ÖOK-NYTT Nr Veteran-VM på Nya Zeeland Läs mer på sidorna 4-11

Transkript

1 ÖOK-NYTT Nr Veteran-VM på Nya Zeeland Läs mer på sidorna

2 Redaktionens ruta Nästa nummer utkommer i September 2017 Välkomna med texter (gärna utan tabbar, indragningar och extra mellanslag) och med bilder. / Lars-Erik och Erik. Nyttiga kontakter i ÖOK Ordförande Ola Lindgren olalprivat@gmail.se Sekreterare Camilla Hamberg hamberg.camilla@gmail.com Kassör Lars-Erik Gahlin le.gahlin@gmail.com Arr.kom.ordf. Marcus Amrén m.amren@gmail.com Trivselkom. Malin Sjöblom , malinsjoblom@yahoo.se Ungd.kom.ordf. Ulf Lindqvist , ulflindqvist.jamtkraft@gmail.com Bidrag till tidningen kan skickas till: erik.willen@jgy.se Klubbens hemsida: Postgironummer: Klubbadress: c/o Gahlin Hallonvägen Östersund 2

3 Ledare Sommarlov! Vårens ungdomsträningar avslutades med en sprint och glass på Jamtli förra veckan. Jag tror sprinten lockade mer än glassen. Många ungdomar sprang flera sprintbanor men åt bara en glass. Nu tar ungdomsträningen sommarlov och startar åter i slutet på augusti i samband med att skolorna börjar igen. Det är fantastiskt roligt att över 60 ungdomar har varit med på träningarna i vår. Vi är ett tiotal ledare som har hjälpts åt att arrangera träningarna. I år har vi också samarbetat med Frösö IF. Vi har turats om att lägga banor och Frösön har nyttjat dom på söndagar och vi på måndagar. Det är ett bra exempel på hur vi kan hjälpas åt och effektivisera vår verksamhet. Andra sporter har turen att kunna återkomma till samma arena vecka efter vecka medan vi måste bygga en ny arena varje gång. Och dessutom riva den. Tack till alla ledare som har ställt upp! Orienteringen fortsätter under sommaren trots att det inte är några träningar. Vi har några tävlingar som både ungdomar och äldre kan samlas kring. Först ut är Vålådalens 3-dagars den 7-10 juli. Ni som inte redan är anmälda bör göra det snarast. Det finns begränsat antal startplatser. Därefter är det O-ringen i Arvika under vecka 30. I år får vi studera arrangemanget lite extra för att ta med sig erfarenheter tills vi själva ska arrangera Undertecknad sitter med för ÖOK s räkning i föreningsrådet för O- ringen Föreningsrådet består av Freidig SP, Frol IL, Frösö IF, Fältjägarnas IF, Järpens SK, OK Storsjön, OK Sköynar, Wing OK, Åre OK och Östersunds OK. O-ringen AB kommer att sköta kontakten med föreningarna via rådet. En av de första uppgifterna för föreningsrådet blir att medverka till rekrytering av en generalsekreterare. En annons finns nu på O-ringens hemsida. Det kanske finnas någon från klubben som är intresserad? I så fall ska ni ansöka senast den 30:e september. Avslutningsvis så har vi Norrlandsmästerskap i Sundsvall den augusti. Hoppas att det är många som vill vara med. /Ulf Lindqvist Ungdomskommittén 3

4 Veteran-VM i Nya Zeeland Tongariro Efter en lång flygresa med ett övernattningsstopp i Dubai anlände vi till Auckland för att sedan ta oss vidare 32 mil med buss. Vi skulle få spendera våra första dagar i Nya Zeeland i Tongariro nationalpark i mitten av Nordön. Där bodde vi på Chateau Tongariro som var ett för oss väldigt lyxigt boende med fantastisk bergsutsikt. Efter en kort vandringstur i skogen vid hotellet kom vi tillbaka till hotellet och möttes av Tom och Karin som nu också hade kommit dit med deras grupp! Nationalparken är den äldsta i landet och den fjärde nationalparken som inrättats i världen. Den finns också med på UNESCOS världsarvslista. Dessutom två gånger om, dels som naturvärldsarv men sedan 1993 även som kulturvärldsarv. Det beror på att maorierna har många religiösa platser här och bergstopparna ansas vara mycket heliga platser. Flera vulkaniska berg finns i parken och även den by Whakapapa som vi bodde i ligger inom parkområdet. I parken hade vi möjligheten att kunna vandra Tongariro Alpine Crossing. Det är Nya Zeelands mest populära endagsvandring. Vissa dagar släpper man inte iväg turister i området för att vädret ibland anses för riskabelt med dimma, regn och kyla. Vi hade dock turen att på vår andra dag var det strålande sol vilket gav oss en oförglömlig vandring i vulkanlandskapet. Sträckan var 19,4 km lång och började i skuggan av bergen tidigt på morgonen. Vi vandrade från 1100 meters höjd upp till 1900 meter och sedan ned på andra sidan till 800 meters höjd. Vi passerade lavafält, små svavelgröna sjöar och områden som puffade svavelånga. Det var ett magiskt landskap som är svårt att beskriva. Ni som har sett Sagan om ringen känner igen landskapet. Det beror på att filmen är inspelad där. Vandringen ner från bergen på andra sidan var minst lika jobbig. Från steniga stigar till tät skog och där växte det bland annat stora och många olika typer av ormbunkar. Med trötta ben åkte vi buss tillbaka till vårt chateau och sedan på kvällen åkte vi vidare till Rotorua. Här är Lindqvists med några Maoridansare efter uppträdandet i Maoribyn Whakarewarewa. 4

