JURIDISKA INSTITUTIONEN. Fråga 1

Transkript

1 Fråga 1 Hösten 2006 noterade Bernt A en annons i ortens tidning där kronofogden bjöd ut en fastighet, Repslagaren 6:41, till försäljning. Av annonsen framgick att det fanns ett boningshus samt ett uthus på fastigheten. Kronofogden hade satt ett utropspris på fastigheten på kr. Bernt blev intresserad, han besökte därför fastighetsägaren och tittade på huset. När auktionen förrättades ropade han in Repslagaren 6:41 för kronor. Efter det att Bernt tillträtt fastigheten sökte han bygglov för att få renovera och bygga till boningshuset. Bernt nekades emellertid bygglov med hänvisning till att huset delvis var placerat på den intilliggande tomten, som bestod av ännu inte utnyttjad gatumark som ägdes av kommunen. Bernt blev samtidigt upplyst om att kommunen inom en treårs period ämnade utnyttja sin gatumark till att bredda den intilliggande vägen. Bernt kunde därför på sikt förvänta sig ett rivningsföreläggande vad gällde den del av huset som låg utanför hans tomtgräns. Efter en hel del diskussioner med kommunen enades Bernt och kommunen om att kommunen skulle köpa fastigheten av honom. Med hänvisning till att huset måste rivas ansågs fastigheten, av en opartisk värderingsman, endast vara värd kr vilket kommunen också betalade till Bernt. Bernt vände sig härefter till Kronofogden och begärde ersättning för den förlust han lidit till följd av köpet. Bernt menade, med hänvisning till 12:3 UB samt 12:5 i utsökningsförordningen, att Kronofogden borde ha upplyst honom om att boningshuset legat utanför tomtgränsen. Bernt menade också att han blivit vilseledd angående värdet på fastigheten då man i annonsen angivit att ett utropspris på kr. Den kronofogde som handlagt ärendet, Erik K, hävdade å sin sida att det inte kunde läggas Kronofogden till last att det vare sig i annonsen, eller vid auktionen, hade informerats om boningshusets exakta placering. Innan utannonseringen hade Erik, enligt sedvanlig rutin, vänt sig till byggnadskontoret i kommunen för att inhämta karta över fastigheten samt ritning över byggnaderna för att kunna göra en korrekt beskrivning av försäljningsobjektet. Ingen på kommunen hade gjort honom uppmärksam på att boningshuset till viss del låg utanför tomtgränsen. Inte heller den ursprunglige ägaren hade nämnt något om detta. En noggrann granskning av kartan över fastigheten i jämförelse med detaljplanen för området hade förvisso kunnat ge anledning till misstanke om att huset var felplacerat, men då vare sig kommunens tjänsteman, eller ägaren, sagt något som gett anledning till en så pass ingående kontroll hade Erik inte forskat vidare i saken. Kronofogden medger att fastigheten varit belastad med ett fel, men påpekar att fogden enbart fungerar som mellanman vid försäljningen, det är ägaren som har ansvar för fel i fastigheten. Vidare menar man att Erik själv borde ha kontrollerat att huset var placerat inom tomtgränsen innan han köpte fastigheten om det nu var av så stor betydelse för honom. Vad gäller utropspriset byggde detta till viss del på att banken beviljat de förra ägarna lån på kr mot säkerhet i fastigheten. I den mån Erik lidit skada har han sig själv att skylla. a) Utred rättsläget mellan Kronofogden och Bernt! b) Anta att Bernt, innan köpet genomfördes, hade ringt upp byggnadskontoret på kommunen och frågat om boningshuset var rätt placerat. Anta vidare att kommunens

