Eva-Lena Julin KS 2018/45 5. Ansökan Närhälsan Seniorträning. Pia Andersson KS 2017/3 6. Ansökan Närhälsan Rehab

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsens folkhälsoutskott Tid: Onsdagen den 14 mars kl OBS! ÄNDRAD TID! Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredraganden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Uppföljning Folkhälsoavtal 2017 Eva-Lena Julin KS 2018/45 5. Ansökan Närhälsan Seniorträning Pia Andersson KS 2017/3 6. Ansökan Närhälsan Rehab Pia Andersson KS 2017/2 7. Information från BOJ Bengt Lagerberg ca 08,40 8. Workshop social kartläggning, information Eva-Lena Julin 9. Ansökan Hjärtums IS KS 2018/112 Pernilla Fredholm ca 09, Folkhälsoplan 2018 Eva-Lena Julin 11. Information HSN HSN Carlos Rebelo Da Silva (S) Ordförande

2 Bilaga 2 Uppföljning av avtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser 2017 Frågorna i uppföljningen utgår från det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan kommunen och hälso och sjukvårdsnämnden. Uppföljningen kan revideras under avtalsperioden. Maila in uppföljningen till kontaktperson på avdelning folkhälsa senast den 25 januari. Kommunens namn: Lilla Edets Kommun Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso och sjukvårdsnämndens Mål och inriktningsdokument samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser. a) Folkhälso /social hållbarhetsarbetet skall bedrivas strategiskt. Är folkhälso /social hållbarhetsarbetet integrerat i ordinarie verksamhet i kommunen? Ja X Nej Finns det tydliga mål enligt ovan i kommunen: Ja X Nej Om Ja, vilken nivå? Folkhälsomålen är kommunövergripande och integreras i kommunen mål och resursplan. Ingår folkhälso /social hållbarhetsredovisningar i kommunens ordinarie årsredovisning: Ja X Nej Finns tydliga folkhälso /social hållbarhetsperspektiv i kommunernas olika verksamheter: Ja X Nej Om Ja, på vilket sätt? Respektive kommunal verksamhet ansvarar för att arbeta utifrån de inriktningsmål som kommunfullmäktige prioriterat. Folkhälsoutskottets roll är att följa verksamheternas arbete. Folkhälsoutvecklaren är behjälplig samtliga verksamheter med att ta fram mått och underlag. b) Finansieras några särskilda satsningar för fullföljda studier kopplat till folkhälsoavtalet? Ja X Nej Om ja, beskriv satsningen?. Tidiga insatser för att nå fullföljda studier, PULS Fysisk aktivitet kopplat till studiemotivation Toleransprojekt c) Skatta vårdaktörernas (finansierade av regionen) medverkan i det lokala förebyggandearbetet?

3 Bilaga 2 Passiva Aktiva Primärvård x 4 MVC x 4 Tandvård x 4 Ungdomsmottagningar x Övriga vårdaktörer x 4 Kommentar: Vårdaktörerna är aktiva och deltar gärna i arbetet. I kommunen har det skapats en organisation tillsammans med vårdaktörerna när det gäller närsjukvård och till viss del när det gäller förebyggande arbete. 2. Prioriteringar och mål Beskriv kort och övergripande årets insatser som skett under respektive målområde. (kopiera och använd en mall per mål). Ange de kommunala mål som målområdet har utgått ifrån. Utgångspunkten för valda insatser är de utmaningar som finns angivna i Folkhälsoprogrammet för Lilla Edets kommun. De vilar i sin tur på folkhälsopolitisk policy för Västra Götalandsregionen samt Vision Västra Götaland Det goda livet. En folkhälsoplan är framtagen av Folkhälsoutskottet utifrån styrdokument från regionen, från kommunen och från Hälso och sjukvårdsnämnden. Verksamheternas bilder och berättelser om lokala förutsättningar och behov är viktiga komponenter som komplement till statistiska underlag som visar på trender och tendenser på hälsoläget i befolkningen. Mål: Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och unga Insatser: Olika insatser har genomförts som syftar till att stärka barn och unga i skolan. De flesta sker inom ordinarie verksamhet men också som utvecklingsprojekt där Folkhälsoutskottet har varit samarbetspartner. Toleransprojektet Ge stöd till att stärka föräldrarollen Motverka tobak, alkohol, dopning och droganvändning bland unga

4 Bilaga 2 Utvecklingsledaren för folkhälsa/social hållbarhet tillsammans med socialsekreterare har deltagit i föräldramöten i åk 7 9. Under året gavs även information till föräldrar som har sina barn på gymnasieskolorna i Trollhättan. Föreläsningarna har dels handlat om varför unga inte ska använda droger och hur man som förälder förhindrar detta. Familjecentralen har bedrivit verksamhet som är hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande och riktar sig till föräldrar och barn. Verksamheten har skett i samverkan mellan bildningsförvaltningen, socialförvaltningen och primärvården. Insatser har bedrivits bland annat inom följande verksamhetsområden: Öppna förskolan med verksamhet för alla barn mellan 0 6 år tillsammans med förälder eller annan vuxen. Barnhälsovården (BVC) som arbetat med hälsoundersökning för barn mellan 0 6 år, Hembesök, vaccinationer, föräldragrupper samt råd och stöd. Mödrahälsovården (BMM) har arbetat med föräldragrupper för blivande föräldrar, hembesök till nyblivna föräldrar tillsammans med BVC, samt frågestunder och temadagar på öppna förskolan. Ett utvecklat samarbete mellan individ och familjeomsorgen har etablerats för att bättre kunna erbjuda barn/ungdomar och deras vårdnadshavare ett tidigt stöd i hemmet tillsammans med individuellt anpassade insatser i skolan, Både generella och riktade insatser som Komet, EFFEKT och ICDP har erbjudits till föräldrar. Mer detaljerat har insatserna omfattat Sommarläger omfattande fyra dagar för ungdomar i riskzon PULS fysisk aktivitet kopplad till studiemotivation Fortsatt arbete krogsatsningen Krogar Mot Knark. Radioreklam & pluggannonser i samband med Störa langningskampanj. Informationsinsats till unga vuxna (20 åringar)med budskap att inte förse yngre med tobak och alkohol. Utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Samarbete med Svenska kyrkan och Trollhättans Stad, verksamheten Musslan, för barn & ungdomar i beroende/missbruk/psykiska sjukdomsmiljöer. Kosttillskotts och dopingföreläsning för grundskoleelever och gymnasielever i samarbete med Trollhättan. Samarbete med lokala gym/anläggningar gällande drog & dopningsfria anläggningar där slumpvisa drogtester genomförts. Insatser inom skolan för att stärka elevernas självkänsla och motverka tobaks och alkoholbruk.