5 Rotorua Vi kom fram till hotellet på kvällen och checkade in. Efter det gick vi ut för att äta middag men vi hittade ingen bra restaurang så vi åt på hotellet. Nästa dag klev vi upp och åt frukost. Och sen tog vi bussen och åkte ut till tävlingsplatsen. Mamma och Simon sprang en öppen bana, sen startade pappa och jag nästan samtidigt fast vi hade olika starter. Mamma sprang en öppen bana och följde med mig till start. Det gick ganska dåligt för mig men ändå kom jag trea. För pappa gick det bra och han kom tvåa. Efter att alla kommit i mål så gick vi på en kort vandring i skogen där vi tävlat. Skogen bestod av redwood träd. De är speciella för att deras stammar är jättetjocka. När vi gått den korta vandringen så gick vi till en maoriby som låg bara ett par kilometer från tävlingsplatsen. Med en ganska konstig karta så var det ganska svårt att hitta dit. Men med hjälp av en annan familj och att följa andra så lyckades vi ta oss dit. Det var den enda levande maoribyn som fanns kvar. Där fanns massor av varma källor och i vår biljett ingick det också en majskolv som var kokad i en av källorna. Vi fick se en show där utklädda maorier sjöng och gjorde den berömda hakkan. Sen tog vi bussen hem och gick ut och åt middag, denna gång hittade vi en bra restaurang som alla gillade. Då firade vi också att pappa fyllt femtio. Eftersom resan var pappas femtioårs grej och han hade också fått en middag med familjen i present. Dagen efter klev vi upp, åt frukost och gick till tävlingsplatsen som låg bara några hundra meter från hotellet. Pappa startade först, sen när han kommit i mål sprang han med Simon. När de kommit i mål så joggade mamma direkt till start. Den här dagen sprang hon en tävlingsklass. Pappa och Simon följde mig till start och mamma hade tänkt ta kort på mig när jag sprang till målet men jag var för snabb. När jag och mamma kommit i mål så gick vi tillbaka till hotellet och badade i en pool som hade öppet tak. Sen gick vi ut förbi en marknad och ner till sjön. Där såg vi en svartsvan och på väg tillbaka så gick vi förbi en cirkus. De hade gjort en gran av massa cykelhjul. Antingen så kanske det var en svensk cirkus eller så fattade de inte det roliga själv (julgran/hjulgran). Sen gick vi tillbaka till centrum och träffade Tom och Karin på vägen. Vi åt på samma restaurang som gårdagen eftersom den var bra. Sen gick vi tillbaka till hotellet och packade ihop allt eftersom vi skulle åka till Auckland dagen efter. VM veckan i Auckland Efter att ha fått uppleva Nya Zeelands underbara natur väntade nu en vecka i miljonstaden Auckland. Från vårt hotellrum på 10:e våningen var det långt ned till gatan men också långt upp till toppen på övriga skyskrapor och inte minst tornet Sky Tower som reser sig 309 m upp i skyn. Tornet är högsta byggnaden på södra halvklotet. Nu väntade veteran VM som i år ingick i World Masters Games. Det kan liknas med ett OS för veteraner. Totalt var det ca deltagare i 30 olika sporter. Åldern på deltagarna var från 25 år till 101 år. I simning anses man vara veteran från 25 års ålder, i orientering gäller 35 års gräns. Tävlingarnas äldsta deltagare var 101-åriga Man Kaur från Indien. Hon deltog i 100 me- 5

6 ter, 200 meter, kulstötning och spjutkastning för damer över 100 år. Till sin hjälp hade hon med sig sin son. Han var 75 år. Jag fyller 50 i år och redan efter att jag hade varit och sprungit amerikanska mästerskapen i Colorado när jag fyllde 40 år så sökte jag efter någon spännande orienteringstävling att åka till när jag skulle fylla femtio. För tre år sedan utsågs Nya Zeeland som arrangör av veteran-vm. Då sa jag till min fru att dit vill jag åka när jag fyller 50. Vi hade pratat om att någon gång besöka Nya Zeeland, Nu hade vi en anledning att göra det. Extra kul var att det inföll under påsklovet så att hela familjen kunde vara med. Nu stod vi där i hamnen i Auckland för att hämta ut ackrediteringskort. På mitt stod det Athlete Orienteering Sweden och på Åsa, Hannas och Simons kort stod det Supporter. Vi hängde på oss korten runt halsen och begav oss bort till Eden park där invigningen skulle hållas. Runt omkring oss kryllade det av människor med kort runt halsen. Alla sneglade på varandra för att se vilken sport och vilket land man representerade. Invigningen liknade en OS invigning med massuppträdande av maorier som dansade på innerplanen. Det var fyrverkerier och naturligtvis en parad. Men till skillnad mot OS där man går varje land för sig så gick vi nu samlade i våra respektive idrotter. Det var också en massa invigningstalare i rangordning. Den som fick äran att till slut inviga spelen var Nya Zeelands premiärminister Bill English. Enligt folkmun så är han dock bara nummer tre i rangordningen på Nya Zeeland. Nummer ett är tränaren för All Blacks och nummer två är dess lagkapten. All Blacks är Nya Zeelands stolta rugbylandslag. De är kända för att använda Hakka innan matcherna. Och givetvis fick vi se en Hakka. Det var mäktigt att se maorierna framföra sin Hakka på Eden park som är All Blacks hemmaplan med plats för åskådare. Ni som inte har sett en Hakka rekommenderar jag att söka upp den på Youtube. Veteran-VM har två distanser på programmet, sprint och långdistans, Varje distans har först ett träningslopp sedan kval och avslutningsvis final. Alla får springa finalen men i olika heat beroende på resultatet i kvalet. Kvalet till långdistansen består av två tävlingar där man räknar sammanlagd tid medan sprintkvalet var bara ett lopp. Först ut var sprinten. Kvalet hölls på ett universitetsområde nedanför Mt Eden vilket med sina 196 meter är det högsta berget av Aucklands 48 vulkaner. Det var en ganska svår orientering med många trappor och smala passager mellan husen. När jag skulle runda ett hus hörde jag en bjällra. Det visade sig vara en löpare som hade hängt på sig en bjällra för att varna andra löpare när han kom springande. Det behövdes, det var många löpare på en liten yta. Före start fick jag höra från de som hade sprungit att det var svår orientering. Jag bestämde mig att titta en extra gång på kartan vid start för att komma in i orienteringen. Det visade sig vara en bra taktik. Jag fick snabbt kartkontakt och kunde höja tempot i löpningen och genomförde loppet på ett bra sätt. Blev ändå lite förvånad att det skulle räcka så långt som till en 2:a plats i mitt heat av totalt två heat. Det gjorde att jag blev seedad och fick en speciell nummerlapp med nummer 5 på till A-finalen. Det var 116 st löpare i 6

