Serviceproducent, myndighet eller näringslivsmagnet?

Transkript

1 PARENTESEN februari 2018 nr. 2 Seniorföreläsning sid. 3 Frågesportsfrågorna sid. 5 Åldras tryggt sid. 6 Orförandens spalt sid. 8 Surbröd sid. 9 PSP sid. 10 Hobby & Programgrupperna sid. 11 Planerade resor sid. 12 Händelsekalendern sid. 13 Resa till kyrkorna sid. 14

2 I vilken ruta tycker ni att Pargas hör hemma? Serviceproducent, myndighet eller näringslivsmagnet? Kommunens gamla och nya roller Siv Sandberg: Seniorföreläsning i Pargas Vad är på gång att hända? Ingenting nytt eller revolutionerande, egentligen. Kommunens roll har diskuterats i minst 150 år och kommer säkert att diskuteras i ytterligare 150 år. Var dras gränsen i fråga om storleken på en kommun? Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö följde år 2009 det mål staten hade ställt upp, d.v.s. att en livskraftig kommun skall ha minst invånare. Men ännu finns det 113 kommuner i Finland som har under invånare. Vad är en kommun, egentligen? Det hände sig på Island att det fanns en kommun med 7 invånare. Kommunen gick inte med på att sammanslås med sin grannkommun. För att försöka övertyga kommunstyrelsens ordförande körde en ledande tjänsteman från inrikesministeriet dit och ställde frågan: Vad behöver ni kommunen till? Efter en god stunds funderande kom svaret: Kommunen är bra att ha på hösten då vi skall ta ner fåren från fjällen. Enligt grundlagen har kommunen ett geografiskt område, den har beskattningsrätt, den ordnar val och den har lagstadgade uppgifter. Men det finns också en lång tradition med en ideologi som tillsammans gör att den egna kommunen har en stark känslomässig betydelse. Ideologiska uppfattningar om kommunernas roll Vilken är kommunernas uppgift i samhällsbygget? Vad skall kommunen göra? Hur ska kommunerna styras? Två motpoler i kommundebatten Vad vill vi att kännetecknar vår kommun? Är det service eller gemenskap? Man kan tala om två motpoler i kommundebatten så som den förs i dagens Servicekommunen Gemenskapskommunen - Betonar att kommunen - Betonar den lokala självstyrelsen är en del av samhällsapparaten - Fokus på professionalitet, likhet, - Fokus på identitet, lokalsamhälle, effektivitet politisk representation - Ideal: många uppgifter - Ideal: få eller många uppgifter Finland: Regeringarna under perioden formulerade ett servicekommunideal som utgångspunkt för reformerna. Regeringen Sipilä talar om kommunen med utgångspunkt i ett gemenskapskommunideal. Service... Regeringen Katainen 2015: Regeringen kommer att genomföra en riksomfattande kommunreform som syftar till en livskraftig kommunstruktur i starka primärkommuner. En stark primärkommun består av naturliga pendlingsområden och är tillräckligt stor för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för den specialiserade sjukvården och krävande socialvårdstjänster.... eller gemenskap och livskraft Regeringen Sipilä 2015: Kommunernas verksamhet utgår från det lokala. En kommun är en gemenskap av människor. Den huvudsakliga uppgiften för framtidens kommun är att se till att det finns existensmöjligheter för invånare, företag och sammanslutningar. Regeringen vill se framtidens kommun inte så mycket som en tillhandahållare av tjänster, utan som en aktör som främjar livskraften, företagsverksamheten och sysselsättningen i området. Vård- och landskapsreformen förändrar arbetsfördelningen i samhället 1. Kommun > landskap 2. Splittrad och okänd > enhetlig och demokratiskt vald 3. Lokal finansiering > nationell finansiering 4. Offentlig sektor > privat sektor 5. Förvaltning > medborgare Personalen fördelas mellan kommun och landskap i proportion Ca arbetstagare byter arbetsgivare. Den största delen som flyttas över till landskapen utgörs av vårdpersonal. I Sverige är fördelningen mellan kommun och landsting Vad händer med kommunerna? Kommunernas lagstadgade uppgifter idag och efter reformen Idag Efter reformen Samhällsplanering Samhällsplanering Barnomsorg Barnomsorg Grundskola Grundskola Kultur, ungdom, idrott Kultur, ungdom, idrott Socialsektor Primärvård Specialistvård (finansiering, organisering i sjukvårdsdistrikt) 2 3

3 Kommunens roller i framtiden: 1. Bildning 2. Välfärdsfrämjande 3. Delaktighet i samhället 4. Livskraft och sysselsättning 5. Livsmiljö 6. Självstyrelse 7. Utveckling och partnerskap 8. Det finns inte en kommun i Finland som inte redan tidigare har arbetat med dessa områden! Vad är livskraft? Det kan betyda vad som helst och egentligen ingenting. Förutsättningarna för att en kommun skall blomstra är inte lika över hela landet. Ur ett sydfinländskt perspektiv förstår vi inte hur det ser ut i resten av Finland. Blir kommunen endast en postlåda? Det kommer att upppstå tomrum som måste åtgärdas på olika sätt i olika kommuner. Den parlamentariska arbetsgruppen för framtidens kommun. Arbetsgruppens uppgift är att analysera kommunens framtida roll, inte bara mot bakgrund av reformerna, utan också i förhållande till andra stora samhällsförändringar. Mellanrapport februari 2017 (Se rutfältet på sid 2!) Syftet med kommunskenarierna var att väcka debatt och medvetenhet om att de framtida förändringarna kommer att påverka olika kommuner på olika sätt. En del kommuner har bättre förutsättningar än andra att hantera de stora samhällsförändringarna, som