DOM meddelad i Vänersborg

Transkript

1 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM meddelad i Vänersborg Mål nr M SÖKANDE Lunneberg Lantbruks AB, Sävare Lunneberg Vinninga SAKEN Ansökan om tillstånd till utökad slaktkycklingproduktion och utökat vattenuttag på fastigheten Lunneberg 3:1 i Lidköpings kommun DOMSLUT lämnar Lunneberg Lantbruk AB tillstånd till befintlig och utökad slaktkycklingproduktion på fastigheten Lidköping Lunneberg 3:1 omfattande högst kycklingar i enlighet med huvudalternativet (alt A). lagligförklarar den befintliga vattentäkten. lämnar Lunneberg Lantbruk AB tillstånd att anlägga ytterligare en vattentäkt inom fastigheten samt att göra ett sammanlagt årligt vattenuttag upp till m 3 från de båda vattentäkterna. godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. Den tid inom vilken den miljöfarliga verksamheten ska ha satts igång respektive den tid inom vilken arbetena avseende vattenverksamheten ska vara utförda fastställs till tre år från den dag domen vinner laga kraft. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1070 Hamngatan måndag fredag Vänersborg E-post: mmd.vanersborg@dom.se 08:00-16:00

2 2 Den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador avseende vattenverksamheten får framställas fastställs till fem år från arbetstidens utgång. Vid omprövning av tillståndet till vattenverksamheten är sökandena enligt 31 kap. 22 andra stycket 3 miljöbalken inte skyldig att utan ersättning avstå från mer än en tjugondel av den vattenmängd som omfattas av tillståndet. För verksamheten ska gälla följande slutliga villkor. 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Hantering av fodermedel och organiska gödselmedel ska ske på sådant sätt att läckage och spill till omgivningen förebyggs och begränsas. Eventuellt läckage och spill ska omedelbart tas omhand. 3. Uppkommer olägenheter av betydelse från flugor, lukt eller annan påverkan från verksamheten ska åtgärder omedelbart vidtas så att olägenheterna upphör. 4. Utsläpp av ammoniak via ventilationsluften från slaktkycklingsanläggningen, får inte överstiga 40 gram per djurplats och kalenderår. Mätningar av hur mycket ammoniak som avgår från anläggningen ska ske regelbundet och minst tre gånger om året. Det totala årsutsläppet av ammoniak ska beräknas utifrån uppmätta koncentrationer och fastställd luftomsättning i stallet om inte annan beräkningsmetod medges av tillsynsmyndigheten. En sammanställning av det totala årliga ammoniakutsläppet från anläggningen ska redovisas till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten. 5. Ventilationen från stallarna ska utformas så att risken för lukt- och bullerstörningar vid närliggande bostadsfastigheter minimeras. 6. Samtliga gödselvårdsanläggningar inklusive behållare för tvättvatten och förorenat dagvatten ska vara utformade så att det inte finns risk för förorening av yt- och grundvatten. 7. Tvättvatten som uppkommer vid rengöring av stallar samt förorenat dagvatten från utlastningsytor och andra hårdgjorda ytor i anslutning till anläggningen ska samlas upp i behållare och det ska finnas möjlighet att lagra vattnet i minst 10 månader. Alternativt får förorenat dagvatten från de två befintliga stallarnas utlastningsytor och andra hårdgjorda ytor i anslutning till dessa, ledas via slamavskiljare eller motsvarande som kan godkännas av tillsynsmyndigheten innan det avleds till recipient.

3 3 8. Vid nyanläggning av brunn för tvättvatten ska alla dräneringsledningar som läggs under eller runt brunnen sammanföras till en provtagningsbrunn, inget annat vatten får avledas till provtagningsbrunnen. 9. Lagringsutrymme för fastgödsel från slaktkyckling ska vara försett med tak och väggar, så att gödseln skyddas mot nederbörd och medför minimerad risk för luktolägenheter för omgivningen. Alternativt kan fastgödseln täckas med tätt material för att uppnå samma funktion. 10. Mellanlagring av gödsel i fält, så kallad stukalagring, får inte ske. Vid omlastning av stallgödsel i samband med spridning får gödseln lagras direkt på marken i högst 7 dagar på det fält där gödseln ska spridas. Dock inte närmare än 150 meter från bostadshus, vattentäkt, dike eller vattendrag. 11. På spridningsareal som ligger i högsta fosforklass enligt gällande markkarteringskarta ska gödselgivorna begränsas till rekommenderad fosforgiva för aktuell gröda. 12. Under tiden 1 augusti 31 oktober får spridning endast ske inför sådd av höstoljeväxter alternativt till etablerad vall. 13. Spridning av organisk gödsel ska ske i sammanhängande perioder. Spridning av gödsel under lördagar, söndagar, helgdagar och helgdagsaftnar ska så långt som möjligt undvikas. Hänsyn ska tas till rådande och väntade väderleksförhållanden så att minsta möjliga näringsförlust och olägenhet för närboende uppstår. 14. Efter spridning ska nedbrukning ske noggrant och snarast, dock senast inom 4 timmar, såvida inte spridning sker i växande gröda. 15. Spridning får inte ske närmare vattendrag eller vattenförande dike än 10 meter. Om exakt spridningsteknik (exempelvis bandspridning eller direktmyllning) används kan skyddsavståndet minskas till 6 meter. Med vattendrag avses bäck, å, flod, kanal, damm, dike eller motsvarande som är utmärkt på terrängkartan i skala 1: Verksamhetsutövaren ska samråda med närliggande samlingslokaler (såsom kyrka och bygdegård) för att undvika att gödselspridning sker vid olämplig tidpunkt (t.ex. bröllop, begravningsgudstjänst). 17. Spridning av stallgödsel får inte ske närmare vattentäkt än 50 meter. Särskild försiktighet ska vidtas om gödsel sprids på åkermark som lutar mot vattentäkt eller som översvämmas vid snösmältning eller riklig nederbörd. Tillsynsmyndigheten kan tillåta kortare skyddsavstånd om markförutsättningarna tillåter det.

