Fokusrapport. Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär. Stockholms läns landsting

Transkript

1 Medicinskt programarbete Q Fokusrapport Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär Stockholms läns landsting 2009

2

3 Q Fokusrapport Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär Författare Ingvar Krakau Lars Agréus Per Hellström Sten Holm Jan-Eric Olsson Dag Stockeld ISBN FR:2009:04

4

5 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Produktionssamordning, Stöd till Kunskapsstyrning i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställarna. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. Fokusrapporterna ska lyfta fram och belysa angelägna förbättrings- och utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården genom att beskriva dagsläget och tänkbara åtgärder. De ska också beskriva metoder och verktyg att använda i arbetet med att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. De ska vara ett underlag i dialogen mellan politiker, beställare och producenter i det gemensamma arbetet med att skapa den goda vården. 2

6 Innehåll Kvalitetsindikatorer och uppföljnings- protokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär... 4 Bakgrund... 4 Uppdraget... 4 Huvudintressenter... 4 Deltagare i arbetsgruppen... 4 Resultat... 5 Kvalitetsindikatorer... 5 Kvalitetsuppföljning av handläggning vid reflux... 5 Kvalitetsuppföljning av handläggning vid dyspepsi... 6 Andra typer av patientenkäter... 6 Kvalitetsuppföljning med Vårdguiden... 6 Sammanställningar av kvalitetsdata från patientjournaler... 6 Bilaga 1. Förslag till kvalitetsindikatorer... 8 Sammanställning över valda indikatorer Bilaga 2. Svarsformulär för kontroll vid behandling Bilaga 3. Resultat vid kvalitetskontroll vid behandling av refluxsjukdom

7 Kvalitetsindikatorer och uppföljningsprotokoll för vård och behandling vid övre gastrointestinala besvär Bakgrund I det regionala vårdprogrammet Övre gastrointestinala besvär (maj 2007) redovisas översiktligt förslag till utvärdering och uppföljning, dock utan angivande av några kvalitetsindikatorer. Under arbetet med vårdprogrammet påbörjades framtagning av variabler för systematisk kvalitetsuppföljning; Ett validerat protokoll för uppföljning av patienter med refluxsjukdom, det s.k. KURT-formuläret (KvalitetsUppföljning av RefluxTerapi) har testats vid ett par vårdcentraler. Uppdraget Landstingets sakkunnigkommitté beslutade att uppdra åt en arbetsgrupp (den ursprungliga programgruppen, senare kompletterad enligt nedan) att ta fram uppföljningsbara kvalitetsindikatorer, samt protokoll för systematisk uppföljning av behandling vid övre gastrointestinala besvär och patientnytta. Huvudintressenter Allmänläkare, gastroenterologier, endoskopister, Enheten Stöd kunskapsstyrning, Hälsooch sjukvårdsnämndens förvaltning. Deltagare i arbetsgruppen Ingvar Krakau, sammankallande, docent, specialist i allmänmedicin, Centrum för allmänmedicin. Lars Agréus, professor, specialist i allmänmedicin, Centrum för allmänmedicin Per Hellström, professor, gastroenterolog, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Sten Holm, koordinator, Stöd till kunskapsstyrning, Landstingsstyrelsens förvaltning. Jan-Eric Olsson, specialist i allmänmedicin, Axelsbergs vårdcentral. Dag Stockeld, överläkare, Kirurg- och urologkliniken, Danderyds sjukhus. Per Stenström (adjungerad), specialist i allmänmedicin, VD Medrave Software AB. 4