urbaniseringen, digitaliseringen och det förändrade arbetslivet. Men kommunens framgång i framtiden beror också på hur man arbetar lokalt. Trots att det handlar om ett tankeredskap var en stor del av de kommunala beslutsfattare och tjänstemän som kommenterade rapporten måna om att placera in sin egen kommun i kategorin engagerande livskraftskommun. Två vettiga utgångspunkter i diskussionen om kommunernas nya roll 1. Människan i centrum inte organisationen 2. Fokus på snabb och flexibel problemlösning Tre saker som drunknar i reklamsnacket 1. Det finns politiska intressekonflikter 2. Det finns regler som måste följas 3. Kommunernas ekonomiska ramar kommer att vara snäva Två underskattade kvaliteter hos dagens kommunalförvaltningar 1. Snålhet 2. Lokalkännedom Bristen på tillräcklig lokalkännedom kommer att märkas speciellt i äldreomsorgen. De förtroendevaldas roll i dagens och framtidens kommun 1. Tar ansvar för lokalsamhället och de människor som bor där (precis som förr) 2. Ser längre än här och nu (precis som förr, men blir ännu viktigare) 3. Lyssnar på folk (som i allt större utsträckning bildar sig en egen uppfattning om saker) (precis som förr, men blir ännu viktigare) 4. Kan förklara bakgrunden till strategiska beslut och politiska kompromisser (precis som förr, men blir ännu viktigare) 5. Hittar på utvägar och har kontakter som hjälper när någon annan fattar beslut som är dåliga för kommuninvånarna (blir ännu viktigare i framtiden) Sammanställt av Kristina von Weissenberg Kommunen är till för alla, både stora och små!. Frågesportuttagningen A. Aktuellt FRÅGA 1 a. Vad heter Finlands jord- och skogsbruksminister? b. Landskapsreformen är under arbete. Vilket år upphörde länen att existera? Alternativ: * 2005 * 2010 * c. Vad drabbas man av om man får i sig för mycket silvervatten? d. Världens rikaste person Bill Gates är god för 90 miljarder dollar. Hur stor är Finlands utlandsskuld? Alternativ: * 85 mrd * 95 mrd eller * 105 mrd euro FRÅGA 2 Vad heter Högsta domstolens president? FRÅGA 3 Världens högsta byggnad heter Burj Khalita. Den är 828 meter hög och består av 164 våningar. Var är byggnaden uppförd? FRÅGA 4 Vad heter FN:s generalsekreterare som tillträde ? B. Geografi/naturvetenskaper FRÅGA 5 a. Vad kallas en världsbild där solen uppfattas som universums medelpunkt kring vilken jorden och andra himlakroppar rör sig? b. Vad heter landet Honduras, mera känt som brittiska Honduras idag? c. I sydvästra USA går en gräns mellan två kontinentalplattor som rör sig åt olika håll. Vad heter denna gräns? d. I vilket land ligger Europas geografiska centrum? Här kan man numera besöka Europaparken. FRÅGA 6 Ett land i världen behöver inte sätta ut sitt namn på frimärken eftersom frimärket uppfanns där. Vilket land är det fråga om? FRÅGA 7 I vilken stad började Jeans tillverkas första gången? FRÅGA 8 Biltillverkning har aldrig varit någon stor del av Norges industri. Men det fanns faktiskt ett norskt bilmärke på 1950-talet. Bilen som byggdes i plast levererades i fem exemplar. Vad hette bilmärket? C. Historia FRÅGA 9 a. Vem grundade Finlands första flygbolag Aero Oy, senare Finnair? b. Vilket år inträffade explosionen vid patronfabriken i Lappo då 40 personer förolyckades? Alternativ: * 1972 * 1976 * c. När firades Finlands flaggas dag för första gången? Alternativ: * 1923 * 1927 * d. År 1942 prövade Finland på sommartid, men först när övergick Finland som en av de sista länderna i Europa till sommartid? Alternativ: * 1979 * 1981 * FRÅGA 10 När togs postnummersystemet officiellt i bruk i vårt land? Alternativ: * 1973 * 1975 * FRÅGA 11 I vilket land uppmärksammades våren 2009 flera fall av den sk. svininfluensan som ledde till att WHO klassade fallen som pandemi? FRÅGA 12 Vilken finländsk president har suttit den kortaste tiden? D. Kultur FRÅGA 13 a. Sibeliuspriset är ett internationellt penningpris som ges till en tonsättare och är det mest prestigefyllda musikpriset i Finland. Priset instiftades 1952 av Jenny och Antti Wihuris kulturfond. Vem tilldelades det första Sibeliuspriset? b. Vem var den första finlandssvensk som fick Finlandiapriset i skönlitteratur? c. Det har producerats tre Gudfadern filmer. Vad heter han som spelat en av huvudrollerna i samtliga tre filmer? d. År 1997 utkom en finlandssvensk musikteater KATRINA till text av Lars Huldén. Vem var den i förtid avlidna kompositören? FRÅGA 14 Han var tonsättare och en mycket färgstark personlighet, född Han var ytterst produktiv, kanske Finlands mest produktiva tonsättare, med 44 symfonier, fem pianokonserter, fagottkonsert, orgelkonserter, ett 20-tal stråkkvartetter, samt ett hundratal kör- och solosånger. Dessutom verkade han som kapellmästare och kördirigent samt som skribent i flera inhemska och utländska tidningar. Han dog Vad hette han? FRÅGA 15 Hon föddes 1954 och är en finlandssvensk pianist, sångerska och kompositör. Hon representerade Finland i Eurovision Song Contest 1974 med låten Keep me warm. Vem är hon? FRÅGA 16 Midvinternattens köld är hård skaldade Viktor Rydberg i den berömda Tomten. Rydberg har även skrivit texten till en av våra mest kända julsånger. Vilken? Alternativ: * Gläns över sjö och strand * Det strålar en stjärna * Vem har tänt den stjärnan. Frågorna fortsätter på sid 9!