2 tjänsteman, till följd av en feltolkning av kartan över fastigheten, hade svarat att huset låg inom tomtgränsen. Utred i vad mån Bernt under dessa förhållanden skulle ha kunnat kräva ersättning av kommunen för den skada han lidit när han köpte fastigheten för kr! Svar fråga 1 a) B lider en ren förmögenhets skada, 1:2 SkL. Här måste utredas om denna skada orsakats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning enligt 3:2 SkL. Att det utgör myndighetsutövning att sälja en fastighet på exekutiv auktion borde vara självklart. Här utövar myndigheten (kronofogden) makt över medborgaren. Kronofogden tycks genom handling (annonseringen/auktionen) ha orsakat skadan Alternativt kan man peka på passivitet (man har inte undersökt hur det förhöll sig med husets placering, man har inte informerat) då passiviteten framkallat fara för ren förmögenhets skada borde det ha förelegat en handlingsplikt, här kan även hänvisas till lag (UB 12:3 samt Utsökningsförordningen 12:5 och 15). () Adekvat kausalitet torde föreligga, man kan knappast förvänta sig att B skulle ha varit beredd att betala kr för fastigheten om han fått information om de rätta förhållandena. Härefter får det föras en diskussion om culpa (normrelaterad eller fri). Fogden tycks mena att B varit medvållande till sin egen skada 6:1 SkL. Det räcker då med enkel vårdslöshet, men det är väl tveksamt om B varit vårdslös, han borde ha rätt att förlita sig på att fogden beskiver försäljningsobjektet på ett korrekt sätt. Fogdens invändning om att det är säljaren som svarar för fel i fastigheten är i och för sig korrekt, men talan grundar sig på att fogden inte lämnat korrekt information vid sin myndighetsutövning, inte på felet som sådant. b) I detta fall hamnar vi i 3:3 SkL eftersom det inte handlar om myndighetsutövning att enbart besvara en fråga per telefon. Skadeståndsansvar förutsätter i första hand adekvat kausalitet samt culpa.

3 Härtill får läggas att det ska föreligga särskilda skäl i bedömningen av om så är fallet får man beakta om den som frågade hade skäl att att hysa tillit till uppgiften han fick, härvid får beaktas att upplysningen lämnades muntligen, vidare får man undersöka om svaret på frågan får anses beröra sådant som man har skäl att förvänta sig att myndigheten skall kunna svara på etc. 1+ Fråga 2 Natten till söndagen den 19 mars 2006 utbröt en häftig brand på lagret hos Markaryds Färg. Den efterföljande utredningen visade att branden anlagts av någon som kunnat ta sig in i byggnaden eftersom en av de anställda glömt att låsa dörren till lagerlokalerna när han gick hem på eftermiddagen fredagen den 17 mars. Eftersom dörren stod olåst utlöstes inte företagets inbrottslarm. På lagret förvarades mycket brandfarliga vätskor. Branden spred sig till en intilliggande byggnad ägd av Mårtenssons Konstsmide. Byggnaden fick allvarliga brandskador. Giftig rök utbredde sig över industriområdet där färgupplaget var beläget. Grönsaksgrossisten fick till följd av detta kassera hela sitt lager till ett värde av kr. I samband med branden spärrade polisen av en större del av området, detta ledde till att sju företag (utöver de ovan nämnda) fick stänga sin verksamhet under avspärrningstiden, något som förorsakade företagen ekonomiska förluster. Vidare meddelade polisen att de boende i ett intilliggande villaområde skulle hålla sig inomhus. Flera personer drabbades till följd av detta av inkomstförlust eftersom de inte kunde ta sig till sina arbeten. Det har i efterhand visat sig att polisen borde ha kunnat häva avspärrningen redan efter ett dygn, men till följd av att en tjänsteman hos polisen missförstod den rapport som lämnades av kommunens miljöförvaltning avseende förekomsten av giftiga gaser i luften, släpptes inte någon in på området förrän efter tre dygn. Ordern om att de boende i det intilliggande bostadsområdet skulle hålla sig inomhus hävdes samtidigt som avspärrningarna togs bort. Även i detta fall borde det ha kunnat meddelas att det var ofarligt att visats utomhus redan efter ett dygn. En av villaägarna i området höll just på att sälja sin fastighet när olyckan inträffade. Innan branden ägde rum hade flera spekulanter varit och tittat på huset och budgivning hade påbörjats. När branden väl inträffat drog sig samtliga anbudsgivare ur affären med hänvisning till att området verkade farligt att bo i. Fastigheten kunde säljas först sju månader senare och då till ett pris som understeg det högsta budet innan branden med kr. Utöver denna förlust räknar fastighetsägaren med att hann haft kostnader för räntor och andra utgifter under de sju månaderna till ett värde av kr. Följande skadelidande önskar nu få veta i vad mån de kan räkna på ersättning för sina förluster: Mårtenssons Konstsmide, Grönsaksgrossisten, de övriga sju drabbade

