Tilläggsyrkande om utvärdering av riktlinjer för bistånd till boende

Transkript

1 Tilläggsyrkande (SD) Kommunstyrelsen ärende Tilläggsyrkande om utvärdering av riktlinjer för bistånd till boende Den sverigedemokratiska folk- och gräsrotsrörelsen tvingas återigen konstatera vilka kostnader och skriande bostadsbrist massinvandringen har orsakat Sverige. Man kan verkligen tala om systemkollaps vilket vi varnat för i åratal. Stadens boendesociala kostnader har ökat från kronor 2014 till kronor 2016, en häpnadsväckande ökning på hela 52 %! Det handlar i hög grad om anknytningsärenden till så kallade ensamkommande barn, anhöriginvandrare, så kallade mobila EU-medborgare, illegala invandrare (papperslösa på nyspråk) och personer som ska utvisas. Det har nu gått så långt att människor med stabila sociala förhållanden och familjer tvingas vända sig till socialen. Sett till den här bakgrunden är det helt orimligt att människor som kommer till Sverige och bryter mot våra lagar ska få hjälp med bistånd till boende. SD föreslår därför kommunstyrelsen: Att personer med utvisningsbeslut inte får bistånd till boende. Att illegala invandrare inte får bistånd till boende. Att mobila EU-medborgare inte får bistånd till boende.

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1401/16 Välfärd och Utbildning Individ och familjeomsorg, funktionshinder Lars Eriksson Telefon E-post: Utvärdering av riktlinjer för bistånd till boende Förslag till beslut I kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppdrag till stadsledningskontoret att utvärdera riktlinjer för bistånd till boende förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den om reviderade riktlinjer för bistånd till boende. Samtidigt fick Stadsledningskontoret i uppdrag att genomföra en utvärdering av de nya riktlinjerna för bistånd till boende. Stadsledningskontoret har genomfört en utvärdering. Denna omfattar en enkät till chefer för myndighetsutövning i stadsdelsförvaltningarna och en uppföljning av beslut om bistånd till boende. Utvärderingen visar på att riktlinjerna är tydliga i de kriterier som gäller för rätt till bistånd till boende och att riktlinjerna bidrar till likabehandling. I vissa avseenden efterfrågas tydligare riktlinjer i kring tolkningar. Stadsledningskontoret bedömer att detta kan hanteras inom ramen för den vägledning som utarbetats som komplement till riktlinjerna och som stöd för handläggningen. Stadens kostnader och insatser till bostadslösa har ökat. Samtidigt har sammansättningen av personer/hushåll som erhåller bistånd förändrats. Det är därför förknippat med svårigheter att utifrån granskningar i enskilda ärenden dra slutsatser om förändringar beror på ändringar i riktlinjer för bistånd, eller om dessa beror på ökande svårigheter på bostadsmarknaden. Ekonomiska konsekvenser Stadens kostnader för socialt boende har fortsatt att öka. Orsakerna beror främst av ökande svårigheter på bostadsmarknaden. Revidering av riktlinjerna syftade till att öka möjligheten till likabehandling genom att tydliggöra riktlinjerna och bedöms inte medföra vare sig ökade eller minskade kostnader för kommunen. Barnperspektivet Barnperspektivet är beaktat i riktlinjerna. Av uppföljningen framgår att bistånd till boende till barnfamiljer har ökat. 1(17)

3 Jämställdhetsperspektivet Riktlinjerna omfattar alla oavsett kön. Ifråga om boende för personer som utsätts för våld i nära relationer, som oftast handlar om utsatta kvinnor, ska särskilda hänsyn tas. Av uppföljningen framgår att bistånd till personer som utsätts för våld i nära relationer har ökat. Mångfaldsperspektivet Riktlinjerna omfattar alla oavsett bakgrund. Av uppföljningen framgår att bistånd till boende för ensamkommande barn/unga har ökat. Miljöperspektivet Miljöperspektivet bedöms inte beröras av förslaget. Omvärldsperspektivet Insatserna till hemlösa och hushåll utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden ökar i storstäderna och andra städer med bostadsbrist. Bilaga 1 Riktlinjer för bistånd till boende Bilaga 2 Svar på enkät om riktlinjer för bistånd till boende Bilaga 3 Antal beslut om bistånd till boende, första halvåren 2014 och 2016 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(17)

