Vilka utvecklingsmöjligheter finns för Järfälla kommun i samverkan med civilsamhället?

Transkript

1 (18) Vilka utvecklingsmöjligheter finns för Järfälla kommun i samverkan med civilsamhället? Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5 Vård och Omsorg, Järfälla hemstöd Postadress: JÄRFÄLLA Malin Loiske Svanberg, Frivilligsamordnare Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (18) NATIONELLA ÖVERENSKOMMELSEN 3 JÄRFÄLLA -EN KOMMUN MED LOKAL ÖVERENSKOMMELSE? 4 BEGREPP INOM LOKALA OCH NATIONELLA ÖVERENSKOMMELSER 5 CIVILT SAMHÄLLE 5 IDEELL SEKTOR OCH SOCIAL EKONOMI 6 SOCIAL EKONOMI 6 IDÉBUREN ORGANISATION 6 IDEELLA ORGANISATIONER 6 IDEELL SEKTOR OCH IDÉBUREN SEKTOR 7 FRIVILLIGT SOCIALT ARBETE 7 FÖRANKRING I KOMMUNEN 8 KOMMUNEXEMPEL 11 PROJEKT I JÄRFÄLLA KOMMUN 13 RESULTAT 14 VOLONTÄRVERKSAMHET 14 SAMVERKAN MED CIVILSAMHÄLLET 16 VÄGAR TILL EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 17 INVENTERING OCH SAMVERKANSOMRÅDEN 17 VAD KAN EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE LEDA TILL? 17

3 (18) Nationella överenskommelsen Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting beslutades av regeringen den 23 oktober 2008, efter en dialog med ett 90-tal inbjudna organisationer. Den bygger på följande sex principer om samverkan mellan dessa ovan nämnda parter: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. Samverkan kommer att utvecklas utifrån parternas egna och gemensamma åtaganden och åtgärder, vilket bland annat sker genom en gemensam arbetsgrupp. Det viktigaste målet med Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. Syftet är också att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer av hälso- och sjukvård samt omsorg. Principerna ska ses över och vid behov revideras vart femte år. I Överenskommelsen gör parterna olika åtaganden, varav några är gemensamma. Åtagandena revideras vart tredje år. För att uppfylla åtagandena genomförs en rad åtgärder. De åtgärder respektive part åtar sig redovisas varje år vid den årliga konferensen. Utifrån den nationella överenskommelsen har ett flertal kommuner 1 börjat arbeta med frågan om lokala överenskommelser med civilsamhället. SKL startade därför våren 2009 ett nätverk för dessa kommuner. Socialnämnden har åtagit sig att representera Järfälla kommun i SKL:s nätverk Skapa överenskommelser med civilsamhället och representeras politiskt av socialnämndens ordförande Björn Falkeblad och på tjänstemannasidan av frivilligsamordnare Malin Svanberg. I nätverket deltar ett 20-tal kommuner i Sverige som också påbörjat denna process. Bland dem som kommit längre i sitt arbete kan nämnas Botkyrka, Täby, Värmdö, Umeå och Uppsala. 1 Se särskilt avsnitt för exempel på kommuner som arbetar med frågan

4 (18) Järfälla -en kommun med lokal överenskommelse? Medverkan i SKL:s nätverk Skapa överenskommelser med civilsamhället innebär att har väckt frågan om det finns möjligheter till en lokal överenskommelse i Järfälla kommun. Detta skulle enklast kunna ske genom en breddning av det projekt som bedrivits rörande frivilligverksamhet inom äldreomsorgen/socialförvaltningen. Parallellt med detta bör man också se över hur en inventering av kommunens samtliga samverkansformer med civilsamhället ser ut för att på så vis också kunna ta ställning vilken modell man skulle kunna använda sig av för att detta arbete skall bli kommunövergripande och en del av ordinarie verksamhet. Möjliga lokala vinster Överenskommelsen bör omfatta hela kommunen för att få legitimitet. Det blir då lättare såväl för invånarna som för medarbetarna i kommunen att avgöra på vilket sätt vi samtalar och samverkar med varandra. Detta bör i längden också bli en besparing ur så väl en ekonomisk som tidsmässig aspekt när man effektiviserar och samkör alla de modeller som idag är uppbyggda, alternativt inte finns för hur vi samverkar med civilsamhället.

