Utredningsområden norr. om Brottkärrsvägen Särskild utredning etapp 1. Utredningsområden norr om brottkärrsvägen. Mattias Öbrink

Transkript

1 XX Utredningsområden norr om brottkärrsvägen Mattias Öbrink Rapport 2007:51 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen Särskild utredning etapp 1 Brottkärr 73:4 m.fl., Askims socken, Göteborgs kommun Mattias Öbrink Rapport 2007:51

2

3 Utredningsområden norr om Brottk ärrsvägen Särskild utredning etapp 1 Brottkärr 73:4 m.fl., Askims socken, Göteborgs kommun Bohusläns museum R a p p o r t :5 1

4 ISSN Författare Mattias Öbrink Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Mattias Öbrink. Fotot visar Brottkärrs by från norr Tryck TH tryck, Uddevalla 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /1368 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 I nnehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Landsk apsbild... 7 Natur- och kulturlandskap... 7 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar... 7 Historiskt källmaterial M etod Resultat Resultat gentemot undersök ningsplanen M aterialets potential Slutsatser samt åtgärdsförslag Referenser Litteratur Otryckta källor Kartor Muntliga uppgifter Tek nisk a och administrativa uppgif ter Figur för teck ning Bilagor... 24

6 4 Bohusläns museum 2007:51 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1368.

7 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen 5 Sammanfattning Bohusläns museum genomförde i juni och juli 2007 en särskild utredning etapp 1 inom fastigheterna Brottkärr 73:4 med flera, Askims socken, Göteborgs kommun. Bakgrunden till ärendet är att Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret planerar att planlägga ett större markområde norr om Brottkärrsvägen för bostäder och annan verksamhet. Den särskilda utredningen etapp 1 innefattade arkiv- och magasinsstudier samt en okulär fältinventering av området. Sammanlagt kunde tretton områden identifieras som bör provgrävas vid en eventuell exploatering. Dessa utgörs av tio områden med idag obebyggd natur- och tomtmark (A1-10) samt tre områden med ej bebyggd, men inhägnad tomtmark (B1-3). Vidare bör ett antal provschakt grävas i den gamla inägomarken. Sistnämnda område är dock att betrakta som extensivt. Inom planområdet finns ett stort antal bebyggda tomter, bland annat Brottkärrs bytomt. Dessa har inte omfattats av denna studie. Vid en eventuell exploatering av dessa bör därför ytterligare antikvariska bedömningar göras. Bakgrund Bohusläns museum genomförde i juni och juli 2007 en särskild utredning etapp 1 inom fastigheterna Brottkärr 73:4 med flera i Askims socken, Göteborgs kommun, Västra Götalands län (figur 1 och 2). Den särskilda utredningen etapp 1 innefattade arkiv- och magasinsstudier samt en okulär fältinventering av området. Fältinventeringen genomfördes den 28 till 29 juni 2007 av Anna Gustavsson och Mattias Öbrink. Bakgrunden till ärendet är att Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret planerar att planlägga ett större markområde norr om Brottkärrsvägen för bostäder och annan verksamhet. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, enligt Länsstyrelsens beslut dnr Ansvarig institution var Bohusläns museum med Mattias Öbrink som projektledare och rapportansvarig. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har gjort bedömningen att det utifrån topografi och fornlämningsbild behövs en utredning för att undersöka om någon okänd fornlämning berörs av aktuellt arbetsföretag. Mot bakgrund av områdets storlek samt fornlämningsbild har länsstyrelsen i Västra Götalands län gjort bedömningen att en särskild utredning bör etappindelas i två steg. Syftet med etapp 1 är att skapa ett underlag inför en fortsatt särskild utredning (etapp 2). I området runt det här aktuella utredningsområdet

8 6 Bohusläns museum 2007:51 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1368.