5 Bilaga 2 Främja och upplysa om positiv nätanvändning Elevråd för att främja goda relationer och skapa tryggare skolmiljö. DISA för att förebygga stress och psykisk ohälsa hos flickor. Samtal kring alkohol med föräldrar har genomförts på varje förskola vid inskrivningssamtal. En informationsbroschyr på flera olika språk finns. Under temadagar genomfördes föreläsningar med temat att göra kloka val. Gemensam utbildningskonferens mot droger, våld och rasism droger riktad till personal. Samverkan med skolan kring drogfri skolavslutning för elever i år 7 9. Utbildning i Motiverande Samtal har genomförts med personal. Föreläsningar till föräldrar om anknytning och sociala medier. Samverkan kring kampanjen Störa Langningen. Föräldrabrev till alla med barn i år 5 och uppåt och vykort till dem som fyller 20 år är årligen återkommande aktiviteter med budskap om ANDT och att vara rädda om varandra och inte köpa ut alkohol till minderåriga. Drog och dopningsfri miljö vilken är en satsning som går ut på att kvalitetssäkra träningsanläggningarna så att personalen har klara rutiner gällande hur de ska agera när de upptäcker användandet av steroider på sin anläggning vilket omfattar Att personalen, instruktörerna och styrelsemedlemmarna har relevant kunskap och kan upptäcka tecken på om anläggningens besökare använder steroider. Att personalen, instruktörerna och styrelsemedlemmarna har kunskap om och kan informera sina besökare om riskerna kring användandet av steroider och hur det fungerar med kosttillskott Syftar målområdet direkt till att minska skillnaderna i hälsa: Ja X Nej Syftar målområdet direkt till fullständig studiegång: Ja X Nej Har målområdet genomförts med utgångspunkt från prioriterade grupper 1 Ja X Nej Om ja i så fall vilka: Ålder Barn och unga 1 Kön, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, socioekonomisk utsatthet

6 Bilaga 2 Mål: Öka människors trygghet och minska brottsligheten Insatser har omfattat Verksamhet för att synliggöra problematiken med våld i nära relationer. En fridsamgrupp med tvärsektoriell samverkan arbetar med samsyn och ett professionellt bemötande av personer som drabbats av våld i nära relationer. Gemensamt utbildningsdagar gällande våld i nära relationer tillsammans med Trollhättan och Vänersborg har genomförts. Vidare har projekt Slussen arbetat med uppsökande och stödjande arbete med inriktning gentemot våldsutövande män. Projektet har riktat sig till personer som utövat psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som är i behov av stöd och hjälp för att upphöra med sitt våldsutövande, individuellt och i grupp. Projektet har arbetat med en metod som kallas Slussen. Informationsinsatser om våld i nära relationer har genomförts inom kommunala förvaltningar. Samverkansavtal mellan polismyndigheten och Lilla Edets kommun har reviderats och förnyats i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten i Lilla Edet Kommun. Dialogmöten och webbaserade enkäter gällande trygghet har genomförts, materialet har analyserats och medborgarlöfte har tagits fram. Trygghetsvandringar tillsammans med företrädare för näringsliv, fastighetsägare, ideella organisationer, föräldra och elevråd, kommunala verksamheter, polis och politiker har genomförts. Informationsmöten med allmänheten på olika håll i lokalsamhället har arrangerats i samarbete med BOJ och polis. Utveckling, utökning och uppföljning av grannsamverkansföreningar och trygghets ronder har genomförts i grannsamverkansområden. Syftar målområdet direkt till att minska skillnaderna i hälsa: Ja x Nej Syftar målområdet direkt till fullständig studiegång: Ja Nej x Har målområdet genomförts med utgångspunkt från prioriterade grupper 2 Ja x Nej Om ja i så fall vilka: Kön Våldsutövande män 1 Kön, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, socioekonomisk utsatthet

