DÖVAS församlingsblad A

Transkript

1 DÖVAS församlingsblad A

2 dövprästerna i evangelisk-lutherska kyrkan i finland borgå distrikt: Maria Lindberg Hamngatan Helsingfors Mobiltelfon: e-postadress: maria.lindberg@evl.fi helsingfors distrikt: Elina Jokipaltio Bulevarden 16 B (PB 142) Helsingfors Mobiltelefon: e-postadress.: elina.jokipaltio@evl.fi åbo distrikt: Petri Majatie Tavastgatan Åbo Mobiltelefon: e-postadress: petri.majatie@evl.fi st. Michels distrikt: Seppo Laukkanen Mikkelin hiippakunnan tuomiokapituli Kirkkokatu 10 (PL 122) Mikkeli Mobiltelefon: e-postadress: seppo.laukkanen@evl.fi uleåborgs distrikt: Urpo Luokkala Ojakatu Oulu Mobiltelefon: e-postadress: urpo.luokkala@evl.fi hela landet/kyrkostyrelsen: Riitta Kuusi Hamngatan 11 (PB 185) Helsingfors Mobiltelefon: e-postadress: riitta.kuusi@evl.fi Pärmbild: Hannele Rabb lappo distrikt: Marja Saukkonen Kauppakatu 19 C, 3. krs Jyväskylä Mobiltelefon: e-postadress: marja.saukkonen@evl.fi Dövas församlingsblad /årgång 33 Adress: Hamngatan 9, Helsingfors Ansvarig utgivare: Maria Lindberg Redaktion: Olof Ahlskog, Janne Kankkonen, Maria Lindberg, Hannele Rabb, Eva Sahlström och Rolf Westerlund Layout och illustrationer: Hannele Rabb Utgivare: Kyrkans central för det svenska arbetet/diakoni och samhällsansvar Dövprästens hemsida: Print: Multiprint, Helsingfors ISSN

3 Ett Guds mysterium Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger den oss inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi kropp? Eftersom brödet är ett enda är vi fast många en enda kropp, för alla får vi vår del av ett och samma bröd. 1 Kor 10: Skärtorsdagen var den dag då allting började förändras. Före det hade Jesu liv varit mer fridfullt. Han hade levt bland folket, undervisat och botat. Nu börjar tiden på det grymmaste händer. Vi minns hur Jesus samlade sina lärjungar till en sista måltid. Måltiden slutade tråkigt. Judas lämnade rummet och gick till de soldater som senare fängslade Jesus och slutligen dödade honom. Skärtorsdagen är också den dag vi minns hur Jesus instiftade nattvarden. Då Jesus fortfarande fanns bland sina lärjungar sade han att brödet de äter är hans kropp och vinet hans blod. Då lärjungarna äter bröd och dricker vin skall de minnas Jesus. Nu då Jesus har dött och uppstått är nattvarden mer än bara ett minne. Jesus är närvarande. Vi ser och smakar äkta bröd och vin. Ändå är det Jesus kropp och blod. Hur det är möjligt är svårt att förstå. Hur vi än försöker räkna ut hur det är kan vi inte helt förstå det. Det är ett av Guds mysterium. I vår tro kan vi lita på att Jesus faktiskt är närvarande. Det har Jesus lovat vara. Nattvarden har också andra sidor. Det är en gemenskapsmåltid. Altarringen är oftast en halvcirkel. Orsaken är den att vi han tänka oss att den andra delen av cirkel finns i himlen. Då vi knäböjer vid altarringen finner vi en gemenskap inte bara till varandra i kyrkan utan också med dem i himlen. Påsken är vår kyrkas största helg. Vi minns Jesu lidande, död och uppståndelse. Vi gläds över att Jesus övervunnit det onda. Jesus dog för våra synders skull. Vi är förlåtna. Det kan vi tacka Gud för och glädjas över att livet övervunnit döden. Glad påsk! Maria 3