9 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen 7 finns ett antal kända fornlämningar. Vid tidigare utredningar har dessutom tidigare okända fornlämningar påträffats. Det har därför bedömts som sannolikt att det även inom det nu aktuella utredningsområdet finns okända fornlämningar. I föreliggande rapport finns en bedömning av var det är sannolikt att ytterligare fornlämningar kan påträffas och var provgrävningar bör genomföras. Genom att studera de kända fornlämningarna och resultaten av tidigare arkeologiska undersökningar och utredningar i området kan vi få reda på vilka typer av fornlämningar som kan finnas i området och vilket innehåll dessa kan tänkas ha. Tidigare kända fornlämningar och utredningar som gjorts för att upptäcka sådana visar under vilka typiska topografiska förutsättningar fornlämningar påträffats i närområdet. Landsk apsbild Brottkärr ligger vid kusten i den sydvästligaste delen av Göteborgs kommun, Västra Götalands län, landskapet Västergötland och Askims socken. Området är präglat av närheten till såväl havet som Göteborgs tätort. Natur- och kulturlandsk ap Planområdet utgörs av ett kuperat kustområde. Områdets västra, norra och östra delar är höglänta med höjder på upp till 55 m ö.h. De centrala delarna av utredningsområdet utgörs av lågt liggande öppen ängsmark. Området ligger i sin helhet cirka m ö.h. De högre bergspartierna utgörs av hällmarker vars sluttningar är bevuxna med lövskog. Framförallt i den östra delen finns en mycket kuperad skogbevuxen terräng. De lägre liggande delarna är i dag till stora delar bebyggda med gles småhusbebyggelse, och i övrigt bevuxna av sly och lövskog. I den södra delen av planområdet finns Brottkärrs bytomt vilken ännu är bebyggd. Ett antal mindre vägar genomkorsar området, några av dessa finns med även i det äldre kartmaterialet från 1800-talet. Längst i väster, utmed kusten, finns Säröbanans gamla banvall vilken idag är cykelväg. På den ekonomiska kartan från 1935 var de flesta av de lägre liggande markerna inom planområdet åker och ängsmark. Bebyggelsen var då koncentrerad till området runt Brottkärrs by och utmed kustremsan (figur 3). Fornlämningsmiljö och tidigare undersök ningar Inom planområdet finns inga idag kända fornlämningar. Här finns dock ett antal kulturhistoriska lämningar vilka är registrerade i Fornminnesregistret (FMIS) som Askim 51, 52, 255 och 259; dessa utgörs i första hand av

10 8 Bohusläns museum 2007:51 Figur 3. Utsnitt ur ekonomiska kartan 1935, 5 Askim SV, med planområdet inlagt.

11 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen Figur 4. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 6183, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1368.

12 10 Bohusläns museum 2007:51 sjömärken. Runt det aktuella planområdet finns ett antal kända fornlämningar (figur 4 och bilaga 1). Fornlämningarna förekommer på varierande typer av platser och höjder över havet. De utgörs främst av rösen och stensättningar i höjdlägen och fyndplatser för flinta samt stenåldersboplatser i mer skyddade lägen. Öster om det här aktuella utredningsområdet finns ett område med röjningsrösen. I närområdet har ett stort antal arkeologiska undersökningar av fornlämningar tidigare genomförts. De flesta av dessa har genomförts av Göteborgs Arkeologiska Museum (GAM) och Göteborgs stadsmuseum (GSM). År 1966 undersökte Göteborgs Arkeologiska Museum delar av gravfältet Askim 43. Fyra stensättningar med tre gravgömmor undersöktes. Fyndmaterialet utgjordes av brända ben, keramik, ett bronsfragment och spridd flinta (Cullberg 1968). Gravarna har daterats till förromersk järnålder (uppgift i FMIS). Gravfältet Askim 159 delundersöktes av Göteborgs Arkeologiska Museum Vid det tillfället påträffades brända ben, slagen flinta och kol (GSM Inv.nr ). Materialet kommer sannolikt från flatmarksgravar tillhörande ett gravfält. År 1984 genomförde Göteborgs Arkeologiska Museum en delundersökning av stenåldersboplatsen Askim 146. Vid denna påträffades inga fynd (Jönsson Kihlberg 1984). År 1992 genomförde Göteborgs stadsmuseum en mindre undersökning av en del av boplatsen Askim 247. Vid det tillfället påträffades fynd från tidig- och mellanneolitikum, bland annat snörornerad keramik, skrapor, avslag med retusch, spån och ett flertal mellanneolitiska spånpilspetsar. Även en kokgrop iakttogs (Ragnesten 1992). År 2003 förundersöktes den resterande delen av Askim 247 av Göteborgs stadsmuseum. På platsen påträffades rikligt med redskap av flinta, dekorerad keramik och boplatsanläggningar. Platsen är med största sannolikhet en gropkeramisk boplats från mellanneolitikum. Vid undersökningen påträffades även fynd och anläggningar som troligen hör till Askim 173, dessa har bedömts vara från tidigneolitikum. På platsen finns därmed en boplatskontinuitet (Rudd 2005). De senaste åren har ett antal arkeologiska utredningar genomförts i området runt planområdet. Söder om Brottkärrsvägen, i direkt anslutning till här aktuellt utredningsområde, genomförde Göteborgs stadsmuseum 2006 en utredning varvid Askim påträffades. Inom Askim 281 framkom tre anläggningar som utgjordes av tre härdar/kokgropar och fynd av avslag, spån, spånfragment, mikrospån, en kniv, avslag med retusch, olika typer av kärnor och även daterande fynd i form av två cylindriska spånkärnor, samtliga fynd av flinta. Dessutom framkom keramik. Dessa visar att boplatsen åtminstone delvis varit utnyttjad under mellanneolitisk tid. Inom Askim 282 fanns fynd av avslag, spånfragment, kärnfragment och mikrospån av flinta. Inom Askim 283 framkom fynd bestående av en kniv, avslag

