MEDVERKANDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 MEDVERKANDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING ARBETSGRUPP Björn Stålfors, planerare Heby kommun Johan Hagland, kommunarkitekt Heby kommun Mauritz Lewenhaupt, näringslivssekreterare Heby kommun REFERENSGRUPP Åke Almlöf, kassör i Östervåla Missionsförsamling Sven Gunnarsson, medlem i Friluftsfrämjandet Birgit Karlberg, ordförande i Hem och Skola Lena Karlberg, ordföranden i Östervåla Hantverks Centrum Rolf Larsson, fastighetsmäklare, engagerad i Östervåla Idrottsförening Tommy Lennertsson, vd Elanders Tofters, ordförande för Östervåla snickarcentrum Kia Olofsdotter Hugosson, gästgivare, engagerad i Östervåla Idrottsförening Lars-Erik Olsson, lantbrukare, medlem i LRF och Svenska kyrkan Sven-Erik Olsson, medlem i Östervåla Hembygdsförening, guide på Möbelmuséet Joel Taub, ordförande i Centralskolans elevråd Kiell Tofters, ordförande i Östervåla Utvecklingsråd Barbro Öman, lantbrukare, medlem i Missionsförsamlingen FÖRORD 2 ÖSTERVÅLA FÖR DEN SOM INTE REDAN VET 3 Allmän orientering om Östervåla. TIDENS PRÄGLEL 4 Historisk beskrivning av Östervåla som bygd och samhälle. I GRÄNSLANDET 6 Konsekvenserna av att ligga i gränsen mellan olika områden DEL OCH HELHET 10 Hur samhället har byggts ut och vad det innefattar idag LIV OCH LEVERNE 16 Beskrivning av hur man lever sitt liv i Östervåla STARKA SIDOR 18 SVAGA SIDOR 19 Omslagsfoto: Flygbild över Östervåla från talet (hämtat från Västmanlands Fornminnesförening och Västmanlands läns museum, 1999) FRAMTIDEN 20 Vilka riktlinjer kan man arbeta efter vid fortsatt planering? IDÉSKISSER OCH FÖRSLAG 22 Några konkreta förslag på vad man kan göra. 1

2 FÖRORD Syftet med den här analysen är att beskriva Östervåla idag med bakgrund i det som format ortens framväxt, att ta fram dess starka och svaga sidor samt att ge förslag på riktlinjer för framtiden. Meningen är att ortsanalysen ska kunna vara ett underlag för kommunens vidare arbete med orten på översiktsplane- och fördjupad översiktsplanenivå och upprättas inte utifrån någon specifik frågeställning. Dokumentet ska också kunna läsas som en berättelse för den som är allmänt intresserad av orten. Ortsanalysen som metod har sitt ursprung i Norge och har ännu bara utförts för ett fåtal orter i Sverige. Arbete är organiserat i tre grupper: arbetsgruppen består av en konsult och tjänstemän på kommunen. referensgruppen består av företrädare för olika intressegrupper på orten styrgruppen består av förtroendevalda i kommunstyrelsen (har ej involerats i denna ortsanalys) Referensgruppen har varit en oumbärlig hjälp i arbetet genom att generöst dela med sig av sina upplevelser av sin ort. Länsmuseet och Länststyrelsen i Västmanlands län, kommunarkivarien på Heby kommun samt Lantmäteriet i Västerås har också varit till stor hjälp vid insamling av material. Ultuna 31 oktober 2001 Den här ortsanalysen är utförd som ett examensarbete på landskapsarkitektutbildningen vid SLU. Konsulten har därför i det här fallet varit jag som student. Handledare för abetet har varit Kerstin Nordin, SLU Ultuna och Bette Lundh-Malmros, Scandiaconsult, Stockholm. Referensgruppens kunskap har tagits tillvara genom djupintervjuer. Tjänstemännen på Heby kommun har haft en kontrollfunktion under analysarbetet samt hjälpsamt bistått med material. Ortsanalysen är inget politiskt godkänt dokument, utan endast ett verktyg i det kommunala planeringsarbetet. Till examensarbetet hör också en utvärdering av hur ortsanaysen fungerat som metod under arbetet med Östervåla. 2

3 ÖSTERVÅLA FÖR DEN SOM INTE REDAN VET Östervåla är en landsbygdsort i norra Uppland med drygt 3000 invånare fördelade på själva samhället och kringliggande landsbygd, i ungefär lika delar. Uppsala och Sala, båda på ca 5 mils avstånd, är de närmsta städerna. Orten är en del av Heby kommun som tillskapades genom en sammanslagning av Västerlövsta, Vittinge, Nora och Östervåla kommuner Heby blev kommuncentrum i den nya kommunen eftersom invånarantalet var störst där. Fortfarande är Östervåla dock den naturliga centralorten i kommunens norra del. Östervåla spelar en viktig roll för sysselsättningen i kommunen genom att kommunens största enskilda arbetsplats (år 2001) finns där. Heby kommun utgör det nordostliga hörnet av Västmanlands län. Östervåla ligger tillräckligt långt från kringliggande städer för att ge underlag för ett för ortens storlek rikt serviceutbud, som också täcker upp för de omgivande orterna Harbo och Tärnsjö. Östervåla karaktäriseras av företagsamhet och framåtanda och hotas inte av avfolkning som många andra landsbygdsorter. Många östervålabor talar om sin ort i termer av närhet till naturen och traditioner. Man har en medvetenhet om, och känner en stolthet för, den egna ortens historia och som utomstånde kan man se det som att man har djupa historiska rötter. Stolssnickeri och frikyrklighet är exempel på sådant som särskilt präglat orten genom historien och som är viktiga signum även idag. ÖSTERVÅLA Tärnsjö Harbo Heby 0 10 km Östervålas placering i Heby kommun och Heby kommuns placering i Västmanlands län och i Sverige Östervåla Mölbelmuseum Gamla gårdar och nya hyreshus Kyrkan som tronar över byn Välrenomerade Gästis 3