7 H50. Hälften gick till A-final och de andra till B-final. Efter loppet gick hela familjen upp på toppen av Mt Eden och njöt av utsikten. Det var många orienterare som gjorde det. När personalen som visade oss till bussarna såg att vi fortsatte mot berget ropade dom räcker det inte att ni har sprungit. Sprintfinalen hölls dagen efter i centrala Auckland. Vi startade på en gångbro till en park i centrala Auckland och avslutade i ett universitetsområde. Det var omvänd startordning enligt resultatet i kvalet. Startnummer 5 innebar att jag bara hade fyra löpare efter mig. Återigen var det en ganska lurig bana. Det var trappor och passager genom byggnader med tak över. Alla behövde passera en lång tunnel och det var svårt att få kartkontakten när man kom ut ur tunnelmynningen. Där blev det en liten miss på 20 sekunder. Jag var inte ensam om det. Återigen kändes löpningen bra och jag gjorde ett jättebra lopp. Det räckte till en 5:e plats och bäste svensk. Det var långt över mina förväntningar och kändes som pricken över i:et på mitt 50-års firande. Det var en ganska ovanlig känsla att strosa omkring i en jättestad och se alla dessa medtävlare runt omkring med ett kort om halsen. Kortet innebar att vi hade gratis inträde till vissa aktiviteter. Efter sprinten åkte vi upp i Sky Tower och kunde därifrån se stora delar av sprintbanan. Nu återstod långdistansen som arrangerades i en skog vid havet ca 1 timmes bussresa från centrum av Auckland. Ganska nära där filmen Pianot är inspelad. Först var det provlopp som hela familjen kunde springa. Det var en fin tallskog med höga träd och täta grenar i toppen. Ibland var det väldigt fin sikt mellan träden och i vissa partier var det väldigt tät buskage. Vissa kontroller låg i sandområdet vid havet. En del stannade till och tog sig ett dopp i havet. Följande två dagar var det kvallopp strax bredvid där vi hade haft provloppet. Då fick inte Åsa, Hanna och Simon springa någon bana utan passade istället på att besöka Zoo och en ö med underbar sandstrand och fina vingårdar på. Första kvalet gick bra, det blev en sjätteplats. På andra kvalet gjorde jag ett klassiskt parallellfall. Jag vek av från stigen på fel ställe. Sprang tillbaka till stigen och åter till samma ställe men det fanns ingen kontroll. Började tänka att kontrollen inte hade placerats ut. Sprang runt och letade men hittade ingen kontroll. Sprang då ut åt andra hållet för att gå från ett nytt håll. Då hittar jag kontrollen. Jag hade läst fel på stigförgrening. Det slutade ändå med en sammanlagd 11.e plats och därmed till A-final. Nästa dag var det vilodag. Vår researrangör Per Nordahl hade ordnat en utflykt till en ö som heter Rangitoto. Det är Aucklands nyaste vulkan. Den bildades för endast 600 år sedan. Vi gick en vandring upp på toppen och tillbaka på ca 5 km. Det var fin utsikt från toppen. På väg ned gick vi igenom några grottor som hade bildats i lavaströmmarna. Vi kan verkligen rekommendera att åka med Per Nordahl. De hade bra reseledare och gav mycket bra information om saker att göra på respektive ställe där vi besökte. Inte undra på att de är så många som vill resa med dom varje år. 7

8 När vi vaknade upp på dagen för finalen så regnade det. Vi hade haft otroligt bra väder med solsken och nästan 20 grader varmt varje dag. Nu regnade det, och som det regnade. Jag insåg att jag skulle få det svårt med orienteringen. Jag kan se kartan utan glasögon men då ser jag inte på långt håll. Om jag har linser ser jag på långt håll men då kan jag inte läsa kartan, Om man orienterar måste man kunna läsa kartan. Jag satte på mig smala glasögon så att jag kan titta under glasögonen när jag läser kartan och genom glasögonen när jag springer. Jag tog också på mig ett regnskydd i form av en genomskinlig skärm ovanför glasögonen. Det var ett skydd för regnet men efter ett tag så immade glasögonen igen för det blev för tätt. Det ledde till att jag gjorde några missar och hamnade på 30:e plats. Auckland kallas också för The City of Sails. Beviset för det finns i hamnen. Den är stor. Det kryllar av segelbåtar. Vi besökte också ett museum i hamnen där de visar upp olika farkoster på vatten. En stor del av museet ägnas åt Nya Zeelands historia i Americas Cup. Det vimlar också av olika restauranger. Sista kvällen avslutade vi vårt äventyr med ett besök på en trevlig restaurang där vi fick grilla lammet själva på en het sten. Sedan återstod bara resan hem. Det är i och för sig också ett äventyr att flyga 3 timmar till Melbourne och efter några timmar fortsätta 15 timmar i flyg till Dubai och därefter 6 timmar i flyg till Stockholm och slutligen 1 timme till i luften innan vi landade på Frösön. Vi tyckte verkligen om Nya Zeeland och vill gärna åka dit igen men resan utgör ett visst hinder. Ulf, Åsa, Hanna och Simon Lindqvist 8