8 Resultat Kvalitetsindikatorer Följande sex kvalitetsindikatorer har tagits fram. Indikatorerna är uppställda enligt den modell som utvecklats inom MPA och som ansluter till Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvården. Av dessa indikatorer är de fem första processmått och det sjätte ett resultatmått (bilaga 1). 1. Besöksfrekvens för patienter med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. 2. Andel besök av patienter med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. 3. Utförd diagnostisk åtgärd a) Helicobacter pylori-test b) gastroskopi. 4. Receptförskrivning relaterad till diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. 5. Antal utförda gastroskopier på remissmottagande enhet, sammanställning av angivna indikationer samt gjorda fynd. 6. Besvär efter behandlingen. Kvalitetsuppföljning av handläggning vid reflux För att praktiskt testa användbarheten av kvalitetsuppföljning i primärvården har KURTformuläret utsänts som postenkät till patienter som behandlats för reflux. Formuläret har besvarats av patienter vid olika vårdcentraler i SLL (Tureberg, Kronan, Liljeholmen Gustavsberg och Åkersberga). Resultatet av KURT-enkäten (bilaga 3) visar att sammanlagt 1850 patienter (1143 kvinnor, 692 män) besvarade formuläret. Av dessa hade 62 ej refluxsjukdom. Diagnostiken har som regel (till ca 70 %) utgjorts av gastroskopi medan endast en mindre del utförts med hjälp av 24-timmars ph-mätning (<10 %). Vanligast var behandling med generiskt omeprazol (925), följt av Nexium (300) och Lanzo (187). Övriga preparat användes endast i mindre grad (<69). Intressant nog hade 134 patienter ej påbörjat någon behandling. En övervägande del av patienterna tar sin medicinering dagligen, medan nästan lika många tar medicinering vid behov. Undantag gäller för H2-recetorblockare, där huvuddelen av patienterna tar sitt läkemedel dagligen, samma sak gäller för antacida. Resultaten överstämmer med rekommendationer från LÄKSAK. Kvalitetsuppföljning visar att patienterna har fått en klar diagnos i drygt hälften av fallen och lika många upplever att de snabbt blivit besvärsfria efter insatt behandling. Behandlingen har således varit tillfredsställande hos ungefär hälften av de patienter som fått behandling. Alla läkemedel inom denna terapigrupp har givit liknande resultat. Omkring en fjärdedel av patienterna har försökt sluta med sin medicinering; en övervägande del (ca 45 %) med försämring av sitt tillstånd. Av de som slutat har dock 20 % upplevt en förbättring. Kvalitets-bedömning av behandling baserad på GIS (GERD impact scale) har visat att ca. en tredjedel av patienterna hade dålig symtomkontroll. Detta är att betänka mot bakgrunden av att behandlingen överlag visar hög följsamhet mot givna behandlingsrekommendationer. 5

9 Sammantaget visar resultaten att det finns en god följsamhet i behandlingen till LÄKSAKs rekommendationer, men att många patienter trots detta har dålig sjukdomskontroll. En ökad möjlighet till ett förbättrat behandlingsresultat kan ske genom en noggrannare uppföljning av patienterna med möjlighet till tydlig återrapportering av resultaten. Detta förväntas kunna ske i organiserad form genom egen rapportering från patienten genom ett datoriserat system, t ex Vårdguiden, där patienten har eget log-in för rapportering och uppföljning. Inför denna uppföljning har KURT-formuläret omarbetats till ett mer lättarbetat och hanterbart formulär som tar sitt ursprung i en svarsmall som utvecklats för bedömning av refluxsjukdom GERDQ (Astra Zeneca). Samtidigt har dokumentet kommit att delas upp på de bägge begreppen refluxsjukdom och funktionell dyspepsi, vilket är tänkt att kunna ge en handledning för patient och läkare i behandling av problematiska övre gastrointestinala besvär. Detta slutdokument har nu gått vidare för bearbetning och inkorporering i datoriserat system för Vårdguiden, så att patienter under behandling skall kunna rapportera sitt tillstånd och förbättring (bilaga 2). Kvalitetsuppföljning av handläggning vid dyspepsi Ett förslag till dyspepsiformulär baserat på ROME III-kriterierna har utformats inom arbetsgruppen (bilaga 2). Detta formulär har dock ännu ej testats. Andra typer av patientenkäter Arbetsgruppen har övervägt även andra formulär som mäter patienters upplevelse av behandlingsresultat, t ex The Gastrointestinal Symptom Rating Scale (GSRS) som är ett för svenska förhållanden validerat alternativ till ovanstående kortformulär. Gruppen har även övervägt generiska enkäter, t ex Measure Your Medical Outcome Profile (MYMOP) som dock ej är validerad för svenska förhållanden. Kvalitetsuppföljning med Vårdguiden Inom gruppen har väckts idén att patienter med övre magbesvär skulle kunna erbjudas att via tjänsten Mina vårdkontakter i Vårdguiden besvara enkla enkäter som KURTformuläret och motsvarande frågeformulär vid dyspepsi. Med patientens godkännande skulle enkätsvaren direkt kunna överföras till journalen. En sådan möjlighet skulle givetvis behöva prövas i relation till den nya Patientdatalagen. En patientenkät som besvaras via Mina vårdkontakter skulle, enligt vår bedömning, kunna bidra till att utveckla en interaktiv dialog mellan patient och läkare. Sammanställningar av kvalitetsdata från patientjournaler Journalsystemen ger endast begränsade möjligheter till systematisk kvalitetsuppföljning. Projektgruppen bedömer att det webbaserade sökverktyget RAVE, som är utvecklat för att kunna sammanställa kvalitetsdata utifrån definierade parametrar är väl lämpat för kvalitetsuppföljning av handläggning vid övre magbesvär. Den senaste versionen, RAVE III, är optimerad för datafångst från de vanligaste i Stockholmsområdet förekommande journalsystemen. RAVE III är hittills installerad vid fyra vårdcentraler i SLL och kommer att upphandlas av SLSO. Data som kan extraheras med hjälp av RAVE är bl a diagnoser, åtgärder (t ex gastroskopi och andra remisser), laboratorieanalyser (t ex HpSA, HP-serologi, 6