4 Foto: Julia Abebe Lucas Snellman Ledande branschsekreterare för kommunikation Björn Öhman Omsorgspräst tan o pås»hur firar du påsk? Jag kommer nog att fira påsk tillsammans med den egna familjen. Till traditionen hör att gå i gudstjänsten på långfredag och påskdagen. Ibland lyckas jag också hinna till skärtorsdagsmässan men inte alltid. På något sätt behöver jag kontrasterna korsfästelseuppståndelse, död-liv, mörker-ljus för att det skall bli en riktig påsk. I år är vår dotter så gammal så det kan bli dags för henne att vara påskhäxa på lördagen också. Men det får vi se.»vad är viktigt med påskdagen? Den tomma graven och påskliljorna. De bär jag med mig sen jag var liten. Dels det fantastiska i att livet vann dels att vi synliggör det med granngula liljor. Jag haft förmånen att växa upp i församlingar där vi firat familjegudstjänst på påskdagen och från den tiden bär man ju med sig vissa sånger och psalmer.»hur firar du påsk? Med att delta och ordna gudstjänst och andakt samt med att fira fasta och få kontrast till påskens död och liv.»vad är viktigt med påskdagen? Kristi seger över döden, den tomma graven.»vad förenar du påsken med? Vad hör till påsken? Till påsken hör att stanna upp och få träffa släkten men också att delta i Kårkulla vårdhems fester.»rekommenderar du någon läsning till påsken? En bok som varit viktig för mig men som jag inte vet om det går att få tag på är SEGERTECKEN Martin Lönnebo och Bertil Werkström Verbum Meditationer inför Söråkersikonen. Anknyter till korsvandringstraditionen 12 stationer.»vad förenar du påsken med? Vad hör till påsken? Ända sedan jag var liten har påskäggen hört till påskdagen. Till traditionen hör att man sätter sin mössa i farstun på påsklördagskvällen. Under natten kommer påskharen på besök och lämnar några chokladägg i varje mössa. Äggen får man sedan äta under påskdagen. Först som äldre insåg jag att ägget är en symbol för uppståndelsen och att äggen är betydligt viktigare i den ortodoxa traditionen än i vår. (forts. ) 4»Rekommenderar du någon läsning till påsken? Själv brukar jag läsa igenom de bibelavsnitt som beskriver påskens händelser. Alltid har man ju inte möjlighet att delta i passionsandakter eller påskvandringar och då kan aktläsningen om stilla veckans händelser ge påskfirandet ett extra värde. Och fast den är gammal är nog Pär Lagerkvists Barabbas fortfarande fascinerande påskläsning och kan därför varmt rekommenderas.

5 kar m ken Bror Träskbacka Direktor Stefan Myrskog Ledande branschsekreterare för kristen fostran Foto: Linnea Ekstrand»Hur firar du påsk? Denna påsk kommer jag högst troligt att fira hemma i Esbo och delta i någon av församlingens gudstjänster, äta påskmat och se på när påskgräset växer grönt på köksbordet.»vad är viktigt med påskdagen? Påskdagen är Kristi uppståndelses dag. Livets seger över döden - Jesus lever! Varje söndag är en påminnelse om just detta. Söndagen är därför den kristna världens helgdag och därför firas gudstjänsten alltid på en söndag.»hur firar du påsk? Det varierar en hel del, beroende på var jag är. Ofta blir påsken ett tillfälle att åka iväg på resa några dagar eller att bara ta det lugnt på hemmaplan. Men en påskgudstjänst eller flera hör nog till. Jag tycker också om passionsandakterna i stilla veckan.»vad är viktigt med påskdagen? För mig är påskdagen en tydlig påminnelse om Guds seger över synd och död. Påsknattens mässa med dopförnyelse tilltalar mig också och kunde ordnas i varje församling.»vad förenar du påsken med? Vad hör till påsken? Fastan är påskens förberedelsetid och redan då har man ju påsken i tankarna, men stilla veckan är den vecka som jag tycker är alldeles speciell. Dag för dag är man då genom Bibelns texter med om Jesu vandring till allt som skulle hända i Jerusalem. Skärtorsdagens nattvardsgång, långfredagens gudstjänst i kontrast till påskdagens festgudstjänst är de centrala punkterna i påskfirandet.»rekommenderar du någon läsning till påsken? Jag tycker att man då skall välja en av evangelieböckerna i Bibeln och läsa om påskens händelser. T.ex. Matteusevengeliets kapitel 26, 27 och 28.»Vad förenar du påsken med? Vad hör till påsken? Påskens är tillsammans med julen kyrkans viktigaste festtid. Och glädje och fest hör ju i regel ihop liksom god mat och memma. Att bli påmind om Kristi försoningsverk hör nog till de saker som håller att fundera på...»rekommenderar du någon läsning till påsken? Det finns ju massor man kunde rekommendera. Rent allmänt sagt något som går mera på djupet och leder till eftertanke. Kyrkofädernas verk kan vara en rekommendation. Frågorna ställdes av Maria Lindberg 5