4 TIDENS PRÄGLEL I BEGYNNELSEN Trakten kring Östervåla har varit bebodd sedan yngre järnålder och är alltså ganska sent koloniserad (Sigurdsson, 1999). Jordarna var steniga eller vattensjuka och måttligt bördiga. Den skog som fanns i socknen var delvis klen. Dessa relativt knapra förhållanden gav upphov till att kyrkans och adelns anspråk aldrig varit så framträdande i bygden och att en stor grupp av tämligen jämnlika bönder var de dominerande markägarna. JORDBRUK OCH STOLSNICKERI Jord- och skogsbruket var de självklara huvudnäringarna i socknen till långt in på 1900-talet, men för att klara försörjningen på de magra markerna var man även tvungen att finna binäringar. En sådan binäring som kommit att karktärisera bygden är möbelsnickeriet som tog sin början under det tidiga 1800-talet. Det fanns gott om skog lämpad för snickeri och markägoförhållandena gjorde att bönderna själva kunde ta den skog de behövde. Det finns ett tydligt samband mellan jordens bördighet och förekomsten av snickeriverksamhet i socknen. Snickarna höll sig mest norr om samhället, längs Kilgränden mellan Östervåla och Kartan, där det var stenigt och mager jord (Haraldsson, 1999). Söder om samhället, där jorden var bördigare, fanns knappast någon snickeriverksamhet alls talet var en tid då efterfrågan på möbler började bli stor, inte minst i de köpstarka städerna Uppsala och Stockholm som fanns på nära håll. Avsättning fick man också på marknaderna i Sala, Gävle, Enköping, Västerås och Falun. Tillverkningen var småskalig och det var bönderna själva som under lågintensiva perioder i jordbruket lastade sina kärror och åkte till marknaderna. Under 1800-talets gång expanderade tillverkningen kraftigt och specialiserades alltmer till stoltillverkning. Under 1870-talet nådde snickeriet sin kulmen då man även exporterade möbler till Norge, Finland och Ryssland. Vålastolarna hade då blivit ett namn och kvaliteten hade blivit allt mer förstklassig. Allt sedan denna storhetstid har stolsnickeriet varit något man starkt förknippat med bygden. (Götlind och Haraldsson, 1999) Då Tämnaren sänktes på 1870-talet, liksom så många andra sjöar i landet, och ny mark uppodlades fick man mindre tid över till snickeriet. Nytillskottet av åkermark medförde också att behovet av extra inkomster var mindre. Under 1900-talets början var snickeriet på väg att försvinna. Föreningen Svensk Hemslöjd startade då en snickarskola i samhället och förmedlade försäljningen av produkterna vilket gav ett nytt uppsving (Götlind och Haraldsson, 1999). Vålamagasin som sålde möbler från Östervåla fanns vid den här tiden i både Uppsala och Stockholm. Stolssnickeriet har sedan dess gått upp och ner. Idag lever snickartraditionen kvar på orten genom Stilmöbelskolan, Möbelmuseet och det nybildade (2001) Snickarcentrum samt ett antal verksamma snickare. Snickeriernas placering i Östervåla socken (Källa 1) Vålamagasinet i Uppsala (Källa 1) Östervålastolar illustrerade (Källa 2) 4

5 DET SALIGA HÖRNET Under 1800-talets mitt fick väckelserörelsen, som gick genom landet, osedvanligt starkt stöd i bygden. Man talade om Östervåla, Harbo och Tärnsjö som det saliga hörnet. Kanske var det öppenheten för nya influenser, som behovet av bisysselsättningar skapat, som gjorde att man tog till sig väckelsen så starkt. Frikyrkoförsamlingen ökade successivt och på 1930-talet hade Östervåla den största frikyrkliga landsortsförsamlingen i riket. Fortfarande finns både Missionsförsamling och Baptistförsamling kvar i samhället med drygt 180 respektive drygt 70 medlemmar, samt även en mindre frikyrklig församling kallad Herrens Gård. Alla tre församlingarna är aktiva och flera församlingsmedlemmarna är också aktiva i andra sammanhang. Lundahallen Missionskyrkan Tofters Tryckeri har gjort tryckeritraditionen viktig för orten. Liksom stolstillverkningen uppkom denna ursprungligen som en bisyssla under 1800-talet. Idag är företaget en del av Elanderskoncernen som är ledande inom grafisk design i Norden. Gemensamt för de företag som finns på orten idag, vare sig de är stora eller små, är att de har grott och vuxit i Östervåla. ISHOCKEY Något som Östervåla gjort sig känt för på senare år är sitt ishockeylag som under en period var anmärkningsvärt framgångsrika med tanke på ortens storlek. Ishockeyn har varit en viktig sport för Östervåla sedan 1970-talet. Idrottsrörelsen är också i övrigt aktivt och står för en viktig del av fritidssysselsättningen för ett stort antal boende på orten. EN SÄRSKILD ANDA Avsaknaden av styrande adel i kombination med den gemenskap de välutvecklade nätverk som frikyrkligheten skapat har gjort att man i Östervåla haft en alldeles särskild förmåga att ta tag i saker gemensamt. Exempel på detta är byggandet av ishallen Lundahallen och baptistförsamlingens kyrka Korskyrkan, som man hjälpts åt att genomföra på ideell basis. Att orten ligger långt från residensstaden Västerås har dessutom gjort att behovet av en egen företagsamhet alltid varit stort. Resultatet har blivit en särskild företagaranda i bygden, en Vålaanda. ZETTERBERGS OCH TOFTERS Företagsamheten har bland annat tagit sig uttryck ett stort antal småföretag men även ett par som vuxit sig större. Zetterbergs Produkt AB som idag (2001) är kommunens största arbetsplats med ca 190 anställda och tillverkar lastbilspåbyggnader började som en mindre mekanisk verkstad för jordbruksmaskiner Korskyrkan Zetterbergs 5