4 4 Spridning av stallgödsel får inte ske närmare tätbebyggt område än 200 meter, om inte nedbrukning sker. 18. Bevuxna skyddszoner, minst 6 meter breda, ska anläggas på åkermark utmed vattendrag och öppna vattenförande diken som är utmärkta på terrängkartan i skala 1: Skyddszonerna ska vara ständigt gräsbevuxna och får brytas för ny insådd högst en gång vart femte år. 19. Produktionen ska vara anpassad till den tillgängliga spridningsarealen. Alternativt ska nya arealer eller annan motsvarande avsättning säkerställas via skriftliga avtal om inte egna eller arrenderade arealer är tillräckliga. 20. Transport av gödsel ska ske på ett sådant sätt att spill undviks. Eventuellt spill ska tas om hand omedelbart. Om annan än verksamhetsutövaren anlitas för spridning av organisk gödsel åligger det verksamhetsutövaren att noga informera denna om ovanstående försiktighetsmått för spridningen. 21. Buller från verksamheten, inklusive transporter inom gården, får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - helgfri måndag till fredag kl db(a) - nattetid kl db(a) - övrig tid 45 db(a). Momentana ljud nattetid (kl ) får utomhus vid bostäder högst uppgå till 55 db(a). De angivna värdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkällorna (närfältsmätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bostäder (immissionsmätning). Kontroll ska ske när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad. 22. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras så att spill och läckage förhindras. Förvaring av kemiska produkter och farligt avfall ska ske på ogenomsläpplig yta som är försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt utformad så att nederbörd inte samlas. Vid lagring i tankar eller behållare ska uppsamlingsvolymen inom respektive invallning minst motsvara den största behållarens volym plus 10 procent av övriga behållares volym. Tankar och cisterner ska vara försedda med skydd mot överfyllnad. Absorptionsmedel ska finnas lättillgängligt vid förvaringsplatsen. Undantag från kravet på invallning gäller för kemiska produkter som används i mindre mängd och förvaras i direkt anslutning till förbrukningsstället eller har ringa miljöskadlighet. 23. Döda djur ska förvaras på ett betryggande sätt från smittspridnings- och luktsynpunkt innan förbränning eller i väntan på borttransport.

5 5 24. Utsläpp av stoft i rökgaserna från bio-bränsleanläggningen får inte överstiga 200 mg/nm 3 torr gas vid 6 % O 2. Kontroll ska ske senast sex månader efter att anläggningen tagits i drift och därefter när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad. 25. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas för den miljöfarliga verksamheten respektive vattenverksamheten och ska följas. Programmet ska, förutom att ge svar på hur kontroll ska ske av tillståndets villkor, även omfatta bland annat påverkan på vattenrecipienten samt ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta tillstånd har tagits i anspråk. 26. Fullständig markkartering ska göras minst en gång vart tionde år med avseende på fosfor, kalium och ph. 27. En aktuell växtnäringsbalans ska finnas för företaget och uppdateras vid förändringar i produktionen, t.ex. när foderstaten ändras. Aktuella uppgifter ska redovisas i miljörapporten. 28. Stallgödselns torrsubstanshalt (ts-halt) och innehåll av växtnäring (totalkväve, ammoniumkväve och fosfor) ska bestämmas genom analys minst en gång per år. Resultaten ska lämnas till tillsynsmyndigheten i samband med den årliga miljörapporten. 29. Spridning av stallgödsel ska ske enligt en årligen upprättad gödslingsplan grundad på aktuell markkartering, grödornas behov och aktuell gödselanalys alternativt en balansberäkning. Gödslingsplanen ska lämnas in tillsammans med den årliga miljörapporten till tillsynsmyndigheten. 30. Verksamhetsutövaren ska informera de parter där avtal om lagring, spridning eller annan avyttring av stallgödsel ingåtts om aktuellt växtnäringsinnehåll för stallgödseln. Rapportering ska ske till tillsynsmyndigheten om vilka som har tagit emot eller köpt gödsel. Vidare ska det framgå vilken mängd och datum för leveranser av gödsel som varit aktuella vid varje enskilt tillfälle. Rapporten ska lämnas in tillsammans med den årliga miljörapporten. 31. Förändringar i gödselhanteringen ska anmälas i god tid innan till tillsynsmyndigheten. 32. Tillsynsmyndigheten ska omgående underrättas när tillståndet tas i anspråk. 33. Om djurhållningen upphör på fastigheten ska detta meddelas till tillsynsmyndigheten i god tid. Om det finns behov får tillsynsmyndigheten efter anmälan föreskriva att en avvecklingsplan ges in.

6 6 Prövningsavgiften avseende vattenverksamheten fastställs slutligt till kronor. Avgiften är betald. Lunneberg Lantbruk AB ska utge ersättning till Länsstyrelsen i Västra Götalands län för rättegångskostnad med kronor, jämte ränta enligt lag.

7 7 ANSÖKAN Lunneberg Lantbruks AB har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken till slaktkycklingproduktion omfattande kycklingar ( m 2 x 38 kg/m 2 ; 1,5 kg/kyckling), spridning av stallgödsel inför all höstsådd med en begränsning till den mängd kväve som respektive höstgröda kan ta upp under hösten och att bedriva vattenverksamhet dels genom att lagligförklara den befintliga vattentäkten, dels få tillstånd att anlägga ytterligare en vattentäkt inom fastigheten samt att få göra ett sammanlagt årligt vattenuttag upp till m 3 från de båda vattentäkterna. Lunneberg Lantbruks AB har föreslagit följande villkor för ventilation och buller, hantering och lagring av stallgödsel, annat avfall och insatsmedel, utsläpp till luft och vatten föreslås: Ventilationen från djurstallarna är utformad så att risken för lukt- och bullerstörningar vid närliggande bostadsfastigheter minimeras. Bullret från djurstallarna och biobränsleanläggningen kommer att uppgå till högst 40 db(a) vid närmast liggande bostadshus vid annan fastighet. Den mycket torra stallgödseln mellanlagras i en lagerhall med tillräcklig lagringskapacitet för den gödsel som skall användas i den egna växtodlingen. Intill aktuella vattendrag kommer 6 m breda skyddszoner att anläggas under 5 år. Lunneberg Lantbruk AB har redovisat sin ansökan så som den slutligen utformats i huvudsak enligt följande. Ändamålet med ansökan Ansökan avser tillstånd för att på fastigheten Lunneberg 3:1, Sävare socken i Lidköpings kommun: enligt Miljöbalken kap 9 bedriva slaktkycklingproduktion i två befintliga och ett nytt stall omfattande kycklingar ( m 2 x 38 kg/m 2 ; 1,5 kg/kyckling) enligt Miljöbalken kap 11 bedriva vattenverksamhet dels genom att lagligförklara den befintliga vattentäkten, dels få tillstånd att anlägga