4 företagen, de intillboende som förlorat inkomst samt fastighetsägaren som inte kunde sälja sin villa. Gör en rättsutredning där du anger vilka grunder de ovan nämnda skadelidande kan åberopa till stöd för en skadeståndstalan. Ange mot vem du rekommenderar dem att rikta sin talan och varför. Ange slutligen om det finns risk att någon av de skadelidande råkar ut för jämkning av ett eventuellt skadestånd. Det kan tilläggas att Markaryds Färg är en av landets största färggrossister med en årsomsättning på 700 miljoner kronor. Företaget är ansvarsförsäkrat upp till 200 miljoner kronor. Staten, som svarar för polisen, är inte ansvarsförsäkrad. Svar fråga 2 Mårtenssons Konstsmide Eftersom brand inte faller in under MB:s 32 kap får MK grunda sin talan på SkL. Talan kan riktas mot MF i egenskap av arbetsgivare för den anställde som glömt att låsa, 3:1 SkL. Fel eller försummelse i tjänsten torde föreligga (här kan man föra en diskussion utifrån den fria culpabedömningen) och eftersom man förvarade brandfarliga vätskor på lagret kan man argumentera för att det förelegat adekvat kausalitet mellan att inte låsa dörren och det att en pyroman lyckades ta sig in sätta eld på lagret. Att branden därefter kunde sprida sig till intilliggande byggnader torde också ligga i farans riktning. Eventuellt kan MF även bli ansvarigt för egen culpa enligt 2:1 SkL eftersom man inte tycks ha tillfredställande rutiner för att kontroller att lagret verkligen är låst när detta lämnas utan tillsyn. Vad gäller frågan om adekvat kausalitet kan hänvisas till vad som sagts ovan. Ansvar för sakskada grundat på 3:1 SkL kan jämkas med hänvisning till 3:6 SkL. Jämkning enligt 6:2 SkL kan knappast komma ifråga dels eftersom företaget är ansvarsförsäkrat, dels med hänvisning till företagets storlek och omsättning. Grönsaksgrossisten G lider en sakskada (skada på omgivningen) till följd av en luftförorening. Skadan är orsakad av en verksamhet som bedrivs på en fastighet. Eftersom störningen inte skäligen bör tålas vare sig med hänvisning till vad som är orts- eller allmänvanligt, föreligger här ett rent strikt ansvar för MF, 32:1 samt 32:3 MB. Under förutsättning att det föreligger adekvat kausalitet mellan rökutsläppet och den omständigheten att grönsakerna fick kasseras svarar MF enligt 32:6 MB

5 (Jämkning är ej aktuell se ovan angående 6:2 SkL) De sju företagen Vad gäller de ekonomiska förluster som drabbar de omkringliggande företagen under det första dygnet får dessa vända sig mot MF. Även i detta fall får skadan härledas till luftföroreningen (avspärrningen torde förklaras av att det är farligt att andas in röken) vilket gör att MB är tillämplig (se föregående svar). Under förutsättning att den rena förmögenhetsskada som företagen drabbats är av någon betydelse kan ersättning utgå även om ingen på MF inte gjort sig skyldig till brott, 32:1 MB. Ansvaret är som ovan konstaterats strikt. Även i detta fall krävs dock att det föreligger adekvat kausalitet mellan förmögenhetsskadan och rökutsläppet, detta torde vara fallet vad gäller det första dygnets förluster. Vad gäller de återstående två dygnen bör företagen vända sig mot polisen (staten). Det rör sig här om fel och försummelse vid myndighetsutövning och enligt 3:2 SkL svarar då myndigheten (staten) för ren förmögenhetsskada. Mycket talar för att det föreligger adekvat kausalitet mellan de inträffade rena förmögenhetsskadorna och den felaktiga tolkningen av mätresultaten varför ersättning bör kunna utgå. (Någon jämkning är inte aktuell, det kan knappast anses oskäligt betungande för staten att ersätta skadan, 6:2 SkL, någon annan grund för jämkning föreligger inte.) Inkomstförlusten för de intillboende Vad gäller den inkomstförlust som drabbat de intillboende under dygn ett torde denna rena förmögenhetsskada i flertalet fall vara att anse som försumbar varför MF inte kan ställas till svars eftersom något brott har inte begåtts av MF eller deras anställda, 32:1 MB. Vad gäller förlust under dygn två till tre bör man dock kunna rikta krav mot polisen enligt 3:2 SkL (se resonemanget ovan). (Någon jämkning är inte aktuell.) Fastighetsägarens förlust Även fastighetsägaren drabbas av en ren förmögenhetsskada. Skadan verkar vara att hänföra till den verksamhet som MF bedriver i omgivningen. Att verksamheten föranleder oro för hälsan kan vara att hänföra till annan liknande störning enligt 32:3 p 8 MB. Med hänsyn tagen till beloppets storlek får den anses vara av betydelse varför den kan vara ersättningsgill enligt 32:1 MB. Det måste emellertid visas att det föreligger ett orsakssamband mellan det inträffade och villaägarens förlust, enligt 32:3 MB räcker det i och för sig att det görs övervägande sannolikt att den giftiga röken (verksamheten på fastigheten) förorsakat köpmotståndet men