6 I GRÄNSLANDET DÄR SLÄTTEN MÖTER SKOGEN Östervåla ligger i det område där det mellansvenska jordbrukslandskapet möter den norrländska skogens södra utpost. Det är ett tämligen flackt sprickdalslandskap. Naturgeografiskt hör området samman med Mälardalen (Götlind och Haraldsson, 1999) men Dalälven, som utgör norrlandsgränsen och i detta området också gränsen mellan två vegetatinszoner, löper alldeles norr om kommungränsen. Merparten av socknen (ca 70%) utgörs av mossar eller skog av främst gran med inslag av tall. Det småbrutna landskapet med växlingarna mellan jordbruksmark och skog innebär stor sammanlagd brynzon med ett stort inslag av björk. Också i den lilla skalan ligger Östervåla i gränsen mellan öppen mark och skog. Orten byggdes ursprungligen vid en vik av Tämnaren men landhöjning och utdikning har gjort att sjön idag ligger 5 km från samhället. Den tidigare sjöbottnen har blivit till ett relativt storskaligt produktionslandskap söder och sydost om samhället medan en skogsbygd med småskaliga åkrar tar vid i norr och nordväst. Där slätten möter skogen Falun Gävle ÖSTERVÅLA Mycket brynzon med björk LANDSKAPSRUM Söder och sydöst om samhället öppnar sig landskapet i ett storskaligt landskapsrum. Detta gör att man har vida utblickar från samhällets södra rand och att tätorten ligger väl synlig i landskapet från söder och öster. Gårdarna ligger här samlade längs vägarna och i brynzonen. Norr om samhället delar dungar och skogstungor av åkermarken till mindre landskapsrum. Landskapet här ger ett intryck av lång kontinuitet. Gårdarna ligger också här i brynzonen, men eftersom den är mindre distinkt här upplevs de som mer spridda i landskapet. Örebro Västerås Uppsala Stockholm Den gråa linjen visar gränsen mellan två vegetationszoner: Boreonemoral zon i söder och Sydlig boreal zon i norr. (Sveriges National Atlas, 1996) 6

7 GRÄNSEN FÖR ÖSTERVÅLA Det som Östervålaborna upplever som Östervåla innefattar det område som en gång utgjorde socknen och som idag är skolans och församlingens upptagningsområde. Tätorten är väl avgränsad och det finns naturliga entréer som gör det tydligt för en utomstående att man kommit till ett samhälle. GRÄNSBYGD OCH TILLHÖRIGHET Sett i ett vidare perspektiv ligger orten i den gränsbygd där influenserna från Uppland, Västmanland och Gästrikland möts. Östervåla tillhörde historiskt sett Tiundaland och Örby län som båda var delar av Uppland. Under 1500-talet ansåg dock Gustav Vasa att det var så angeläget att understödja Sala silvergruva att ett nytt län, kallat Väsby eller Salbergs län, tillskapades för gruvans räkning. Östervåla socken blev en del av det nya länet som så småningom kom att införlivas med Västmanlands län (Sigurdsson, 1999). Heby kommun är dock fortfarande en del av Upplands landskap. Frågan om byte av länstillhörighet från Västmanlands till Uppsala län, som varit aktuell i Heby kommun under snart ett halvt sekel, ska ses i ljuset av denna bakgrund. En majoritet av kommuninvånarna var positiva till en ansökan om länsbyte vid en folkomröstning 1998, och i Östervåla var viljan mycket stark km Entréerna till Östervåla från......hebyvägen...tärnsjövägen...uppsalavägen...vägen från Månkarbo Landskapets skiftande karaktär nordost och sydväst om Östervåla (röd markering) 7

8 Att ligga i en gränsbygd medför speciella förutsättningar för ett samhälle. Det hamnar långt ifrån centralorten och därmed avsides, men man har samtidigt tillgång till flera centralorter på rimligt avstånd. Uppsala, Gävle, Västerås, Sala, Tierp, Stockholm och Arlanda ligger alla inom en radie av tolv mil från Östervåla. Bostadssituationen i Uppsala- och Stockholmsregionen gör orter på pendlingsavstånd attraktiva att bosätta sig i. På en ort som Östervåla kan man få ett billigare boende än i staden och samtidigt bo i en rekreativ miljö. Detta har visat sig i en tendens till inflyttning till orten under 1990-talet och i att det är lätt att sälja hus. Gävleborgs län Uppsala län FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA ORTER Det är Uppsala som är stan för de flesta Östervålabor. Det är den viktigaste pendlingsorten utanför kommunen för både arbetstillfällen och gymnasieskola och många väljer även att använda Akademiska Sjukhuset i Uppsala framför Sala lasarett vid behov av sjukvård som inte finns på orten. De flesta Östervålabor väljer också Uppsala för inköp av kläder och annat som inte finns på orten samt för storinköp av mat i viss utsträckning. Nöjesutbudet är ett viktigt komplement till det lokala kulturutbudet. Beroendet av Heby är litet trots att det är kommunens administrativa centrum. Västmanlands län ÖSTERVÅLA km Östervåla i gränslandet mellan tre län. Länsgräns Kommungräns Sockengräns Väg 8

9 PENDLING Sett i ett regionalt perspektiv är Östervålas läge gynnsamt och pendlingen är också en viktig faktor för orten. Eftersom det inte finns någon spårförbindelse är man beroende av vägburen trafik. Bussförbindelserna är bra till Uppsala medan det är det är svårare att ta sig till Sala, Heby, Västerås eller Tierp. Utpendlingen från Östervåla innefattar totalt 658 personen varav 227 pendlar inom Heby kommun och 265 till Uppsala (SCB Ampak 99). Även inpendlingen är stor i förhållande till ortens storlek. Flera som arbetar på Zetterbergs, skolan eller inom vården på orten är bosatta på annan ort. Från övriga delar av Heby kommun pendlar 181 personer till Östervåla socken och ytterligare 134 personer tillkommer från andra kommuner (SCB Ampak 99). 10 MIL 5 MIL Avesta Sala Gävle Tierp Uppsala Västerås Enköping Arlanda Köping Stockholm Örebro Städer inom 5 respektive 10 mil från Östervåla (röd prick). 9