13 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen 11 med retusch, ett stycke med tillhuggning, kärnfragment, spån, mikrospån, spånfragment och avslag av flinta (von der Luft & Johansson 2007). Rio Kulturkooperativ genomförde 2007 ytterligare en arkeologisk utredning söder om Brottkärrsvägen varvid en boplats, Askim 285, påträffades. Inom denna påträffades fynd av flintavslag, övrig flinta, kärnfragment, spån och en kvartskärna. Möjligen ligger boplatsens centrala delar något längre söderut, utanför det då aktuella utredningsområdet (slutanmälan, uppgifter från FMIS). Boplatserna Askim 281 och 283 förundersöktes under 2007 av Rio Kulturkooperativ. Inom Askim 281 påträffades då femton anläggningar. Dessa bestod av en kokgrop, tre härdar, tio gropar och ett stolphål. Inom fornlämningen framkom ett fyndmaterial bestående av en skrapa, en borrspets, ett stycke med tillhuggning, nio avslag med retusch, ett spån med retusch, 27 plattformskärnor, tre mikrospånkärnor, sju övriga kärnor, 29 kärnfragment, 19 spån, 14 spånfragment, fem mikrospån samt en stor mängd flintavslag och övrig flinta och en kvartskärna. Den preliminära tolkningen är att det inom fornlämningen finns lämningar från åtminstone tre skilda perioder - mellanmesolitikum, mellanneolitikum och järnålder (uppgifter från FMIS). På platsen finns överlagrade troliga mellanmesolitiska lämningar på en nivå av cirka m ö.h. (muntlig uppgift, von der Luft ). Inom Askim 283 avslöjade förundersökningen ett flintmaterial bestående av en kärnyxa, en skrapa, sex plattformskärnor, fjorton kärnfragment, två spån, två spånfragment samt en mängd avslag och övrig flinta. Boplatsen fortsätter med stor sannolikhet österut, in på fastigheten Brottkärr 80:2. Boplatsen bedömdes utifrån fyndmaterial samt dess höjd över havet kunna dateras till mellan- eller senmesolitikum (uppgifter i FMIS). En knapp kilometer norr om Brottkärr genomförde Rio Kulturkooperativ 2007 en förundersökning av Askim 287. I samband med denna påträffades grav- och boplatslämningar i form av två stensättningar, tre härdar, kulturlager och fynd av flinta i form av bland annat avslag, plattformskärna och en bit slagen kvarts (slutanmälan, uppgift i FMIS). Sammantaget kan konstateras att närområdets fornlämningsbild ger en fingervisning om att ytterligare lämningar kan finnas inom det här aktuella planområdet, fastigheterna Brottkärr 73:4 med fler. Vid de senaste årens utredningar i närområdet har fornlämningar påträffats vid platser med topografiska förutsättningar som liknar de inom planområdet. Förekomsten av överlagrade boplatslämningar vid Askim 281 antyder att sådana lämningar kan finnas även inom det aktuella planområdet. H istoriskt k ällmaterial Planområdet har under historisk tid utgjort delar av byn Brottkärrs inägor