4 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade den 4 februari 2015, 7 om reviderade riktlinjer för bistånd till boende. Samtidigt fick Stadsledningskontoret i uppdrag att genomföra och presentera en utvärdering av de nya riktlinjerna för bistånd till boende. Bakgrund Kommunstyrelsen fastställde , 749 ett förslag till revidering av föreskrifterna för bistånd till boende. Syftet med revideringen var att öka möjligheterna till likabehandling genom att tydliggöra riktlinjerna. Bakgrunden var att det inom ramen för projektet Rätt boende (som syftade till att utveckla stadens arbetssätt för att minska hemlöshet och kostnaderna för olika boendelösningar) konstarerades ett behov av att säkerställa lika bedömningar av rätten till bistånd genom tydligare föreskrifter. Förslaget till reviderade riktlinjer innebar inte att riktlinjerna vare sig blev generösare eller striktare än tidigare föreskrift. Utgångspunkten var fortsatt att det är principerna om socialtjänstens skyldigheter i socialtjänstlagen och dess förarbeten samt prejudicerande domar som ligger till grund. Däremot var förslaget förtydligat med avseende på kriterier, grupper mm. Riktlinjerna undantog heller inte individuella bedömningar grundat i särskilda skäl. Nuvarande och tidigare riktlinjer framgår av bilaga 1. Inför kommunstyrelsens behandling gjordes en konsekvensanalys för att belysa vad de nya riktlinjerna skulle innebära för stadens hemlösa. En enkätundersökning genomförts till stadsdelsförvaltningarna i ett urval av samtliga beslut som avser bistånd till boende under första halvåret För hela staden bedömde socialsekreterarna att förslaget till nya riktlinjer skulle påverka bedömningen i 2,2 % av de undersökta besluten. Utvärdering Utvärderingen har skett dels genom en enkät till myndighetschefer inom vuxengrupperna i stadsdelsförvaltningarnas Individ- och familjeomsorg samt en uppföljning av stadsdelsförvaltningarnas beslut som avser bistånd till boende. Enkät till myndighetschefer Enkäten omfattar tre öppna frågeställningar om riktlinjerna är tydliga och bidrar till stöd för likabehandling och vilka ev. effekter förändringen lett till. Samtliga stadsdelsförvaltningar (utom Majorna-Linné och Lundby) och Social resursförvaltning har svarat. Enkätsvaren i sin helhet redovisas i bilaga 2. Flertalet har svarat att riklinjerna är tydliga med avseende på kriterier för rätt till bistånd till boende och att de ger ett stöd för att öka likabehandlingen. Som ett komplement till riktlinjerna har stadsdelsförvaltningarna utarbetat en gemensam vägledning som stöd för handläggning. Denna vägledning syftar till att förtydliga socialtjänstens ansvar i samband med bedömning av bistånd och vara ett mer konkret stöd för enskilda handläggare och arbetsledare. Beträffande effekter av riktlinjerna noteras inga större skillnader. Generellt lyfter flera att bedömningarna har blivit striktare, men att det inte att går att bedöma vad som beror på förändrade riktlinjer och vad som beror på andra faktorer, som t.ex. situationen på bostadsmarknaden. Fler hushåll och nya målgrupper, bl.a. personer utan social problematik, vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp till boende. Av enkätsvaren framgår att fler hushåll får avslag på sina ansökan, men också att stadsdelsförvaltningarna har ökat sin rådgivande verksamhet för att hjälpa personer att själva lösa sitt boende. Flera har i enkätsvaren påtalat svårigheter i samband med tolkning i akuta situationer (kring socialtjänstens yttersta ansvar), hur barnperspektivet ska beaktas i bedömningarna och efterfrågar tydligare riktlinjer. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(17)