10 DEL OCH HELHET SAMHÄLLET VÄXER FRAM Det förhistoriska Östervåla sträckte sig från Östervåla samhälle till Aspnäs i öster, Stärte i norr och Lindsbro i söder (Tofters, 1980). Tätorten är uppbyggd av de gamla byarna Åby och Hov som låg där vägarna från Tärnsjö, Månkarbo, Uppsala och Heby möttes. De två byarna växte samman till en by som kallades Åby och som var centralorten i Våla härad och Våla socken och senare även i Östervåla kommun som också inkluderade Harbo. Samhället kom så småningom att övergå till att kallas Östervåla, eller i folkmun bara Våla. Den bebyggelse i samhället som finns kvar från tiden före förra sekleskiftet är villor och delar av gårdar längs Åbyvägen och Hovsvägen. Samhället har under 1900-talets första hälft vuxit i måttlig takt i anslutning till den äldre bebyggelsen. Under 1950-talet tillkom områden av egnahemshus söder om Åbyvägen samt norr om den då nytillkomna Centralskolan. Under 1970-talet skedde ett kraf- Häradskarta från 1910 visar kärnan av dagens samhälle:: den två byarna Åby och Hov. Landskapets slätter och skogsområden är sig relativt lika.. Skogsmark Öppen mark 10

11 tigt tillskott av villabebyggelse på tidigare helt oexploaterade områden väst och nordväst om samhället och den lilla mängd bebyggelse som tillkommit sedan dess har byggts i anslutning denna. Samhällets centrum ligger idag vid torget som under 1970-talet anlades på en överbliven åker. Därmed bands Åby och Hov ihop till ett sammanhängande samhälle också i fysiskt avseende. Genom att åkermark fanns att tillgå centralt var det inte någon äldre bebyggelse som fick stryka på foten vid utbyggnaden av centrum, så som i många andra samhällen. Huvudsaklig utbyggnadsperiod inom respektive område: 1920-t eller tidigare 1930-t till 1950-t 1960-t till 1970-t 1980-t eller senare Bebyggelse av blandad ålder Planerad bebyggelse km Åbyvägen åt öster Trädgård längs Åbyvägen Egnahemsområde norr om skolan 70-tals område öster om Hovsvägen 11

12 Entré till Gästisområdet Gästis från gården Östervåla Hantverks Centrum Eklunds MÖTESPLATSER Den främsta mötesplatsen för spontana möten är torget. Kring torget finns mataffärerna Vivo och Konsum samt banker, post, kiosk, café, bibliotek, Fokus, systembolag, pizzeria m m. Torgytan är utformad som en parkeringsplats och i anslutning till torget finns också ett mindre busstorg. En gammal mötesplats är Gästis som rustats upp och tagits i bruk igen som gästgiveri. Med bildandet av Östervåla Hantverks Centrum i intilliggande byggnad håller området kring Gästis på att återfå sin betydelse som viktig mötesplats för orten. Också den tidigare livsmedelsaffären Eklunds i samhällets östra del är en gammal mötesplats, som idag dock förlorat sin roll. Mötesplatser för ordande sammankomster är framför allt kopplade till föreningar eller kyrkor. Skogsvallen är Östervålas folkpark som under talen var känd i landet. Det är fortfarande en plats för evenemang och drivs sedan gammalt i idrottsföreningens regi. Sporthallen och Lundahallen är viktiga mötepunkter inte minst för ungdomar. Hembygdsgården är framförallt sommartid en mötesplats för ortsborna men också en plats för turister, bland annat med anledning av Möbelmuseet som finns placerat där. BOENDE, VERKSAMHETER OCH SERVICE Samhället domineras av bostadsbebyggelse, främst i form av villor. Ett fåtal flerfamiljshus finns bl a vid torget och i de nybyggda områdena i samhällets nordvästra del. Verksamheter ligger främst förlagda till samhällets utkanter med Zetterbergs som dominerande område alldeles söder om samhället. Mindre verksamheter finns även förlagda längs Arosvägen. Kring Dalvägen har under de senaste decennierna vuxit upp ett antal företag som är på väg att utvecklas till ett viktigt verksamhetsområde för Torget från nordväst Sporthallen Hembygdsgården Busstorget 12

13 Utbyggnadsområde för bostäder Torget från sydost C 2 B 3 Östervålas mötesplatser: 1. Torget och busstorget 2. Gästis och Östervåla Hantverks Centrum (ÖHC) 3. Eklunds 4. Skogsvallen 5. Sporthallan 6. Lundahallen 7. Hembygdsgården med möbelmuséet 8. Skolan 9. Missionskyrkan 10. Korskyrkan 11. Svenska kyrkan Större företag: A. Zetterbergs B. Elanders Tofters C. Östervåla kakel och golv 1 11 A 4 Bostäder Verksamhet Blandade funktioner Service/ Handel Del av skolan med skolgården Busstorget med kyrkan i fonden Bostäder och verksamheter längs Arosvägen 13

14 samhället. Handeln är främst lokaliserad till torget och Torgvägen. Bussförbindelserna utgår från busstorget i anslutning till torget och ytterligare någon hållplats inom samhället finns i varje linjeriktning. Skolan är centralt placerad med både torget och sportanläggningen på nära håll. Likaså vårdcentralen ligger centralt och nära Gästis. Vattentornet STRÅK OCH RÖRELSEMÖNSTER Väg 272 från Uppsala mot Gysinge och vägen mot Tierp fungerar som pulsådror genom samhället. För närvarande löper ett projekt för att få turister på väg norrut från Uppsala och Stockholm att välja väg 272 istället för E4. Projketet går under benämningen Tidernas Väg i vilket Gästis, Östervåla Hantverks Centrum och Hembygdsföreningen är delaktiga. Tidernas väg har givit samhället ett tillskott av besökare sommartid. Denna typ av turism innebär en viktig potential för samhället. Också Torgvägen som förbinder torget med skolan är en väg med mycket rörelse, inte minst av gående och cyklister. Gång- och cykelvägnät finns på flera ställen i samhällets utkanter, medan det längs Åbyvägen är svårare att ta sig fram säkert som oskyddad trafikant. Åbyvägen är relativt trafikerad, även med en del tyngre trafik. Lekplats invid torget Vägstandarden på vägen åt Heby (och vidare mot Sala) är dålig och vägen är smal och krokig. Väg 272 mot Uppsala är breddad och rätad med undantag av sträcka i norra delen av Uppsala län. Ån, en outnyttjad resurs Morgon och kväll är rörelsemönsterna styrda av arbetsplatsernas och skolans placering. Arbetstillfällena på orten är främst knutna Zetterbergs produkt i samhällets sydvästra del, Elanders Tofters, Östervåla Kakel och Golv med flera företag längs Dalvägen samt skolan och vårdcentralen Kyrkan 14