4 Åldras tryggt - på dina villkor. Intressebevakningsfullmakt och vårdvilja - ett kort sammandrag från Svenska pensionsförbundets seminarium i Åbo Framtiden berör människor i alla åldrar. När ska man börja förbereda sig Framtidsplaneringen är något som berör oss alla, oberoende av ålder. Man tror ofta att rättsliga åtgärder i syfte att planera sin framtid är något som berör endast äldre personer, eller dem som fått en allvarlig diagnos. Men vem som helst kan insjukna eller råka ut för en olycka, oberoende av ålder. Ju tidigare man förbereder sig på en eventuell försämring av rättshandlingsförmågan, desto sannolikare är det att man gör de nödvändiga dokumenten medan handlingsförmågan ännu är tillräcklig, vilket gör att de senare vid behov kan tas i bruk. Om man skjuter upp det kan det vara för sent då situationen plötsligt blir sämre. Giltiga dokument bör göras upp i tid, medan handlingsförmågan ännu är tillräcklig. Det lönar sig att vara förutseende 1 du kan själv vara lugn eftersom du vet att dina angelägenheter sköts av någon som du självhar valt, ifall det händer dig någonting. 2 du kan vara säker på att man respekterar dinavärderingar och din livskvalitet. 3 du tryggar din självbestämmanderätt eftersomman är tvungen att följa din uttalade vilja. 4 det underlättar för dina närmaste, eftersom de har en klar uppfattning om vem som sköter dina ärenden, och på vilket sätt. 5 gör det klart också för myndigheter och vårdpersonal vem det är som besluter i ditt ställe, och varför. 6 förebygger missförstånd och missbruk Kom ihåg åtminstone följande gällande bankfrågor 1. Se till att dina räkningar och depositioner alltid blir omskötta, även om du inte kan sköta dem själv. Men överlåt aldrig rättigheterna åt personer du inte kan lita på. 2. Att sköta bankärenden med en fullmakt kan vara besvärligt, speciellt på sikt. Om du ändå använder en sådan bör du se till att den är tillräckligt specificerad. 3. Ifall du för bankärendena har gjort en fullmakt lönar det sig att också göra en intressebevakningsfullmakt, eftersom övriga fullmakter inte alltid godkänns den dag ditt hälsotillstånd försämras. 4. Intressebevakning kan betyda att din rätt att sköta dina bankärenden begränsas. Förbered dig därför i tid på en eventuell förlorad handlingsförmåga genom att göra en intressebevakningsfullmakt och överlåta kontoanvändningsrätten. Intressebevakningsfullmakt I ett nötskal: i en intressebevakningsfullmakt förordnas en person att sköta ens angelägenheter den dag man inte längre själv är kapabel att göra det en intressebevakningsfullmakt är att rekommendera för alla som i sin närmaste krets har en betrodd person som vid behov kan sköta ens angelägenheter den betrodda personen får genom intressebevakningsfullmakten fullmakt att så smidigt och enkelt som möjligt sköta ärenden i anslutning till såväl ekonomi och egendom som sjukdomoch hälsa intressebevakningsfullmakten träder i kraft först då fullmaktsgivaren har blivit oförmögen att själv sköta sina angelägenheter, och intressebevakningsfullmakten har fastställts av magistraten det rekommenderas att man uppgör intressebevakningsfullmakten i ett så tidigt skede som möjligt Fullmäktig den person man i första hand vill att ska fungera som sin intressebevakningsfullmäktige ett permanent uppdrag, ifall man inte avstår ifrån det eller fullmaktsgivaren avlider Fullmäktig i andra hand den person som blir intressebevakningsfuumäktig ifall den som är fullmäktig i första hand är permanent förhindrad, avstår ifrån det eller vägrar utföra sitt uppdrag Ersättare den person som blir intressebevakningsfullmäktig ifall förstahandseller andrahandsfullmäktige tillfälligt är förhindrad att fungera som fullmäktig ett tillfälligt uppdrag bör helst vara en person utanför familjen, för undvikande av jäv Man kan genom att formulera sin vårdvilja försäkra sig om att de beslut som senare fattas gällande ens egen vård sker på ett sätt som respekterar de värderingar man haft, och motsvarar det man önskat. Då det är dags att använda intresse bevakningsfullmakten Den befullmäktigade kan be om att fullmakten fastställs, och alltså träder i kraft; då fullmaktsgivarens hälsotillstånd försämrats så mycket att denne blivit oförmögen att sköta sina egna angelägenheter. Den befullmäktigade har rätt att för fastställandet få ett läkarutlåtande om fullmaktsgivarens hälsotillstånd. Den befullmäktigade får rätt att sköta de ärenden som nämns i fullmakten först då intressebevakningsfullmakten har blivit fastställd av magistraten. Den befullmäktigade bör därför tillställa magistraten en ansökan om att intressebevakningsfullmakten bör fastställas, intressebevakningsfullmakten i original samt ett läkarutlåtande i vilket det framgår att fullmaktsgivaren är oförmögen att sköta sina egna angelägenheter. Ansökan kan vara fritt formulerad. Priset för att få en intressebevakningsfullmakt fastställd av magistraten är (då denna handbok går i tryck) 127 euro. Sedan fullmakten fastställts returneras den, vederbörligt stämplad, till den befullmäktigade. Denne har nu fullmakt att sköta huvudmannens uppgifter genom att uppvisa den bestyrkta intressebevakningsfullmakten, jämte magistratens beslut, till den part man har att göra med, t.ex. en banktjänsteman eller FPA. Vilka som fungerar som intressebevakningsfullmäktigen antecknas i det s.k. förmyndarregister som upprätthålls av magistraten. 