14 12 Bohusläns museum 2007:51 och utmark. Brottkärr omnämns första gången 1550, då som Bråtekier. Byn bestod av nr 1, Västergården, och nr 2, Östergården. Båda var 1/1 skattehemman av ålder. Till Brottkärr hör även av ålder Lilla Amundön. Äldre kartmaterial finns från storskiftet som genomfördes på inägorna 1801 och för byns beteshage 1802, och laga skifte som genomfördes , kartan är från 1858 (figur 5). Byn styckades vid laga skifte i sex delar sammansatta av delar av såväl nr 1 som nr 2 (OGB 1932:7f). Figur 5. Utsnitt ur laga skifteskartan 1858 för Brottkärrs by (ref 14-ASK-82). M etod Den särskilda utredningen etapp 1 inleddes med en genomgång av fornminnesregistret, kartmaterial och övriga arkivstudier. Efter detta gjordes

15 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen 13 en fältinventering av området. Vid inventeringen bedömdes olika platser i området dels utifrån topografiska förutsättningar och dels utifrån deras närhet samt eventuella relation till tidigare kända fornlämningar. Utifrån arkivstudierna och fältinventeringen har de platser vilka bör provundersökas vid en särskild utredning etapp 2 identifierats. Dessa har dokumenterats i text och med digitalfoto. Lägesangivelser har mätts in med GPS. Endast obebyggd mark har omfattats av studien, vid eventuella exploateringar av idag bebyggda tomter bör ytterligare utredningar göras. Resultat Totalt har tretton områden som bör provgrävas identifierats. Dessa utgörs av tio områden med idag obebyggd natur- och tomtmark (A1-10) och tre områden omfattande ej bebyggd, men inhägnad tomtmark (B1-3). Nedan presenteras dessa olika utredningsområden (figur 6). A1 En relativt plan yta i en nord-sydlig sänka, belägen runt 25 m ö.h. Området utgörs idag av övergiven tomtmark med ett garage och av skogsmark. Det omges av höjdpartier med enstaka bebyggda tomter. På 1935 års ekonomiska karta var området trädgård och skogsmark. Här finns ett bra topografiskt läge för en förhistorisk boplats skyddad av berg i väster och norr. Det möjliga boplatsläget fortsätter åt norr utanför utredningsområdet. A2 Den västra delen utgörs av relativt plan mark bevuxen av sly. Den östra delen utgörs av en sluttning mot väster nedanför en bergskant. Denna del av området är troligen omrörd av tidigare markingrepp. På 1935 års ekonomiska karta var A2 och A3 sammanhängande odlad mark. Område A2 utgör ett bra topografiskt läge för en förhistorisk boplats skyddad av höjdpartier. Området ligger runt m ö.h. A3 En relativt plan platå bevuxen av gles björkskog med lägre höjdpartier åt norr, öster och väster. Åt sydväst sluttar marken nedåt. På 1935 års ekonomiska karta var A2 och A3 sammanhängande odlad mark. A3 utgör ett bra topografiskt läge för en förhistorisk boplats skyddad av höjdpartier. Området ligger runt 25 m ö.h. Det möjliga boplatsläget fortsätter in på omgivande bebyggda tomter, åt väster in på en inhägnad obebyggd tomt, nedan beskriven som B1.

16 14 Bohusläns museum 2007:51 Figur 6. Planområdet med föreslagna utredningsområden, bytomten och inägomarken. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1368.

17 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen 15 A4 Området sluttar svagt åt sydöst och är bevuxet med ekskog. Det begränsas i väster av ett brant höjdparti och i öster av ett mindre vattendrag och en bebyggd fastighet. På 1935 års karta var området skogsmark. Platsen ligger cirka m ö. h. och utgör ett skyddat läge. Området är möjligen en del av ett större boplatsområde som omfattar A4, A5, den bebyggda fastigheten mellan A4 och A5 samt sträcker sig norr om planområdet. Eventuellt ingår även A6. Direkt norr om planområdets gräns iakttogs vid fältinventeringen av området slagen flinta av god kvalité liggande i ett område där markarbeten nyligen utförts (figur 7). Fynden och de topografiska förutsättningarna antyder att här finns en förhistorisk boplats som fortsätter norr om plan- Figur 7. Fyndplats för flinta sedd från öster. Foto Mattias Öbrink. området (figur 8). A5 Området begränsas av berg i dagen åt söder och väster, av bebyggda tomter i öster och nordväst samt av planområdets gräns i norr. De södra delarna av A5 utgörs av en relativt smal yta mellan berg i dagen, de norra delarna utgörs av en igenvuxen ängsmark som sluttar svagt mot väster. Den södra delen av A5 ligger m ö.h och den norra m ö.h. På 1935 års ekonomiska karta var den södra delen ängsmark och den norra odlad mark. Området är möjligen en del av ett större boplatsområde som omfattar A4, A5, den bebyggda fastigheten mellan A4 och A5 samt sträcker sig norr om planområdets gräns. Eventuellt ingår även A6. Direkt väster om A5, utanför planområdets gräns, påträffades slagen flinta av god kvalité liggande i ett område där markarbeten nyligen utförts. Fynden och de topografiska förutsättningarna antyder att här finns en förhistorisk boplats som fortsätter norr om planområdet (figur 8). A6 Består av en flack yta bevuxen av gles lövskog. Den begränsas i öster av ett