8 8 ytterligare en vattentäkt inom fastigheten samt att få göra ett sammanlagt årligt vattenuttag upp till m 3 från de båda vattentäkterna. Fastighetsbeteckningar och fastighetsägare m.m. Det nya slaktkycklingstallet och vattenuttaget kommer att ligga på fastigheten Lunneberg 3:1, Sävare socken, Lidköpings kommun. Denna fastighet och fastigheten Hangelösa 26:3 ägs av Eva och Göran Ottersten (enskild firma). Nuvarande och planerade verksamheter på fastigheten Lunneberg 3:1 Verksamheten på fastigheten Lunneberg 3:1 kommer att bestå av: Växtodling - dels på de egna fastigheterna Lunneberg 3:1 m fl, Hangelösa 26:3 och Ähle 1:3 (totalt 275 ha) och dels på de arrenderade fastigheterna Filsbäck 3:4 m fl, Torestorp 4:1 m fl, Storegården 10:2 och Karstorp 1:2 (totalt 129 ha). Skogsbruk 72 ha. Slaktkycklingproduktion dels i två befintliga stallar med m 2 produktionsyta (ca slaktkycklingplatser vid beläggningen 38 kg/m 2 och 1,5 kg slaktvikt) och dels ett nytt stall med m 2 produktionsyta (ca slaktkycklingplatser vid beläggningen 38 kg/m 2 och 1,5 kg slaktvikt). Det årliga vattenbehovet för den utökade slaktkycklingproduktionen beräknas till m 3, fördelat på m 3 för uppfödningen och m 3 för rengöring av stallarna m.m. Nuvarande produktionsanläggningar m.m. på fastigheten Lunneberg 3:1 består av Två slaktkycklingstallar med 2 x m 2 produktionsyta; uppförda år 1995 och Två stallgödsellager med lagringsytorna = 465 m m 2. Två spol/spillvattenbrunnar ( m 3 ). Biobränslelager med lagringsytan = 650 m 2. Biobränsleanläggning (700 kw). Spannmålstork/silo, lagringskapacitet ca ton. Vattenbrunn (17 m djup), anlagd 1987.

9 9 Läget för aktuella produktionsanläggningar in m framgår av situationsplanen i bilaga lc till ansökan. Verksamhetskod Verksamhetskoden (SNI) är: "1.10 (Djurhållning)". EPRTR huvudverksamhet är: "7.(a).(i) (Anläggningar för intensiv fjäderfä- eller grisuppfödning - med platser för fjäderfä)". Djurproduktionens utformning och omfattning Lunneberg Lantbruks ABs nuvarande djurproduktion på fastigheten Lunneberg 3:1 omfattar slaktfågelproduktion i två befintliga stallar omfattande kycklingar per uppfödningsomgång. Lunneberg Lantbruks ABs planerade djurproduktion på fastigheten Lunneberg 3:1 kommer att omfatta slaktfågelproduktion i två befintliga och i ett nytt stall med totalt kycklingar (1 775 djurenheter) per uppfödningsomgång. Följande byggnadsåtgärder planeras: Nybyggnad av slaktkycklingstall med m 2 produktionsyta. Ny kompletterande lagerhall för stallgödsel på fastigheten Hangelösa 26:3 med 350 m 2 lagringsyta (möjlig lagringsvolym 1000 m 3 ). Ny lagringsbrunn för spol/spillvatten (2 000 m 3 ). Kompletterande vattentäkt för dricksvatten. Enligt normtal (Jordbruksverket) uppgår produktionen av djupströgödsel från slaktkyckling till 0,014 m 3 per kyckling och år, d v s totalt = x 0,014 m 3 = m 3. Lagringsbehovet (10 månaders lagring minskat med lagring i stall) uppgår till ca 70 % av totala årsproduktionen, d v s ca m 3. Jordbruksverkets normtal bygger på äldre uppgifter om foderkvoter, medelslaktvikter och gödselmängder. Nya fodermedel, bättre djurmaterial, lägre

10 10 slaktvikter och torrare ströbäddar har resulterat i bättre tillväxt per kg foder och därmed lägre gödselproduktion, troligen högst 80 % av Jordbruksverkets normtal, d v s ca m 3. Befintliga och planerade stallgödsel lager med totalt drygt m 2 lagringsytor och minst 3 m lagringshöjd kommer att rymma ca m 3 Behovet av spridningsarealer för stallgödsel styrs av fosforinnehållet i stallgödseln. Enligt Jordbruksverkets schablonvärden för konventionellt foder uppgår tabellvärdet vid 8 omgångar per år till 0,065 kg fosfor per kycklingplats och år. Detta motsvarar vid platser totalt ca kg fosfor vilket skulle kräva drygt ha spridningsarealer. Enligt en aktuell stallgödselbalansberäkning (från ett annat slaktkycklingföretag med i stort sett samma fodersammansättning) skulle arealbehovet uppgå till 724 ha, se bilaga 4a till ansökan. Det lägre behovet av spridningsarealer förklaras dels av användningen av fytasberikat foder och dels den tillämpade lägre slaktvikten som ger ett ökat antal djurplatser med totalt samma foderkonsumtion och gödselproduktion. Företagets brukade areal uppgår f n till 404 ha. Det resterade behovet av spridningsarealer kommer att täckas in dels genom stallgödselavtal som är lätta att teckna tack vare den stora efterfrågan på stallgödsel och dels genom försäljning till andra mottagare. Aktuella stallgödselavtal kommer att tecknas när aktuella leveranskontrakt (Kronfågel AB) och tillstånd är klara. Alla mottagare av stallgödsel kommer att informeras om gällande spridnings- och hanteringsregler. Ca 80 % av all stallgödselspridning sker på våren i växande gröda genom bredspridning med fastgödselspridare. Resterande spridning sker inför vårbruk genom bredspridning fastgödselspridare och noggrann nedbrukning med harv inom två timmar. Fortlöpande journal kommer att föras över djurbesättningarnas storlek vid olika tidpunkter och mängden producerad stallgödsel med fördelning på egna och kontrakterade arealer. Aktuella journaluppgifter kommer att vara tillgängliga för tillsynsmyndigheten.

11 11 Planerad produktion kommer att ske med bästa möjliga teknik inom rimliga ekonomiska gränser. Detta gäller bl a inom följande områden: Uppvärmningen av djurstall, spannmålsanläggning och verkstadsutrymmen sker genom en befintlig biobränsleanläggning (700 kw) med låga emissionsnivåer. Anläggningen kommer årligen att producera värme motsvarande ca 275 m 3 eldningsolja per år. Biobränsleanläggningen är dimensionerad för att klara kritiska toppar i värmebehovet. I den egna biobränsleanläggningen kan döda djur fortlöpande eldas upp enligt tillstånd från Jordbruksverket. Detta är en fördel ur hygiensynpunkt p g a att djurkadaver kommer att utgöra den största avfallsmängden (ca 50 ton). Den nya stallbyggnaden kommer att byggas med välisolerade tak och väggar vilket bidrar till att minska energibehovet för uppvärmning och ventilation. Ca hälften av all tillförd energi avgår genom tak/väggar/golv och ventilation och en bra värmeisolering är därför viktig. Det sker f n en snabb utveckling av tekniken för värmeåtervinning från frånluften i större djurstallar. Några andra befintliga och nya slaktkycklingstallar i Skaraborg kommer troligen att använda tekniken som kan reducera energibehovet för uppvärmning med ca 50 %, bidra till en torrare och mer koncentrerad gödsel och minska ammoniakutsläppen. Det har dock framkommit att det finns en del osäkerheter både om energieffekten, funktion i kallt klimat, underhållskostnaderna och möjligheterna att få investeringsstöd till värmeåtervinningsanläggningar. Därför kommer inget beslut om investeringar i utrustningar för värmeåtervinning i nya och befintliga stallar att tas i väntan på ytterligare erfarenheter. Den automatiska och styrda utfodringen och ventilationen ger ett bra foderutnyttjande och ett bra stallklimat med torra ströbäddar. Detta bidrar till att minska ammoniakförlusterna i djurstallet. Ventilations- och värmeautomatiken ger optimal och låg energiförbrukning och bidrar också till att hålla vattenförbrukningen på rätt nivå.