1. uppgörande av intressebevakningsfullmakten 2. överlåtande av fullmakten åt den befullmäktigade 3. förvaring av intressebevakningsfullmakten 4. fastställande av intressebevakningsfullmakten i magistraten 5. uppdraget som intressebevakningsfullmäktig Ifall du har gjort också en intressebevakningsfullmakt, vilket rekommenderas, är det bra att nämna om det i vårdviljan, och att uppge den befullmäktigades namn. Vårdviljan kan innehålla viljeyttringar av olika slag som kan vara olika bindande i juridiskt avseende, med tanke på de beslut som fattas i patientens ställe. Vårdviljan är bindande 1. Fundera på hur du själv vill bli skött ifall det händer dig någonting. 2. Bekanta dig med olika vårdviljeblanketter och välj den som passar bäst för dina behov. 3. Skriv ner din vårdvilja, fyll i vårdviljekortet och uppge din vårdvilja också på dina egna Kanta-sidor. 4. Diskutera med dina närmaste om dina önskemål ifråga om vård och omsorg. 5. Förvara din vårdvilja på ett säkert ställe, berätta om den för dina närmaste och ge en kopia av den som bilaga till dina patientjournaler. 6. Uppdatera vårdviljan vid behov. Skillnaden mellan intressebevakningsfullmakt och intressebevakning: Intressebevakningsfullmakt görs i förväg av en själv, medan man ännu är frisk ges till den befullmäktigade för att bevaras tas i bruk genom att hos magistraten ansöka om fastställelse först då fullmaktsgivaren har förlorat förmågan att sköta sina egna angelägenheter den befullmäktigade kan skänka gåvor, om denne inte är jävig och gåvan har specificerats i fullmakten den befullmäktigade kan sälja en fastighet ifall detta nämns i fullamkten den befullmäktigade är inte skyldig att inlämna årlig redovisning till magistraten, såvida bestämmelse om detta uttryckligen inte ingår i fullmakten då uppdraget upphör behövs ingen slutredovisning till de anhöriga, såvida det inte uttryckligen står så i fullmakten Intressebevakning det yttersta sättet att trygga en persons intressen processen igångsätts antingen genom ansökan eller anmälan fastställs av domstol eller av magistraten intressebevakaren antingen en anhörig eller en allmän intressebevakare intressebevakaren får inte skänka bort egendom som tillhör huvudmannen intressebevakaren bör av magistraten ansöka om ett avgiftsbelagt tillstånd för betydande rättshandlingar, såsom försäljning av fastighet intressebevakaren bör årligen inlämna en årsredovisning till magistraten då uppdraget upphör bör en slutredovisning inlämnas till magistraten Se hjälp och länkar sidan 9 6 7

5 Ordförandens spalt. Surbrödsbak. Varje månad från september till maj samlas i genomsnitt ca 150 av våra medlemmar till månadsträff på Brankis. Vi lyssnar på föredrag och sång och ser ibland rentav på teater, sjunger, dricker kaffe, pratar med varandra och avslutar med utdelning av lotterivinster. Att allt detta fungerar så väl kan vi tacka våra fantastiska programgrupper för. Det är de som ansvarar för allt: utplacering av borden, dukning, inträdesavgifter, program, servering, efterstädning... Att vi har tio programgrupper och nio månadsträffar per år gör att ansvaret för t.ex. julfesten för varje år vilar på en ny grupp. De tio programgruppsledarna och styrelsen träffades i januari efter månadsträffen för att diskutera läget och olika praktiska frågor. De flesta grupperna har mellan tjugo och trettio medlemmar, men för några grupper är det ändå ett problem att antalet aktiva medlemmar som verkligen orkar jobba på börjar bli i knappaste laget. Särskilt efterlyste några gruppledare fler starka män som till exempel kan bära bord. En utgångspunkt i systemet med programgrupper är att i princip alla medlemmar ska vara med i någon av grupperna. Men så har det inte varit på senare tid. Framför allt bland de nyare medlemmarna finns det många som inte har inbjudits eller kommit sig för att ansluta sig till en programgrupp. Att det skulle bero på ointresse eller rentav lättja tror jag inte. Man är bara inte medveten om hur det går till. Inte heller jag själv har varit aktiv gruppmedlem, men jag är övertygad om att medlemskap i en programgrupp är värdefullt för