9 Äntligen A-final!! Årets veteran VM gick i Auckland Nya Zeeland. Det var en speciell terräng med ett myller av stora och mindre höjder och en massa gropar. Det var tallskog med jättelånga barr på marken som gjorde att stigarna ofta inte var att lita på. Det som var speciellt var alla ormbunkar en del stora som träd. Inte så mycket öppen mark men en del grönområden att läsa in sig på. Det gällde alltså att gå kompass och försöka följa med i höjdkurvorna. Efter första kvalet i långdistansen var jag ganska nöjd. Jag hade chans på A-final. Andra kvalet såg svårt ut. Jag försökte att vara noga men kom ändå bort mig till 4:e kontrollen. Då hittade jag en stig som jag följde en bit och kom ner till en vätskestation och kunde utgå därifrån och hittade min kontroll. 5:e kontrollen blev också ett problem för det var ett myller av åsar, sänkor, höjder och gropar uppe på dem. Det var många löpare som sprang runt i samma område. Efter en stunds letande i närheten av ringen hittade jag min kontroll. Sen gick det bra och mot slutet sprang jag allt vad jag förmådde men på upploppet kom tanken att det blir nog B-final i år igen p.g.a. mina bommar. Vid resultattavlan träffade jag ett gäng ifrån mitt heat och det visade sig att de hade bommat mycket mer på samma kontroller som jag. Det stod mitt namn på övre halvan av heatet! Jag skulle efter två kval gå vidare till A-final! Jag var jättenöjd. Innan starten på finalen var jag orolig för hur det skulle gå. Det brukar vara längre och svårare i A-finalen. Birgitta Billstam D 70, suveränen, sa kartkontakt, kartkontakt så det blev mitt mantra under loppet. Jag lyckades fokusera och hade bara tre mindre bommar som var i ringkanten och i ringen. Det hade varit jättespännande och roligt. Jag var lättad att det hade gått så bra och jag jublade fast jag låg i mitten av resultatlistan! Stina Elfving min gamla kompis från Trondheim kom och kramade om mej och vi gratulerade varandra för hon hade sprungit ett nästan prickfritt lopp och var 3 minuter snabbare än jag i samma klass (D65). Nästa år går veteran VM på Själland i Danmark. Jag hoppas några fler har blivit inspirerade att vara med. /Karin Walltin 9

10 Veteran-VM i Nya Zeeland I år gick veteran-vm i Auckland, Nya Zeeland dagarna april. Jag och Karin var med liksom familjen Lindqvist. Vi åkte alla med Per Nordahl AB men vi hade olika resealternativ. Jag och Karin åkte redan den 7 april via Dubai och Melbourne till Queenstown på Sydön, medan familjen Lindqvist åkte den 14 april till Auckland. De var hela tiden på Nordön. Jag kommer därför att i huvudsak skriva om Sydön, Karin kommer att skriva om själva tävlingarna och familjen Lindqvist kommer att skriva om Nordön. Efter en väldigt lång flygresa kom vi alltså till Queenstown på södra delen av Sydön. Tidsskillnaden mot Sverige är 10 timmar. Sydön ligger ungefär lika långt söderut som norra Italien ligger norrut. Det var alltså höst där, och lövträden började gulna. Temperaturen låg på c:a grader på dagarna och kallare på nätterna. Det var en hel del regn, särskilt på västkusten. Queenstown är en ganska liten och oerhört trevlig stad. Den påminner om Åre fast större. Det är ganska höga berg runt staden. Där finns en kabinbana och skidbackar. Det pågår skärmflygning hela tiden samt en del bungyjump (det kommer visst från Nya Zeeland). Man kan även köra en sorts lådbilar på asfaltbanor som går från kabinbanans topp. Det var populärt! Vi gjorde en vandring från kabinbanan mot en meters topp, Ben Lomond. Vi gick dock inte ända upp på grund av dåligt väder. Det var första gången vi fick se Kea-fågeln en bergspapegoja. Dagen efter gjorde vi en lång bussresa till Milford Sound på västkusten. Det är ett jättekänt resmål. Där gjorde vi en 10 båtresa på fjorden. Det liknar Norge faktiskt. Vi såg en del sälar. Området är en jättestor nationalpark som kallas Fiordland! Namnet har man tagit från Norge. På väg tillbaks gjorde vi en kortare vandring i en regnskog för att titta på en fin fors. Nästa dag var ledig i Queenstown. Då var vi ute och sprang. Den 13 april lämnade vi Queenstown och for norrut. Först gjorde vi ett uppehåll i den vackra staden Wanaka. Vi fortsatte norrut, tittade på flera vattenfall och kom via Haast Pass, som är ett av passen i bergskedjan Sydalperna, fram till den del av Stilla Havet som kallas Tasmanhavet. Naturen på Sydön är formad av inlandsis! Det visste inte jag. Vi njöt av de stora vågorna i havet (för stora för att bada) och gick en vandring i en sumpskog. Fortsatte sedan till målet för dagen Fox Glacier Village ett väldigt litet ställe. Vi gick och åt på en mysig bar och sedan tittade vi på lysmaskar! Den 14 april började vi med att gå runt Lake Matheson för att få se en mycket känd vyutsikt över sjön med Mount Cook i bakgrunden. Det är Nya Zeelands högsta berg, 3753 meter över havet. Vi kunde dock inte se berget, det var för disigt. Vi fortsatte till Franz Josef Glacier, där vi gjorde en vandring på 4,5 km upp till glaciären. Fox Glacier och Franz Josef Glacier är två av Nya Zeelands största glaciärer. De går från c:a 2000 meters höjd ner till c:a 400 meter och de är nästan en mil långa. Området är fruktansvärt nederbördsrikt, det regnar normalt c:a 10 meter på ett år (20 gånger så mycket som i Stockholm). Glaciärerna fylls alltså på uppe i bergen hela tiden, och glaciärerna rör sig nedåt c:a 6 meter