12 12 CO 2 -styrning. Djurstallarnas styr- och reglersystem för ventilation och värme kan förses med utrustning för CO 2 -styrning, som känner av halten CO 2 och därmed minimerar ventilationsbehovet. Detta leder till lägre energiåtgång och minskad ammoniakavgång. CO 2 -styrning ingår i det nya stallets utrustning och kommer också att införas i nuvarande djurstall. Utfodringen anpassas för att ge minsta möjliga växtnäringsförluster, bl a kommer användning av fytasberikat foder att eftersträvas för att minska stallgödselns innehåll av fosfor. Stallgödselbalansen i bilaga 4a till ansökan bygger på denna förutsättning. Det nya djurstallet kommer troligen att byggas i två lika stora avdelningar á m 2. I varje avdelning planeras för nio vattenlinjer och åtta foderlinjer. Vattenlinjerna kommer att vara försedda med moderna vattennipplar, som förhindrar vattenspill. Detta bidrar till att sänka vattenbehovet och höja stallgödselns torrsubstanshalt. Ströbäddarna i kycklingstallarna kommer att hållas torra tack vare tillräcklig värmetillförsel (underlättas av den billigare bioenergin) och vattenlinjer med minimalt vattenspill. En egen recipientkontroll beträffande ammoniakhalter i slaktkycklingstallarna kommer att införas genom regelbundna luftmätningar med egen eller inhyrd utrustning. Transporterna minimeras genom olika åtgärder, t ex fulla lass vid fodertransporter (lättare vid en större produktion), egen foderspannmål i närområdet och placeringen av lagringsutrymmen för stallgödsel. All stallgödsel kommer att mellanlagras under tak alt övertäckas i dels befintliga gödsellager och dels i en nylagringshall. Detta förbättrar gödselkvaliteten och minskar ammoniakavgången. Tack vare det takförsedda fastbränslelagret kan torrare sommarflisat trämaterial lagras inför hösten. Det torrare materialet ger ett bättre energiutbyte och mindre stoftutsläpp. Företaget bedömer att risken är liten för att miljö- och hälsofarliga ämnen kan orsaka föroreningsskada. Beslut har därför fattats om att ingen statusrapport

13 13 behöver upprättas. Beslutet grundar sig på följande genomgång av steg 1-3 i Naturvårdsverkets rapport 6688, "Vägledning om statusrapporter": Steg 1 Följande miljö- och hälsofarliga ämnen hanteras nu och i framtiden på området där verksamheten bedrivs: Eldningsolja för stalluppvärmning, f n årlig (2015) förbrukning ca 4 m 3. Kemiska bekämpningsmedel, se bilaga 4 e till ansökan. Steg 2 För aktuella ämnen gäller följande säkra förvarings- och hanteringsformer: Eldningsolja förvaras i två typgodkända tankar inomhus med volymerna 7 och 10 m 3. Dieselolja för lantbruksdriften förvaras vid östra gårdscentrum i två tankar med volymerna 5 och 10 m 3. Tankarna, som är godkända av Lidköpings kommun och besiktade enligt plan (senast år och ), är uppställda på hårdgjorda ytor och försedda med tak och överfyllnadsskydd. Kemiska medel förvaras i särskilt låst utrymme och tas hem i takt med behoven och det aktuella kemikalieförrådet innehåller därför i regel små mängder bekämpningsmedel under större delen av året. Tankning och rengöring av spruta sker på särskild tät påfyllningsplatta med avlopp till godkänd spolvattenbrunn, som är besiktigad och godkänd av Greppa näringen. Steg 3 P g a de säkra förvarings- och hanteringsformerna enligt Steg 2 ovan bedöms risken vara liten för att de aktuella ämnena förorsakar föroreningsskada. Vattenverksamhetens utformning och omfattning Den nuvarande vattenverksamheten på fastigheten Lunneberg 3:1 omfattar ett årligt vattenuttag omfattande ca m 3 ur en 17 m djupborrad brunn anlagd 1987, placering se situationsplanen i bilaga 2c till ansökan och planen över

14 14 nybildningsområden för vatten i bilaga id till ansökan. Brunnen tillgodogör sig vatten från isälvssediment i jordlagren, se geologisk karta i bilaga le till ansökan. Lunneberg Lantbruks ABs planerade utökning av djurproduktionen på fastigheten medför ett utökat vattenbehov omfattande ca m 3 per år, d v s totalt m 3 fördelat på m 3 för uppfödningen och m 3 för rengöring av stallarna m m. Anläggning av en ny vattenbrunn ca 25 m från den befintliga brunnen, se situationsplanen i bilaga lc till ansökan och planen över nybildningsområden för vatten i bilaga ld till ansökan. Den nya brunnen anläggs främst för att öka driftssäkerheten i anläggningen. Alternativa lägen för vattenbrunnarna skulle kunna vara inom den isälvsavlagring som finns inom fastigheten. Området för den befintliga och planerade vattentäkten ligger drygt 65 m över havet. Avrinningen från fastigheten Lunneberg 3:1 sker västerut till Filsbäcken drygt 50 m över havet. Avrinningsområdet kommer inte att påverkas av den planerade vattenverksamheten. Grundvattenbildningen i isälvsedimentet bedöms kunna uppgå till minst 200 mm per år. Sökt uttag uppgår till m 3, vilket ger en radie för nybildningsområdet på ca 130 meter. För brunnen på grannfastigheten Lunneberg 1:27 beräknas förbrukningen för en normalfamilj utan djur kunna uppgå till 365 m 3 per år, vilket ger en radie för nybildningsområdet på ca 25 meter. De beräknade nybildningsområdena för brunnarna finns inritade i planen över nybildningsområden för vatten i bilaga 1d till ansökan.