6 Dövpräst Riitta Kuusi tecknade församlingens del av liturgin. Tarja Sandholm tecknade psalmer. Kyrkodagarna i Vasa I år ordnades Kyrkodagar i Vasa universitets lokaler. Det kom över 450 personer, präster, kyrkoherdar, biskopar, diakoner, både äldre och unga människor och vi, några döva, från hela Finland till Kyrkodagarna. Bland annat kom en överraskningsperson, minister Elisabeth Rehn från Grankulla. Hon ville berätta för oss om Kyrkans Utlandshjälp och samla pengar för att stöda t.ex. genom att bygga en ny skola i Kongo. Under Kyrkodagarna ordnades det olika föreläsningar. Vår dövpräst Maria Lindberg lyckades ordna allmän information åt de hörande så att de skulle upptäcka något nytt genom att följa med de tre kulturerna; dövas, hörande vuxnas och ungdomarnas kultur. Det fanns både tolkat och teckenspråkigt program för att nå alla deltagarna och för att hörande skulle uppmuntras att träffa oss döva. Lördagens program började med morgonandakt av Janne Kankkonen. Efter det sjöng Oscar Lönnholm på teckenspråk. Efter andakten presenterade Janne Kankkonen kort Mässan och förrättningarna finlandssvensk teckenspråk för åhörarna. Tolkarna Gun-Britt Westerlund och Ulla Peltola översatte till talad svenska. På eftermiddagen gick vi en kort promenad till ett församlingshus. Där hölls en annan föreläsning. Frågeställningen var följande: Kyrka för alla, som är döpta. Alla är en del av församlingen. Hur kan alla döva, hörande, barn vuxna, funktionshindrade m.fl. - ta del i gudstjänsten och församlingens verksamhet på bästa sätt? Dit kom över 15 personer och föreläsarna Deltagare i föreläsningen om en kyrka för alla. 6

7 På lördagskvällen hölls en gudstjänst på finlandssvenskt teckenspråk. Dövpräst Maria Lindberg (t.h.) tecknar om förlåtelse. Biskop Björn Vikström. var Anne Holländer, omsorgspräst Björn Nalle Öhman, som berättade om stödtecken och sånger på teckenspråk. Till sist föreläste dövpräst Riitta Kuusi om dövas teckenspråkskultur. Senare på kvällen höll Riitta Kuusi och Maria Lindberg en gudstjänst på finlandssvenskt teckenspråk i Brändö kyrka. Dit kom några församlingsmedlemmar. Söndagens gemensamma festmässa i Trefaldighetskyrkan i Vasa var Kyrkodagarnas sista program. Mässan tolkades i kyrkan och dit kom ett TV-gäng som filmade gudstjänsten. Sändningen visades i FST5 på eftermiddagen. Kyrkan var fullsatt och gudstjänsten leddes av kyrkoherde Anders Kronlund. Dövprästen Maria Lindberg stod bredvid Anders och tecknade åt oss. En stor överraskning för oss alla var att i slutet av gudstjänsten välsignade biskop Björn Vikström oss på teckenspråk. För mig var det väldigt trevligt att vara med på Kyrkodagarna och träffa döva som var med på den. Vi hade många diskussioner om kyrkodagar. Jag hann också träffa gamla bekanta som jag har inte sett på över 20 år, inte sedan jag var ung och var med i Vasa Svenska Församlings ungdomsklubb. Många av dem kände igen mig och vi var så glada för det. Janne Kankkonen berättade om Mässan och förrättningarna på finlandssvenskt teckenspråk, som nu finns på DVD. Olof Ahlskog och minister Elisabeth Rehn. Text och foton på denna sida: Olof Ahlskog Foton på s.6: Kyrklig tidningstjänst/johanhagström 7