5 Beslut om socialt boende första halvåren 2014 och gjordes ett urval av stadsdelsförvaltningarnas samtliga beslut under första halvåret. I ärenden med flera olika beslut om boende begränsades urvalet till det senaste beslutet under perioden. Ett motsvarande urval har gjorts för första halvåret 2016 och resultaten har jämförts. Beslut som avser hjälp till bostadsanskaffning genom kommunalt kontrakt har exkluderats, eftersom handläggningen i dessa ärenden har ändrats under perioden. Rutinen i dessa ärenden var olika mellan stadsdelarna och i flertalet förvaltningar fattades inte biståndsbeslut. Skälet var att det är fastighetsägaren som beslutar om vem som skulle erbjudas en viss lägenhet. Numera är rutinen ändrad och socialtjänsten fattar beslut om hjälp till bostadsanskaffning. (Verkställighet sker genom den särskilda förtur där erbjudanden om kommunala kontrakt hanteras.) Antal beslut om bistånd till boende redovisat per förvaltning, beslutstyp, hushållstyp och orsakstyp redovisas i bilaga 3. Följande tabell redovisar antalet beslut i respektive urval fördelat på beslutstyp. Period Jour/akut /utan stöd Träning/ref erens/stöd Bostad först Avslag Summa 1:a halvåret :a halvåret Antalet beslut i urvalet har ökat med 250 procent, vilket är betydligt högre ökning än kostnad och antal ärenden. Särskilt har beslut om akuta boendelösning ökat stort, 376 procent. En förklaring, förutom att antal ärenden ökat totalt, kan också vara att stadsdelarnas skärpning av rutiner innebär fler korta beslut och tätare uppföljning/omprövningar. Ökningen av avslagen indikerar också en förändrad hantering. Andelen beslut (exkl avslag) fördelat på hushållstyper framgår av följande diagram: 2014 Hushåll med barn 2016 Hushåll med umgängesbarn Hushåll med barn Hushåll med umgänges barn Hushåll utan barn Hushåll utan barn Av cirkeldiagrammen framgår att andelen hushåll med barn har ökat. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(17)

6 Andelen beslut (exkl avslag) fördelat på typ av orsak framgår av följande diagram: Enamkomm ande Övrigt Våld i nära Övrigt Missbruk Enamkomma nde Våld i nära Missbruk Bostadslös Bostadslös Pskyk. Ohälsa Pskyk. Ohälsa Av ovanstående cirkeldiagram framgår att andelarna bostadslösa (hushåll som inte har annan orsak än att de saknar bostad), våld i nära relation och ensamkommande barn/unga har ökat. Sammantaget konstateras att antalet personer/hushåll som ansöker om bistånd till boende har ökat. Ökningen består delvis av andra målgrupper än socialtjänstens traditionella målgrupper (personer med missbruk och funktionsnedsättningar) som inte hade behövt hjälp om det inte varit brist på bostäder. Trots att översynen av riktlinjerna syftade till att vara ett stöd för striktare bedömningar har detta inte lett till en minskning av antalet personer som beviljas bistånd till boende. Stadsledningskontorets bedömning Stadens kostnader och insatser för personer som behöver bistånd för att lösa sin boendesituation har fortsatt öka. Nettokostnaden för socialt boende i bokslut ökade från 479 mkr 2014 till 726 mkr Särskilt har insatser för akut boende personer och familjer som i första hand är bostadslösa och inte har någon annan social problematik (den strukturella hemlösheten har ökat). Antalet personer har ökat men samtidigt har sammansättningen bland de personer/hushåll som erhåller bistånd också förändrats. Det är därför förknippat med svårigheter att utifrån granskningar i enskilda ärende dra slutsatser om de förändringar som beror på ändrade riktlinjer och de som beror av ökande svårigheter på bostadsmarknaden eller om stadsdelsförvaltningarnas insatser hade ökat ännu mer om riktlinjerna inte hade tydliggjorts. Riklinjerna för bistånd till boende har på ett tydligare sätt än tidigare tydliggjort de kriterier som ska vara uppfyllda för att bistånd ska beviljas och har även bidragit till en ökad likabehandling. De önskemål som framförs kring ytterligare konkretiseringar kring tolkningar kring yttersta ansvaret i akuta situationer och barnperspektiv m.m. bör kunna hanteras inom ramen för den vägledning som kompletterar riktlinjerna. Stadsledningskontoret Lars Eriksson planeringsledare Lisbeth Nilsson avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(17)