15 15 Bostadshuset på Lunneberg 3:1 samt övriga närliggande fastigheter inom 500 m har alla kommunalt vatten. F n sker en noggrann fortlöpande mätning av vattenuttaget till befintliga stallar genom särskilda flödesmätare. Detta kommer också att ske i det nya stallet. Om det utöver dessa mätningar finns behov av summerande mätare så kan sådan mätare installeras. Inga speciella vattenståndsmätningar har gjorts, men grundvattennivån i jordlagren visas av vattenståndet i den närliggande dammen som går ner i grovsediment-avlagringen (isälvssediment). Erfarenheten visar att dammen står i kontakt med den stora isälvsavlagringen och att vattennivån i dammen varierar med ca 1 m årligen mellan högsta och lägsta nivån. Miljön kring den befintliga och planerade vattenbrunnen bedöms inte komma att påverkas i någon nämnvärd omfattning av det ökade vattenuttaget. Inga förändringar förutses gällande odling, träd eller annan miljö. Befintliga fasta fornlämningar kommer inte att påverkas av det sökta vattenuttaget. Allén mellan Dalvik och Vinninga kommer inte heller att påverkas. Det finns inga nationella skyddsformer eller Natura 2000-områden i närheten (närmaste Natura 2000-område är Kinnekulle vars sydgräns ligger på ca 7,5 km avstånd). Det kommer inte att ske någon nämnvärd påverkan på energianvändningen. Inga kemikalier används för vattenförsörjningen Det ansökta vattenuttaget görs med eldrivna undervattenspumpar och förorsakar därför inga bullerstörningar. Vattenbrunnarna anläggs så att de skyddas mot ytvattenförorening och vattnet behandlas på sådant sätt att det uppfyller Livsmedelsverkets normer.

16 16 Inga åtgärder är aktuella p g a att det sökta vattenuttaget inte har någon påverkan på miljö och hälsa. Vattenuttagen medför inga miljöstörande olycksfallsrisker. Vid Sundbergs mekaniska, som ligger på ca 1,5 km avstånd, bedrivs ingen verksamhet och har därför ingen påverkan på vattentäkterna. Detta gäller också lantbruket vid Torestorp. Inga av de två grustagen i området påverkas av det utökade vattenuttaget. Vattenverksamheten och djurhållningen inom fastigheten Lunneberg 3:1 har ingen påverkan på miljökvalitetsnormen för Mariedalsån p g a att avrinningen inte sker till detta vattenflöde. Under perioden var en gård i området spärrad för mjältbrand. Enligt uppgift från Statens veterinärmedicinska anstalt fanns det bara en avspärrad gård i området belägen på andra sidan (väster om) Vinninga. Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning med tillhörande bilagor bifogas ansökan Utöver vad som anges i beskrivningen av ansökan ovan framgår följande av miljökonsekvensbeskrivningen. Råvaror och kemikalier Nuvarande och planerad produktionen kommer att ha följande behov av råvaror m.m. Råvara Nuläge - behov Utbyggnad - behov Egen spannmål, slaktkyckling ton 900 ton Inköpt spannmål, slaktkyckling 0 ton 0 ton Foderkoncentrat, slaktkyckling ton ton

17 17 Handelsgödsel, utsäde 100 ton 100 ton Traktorbränsle 40 m 3 40 m 3 Fastbränsle - ton ton ton Fastbränsle - m m m 3 Kemiska medel kommer att användas i växtodlingen och för stallrengöring och desinfektion och i övrigt för jordbruksdriften, t ex smörjoljor. Rengöring i kycklingstallet sker efter varje uppfödningsomgång efter det att stallarna har gödslats ut. Tack vare stallgödselns torra konsistens är det lätt att genom kraftig torrsopning avlägsna en mycket stor del av gödselresterna inför efterföljande högtryckstvätt och desinfektion. Aktuell förteckning över använda bekämpningsmedel redovisas i bilaga 4e till ansökan. Användningen av kemiska medel i växtodlingen kommer i stort sett att få samma omfattning som tidigare, se aktuell förteckning i bilaga 4e till ansökan. Begagnade smörj oljor (spilloljor) samlas upp och ingår i den kommunala avfallshanteringen enligt gällande regler. Kemiska medel förvaras i ett särskilt inrett och låsbart förråd, se placering se bilaga 2c till ansökan Eldningsolja förvaras i två typgodkända tankar inomhus med volymerna 7 och 10 m 3. Dieselolja för lantbruksdriften förvaras vid östra gårdscentrum i två tankar med volymerna 5 och 10 m 3. Tankarna, som är godkända av Lidköpings kommun och besiktade enligt plan (senast år och ), är uppställda på hårdgjorda ytor och försedda med tak och överfyllnadsskydd. Aktuella skyddsåtgärder omfattar - utöver de allmänna hanteringsreglerna - besiktning av tankar för diesel- och eldningsolja enligt gällande föreskrifter. Denna besiktning skedde senast år 2012.

18 18 Inga av de ämnen som finns på Kemikalieinspektionens OBS- eller begränsningslistor kommer att användas. Transporter Den planerade produktionen kommer totalt sett att medföra ett ökat transportarbete p g a det större foderbehovet, ökade gödselmängder och flera transporter av Det interna transportarbetet blir i stort sett oförändrat och kommer att omfatta ca ton (ca 225 transporter). Det externa transportarbetet kommer att öka med % och uppgå till ca ton (ca 500 transporter). Krav kommer att ställas på leverantörer av foder och andra insatsråvaror om lämpliga lämnings-/hämtningstider och lågbullrande lastbilar. De interna transporterna vid Lunneberg Lantbruks AB kommer att minimeras genom en nära samplanering mellan slaktkycklingproduktionen, växtodlingen och aktuella miljökrav. Drygt hälften av de egna spridningsarealerna för slaktfågelgödsel, ligger inom 1 km avstånd, se översiktsplanen i bilaga 2a till ansökan. Övriga spridningsarealer ligger inom ca 5 km avstånd. Energi Uppfödningstekniken innebär att golvvärme (i det nya slaktkycklingstallet) och temporär radiatorvärme används under den första känsliga perioden då slaktkycklingarna kräver en torr och varm ströbädd och en förhöjd inomhustemperatur. Behovet av tillskottsvärme är då stort även om stallarna är byggda med väl värmeisolerade väggar och en tjock tilläggsisolering i innertaket. Det totala energibehovet för kyckling-stallarna uppgår till ca m 3 (2 100 ton) fastbränsle. Befintlig biobränsleanläggning är dimensionerad för att klara aktuellt värmebehov. Biobränsleanläggningen klarar uppställda krav (riktvärden) för stoftutsläpp. Enligt uppgift från pannleverantören (Mekano i Malung AB) är stoftutsläppen väldigt beroende av mängden småpartiklar i bränslet. Stoftutsläppen vid flis tillverkad av