8 lammets blod ett tecken herren ser och går förbi Påsktiden närmar sig. Jag vill berätta vad påsken hand lar om och varför det är viktigt att fira påsk. Jag är säker på att ni flera gånger har hört om Jesu korsfästelse, död och uppståndelse. Jag vill ge några fler tankar kring vad Jesus sade under sin sista måltid med sina lärjungar: Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er. (Luk. 22:20) Varför är blodet så viktigt i det nya förbundet? Berättelsen i gamla testamentet om hur blod från lamm räddade israeliterna ut ur Egypten Herren hade lovat att israeliter skall lämna Egypten men kung Farao vägrade befria dem. Farao ansåg att israeliternas Gud inte hade makt över honom. Då visade Herren Farao tio olika plågor för att han skulle veta att israeliternas Gud är allsmäktig och att Farao skulle befria israeliterna. Efter den sista plågan målade israeliterna blod från lamm på tvärbjälken och dörrposterna. Därefter fick Farao veta att hans förstfödde son var död. Då befriade Farao israeliterna. Israeliterna firade pesach -påsk som minne av sina fäder som gick ut ur Egypten. 2 Moseboken 12:23 berättar varför judarna firar pesach: Herren skall gå fram genom landet och hemsöka egypterna. Men när han ser blodet på tvärbjälken och de båda dörrposterna skall han gå förbi dörren och inte låta Förgöraren gå in i era hus för att döda er. Blodet var det tecken Herren såg, gick förbi och skonade liv. Vi talar i vår kultur här i Finland om påsk men det hebreiska ordet för påsk är pesach, vilket betyder gå förbi eller skona. 8 Vi firar nattvard med bröd och vin I våra kyrkor brukar vi fira gudstjänst med nattvard. Vi tar emot bröd och vin för att minnas Jesu kropp och blod. Det har sitt ursprung i påsken händelser. Jesus var med sina lärjungarna vid den sista måltiden. Då tiden för påsken närmade sig bad han lärjungarna ordna en måltid. Det skulle hända Jesus något men lärjungarna förstod inte vad han menade med sina ord. Jesus själv visste att hans tid var kommen. Innan Judas gick ut, tog Jesus ett bröd och förklarade för lärjungarna att det är min kropp som offras till dem. Sedan tog han en bägare, det var judarnas sätt att minnas peasch blodet på tvär bjälken och dörrposterna. Jesus sade att denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod som offras till dem för syndernas förlåtelse. Lärjungarna drack fastän de inte förstod vad som kom att hända sedan. När Jesus blev hängd på korset kom lärjungarna ihåg vad Jesus hade sagt till dem om sitt blod. Blodet var det tecken Herren såg, gick förbi och skonade liv. Vi är tillsammans med Jesus, genom Jesus och i Jesus. Hans blod beskyddar oss, Gud ser på oss. För dem som märkts med Jesu blod går Guds dom förbi. Jag en citerar Johannes evangeliet 3:18 i Nya testamentet: Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds ende sons namn. Jag önskar er en glad påsk! Text: Janne Kankkonen Foto: Hannele Rabb