6 risken är att detta inte kan visas alternativt att störningen anses vara av den typ som skäligen bör tålas. Fråga 3 Kurt A var flygkapten och anställd i flygbolaget Swedair. Under 2007 lades Swedair ned och alla piloter sades upp. Kurt A var då 54 år gammal. Piloter måste ha flygcertifikat för att få flyga. Certifikat måste förnyas med jämna mellanrum. Kurts certifikat gick ut den 30 april Inför förnyelsen genomgick Kurt synundersökningar i januari och februari Då konstaterades att han hade begynnande grå starr. Av detta skäl avslog Luftfartsverket genom beslut den 6 maj 2007 Kurts ansökan om förlängning av dennes certifikat. På grund av åtagande i det anställningsavtal som gällde för Kurt hade arbetsgivaren för hans del tecknat en s.k. individuell certifikatförlustförsäkring med Skandia som försäkringsgivare. Enligt avtalet är den försäkrade (Kurt), för den händelse att denne förlorar sitt flygcertifikat, berättigad till ett kapitalförsäkringsbelopp om kr. Om detta sades följande i villkoren: Särskilda villkor för kapitalbeloppsersättning. Kapitalbeloppsersättning utbetalas under förutsättning att den försäkrade på grund av sitt sjukdomstillstånd eller kroppsskada får sitt certifikat återkallat eller vägras förnyelse av certifikat samt att hindret för innehav av certifikat varat under sex månader (karenstid) räknat från datum för vederbörande myndighets beslut och kan anses varaktigt. Den försäkrade skall genomgå sådan av läkare rekommenderad behandling, som skäligen kan åläggas honom/henne. Uppfyller den försäkrade inte detta krav kan rätten till ersättning bortfalla. Kurt gjorde en skadeanmälan hos Skandia. Skandia svarade att Kurts ärende hade tagits upp med en konsulterande ögonläkare och att Skandia, med åberopande av dennes sakkunnigutlåtande, kommit fram till att möjligheten att återfå fullt normal syn efter starroperation kunde bedömas som mycket stora. Skandia hävdade att Kurt kunde återgå i flygtjänst och därför borde genomgå operation snarast. Detta innebar att Skandia avböjde att betala ut någon kapitalbeloppsersättning. Kurt genomgick inte någon starroperation med hänvisning till att det skulle vara osäkert om en operation skulle återge honom tillräcklig synskärpa för att han skulle kunna få flyga igen. Kurt påpekade dessutom att eftersom han förlorat certifikatet måste han genomgå både flygprov och teoretiska prov för att få ett nytt. Kostnaden för detta kan beräknas till flera hundratusen kronor. Även om han skulle lyckas få ett nytt certifikat är det vid hans ålder, och på rådande arbetsmarknad för piloter, utsiktslöst för honom att få en ny anställning. Pensionsåldern för piloter är 60 år.

7 Skandia hävdade att det, med tanke på den goda prognosen för en gråstarroperation, borde kunna krävas att Kurt genomgick behandlingen ifråga. Om Kurt vägrade att låta operera sig borde han inte anses berättigad till någon ersättning alls. Skulle operationen misslyckas har bolaget meddelat att man givetvis är berett ett ersätta Kurt i enlighet med försäkringsvillkoren. a) Utred i vad mån Kurt kan antas ha rätt till ersättning ur försäkringen! b) Antag att det visar sig att Kurts arbetsgivare till följd av sitt prekära ekonomiska läge underlåtit att betala försäkringspremien för ovanstående försäkring och att denna därför, utan Kurts kännedom, trätt ur kraft den 1 januari Vilka möjligheter har Kurt i sådant fall att få kompensation för sin skada? c) Antag att Kurt stämmer Swedair till följd av att de inte betalt försäkringspremien som avtalat var. Bolaget, som har en rättsskyddsförsäkring hos Trygg Hansa, anlitar advokat Maria Svenander som företräder dem i tvisten. Under den tid rättegången pågår går Swedeair i konkurs. Advokat Svenander, vill nu få utrett två saker. För det första vill hon få veta om hon kan erhålla ersättning för sitt arbete ( kr) direkt ur rättsskyddsförsäkringen och för det andra vill hon veta hur klientens självrisk beräknas? Vad gäller detta senare problem framgår följande av avtalet: Rättsskydd försäkringsvillkor R 50:6. Villkor 6.6 Vid varje tvist är självrisken 20 % av basbeloppet jämte 20 % av överskjutande kostnader. Problemet är att försäkringsbolaget menar att självrisken skall beräknas på följande sätt: Bruttobelopp enligt fakturan kr Grundsjälvrisk 20 % av basbeloppet 20 % x =7 260 avrundat till kr 20 % av ( ) kr Tillerkänt belopp kr Advokat Svenander menar att självrisken skall beräknas på följande sätt: Bruttobelopp enligt fakturan kr Grundsjälvrisk 20 % av basbeloppet dvs. 20 % x =7 260 avrundat till kr Ytterligare självriskavdrag skall ej ske, eftersom fordrat belopp understiger aktuellt basbelopp Att erhålla kr Det återstår därmed ytterligare ( =) kr att betala för Trygg-Hansa. Vad anser du bör gälla? Utred rättsläget! Svar fråga 3