5 (18) Begrepp inom lokala och nationella överenskommelser Nedan beskrivs några av de nyckelbegrepp som används såväl inom den nationella överenskommelsen som inom de lokala varianter som finns eller har påbörjats. 2 Denna begreppsförklaring är viktig då den visar på bredden av civilsamhället men också på det stora antalet aktörer som kommunen stöter på i olika former av samverkan. Civilt samhälle Det civila samhället beskriver i det här sammanhanget en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilka människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Det kan också sägas beskriva det som sker inom denna arena, ett medborgerligt förhållningssätt och medborgerliga handlingar. En avgränsning kan också göras mellan det formella respektive det informella civila samhället. Det formella civila samhället ses i det här sammanhanget som det som utgörs av medlemskap, deltagande och insatser inom föreningar och medborgarsammanslutningar av olika slag. Det består av föreningar och frivilligorganisationer, deras verksamheter (vilka ibland drivs helt av anställd personal) samt frivilliga personinsatser (oavlönade eller mer symboliskt arvoderade). Det informella civila samhället kan därmed beskrivas som frivilligt arbete som inte bedrivs i någon organiserad form. Hit räknas bland annat de insatser som människor utför utanför det egna hemmet, för släktingar, vänner, grannar och arbetskamrater. Dessa insatser utgör en stor andel av det ideella arbete som utförs i Sverige. 2 De definitioner som här presenterats är hämtade ifrån den nationella överenskommelsen,

6 (18) Ideell sektor och social ekonomi Social ekonomi Social ekonomi avser här den organiserade verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål. Den bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn samt har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Idéburen organisation Med idéburna organisationer avses här organisationer inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen. Organisationerna kan vara vinstdrivande och har generellt någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och har ofta inslag av idealitet samt bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Den verksamhet som bedrivs av och inom dessa organisationer kan beskrivas som idéburen verksamhet. Ideella organisationer Med ideella organisationer avses här organisationer som är organiserade utanför stat och näringsliv. De är inte vinstdrivande och har någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och har inslag av idealitet samt bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Den verksamhet som

7 (18) bedrivs av och inom dessa organisationer kan beskrivas som ideell eller idéburen verksamhet. Ideell sektor och idéburen sektor Begreppen ideell sektor och idéburen sektor 3 avser här alla typer av idéburna organisationer, dvs. folkrörelser, men också stiftelser, trossamfund och föreningar, t.ex. sådana som driver friskolor. Frivilligt socialt arbete Frivilligt socialt arbete avser i det här sammanhanget sådana insatser som beskrivits ovan och som huvudsakligen är inriktade på att öka välfärden för individer eller grupper. Insatserna kan ske oavlönat inom en organisatorisk ram eller som en arvoderad tjänst inom en frivilligorganisation. 3 Tillägg av frivilligsamordnare: Det kan finnas skillnader idéburen sektor och ideell sektor. Den ideella är nästan alltid idéburen. Men den idéburna sektorn behöver inte alltid bygga på en ideell grund.