10 faecesprov) och läkemedel (t ex H2-blockare, PPI, Nexium, Amoxicellin, Flagyl, Klaritromycin). För att sådan systematisk kvalitetsuppföljning i vården skall kunna fungera i daglig praxis är det nödvändigt att begränsa datauttaget till ett fåtal uppgifter, exempelvis följande. Diagnos Endoskopi. Nytt sökord [Gastroskopi] eller Åtgärdskassifikation Remiss till gastroenterolog. HP-test. Råd och egenvård Eradikering eller andra recept Exempel på rapporter med RAVE är antal patienter och hur många av dessa som remitterats till gastroskopi, Hp-test, specialistremisser, läkemedelsbehandling. Kvalitetsdata från patientjournaler skulle, förutom för internt kvalitetsarbete kunna användas även av Beställaren som exempel på uppföljningsbara kvalitetsindikatorer i HSN:s leverantörsuppföljnings databas LUD. 7

11 Bilaga 1. Förslag till kvalitetsindikatorer INDIKATOR 1: Besöksfrekvens för patienter med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. Relevans: Vårdtyngd Led i vårdkedjan: Behandlande enhet. Kvalitetsområde: Effektiv hälso- och sjukvård. Typ av indikator: Processmått. Mått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Redovisning Målnivå Intressent Genomsnittligt antal besök på vårdcentralen/mottagningen för patienter med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux, under en viss period. Urval: Antal patienter med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. Täljare: Antal besök på vårdcentralen/mottagningen relaterat till diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. Nämnare: Respektive diagnosgrupps totala antal patienter som besökt vårdcentralen/ mottagningen under motsvarande period. Utdata från patientjournal via rapportgenerator. Patientjournal. Bristande registrering. Redovisning på årsbasis. Vårdpersonal. Ledning. Beställare. 8

12 INDIKATOR 2: Andel besök av patienter med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. Relevans: Vårdtyngd Led i vårdkedjan: Behandlande enhet. Kvalitetsområde: Effektiv hälso- och sjukvård. Typ av indikator: Processmått. Mått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Redovisning Målnivå Intressent Andel besök på vårdcentralen/mottagningen med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux, av resp. diagnosgrupps det totala antalet besök på vårdcentralen/ mottagningen. Urval: Antal patienter med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. Täljare: Antal besök på vårdcentralen/mottagningen relaterat till diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. Nämnare: Totalt antal besök på vårdcentralen/ mottagningen. Utdata från patientjournal via rapportgenerator. Patientjournal. Bristande registrering. Redovisning på årsbasis. Vårdpersonal. Ledning. Beställare. 9