7 Bilaga 2 Mål: Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor Insatser: Hälsosamma måltider i förskola och skola. Ökad kunskap om goda matvanor hos föräldrar. Skolmatsakademin: Målet med Skolmatsakademin var att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan. Ett regelbundet kvalitetshöjande arbete har genomförts där utvecklingsledaren sammankallar till möten. Under året har personal inom kostenheten gått utbildningen Betydelse av ett gott bemötande i skolans måltider. Under året har kostenheten arbetat med olika kampanjer inom ordinarie verksamhet på teman som Hälsovecka, Vegetariska världslagen. Skolorna har haft aktiva matråd och verksamhetsråd som främjar goda matvanor tillsammans med barn och föräldrar. Under 2017 fortsatte arbetet med klimatsmart mat där skolmatsakademin engagerade skolorna kring att fokusera på klimatsmart under måltidens dag. Folkhälsoutskottet har gett ekonomiskt bidrag skolorna på i Lilla Edets Kommun i syfte att stimulera till förbättring av skolmaten och skolmatsmiljön. Stimulansbidraget har använts till att utveckla skolmatsalen, frukt till eleverna, frukostprojekt, tallrikar med tallriksmodellen m.m. I syfte att uppmärksamma matsvinn har affischer satts upp i matsalen när det gäller hur mycket mat som kastas. Vidare genomfördes försök med frukost på skolan för den grupp elever som sällan eller aldrig äter frukost. Enkät har genomförts i årskurs 3 och 6 gällande elevernas frukostvanor och skollunch. Vårdnadshavare har vid olika tillfällen erbjudits att äta skolmat med sina barn. Insatser i form av föreläsningar för att öka medvetenheten kring goda kostvanor har gjorts. Utbildningsinsatser för skolmåltidspersonal och vårdnadshavare erbjöds genom hushållningssällskapet där de tillsammans fick prova på att laga enkla, goda och varierande maträtter. Matsedeln på skolorna har setts över och maten lagas från grunden En hälsovecka med elever och personal med fokus på kost och rörelse har arrangerats. Ett antal hälsoinspiratörer har funnits inom verksamheterna och vikten av fysisk aktivitet har uppmärksammats genom olika satsningar. Föreläsnings serie för allmänheten gällande sund träning och kost har arrangerats. Vid Kommunala APT har en stående punkt gällande hälsa funnits. En samverkansgrupp för övervikt, tandvård och kost har funnits. I samverkansgruppen ingår representanter för primärvård, tandvård och kommunen.

8 Syftar målområdet direkt till att minska skillnaderna i hälsa: Ja x Nej Syftar målområdet direkt till fullständig studiegång: Ja Nej x Bilaga 2 Har målområdet genomförts med utgångspunkt från prioriterade grupper 3 Ja x Nej Om ja i så fall vilka: Socioekonomiskt utsatta Mål: Åldrande med livskvalité Insatser: Inom verksamheten sker arbete med Fysisk Aktivitet på Recept. Folkhälsosamordnaren samverkar med primärvården, och föreningar. FaR arbetet har letts primärvårdens regi. Arbetet har varit i ett fortsatt förändringsskede då det finns två vårdcentraler i Lilla Edet. Fokus under året i arbetet med FaR har inriktats på att förbättra samarbetet med de lokala föreningarna, öka FaR förskrivningen samt öka kunskap hos de äldre i eget boende när det gäller FaR. Folkhälsoutskottet har bidragit ekonomiskt till en serie av föreläsningar och provträningstillfällen med instruktör. Kommunen har arbetat med att utveckla stödet till anhöriga som vårdar och stödjer närstående. I arbetet har olika former av stöd utvecklats, bland annat anhörigsamordnare och frivilligsamordnare. Stödet till anhöriga har även inneburit samtalscirklar, träffar där diakoner, folktandvården, primärvårdsrehabiliteringen och Röda korset deltog. Möten i pensionärs och rådet för personer med funktionsvariation genomfördes under hösten med hälsofrämjande fokus. Mer detaljerat har följande aktiviteter genomförts Äldreomsorgen har arbetat för att minska fallolyckor, erbjudit hembesök för att kartlägga behov och haft hälsosamtal med personer över 67 år samt riskbedömningar för fall för personer i särskilt boende Äldreomsorgen har bedrivit frivilligverksamhet som bingo, boule, pepparkaksbak, våffelcafé och julfest. Varannan måndag har promenadgruppen genomförts. Må bra dagar och Minnenas café har genomförts. 1 Kön, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, socioekonomisk utsatthet

9 Bilaga 2 Hemma hos volontärer har genomfört kontinuerliga insatser, exempelvis ledsagning, inköpshjälp och hundpromenader. Seniorgymnastiksgrupper i olika delar av kommunen i samarbete med idrottsföreningar har genomförts. Syftar målområdet direkt till att minska skillnaderna i hälsa: Ja x Nej Syftar målområdet direkt till fullständig studiegång: Ja Nej x Har målområdet genomförts med utgångspunkt från prioriterade grupper 4 Ja x Om ja i så fall vilka: Ålder äldre Nej 3. Ekonomisk redovisning Redovisas i bifogad exel fil 4. Övrigt Om ni har något ytterligare ni vill förmedla som kanske inte passat in under övriga rubriker kan det skrivas här. Framträdande för arbetet med social hållbarhet och folkhälsa är att kommunen i samband med utvecklingsarbetet har fört in ett nämndövergripande folkhälsomål i Mål och resursplanen. Syftet är att skapa förutsättningar för att invånarna ska kunna påverka sina livsvillkor och sin hälsa. I Lilla Edets kommun ses en mycket större benägenhet att tänka folkhälsa i nämnder, och planeringsprocessen gällande folkhälsa synkroniseras allt bättre med övrig kommunal planering och budgetering. Fokus har fortsatt handla om att utveckla ett långsiktigt och strategiskt arbete med social hållbar i Lilla Edets Kommun med inriktning på att bygga upp och vidareutveckla strukturer, systematik och organisation samt uppföljning för att inkludera arbetet i samtliga förvaltningar och nämnders utvecklingsarbete med utgångspunkt i den jämlika hälsan. Arbetet syftar till att öka den strategiska aspekten i arbetet och få frågan mer och bättre integrerad i kommunens ordinarie verksamhet men samtidigt vara synlig, definierad och uppföljningsbar för att bättre kunna följa kommunens mål och resursprocess. Arbetet har fokuserat på att utveckla samverkan där sådan redan etablerats och att 1 Kön, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, socioekonomisk utsatthet

10 Bilaga 2 skapa samverkansformer där sådana behov funnits. Vidare att fortsätta det påbörjade arbetet med att etablera strategiska arbetssätt för att nå ett systematiskt och målinriktat förhållningssätt i folkhälsofrågor i kommunen. Systematiskt kartläggningsarbete sker löpande för att det framtida folkhälsoarbetet ska baseras på den aktuella situationen i kommunen.