att man ska känna gemenskap och uppleva att man får vara till nytta. Jag uppmanar därför alla som ännu inte hör till någon grupp att antingen ta kontakt med den medlemsansvarige styrelseledamoten Kurt Lindroos eller vända sig direkt till någon av gruppledarna (se s. 11 i detta nummer av Parentesen eller gå in på Om oss på vår webbplats). Om riktigt många visar intresse kan det rentav bli aktuellt att starta en elfte programgrupp. Samtidigt vill jag framför allt för de nya medlemmarna göra reklam för våra drygt ett dussin hobbygrupper plus tre IT-grupper (se webbplatsen). Alla har inte plats för nya medlemmar, men den som så vill kan gärna ta initiativ till en ny grupp. Slutligen vill jag påminna om att månadsträffen i mars samtidigt är vårt årsmöte. Mikael Reuter OBS! OBS! OBS! Pargas svenska pensionärer r.f. Håller sitt årsmöte onsdagen den kl.13 i samband med månadsmötet på Brankis. Ärenden på årsmötet är enligt stadgarna 19: Godkännande av verksamhetsberättelsen Godkännande av föreningens bokslut med verksamhetsgranskarnas berättelse Beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen OBS! OBS! OBS! Från och med nästa höst bör man förhandsanmäla sig till seniorföreläsningarna på stadshuset Eftersom nya regler gäller för beställning av kaffeservering i stadshuset fr o m detta år, kommer Kombi att fr o m hösten 2018 uppmana alla seniorföreläsningsdeltagare att förhandsanmäla sig till oss. Då kan vi förbereda föreläsningarna bättre och beställa mera exakt mängd kaffe. Förhandsanmälan kan göras på kombi.pargas.fi om man redan har ett användarkonto (har gått på kurs hos oss förut) eller genom att ringa kansliet, tfn Ni får gärna förhandsinformera deltagarna om detta på vårens föreläsningar, så är de förberedda till hösten. Vi kommer att lägga till ett Obs! om detta i broschyren och på webbplatsen.. Du får hjälp med att uppgöra en fullmakt, en intressebevakningsfullmakt och ett testamente t.ex. av En rättshjälpsbyrå En advokat byrå Bankernas jurister När det gäller vårdviljan får du mer information t.ex. av hälsovårdspersonalen i din egen kommun. Några länkar för dig som vill veta mera: information om intressebevakningsfullmakter och intressebevakning 8 9 F. Sport FRÅGA 17 a. Vem var Finlands första medaljör, kom på tredje plats i Holmenkollen, Holmenkollrennet, som tävlingen då hette? b. Pauli Nevala hemma från Pojo men verksam i Östermark (Teuva) hörde till världens främsta spjutkastare. I vilket OS tog han hem guldmedaljen? c. Mona-Lisa Pursiainen född Strandvall hörde till världens främsta sprinters. Fortsättningsvis innehar hon finländska rekordet på 200 meter. Vad lyder det på? Alternativ: * 22,19 * 22,39 * 22,59 d. Han var den första finländare som vann Europamästerskapet i boxning. Som professionell kunde han ha utmanat om världsmästartiteln men lyckades inte få en titelmatch. Vad hette han? FRÅGA 18 Han var olympisk guldmedaljör i sin gren i Melbourne 1956, Rom 1960, Tokyo 1964 och Mexico City En femte OS-start i Los Angeles 1984 spolierades av en brusten hälsena. Vem var han? FRÅGA 19 Från sommar-os i Paris 1924 hemförde Finland 37 medaljer. Av dem var 14 guldmedaljer. Vem fick fem av dem? FRÅGA 20 Från OS i Munchen 1972 hemförde Finland åtta medaljer. Av dem var tre guldmedaljer. Vilka var medaljörerna? Svaren finns på sid 14! Surbrödsbak Surbrödsbak en procedur för sig. Degtinan togs fram, vilken var av trä med lock på. Nu mättes upp ljumt vatten och hälldes i tinan. Degtinan skulle inte tvättas, därför att syran skulle vara kvar till följande bak. Rågmjölet jämte salt, kummin och jäst rördes ner i det ljumma vattnet med Kräklo. Kräklon var gjord av en kvist från en enris kvist. Barken hade skalats bort. Om man hade surdeg i bottnet på degtinan behövdes mindre jäst. När degen var färdig jäst formades den till bollar och kavlades ut. Togs ut med en form med hål i mitten. Under tiden hade bakugnen eldats med ved. När elden hade brunnit upp sopades glöden med tallkvist bort. Ugnen fick stå en stund innan brödet lades in. Brödet lades på en brödspade och sattes in i den varma ugnen. När brödet var färdigt gräddat lades de på långa bakbord. En del åts varma, andra hängdes upp på långa käppar i taket där de fick torka. Passade bra till måltiden även som mellanmål var det gott att tugga på. De användes även för hästar kanske hjälp till att fånga hästen hem från hagen. En viktig del av surbrödsbaket var att föra varm bröd till sina grannar. En annan gång kunde de vara grannen som bakade då fick vi varmbröd. Det var en tid ensamheten inte fanns. Glöm inte tiden från förr, då grannen knackade på din dörr. Nu sitter många ensamma i sitt hem. Gör ett litet besök hos dem Pargas 16 Januari 2018 Ruth Johansson Men tilltsånd av Bosse Österberg.