11 per dag!! Vi fortsatte sedan norrut och gjorde en paus i den lilla staden Hokitika, en gammal guldgrävarby. I den här delen av västkusten var det en jättestor guldrusch ungefär samtidigt som den i Klondyke. I en djurutställning i staden fick vi se nationalfågeln, som heter Kiwi. Den var i ett mörklagt rum, eftersom den är nattaktiv. Vi trodde det var en sten först. I dessa trakter började det också dyka upp palmer mera allmänt. Massor med kor och får samt hjortar såg man överallt i jordbruksbygderna. Hjortfarmer är vanliga. Därefter fortsatte vi till Punakaiki, där vi skulle övernatta. I skymningen gick vi ut och tittade på de berömda s k pannkaksklipporna. Då drabbades vi av den svåra stormen som hade gått uppe på Nordön. Det blev otroligt hård vind och samtidigt kom en hagelby. Vi blev jätteblöta trots regnställ. Det var sedan svårt att få någonting torrt i det fuktiga klimatet. Nästa dag fortsatte vi mot nordost. Vi gjorde en paus för att gå över en jättehög hängbro och sedan en kort vandring i en regnskog. Fortsatte till staden Nelson, där jag och Karin (men inga andra) badade i Stilla Havet. Det var soligt och jätteskönt, c:a 20 grader i vattnet. Vinodling är vanligt i dessa trakter. Vi tittade sedan på en utsikt vid Havelock och fortsatte till dagens mål, den lilla staden Picton. Nästa morgon gjorde vi en promenad på c:a 4 km till en utsiktspunkt. Sedan väntade vi på färjan som tog oss över till Nordön, en lugn sjöresa på 3,5 timmar, och kom till huvudstaden Wellington i skymningen. Staden är av Göteborgs storlek. Med en ny buss fortsatte vi norrrut genom jordbruksbygder. Även här såg man mängder med kor, får och hjortar. Efter en ganska lång resa kom vi till nationalparken Tongariro, där vi skulle bo på Chateau Tongariro, ett magnifikt hotell i brittisk stil. Där åkte vi först med bussen upp till liftanläggningarna på Mount Ruapehu, Nordöns högsta berg, en vulkan på 2797 meter över havet. Meningen var att vi skulle åka upp med liften och göra en vandring där uppe. Det ansågs dock vara för kallt, så liften var stängd. Vi åkte tillbaks till hotellet och sprang fram och tillbaks till ett vattenfall 3,1 km bort. När vi kom tillbaks till hotellet så var familjen Lindqvist där! Det var kul! /Tom Brantheim Brådis Brådis!! Den augusti går Norrlandsmästerskapen i Sundsvall och ÖOK planerar en klubbhelg där. Att det är en klubbhelg innebär att klubben står för anmälningsavgiften för samtliga medlemmar samt en del av boendekostnaden. Stugor och rum är bokade på Sundsvalls camping och dessa måste betalas redan i slutet av juni, därför vill vi redan nu veta hur många som vill bo på campingen. Maila hamberg.camilla@gmail.com om du vill ha en plats i boendet senast den 20 juni. Program: Fredag 11:e augusti sprintdistans i Bredsand Lördag 12:e augusti medeldistans vid Stockviks skidstadion (individuellt och stafett) Söndag 13:e augusti långdistans vid Stockviks skidstadion Läs mer om Norrlandsmästerskapen här: 11

12 World Orienteering Day i Östersund Den 24 maj genomfördes WOD i Östersund för första gången men inte sista. WOD är ett arrangemang som IOF (Internationella Orienteringsförbundet) startat och som hoppas på att kunna se människor i olika åldrar delta i någon form av orienteringsevenemang på vitt skilda platser runt om i världen. Ökad synlighet och tillgänglighet av orientering för ungdomar, att öka antalet deltagare både i skolans verksamhet, liksom i klubbarnas verksamhet i alla länder och nationella förbund, att hjälpa lärare att genomföra orientering på ett roligt och pedagogiskt sätt och få fler och nya länder att delta i orientering deltog och i år Här i Östersund hade vi 576 starter som vi på lite olika sätt vill fyrdubbla nästa år. Med marknadsföring och en samlad vilja att sprida orienteringskunskap och främst kartförståelse borde det inte vara något större problem. Du hjälper väl till? Ju flera orienterare vi blir, desto roligare kommer vi att ha! Bland alla som arrangerat något evenemang under WOD har många lagt ut bilder på WOD s egen hemsida som finns Scrolla ner så ser du en världskarta där alla arrangemang är redovisade. Svarta markeringar är redovisade tillfällen och där kan det finnas tips på hur de har löst orienteringen. /Lasse G 12

