Håller på med att byta serviser i en ekonomisk förening med 13 radhuslängor.

Transkript

1 Ansvarig för servis Postad av Lars Blomkvist - 09 maj :55 Håller på med att byta serviser i en ekonomisk förening med 13 radhuslängor. Det kom upp lite frågor om ansvar ang servisbytet och hur föranmälan skulle fyllas i till Fortum. Man kan ju tro att det är den ekonomiska föreningen som har ansvaret på samtliga serviser i området MEN så enkelt är det tydligen inte. Nya servisen som ska bytas ägs och ska "installeras" av kunden. Fråga. Vem är kunden och ansvarig när Fortum säger att det inte är den den ekonomiska föreningen tekniskt sett och i deras system i detta fall en privatperson i hus nr 25? Postad av Slugge - 09 maj :33 Låter ju lite lagom förvirrat, du byter serviser men vet inte vem som äger kablarna? Om det är serviser så är det nätägarens, dvs Fortums, men det låter inte som du fått uppdraget från dem? Fundera över var mätarna sitter och vem som äger dessa, föreningen eller Fortum? Vems är skåpet till höger om Fortums markskåp? Har ni inte begärt kabelvisning, där framgår på Fortums kartor vilka som är deras ledningar. Postad av Lars Blomkvist - 09 maj :08 Det är inte serviskabeln som ska bytas utan servisen som jag skrev Det är vem som har ansvaret för servisen frågan var. 1 / 9

2 Postad av Patrik Hedlund - 10 maj :40 Är inte servis och servisledning samma sak? //Patrik Postad av Markus Ågren - 10 maj :57 Vet inte om jag exakt uppfattar dig rätt. Du menar att servisledningen som går till en fördelning som sitter på fasaden eller liknande på en "tomt", elleverantören har då dragit in en "grövre" servisledning till denna fördelning och på fördelningen har man sedan dragit ut 3 st matningar till varje "tomt" där en mätare är monterad. Så den "kund" som äger tomten där fördelningen är monterad äger även servisledningar som går till resten av tomterna för elleverantören menar att man lämnar sitt ansvar där man fördelar servisledningen som man dragit in. Typ något sådant som du menar? För då måste den person som äger tomten med fördelningen ha kontroll på serviserna som går till resten av tomterna. Postad av Slugge - 10 maj :13 Njae, för mig är definitionen på en servisledning att den tillhör nätägaren. Som i bilden ovan, serviskabeln förser kundens skåp, därifrån är det kundens anläggning. Är skåpet nätägarens är det en fördelningskabel istället. 2 / 9

3 Är det en skarvlåda som bilden ska föreställa kan det ändå vara nätägarens men vitsen med skåpet där verkar vara att ansvarsområdet övergår till bostadsförening men i detta fallet verkar det bara finnas en ekonomisk förening så då gissar jag att de boende själva ansvarar för respektive "hus" dvs, mätartavla och inåt. Verkar lite konstigt här, någon har beställt byte på en anläggning som eventuellt tillhör någon annan, hur kan man motivera att denne ska bekosta detta, det verkar ju fungera idag.. Postad av Lars Blomkvist - 10 maj :40 Patrik Hedlund skrev: Är inte servis och servisledning samma sak? //Patrik Nej, serviskabeln förser en servis (servislåda), i lådan sitter kundens servissäkringar för anläggningen. I detta fall 63A utan mätare för dessa sitter hos respektive kund. Undrar om husägare i nr 25 vet att dom är ansvariga för servisen (lådan) om något skulle hända? Jag har tjafsat med Fortum ett tag om detta och fått svaret att det är knepigt med ansvaret och enligt Fortum är det hus nr 25 som har ansvaret i detta fall. Då var min följdfråga vem som ska stå på servisändringen för en offert som skickas ut från Fortum. Inget svar på denna fråga, men det gick tydligen bra att skriva den ekonomiska föreningen på servisbytet till Fortum som dom tekniskt enligt Fortum inte är ansvariga för? Eller. Skulle det inte vara friköpt tomt som vissa inte har gjort, är det då kommunen som är ansvarig för servisen? Postad av Patrik Hedlund - 10 maj :39 3 / 9