7 Bilaga 1 Riktlinjer för bistånd till boende Avgifter för boende på jour och korttidsboende, skyddat boende mm samt inom omsorgen för personer under 64 år och yngre fastställs årligen av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget. Dokumentet uppdateras årligen som en konsekvens av detta. (H 2002:43, P , 15, kommunstyrelsens beslut , 749, ) Riktlinjer för bistånd till boende Inledning Av 4 kap. 1. socialtjänstlagen framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Socialtjänsten har inget generellt ansvar att ordna boende till bostadslösa. I första hand har den enskilde ett eget ansvar att planera sitt boende. Innan bistånd till boende lämnas ska möjligheterna att tillgodose behovet på annat sätt undersökas och den enskildes egna resurser tillvaratas. Bistånd till den enskilde utgår om det finns ett biståndsbehov och det inte kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. via annan huvudman eller av den enskilde själv. Biståndet ska vara skäligt utifrån en individuell bedömning. Personen ska själv bidra till sin försörjning. Bistånd till boende ska alltid utgå från en individuell bedömning av den enskildes behov. Bistånd till boende För att beviljas boende enligt 4 kapitlet 1 SoL ska personen uppfylla följande tre kriterier: Vara helt bostadslös Ha speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Detta avser speciella svårigheter hos den enskilde (saknar förmåga), inte generella svårigheter i en stor stad med bostadsbrist. Tillhöra en socialt utsatt grupp som behöver särskild hjälp att anskaffa en bostad. Socialt utsatta grupper Av rättspraxis framgår att följande grupper i särskilda fall kan omfattas av rätt till bistånd i form av boende med stöd, hjälp till bostadsanskaffning eller stöd i att söka bostad på egen hand. Personer med missbruk Avser personer där missbruket medför ett behov av stöd i boendet på sin väg mot drogfrihet. Kan även avse personer som behöver stöd i att bibehålla nykterhet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(17)

8 Personer med funktionsnedsättning som har behov av annat stöd enligt SoL och LSS Avser personer med långvarig och allvarlig funktionsnedsättning som innebär svårigheter i den dagliga livsföringen, särskilt avseende stöd att klara boendet t ex boendestöd, hemtjänst och/eller personlig assistans. Personer som på grund av ekonomiska svårigheter/skulder inte accepteras av hyresvärd Avser personer som har skulder som på grund av omfattning och innehåll inte är möjliga att åtgärda på överskådlig tid. Personen har uttömt alla egna möjligheter, sökt olika lösningar under en längre tid (oftast flera år). Barnperspektiv Handläggaren ska beakta ett barnperspektiv där man analyserar vilka följder olika beslut får för barnet, utan att för den sakens skull ta ifrån föräldrarna ansvaret för barnet. Hemmaboende ungdomar Enligt allmän praxis är det skäligt att den unge bor hemma fram till denne har egna ekonomiska möjligheter att flytta till egen bostad. I vissa rättsfall nämns 25 år men det är ingen absolut ålder. För att en ungdom ska beviljas ekonomiskt bistånd till hyra för att flytta hemifrån ska mycket speciella skäl föreligga. Att det finns konflikter i hemmet mellan den unge och föräldrarna är inte skäl nog. Personer på väg ut från kriminalvården Avser personer som bedöms behöva stöd i att erhålla en bostad efter avtjänat straff för att minska risken för återfall i kriminalitet. Stora barnfamiljer Avser familjer med fler än åtta barn vilket medför svårigheter att söka på öppna bostadsmarknaden. Dessa familjer kan behöva hjälp från socialtjänsten i form av bostadsanskaffning. Våld i nära relation Avser främst personer där det bedöms finnas behov av skyddat boende. Akuta situationer och det yttersta ansvaret Vid situationer som personen inte har kunnat råda över finns möjlighet att bevilja tak över huvudet under en mycket begränsad tid för att den enskilde ska ges skälig tid att på egen hand finna ett annat boende. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(17)