13 Fjällfemman vid Nulltjärn (Vålådalen) Många passade på att motionera på nationaldagen. Den nya klubben, Åre OK, bjöd på orientering i fin fjällmiljö vid Nulltjärn. Ca ett hundratal tog sig dit och vi var nog ett tjugotal från öok. Väl där bjöds vi på 4 olika banor som vi fick rita in på våra kartor som på den gamla goda tiden. Kartan var väl inte 100% uppdaterad men helt OK faktiskt. Ett fint väder och en ännu finare natur gjorde att förutsättningarna var i det närmaste optimala. Jag valde den långa banan mycket för att den kom upp lite på kalfjället. Nackdelen var att det blev halva banan rakt uppför och andra halvan rakt nedför. Orienteringen gick bra men konditionen och framför allt muskelstyrkan uppför var sämre än tidigare år. Strax innan trädgränsen och upp till den högst belägna kontrollen var det knappt styrfart. Det visade sig ändå att jag hade tagit i för hårt för två dagar senare kunde jag knappt gå i trappor. DMsprinten fick ställas in och likaså stafetten. Först på söndagens UL kändes det OK d v s 4,5 dygn efter fjällfemman. Jag hade verkligen inte räknat med den reaktionen men förstår nu i efterhand att backträningen, som jag förr om åren kört i April och Maj, borde jag kört även denna vår. Trots det ett stort tack till Åre OK. /Erik W Utsikt vid Nulltjärn. 13

14 Kort å långt i DM juni 2017 Det blir alltför sällan ungefär så får jag nog börja med att summera mina orienteringstillfällen. Jag tränar aldrig orientering men brukar försöka vara med när det erbjuds träningstävlingar. Tyvär med veckopendlande jobb och en trist förkylning denna vår så har jag missat det mesta. Sista åren är det antingen sprint eller långt och lätt som fått vara min melodi. Därför har jag valt att springa Challengebanor när det finns. Jag blir ju aldrig riktigt fri min yrsel så det är inte helt lätt att fokusera på karta och springa samtidigt. Hur som helst så valde jag att anmäla mig till Sprint-DM och en Öppen bana under Ultralång-DM. För mig blir det åtminstone hyfsade intervallpass, typ fort och fel! Sprinten i Brunflo bjöd på fint väder under torsdagskvällen. Vi var ett helt gäng damer i sina bästa år som anmält oss till D40, trevligt! Kan dock förundras över att samtalsämnet oss mellan innan start var temat krämpor av alla de slag. Hur har det kunnat bli så? Den här kvällen drog Jenny S från Frösö IF det längsta strået så roligt och Grattis till henne! Jag kom själv två och får vara nöjd. Knoppen var med hyfsat men kroppen inte på topp. Bäst av allt var att jag ändå var gladare efter än innan start... Alva tog också andraplatsen denna kväll, dock med mindre marginal, endast 10 sek efter Flisa som också hon gjorde en strålande insats. Vi tycker nog båda att sprint är den roligaste distansen. Måns missade tyvärr Sprint-DM då det var en veckokväll. Han laddade allt för att utmana seniorerna som 16-åring på söndagens Ultra- Lång-DM. Tufft gjort tycker mamman. Själv var Måns nöjd över att orka springa medan utmaningen var att hålla fokus under längre tid. Någon bom blev det och tre kartbyten var en extra utmaning för att fokusera om. Eftersom sprinten gav mersmak så fick det bli en öppen bana för egen del. Jag bestämde mig klokt nog för att inte stressa utan att satsa på att ha koll hela vägen och springa fort (ett bra intervallpass inför Vårruset) när det var stig/väg att följa. Jag lyckades väl hyfsat, lite tveksamheter och nån liten vimsighet som vanligt, men i det stora hela så följde jag strategin. Framför allt roligt med ny karta och terräng ska passa på att åka dit och springa nåt distanspass framöver! Just nu ångrar jag mest att jag inte tänkt åka på O-ringen i sommar vem vet vi kanske ses /Linda E 14

15 Ultralångstarten med Måns, 5:e från vänster, i nya ÖOK-dressen. Övriga hade start i magasinet. 15

16 Regler för anmälningsavgifter för medlemmar i ÖOK Tävlingar HD21 - HD95 Juniorer Ungdom Anmärkning J/H DM tävlingsklasser ÖOK ÖOK ÖOK SM/NM tävlingsklasser ÖOK ÖOK ÖOK Veteran-VM/RM Själv ** J/H DM öppna klasser Själv ÖOK ÖOK ** Publiktävlingar (öppna klasser) Själv ÖOK ÖOK ** Andra klubbars träningar/tävlingar Själv ÖOK ÖOK ** Egna träningstävlingar 40 kr ÖOK ÖOK Direkt eller Swish Stafetter som ÖOK sanktionerat ÖOK ÖOK ÖOK Övriga stafetter Själv Själv Själv ** Direktanmälan samtliga tävlingar Själv ÖOK ÖOK ** Efteranmälningsavgifter Själv Själv Själv ** Vålådalens 3-dagars Själv ÖOK ÖOK ** Loffelunken Själv ÖOK ÖOK ** O-ringen Själv Själv Själv Vid anmälan SI-hyrpinne Själv * * ** Skid OL **** ÖOK ÖOK Se anm nedan Klubbhelger ÖOK ÖOK ÖOK *** EMIT-hyrbricka * * * * = Antingen ÖOK Lånebricka eller själv (Gäller även JHOF EMIT-bricka) ** = Till ÖOK fakturerade avgifter betalas snarast till PG eller BG *** = Bestäms vid Årsmöte vilka tävlingar det gäller. **** = H/D21 - H/D80 50 kr, ÖOK betalar resterandedel av startavgiften OBS! Lägsta betalning till ÖOK Swish = 50 kr OBS! ÖOK PG = ÖOK BG = Alla inbetalningar skall innehålla vad betalningen avser. 16