11 Budget 2018 HSN Kommun Ingående från föregående år 0 0 Folkhälsotjänst (lön, inkl. lönebikostnader) Omkostnader (admin. kostnader,resor,kurser,osv) Folkhälosinsatser utifrån målområden: Folkhälsoinsatser 2018 inkl social kartläggning SUMMA

12 Övrigt Kommentar 0

13 Ansökan om projektmedel för sjukgymnaststöd vid seniorträning i IK Bergaströms lokaler. Bakgrund Under 2017 har Närhälsan Lilla Edets sjukgymnaster/fysioterapeuter bemannat IK Bergaströms träningslokal var 14:e dag för att stödja och hjälpa seniorerna i utförande av deras träningsprogram med individuellt anpassade rehabråd och övningar. Sjukgymnast/fysioterapeut på plats övervakar träningen, instruerar och erbjuder sin hjälp till alla som behöver. Vi har kunnat hjälpa till med att skapa och progrediera träningsprogram men även anpassa till en lättare nivå utifrån individens behov. Att ha sjukgymnast på plats har enligt deltagarna haft god nytta och effekt på deras fysiska funktion och livskvalitet och har varit ett gott stöd och en extra trygghet framförallt för de som är ovana vid gym träning. Många av patienterna på Närhälsan Lilla Edets Rehabmottagning behöver fortsätta sin träning efter avslutad behandling och känner en stor osäkerhet kring att börja träna i friskvården. För att hjälpa dem att ta detta steg har en introduktion med sjukgymnast/fysioterapeut visat sig fungera bra som en länk mellan sjukvård och friskvård. Syfte Att introducera nya samt stödja gamla deltagare på IK Bergaström till en individanpassad, trygg och övervakad gymträning på träningsanläggningen. Mål Att de äldre som deltar i seniorträning vidmakthåller en regelbunden träning med god teknik. Att fler känner sig trygga med att påbörja träning i gymmiljö som egenvård. Att genom träning åldras med bästa möjliga fysiska funktion och livskvalitet. Tidsplan Närhälsan Lilla Edet rehabmottagning bemannar två träningstillfällen/månad på IK Bergaströms gym med sjukgymnast/fysioterapeut under Målgrupp Äldre kommuninvånare i eget boende. Ansökan om projektmedel Seniorer och deltagare på IK Bergaström samt sjukgymnast/fysioterapeut på Närhälsans Lilla Edet Rehabmottagning ser behov av en fortsättning på detta samarbete. För att uppfylla dessa mål under år 2018, beräknat på två besök i månaden, motsvarar ersättningen för uppdraget en totalsumma på :. Närhälsan Lilla Edet Rehabmottagning Järnvägsgatan 8, Lilla Edet, vxl: , narhalsan.rehab.lillaedet@vgregion.se

14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl KS 2017/3 000 Ansökan om projektmedel för att stödja seniorträning Dnr KS 2017/3 Sammanfattning Närhälsan ansöker om kronor för arbete riktat till målgruppen äldre kommuninvånare, med syftet att bemanna seniorträningspass två i månaden med sjukgymnast. Många av patienterna på Närhälsan känner en osäkerhet kring att träna i andra lokaler med okända redskap än vad de är vana vid. Målet med denna insats är att de äldre kommuninvånarna som deltar i seniorträning, vidmakthåller en regelbunden träning med god teknik och känner sig trygga i sin träning vilket har en god effekt på funktion och åldrande med livskvalitet. Folkhälsoutskottet har tidigare beviljat insatser med sjukgymnast för att stödja olika former av seniorträning som t ex gym och gymnastik. Ärendet Närhälsan har inkommit med en ansökan till Folkhälsoutskottet rörande arbete inriktat mot seniorer och FaR (Fysisk aktivitet på recept) Målet är att fler i målgruppen äldre ska ta steget och börja träna, och att genom träning uppnå ett åldrande med god livskvalité. Närhälsan ansöker om ekonomiskt bidrag för att bemanna seniorträningen med sjukgymnast två gånger i månaden under Närhälsan ansöker om kronor. Många av patienterna på Närhälsan känner en osäkerhet kring att träna i andra lokaler med okända redskap än vad de är vana vid. Målet med denna insats är att de äldre som deltar i seniorträning vidmakthåller en regelbunden träning med god teknik och känner sig trygga i sin träning. Närhälsan och IK Bergaström har sedan tidigare startat samarbete med PRO/SPF och rehab mottagning. Samarbetet ger äldre möjlighet att träna på gymmet vid bestämda tider på dagen, till reducerat pris. Många seniorer har blivit aktiva i föreningen och åtagit sig olika sysslor för att hålla gymmet öppet och tillgängligt för seniorer. Under året 2017 har Närhälsan Lilla Edets sjukgymnaster bemannat IK Bergaströms gym för att stötta och hjälpa seniorerna i utförande av deras träning med individuellt anpassade rehabiliteringsövningar, vilket har haft god effekt på funktion och livskvalitet. Sjukgymnast från Närhälsan Rehabmottagning i Lilla Edet har besökt dessa gym i Lilla Edets kommun vid förannonserade tillfällen. Sjukgymnasten har då gett information om träning, rådgivning samt lättare träningsinstruktioner.