6 PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2018 Styrelsen Ordförande Mikael Reuter Vice ordförande Kristina von Weissenberg Sekreterare Vivan Norring-Nyström Skattmästare Bror Berg Övriga ledamöter Gunnel Jansson / Stig Kavander Kurt Lindroos Kari Penttinen Maria Simberg-Sörensen Funktionärer: Medlemssekreterare Kurt Lindroos (se ovan) Mediekontakt Gunnel Jansson (se ovan) Foto/klippbok Stig Kavander (se ovan) Teknikansvarig Resegruppen Parentesens redaktion Parentesens ombrytning Kari Penttinen (se ovan) Asta Lindholm / lindastae@gmail.com Rauni Schleutker / rauni.schleutker@elisanet.fi Aino Mattsson / aino.mattsson42@gmail.com Gunnel Jansson / jansson.gunnel@parnet.fi Maria Simberg-Sörensen Kristina von Weissenberg Beni von Weissenberg Webbansvarig Carl-Gustav Nygårdas carlgustav.nygardas@gmail.com Webbredaktör Lilly Hollstén, lillybirgi@gmail.com IT-stödperson: Pentti Nyström, , pena@norrskata.com Medlem av SPF:s arbetsutskott: Medlem av SPF:s resekommitté Föreningens webbadress Kristina von Weissenberg (se ovan) Asta Lindholm (se ovan) Nya medlemmar kan anmäla sig direkt till medlemssekreteraren Kurt Lindroos kurt.lindroos475@hotmail.fi Vivan Norring-Nyström, ia@norrskata.com eller till föreningens sekreterare Hobbygrupper 2018 Måndagar kl bridge i Seniorboendet på Vapparvägen. Fredagar kl boule (boccia) i Kombilas utrymmen (f.d. tandvårdscentralen), Elmgrensvägen 11. Nya medlemmar är välkomna! Fredagar kl vattengympa i Folkhälsans hus. IT, konst, musik och trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna Kontaktpersoner 2018 Boccia/Boule Estrid Enlund Bowling Seppo Rajamäki Bridge Jan-Erik Bergquist Fotogrupp Lorenz Michael NY! Da Capo Rabbe von Weymarn Encore Maria Simberg-Sörensen Konst Marianne Saanila Stavgång Rainer Wahtera NY! Trädgård Pirkko Lehtonen Vattengympa Kari Penttinen IT-grupperna Pentti Nyström Litterära salongen Stina Engblom-Colliander Släktforskarna Gustav Sundström Programgrupperna och gruppledarna för PSP:s månadsträffar 1. Beni von Weissenberg benivw@parnet.fi 2. Mårten Malmlund marten.malmlund@gmail.com 3. Gunnel Jansson jansson.gunnel@parnet.fi 4. Rainer Wahtera rainer.wahtera@gmail.com 5. Rose-Marie Lindroos rose.marie48@hotmail.fi Kurt Lindroos kurt.lindroos475@hotmail.fi 6. Stina Engblom Colliander stina202@parnet.fi 7. Riitta Seppä seppa.arto@gmail.com 8. Agneta Hermansson ahermans@abo.fi 9. Jörgen Hollstén jorgen.hollsten@parnet.fi 10. Siv Nygårdas siv.nygardas@gmail.com Aino Mattsson aino.mattsson42@gmail.com Nästa träff för Litterära salongen på Storgårdsgatan är den 5 mars. Då diskuterar vi Per Wästbergs författarskap. Vi har också för avsikt att delta i Mariehamns litteraturdagar Hälsningar Stina Fotogruppen träffas i allmänhet den första och tredje tisdagen i månaden på Seniorum kl 17. OBS! Aktuellt material till Parentesen, t.ex. ändringar i gruppsammansättning eller kontaktpersoner, måste vara redaktionen tillhanda senast en vecka före månadsträffen för att hinna med. Även annat material i form av hågkomster, bilder eller teckningar tas gärna emot av redaktionen med samma förbehåll. Exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A 10 11

7 PLANERADE RESOR HEMLIG RESA torsdag Start kl från busstationen, tillbaka ca kl. 19. Pris 35 euro betalas på föreningens resekonto senast 5.3. Just nu 41 anmälda. HELSINGFORS tisdag En hel dags utfärd med bl.a. det nyrenoverade riksdagshuset, nationalmuséet med Pargas ursprungliga predikstol, Sandudd, presidentgravarna, rundtur med guide etc. Start kl från busstationen. Resan är full och har väntelista. 50 euro (lunch, inträde, e.m.kaffe, buss) betalas på föreningens resekonto senast ESTLAND, svenskbygderna, med Launokorpis buss. Start kl. 7 från Pargas. Vi bor på Fra Mare badinrättning i Haapsal och har bussen till vårt förfogande för rundturerna. Vi har lyckats få Estlandsexperten Bosse Ahlnäs som reseledare. Pris 365 euro (+ 97 euro för enkelrum) som betalas på konto: J & M Launokorpi FI referensnummer (skriv även deltagarnas namn som meddelande) senast tisdag Kom ihåg att meddela födelsetiden till Asta. En damplats ledig. Priset förutsätter minst 30 deltagare. Program (ändringar kan förekomma): måndag 7 maj avfärd från Helsingfors med Tallink ankomst Tallinn Körtid Tallinn - Hapsal 1 h 30 )min Aibolands Museum Ilon Viklands Museum Inkvartering och middag på Fra Mare tisdag 8 maj Frukost på Fra Mare Avfärd från Fra Mare Rohuküla - Sviby (Ormsö) Rundtur på Ormsö med bussen Besök i bl.a. kyrkan, hembygdsmuseet och gravgården med solkorsen Lunch Elle-Malles pensionat, Elle Malle talar svenska Sviby - Rohuküla Middag på Fra Mare onsdag 9 maj Frukost på Fra Mare Avfärd mot Tallinn via Nuckö och Paldiski (strandklint) Lunch t.ex. i Padise Herrgård, vid Padise klosterruin Shopping t.ex. i Keila och har vi tid t.ex. Museet med föremål från svenskbygderna,i Svenska St. Mikaelskyrkan Incheckning ms Finlandia, Tallinn - Helsingfors, ank Hem med bussen. OBS! Mikael Sjövalls föredrag om Aiboland - Estlands svenskar onsdag 14.3 kl. 13 i stadshuset. TATTOO i Fredrikshamn 2-3 augusti med Launokorpis buss. Tattoo marchshow, en väg med Finlands alla flaggor Suomen lipun tie är nytt i år. Föreställningen är storslagen. 