8 (18) Förankring i kommunen Som ett led i deltagandet i SKL:s nätverk har en överblick gjorts i Järfälla kommun. Frivilligsamordnaren har haft i uppdrag att träffa samtliga programchefer eller motsvarande under hösten 2009 för att informera om projektet inom socialförvaltningen samt för att lyssna in vilka erfarenheter det finns inom de andra förvaltningarna av att samverka med civilsamhället samt vilket intresse det finns för att utvecklas inom området. Det är viktigt att poängtera att detta inte skett i syfte att påvisa brister utan för att kunna hitta de områden där kommunen skulle kunna bli stärkt av att ha en gemensam plan och samordning för hur samverkan skall ske med civilsamhället. IFO har viss samverkan redan i dag med ex. Verdandi, RIA och Kvinnojouren. De ger också bidrag till ett flertal verksamheter som de inte har en upparbeta samverkan med. Kan tänka sig att ta del av den modell som utvecklats av äldreomsorgen inom socialförvaltningen för att få till ett tätare samarbete med civilsamhället i frågor som rör IFO-området. Programchefen nämner att det även finns ett samarbete med olika idrottsföreningar och då främst i frågor som rör ungdomar. Det uttrycks önskemål om att hitta former för hur man bättre kan samverka inom det etniska området. IFO vill också ha bättre och tätare kontakt med de olika församlingarna. Programchefen tycker att det låter som en mycket bra idé att ta ett helhetsgrepp om frågan i hela kommunen så att det blir en kommungemensam fråga och att man kan dra nytt av de erfarenheter som äldreomsorgen har. Barn- ungdomsförvaltningen är osäkra på vilka samarbeten som finns idag och de har i dagsläget ingen formell samverkan. De vet att det ibland förekommer läxhjälp och klassmormor etc. men då har det skett på egna initiativ från antingen skola eller de som utför det. De har vid tiden för förfrågan ingen exakt uppfattning om hur utbrett denna typ av samarbeten är. Inom utbildning- kultur- och fritidsnämnden har två programchefer kommit till tals inom Utbildningsnämndens område respektive Kultur- och fritidsnämnden område. Inom Kultur- och fritidsnämndens område har brukarmedverkan i form av att

9 (18) föreningar via avtal kan ansvara för driften av vissa anläggningar i mot att de får vissa bidrag för detta. Det är nästan alltid idrottsföreningar som de ingår dessa avtal med. De har trygghetsvandringar i samarbete med idrottsföreningarna samt med de föräldravandrare som går via barnens skolor. Föreningarna får ersättning även för detta. Inom utbildningsförvaltningens område kan de se att det skulle finnas behov i samtliga sina verksamheter (gymnasier, vuxenutbildning, flyktingenheten och SFI). Men främst inom flyktingenheten och ger där som exempel motionen skriven till kommunfullmäktige om kontaktfamiljer till flyktingfamiljer. Genom att anta den med viss modifikation gav man flyktingenheten i uppdrag att arbeta för en samverkan i denna fråga tillsammans med frivilligorganisationer. I fråga om skolvärlden upplever programchefen att rektorerna bättre överblick på behovet i denna fråga. Tycker att det låter positivt med en mer central samordning av kontakter med civilsamhället som kan stötta och hjälpa till ute i förvaltningarna. Bygg- och Miljöförvaltningen har mest kontakter inom park- och naturområdet och bjuder bland annat in till ett samarbete som kallas för FRIS där naturföreningar såsom ornitologer och Naturskyddsföreningen är med och samtalar om hur man utveckla Järvafältet. Samarbetar också om t.ex. Görvälnområdet. De har också något som heter naturstädningsdag där skolor och föreningar hjälper till att städa i kommun mot att de får ett visst ekonomiskt bidrag. Tror att en inventering skulle behövas i den egna verksamheten och ser positivt på att t.ex. se över bidragssystem så att det blir enhetligt inom kommunen. Tror också att en gemensam samordningsfunktion kan stötta och ge en överblick som verksamheter själva ibland kan sakna. Är positiva till detta arbete och kan tänka sig att deltaga om det skulle bli aktuellt.

10 (18) Sammanfattning Programchefer eller motsvarande ser positivt på att göra en inventering av den egna verksamheten, men med stöd av en samordnare. Man ser gärna att det blir ett flexibelt system som passar in i den egna förvaltnings strukturer. Dvs., det är av vikt att se till att integrera i befintliga system för att få bästa verkningsgrad, med stöd av en mer central samordningstjänst.