18 16 Bohusläns museum 2007:51 Figur 8. Föreslagna utredningsområden A4-A6, fyndplats för flinta och den möjliga boplatsens utsträckning norr om planområdet. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1368.

19 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen 17 höjdparti och i väster av ett mindre vattendrag. Området ligger cirka m ö.h. På 1935 års ekonomiska karta var området odlad mark. Området är eventuellt en del av ett större boplatsområde som även omfattar A4 och A5 samt sträcker sig norr om utredningsområdet (figur 8). A7 Området består av öppen mark på krönet av en svag sluttning. Åt söder sluttar marken ned mot Brottkärrs bytomt, norr och väster om området finns höjdpartier (figur 9). A7 ligger cirka m ö.h. På 1935 års ekonomiska karta var området odlad mark. Området ligger relativt skyddat och kan eventuellt rymma en förhistorisk boplats. A7 utgör gammal inägomark. Figur 9. Brottkärrs by sedd från område A7. Foto Mattias Öbrink. A8 Liten platå som sluttar svagt mot norr. Området ligger cirka 45 m ö.h och begränsas i norr av en djup ravin med sankmark och åt övriga vädersträck av högre bergspartier. Området är bevuxet med gles skog. Även på 1935 års ekonomiska karta var området skogsmark. A8 utgör ett bra topografiskt läge för en mesolitisk boplats skyddad av höjdpartier. A9 Området utgörs av en större nord-sydligt orienterad dalsänka med branta bergspartier runt, dalsänkans botten är relativt plan och bevuxen med lövskog. I väster finns en anslutande öst-västlig dalgång som sluttar ned mot öster. Större delen av dalsänkan ligger öster om planområdets gräns. Området ligger cirka m ö.h. På 1935 års ekonomiska karta var området skogsmark. A9 utgör ett bra topografiskt läge för en förhistorisk boplats skyddad av höjdpartier.

20 18 Bohusläns museum 2007:51 A10 Svag sluttning bevuxen med skog. Området sluttar mot norr och begränsas i norr av en bäckfåra omgiven av sanka marker och åt söder av berg i dagen. Området ligger cirka m ö.h. På 1935 års ekonomiska karta var området skogsmark. Området utgör ett möjligt läge för en förhistorisk boplats i ett skyddat läge. B1-B3 Dessa områden utgörs av idag ej bebyggd men inhägnad tomtmark. De flesta har tidigare varit bebyggda. Om de berörs av aktuellt planarbete bör de omfattas av en särskild utredning etapp 2. Område B1 utgör en förlängning av område A3. Även på 1935 års karta var tomten inhägnad trädgård. Område B2 utgörs av en svag sluttning mot norr. Området begränsas i norr av befintlig väg och åt söder av berg i dagen, det ligger cirka 25 m ö.h. På 1935 års ekonomiska karta var området odlad mark. Område B3 ligger i en sluttning mot sydväst, det begränsas åt söder och öster av befintlig väg, mot norr av bebyggda tomter. På 1935 års ekonomiska karta var området odlad mark. Området ligger cirka m ö.h. Övrigt Brottkärrs bytomt är idag bebyggd och har därför inte omfattats av studien. Platsen är inte registrerad i Fornminnesregistret (FMIS). Då Brottkärrs by är känd sedan 1500-talet kan dock historiska lämningar finnas här. Vid en eventuell exploatering här bör därför ytterligare antikvariska bedömningar göras. Området norr om Brottkärrs bytomt utgörs av den gamla inägomarken. Vid den utredning söder om Brottkärrsvägen som Göteborgs stadsmuseum genomförde hösten 2006 grävdes provschakt i delar av inägomarken. Vid det tillfället påträffades inga lämningar (von der Luft & Johansson 2007). Trots detta förordar Bohusläns museum att ett antal provschakt grävs i inägomarken då lämningar kan påträffas här, detta gäller framförallt den södra delen i anslutning till bytomten och den norra i anslutning till utredningsområden A6 och A7. Inägomarken är därför markerad som ett extensivt område på figur 6. I den norra delen av inägomarken påträffades en äldre vägsträckning. Den bestod av en kallmurad vägbank som följde den sydöstra sidan av ett bergsparti. Söder och öster om vägen fanns lägre liggande mark och ett mindre vattendrag.