9 Ett steg fram bland hörande Teckenspråksdagen 2012 I år firades Teckenspråksdagen på ett lite annorlunda sätt i Helsingfors. Teckenspråkiga steg fram bland hörande i Kampens köpcentrum i stället för att samlas skilt för sig på dövföreningen. Kampen är ett kombinerat köpcentrum, bussterminal och metrostation där det rör sig en massa människor dagligen. Programmet var enkelt, men fungerade bra. Carl Oscar Malm, spelad av Johan Hedrén, berättade om sitt liv i en kort uppvisning en gång i timmen. Monologen taltolkades till svenska och finska. Man stannade hörande som gick förbi, talade någon minut med dem och berättade om teckenspråket och kulturen. I övrigt minglade teckenspråkiga med varandra. Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. passade på att ha sin månatliga träff i samband med minglet. Då man drack kaffe mindes man hur det var förr. Man kom ihåg tider då det påstods vara fult att teckna bland hörande. Det var något man bara inte gjorde. Nu är det tvärtom. Nu är man stolt över sitt teckenspråk och vill gärna visa upp det för hörande. Finlandssvens ka teckenspråkiga verkade gilla idén att samlas på ett officiellt ställe. På kvällen var det dags för ett mer festligt tillfälle. Dövas förbund ordnade tillsammans med Helsingfors domkapitel ett tillfälle i Annankulma, i församlingshemmet. Tillfället började med en andakt. Därefter tilldelades pris för bästa gärning för teckenspråket. Priset gick i år till översättarna Tarja Sandholm och Tomas Uusimäki för deras långvariga arbete med bibelöversättning och kyrklig vokabulär på teckenspråk. Text: Maria Lindberg Foto: Annika Posti Tomas Uusimäki och Tarja Sandholm (t.v) tilldelades pris för bästa gärning för teckenspråket. 9

10 Gudstjänst i Ekenäs kyrka 3. söndagen i advent Jag for till Karis där några döva från området mötte mig. Vi fortsatte med ett annat tåg till Ekenäs. Sen gick vi till kyrkan, det var ungefär 500 meter dit. Vädret var uselt med slask och stormvirvlar, usch. Inne i Julkrubban var komplett med herdar, vise män och små söta får. Sinikka, Aira-Liisa Roiha och Ulla-Maj Sannholm. kyrkan var det varmt. Vi gick fram till främsta bänken och träffade andra döva. Vi var tio personer sammanlagt. Kyrkan var vackert smyckad med en gran i hörnet och Jesus i krubban framför altaret samt otaliga brinnande ljus som lyste upp kyrkan. Präst var dövpräst Maria Lindberg. Gudstjänsten började kl med psalmsång som vi tecknar med i. Temat för dagen borde ha varit 3. söndagen i advent men Maria talade om julen. Temat var julgudstjänst, trots att det var inne i advent. Predikan byggde på julevangeliet och handlade om att vi skall älska varandra och förlåta varandra trots att det inte alltid är så lätt. Gud älskar oss alla som vi är. Vi döva tecknade genom hela gudstjänsten med Maria. På sitt sätt var det trevligt att vi alla var med och tecknade. Gudstjänsten avslutades med nattvarden, sen tecknades en psalmsång. Sen värmde vi oss med hett te, kaffe samt piroger och pratade om vad som hänt. Sen gick vi ut till tågstationen i slasket. Trots att vädret var dåligt hade vi trevligt. Då jag kom hem var jag så våt att jag rös och fick bråttom att ta av kläderna och klä på mig varma myskläder. Skönt. Det var trevliga adventsdagar före julhelgen. Tack för samkvämet! Text: Eva Sahlström Foto: Rolf Westerlund 10

11 Julresa till Karis Lördagen den 10 december var regnig, mörk och utan snö. Vår buss startade kl 7.45 från Hansavägen. Den körde vidare till Ensbacka hållplats, Dickursby järnvägstation, Ljusa huset, Esbo Iso Omena och därifrån via Västerleden till Karis. Vi kom fram till Fiskars julbasar ca kl 11. Där blev vi bjudna på julglögg med pepparkakor. Där fanns massor av olika saker. Pappersskärare, äppelskärare m.m. var intressanta. Vi gick vidare från hus till hus, till olika försäljare. Sist drack vi kaffe i baren. Vi körde tillbaka till Karis, där vi åt julmat i Pyrebaren. Vi var 50 deltagare. Julmaten var god och övermäktigt. Jag blev både däst och trött. Det är klart man borde undvika överdos. Julsånger piggade upp stämningen. Lai Ha sjöng en egen julsång på sitt modersmål kinesiskt teckenspråk. Även Berit Kinnunen sjöng julsånger och alla sjöng med. Det blev lotteri med vinstutdelning ledd av Berit Kinnunen med gott skratt, rolig humor. Rolf var jättesnäll, han köpte massor med saker till lotteriet. Julia Abebe vann huvudvinsten, en jättestor korg. Hemresan gick bra. Tack till föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga som ordnade julresan. Text: Berit Petäjäinen i Borgå Foto: Rolf Westerlund Lai Ha sjöng en julsång på kinesiskt teckenspråk. Från vänster: Kalevi Rintamäki, Gunnel Storsjö, Eira Hirvi, Inga Nupponen, Maj-Lis Sundell, Saara Tarvone. och Terttu Martola. Alla rymdes med på en gruppbild. 11