8 Kommentar: Frågan avser enligt förutsättningarna en individuell försäkring. Någon har utgått från att försäkringen grundar sig på kollektivavtal. Jag har i detta fall givit poäng för svaret förutsatt att detta är korrekt utifrån de förutsättningar svaranden utgått från. a) Arbetsgivaren har tecknat en individuell försäkring för Kurts räkning, se FAL 1:5. Klausulen i avtalet berör den försäkrades skyldighet att försöka begränsa omfattningen av ett försäkringsfall alternativt att förhindra att en skada inträder. Någon särskild regel om påföljd vid underlåtenhet att uppfylla räddningsplikten har ej tagits in i FAL. Denna situation skall anses täckt av reglerna om framkallande av försäkringsfall 12:8-9 FAL. Av 12:8 följer att bolaget är fritt från ansvar om Kurt uppsåtligen framkallar skadan. Uppsåtet skall ha varit inriktat på att få ut försäkringsersättning vilket det i viss mån tycks handla om här. Om uppsåt ej kan visas gäller enligt 12:9 att försäkringsersättningen kan sättas ned med ett skäligt avdrag om åsidosättandet istället anses vara grovt vårdslöst. Det är möjligt att det kan anses grovt vårdslöst att vägra genomgå en tämligen riskfri operation. Det bör dock påpekas att klausulen får tolkas enligt vanliga tolkningsprinciper. Av avtalet följer att den försäkrade är skyldig att underkasta sig behandling som skäligen kan åläggas honom. Kurt tycks mena att det vore oskäligt att kräva att han utsätter sig för en gråstarrsoperation. I skälighetsbedömningen kan framhållas att det kan te sig oskäligt att Kurt, enligt bolagets mening, inte själv får bestämma över sin person. Vidare kan man argumentera för en restriktiv tolkning, frågan är om ordet behandling innefattar operationer? (Jfr RH ) Resonemang kan även föras utifrån 36 AvtL. b) Enligt FAL 1:5 skall den försäkrade (Kurt) i vissa fall anses som försäkringstagare vid Dessvärre regleras rättsföljden av utebliven premie i 13 kap FAL där Kurt ej skall betraktas som försäkringstagare. Av 13:2 följer att försäkringstagaren (dvs flygbolaget) skall underrättas om att premien ej betalts. Försäkringsskyddet upphör därefter 14 dagar efter avsändandet av en uppsägning. Förutsatt att dessa krav är uppfyllda har försäkringen upphört att gälla. (Enda möjligheten för Kurt att hävda att försäkringen fortfarande är ikraft skulle vara om han enligt 13:4 begärt att få underrättelse om att premien ej blivit erlagd och bolaget ej uppfyllt denna förpliktelse.) (Ett alternativ är givetvis att kräva arbetsgivaren på skadestånd för att denne ej uppfyllt sina förpliktelser enligt (kollektiv) avtalet. Den skadelidande Kurt har drabbats av en ren förmögenhetsskada, parterna befinner sig i ett kontraktsförhållande till varandra varför rätt till ersättning föreligger, med tanke på företagets dåliga ekonomi är dock utsikterna att få ut ett skadestånd små.).

9 () c) Advokaten vill först veta om hon kan få ut pengarna direkt från försäkringsbolaget. FAL innefattar enbart regler om direktkrav vid ansvarsförsäkring FAL 9:7. Något lagstöd för att utbetalning av rättsskyddsersättning skulle ske direkt till det juridiska ombudet föreligger alltså inte däremot har HD lagt fast att bolagen enligt sedvänja brukar betala arvodena direkt till ombudet. Advokat Svenander bör med andra ord kunna luta sig mot detta och kräva att ersättningen utges direkt till henne och inte till försäkringstagarens eventuella konkursbo. Vad gäller frågan om hur självriskvillkoret bör tolkas gäller vanliga tolkningsprinciper. I fallet kan man hävda att avtalet är oklart formulerat och att det därför bör tolkas till försäkringsbolagets nackdel eftersom det är bolaget som ansvarar för avtalets utformning. max 10 p