21 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen 19 R esultat gentemot undersök ningsplanen I undersökningsplanen angavs att den särskilda utredningen etapp 1 skulle omfatta arkiv- och magasinsstudier samt en okulär inventering av området. Därefter skulle de områden som bör provgrävas vid en utredning etapp 2 kunna identifieras. Utredningen etapp 1 genomfördes enligt den metod som angavs i undersökningsplanen. Syftet med utredningen etapp 1 har uppnåtts. Undersökningsplanens målsättningar får anses uppfyllda. M ater ialets potential De platser som bör undersökas vid en särskild utredning etapp 2 ligger i olika terrängtyper och på olika höjder över havet. De eventuella lämningar som kan påträffas utgörs troligen av boplatser. Bedömt utifrån topografin och det omgivande fornlämningslandskapet kan de rent teoretiskt vara från alla tidsperioder från mesolitikum till historisk tid. Vid tidigare utredningar och undersökningar i närområdet har ett rikt arkeologiskt material från flera olika tidsperioder påträffats. De boplatser som framkommit vid utredningarna söder om Brottkärrsvägen, Askim och 285 innehåller lämningar från flera perioder av ett stort vetenskapligt värde. Här finns även överlagrade lämningar. Inom det här aktuella planområdet finns liknande topografiska förutsättningar. Ett bra boplatsläge som kan framhållas är område A4 A6, där en möjlig större boplats kan finnas, något som antyds av den flinta som iakttogs här vid fältinventeringen. Slutsatser samt åtgärdsförslag Vid den särskilda utredningen etapp 1 kunde totalt tretton områden som bör provgrävas identifieras. Dessa utgörs av tio områden med idag obebyggd natur- och tomtmark (A1 10) samt tre områden med ej bebyggd, men inhägnad tomtmark (B1 3). Samtliga dessa områden bör provgrävas om de omfattas av planerad exploatering. Område A8-10 ligger något otillgängligt och kan vara svåra att nå med grävmaskin. Provgrävningar här kommer därför sannolikt att utföras med provgropar. Övriga områden kan undersökas med grävmaskin. Vidare bör ett antal provschakt grävas i de gamla inägomarkerna då lämningar kan påträffas här, detta gäller framförallt den södra delen i anslutning till bytomten och den norra i anslutning till utredningsområden A6 och A7. Inägomarken är att betrakta som ett extensivt område. Inom planområdet finns ett stort antal bebyggda tomter, bland annat Brottkärrs gamla bytomt vilken idag är bebyggd. Dessa har inte omfattats

22 20 Bohusläns museum 2007:51 av denna studie. Vid en eventuell exploatering av dessa bör därför ytterligare antikvariska bedömningar göras.