12 Familjenytt Födda Stella Amelia Karlshøj, född i S:t Karins, döpt Föräldrar: Tarja Lintukangas-Karlshøj och Simon Karlshøj. Eelis Leif Olavi Uusimäki, född i Helsingfors, döpt Föräldrar: Petra Juva och Tomas Uusimäki. Avlidna Aino Kynkäänniemi f. Kotaniemi f Haukipudas d Uleåborg Anna Elina Helanen f. Tenhunen f Kiuruvesi d Uleåborg Veikko Eemeli Jaakola f d Uleåborg Mirja Helena Korhonen f. Vanhanen f Kuolaa d Uleåborg Helena Lempi Virtanen f Akaa d Tammerfors Arto Alimaa f d Raisio Olavi Matias Hakanen f Jalasjärvi d Tammerfors Pentti Nissinen f Kolari d Muonio Pentti Juhani Hänninen f Ruokolahti d Taipalsaari Katri Sanna-Liisa Tarvonen f. Latvala f Sääskiniemi d Vasa Elizaveta Kupriyanova f. St Petersburg d Kajana Dan Thyrén f d Åbo Voitto Pellervo Rae f d Björneborg 12

13 Kyrklig information Händelsekalender Dövas missionsfest i S:t Michel. Teckenspråkig Påskmässa i Borgå kl 18. Mariagården, Slingervägen 1, Gammelbacka. Elina Jokipaltio, Maria Lindberg Teckenspråkig/svensk gudstjänst i Karis kl 12, Claus Terlinden, Maria Lindberg. Möjligtvis program efter gudstjänsten. Dövas kulturdagar i Uleåborg. Teckenspråkig gudstjänst kl 21. Dövprästerna Urpo Luokkala och Maria Lindberg m.fl. DHBS:s familjedag på Solsand 7.7. På söndagen: kyrkogångsdag och fest Jakobstad dövskola 150 år till ära. Solsand/Hällsand i Jakobstad. Arr: FST rf och Maria Lindberg. Välkomna på Läger på teckenspråk för alla åldrar! Tid: Plats: Stiftsgården Flämslätt, några mil utanför Skövde i Skara stift, Sverige. Pris: (lägerstandard) barn 4-12 år:1360kr=153, ungdom år: 1560kr=176, vuxen 1640kr=185. Hotellstandard möjlig men något dyrare. Resor ingår inte i priset. Kontakta Maria Lindberg för mer information och anmälning (maria.lindberg@evl.fi). 13 Hej! Vill du hälsa på döva i Åvik? Vi är välkomna till Åvik torsdag kl 14! Hör av dig om dagen passar dig! Blir vi tillräckligt många kanske vi rentav kan dela på taxi? Maria DVD:n har kommit ut! Veckomässa, Jordfästning och Dop på finlands svenskt teckenspråk Beställning: julkaisumyynti@evl.fi maria.lindberg@evl.fi För kännedom: Sommaren 2013 ( ) ordnas ett teckenspråkigt konfirmationsläger på Rättvik stiftsgård i Dalarna, Sverige. Alla finlandssvenska teckenspråkiga/döva unga är hjärtligt välkomna med! 15