17 Ett urval av populära tävlingar 2017 Arrangemang dag datum År/v Arrangör Plats Skogsfemman 5 tis /25 Fältjägarna Fjällfemman 5 ons /25 Åre OK Duved Vålå 3-dagars sprint fre /27 ÖOK/Frösö IF Åre Vålå 3-dagars medel lör /27 ÖOK/Frösö IF Vålådalen Vålå 3-dagars lång sön /27 ÖOK/Frösö IF Vålådalen O-Ringen /29 Värmland ÖOK Dagserie 1 tis /32 Östersunds OK Lägden NM /32 Medelpad Sundsvall ÖOK Dagserie 2 tis /33 Östersunds OK Lägden Fjälltrean 1 ons /33 DM Medel lör /33 Östersunds OK DM Lång sön /33 Östersunds OK ÖOK Dagserie 3 tis /34 Östersunds OK Lägden Fjälltrean 2 ons /34 Fjälltrean 3 ons /35 ÖOK Nattserie 1 fre /36 Östersunds OK Loffelunken lör /36 Östersunds OK Älgjakten sön /36 Östersunds OK ÖOK Nattserie 2 tis /37 Östersunds OK USM /37 Västerbotten Umeå ÖOK Nattserie 3 tis /38 Östersunds OK SKK Natt tor /38 SKK DM Natt fre /39 OK Storsjön 25-manna /40 Botkyrka Daladubbeln /41 Karlsbyhedens IK 2 mil SO Falun DM MTBO ESO 17

18 Årets stora säsongsavslutning för alla orienterare! 7-8 oktober avgörs 25-manna budkaveln och 25-manna korten. I år avgörs tävlingen i Botkyrka, strax söder om Stockholm och det här är en fantastisk tävling för hela klubben. Alla klubbar i Jämtland uppmanas nu att kraftsamla för att vi ska få ihop minst ett men helst två lag på startlinjen. Sträckor och lagsammansättning I år är första sträckan öppen för alla, och damerna springer sista sträckan. Den klassiska damsträckan är flyttad till sträcka 6 (brukar oftast vara sträcka 3). Laget ska vara sammansatt av max 9 stycken H21-39 och minst 7 stycken damer. Av damerna skall minst en vara upp till D14 eller D45 och äldre och minst en vara upp till D18 eller D35 och äldre. Dessutom ska minst en HD16 eller yngre finnas med i laget. Preliminära banlängder Sträcka Löpare Banlängd km Svårighet Rätt att deltaga 1 1 7,5 Blå Alla 2 1 5,6 Blå Damer 3 4 4,2 Röd Ej H ,9 Vit Ej D19-39, H ,5 Blå Alla 6 4 4,2 Röd Damer 7 4 5,1 Röd Alla ,9 Orange Ej D19-34, H ,9 Blå Alla ,3 Blå Damer I banlängderna ingår cirka 400 m snitsel. Så här tänker vi oss 25-manna: Fredag: Avresa med buss från Östersund Lunch på vägen på Tönnebro Värdshus Middag vid ankomst till boende på B & B i närheten av tävlingsplatsen i Botkyrka. Lördag: Gemensam frukost och avresa till tävlingen, start Målgång senast vid 18-tiden, middag på B&B fixar vi tillsammans. 18

19 Söndag: Gemensam frukost och avresa till kortdistanstävlingen Bussen avgår direkt efter tävlingen hem till Östersund, preliminär hemkomst 21.00, middag på vägen hem. Övrigt: Övernattning 2 nätter i flerbäddsrum. Lakan och handdukar ingår. Vi fixar frukost och mat själva på plats. Mat köps in och lagas gemensamt i de kök som finns att tillgå vid boendet. Tveka inte att intresseanmäla dig till årets stora säsongsavslutning för orienterare från hela Norden! Anmälan är inte bindande! Läs mer på: Anmälan till: Niclas Lidström, Frösö IF Mail: lidas@live.se Tele: Skriv ditt namn, klubb och vilken klass som du springer i. Typisk växlingsbild från en 25-mannatävling. 19

20 ÖOK Nytt digitalt Om du vill minska föreningens utgifter så får du gärna läsa ÖOK-Nytt enbart digitalt via eller på föreningens hemsida. Meddela i så fall detta till info@ostersundsok.se Klubben sparar både tryckkostnader samt eventuella brev och porton. Genom att meddela oss via info@ostersundsok.se säkerställer det att vi har er rätta och nuvarande mailadress. Årets stipendiat Skogsflickornas och Skogskarlarnas orienteringsfond På förbundets årsmöte i början av mars fick Tor Rönnerstrand Frösö IF ta emot ett stipendium från fonden. Motivering: För hans starka insats under O-ringen i Sälen 2016 då han vann sin klass H 14 kort och som en uppmuntran till fortsatt utveckling inom orienteringssporten. / Karin Walltin Nya Medlemmar Erik, Maria, Kalle, Ella och Alva Maripuu, Arve Ersson, Henrik Jonsson, Sara Bexelius, Thea Wall, Alice Kindmalm, Cecilia Thomasson, Ingrid Svensson, Lo, Henrik och Alve Flygare, Kristina och Olof Svedskog, Kristina Grandin Karin, Signe och Klara Bodén, Andreas Karlsson, Wilma Forsberg, Ella Gjerstad Markus Lassus Bjälnes, Malin Nilsson, Ebba Häggström Ayla, Susanne, Alicia och Lily-Eileen Bostrand, Vera och Rut Bäck Camilla Gillström, Wilma Bodin, Wilma Karlberg, Ella Bränngård Karin, David, Oliver och Charlie Park, Christoffer Johansson, Stina Knutsson Malin Eliasson, Noel Ek, James Turton VÄLKOMNA! 20