9 Tidigare riktlinjer som upphört att gälla FÖRESKRIFT FÖR BISTÅND TILL BOENDE Allt alternativt boende/socialt boende som utgår enligt kapitel 4:1, 4:2 SoL och där den enskilde saknar eget hyreskontrakt omfattas av denna anvisning. Följande utgångspunkter skall gälla för bedömningen av bistånd till boende: Bistånd till boende för vuxna skall bedömas utifrån de principer som anges i socialtjänstlagen och dess förarbeten. Innan bistånd till boende lämnas, skall möjligheterna att tillgodose behovet på annat sätt undersökas och den enskildes egna resurser tillvaratas. Utgångspunkten är att den enskilde skall sakna eget hyreskontrakt eller andrahandkontrakt. Bistånd till boende för vuxna skall dock alltid utgå från en bedömning av den enskildes individuella behov. Bistånd till boende skall lämnas så att den enskilde uppnår en skälig levnadsnivå. Bistånd till boende skall lämnas till boende hos leverantör som har ramavtal med Göteborgs Stad. Verksamhet i kommunens egen regi, t ex kommunens alternativa boendeverksamhet kräver ej upphandling. Vid direktupphandling av boende utanför kommunens ramavtal åligger det varje stadsdelsnämnd att följa inköps- och upphandlingspolicy för Göteborgs Stad samt att ansvara för att erfordliga leverantörskontroller utförs med bl a skatteverket och om beslutet avser ett s.k. HVB-hem (hem för vård eller boende), godkänt och under tillsyn av socialstyrelsen. 1. Alternativt boende/socialt boende enligt kapitel 4:1 och 4:2 SoL. Målgrupp: Personer/familjer med missbruksrelaterade problem eller som av andra skäl inte erhåller bostad på ordinarie bostadsmarknaden och beviljas bistånd i form av alternativa boenden för att uppnå en skälig levnadsnivå. Boendeform: Exempel på boenden är kommunens alternativa boendeverksamhet eller annat tillståndspliktigt boende med stöd enl kap 7:1 SoL, samt övriga boenden. Kostnad för den boende (egenavgift): Avgiften skall fastställas med utgångspunkt från att den enskilde skall tillförsäkras ett belopp motsvarande riksnormsbeloppet. Om samtliga måltider ingår i boendet skall den enskilde tillförsäkras motsvarande summa som för lägre försörjningsstöd enligt Kommunstyrelsens beslut , Tjänsteutlåtande /Dnr 0338/12 Riksnorm samt förändrade boendekostnader för år Hyreskostnad/Boendeavgift: Faktisk kostnad, dock högst en avgift som årligen fastställs av kommunfullmäktige (2012 års avgifter bifogas i bilaga 1). Kost: Faktisk kostnad, dock högst enligt kommunfullmäktiges budget. (bilaga 1) Bokning i verksamhetssystem : Ärende, beslut, bokning/effektuering av fakturor skall ske i verksamhetssystem Treserva. Kostnadsredovisning i gemensam huvudbok/ Horisonten: För alla former av alternativt boende/socialt boende, där den enskilde saknar hyresförhållande, skall konteras åtskiljt från försörjningsstödet. När Göteborgs Stad köper boende för klients räkning och fakturan betalas av socialtjänsten, skall kostnaden bokföras som boendekostnad, oavsett om det på fakturan specificeras en särskild hyresdel. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(17)

10 Alternativt boende/socialt boende skall bokföras på verksamhetskod I211 (vuxna) eller I411 (ungdomar), kostnadskonto 4630 och tillämpligt intäktskonto. 2. Boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt kap 4 1 SoL Bedömning av bistånd till boende: I biståndsbedömningen skall särskilt beaktas och övervägas om personen har en så grav psykiskt funktionsnedsättning att endast långsiktiga bedömningar kring boendefrågorna är relevanta. I denna målgrupp ingår personer med samsjuklighet, vilket förutsätter en nära samverkan inom stadsdelen oavsett organisation, med målsättning att den enskilde får rätt insats/boende. OBS! Vid bedömningen skall man utgå från individens behov av boende med stöd, inte var boendet kan verkställas. Har personen behov av boende med stöd på grund av psykiskt funktionsnedsättning skall detta avspeglas i bedömningen och i den egenavgift som tas ut. Avsaknaden av lämplig boendeform skall inte styra redovisning av kostnader och den enskildes avgift. Målgrupp: Psykiatrins målgrupp; personer med långvarig och allvarlig psykiatrisk problematik som leder till psykisk funktionsnedsättning, som innebär svårigheter i den dagliga livsföringen och som medför behov av samordnade insatser mellan socialtjänst, sjukvård mfl. Boendeform: Exempel på boenden är kommunens alternativa boendeverksamhet eller annat tillståndspliktigt boende med stöd enl kap 7:1 SoL, samt övriga boenden. Kostnad för den enskilde vid boende för psykiskt funktionsnedsättning Särskilda avgifter och förbehållsbelopp som fastställs av kommunfullmäktige, (bilaga 2, avgifter inom omsorg för personer 64 år och yngre beslut enligt SoL.) Bokning i verksamhetssystem : Redovisning skall ske i verksamhetssystem Treserva. Kostnadsredovisning i gemensam huvudbok/ Horisonten: För boende psykiskt funktionshinder skall bokföring ske på verksamhetskod P550 eller P551, kostnadskonto 4630 och tillämpligt intäktskonto. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(17)