15 sid- 2 - Folkhälsoutskottet har tidigare beviljat insatser mot denna målgrupp, då det under arbetet med "Omstart FaR (Fysisk Aktivitet på Recept)", framkom ett behov av sjukgymnastisk kompetens för att stödja olika former av seniorträning som t ex gym och gymnastik. Målet var att de äldre som redan deltar i seniorträning vidmakthåller sin träning, att fler äldre ska ta steget att börja träna samt att fler äldre som idag tränar på träningskort på Rehabmottagningen kan övergå till träning ute i samhället. Många av patienterna på Närhälsan Lilla Edets rehab mottagning som behöver fortsätta sin träning efter avslutad behandling känner en stor osäkerhet kring att börja träna i andra lokaler med okända redskap. För att hjälpa patienterna att ta detta steg att fortsätta sin träning, har en introduktion med sjukgymnast visat sig fungera som en länk mellan sjukvård Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen Ansökan från Närhälsan Förslag till beslut Folkhälsoutskottet beviljar Närhälsans ansökan om kronor för fortsatt arbete med seniorträning så att fler seniorer genom träning åldras med ökad fysisk funktion och livskvalité Medel på kronor tas från ansvar 4113, Beslutet expedieras till Hälso och sjukvårdsnämnden Närhälsan i Lilla Edet Utvecklingsledare för social hållbarhet och folkhälsa sid 2/2

16 Ansökan om projektmedel för aktiv rehabilitering i gruppform vid psykisk ohälsa i Lilla Edets kommun Bakgrund Psykisk ohälsa är ett stort och växande problem i vårt samhälle, inte minst i Lilla Edets kommun. Vid psykisk ohälsa (ex. stress, depression, ångest och utmattningssyndrom) upplever många en onormal trötthet, minskad energi och kraft samt svårt att fokusera. Psykisk ohälsa innebär inte bara ett stort lidande för den enskilda individen, utan medför också stora samhällskostnader. Förebyggande arbete, tidiga insatser och den enskildas delaktighet är några av de fokusområden som Handlingsplan för psykisk hälsa påpekar är viktiga för Det goda livet i Västra Götaland. Vårt rehabprojekt vid psykisk ohälsa ligger helt i linje med denna handlingsplan. Att rehabilitering vid psykisk ohälsa är verksam behandling får också stöd i FYSS/FaR och i medicinska riktlinjer. Syfte Att genom konceptet rehabgrupp vid psykisk ohälsa ge ett aktivt komplement till sjukskrivning och/eller medicinering för den enskilda individen med psykisk ohälsa. Deltagandet kan bli en start på ett förändringsarbete och en väg mot psykisk hälsa genom tillgång till anpassade metoder, verktyg och strategier samt stöd genom sin rehabilitering. Mål Att erbjuda alla med upplevd psykisk ohälsa i Lilla Edet deltagande i denna behandlingsform. Att genom välutbildade och trygga individer minska lidande och samhällskostnader. Kunskapen bidrar till en mer aktiv individ som genom beteendeförändringar och egenvård kan förbättra sin livskvalitet och öka sin psykiska hälsa. Tidsplan Konceptet rehabgrupp vid psykisk ohälsa består av 8 grupptillfällen under 4 veckor där arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut och psykolog håller i olika teman. Deltagarna har också möjlighet att delge varandra kunskap och utbyta erfarenheter. Målgrupp Människor med upplevd psykisk ohälsa så som stress, depression, ångest och utmattningssyndrom. Ansökan om projektmedel Vi ansöker om ekonomiska medel för att kunna erbjuda denna aktiva behandlingsform i grupp till hela Lilla Edets befolkning med psykisk ohälsa oavsett ekonomiska förutsättningar. Deltagarna får en gemensam grundbehandling på gruppnivå samt information och kunskap om vilka olika behandlingsalternativ som finns att få av/hos arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut vid psykisk ohälsa. Deltagarna erbjuds vid behov fortsatt behandling individuellt efter avslutat gruppdeltagande. Vi söker medel för att finansiera Närhälsan Lilla Edet Rehabmottagning Järnvägsgatan 8, Lilla Edet Tel:

17 grupper efter behov under Utvärdering kommer att göras. Totalkostnad för första gruppen är kr, efterföljande grupper kr/grupp. Pia Andersson, enhetschef (Tel: , e-post: Närhälsan Lilla Edet Rehabmottagning Järnvägsgatan 8, Lilla Edet Tel: Närhälsan Lilla Edet Rehabmottagning Järnvägsgatan 8, Lilla Edet Tel:

18 8 Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa

19 Innehåll Bakgrund 2 Vi sätter ljus på skavet 3 Syfte med handlingsplanen 3 Fokusområden 3 Process för framtagande 3 Organisation 3 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland 4 Genomförande 4 Uppföljning 4 Fokusområden och mål för vuxna 5 Fokusområden och mål för barn och unga 8 Bakgrund År 2016 slöt regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Överenskommelsen syftar bland annat till att stärka kommuner och regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska den psykiska ohälsan. Huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka och utveckla sina insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram regionala handlingsplaner. Denna handlingsplan är gemensam för Västra Götalandsregionen (VGR), de 49 kommunerna via kommunalförbunden och VästKom samt Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland (NSPHiG). Den gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt. 2