4 Jag har i alla fall lärt mig att en servis är en servisledning, medans det sitter servissäkringar i servislåda. //Patrik Postad av Michell Andersson - 10 maj :42 Servis är den del som ansluter den enskilde till den allmänna distributionen. Detta gäller vatten, gas, tele och även el. Alltså ledningen. Lådan heter servislåda. I en anläggning med flera abonnenter sätter man servissäkringar för att kunna ha enskilda mätarsäkringar. Om det är en anläggning med endast en abonnent så finns endast en mätare varpå det inte finns behov för servissäkringar. Vissa vill kalla de säkringar som finns i anläggningar med endast en abonnent för både servis- och mätarsäkringar ändå. Det kan de gott få göra om de vill I din anläggning som beskrivs ovan ska man kalla den enskilde ledningen utifrån för servis. Denna ledning ägs av nätägaren. Pyssla inte med denna kabel. Lådan är en servis låda och utgör leverans punkt från nätleverantör. Den är fastighetsägarens egendom. I denna sitter gemensamma servissäkringar, de avgiftsbestämmande gällande anslutningsavgiften. Det är även till denna punkt nätägaren ska leverera el av god kvalité (max 10% spänningsfall o s v). Efter denna låda så ska du inte kalla det servis längre. Stigare är en mer korrekt benämning, eller huvudledningar. Dessa ledningar ägs av fastighetsägaren. Nätägaren kan ändå ställa vissa krav på dessa ledningar. Man kan t ex begära in huvudledningsschema om ni ska genomföra förändringar på dessa. Man vill ju säkerställa att det inte sker någon olaga kraftavledning. Den delen av kabeln som är förlagd på en särskild fastighetsdel tillhör ägaren av den aktuella fastighetsdelen. Mätarsäkringarna kommer efter detta. Det är dessa som avgör avgift och typ av elnätsabonnemang. 4 / 9

5 I en annan tråd i detta forum så kan man läsa att dessa sällan behöver vara mer än 16 A till 3~ lägenheter. (Utöver detta så finns servisledningssäkringar också. Det är säkringarna i matande kabelskåp eller nätstation som utgör kortslutningsskydd för kabeln. Överlast skyddet utgörs av servissäkringarna i kunds kabel ände.) En servis kan även vara gjord av porslin och dukas fram vid Nobelmiddagen. Postad av Mats Jonsson - 10 maj :16 Michell är väldigt nära definitionerna i SS , Anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet.: 3.13 servis sammanfattande benämning för servisledning och servissäkring samt i förekommande fall lastbrytare eller effektbrytare och eventuell servisinföring 3.14 serviscentral kopplingsutrustning till vilken servisledning ansluts och som innehåller kundanläggningens anslutningspunkt 3.15 servisledning ledning med vilken kundanläggning ansluts till nätägarens distributionsnät 3.16 servisledningssäkring säkring eller motsvarande överströmsskydd (kortslutningsskydd) i servisledningens utgångspunkt 3.17 servissäkring säkring eller annat överlastskydd i servisledningens slutpunkt Postad av Lars Blomkvist - 10 maj :39 5 / 9

6 Nu var inte frågan jag hade om det heter servis, låda, central mm. Eller om jag ska pilla på servisledningen mm Vem är ansvarig för servisen (centralen, lådan mm) om det skulle ske en olycka? Postad av Michell Andersson - 10 maj :31 Anläggningsinnehavaren har ansvaret för att dennes anläggning är säker, precis som vanligt. Vem är anläggningsinnehavare till stigarna då? Jag skulle säga att den som äger byggnadsdelen som kabeln är förlagd på är anläggningsinnehavare för aktuell del. Det baserar jag på hårda fakta hämtad direkt från min livliga fantasi. Sen tycker jag att samfälligheten borde vara anläggningsinnehavare då de är det för den gemensamma utebelysningen t ex. Å andra sidan, efter samtal för ett tag sen till ESV, så har den som har rådighet över anläggningen (den som faktiskt brukar den och har lite insyn över status o s v) också ett ansvar. Om det finns någon dom som stödjer detta vet jag inte. Kan ha varit enligt inspektörens goda tycke också. Tycker dock att det finns en viss rimlighet i att tänka så. Postad av Slugge - 11 maj :49 Vet inte riktigt vad TS syftar på eller vad han tänker byta men pratar vi servislådor så är normalt nätägaren ansvarig till första anslutningspunkt, dvs uppstår problemet på den sidan säkringen får nätägaren åtgärda, byta säkringselement, skarva kabel, passdel osv.. Många lådor är även massafyllda då inkommande är papperskabel och då kan man tänka sig att massan är nätägarens ansvar men i detta fallet verkar det vara plastkabel. 6 / 9

