Upplupna sociala avgifter Förskottserhållna intäkter Specialdestinerade medel Producentandelar att vidareredovisa Övriga poster Summa Not 15 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång En nästan helt ny styrelse har tillträtt. Styrelsen består från och med 2017 av Claes Ånstrand, Lars Strannegård, Farnaz Arbabi, Carina Brorman, Roland Esaiasson, Johanna Koljonen, Per Schlingmann, Charlotte Sundåker och Malin Wahlberg. Det första styrelsemötet hölls i januari 2017 och var ett kombinerat styrelsemöte och konstituerande möte, styrelsen antog verksamhetsplan och budget för Två nya konsulenter har börjat. Erika Wasserman som är ny kortfilmskonsulent och Juan Pablo Libbosart som är ny dokumentärfilmskonsulent. I november 2016 upptäcktes att det felaktigt hade betalats in dubbla pensionspremier för VD sedan tillträdet Enligt VD:s anställningsavtal har VD avstått från tjänstepension som Filminstitutet tecknar för övriga anställda. Trots det har premie för ITP2 betalats in till tjänstepensionsaktören Collectum. När misstaget upptäcktes ansökte Filminstitutet om utträde från Collectum (ITP2) samt retroaktiv återbetalning för den felaktigt inbetalda premien. Utträde medgavs från november 2016, men återbetalning har inte medgivits i enlighet med Collectums allmänna regler. En extern jurist utreder för närvarande fallet för att se hur ärendet kan lösas. Den felaktiga premien uppgår till 1,9 mkr.

17 17(17) Stockholm den 3 maj 2017 Claes Änstrand ordffir2nde Carina Brorman t, 4 Å \ ;Roland Esäiassran i I i, f f fjf 14 Farna rbabi Johanna Pedersen (Koljonen) chlingmann Malin Wahlberg Min revisionsberättelse har avgivits den r Jens Persson ----AUktoriserad revisor PwC

18 pwc Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Org.nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet för år Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassafiöde för året enligt årsredovisningslagen. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräcldiga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Annan information än årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av Resultatredovisning 2016 (men innefattar inte årsredovisningen och min revisionsberättelse avseende denna). Mitt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och jag gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med min revision av årsredovisningen är det mitt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar jag även den kunskap jag i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om jag, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är jag skyldig att rapportera detta. Jag har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om 1 av 3

19 pwc Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Org.nr fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera stiftelsen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av stiftelsens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en stiftelse inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen och verkställande direktören om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. 2 av 3

20 pwc Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Org.nr Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Stiftelsen Svenska Filminstitutet för år Enligt min uppfattning har styrelseledamöterna och verkställande direktören inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Jag tillstyrker att regeringen beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalande Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande, eller på något annat sätt handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för stiftelsens situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Stocldpini den 5 juni 2017 jens Persson Auktoriserad revisor 3 av 3

21 pwc Oberoende revisors bestyrkanderapport om Stiftelsen Svenska Filminstitutets Resultatredovisning till kulturdepartementet org.nr Till Regeringen, Utbildnings- och kultwdepartementet, Stockholm Inriktning och omfattning Jag har fått i uppdrag att lämna en rapport om Stiftelsen Svenska Filminstitutets Resultatredovisning för 2016 i enlighet med "Riktlinjer för budgetåret 2016 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet" (Ku2o15/02965LS). Uttalande Jag har bildat min uppfattning utifrån de förhållanden som beskrivs i denna rapport. Enligt min uppfattning föranleder den bifogade resultatredovisningen för 2016 ingen erinran. Stiftelsen Svenska Filminstitutets ansvar Stockholm Stiftelsen Svenska Filminstitutet genom VD har ansvaret för att upprätta resultatredovisningen för 2016 i enlighet med vad som framgår av "Riktlinjer för ersson budgetåret 2016 avseende statens bidrag till Stiftelsen Auktoriserad revisor Svenska Filminstitutet" (Ku2015/02965LS). Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om Stiftelsen Svenska Filminstitutets resultatredovisning baserat på de granskningsåtgärder som jag utfört. Jag utförde uppdraget enligt International Standard on Assurance Engagements 3000, som är utfärdad av International Auditing and Assurance Standards Board. Standarden kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför mina åtgärder för att inhämta en rimlig grad av säkerhet om huruvida, i alla väsentliga avseenden, beskrivningar ger en rättvisande bild samt att statistik och information är relevant utifrån de förutsättningar som ställs samt att den är underbyggd och avstämbar. En bestyrkanderapport innefattar åtgärder för att inhämta bevis om upplysningar lämnade i resultatredovisningen. De valda åtgärderna beror på revisorns bedömning, inklusive bedömningen av riskerna för att beskrivningen inte ger en rättvisande bild. Mina åtgärder innefattade granskning av den avstämbara information som lämnats avseende finansiella uppgifter och statistik som jag anser vara nödvändiga för att ge en rimlig grad av säkerhet. Ett bestyrkandeuppdrag av denna typ innefattar också att utvärdera den övergripande presentationen av beskrivningen. Jag anser att de bevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. PwC Sverige att: Jens Persson Stockholm