11 (18) Kommunexempel Nedan ges exempel på hur andra kommuner som deltar i nätverket har valt att förankra frågan om samverkan med civilsamhället Örebro har fått till stånd en överenskommelse som innehåller värdegrund för det framtida arbetet, vilka gemensamma principer det finns och vilka åtaganden de gör. Detta har skett i samråd med föreningslivet och överenskommelsen har varit ute på remiss i såväl den egna kommunala verksamheten som i förenings- och organisationslivet Täbys modell. De gjorde för tre år sedan en genomgång av hela kommunen kontakter med civilsamhället och detta resulterade i rapport om hur det fortsatta arbetet skulle bedrivas. Efter detta anställde man en koordinator för ideell samverkan som enbart jobbar med frågor som rör samverkan med civilsamhället. Detta har bland annat inneburit att man sett över bidragssystemet så att alla bidragsansökningar numer skickas till kommunen och inte till specifika förvaltningar/personer. Detta gör det lättare för invånarna och förenings-/organisationslivet att kunna söka rätt typ av bidrag, sedan får kommunen lösa detta internt. De har som ledord att detta ska vara en effektiv verksamhet som kommer såväl invånare som anställd i kommunen till gagn. Botkyrka har en överenskommelse som likt Örebros bygger på värdegrund, principer och åtaganden. Även detta arbete har skett i samråd med förenings- och organisationslivet. I deras överenskommelse finns också kriterier för hur man ska hantera social ekonomi och hur detta område tangerar bidrag och upphandlingar som kan berör föreningar, organisationer och sociala företag. Nu har de påbörjat arbetet med en handbok om samverkan med civilsamhället som ska vara en praktisk vägledning för tjänstemän i kommunen som kommer i kontakt med detta område.

12 (18) Framgångsfaktorer Gemensamt för dessa tre kommuner, oavsett politisk majoritet, är att arbetet varit kommunövergripande, det har funnits minst en person som hållit i arbetet samt att förenings- och organisationslivet har hela tiden varit involverade i arbetet. Det sista är av yttersta vikt för att det ska kunna bli en överenskommelse och inte enbart ett internt dokument. Samtliga kommuner uppger att det varit en process som behövt tid men att den också gett kvalitet åt det arbete som sker i samverkan med civilsamhället.

13 (18) Projekt i Järfälla kommun Järfälla kommun har genom projektet Socialt frivilligarbete inom äldreomsorgen provat en småskalig modell för hur man skulle kunna strukturera upp samverkan med civilsamhället, och som skulle kunna ligga till grund för en kommungemensam modell. Då detta projekt endast omfattat en förvaltning, finns det många fler aspekter att lägga till vid en sådan mer omfattande modell. Nedan beskrivs bakgrund, utfall och vinster med ovan nämnda projekt. Nästan 50 % av hela befolkningen i Sverige, väljer att i snitt lägga 14 timmar i månaden på frivilligarbete. Äldreomsorgen i Järfälla kommun såg därför ett behov av att kunna erbjuda kommunens invånare en lättillgänglig och flexibel struktur för socialt inriktat frivilligarbete. Frivilligorganisationer i Järfälla har en stor och redan etablerad kontaktyta och utgör också en viktig grund för såväl volontärer som brukare. Socialnämnden i Järfälla kommun har genom att etablerat en frivilligstruktur uppmuntrat såväl enskilda individer som organisationer att gemensamt arbeta med frågor som rör frivilligt engagemang inom det sociala området. Sedan oktober 2008 drivs projektet Socialt frivilligt arbete i äldreomsorgen på Järfälla Hemstöd. Frivilligsamordnaren har under två år utvecklat en struktur för hur man bäst kan tillvarata det frivilligarbete som invånarna utför fram tillsammans med föreningar, organisationer och andra äldreverksamheter Då projektet inom äldreomsorgen haft som mål att samverka med redan befintliga frivilligorganisationer har volontärerna och frivilligarbetarna kunnat göra ett val i fråga om hur de vill engagera sig. Med en volontärverksamhet som hålls samman av kommunen kan den enskilda personen antingen engagera sig i avgränsade och tidsbegränsade uppdrag utan krav på att delta i övriga organisationsuppdrag, eller via de traditionella frivilligorganisationerna och föreningarna. Detta val gör det attraktivt att frivilligarbeta då det kan anpassas utifrån den enskilda volontärens/frivilligarbetarens intresse och behov. Genom detta når man en större målgrupp av frivilligarbetare. Den nätbaserade matchningsfunktion som tagits fram inom projektet underlättar matchningsarbetet för samtliga parter. Denna funktion bidrar till att projektet når ut