13 INDIKATOR 3: Utförd diagnostisk åtgärd a) Helicobacter pyloritest b) gastroskopi. Relevans: Bedömning av val av utredningssätt vid handläggning av patient med dyspepsi. Led i vårdkedjan: Behandlande enhet. Kvalitetsområde: Kunskaps och ändamålsenlig, patientfokuserad och effektiv hälso- och sjukvård. Typ av indikator: Processmått. Mått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Redovisning Målnivå Intressent Andel patienter, under 50 år, med diagnosen dyspepsi där någon av a) Helicobacter pylori testerna för blod, utandning eller avföring beställts av vårdcentralen/mot-tagningen b) gastroskopi som beställts av vårdcentralen/mottagn. av diagnos-gruppens totala antal besök relaterat till diagnosen dyspepsi på vårdcentralen/ mottagningen under motsvarande period. Täljare: Antal patienter, under 50 år, med diagnosen dyspepsi där någon av a) Helicobacter pylori testerna för blod, utandning eller avföring beställts av vårdcentralen/mottag-ningen b) gastroskopi som beställts av vårdcentralen/mottagningen. Nämnare: Diagnosgruppens totala antal patienter besök relaterat till diagnosen dyspepsi på vårdcentralen/ mottagningen under motsvarande period. Utdata från patientjournal via rapportgenerator. Patientjournal. Bristande registrering. Redovisning på årsbasis. Vårdpersonal. Beställare. 10

14 INDIKATOR 4: Receptförskrivning relaterad till diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. Relevans: Utvärdering av medicineringstyngd. Led i vårdkedjan: Behandlande enhet. Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig och säker hälso- och sjukvård. Typ av indikator: Processmått. Mått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Redovisning Målnivå Intressent Andel besök/kontakter av patienter med receptförskrivning relaterad till diagnosen dyspepsi respektive gastroesofageal reflux på vårdcentralen/mottagningen, av resp. diagnosgrupps totala antal besök/kontakter relaterat till resp. diagnos på vårdcentralen/ mottagningen under motsvarande period. Urval: Antal patienter med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. Täljare: Antal besök/kontakter av patienter med receptförskrivning relaterad till diagnosen dyspepsi respektive gastroesofageal reflux på vårdcentralen/ mottagningen. Nämnare: Respektive diagnosgrupps totala antal besök/kontakter relaterat till resp. diagnos på vårdcentralen/ mottagningen under motsvarande period. Utdata från patientjournal via rapportgenerator. Patientjournal. Bristande registrering. Redovisning på årsbasis. Vårdpersonal Beställare. 11

15 INDIKATOR 5: Antal utförda gastroskopier på remissmottagande enhet, sammanställning av angivna indikationer samt gjorda fynd. Relevans: Sammanställning för att upptäcka irrelevanta frågeställningar och resultat av undersökningarna. Led i vårdkedjan: Behandlande enhet Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig och säker hälso- och sjukvård Typ av indikator: Processmått Mått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Redovisning Målnivå Intressent Antal skopier Remissfrågeställningar Diagnos efter skopi Nominaldata för respektive frågeställning Utdata från patientjournal Patientjournal. Bristande regist rering. Redovisning löpande och på årsbasis. Vårdpersonal 12

16 INDIKATOR 6: Besvär efter behandlingen Relevans: Resultat av behandlingen Led i vårdkedjan: Kvalitetsområde: Patientfokuserad vård Typ av indikator: Resultatmått. Mått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla Redovisning Målnivå Intressent Andel patienter som har mindre besvär efter behandlingen Patientens bedömning av sina besvär före och efter behandling för diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. Patienten besvarar frågan Hur ofta hindrar dina besvär din fulla arbetskapacitet eller dagliga aktiviteter? Svarsalternativ: Dagligen/ibland/sällan/aldrig Dels före behandling dels 2 veckor efter behandlingen Täljare Antal patienter som har mindre besvär efter behandling. Nämnare: Totalt antal patienter som behandlats för diagnos dyspepsi respektive gastro esofageal reflux och svarat på frågan. Frågeformulär som patienten besvarar före behandlingen på mottagningen resp 2 veckor efter behandlingen. t ex över mina vårdkontakter. Resultaten läggs in i journalen Utdata från patientjournal via rapportgenerator Bortfall. Påverkan av andra effekter än av behandlingen Redovisa skillnaden av patientens bedömning före och efter behandlingen Patient Vårdpersonal Beställare 13