15 centralt i samhället. Pendlingen framför allt mot Uppsala är som tidigare nämnts stor och väg 272 är därför vältrafikerad i rusningstid. Det finns också ett stort antal fåmansföretag spridda över samhället och landsbygden, varav flera ligger i anslutning till den egna bostaden. BARRIÄRER En barriär är en gräns som rent fysiskt eller mentalt är svårtraverserad. Såväl väg 272 som Åbyvägen är relativt trafikerade och utgör därför fysiska barriärer i samhället. Åbyvägen har dock karaktären av en byväg och därmed blir känslan av barriär mindre framträdande. Vattendragen som löper genom samhället är väl försedda med övergångar på nödvändiga ställen och upplevs därför inte som barriärer. LANDMÄRKEN Kyrkan och vattentornet är karaktäristiska landmärken som är väl synliga från många platser i och utanför samhället. Vattentornet visar redan på avstånd att man närmar sig ett samhälle av viss storlek. GRÖNYTOR I SAMHÄLLET Det finns endast ett fåtal parkytor i samhället men äldre trädgårdar med uppvuxna träd ger ändå samhället ett lummigt intryck. Missionskyrkan har en mindre park med uppvuxna träd och gräs i vilken de med en skylt uppmuntrar till allmän användning. Invid torget finns en lekplats kringgärdad med häckar och gräs. De två åarna som rinner genom samhället är relativt osynliga gröna inslag. Åarna har potential att ge ett positivt inslag av vatten i samhället. Ett område av öppen mark finns väster om Hovsvägen. Detta är ett centralt läge för en grönyta för allmänt bruk. Också kring korsningen mellan Tierpsvägen och Uppsalavägen finns en grönyta som påminner om resterna av en trädgård. Detta är en viktigt plats för att visa upp samhället och fånga upp den förbipasserande. Barriär Entré Landmärke km 15

16 LIV OCH LEVERNE ARBETE Heby kommun har en hög andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk men även inom industriverksamhet och i byggnadsbranschen. Kanske finns en koppling mellan den gamla snickartraditionen och att många arbetar inom byggsektorn. Små och medelstora företagen är de dominerande i kommunen. Östervåla utmärker sig genom att vara i princip självförsörjande på arbetstillfällen. Ändå sker som nämnt en ganska omfattande pendling. BORT MEN HEM IGEN Flera infödda östervålabor berättar att de valt att flytta ifrån samhället efter grundskola eller gymnasium för att leva stadsliv eller bo utomlands under en period. Då de bildat familj är det dock många som återvänder för att ge sina barn de kvaliteter i uppväxten som de själva upplevt. Denna tendens blir tydlig i befolkningsstatistiken för orten genom en svacka i invånarantalet mellan åldrarna 15 och 35 år, som är som djupast mellan 25 och 30. KULTURLIV Det stora ideella engagemanget på orten ger förutsättningar för ett rikt lokalt kulturutbud i förhållande till ortens storlek. Exempel på detta är bio på Fokus (Folkets hus) två kvällar i veckan och arrangemang på Skogvallen med disco för en yngre publik och dans för de äldre. Körsång arrangeras i de olika kyrkorna, både i samarbete emellan dem och enskilt. Hembygdsgården arrangerar cafekvällar tre kvällar i veckan under sommaren. Gästis som har pubkvällar och andra evenemang, är liksom Skogsvallen ett forum för olika generationer att mötas. Den gamla kyrkskolan fungerar som ungdomsgård och de frikyrkliga församlingarna har också versamhet för yngre, både inom och utom församlingen. Trots att utbudet Midsommar på Hembygdsgården på orten är relativt stort är det mer lockande för många yngre att åka till Uppsala på lördagskvällen. På orten finns också flera årliga evenemang så som Östervåladagen, Kulturdagar på Aspnäs, sista april på Skogsvallen, skolavslutningen, Sommarbyn på Missionskyrkan, midsommarfirande på Hembygdsgården, julskyltning, dans på tjugondag Knut m m. Det finns också flera sportevenemang så som Våla-Heby cupen i fotboll, Kilgrändsloppet och Vålatrampet. Uppslutningen är god vid de flesta evenemang, både ifrån samhället och utifrån. Frikyrkliga evenemang drar mest frikyrkligt engagerade, vilket ger en viss uppdelning mellan frikyrkligt och icke frikyrkligt folk. 16

17 Färnebofjärden GYSINGE Hedesundafjärden Toften Storskogen ÖSTERVÅLA Aspnäs Tämnaren HARBO TIERP NATURLIV Närheten till naturen är en viktig kvalitet för Östervåla. Var och en finner sina egna stigar snarare än att man söker sig till särskilda naturområden. Aspnäs är dock en plats dit man gärna gör en söndagsutflykt och det är också ett område som är avsatt som Toften naturreservat. Till ett litet naturreservat vid Skogbo norr om samhället söker sig flera botaniskt intresserade under blomningstiden för den sällsynta orkidéen guckusskon. Guckusskon har också blivit något av en ortsblomma för Östervåla. Östa och Gysinge vid Dalälven besöks ibland av östervålaborna. Tämnaren är en bra fågel- och fiskesjö och även skridskosjö vintertid. Många Östervålabor har sina sommarställen där eller också vid skogssjön Toften i socknens norra del. Mellan Toften och samhället finns ett parti av äldre skog som i folkmun kallas Storskogen. Nära samhället används området kring Lundavallen i samhällets norra del för rekreation och motion. Vintertid används den lilla skidbacken Lapphällarna för utförsåkning. Jakt och fiske är stora intressen på orten, liksom i de flesta orter med skog och vatten inpå knuten. Det finns ett flertal jaktlag. Fiskesjöar är främst Tämnaren och Toften km Färnebofjärdens nationalpark och naturreservat i Östervålatrakten 17