20 Vi sätter ljus på skavet Den mänskliga rättigheten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa gäller för alla människor som bor, verkar och vistas i Västra Götaland. Samverkan över organisatoriska gränser med människan i centrum, är en förutsättning för att uppnå detta. Anställda och politiker inom regionens alla delar och i alla kommuner gör sitt bästa det tas fram planer, det satsas, det följs upp och det utvecklas. Var och en för sig går det ganska bra, ibland riktigt bra, men i mötet oss emellan skaver det ibland. De organisatoriska gränserna blir hinder och det är svårt att se förbi dem för att istället se till den enskildes behov. Vi vet dessutom ofta väl var det skaver och det skiljer sig inte åt om vi befinner oss i stora Göteborg, i något mindre Skövde eller i lilla Dals-Ed. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har vi lagt mycket tid på att identifiera och sätta ljus på områden där det skaver extra mycket, där vi alla vill åt samma håll, där alla måste bidra och göra det samtidigt. Syfte med handlingsplanen Med handlingsplanens mål, aktiviteter och indikatorer för uppföljning vill vi sätta ljus på frågor där vi vill bli bättre i hela Västra Götaland. Eller med andra ord: Vi vill se handlingsplanen som ett försök att sätta plåster på några redan uppkomna skav, se till att det läker ordentligt och att det inte uppstår nya. Fokusområden Regeringen har i sin strategi för området psykisk hälsa pekat ut fem fokusområden som särskilt viktiga. Dessa anges även i den nationella överenskommelsen och sammanfattar olika delar inom områden som är viktiga att fokusera på utifrån befolkningens behov för främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och erbjuda effektiva insatser till de som drabbats. De fem fokusområdena har legat till grund för arbetet med framtagandet av handlingsplanens mål och målsättningen har varit att formulera minst ett mål för varje fokusområde. Förbyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation Process för framtagande Organisation Att i en handlingsplan formulera sig tillsammans så att alla nivåer regionalt, delregionalt och lokalt strävar åt samma håll ställer krav på gemensamma strukturer. På strategisk övergripande nivå mellan de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen finns sedan 2012 en struktur för ledning i samverkan. År 2017 förändrades sammansättningen och gruppen benämns nu Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG). Deltagare i VVG är en representant från varje huvudman (kommun och region) utsedda via delregional vårdsamverkan. Uppdraget är att identifiera gemensamma behov, utgöra stöd för kunskapsutveckling, stödja samordning och skapa förutsättningar för länets utveckling inom välfärdsområdet. Sedan hösten 2016 finns en särskild styrgrupp för handlingsplanen för psykisk hälsa. Styrgruppen ska följa utvecklingen och genomförandet av handlingsplanens delar och ansvara för återrapportering såväl till VVG som till de delregionala vårdsamverkansorganisationerna. I styrgruppen finns representanter från de fem vårdsamverkansområdena från specialistpsykiatri, primärvård och kommun. I styrgruppen ingår även NSPHiG och representant från VGR:s avdelning folkhälsa. Styrgruppen leds av representanter från VästKom och VGR:s koncernstab hälso- och sjukvård. Arbetet med prioritering av mål har skett på bred front med deltagande tjänstemän från kommun och region från samtliga vårdsamverkansområden i syfte att skapa delaktighet och förankring i det arbete som ska göras. Dialoger har förts med samarbetspartners, brukarföreträdare, representanter från HBTQcommunityt och nationella minoriteter. 3

21 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland Delregional vårdsamverkan Kommunerna i Västra Götaland Styrgrupp Psykisk hälsa Regionens verksamheter Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) Politiska samrådet (SRO) Genomförande Delregional vårdsamverkan har ansvar för genomförande av de mål som är definierade i handlingsplanen. Hur arbetet ska göras ska beskrivas i en genomförandeplan med delregionala och/eller lokala aktiviteter för att nå målen. En delregional genomförandeplan möjliggör anpassningar till de geografiska och befolkningsmässiga skillnader som finns i länet och hur arbete ska ske tillsammans med t ex privata vårdgivare, samarbetspartners och brukarföreträdare på lokal nivå. Länsgemensamma aktiviteter kommer ske inom ramen för några av målen. Uppföljning Styrgruppen ansvarar för uppföljning av handlingsplanen. För att följa handlingsplanens 15 mål över tid har uppföljningsindikatorer valts ut. Målsättningen är att indikatorerna ska göra det möjligt att jämföra processer och resultat, och därigenom stimulera och initiera förbättringsarbete. Till stöd för arbetet med uppföljning finns en användarmanual och ett excel-ark för baslinjemätning. Dessa finns att hämta på VästKoms hemsida ( och på Vårdgivarwebben ( 4

22 Fokusområden och mål för vuxna 1. Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland Varje år tar cirka 230 personer i Västra Götaland sitt eget liv. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som kan förebyggas genom samverkan över verksamhetsgränser. Det kan handla om att tidigt uppmärksamma varningssignaler, identifiera, ge stöd och behandling till grupper i särskilt utsatta situationer och att utbilda personal. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Indikatorer Antal självmord i befolkningen. Antal självmordsförsök i befolkningen. Handlingsplan för suicidprevention. Länsgemensam aktivitet Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention ska tas fram i enlighet med Folkhälsomyndighetens uppdrag. 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression och ångest är vanligt hos äldre personer och cirka en femtedel av den äldre befolkningen lider av psykisk ohälsa, vilket gör att vi kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är dock inte en del av det naturliga åldrandet och äldre är i behov av evidensbaserade insatser precis som alla andra åldersgrupper. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor kan förebygga ohälsa. Psykisk ohälsa bland äldre behöver uppmärksammas för att fler ska få rätt vård, stöd och behandling. Indikatorer Aktuella rutiner för samordning inom äldreomsorgen. Förskrivning av antidepressiva läkemedel i befolkningen. 5