17 Sammanställning över valda indikatorer Indikator Led i vårdkedjan Kvalitetsområde* Indikatortyp Behandlande enhet, Vc/mott Struktur Process Resultat 1. Besöksfrekvens för patienter med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. 2. Andel besök av patienter med diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. 3. Utförda utandning/avföring/blodtest för Helicobacter pylori resp. gastroskopier. 4. Receptförskrivning relaterad till diagnos dyspepsi respektive gastroesofageal reflux. 5. Antal utförda gastroskopier på remissmottagande enhet, angivna indikationer samt gjorda fynd. x x x x x x x x x x x x x x x x x 6. Besvär efter behandlingen x x x x *) Kvalitetsområde 1 = Kunskapsbaserad och ändamålsenlig h.o.sjv, 2 = Säker h.o.sjv, 3 = Patientfokuserad h.o.sjv, 4 = Effektiv h.o.sjv, 5 = Jämlik h.o.sjv 6 = Hälso- och sjukvård i rimlig tid. 14

18 Bilaga 2. Svarsformulär för kontroll vid behandling Kvalitetskontroll vid behandling av halsbränna/sura uppstötningar ( reflux ) Symtom vid första besök Under den senaste veckan Aldrig 1 dag 2-3 dagar 4-7 dagar 1. Har du haft en brännande känsla bakom bröstbenet (halsbränna)? 2. Har du känt maginnehåll (fast eller flytande) röra sig uppåt mot halsen eller munnen (uppstötningar)? 3. Har du haft smärta mitt i den övre delen av magen? 4. Har du känt dig illamående? 5. Har du haft svårt att sova på grund av halsbränna och/eller uppstötningar? 6. Har du tagit någon receptfri medicin mot halsbränna och/eller uppstötningar utöver vad din läkare har sagt att du skall ta? Vilken medicin har du då tagit? Protonpumpshämmare (välj på raden nedan) Lanzo Losec Nexium Omeprazol H 2 -blockerare (Pepcid, Ranitidin, Tagamet, Zantac) Annan medicin Pantoloc Pariet 7. Hur ofta hindrar dina besvär din arbetskapacitet eller dagliga aktiviteter? Ordinerade din läkare någon ytterligare undersökning? Blodvärde Gastroskopi Fick du någon förklaring till dina besvär? Ja Nej Blev du tillsagd att sluta med någon medicin som läkaren trodde kan orsaka din symtom? Ja Nej Tack för dina svar! 15

19 Kvalitetskontroll vid behandling av halsbränna/sura uppstötningar ( reflux ) Besvaras inom 2-4 veckor efter första besök Under den senaste veckan Aldrig 1 dag 2-3 dagar 4-7 dagar 1. Har du haft en brännande känsla bakom bröstbenet (halsbränna)? 2. Har du känt maginnehåll (fast eller flytande) röra sig uppåt mot halsen eller munnen (uppstötningar)? 3. Har du haft smärta mitt i den övre delen av magen? 4. Har du känt dig illamående? 5. Har du haft svårt att sova på grund av halsbränna och/eller uppstötningar? 6. Har du tagit någon receptfri medicin mot halsbränna och/eller uppstötningar utöver vad din läkare har sagt att du skall ta? Vilken medicin har du då tagit? Protonpumpshämmare (välj på raden nedan) Lanzo Losec Nexium Omeprazol H 2 -blockerare (Pepcid, Ranitidin, Tagamet, Zantac) Annan medicin Pantoloc Pariet 7. Hur ofta hindrar dina besvär din arbetskapacitet eller dagliga aktiviteter? Om du fick rekommendation/recept på medicin, tycker du att den hjälpt dig? Ja Nej Vet ej Tar du fortfarande din medicin? Ja Nej Har du försökt sluta ta din medicin? Ja Nej Vad blev resultatet av att sluta med medicinen? Bättre Sämre Oförändrat Tack! 16

20 Kvalitetskontroll vid behandling av ont eller obehag i övre delen av magen ( dyspespsi ) Symtom vid första besök Under den senaste veckan Aldrig 1 dag 2-3 dagar 4-7 dagar 1. Har du haft besvärande uppkördhet /fyllnadskänsla i magen efter måltid? 2. Tidig mättnadskänsla? 3. Smärta i maggropen? 4. Brännande känsla i maggropen? 5. Hur ofta hindrar dina besvär dig i ditt arbete eller fritidsaktiviteter? Ordinerade din läkare någon ytterligare undersökning? Blodvärde Magsårsbakterie (andningsprov, avföringsprov, blodprov) Gastroskopi Fick du någon förklaring till dina besvär? Ja Nej Blev du rekommenderad att köpa själv/har du fått recept på någon medicin? Ja Nej Vilken medicin? Lanzo Losec Omeprazol H 2 -antagonist (Pepcid, Ranitidin, Tagamet, Zantac) Nexium Pantoloc Pariet Medicinkombination mot magsårsbakterie Annan medicin Blev du tillsagd att sluta med någon medicin som läkaren trodde kunde orsaka dina problem? Ja Nej Tack för dina svar! 17