19 19 massaved = <150 mg/nm 3 tg vid 13 %. Uppgiften avser panneffekten 700 kw vid specifik temperatur. Denna maxeffekt används dock aldrig och det finns inga uppgifter om den årliga driftstiden för pannan. Därför är det inte möjligt att beräkna stoftutsläppens storlek. Stoftrening sker genom via multicyklon och rökgasfläkt. De energibesparande åtgärderna har i första hand inriktats på värmeisolerande byggnadsteknik i slaktkycklingstallarna. Väggarna är uppförda av material med god värmeisolering och taken värmeisoleras med 30 cm mineralull. Eventuellt kommer ett värmeåtervinningssystem att installeras i den nya stallbyggnaden. Utsläpp till luft En effektiv ventilation är viktig för djurens välbefinnande. Varje avdelning i kycklingstallarna har separata och automatstyrda fläktsystem med kraftiga och steglöst variabla fläktar med tillräcklig kapacitet. Stallarna har klimatanläggningar som styr luftfuktighet och temperatur. Luft/gasutsläppen från den nya lagringshallen för gödsel/biobränsle begränsas tack vare taktäckta gödsellager (gödselhus). Ventilationsutsläppen från kycklingstallarna sker genom frånluftsdon i takventilationstrummor, som mynnar ca 1 m över taket (höjden begränsas av kravet på att kunna nå ner i trummorna vid rengöringstillfällena). Erfarenheterna från nuvarande anläggning visar att lukten inte medför något större obehag. I övrigt hänvisas också till underlagsmaterial och erfarenheter som framkommit i anslutning till ansökningar för andra liknande anläggningar. Stallgödseln från slaktkycklingstallarna kommer att vara torr (torrsubstanshalt ca 70 %) och mycket stabil och därmed lätt att hantera och transportera. Den torra slaktfågelgödseln kommer att lukta mindre än annan gödsel. Effektiv spridningsteknik och effektiva nedmyllningsmetoder kommer att användas. Kväveutsläppet ökar från nuvarande kg/år till kg/år Uppgifterna om ammoniakavgången gäller bilaga 4c till ansökan, som bygger på emissions-

20 20 redovisningen till SMP. Enligt tillgängliga schablonvärden vid optimala förhållanden fördelar sig ammoniakavgången på följande sätt: (1) Stall = ca 45 %; (2) Lagring = drygt 20 %; (3) Spridning = drygt 30 %. Utsläpp till vatten Omedelbart efter tömningen av respektive avdelning i slaktkycklingstallarna sker utgödsling, rengöring och desinfektion. Rengöringen inleds med en torrsopning med grovt redskap. Därefter sker högtrycksspolning, tvättning och torkning. Avloppsvattnet från högtrycksspolning och tvättning (ca m 3 per år) samlas upp i golvbrunnar till ett separat avlopp från respektive avdelning och lagras sedan i en ny spolvattenbrunn (2 000 m 3 ). Inget spillvatten uppstår i den nya lagringshallen för stallgödsel och biobränsle p g a tak och djupströgödsel med mycket hög torrsubstanshalt. Djurstallarnas stora takytor (ca m 2 ) ger stora dagvattenmängder, som totalt per år vid 600 mm nederbörd beräknas till ca m 3. Dagvattnet kommer att ledas via uppsamlingsbrunnar och stamledningar till Filsbäcken (gårdscentrum). Det sanitära avloppsvattnet från personalutrymmena i slaktkycklingstallarna ansluts till det kommunala avloppssystemet. Miljökvalitetsnorm (VISS) Slaktkycklingproduktionen kommer att ske i ett helt slutet system och det enda vatten som lämnar anläggningen utgörs av dagvatten från tak och vissa hårdgjorda ytor. Aktuellt huvudavloppssystem för gårdscentrum mynnar ut Filsbäcken som mynnar ut i Vänern ("Miljöredovisning, VISS", saknas för Filsbäcken). Huvudavloppssystemet för Hangelösadelen mynnar ut i Mariedalsån. "Miljöredovisning, VISS", för Mariedalsån redovisas i bilaga 4b till ansökan.

21 21 Den befintliga vattentäkten, som har tillräcklig kapacitet även för den utökade produktionen, kommer av säkerhetsskäl att kompletteras med ytterligare en vattentäkt i närheten av den befintliga. Det årliga vattenbehovet för slaktkycklingproduktionen och stalltvätt m m beräknas öka från ca m 3 till ca m 3. Det maximala vattenuttaget per dygn beräknas öka från drygt 40 m 3 till ca 70 m 3. Samtliga grannbostäder utom en har kommunal vattenförsörjning. Skyddszoner kommer även fortsättningen att vara anlagda intill öppna vattendrag. Buller De viktigaste bullerkällorna i produktionen och vid in- och uttransporter är ljud från ventilationsfläktarna (takfläktar och "sommarfläktar") ljud vid leveranser av foder (ökning med ca 50 tillfällen per år) ljud vid utlastning av slaktfärdiga djur (ökning med ca 70 tillfällen per år) ljud från nuvarande spannmålsanläggning (oförändrat, säsongsvis) externa intransporter av livdjur, handelsgödsel, eldningsolja och dieselolja för lantbruksdriften, djur (i stort sett oförändrat antal transporter) interntransporter av spannmål, gödsel m.m (i stort sett oförändrat). Bullret från takfläktarna är försumbart enligt erfarenheter från liknande anläggningar. Enligt uppgift från fläktleverantör understiger bullernivåerna för sommarfläktarna 35 db (A) på 130 m avstånd. Sommarfläktarna torde normalt komma att användas under varma sommardagar och högst 40 dagar per år. Transportörer av bl a foder kan redovisa bullernivåer för aktuella transportfordon. För de olika bullerkällorna gäller följande bullerbegränsande åtgärder: Fläktarna är inköpta av kända leverantörer med fastställda krav på högsta bullernivåer. Fläktbullret begränsas så att det ligger inom ramen för gällande ekvivalenta riktvärden nämligen: 50 db (A) - vardagar dagtid kl 07-18; 45

22 22 db (A) - kvällstid kl 18-22; 45 db (A) - sön- och helgdagar 07-18; 40 db (A) - nattetid kl Avlastning av foder kommer att ske på baksidan av slaktkycklingstallarna och på tillräckligt långt avstånd från närmast belägna grannbostäder, som därför inte kommer att störas av det ljud som uppstår, Vid utlastningen av slaktmogna kycklingar uppkommer ett begränsat buller från lastmaskin och/eller truck. Krav kommer att ställas på aktuella transportörer beträffande leveranstider under dygnet (i första hand dagtid under vardagar) och lågbullrande bilar som klarar aktuella bullernormer i likhet med vad som gäller redan idag. Traktorer och övriga gårdsmaskiner är utrustade med ljuddämpare enligt lag vid nyleverans. Avfall De viktigaste avfallstyperna är stallgödsel (slaktfågelgödsel ca ton per år) döda djur (50 ton per år) farligt avfall (nuvarande godkända rutiner kommer att tillämpas) övrigt, bl a spilloljor och emballage. I slaktkycklingstallarna lagras stallgödseln som en ströbädd under hela uppfödningstiden. I ströbädden ingår strömedel (kutterspån) som tillförs under den inledande perioden. Fågelgödseln får en torr och stabil konsistens som gör den lätt att hantera, transportera och sprida. Stallgödseln från kycklingstallarna luktar därför mindre än andra gödseltyper. Utlastningen av gödseln från slaktkycklingstallarna sker avdelningsvis efter varje uppfödningsomgång, d v s 7-8 gånger per år i kycklingstallarna. Den totala årliga mängden fågelgödsel beräknas till ca ton vilket motsvarar ca m 3. Vid utgödslingen transporteras gödseln direkt till någon av lagringshallarna för stallgödsel, alternativt sprids direkt på egen eller kontrakterad åkermark, främst under vår och sommar.