18 STARKA SIDOR Det finns många generella fördelar med ett samhälle som Östervåla, så som närhet till service inom orten, den sociala tryggheten, närheten till naturen och lugnet. Men det finns också mer specifika styrkor för Östervåla. Företagsamheten och det stora ideella engagemanget är styrkor som gör det möjligt att förverkliga de önskemål och behov man har på orten. Det gör också att man ser positivt på framtiden, vilket i sig är en viktig förutsättning för en orts utveckling. Det stora engagemanget i kyrkor och föreningar gör att det finns välutvecklade nätverk mellan ortsborna, vilket är en förutsättning för företagsamheten. Östervålaborna är måna om de värden och traditioner som finns på orten och man har också kraften att ta vara på detta. Närheten till den expansiva Mälardalsregionen är en styrka som gör att man i Östervåla har tillgång till både landsbygdens och stadens fördelar samtidigt. Ett stort utbud av service och arbetstillfällen finns därför inom ett relativt kort avstånd från orten. Att väg 272 går genom samhället gör att många resande norrut från Uppsalaområdet passerar samhället, i synnerhet med anledning av projektet Tidernas väg. Korsningen mellan Uppsalavägen och Åbyvägen har goda förutsättningar att fånga turisten och få denne att svänga av. Det finns mycket bevarat av såväl traditioner som bebyggelse på orten och det finns en stor medvetenhet och stolthet över detta. Snickeritraditionen tas till vara genom Möbelmuseum, Östervåla Hantverks Centrum, Kartans snickeri och Stilmöbelskolan. Gästis och Hembygdsgården är också exempel på viktiga platser som visar ortens traditioner och kvaliteter för den utomstående. Det är viktigt att underlätta för bevarande och utvecklande av dessa verksamheter och platser och göra det lätt att besöka dem genom god skyltning och möjlighet att ställa sin bil i närheten. Det finns stora inneboende kvaliteter i Östervåla som plats. Man har tillgång till en varierande natur av skog, öppen mark och sjöar nära inpå samhället. Det finns gott om arbetstillfällen och en för ortens storlek relativt stor inpendling. Eftersom Östervåla är den naturliga centralorten i kommunens norra del finns ett gott serviceutbud inom orten. Ishockeyn är en viktig faktor för att få unga att stanna kvar på orten. 18

19 SVAGA SIDOR Precis som det finns generella fördelar för ett samhället som Östervåla finns det också generella nackdelar. Den sociala tryggheten har sin baksida i att man inte kan vara anonym. Den service och det kulturutbud som finns nära inpå är trots allt begränsat. Men det finns också specifika svagheter för Östervåla. Torget ligger naturligt placerat men är inte utformat på ett sätt som motsvarar dess roll som kärnan i ett samhälle och är heller inte attraktivt. Det har dock potential att bli en välfungerande mötesplats för både spontana möten och arrangemang. Det rika utbudet i städerna omkring är ett hot genom att det lokala utbudet riskerar att konkurreras ut. Detta gäller såväl för inköp som nöjen. Det kan vara lockade i synnerhet för ungdomar att dra till stan särskilt som det kan vara svårt att hitta fritidssysslesättningar på orten om man varken är idrottsintresserad eller kyrkligt engagerad. Kommunikationerna till både Heby Sala, Gävle och Tierp är dåliga, vilket begränsar möjligheterna till pendling åt andra håll än mot Uppsala. Länstillhörigheten (till Västmanlands län) är en nackdel för möjligheten att synliggöra Östervåla i Uppsala, för inflyttningsförhållandena och för känslan av tillhörighet. Vattendragen som går genom samhället är dåligt tillgängliga och är en outnyttjad potential. 19