11 Bilaga 2 Svar på: Enkät om riktlinjer för bistånd till boende Kommunstyrelsen beslutade i 7 den 4 februari 2015 om reviderade riktlinjer för bistånd till boende, se bilaga. Syftet med revideringen var att öka möjligheterna till likabehandling genom är att tydliggöra riktlinjerna. Bakgrunden var att det inom ramen för projektet Rätt boende (som syftade till att utveckla stadens arbetssätt för att minska hemlöshet och kostnaderna för olika boendelösningar) kontarerades ett behov av att säkerställa lika bedömningar av rätten till bistånd genom tydligare föreskrifter. Förslaget till reviderade riktlinjer innebar inte att riktlinjerna vare sig blev generösare eller striktare än tidigare föreskrift. Utgångspunkten var fortsatt att det är principerna om socialtjänstens skyldigheter i socialtjänstlagen och dess förarbeten samt prejudicerande domar som ligger till grund för bedömningen. Däremot var förslaget förtydligat avseende kriterier, grupper mm. Riktlinjerna undantog heller inte möjligheten till individuella bedömningar. Samtidigt fick Stadsledningskontoret i uppdrag att genomföra en utvärdering av de nya riktlinjerna, där effekterna av och erfarenheterna från revideringen av riktlinjerna sammanställs. Som underlag till utvärderingen har du fått denna enkät. Enkäten omfattar tre frågor där du ombeds kommentera dina erfarenheter och värdera effekten av riktlinjerna. Kommentera frågorna direkt i formuläret nedan (kortfattat och gärna i punktform). -Klicka på rutan där svaret ska skrivas in och dokumentera dina synpunkter. Glöm inte att spara innan du stänger filen. Svar skickas, senast den 7 november 2016, till Lars Eriksson/Stadsledningskontoret/Gbg Stad. Fråga 1: Riktlinjerna syftar till att tydliggöra vilka kriterier som ska vara uppfyllda och vilka grupper som kan beviljas bistånd. Är riktlinjerna tydliga? Saknas något? Angered: Riktlinjerna är tydliga och bra. Östra Gbg: 1. Förtydligande ang det yttersta ansvaret dvs att akut boende utan stöd kan bli aktuellt även för personer som för övrigt inte tillhör målgruppen för bostadsanskaffning i form av lgh. 2. Kommunala kontrakt - förturs skäl t ex medicinsk förtur. 3. Förtydligande kring att t ex referensboende inte alltid behöver leda till målet kommunala kontakt (eller är det ett krav?) 4. Anknytningsärenden till ensamkommande barn 5. Vad gäller rätten till anvisning av lgh via Arbetsförmedlingen för personer som ingår i Etableringsersättning (punkt 4). Kan vi fortfarande hänvisa till AF? 6. Familjehemsplacerade barn/ungdomars stöd med bostadsanskaffning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(17)

12 7. Vad gäller vid placering av ungdomar upp till 21 år. Ok att placera på skyddat boende utan hvb-status t ex kvinnojour. Kan man placera på boende utan stöd? 8. Brottsoffers rätt (ej enbart våld i nära ) till boende 9. Hur staden ska hantera ansökningar för personer som ej bor i kommunen men som söker boende i staden pga skyddsbehov (rätten enl SoL 2 kap). Örgryte-Härlanda: Vi använder "Vägledning för bistånd till boende" som förtydligar hur riktlinjerna ska tolkas. Centrum: Kriterier och grupper är tillräckligt tydliga Majorna-Linné: Ej svar AFH: De är tydliga men det går aldrig att komma ifrån tolkningsutrymmet och svårigheterna kring individuella bedömningar. Jag tänker specifikt på skäligt rådrum där den enskilde på egen hand ska ordna sin situation, samt barnperspektivet som ska beaktas utan att ta hänsyn till föräldraransvaret. V Gbg: Anhöriginvandrade familjer hade gärna fått beskrivas i riktlinjen - hur förhållningssättet ska vara gällande rätten till bistånd, samt ensamkommande ungdomar som bor i familjehem till dess att de avslutat gymnasiet. Då de skiljer sig i relation till " hemmaboende ungdomar" som bor kvar i familjen till dess att de kan ordna med eget boende och egen ekonomi. Hur ser socialtjänstens ansvar ut för gruppen ensamkommande efter att de inte längre kan bo kvar i familjehemmet? Önskvärt är också ett förtydligande av vad som avses gällande barnperspektivet, inte bara att det ska beaktas, utan vad ska beaktas. Många barn bor på vandrarhem ex, tänker vi lika över staden där? Sett till rubriken "Akuta situationer och det yttersta ansvaret" så är det väldigt sällan så i praktiken att den gruppen personer socialtjänsten möter har hamnat i en akut uppstådd situation. Vanligen handlar det om familjer som under en längre tid har vetat om att det måste flytta vid en viss tidpunkt men inte lyckats lösa ett annat boende (bostadsbristen). Situationen blir akut i samband med att de måste flytta, men den enskilde har känt till situationen över tid. Dessa strukturellt bostadslösa uppfyller generellt sätt inte kriterierna avseende rätt till bostadsanskaffning, domar i såväl Förvaltningsrätt som Kammarrätt påvisar det. Individerna/familjerna blir dock kvar i akuta "tak och huvud"-lösningar under lång tid. Saknar ett ställningstagande till försörjningsstöd som biståndsform om personerna själva kan ordna med tak över huvudet i akuta situationer. Antalet upphandlade boenden (vandrarhem) är mycket få och svårt att kombinera med ett bra barnperspektiv. V His: Riktlinjerna är tydliga men det har tillkommit nya grupper, de ensamkommande, som är svåra att bedöma rätten till bistånd för. Tror att staden kan göra olika bedömningar för den målgruppen. Lundby: Ej svar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(17)