23 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. En SIP säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera aktörer ansvarar för insatser. En SIP gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikatorer Upprättande av SIP i befolkningen. Uppföljning av SIP i befolkningen. Rutin för information om SIP. Länsgemensamma aktiviteter Vid behov revidera den länsgemensamma riktlinjen och stödmaterialet för SIP. Från länsgemensam styrgrupp för handlingsplan psykisk hälsa framföra vikten av digitalt stöd för SIP till Styrgrupp IT i Väst (SITIV). Uppdra åt brukarorganisationer att följa arbetet med SIP hur blir det för den enskilde? Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Den enskildes egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Delaktighet i sin egen hälsa och vård är en mänsklig rättighet och en hälsofrämjande faktor. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas ur den enskildes perspektiv. De som berörs av insatser ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Indikator Systematiskt samarbete med brukarorganisationer. Tips! Informations- och arbetsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på VästKoms hemsida ( samt på Vårdgivarwebben ( 6

24 4. Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Indikator Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl a minoritetsstress och skillnader i psykisk hälsa, kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar individer i enskilda möten ska också öka. Länsgemensam aktivitet Se över och, vid behov, ta fram länsgemensamt utbildningsmaterial om t ex rättighetslagstiftning och diskrimineringsgrunder. Mål 4.2 Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som upplevs som en väl fungerande helhet. Det är viktigt att personer med två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt (samsjuklighet) får vård och behandling parallellt och samordnat. Vård- och stödinsatser från olika aktörer i kommun och region kan också behöva integreras för att möta den enskildes behov. Insatserna ska syfta till att förhindra utveckling av allvarliga tillstånd och ytterst bidrar till undvika slutenvård. Indikatorer Antal personer med missbruk och/eller beroende utskrivna enligt LVM. Undvikbara slutenvårdstillfällen. Case management till personer med psykisk sjukdom. Aktuella rutiner för samordning inom socialtjänsten. Länsgemensam aktivitet Uppföljning av delregionala/lokala tillämpningar av Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Evidens innebär bästa sammantagna vetenskapliga stöd och bevis om insatsers effekt. Det är en utmaning för verksamheterna att dra nytta av vetenskap och kunskap som finns och systematiskt tillämpa den. Samtidigt är det av yttersta vikt att främja spridningen av evidensbaserade metoder och bromsa användningen av ineffektiva metoder och rent av skadliga insatser. Det gäller att hushålla med resurserna genom att satsa på de metoder som gör störst nytta. Det finns nationella riktlinjer för målgrupper som är gemensamma för huvudmännen och som ger rekommendationer om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa på. Indikatorer Standardiserade bedömningsmetoder inom missbruk- och beroendeverksamhet. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av alkoholmissbruk. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av drogmissbruk. Länsgemensam aktivitet Inrättande av regionalt resurscentra för psykisk hälsa. 7

25 Fokusområden och mål för barn och unga 1. Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Föräldrar är viktiga i varje barns liv. De påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling i stort. Därför är det viktigt att ge föräldrar och vårdnadshavare stöd utifrån sina och barnens behov när det behövs. Det kan gälla föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Verksamheter som arbetar med barn och som möter föräldrar behöver kunna erbjuda föräldrarna anpassat stöd under barnets hela uppväxt, 0-18 år. Indikatorer Manualbaserad insats för föräldrastöd. Standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga. Mål 1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Att klara godkänt resultat i skolan är en stark faktor för god hälsa senare i livet. En fjärdedel av varje årskull går inte ut gymnasiet i Västra Götaland idag. Samtidigt är det en viktig förutsättning att ha gymnasiekompetens för att kunna leva ett självständigt liv. Elever med hög frånvaro måste uppmärksammas tidigt och ges det stöd de behöver för att närvara i skolan. Det är viktigt att utveckla närvarofrämjande åtgärder och arbetssätt i samverkan. Indikatorer Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år. Andel elever utan godkända betyg från åk 9. Andel elever med betydande frånvaro från skolan. 8

26 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Att tidigt identifiera psykisk ohälsa hos barn och unga kan förhindra utveckling av allvarliga problem. Det som ofta benämns som första linjen är de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp när ett barn har problem eller mår dåligt. Barn och föräldrar ska veta vart de ska vända sig. Därför behöver första linjen för barn och ungas psykiska hälsa vara definierad och känd. En bra första linje är tillgänglig, utgår från barnets bästa och sätter barn och familj i centrum. Den hjälper barn och unga genom att kunna identifiera problem, behandla lindriga problem, remittera vidare när det behövs och säkerställa att alla barn och unga får tidig och högkvalitativ hjälp. Indikatorer Barn och unga med psykiatrisk diagnos som vårdats i slutenvård. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av missbruk. Mål 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Bruk av alkohol och narkotika kan påverka fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att ge goda förutsättningar för ett gott vuxenblivande behöver missbruk tidigt uppmärksammas. Missbruk hos unga samspelar ofta med psykiska och sociala faktorer som påverkar missbruket och samsjukligheten är ofta hög. Det finns samband med individers livsvillkor och sociala sammanhang. Särskilt sårbara och viktiga att uppmärksamma är t ex hbtq-personer, ensamkommande/ nyanlända och barn till föräldrar med eget missbruk eller psykisk ohälsa. Det är viktigt att samordna insatser för unga som har kontakt med flera myndigheter och behandlingsverksamheter. I samverkan behöver kommun och hälso- och sjukvård utveckla former för att tidigt identifiera dessa unga. Indikatorer Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i åk 9. Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i gymnasiet år 2. Andel elever som någon gång använt narkotika i åk 9. Andel elever som någon gång använt narkotika i gymnasiet år 2. Länsgemensam aktivitet Sammanställa kunskap och ta fram ett regionalt inriktningsdokument för integrerade verksamheter/ mottagningar för unga. 9