21 Deltagarresultat ParkO Och Skogsfemman Under ParkO-serien hade vi 784 deltagare vilket ger ett snitt på 157. Flest deltagare var det under ParkO 5 med 222 deltagare. Skogsfemman (före detta 10-klubbs) arrangerade ÖOK både nr 1 och nr 2. Skogsfemman 1 gick I Häggenås med 92 startande. Skogsfemman 2 genomfördes I Singsjön med 81 startande. Totalt har dess inbringat ett netto på ca kr Naturpass i Häggenås För de som vill träna i Häggenås finns nu ett Naturpass att köpa på Häggenås Livs. Består mest av skogskontroller och räknas som något svårare än passen runt Östersund. Vålådalens 3-dagars Den 7 9 juli genomförs årets tävling med rätt stora förändringar mot tidigare år. Sprinten i Åre blir kvar, även om mål och TC flyttas ner en liten bit från torget. På grund av att många deltagare förra året genade över förbjudna områden skall alla i år bära nummerlapp både fram och bak. Vakter kommer att finnas i området. Medeldistansen och den förlängda långdistansen genomförs på nyritade kartor och långdistansen har både start och mål en bit upp på fjället. 21

22 Protokoll från styrelsemöte Östersunds OK i Rannåsen Närvarande: Ola Lindgren, Lars-Erik Gahlin, Marcus Amrén, Ulf Lindqvist och Camilla Hamberg. 1. Mötet öppnas 2. Val av protokolljusterare Ulf valdes att jämte ordföranden justera protokollet. 3. Godkännande av dagordning 4. Genomgång av föregående mötes protokoll 5. Rapporter från styrelsen och kommittéer * Arrangemangskommittén: Marcus håller på att bemanna upp arrangemangen med funktionärer års arrangemang är inlagda i Eventor. Lars-Eric kommer att hålla en nybörjarkurs i orientering för vuxna, intresset är stort. * Ungdomskommittén håller möte 30 mars och planerar vårens träningar. Träningarna kör igång i maj och håller på till skolan slutar. Efter sommarlovet börjar höstens träningar som avslutas med Dala-dubbeln. Eventuellt kommer ÖOK och Frösö IF att samarbeta med ungdomsträningarna. * Ekonomi: Skatteverket vill ha en deklaration för klubbens verksamhetsår O-Ringen O-Ringen AB vill veta hur många medlemmar ÖOK har och hur många funktionärer vi tror att vi kan ställa upp med under ett eventuellt O- ringen i Åre. Styrelsen svarar att vi skulle kunna komma med 75 funktionärer, svaret är inte bindande på något sätt. Vi väntar beslut från O- Ringen och Åre Kommun i närtid om huruvida det blir ett O-ringen i Åre eller inte. 7. Vårupptakt Vi planerar en Vårupptakt lördag 6 maj. Träningsaktivitet klockan 10 följt av lunch och information om aktuell verksamhet och O-ringen mm. Camilla sprider info till medlemmarna. 8. Klubbhelger Styrelsen beslutar att klubbhelgerna blir Trondheim Open maj och Norrlandsmästerskapen i Sundsvall augusti. För NM är stugor redan preliminärbokade på Fläsian Camping. Camilla samordnar NM, Ola hör sig för om vem som kan samordna Norge-resan. 9. Övriga frågor * Naturpass kommer att vara klara senast den 15 maj, för områdena Torvalla, Odensala (ny karta!) och förhoppningsvis även Lägden. De kommer att säljas på ICA Kvantum i Lillänge. Lars-Eric kommer att hålla en introduktion till Naturpasset i form av en butiksorientering i ICA Kvantum den 27 maj. * Vi har blivit tillfrågade om vi vill ställa ut på ExpoNorr, temaområde Camping & Outdoor, vi funderar lite på det. 22

23 Protokoll från styrelsemöte Östersunds OK i Rannåsen Närvarande: Ola Lindgren, Lars-Erik Gahlin, Marcus Amrén och Camilla Hamberg. 1. Mötet öppnas 2. Val av protokolljusterare Marcus valdes att jämte ordföranden justera protokollet. 3. Godkännande av dagordning 4. Genomgång av föregående mötes protokoll Protokollet lades till handlingarna 5. Rapporter från styrelsen och kommittéer * Styrelsen: Lars-Eric representerade ÖOK och skrev på funktionärsavtalet för O-ringen i Åre. Ungefär lika många norska som svenska klubbar har skrivit på. Nu ska ett föreningsråd bildas med en representant per funktionärsförening. Ett första möte för detta planeras, Magnus Johansson i Åre OK är sammankallande. * Arrangemangskommittén: Lars- Eric har kört två pass nybörjarorientering för vuxna. Tre av fem parkorienteringar har genomförts och antalet löpare har varit stort. Naturpass för Odensala, Torvalla och Lägden kommer att vara klara till den 15 maj. * Ungdomskommittén: Ett samarbete med Frösö IF har påbörjats när det gäller ungdomsträningar. Träningarna börjar 8 maj. * Ekonomi: Alla medlemmar har inte betalt medlemsavgiften, vi påminner om detta på hemsidan. Ekonomin i övrigt är god. 6. Övriga frågor Den 6 maj är det Vårupptakt i Rannåsen, Camilla hör med ungdomskommittén om de vill ordna med träningsaktiviteten. Anna Myhr har sagt att hon kan hjälpa till med maten. Lars-Eric samordnar en beställning av SportIdent löparbrickor, Camilla informerar på hemsidan. Första klubbhelgen, Trondheim Open maj behöver planeras, Ola hör sig för om vem som kan samordna Norge-resan. Innan styrelsemötets början besökte Lars Strinnholm Rannåsen och presenterade för styrelsen sina visioner för Jämtland-Härjedalens orienteringsförbund där han blivit invald som ny ordförande. 7. Nästa möte Vi bokade inget nästa möte utan planerar detta senare. Mötet avslutas 23

24 Innehåll nr Ledare 4 11 Veteran-VM på Nya Zeeland 12 WOD 13 Fjällfemman vid Nulltjärn DM kort och lång 16 Anmälningsavgifter 17 Tävlingskalendern inför 25-manna Notiser Protokoll GLAD SOMMAR 24