14 (18) till en större grupp av deltagare ur såväl ett brukar- och volontärperspektiv som ur ett organisationsperspektiv. Projektet är ett bra exempel inom kommunen på hur frivilligarbete knyter samman den civila, offentliga och frivilliga sektorn. Genom att strukturera upp det sociala frivilligarbetet inom kommunen erbjuder man såväl volontärer, organisationer, föreningar och mottagare av insatsen förutsättningar till ett meningsfullt och aktivt liv. Resultat Den modell som nu används inom äldreomsorgen har under två år arbetats fram tillsammans med föreningar, organisationer och andra äldreverksamheter. Modellen syftar till att underlätta i kontakterna mellan civilsamhället och äldreomsorgen i kommunen, samt är till för att effektivisera och säkerställa att rätt kontakter och beslut tas när dessa parter skall samverka inom äldreomsorgens områden. Resultaten av detta projekt redovisas nedan och består av tre huvuddelar. Erfarenheterna av detta projekt är uppdelat på följande tre områden: 1. Volontärverksamhet 2. Samverkan med civilsamhället 3. Överenskommelse med civilsamhället 4 Samtliga tre områden visa på goda erfarenheter som skulle kunna vara till gagn för övrig verksamhet inom såväl resterande delen av socialförvaltningen som inom övriga förvaltningar. Volontärverksamhet Detta är den konkreta verksamheten där frivilliga gjort volontärinsatser såväl inom kommunala verksamheter som inom föreningar, organisationer och hemma hos äldre i ordinärt boende. Efterfrågan på insatser i såväl ordinärt boende som på särskilt 4 Se tidigare avsnitt på s.3 om överenskommelse med civilsamhället.

15 (18) boende/andra äldreverksamheter har varit stort. Som ett led i detta och för att underlätta för samtliga parter har Järfälla kommun tagit fram en hemsida som fungerar som en matchningstjänst mellan den som vill göra en insats och de som har uppdrag som de vill ha volontärer till, ex äldreboenden, mötesplaster och föreningar/organisationer. Denna sida är uppbyggd så att den lätt vid en ev. utvidgning till fler förvaltningar även kan användas av de verksamheter som finns inom dessa verksamhetsområden. Det finns i dagsläget flera sätt att anmäla sitt intresse för att bli volontär. Utöver hemsidan kan det ske antingen genom de samverkande föreningarna eller genom att maila eller ringa direkt till frivilligsamordnaren. I de två senare fallen så kontaktar alltid frivilligsamordnaren den blivande volontären och kallar till en intervju där den denne får berätta mer om sig själv samt fylla i en intresseanmälan. Frivilligsamordnaren berättar då om tillvägagångssättet för hur de får uppdrag samt informerar om de i Socialnämnden antagna principerna för frivilligarbete inom äldreomsorgen. 5 Utöver detta får de även information om att de är försäkrade 6 när de utför sitt uppdrag, informeras om tystandsfrågan 7 samt får information om de föreläsningar/utbildningar så erbjuds två till tre gånger per termin. När de senare matchas med ett uppdrag träffar frivilligsamordnaren dem ytterligare en gång för att skriva en överenskommelse om vad som gäller för det specifika uppdraget. När de ansöker om uppdrag via hemsidan så kontaktas de av den som lagt ut uppdraget och intervju med mera sker hos denne part. Den äldre personen som efterfrågar volontärbesök gör det oftast via någon de haft kontakt med på Järfälla Hemstöd, sin biståndsbedömare eller via hemtjänst/särskilt boende. I vissa fall ringer den äldre själv eller någon anhörig till denna och efterfrågar denna typ av stöd. I några fall har de också kontaktat samverkande föreningar/organisationer som då hänvisat vidare till frivilligsamordnaren. Volontärmatchningen är numer en permanent del av Järfälla hemstöd verksamhet. 5 Se bilaga 1. 6 De som får ett volontäruppdrag via frivilligsamordnaren eller någon annan kommunal äldreverksamhet omfattas av denna försäkring, 7 De omfattas ej av tystnadsplikt då de ej är anställda