7 Postad av Lars Blomkvist - 11 maj :00 Michell Andersson skrev: Anläggningsinnehavaren har ansvaret för att dennes anläggning är säker, precis som vanligt. Vem är anläggningsinnehavare till stigarna då? Jag skulle säga att den som äger byggnadsdelen som kabeln är förlagd på är anläggningsinnehavare för aktuell del. Det baserar jag på hårda fakta hämtad direkt från min livliga fantasi. Sen tycker jag att samfälligheten borde vara anläggningsinnehavare då de är det för den gemensamma utebelysningen t ex. Å andra sidan, efter samtal för ett tag sen till ESV, så har den som har rådighet över anläggningen (den som faktiskt brukar den och har lite insyn över status o s v) också ett ansvar. Om det finns någon dom som stödjer detta vet jag inte. Kan ha varit enligt inspektörens goda tycke också. Tycker dock att det finns en viss rimlighet i att tänka så. Håller med i detta. Flera ställen på radhus sitter servisen samt mätare mm i gavlarna på radhusen och det kan väl rimligtvis inte vara husägaren som råkar ha denna gavel som är ansvarig för anläggningen? Postad av Olle Andersson - 11 maj :14 Lars Blomkvist skrev: Håller med i detta. Flera ställen på radhus sitter servisen samt mätare mm i gavlarna på radhusen och det kan väl rimligtvis inte vara husägaren som råkar ha denna gavel som är ansvarig för anläggningen? Hur ser fastighetsindelningen ut? 7 / 9

8 När du skriver friköpta tomter så antar jag att du menar tre stycken tomträtter inom samma fastighet? Man måste skilja på de juridiska begreppen fastighet, tomträtt, byggnad, lägenhet och anläggning. Fastighet är, kortfattat, enligt första kapitlet i Jordabalken ett mark- eller vattenområde eller en volym som utgör en rättslig enhet. Den ska ha ett namn som skall återfinnas i allmänt register. Hos kommun eller lantmäteri. Tomträtt är inget fysikt man kan ta på utan är mer eller minde en överenskommelse mellan fastighetsägare och tomträttsinnehavare. Begreppet definieras enligt Lagen om nyttjanderätt till fast egendom. Att man på "mäklarspråk" säger tomt om fastighet eller liknande är helt enkelt för att det är så det heter i folkmun. Ingen skulle köpa en villa om de visste att man "lånar" marken av t.ex kommunen... Byggnad definieras enligt plan- och bygglagen, lite nerkortat och förenklat till konstruktion som har tak, med eller utan väggar, samt är konstruerad så att människor kan uppehållas i den. Lägenhet har en tudelad definition inom fastihetsrätt. Det kan antingen röra sig om en samling jordegendommar eller så kan det röra sig om "som ett eller flera utrymmen i en byggnad som i upplåtelsehänseende utgör en självständig enhet" Anläggning är en konstruktion som inte är en byggnad. Det kan vara en kabel, vattenledning, en väg eller en bro... t.ex... Om det är så som jag förstår det har vi en Fastighet, vilken är indelad i 3st tomträtter, på fastigheten står även en byggnad, i vilken/vilka det finns 3st lägenheter. Jag tycker det borde vara den juridiska ägaren av fastigheten som äger och ansvarar för kabeln. 8 / 9

9 Rådighet över anläggningen är något som tillämpas i de fall den egentliga anläggningsägaren inte rimligen kan utöva kontroll av sin egen anläggning. T.ex i en bostadslägenhet är det inte rimligt att fastighetsägaren ska springa och kolla att anläggningen är säker i varje lägenhet... Postad av Örjan Borgström - 11 maj :19 Det byggdes på 50 och 60 talet radhus med flera olika gemensamma serviser, vatten el, avlopp, fjärrvärme. Det finns inte alltid en samfällighetsförening som kan ta ansvaret för de gemensamma anläggningarna och då blir det knepigt med ansvarsfrågan. Bodde själv i ett sådant radhus i många år där vi t ex hade en gemensam vatten mätare. Den som bodde i huset där mätaren satt fick hela vattenräkningen. Sen gick han och delade ut inbetalningskort till oss andra. Skulle frågan ställas till sin spets skulle vi nog tvingas att starta en samfällighet. Men så länge det fungerar och ingen klagar så. Postad av Mats Jonsson - 11 maj :23 Michell Andersson skrev: Å andra sidan, efter samtal för ett tag sen till ESV, så har den som har rådighet över anläggningen (den som faktiskt brukar den och har lite insyn över status o s v) också ett ansvar. Om det finns någon dom som stödjer detta vet jag inte. Kan ha varit enligt inspektörens goda tycke också. Tycker dock att det finns en viss rimlighet i att tänka så. Regeringen skriver i förarbetena till ellagen att med innehavare avses den som faktiskt innehar en anläggning oavsett om innehavet grundas på äganderätt eller nyttjanderätt. Så Elsäkerhetsverkets svar har nog i alla fall stöd i propositionen till ellagen. 9 / 9