15 anmäda. Preliminärt program: torsdag, bussen startar kl. 8 Vi kör till Borgå där vi hinner köpa godis från Brunbergs fabriksbutik Färden fortsätter till Kuusankoski där vi äter lunch På eftermiddagen bekantar vi oss med Verlas träsliperi och pappfabrik. Verla är en del av UNESCOs världsarv. Vi fortsätter till Kouvola, gör en kort stadsrundtur med guide och tar in på Sokos hotellet. Kvällen är fri fredag Efter frukosten kl.. 9 far vi till Kotka. och bekantar oss med Merikeskus Vellamo med guide. Vi intar även lunchen där. På eftermiddagen blir det Fredrikshamn. Hamnina Tattoo Marssishow/Tattoo marchshowen som börjar kl Efter föreställningen hinner vi bekanta oss med staden. Vi startar hemåt ca kl. 17. Kaffepaus på hemvägen.. Ca kl. 21 är vi hemma igen. Resans pris är 225 euroa / person (priset förutsätter minst 30 betalande) Tillägg för enkelrum 35 euro. I priset ingår buss, 2 x mat, inträden och guidningar i Verla och Vellamo, övernattning samt biljett till Tattoo marchshowen. Våra grannföreningar i sydvästra Finland har inbjudits att delta i Tattoo-resan till Fredrikshamn. JANE EYRE, Åbo svenska teater, fredag 5.10 kl. 14. Pris 41 euro. Anmälningar senast i maj. Betalning på föreningens resekonto senast Flere ryms med. CHESS, Svenska teatern, Helsingfors, kl. 12 onsdag , tidig start. Pris 105 euro med full buss. Anmälan senast i maj. Betalning senast Anmäl er i tid, resorna kan bli fulla i ett nafs. Kom ihåg att nämna var ni stiger på bussen och ev. diet vid anmälan. Anmälan är bindande. Resekontot FI Resegruppen: Aino / aino.mattsson42@gmail.com Asta / lindastae@gmail.com Gunnel / jansson.gunnel@parnet.fi Rauni / rauni.schleutker@elisanet.fi Konstgruppen besöker Åbo konstmuseum tisdagen den 27/2 kl för att se Rut Bryks ( ) förnämliga keramik. Utställningen ger en fascinerande bild av hennes utveckling som konstnär. Pargasiternas egen konstexpert och keramiker Marita Reuter lotsar oss genom utställningen, vilket borgar för en givande eftermiddag. Man tar sig till museet på egen hand antingen med buss eller samåkning. Vi samlas alltså på museet och räknar med en timme för Rut Bryk och eventuellt de två övriga aktuella utställningarna. Marianne HÄNDELSEKALENDERN våren - hösten 2018 Onsdag 14.3 Kl Mikael Sjövall, seniorföreläsning om estlandssvenskarna Stadshuset. Torsdag 15.3 Hemliga resan. Start ca. kl Onsdag 21.3 Månadsträff på Brankis kl Grupp 3 Onsdag 18.4 Månadsträff med årsmöte på Brankis kl Grupp 4 Onsdag 25.4 Helsingfors, riksdagshuset, nationalmuseet, rundtur. (se vidstående) Mån-ons Estland, svenskbygden. (se vidstående) Onsdag 16.5 Månadsträff på Brankis kl Grupp 5 Fre-lörd Tattoo i Fredrikshamn Fredag 5.10 Jane Eyre, Åbo Svenska Teater kl

8 A. Aktuellt Fråga 1 a Jari Leppä b 2010 c Argyria d 105 mrd Fråga 2 Timo Esko Fråga 3 Dubai Fråga 4 Antonio Guterres B. Geografi/naturvetenskaper Fråga 5 a Helicantrisk b Belize c San Andreas-förkastningen d Litauen Fråga 6 Storbritannien Fråga 7 San Francisco Fråga 8 Troll C. Historia Fråga 9 a Bruno Lucander b 1976 c 1923 d 1981 Fråga Fråga 11 Mexico Fråga 12 Mannerheim D. Kultur Fråga 13 a Jean Sibelius b Jörn Donner c Al Pacino d Jack Mattson 2 poångsfrågor Fråga 14 Erik Fordell Fråga 15 Carita Holmström Fråga 16 Gläns över sjö och strand F. Sport Fråga 17 a Anders Brännkärr b OS i Tokyo 1964 c 22,39 d Gunnar Bärlund Fråga 18 Alfred Al Adolf Oerter Fråga 19 Paavo Nurmi Fråga 20 Lasse Virén (två guld) och Pekka Vasala Vinterresa till kyrkor och kyrkosamfund Tack igen för en riktigt trevlig dag och en lyckad resa. Hej, hej då! hördes många gånger från bussens dörr då den stannade längs Kalkvägen och Strandvägen och resenärer klev ur bussen. Men låt oss börja från början: Temaresorna Kyrkor i Åbo fortsatte med en tredje resa för Pargas svenska pensionärer. Det är Rauni Schleutker som är idéskapare och arrangör för de trevliga resorna. Denna gång var vi 17 stycken resenärer som bänkade oss i Torbjörn Johanssons lilla buss. Hjärtrum fanns det gott om men stjärtrum var det litet knappt med. Första målet var Mikaels kyrkan i stadsdelen Port Artur i Åbo. Denna kyrka ser utifrån ut som en romantisk riddarborg (byggd i tysk nygotisk stil) och har funnits med i mången finsk film och är populär som vigselkyrka. Då vi steg in i kyrkan inbjöd vår ytterst eleganta kyrkoguide, kulturpersonligheten Aiju von Schöneman oss att sitta ner i de främre bänkraderna och orgelmusiken började ljuda i kyrkan. Organisten Marko Hakanpää spelade Lasse Mårtensons Stormskärs Maja så att man hörde, nästan kände, havets hårda stormar och stiltjens värme. Kyrkoguiden berättade om hur 23 åriga Lars Sonck år 1894 vann den arkitekttävling som utlysts i Åbo i Storfurstendömet Finland för att en ny lutheransk kyrka skulle byggas. Kyrkan invigdes Kyrkorummet är utformat i jugendstil och har många underfundiga