23 23 Tack vare de tillräckliga lagringsutrymmena kommer stallgödseln att kunna spridas på tider och arealer som är optimala ur växtodlingssynpunkt. Gödselspridarna och nedbrukningsredskapen kommer att ha en hög kapacitet och medge jämn spridning av relativt små stallgödselmängder per ha. Denna jämna spridning minskar risken för ytvattenavrinning och ökar växternas förmåga att ta upp tillförd växtnäring. Spridning kommer att ske i växande gröda eller på öppen odlad mark med snabb nedbrukning Spridning av stallgödsel sker i enlighet med de bestämmelser som gäller. Det totala växtnäringsinnehållet i stallgödseln framgår av växtnäringsbalansen i bilaga 4a till ansökan. Följande sammanställning visar beräknat växtnäringsinnehåll i de olika gödselslagen: Gödselslag Mängd ton Kväve kg*) Fosfor kg, Kalium kg Kycklinggödsel *) Brutto, d v s utan hänsyn till kväveförluster vid hantering, lagring och spridning. Arealbehov vid 22 kg P/ha Behovet av spridningsarealer för stallgödsel uppgår, med hänsyn till fosforinnehållet, till ca 759 ha. Den egna brukade arealen omfattar drygt 400 ha. Stallgödselavtal omfattande ca 360 ha kommer att upprättas när behovet föreligger. En aktuell växtnäringsbalans har upprättats, se bilaga 4a till ansökan. Utlakningsberäkningar för kväve och fosfor redovisas i bilaga 4c till ansökan. De egna arealerna markkarterades år 2015, se bilaga 4d till ansökan. Spridningen av stallgödsel sker enligt en årlig gödslingsplan som grundar sig på markkartans uppgifter och aktuella gödselanalyser. Dödligheten för slaktkyckling uppgår till ca 2,5 %. Dödligheten är som regel störst under den inledande uppfödningstiden. Den totala mängden döda kycklingar uppgår till ca 50 ton per år. Döda djur kommer att brännas i egen biobränsleanläggning enligt beviljat tillstånd från Statens Jordbruksverk (bilaga 5c till ansökan).

24 24 Spillolja, batterier och annat farligt avfall förvaras i en stor plastbehållare (1 m 3, placering se bilaga 2c till ansökan) i avvaktan på borttransport genom egen försorg. Spillolja kommer inte att användas för smörjändamål. Annat avfall som inte kan nyttiggöras eller återvinnas i den egna verksamheten kommer att transporteras bort regelbundet enligt gällande bestämmelser. Hushållning med mark och vatten Det totala energibehovets fördelning på energislag beräknas enligt följande: Verksamhet m m Diesel/ eldningsolja Fastbränsle Värme slaktfågelstall 10 m m 3 Värme spannmålsanläggning, 0 m m 3 maskinhall m m El till slaktfågelstall, spannmålsanläggning Elektricitet kwh Energibehovet för externa in- och uttransporter berör inte denna MKB och redovisas därför inte här (kräver omfattande beräkningar). Förluster växtnäring i all stallgödsel kommer att minimeras tack vare att slaktkycklinggödseln får en hög torrsubstanshalt som minskar kväveförlusterna och stor varsamhet iakttas vid lagring och transport av stallgödseln. Samråd Aktuell samrådsredogörelse bifogas denna ansökan. Lokalisering av stallbyggnader och vattentäkter Huvudalternativet (Alt A) för placering av det nya stallet är ca 20 m öster om och parallellt med det nuvarande östra stallet. Andrahandsalternativet (Alt B) är en placering nordväst om det nuvarande västra stallet.

25 25 De olika lokaliseringsalternativen framgår av orienteringsplanen i bilaga 1b och situationsplanen i bilaga lc till ansökan. De olika alternativen innebär följande fördelar (+) och nackdelar: Huvudalternativet (Alt A) + Kan använda befintliga vägar. + Närmare till värmecentral och vattentäkter. + Mindre iögonfallande placering i landskapet. + Närmare till brukarbostad. - Lägre avstånd till ny lagringsbrunn och stallgödsellager. Andraalternativet (Alt B) + Kortare avstånd till ny lagringsbrunn. + Kortare avstånd till stallgödsellager. - Ny vägsträckning krävs. - Längre avstånd till värmecentral, vattentäkter och brukarbostad. - Kortare avstånd till närmaste granne i fel vindriktning. - Mer iögonfallande placering i landskapet. Det planerade nya slaktkycklingstallet kommer i båda alternativen att beröra åkermark, totalt ca 2 ha. Befintlig miljö kommer inte att påverkas i någon nämnvärd omfattning. Det kommer att finnas tillräckligt stora mellanlager för stallgödseln från all djurproduktion. Gödselhanteringen kommer att ske enligt gällande bestämmelser. Den brukade åkerarealen kommer tillsammans med tecknade spridningsarealer och gödselförsäljning till andra mottagare att täcka behovet. Alla mottagare av stallgödsel kommer att informeras om gällande spridnings- och hanteringsregler. Beaktande av allmänna hänsynsregler Denna ansökan med tillhörande utförlig Miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse skall bevisa att hänsynsreglerna uppfylls vid ansökan. Genom