13 N His: Vi tycker riktlinjernas kriterier är tydliga om vilka grupper som ska beviljas bistånd och gör det lättare för socialsekreterare att göra en bra bedömning. Social Resursförvaltning: Riktlinjerna är tydliga men vi får hela tiden nya målgrupper att ta ställning till exempelvis mobila eu medborgare och papperslösa.dessa grupper bör i alla fall nämnas utifrån den handlingsplan som har tagits fram vad det gäller mobila eu medborgare, de kan ju ha behov av akut boende i vissa fall ex barnfamiljer och i vissa fall har de uppehållsrätt och då kan de ha rätt till ytterligare bistånd. Fråga 2: Riktlinjerna syftar till att öka möjligheterna till likabehandling. Är riktlinjerna tydliga? Saknas något? Angered: Knäckfrågan är nog själva nödbegreppet. Då det är en högst individuell behovsbedömning som behöver göras, är det svårt att skapa riktlinjer, men det är i vart fall detta som ställer flest frågor hos socialsekreterarna. Östra Gbg: Se synpunkter fråga 1. Synen på kravet på bostadssökande och möjligheten att avslå ansökan om t ex akut boende utan stöd. Gemensam arbetsmetod och syn på föräldrar som inte tar ansvar för sin boendesituation ( t ex tackar nej till lägenhetserbjudande/inte söker bostad mm) och utifrån det yttersta ansvaret beviljas akutboende för att barnen inte ska fara illa. Örgryte-Härlanda: Se svar ovan Centrum: Riktlinjerna är till stor hjälp för att kunna samverka över staden i en likabehandling. Saknar inget. Majorna-Linné: Ej svar AFH: Ja V Gbg: Avseende "akuta situationer och det yttersta ansvaret" skiljer sig bedömingarna över staden, bland annat gällande utbetalning av försörjningsstöd i initialskeendet, men också vad som är skälig tid. Förtydligande av vad det yttersta ansvaret gäller är önskvärt. V His: Ja Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(17)

14 Lundby: Ej svar N His: Då kriterierna är tydliga är det lättare att behandla lika. Ännu tydligare kring barnfamiljer önskas. SR: Det finns alltid en individuell tolkning oavsett hur tydliga riktlinjerna är. Vi märker på Socialjouren att den tolkas olika snävt beroende på stadsdel och handläggare, det gäller ju främst akuta nödsituationer. Pågående ärende där inte det akuta behovet av bostad finns för dagen utan mer en långsiktigt lösning behövs, dessa fall har vi inte så mycket kännedom om. En del kolleger ger avslag med en lapp i handen om att de kan söka hjälp senare på dagen/kvället hos Socialjouren eller uppsökarna.det blir ju ett sätt att flytta problemet till annan instans, enskilda får hopp om att det löser sig i kväll vilket det inte alltid gör. Vi fattar ju inte alltid gynnande beslut på kvällen så en del blir ju besviken, de har kommit i tron att nu får jag hjälp och dagens beslut kvarstår. Fråga 3: Effekter för hemlösa och personer utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Innebär förändringen av riktlinjerna att fler beviljas bistånd eller får avslag? Går effekterna av riktlinjerna att särskilja från effekterna av att svårigheterna på bostadsmarknaden har ökat? Angered: Jag vet inte om det är riktlinjerna i sig som givit effekt, men sedan våren 16 gör vi mer strikta bedömningar av rätten till bistånd, vilket renderat i fler avslagsbeslut. Östra Gbg: Riktlinjerna har inte gett någon skillnad i bedömnningarna.däremot förändirngarna i kriterierna för kommunala kontrakt har gett effekt. Effekterna går inte att särskilja. Örgryte-Härlanda: Vi tycker oss se att det är fler som söker sig till socialtjänsten med frågor om boende, men som inte ingår i målgruppen. De flesta får råd via telefon eller ett enda besök och gör därmed ingen ansökan. I andra fall görs ansökan och personen får avslag. Vi har ingen statistik på hur många som får avslag eller bara rådgivning. Vi vill särskilt lyfta fram två grupper. Dels gruppen ensamkommande flyktingbarn, som efter att ha fyllt 18 alt 21 år inte ingår i målgruppen och därför inte har rätt till annat än akutboende. Och dels barnfamiljer som kommer på anknytning till en ungdom som redan bor i Göteborg. Dessa familjer hamnar i akutboende under mycket lång tid då det saknas bostäder i kommunen och de har svårt att komma vidare. Centrum: Det är ingen märkbar skillnad i vilka som beviljas boende idag. Majorna-Linné: Ej svar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(17)