27 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. I Västra Götaland finns Västbus riktlinjer och en motsvarande Västbusplan framtagen för barn och unga. En SIP/Västbusplan gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikatorer Upprättande av SIP i befolkningen 0-20 år. Uppföljning av SIP i befolkningen 0-20 år. Rutin för information om SIP. Länsgemensam aktivitet Revidering av Västbus riktlinjer och stödmaterial. Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Indikator Systematiskt samarbete med brukarorganisationer. Barns och ungas egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Barn har rätt till delaktighet i alla frågor som berör dem enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas från barnets perspektiv. Barn, unga och deras vårdnadshavare ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Tips! Informations- och arbetsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på VästKoms hemsida ( samt på Vårdgivarwebben ( Informations- och arbetsmaterial för Västbus finns på en egen webbplats: 10

28 4. Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Indikator Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl a minoritetsstress och skillnader i psykisk hälsa, kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar unga i enskilda möten ska också öka. Länsgemensam aktivitet Se över och, vid behov, ta fram länsgemensamt utbildningsmaterial om t ex rättighetslagstiftning och diskrimineringsgrunder. 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland I flera undersökningar uppger upp till 8 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de någon gång försökt ta sitt liv. I Västra Götaland sker i genomsnitt 8 9 självmord per år i åldersgruppen år. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som är viktig att uppmärksamma. Unga personer med förhöjd suicidrisk ska identifieras och erbjudas rätt hjälp i tid så att de inte försöker ta sitt liv. Detta sker genom utvecklad samverkan och samsyn mellan olika aktörer. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Indikatorer Antal självmord i befolkningen 0-19 år. Antal självmordsförsök i befolkningen 0-19 år. Handlingsplan för suicidprevention. Länsgemensamma aktiviteter Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention ska tas fram i enlighet med Folkhälsomyndighetens uppdrag. Tillgängliggöra nationellt webbaserat verktyg (SPISS). 11

29 Grafisk formgivning: Josefin Lantz, kommunikatör Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet

30 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl KS 2017/2 000 Ansökan om projektmedel för aktiv rehabilitering i gruppform vid psykisk ohälsa i Lilla Edets kommun Dnr KS 2017/2 Sammanfattning Närhälsan har inkommit med en ansökan till Folkhälsoutskottet och ansöker om ekonomiskt bidrag för att kunna erbjuda en aktiv behandlingsform i grupp till personer med psykisk ohälsa oavsett ekonomiska förutsättningar. Närhälsan ansöker ett bidrag på kronor. Målet med projektet är att erbjuda alla med upplevd psykisk ohälsa i Lilla Edet deltagande i behandlingsformen rehabgrupp vid psykisk ohälsa och på så sätt minska lidande och samhällskostnader. Det är tveksamt att bevilja medel för en insats där målet endast är att erbjuda deltagande i en särskild behandlingsform. Målet behöver uttryckas i form av en tydlig, mätbar effekt av behandlingen. Behandlingen verkar möte fokusområdet den enskildas delaktighet i Västra Götalands handlingsplan för psykisk hälsa Dock kan rehabilitering inte betraktas möta fokusområdena förebyggande och tidiga insatser. Ärendet Närhälsan har inkommit med en ansökan till Folkhälsoutskottet gällande ekonomiskt bidrag för att kunna genomföra projekt för aktiv rehabilitering i gruppform vid psykisk ohälsa. Närhälsan ansöker om kronor för år Psykisk ohälsa är ett stort och växande problem i vårt samhälle idag. Psykisk ohälsa innebär inte bara ett stort lidande för den enskilda individen, utan medför också stora samhällskostnader. Förebyggande arbete, tidiga insatser och den enskildas delaktighet är några av de fokusområden som Handlingsplan för psykisk hälsa påpekar är viktiga för Det goda livet i Västra Götaland. Närhälsans koncept rehabgrupp vid psykisk ohälsa innebär att ge ett aktivt komplement till sjukskrivning och/eller medicinering för den enskilda individen med psykisk ohälsa. Deltagandet kan bli en start på ett förändringsarbete och en väg mot psykisk hälsa genom tillgång till anpassade metoder, verktyg och strategier samt stöd genom sin rehabilitering.

31 sid- 2 - Målet med projektet är att erbjuda alla med upplevd psykisk ohälsa i Lilla Edet deltagande i denna behandlingsform. Att genom välutbildade och trygga individer minska lidande och samhällskostnader. Kunskapen bidrar till en mer aktiv individ som genom beteendeförändringar och egenvård kan förbättra sin livskvalitet och öka sin psykiska hälsa. Konceptet rehabgrupp vid psykisk ohälsa består av 8 grupptillfällen under 4 veckor där arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut och psykolog håller i olika teman. Deltagarna har också möjlighet att delge varandra kunskap och utbyta erfarenheter. Målgruppen är människor med upplevd psykisk ohälsa så som stress, depression, ångest och utmattningssyndrom. Det är tveksamt att bevilja medel för en insats där målet endast är att erbjuda deltagande i en särskild behandlingsform. Målet behöver uttryckas i form av en tydlig, mätbar effekt av behandlingen. Behandlingen verkar möte fokusområdet den enskildas delaktighet i handlingsplanen för psykisk hälsa Dock kan rehabilitering inte betraktas möta fokusområdena förebyggande och tidiga insatser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunledningsförvaltningen daterad Ansökan från Närhälsan. Inkommen Förslag till beslut Målet behöver förtydligas och uttryckas som ett effektmål där tydliga resultat av insatsen framgår. Folkhälsoutskottet återremitterar ansökan till Närhälsan. Beslutet expedieras till Hälso och sjukvårdsnämnden Närhälsan i Lilla Edet Utvecklingsledare för social hållbarhet och folkhälsa sid 2/3

32

33

34

35

36