26 26 särskilda rutiner för den fortlöpande redovisningen garanteras tillsynsmyndighetens insyn i verksamheten, se Miljökonsekvensbeskrivningens avsnitt "4.3 Fortlöpande uppföljning av planerad produktion" och nedan. Sökanden har omfattande mångårig praktisk erfarenhet av slaktkycklingproduktion. Kunskapskravet på de sökande bör därmed vara väl uppfyllt. Gödselhantering kommer att ske enligt gällande bestämmelser och med bästa kända teknik, se ovan om gödselhantering och bilaga 2 till denna ansökan. Eventuella bullerstörningar minimeras både genom stallets placering och genom tillämpad teknik, se bilaga 3 till denna ansökan. Två tänkbara lägen för det nya slaktkycklingstallet redovisas i orienteringsplanen i bilaga 1b och situationsplanen i bilaga le till ansökan. Alternativ A bör väljas, se ovan. Djurstallets och vissa andra lokalers uppvärmningsbehov täcks av en biobränsleanläggning. Därmed minskas oljeberoendet med ca 275 m 3 eldningsolja per år. Stallgödsel kommer att vara den stora avfallsprodukten. Riskerna för miljöstörningar kommer dock att minimeras tack vare en effektiv och väl sammanhållen och planerad hantering, lagring, korta transportavstånd och snabb spridning och nedbrukning. Biobränsleanläggningen möjliggör att döda djur kan tas till vara och eldas upp enligt tillstånd från Statens Jordbruksverk. Djurproduktionen på fastigheten Lunneberg 3:1 innebär att det uppstår ett omfattande lokalt växtnäringskretslopp inom området på de arrenderade arealerna. Döda djur kommer också att ingå i kretsloppet. Enbart godkända och rekommenderade kemiska medel kommer att användas i djurproduktionen och i växtodlingen.

27 27 Ingen ny lokalisering planeras och därför kan ingen avvägning göras mellan nytta och kostnader. Planerad produktion innebär försumbara risker för skada och olägenhet. Skyddsåtgärder Aktuella skyddsåtgärder omfattar de allmänna hanteringsreglerna. Kontroll av verksamheten Fortlöpande journal kommer att föras över djurbesättningarnas storlek vid olika tidpunkter och mängden producerad stallgödsel med fördelning på egna och kontrakterade arealer. Aktuella journaluppgifter kommer att vara tillgängliga för tillsynsmyndigheten. INKOMNA YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER Länsstyrelsen Yrkande om ersättning för kostnader Länsstyrelsen yrkar på ersättning av kr för handläggning av de delar som rör vattenverksamhet, baserad på åtta timmar á 800 kronor. Sammanfattning av Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven som ställs i 6 kap miljöbalken och tillstyrker ansökan med den beskrivna lokaliseringen enligt det så kallade huvudalternativet (Alt A) samt anser att verksamheten med djurhållning bör förenas med villkor. Länsstyrelsen tillstyrker ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Länsstyrelsens ställningstaganden Länsstyrelsens föreslår följande förutsättningar för verksamheten i enlighet med vad som anförs nedan.

28 28 Tillståndets omfattning Länsstyrelsen tillstyrker bolagets ansökan om tillstånd att bedriva befintlig och utökad slaktkycklingproduktion på fastigheten Lunneberg 3:1 i Lidköpings kommun. Djurhållningen föreslås få omfatta högst platser för slaktkycklingar. Klassificering av verksamheten Länsstyrelsen anser att följande prövningspunkter enligt miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) är aktuella: 1.10 (B), anläggning för djurhållning med mer än platser för fjäderfän (2 kap. 1 ), (C), anläggning för förbränning med en total installerad effekt av mer än 500 kw men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart fossil eldningsolja eller biogen eller fossil bränslegas (21 kap. 11 ). Verksamheten omfattas även av industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250) och industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) där det framgår att verksamheten bör omfattas av följande kod i direktivet: 6.6 a, intensiv uppfödning av fjäderfä med mer än platser för fjäderfä. Den 21 februari 2017 publicerade EU-kommissionen nya BAT-slutsatser om bästa tillgängliga teknik (Best Available Techniques) vid intensiv uppfödning av fjäderfä eller grisar. BAT-slutsatserna innefattar bland annat begränsningsvärden för ammoniakutsläpp från stallar. Förslag till villkor Länsstyrelsen anser att följande villkor bör meddelas för verksamheten. Allmänt

29 29 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsak i enlighet med vad bolaget har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Hantering av fodermedel och organiska gödselmedel ska ske på sådant sätt att läckage och spill till omgivningen förebyggs och begränsas. Eventuellt läckage och spill ska omedelbart tas omhand. 3. Uppkommer olägenheter av betydelse från flugor, lukt eller annan påverkan från verksamheten ska åtgärder omedelbart vidtas så att olägenheterna upphör. Stallar 4. Utsläpp av ammoniak via ventilationsluften från slaktkycklingsanläggningen, får inte överstiga 40 gram per djurplats och kalenderår. Mätningar av hur mycket ammoniak som avgår från anläggningen ska ske regelbundet och minst tre gånger om året. Det totala årsutsläppet av ammoniak ska beräknas utifrån uppmätta koncentrationer och fastställd luftomsättning i stallet om inte annan beräkningsmetod medges av tillsynsmyndigheten. En sammanställning av det totala årliga ammoniakutsläppet från anläggningen ska redovisas till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten. 5. Ventilationen från stallarna ska utformas så att risken för lukt- och bullerstörningar vid närliggande bostadsfastigheter minimeras. Lagring av stallgödsel och tvättvatten 6. Samtliga gödselvårdsanläggningar inklusive behållare för tvättvatten och förorenat dagvatten ska vara utformade så att det inte finns risk för förorening av yt- och grundvatten.

30 30 7. Tvättvatten som uppkommer vid rengöring av stallar samt förorenat dagvatten från utlastningsytor och andra hårdgjorda ytor i anslutning till anläggningen ska samlas upp i behållare och det ska finnas möjlighet att lagra vattnet i minst 10 månader. Alternativt får förorenat dagvatten från de två befintliga stallarnas utlastningsytor och andra hårdgjorda ytor i anslutning till dessa, ledas via slamavskiljare eller motsvarande som kan godkännas av tillsynsmyndigheten innan det avleds till recipient. 8. Lagringsutrymme för fastgödsel från slaktkyckling ska vara försett med tak och väggar, så att gödseln skyddas mot nederbörd och medför minimerad risk för luktolägenheter för omgivningen. Alternativt kan fastgödseln täckas med tätt material för att uppnå samma funktion. 9. Lagring av stallgödsel i fält, så kallad stuka, får inte ske. Spridning av stallgödsel och tvättvatten 10. På spridningsareal som ligger i högsta fosforklass enligt gällande markkarteringskarta, ska gödselgivorna begränsas till rekommenderad fosforgiva för aktuell gröda. 11. Under tiden 1 augusti 31 oktober får spridning endast ske inför sådd av höst-oljeväxter alternativt till etablerad vall. 12. Spridning ska ske i sammanhängande perioder. Hänsyn ska tas till rådande och förväntade väderleksförhållanden så att minsta möjliga näringsförlust och olägenhet för närboende uppstår. Spridning under lördagar, söndagar, helgdagar eller helgdagsaftnar ska så långt möjligt undvikas. 13. Efter spridning ska nedbrukning ske noggrant och snarast; dock senast inom 4 timmar, såvida inte spridning sker i växande gröda.