20 FRAMTIDEN FÖRETAGARANDA I TIDEN En bevarad lokal identitet i en tid av globalisering beror mycket på hur man hanterar nya intryck. Östervåla är skapat utifrån att man tagit till sig ideer utifrån och förenat det med det egna. Man har införlivat nyheter med det man haft istället för att låta sig införlivas i det som kommit utifrån. Det avspeglas i hela samhällsstrukturen med mångsyssleriet, företagarandan och binäringarna. Man har haft en förmåga att själv styra över det man tagit till sig. Kanske är detta en viktig faktor i det som skiljer en bruksort eller liknande från en ort som Östervåla. I bruksorten har man varit starkt styrd av det som kommit utifrån medan man i Östervåla alltid haft ödet i egna händer. Att initiativkraften redan finns på orten påverkar också kommunens roll som för Östervålas del har sin viktigaste uppgift i att underlätta för lokala initiativ att realiseras. Detta kan ta sig uttryck i att man genomför en strategisk planering för orten på fördjupad översiktsplanenivå för att möjliggöra en snabb ärendehantering m m. Östervålas styrkor är strakt förknippade med det stora lokala engagemanget. Om detta försvinner i nästa generation på grund av förändrade intressemönster försvinner en viktig del i Östervålas identitet. EN ORT I REGIONEN Det är viktigt att Östervåla inte bara blir en sovstad till Uppsala. Östervåla har alltid haft traditionen att klara sig själv och skapa det man behövt på orten. Företagsamheten i Östervåla har just framkallats av det långa avståndet till händelsernas centrum. Med de successivt förbättrande kommunikationerna har avstånden blivit kortare och man ligger inte längre avsides utan relativt nära den expanderande Uppsala/Stockholmregionen. Detta är givetvis en möjlighet men en som måste behandlas med försiktigthet. Närheten till Uppsala kan också utvecklas till ett beroende som inte är av godo. VAD ÄR ETT BRA LÄGE? Om ökad rörlighet fortsätter att vara en trend blir kanske istället en orts eller stads läge i förhållande till bra flygförbindelser det avgörande för om dess läge är bra eller dåligt. Sett i det perspektivet är Östervålas läge i förhållande till Arlanda ett framtidsläge. INKÖPSMÖNSTER Ett hot mot handeln är det förändrade inköpsmönster som är en allmän trend i samhället idag. Man gör storinköp under helgerna på stormarkander utanför någon stad. Östervålaborna bekräftar att det gäller också dem. Östervåla ligger dock så långt ifrån närmaste större stad att det är osannolikt att handeln på orten kommer att konkurreras ut helt. Risken finns dock att det enbart kommer att finnas underlag för snabbköp med begränsat utbud av dagligvaror. Detta kan bli problem för de äldre i samhället som har dåliga möjligheter att komplettera sina inköp på annan ort. Dagligvaruhandelns överlevnad kan östervålaborna delvis påverka själva genom att handla lokalt. För att bibehålla konkurrensen inom dagligvarouhandeln på orten är det viktigt att både Vivo och Konsum får bibehålla centrala lägen med möjlighet till parkering. För affärsverksamhet generellt är det viktigt att vara öppen för olika lösningar, även om det kan innebära förändring av någon detaljplan. Det är dock lämpligt att styra ny handel till området kring torget då det är möjligt, för att skapa ett levande centrum. KOMMUNIKATIONER Förbättrad vägstandard och bättre bussförbindelser till Heby, Sala och även Gävle skulle bredda möjligheterna till arbetstillfällen och även annan service. Den ännu ej utbyggda vägsträckan längs väg 272 mot Uppsala skulle ytterligare öka komforten längs denna sträcka. 20

21 NEUTRALA MÖTESPLASTSER Det är viktigt att värna om de mötesplatser som är oberoende av kyrklig tillhörighet för att det ska finnas möjlighet för alla ortsbor att träffas. Sådana mötesplatser är exempelvis Skogsvallen och Hembygdsgården under utomhussäsongen samt Gästis och Fokus för sammankomster inomhus. Torget skulle då det byggs om också kunna få en roll som neutral mötesplats. Att få ett badhus till orten är ett önskemål från flera ortsbor. Ett badhus skulle sannolikt bli en viktig mötesplats för spontana möten under vinterhalvåret, när folk annars möts mindre. Det skulle också vara en mötesplats för möten över generationsgränserna. UTBYGGNADSOMRÅDEN Det är viktigt att samla nya verksamheter till Dalvägen där det finns plats och behov för nytillskott. Att samla verksamheter till ett ställe underlättar interaktion och samarbete mellan dem. Dalvägen ligger skyddat så att verksamheterna inte blir det man först möts av då man närmar sig samhället, så som i många orter. Att nya verksamheter förläggs till Dalvägen ger också goda förutsättningarna för att de arbetande använder Gästis som lunchställe. Idag finns en brist på lägenheter i samhället, vilket drabbar både de yngre och äldre som vill bo kvar på orten. Flera äldre stannar kvar på gården eller i huset, kanske ute på landsbygden, trots att de hellre skulle ha en markplanslägenhet inne i samhället. Byggande av äldreboende i samhället skulle alltså tillfredställa ett behov hos de äldre och samtidigt frigöra hus för nya att flytta in i. Det är alltså viktigt att planera för nya flerfamiljshus i samhället. Vid planering av utbyggnadsområden är det viktigt att ha ett medvetet förhållningssätt till övergången mellan tätort och landsbygd. Det nytillskott av beyggelse som tillkommit det senaste decenniet har tillkommit i gränszonen mellan tätorten och skogen. Östervåla är utbyggt i randzonen mellan skog och åker med en tydlig gräns mot åkermarken. Längs vägarna drar samhället ut sig i armar. Detta sätt att bygga gör kopplingen mellan landsbygd och tätort tydlig på två sätt. Man har åkermarken som påminner om ortens jordbrukstradition inpå knuten och samtidigt finns den tydliga kopplingen mellan landsortsbebyggelse och tätortsbebyggelse genom armarna av hus längs vägarna. LÄNSTILLHÖRIGHET Det är uppenbart att det skulle vara flera påtagliga fördelar med att, med Östervålas läge, tillhöra Uppsala län. Många av fördelarna är kopplade till möjligheten att synliggöra Östervåla i Uppsala. Boende i Uppsala som vill flytta utanför stan, exempelvis, söker bostäder inom Uppsala län därför att de söksystem som finns i tidskrifter och på internet är uppdelade länsvis. Det kan alltså hända att de finner sig ett hus i Tierp som ligger längre från Uppsala utan att ha känt till utbudet i Östervåla. Annan marknadsföring av orten i Uppsala skulle också underlättas. Idag är det svårt att upplysa Uppsalaborna om arrangemang och tillställningar i Östervåla. Men det är inte bara de praktiska förhållnadena som är skäl för länsbyte, utan också känslan av tillhörighet. INFLYTTNING Det är viktig att vara tillmötesgående mot inflyttande, men utan att det sker på bekostnad av ortens helhetsmiljö. En dialog bör kunna upprättas med bygglovssökande för att hitta en bra lösning för nytillskott av byggnader. Genom att ha en fördjupad översiktsplan för samhället att utgå ifrån kan förändringar av samhället underlättas och processen göras snabbare utan att förhastade beslut tas. 21