21 Kvalitetskontroll vid behandling av ont eller obehag i övre delen av magen ( dyspespsi ) Besvaras inom 2-4 veckor efter första besök Under den senaste veckan Aldrig 1 dag 2-3 dagar 4-7 dagar 1. Har du haft besvärande uppkördhet /fyllnadskänsla i magen efter måltid? 2. Tidig mättnadskänsla? 3. Smärta i maggropen? 4. Brännande känsla i maggropen? 5. Hur ofta hindrar dina besvär dig i ditt arbete eller fritidsaktiviteter? Om du fick rekommendation/recept på medicin, tycker du att den har hjälpt dig? Ja Nej Vet ej Vilken medicin fick du? Lanzo Losec Omeprazol H 2 -antagonist (Pepcid, Ranitidin, Tagamet, Zantac) Nexium Pantoloc Pariet Medicinkombination mot magsårsbakterie Annan medicin Har du försökt sluta ta din medicin? Ja Nej Vad blev resultatet av att sluta med medicinen? Bättre Sämre Ingen skillnad Tror du dig kunna vara utan din medicin för magen? Ja Nej Tack! 18

22 Bilaga 3. Resultat vid kvalitetskontroll vid behandling av refluxsjukdom. Antal patienter i undersökningen från Tureberg, Kronan, Liljeholmen, Gustavsberg och Åkerberga vårdcentral Ålder Kön År Procent (%) Alla pat 0 Kvinnor Män Antal 1850 Antal

23 100 Undersökningar Gastroskopi ph-mätning Procent (%) 50 0 Totalt Ej påbörjat beh Lanzo Losec Antal Gastroskopi ph-mätning Behandling Omeprazol H2-ant Nexium Pantoloc Pariet Flera samtidigt Antacida 100 Fördelning läkemedel Procent (%) Totalt antal Ej påb beh Lanzo Losec Omeprazol H2-ant Nexium Pantoloc Pariet Flera samt Annat Ej reflux Antal Behandling 20

24 100 Hur ofta tar medicin Vid behov Varje dag Procent (%) Flera ggr/dag Kur viss tid 0 Totalt antal Lanzo Losec Omeprazol Antal Vid behov Varje dag Flera ggr/dag Kur viss tid H2-ant Nexium Pantoloc Pariet Flera samtidigt Ej reflux Antacida Behandling 100 Fick du en klar diagnos? Procent (%) Totalt antal Ej påb beh Lanzo Losec Omeprazol H2-ant Nexium Pantoloc Pariet Flera samt Antal Behandling 21

25 Snabbt besvärsfri Procent (%) Snabbt besvärsfri Varav klar diagnos 0 Totalt antal Lanzo Losec Omeprazol H2-ant Nexium Pantoloc Pariet Flera samt Antacida Antal Snabbt besvärsfri Varav klar diagnos Behandling Försökt sluta samt effekt Procent (%) Försökt sluta Förbättrad Sämre Oförändrat 0 Totalt antal Lanzo Losec Omeprazol H2-ant Nexium Pantoloc Pariet Flera samt Antal Försökt sluta Förbättrad Sämre Oförändrat Behandling 22

26 50 Tror kan sluta Procent (%) 25 0 Totalt antal Lanzo Losec Omeprazol H2-ant Nexium Pantoloc Pariet Flera samt Antacida Ej reflux Antal Behandling 50 GIS Very well Fairly well Uncontrolled Procent (%) 25 Poorly Very poorly 0 Totalt antal Ej påb beh Lanzo Losec Omeprazol H2-ant Nexium Pantoloc Pariet Flera samt Ej reflux Antacida Antal Very well Fairly well Uncontrolled Poorly Very poorly Behandling 23

27

28 Rapporten kan laddas ner eller beställas i tryckt version på