16 (18) Möjliga vinster Denna hemsida för matchning av volontärer är uppbyggd så att den lätt vid en ev. utvidgning till fler förvaltningar även kan användas av de verksamheter som finns inom dessa verksamhetsområden. Detta innebär att den kan vidgas till att omfatta samtliga föreningar/organisationer i kommunen och blir också ett led i att kunna erbjuda service till invånarna via Internet. Samverkan med civilsamhället Det finns inom projektet en samverkansgrupp som består av representanter från tio föreningar och organisationer som har någon form av social verksamhet för äldre. Sammankallande och ordförande i denna grupp är frivilligsamordnaren. Detta är ett samarbete som fungerar mycket bra och som också varit en förutsättning för att såväl volontärverksamheten som arbetet med Överenskommelse med civilsamhället fungerat så väl. Samverkansgruppen har effektiviserat möjligheterna till att finna volontärer inom projektet, Det har också gett föreningarna/organisationerna en utökad kontaktyta som kommit respektive verksamhet till gagn i frågor som rör ex. volontärer, lokaler och kontakter 8. Utöver detta så har också samverkansgruppen varit en bra kontaktyta såväl för Järfälla Hemstöd som för hela äldreomsorgen i fråga om att sprida och inhämta kunskap/information som berör äldre. Möjliga vinster Redan idag samverkar förvaltningarna på olika sätt. Med en gemensam modell bör det bli lättare att överblicka hur dessa samverkansformer ser ut samt vilka förutsättningar som ges för dem. Det bör också bli lättare för de förvaltningar som har färre samverkansformer att hitta en bra modell för hur man kan utöka detta. 8 Se skrivelse ställd till Kommunstyrelsens ordförande Socialnämndens ordförande för att läsa om föreningarnas egna upplevelser av projektet. Bilaga 2.

17 (18) Vägar till en lokal överenskommelse Inventering och samverkansområden Som en förberedelse för en lokal överenskommelse är bl.a. följande områden aktuella för inventering: Har man inom förvaltningarna behov av utbildning och kompetenshöjning inom området? Hur ser man på behovet av en samordningstjänst? Vilka samarbeten har man idag inom förvaltningarna såväl med civilsamhället som med andra förvaltningar? Och på vilka villkor sker respektive samarbete? Exempel på samarbeten att inventera: 1) Dialog 2) Konkreta samarbeten 3) Brukarmedverkan 4) Samverkan 5) Bidrag Tillvägagångssätt För implementering av den modell som tas fram i samband med inventering bör en särskild arbetsgrupp tillsättas med deltagare ifrån samtliga deltagande förvaltningar. Det bör också sättas ett mål för hur kunskapen som framkommer med inventeringen skall användas, ex på detta kan vara en lokal överenskommelse med medföljande handbok, samordningstjänst, översyn av bidragssystem. Vad kan en lokal överenskommelse leda till? Möjliga vinster för Järfälla kommun skulle kunna var en översyn av bidragssystemet likt det Täby kommun och Botkyrka kommun gjort. Det blir lättare och tydligare för de enskilda organisationerna och föreningarna att ansöka om bidrag och förstå hur systemet ser ut.

18 (18) Möjlighet att lägga in att föreningsregister skall finnas internetbaserat. Andra kommuner har börjat titta på detta vilket innebär att föreningarna själva likt en e-tjänst måste gå in och se till att uppgifterna är aktuella om man ex. ska kunna söka bidrag, låna lokaler etc. Detta gör att man får aktuella uppgifter ifrån föreningarna samt bättre kan överblicka hur stort föreningslivet är i Järfälla och inom vilka sektorer det är verksamt. Samtliga förvaltningar får tillgång till metodstöd i fråga om hur man bäst samverka med civilsamhället. Detta kan gälla ex. samverkansgrupper, skapandet av en kommungemensam policy om vad som gäller när volontärer befinner sig i kommunal verksamhet som ex skola, vård och omsorg. Det skapas en plattform för hur dialogen mellan kommunen och civilsamhället ser ut. Alltså man bygger bort den ev. slumpmässighet som kan finnas i mötet mellan de enskilda förvaltningarna och föreningarna/organisationerna. Det finns fastslagna former för hur samverkan ska ske med civilsamhället, se ex. frågan om samverkan mellan flyktingenheten och frivilligorganisationer. Kunskap om detta tillvaratas på ett bättre sätt och man behöver inte uppfinna hjulet på nytt varje gång dialog eller samverkan skall ske på uppdrag av fullmäktige, nämnd eller förvaltning. Det blir tydligt vem ansvarar för dessa samarbeten och vilka skriftliga dokument finns som handledning för dessa.