detaljer enligt den tidens sätt att tyda budskap från naturen. De stora glasfönstren bakom altaret splittrades vid bombningar i januari 1940 och ersattes med nya, mycket dystrare, på 1960-talet. De ursprungliga korfönstren samt sidofönstren, som finns kvar, har gjorts av glasmästare Bruno Baer. Vi hade startat med så god tidtabell att Rauni föreslog en extra rundtur upp på Kakola-backen för att se hur byggarbetena där framskrider. Bilar, lyftkranar, män i skyddsvästar överallt och nya hus växte upp i sluttningarna. Finfin utsikt över ån och hamnen har de, som valt att satsa på att bo då denna anrika kulle i Åbo stad. Lutherkyrkan finns på Trädgårdsgatan 8. Kyrkan är ritad av Tauno Salo och Olavi Heikkilä och blev färdig SLEY = Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys. På svenska: SLEF = Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland, men den verkar inte i Åbo. Vår guide, Leo Brenner, var dock helt svenskspråkig och studerande vid Åbo Akademi. Sions Harpa är deras sångbok. Kvinnliga präster godkänns inte inom rörelsen. Den evangeliska väckelserörelsen uppstod på 1840-talet kring pastor Fredrik Gabriel Hedberg som fann övertygelse om räddning via Bibeln. Kristus har rättfärdigat alla synder genom sin död på korset. Samfundet har en livlig ungdomsverksamhet och ordnar bl. a Maata Näkyvissä festivalen varje år i november. Missionsverksamhet sker i många länder. Ett kvarter längre bort finns Betelkyrkan. Men vi slank in i kyrkans stenfot där restaurangen Kasvisravintola finns. Här åt vi vegetariskt. Många av oss hade aldrig ätit en helt vegetarisk lunch tidigare, men visst var det gott och mätta blev vi alla. En trappa upp finns sedan kyrkorummet för adventistförsamlingen. Vår guide Kerttuli Giantzaklidis arbetar som pastor i församlingen. Hennes grekiska make är även pastor i samma församling. Guiden redogjorde för väckelserörelserna kring Frans Hannula samt rörelsen Sjundedagsadventisterna, grundad i USA av James och Ellen White Betelkyrkan har som byggnad en händelserik historia. Ordet Betel är hebreiska och betyder Guds hus. Huset är ritat av Frithiof Strandell i jugendstil och blev färdig Den byggdes för Frans Hannulas väckelserörelses behov gjordes förändringar i kyrkohuset av Erik Bryggman och ett klocktorn i funktionalistisk stil byggdes köpte Åbo adventistförsamling kyrkan och sedan 2013 använder Evangelisk lutherska missionsstiftet i Finland även Betelkyrkan. Den svenskspråkiga församlingen i Åbo är Sankt Gabriels församling. Betelkyrkan och kyrktornet befinner sig så mitt inne i kvarteret att de är gömda bakom andra byggnader. Men det går en gångväg genom kvarteret mellan Universitetsgatan och Trädgårdsgatan och då passerar man både Betelkyrkan och Lutherkyrkan. Det gjorde även vår grupp då vi promenerade mot eftermiddagskaffet på hotell Park vid Fredsgatan 1 nedanför Puolalaparken. Det råkade vara bänk-skuddar-dagen och abiturienterna hade åkt runt stadeden på lastbilsflak och kastat runt sig karameller. Även vi Pargasiter stannade upp för att plocka ihop litet sött på tungan. Park Hotel finns i ett av museiverket skyddat hus, som byggdes i jugendstil år 1902 som bostad och hem för familjen John Edward Eager, som var varvschef på skeppsvarvet Crichton. Han dog tidigt och huset såldes i flera omgångar, bl. a verkade Marthornas hushållsskola där. Det sympatiska ägarparet Eva och Zbigniew Dziedzic gjorde huset till ett hotell De visade oss de stiliga utrymmena samt några hotellrum som för tillfället var lediga. Stilfulla rum, alla inredda i egen stil med en egen färgskala. Dessutom underhöll värden oss med pianomusik och på hans axel satt papegojhonan Jaakko (en afrikansk grå jako papegoja ) och njöt av musiken och förundrade sig över så många pensionärer i samma rum. Kaffe och varmbulla rikare begav vi oss i god stämning hemåt mot Pargas. Hej på er kyrkorum - vi återkommer vid nästa resa! Text och foton: Gunnel Jansson Mikaelskyrkan Lutherkyrkan. Hotellvärden och papegojan Jaakko uppträder Betelkyrkan

9 a u t o v e r k s t a d OY A N N O HELLBERG PARGAS PARAINEN AB Auto kerralla kuntoon Huollamme ja korjaamme kaikki automerkit. Määräaikaishuollot myös uusiin autoihin. Bilen i skick på en gång Vi servar och reparerar alla bilmärken. Intervallservice även till nya bilar. Auktoriserad service och reservdelar. Valtuutettu huolto ja varaosat. DET FINNS ÄNNU TID! alla bågar MINST RABATT PÅ INDIVIDUELLA LINSER UPP TILL UPP TILL 6 mån RÄNTEFRI OCH KOSTNADSFRI BETALNINGSTID PARGAS Strandvägen 12, p Öppettider må 9 18, ti fr 9 17 lö sö stängt RESERVERA TID TILL OPTIKER ELLER ÖGONLÄKARE instru.fi/naontarkastus eller (lna/msa) Ett parti bågar -80%, alla övriga bågar -70%. Linserbjudandet gäller individuella enkelslipade och progressiva linser. Rabatterna på bågar och linser kan kombineras sinsemellan men inte med andra erbjudanden eller avtals- och paketpriser. Erbjudandena gäller nya beställningar och när du köper glasögon senast Bågsortimentet varierar mellan butikerna. *Samtalets pris 8,8 cent/min.