14 Från vänster.: Terje Johanssen, Barbro Lilja-Brattgård, Philip Maddock, Will Murphy, Riitta Kuusi, Savino Castiglione och Joachim Klenk. Kyrkornas dövarbete i Europa IEWG är en internationell, ekumenisk organisation för kyrkans dövarbete. Den grundades för mer än 50 år sedan som en arbetsgrupp för dövpräster från olika länder. IEWG:s mål är att uppmuntra och förstärka kyrkans teckenspråkiga arbete bland döva. Vart annat år ordnas konferenser som är öppna för alla präster, diakoniarbetare, kateketer (lärare) och frivilliga. IEWG:s styrelse möttes i mars i Helsingfors för att förbereda följande konferens. Den hålls i Rom med temat att förstärka dövas ställning, synlighet och delaktighet i kyrkan. Ordföranden för IEWG:s styrelse, Philip Maddock från England, önskade att döva alltmer skulle medverka i kyrkans verksamhet och beslutsfattande. I England finns ett tiotal döva präster. De måste kunna engelska bra eftersom de avlägger sin arbetspraktik i hörandes församlingar. Enligt Maddock är inte kyrkan ännu beredd på att man i England kan kan studera till präst på teckenspråk. Ett tjugotal döva har avlagt en lägre teologisk utbildning och kan fungera i kyrkan som s.k. läsare, assistent i mässan. Philip Maddock ser ändå med tillit på framtiden: Detta är Guds arbete, Han förverkligar nog det. På några områden i Tyskland är dövkyrkan mycket aktiv. I fjol träffade jag många teckenspråkiga i centret för kyrkligt dövarbete i Nürnberg, Bayern. Dessa unga vuxna är mångkunniga och ivriga. Joachim Klenk fungerar ännu i några månader som deras präst. Terje Johnsen berättade att just nu är alla prästtjänster i dövkyrkan i Norge fyllda. En av prästerna är Arne Lundqvist, som är döv. I Norge har döva många egna kyrkor. Man förbereder en ny gudstjänstordning och teckenspråkiga webbsidor. Det är glädjande att sex döva har börjat studera teologi. Barbro Lilja-Brattgård hoppas på samarbete mellan döva i Finland och Sverige. Hon bjuder in finländare till ett familjeläger i juni Just nu finns det ingen dövpräst i norra Sverige. I Härnösand arbetar den första döva prästen Johan Selin. I Svenska kyrkan finns också en döv diakon, Camilla Jansson. Savino Castiglione berättade att det i Italien utbildas teckenspråkskunniga präster till stiften. Dessa fungerar också deltid som dövpräster. För några år sedan hölls en internationell katolsk konferens där man diskuterade dövas delaktighet i det kyrkliga livet. Påve Benedictus sade i sin hälsning: Döva är inte endast evangeliets mottagare utan genom dopet fullmäktiga att sprida evangeliet! Mer om IEGW: Text och foto: Riitta Kuusi 14

15 Adressförändring / Ny prenumerant Fyll i och skicka in blanketten om du flyttar eller om du vill få Dövas församlingsblad. Namn:... Tidigare adress:... Ny adress:... Skicka blanketten till: KCSA / Sonja Wacklin PB Helsingfors eller meddela dina uppgifter till: sonja.wacklin@evl.fi Vill du veta var du kan gå på teckenspråkig gudstjänst? Om du vill ha information till din mobiltelefon, e-post eller med vanlig post, fyll i blanketten och skicka den till: KCSA / Sonja Wacklin, PB 185, Helsingfors Skriv ditt namn för hand nederst på sidan. Underskriften är nödvändig, eftersom vi behöver ett skriftligt intyg på att du vill ge uppgifterna och att vi får hålla dem i ett register. KCSA kommer inte att använda ditt namn eller din adress till något annat än att informera dig. Jag vill ha info om kyrkans verksamhet för teckenspråkiga till min Uppgifterna får sparas i KCSA:s register. mobiltelefon e-post vanliga post Namn:... Adress:... Mobiltelefon:... E-post:... Min egen underskrift:... 15

16 GUD på olika länders teckenspråk Finland Sverige Ryssland Spanien Etiopien USA England Australien Foto: Hannele Rabb