15 AFH: Svår fråga att svara på. Jag skulle bedöma att fler får skäligt rådrum just utifrån situationen som råder på bostadsmarknaden. Vi ger dock flera personer avslag, eller hänvisar dem till annan instans om det handlar om en enskild person utan speciella svårigheter. V Gbg: Kan ej bedöma V His: Kanske att några fler får avslag, tror att effekterna av riktlinjerna är detsamma oavsett hur bostadsmarkanden ser ut. Har inget belägg/underlag för denna åsikt. Lundby: Ej svar N His: På Norra Hisingen har det arbetats med liknande riktlinjer sedan lång tid tillbaka så det upplevs inte som ngn större skillnad. Ansökningarna om boende öker generellt på alla enheter inom socialtjänsten pga av svårigheterna på bostadsmarknaden. SR: Vi märker en ökning av ansökningarom akut boende, för natten som kommer. Vi ser en ökning inom alla målgruppen -barnfamiljer, unga som blivit utslängda från sitt boende (föräldrar hem eller tillfälligt boende hos kompis), de som tillhör etableringsenheten och inte är berättigade till boende och även den "traditionella målgruppen. Det finns situationer där avslaget som gavs på dagen, på kvällen bli ett bifall - i de fall det tillkommit något i ärendet, eller när vi går mot kallare tider. Det är ju enklare att avslå på dagtid än på kvälls tid Det största problemt är ju dock bristen på bostäder, med rimlig hyra för låginkomsttagare, och det är ju råder vi ju inte bot på med tydligare riktlinjer Det kommer nya målgrupper ex papperslösa, personer som skall avvisas - hur hantera vi dessa i det akuta läget blir ju en fråga för framtiden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(17)

16 Antal beslut om bistånd till boende, första halvåren 2014 och 2016 Bilaga 3 Tabell 1: Antal beslut om socialt boende (exkl. kommunalt kontrakt) fördelat på beslutstyp och förvaltning under första havåret 2014 och BESLUTSTYP SOCIALT BOENDE Träning/ Jour/akut referens/ /utan stöd stöd Bostad först Avslag Summa FÖRVALTNING Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim- Frölunda-Högsbo Värstra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Social resursförvaltning Summa Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(17)

17 Tabell 2: Antal beslut om socialt boende (exkl. avslag och kommunalt kontrakt) fördelat på beslutstyp och hushållstyp. BESLUTSTYP SOCIALT BOENDE Jour/akut /utan stöd Trän/ref /stöd Bostad först Summa HUSHÅLLSTYP Ensamstående kvinna med barn Ensamstående man med barn Sambo/gifta med barn Hushåll med barn Ensamstående kvinna med umgängesbarn Ensamstående man med umgängesbarn Hushåll med umgängesbarn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Sambo/gifta utan barn Övriga*) Hushåll utan barn Summa *) T ex ensamkommande barn/unga Tabell 3: Antal beslut om socialt boende (exkl. avslag och kommunalt kontrakt) fördelat på beslutstyp och orsaksstyp ORSAKSTYP Missbruk Psykisk Ensamkomma Bostads Kvinno- BESLUTSTYP ohälsa lös nde frid Övrigt Summa Socialt boende jour/akut Socialt boende trän/ref/ stöd Summa ORSAKSTYP Psykisk ohälsa Bostads lös Missbruk Ensamkomma nde Våld i nära Övrigt Summa BESLUTSTYP Socialt boende jour/akut/boende utan stöd Socialt boende trän/ref/ stöd Socialt boende bostad först Summa Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(17)

18 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(17)