22 IDÉSKISSER OCH FÖRSLAG TORGET Det är viktigt att utveckla det centrum som finns och fungerar som mötesplats till en attraktiv plats och en plats att vistas på. Som mötesplats i samhället är torget helt beroende av kringliggande funktioner i form av affärer, banker o dyl. Finns för få funktioner av denna typ kvar kring torget försvinner dess roll. Förslag för torgets framtida utformning är redan fastställt och kommer att medföra att torget blir en plats för vistelse istället för en parkering. Men torgets kvaliteter som plats ligger också i kringliggande byggnaders karaktär. De utformningsideal som förespråkades på 1970-talet upplever vi inte som odelat positiva idag. Med relativt enkla medel skulle dock en större helhet kunna prägla torgets fasader. Med gemensamma drag i färgsättningen, puts på Vivohusets fasad m m skulle man kunna nå långt. Fokus skulle kunna lyftas fram så som viktig gemensam (och neutral) lokal för kulturella evenemang genom någon form av dekoration på den idag tämligen anonyma byggnaden. Fokus idag Fokus med fasad som visar på dess roll som nöjeslokal 22

23 FÅNGSTPLATSEN Korsningen mellan Väg 272 och Åbyvägen är en viktig plats för att fånga den genomresande. Den har goda förutsättningar att bli en välkomstport för samhället då det finns små, välhållna grönytor på alla sidor om korsningen, inramade med en hög granhäck på två håll. Den pittoreska kyrkskolan och ett annat äldre hus är de byggnader som dominerar. Som resande från söder har man just passerat kyrkan och man är därför väl medveten om att man kommer in i centrum av ett samhälle. Skyltning om lokala begivenheter finns i korsningen, men placerad så att den är svår att se när man befinner sig i valsituationen av att svänga av eller fortsätta vidare. Denna plats skulle kunna utformas för att ännu tydligare fånga resenären. I och med projektet Tidernas väg blir förmågan att fånga resenärer längs väg 272 extra viktig för orterna längs vägen. Kyrkskolan som används som ungdomsgård skulle kunna kombineras med caféverksamhet, åtminstone sommartid. Genom att ha en uteservering mot vägen skulle korsningen fungera ändå tydligare som fångstplats Perennplantering lockar en med sin färg och form att svänga av mot centrum. Skylten över Östervålas begivenheter har synliggjorts. (Jfr tidigare placering framför kyrkskolan på bilden nedan). Vid infarten till Östervåla passerar man kyrkan......och fortsätter mot trevägskorsningen där man......avgör om man vänger in till centrum eller ej. Kyrkskolan ligger placerad invid korsningen. 23

24 CENTRUMPARKEN OCH ÅPROMENADEN Området kring Åbyån på västra sidan om väg 272 utgör en grönyta som skulle kunna utformas mer medvetet för en ökad användning. Promenadstråk och sittplatser skulle kunna anläggas och träd och buskage planteras. Gräsplan för lek och spel skulle kunna anordnas. Denna plats skulle likt torget kunna bli en neutral plats för gemensamma aktiviteter utomhus. Promenadstråket skulle kunna fortsätta längs ån österut förbi kyrkan och kyrkskolan, längs åkerranden med utsikt mot Zetterbergs och sedan längs Kartaån tillbaka till samhället. Genom att koppla ihop stråket med Gästis skulle det kunna bli något som får matgästen att ta en promenad efter maten. Detta förutsätter att stråket är gjort som en slinga, eftersom man sannolikt har bilen parkerad vid Gästis. Man skulle därför kunna börja åpromenaden vid Kartaån och avsluta vid kyrkskolan, ta en glass på ett eventuellt café där och sedan gå tillbaka längs Åbyvägen. Slingan skulle också kunna vara en presentation av Östervåla som bygd, då den skulle kunna visa på viktiga faktorer som präglat samhället. En skylt vid kyrkan skulle kunna berätta om denna. Då man ser Zetterbergs skulle en ny skylt kunna berätta Zetterbergs historia och betydelse för orten. När man vid Kartaån kommer in i en dunge av björk skulle ytterligare en skylt kunna berätta om snickeritraditionen och om björken roll i denna. För att miljön längs ån skulle bli attraktivare att promenera längs skulle man få genomföra en röjning av viss skräpig vegetation samt anlägga spänger, broar och gångar längs stråket. Ån och den öppna ytan väster om Hovsvägen idag En enkel gång längs ån gör den tillgänglig. Enkla broar gör det lätt att ta sig över. I centrumparken finns buskage, gräsmattor och gångvägar, bollplan med mål och bänkar att slå sig ner på. 24

25 TROTTOAR LÄNGS ÅBYVÄGEN Idag finns en bred trottoar längs Åbyvägens västra del från Uppsalavägen till Vårdcentralen. Öster om denna är det dock svårare att ta sig fram säkert som oskyddad trafikant. Det skulle förbättra tillgängligheten för gående och uppmuntra till promenerande i samhället om en trottoar anlades längs hela Åbyvägen. I all synnerhet behövs möjligheten att kunna gå från torget till Gästis på ett säkert sätt. I förlängningen skulle den kunna fortsätta till gamla Eklunds, som med fördel skulle kunna användas för handel eller annan service av något slag. SKYLTNING I Uppsala är väg 272 endast skyltad mot Gysinge. Att Östervåla finns längs vägen får man veta först när man är där. För att göra Östervåla synligt är det viktigt att det är skyltat redan i Uppsala. Åbyvägen idag En trottar gör det enkelt för gående att röra sig mellan torget och Gästis 25

26 KÄLLOR SKRIVNA KÄLLOR Götlind. A. och Haraldsson. K. Fyra företagarbygder porträtt av lokalt näringsliv utanför storstaden. Nya jobb och företag. Rapport nr 8. Heby kommun Kulturminnesvårdsprogram för Heby kommun SCB Ampak 99, Heby kommun Tofters, K Snormossen, Östers kullar och landbobröd - om gamla ägoformer och bebyggelseplatser i Östervåla. Vår Hembygd 4. Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum Östervålastolar- tradition, bygd, tillverkning - Sigurdsson, J. Trä bröt bygd - Haraldsson, K. Den tidiga snickeriindustrins framväxt i Östervåla BILDKÄLLOR 1. Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum Östervålastolar- tradition, bygd, tillverkning 2. Östervåla Hembygdsförening, vykort Foton utan angiven källa är tagna av författren. 26