23 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen 21 Referenser Litteratur OGB = Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 3. Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Institutet för ortnamns och dialektforskning i Göteborg, 1932, Göteborg. Rudd, P Boplats vid hål 7, Askim 247, Hovås 32:1, Boplats, Förundersökning, Göteborgs kommun. Göteborgs stadsmuseum Arkeologisk rapport 2005:10, Göteborg. von der Luft, M & Johansson, T Utredning i södra Brottkärr. Askim 281, 282 och 283. Boplatser, utredning i Göteborgs kommun. Göteborgs stadsmuseum Arkeologisk rapport 2007:5, Göteborg. Otr yckta k ällor Cullberg, K Rapport över delundersökning av fornminnesinventeringens nr 24:43 i Askims socken, Västergötland. Arkivrapport. Göteborgs Stadsmuseums arkiv, Göteborg. FMIS, Digitala Fornminnesregistret. Riksantikvarieämbetet, Stockholm. GSM Inv. nr 49565; Göteborg Askim 159, Brottkärr Västergården 1:4. PM 1 och PM 2, Göteborgs Stadsmuseums arkiv, Göteborg. Jönsson Kihlberg, E Slutredovisning av provundersökning av As 146. Arkivrapport. Göteborgs Stadsmuseums arkiv, Göteborg. Ragnesten, U Rapport över arkeologisk undersökning, del av stenåldersboplats, As 247, Hovås. Göteborgs Stadsmuseums arkiv, Göteborg. K ar tor Ekonomisk karta 1935; 5 Askim SV. Storskifteskarta Lantmäterimyndigheternas arkiv ref 14- ASK-19.

24 22 Bohusläns museum 2007:51 Laga skifteskarta Lantmäterimyndigheternas arkiv ref 14- ASK-82. Muntliga uppgifter von der Luft, M. Arkeolog, Rio Kulturkooperativ,

25 Utredningsområden norr om Brottkärrsvägen 23 Tek nisk a och administrativa uppgif ter Lst dnr: BM dnr: NOK BM pnr: B236 Intrasisprojekt: - Fornlämningsnr: - Län: Kommun: Socken: Fastighet: Västra Götalands län Göteborgs kommun Askim Brottkärr 73:4 med fler Ek. karta: 6B 8d (6183) Läge: X 6392, ,476, Y 1267, ,930 Meter över havet: Koordinatsystem: RT gon V Höjdsystem: - Uppdragsgivare: Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, Box 2554, Göteborg Ansvarig institution: Bohusläns museum Projektledare: Mattias Öbrink Fältpersonal: Anna Gustavsson och Mattias Öbrink Konsulter: - Fältarbetstid: juni 2007 Arkeologtimmar: 32 Undersökt yta: m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

26 24 Bohusläns museum 2007:51 Figur för teck ning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1368. Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1368. Figur 3. Utsnitt ur ekonomiska kartan 1935, 5 Askim SV, med planområdet inlagt. Figur 4. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 6183, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1368. Figur 5. Utsnitt ur laga skifteskartan 1858 för Brottkärrs by (ref 14-ASK-82). Figur 6. Planområdet med föreslagna utredningsområden, bytomten och inägomarken. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1368. Figur 7. Fyndplats för flinta sedd från öster. Foto Mattias Öbrink. Figur 8. Föreslagna utredningsområden A4-A6, fyndplats för flinta och den möjliga boplatsens utsträckning norr om planområdet. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1368. Figur 9. Brottkärrs by sedd från område A7. Foto Mattias Öbrink. Bilagor Bilaga 1. Tabell 1. Fornlämningar i närområdet. Askims socken.

27 Bilaga 1 Tabell 1: Fornlämningar i närområdet. Askims socken. RAÄ nr Typ Antal Beskrivning M ö.h. Undersökt Övrigt 42 Rest sten? 1 2,1 m hög. På avsats på höjdparti 30 Sannolikt sentida Gravfält 30 x 25 m stort, 43 Gravfält 1 bestående av 4 runda Delundersökt Möjligen finns fler lämningar åt S. 25 stensättningar. På moränplatå 1966 av GAM 44 Stensättning 1 13 m Ø, 0,2-0,4 m hög. På låg moränrygg 5 45 Stensättning 1 5 m Ø, 0,4 m hög. På avsats på bergsrygg Röse 1 12 m Ø, 1,3 m hög. På krön av bergsrygg Röse 1 4 m Ø, 0,7 m hög. På krön av brant bergshöjd 55 Ev sjömärke 49 Stensättning m Ø, 0,2-0,3 m hög. På krön av bergsrygg Stensättning m Ø, 0,2 m hög. På krön av bergrygg. 65 Ev två stensättningar 53 Rest sten 3 2 resta stenar 1,3-1,6 m höga, 1 osäker rest sten 0,8 m hög. Avsats mellan 35 bergryggar 54 Röse 1 6m Ø, 0,6 m hög. På krön av bergrygg Boplats 1 Platå 80 x m med slagen flinta Fyndplats 1 Fyndplats för slagen flinta. I sluttande gip Fyndplats 1 Provundersökt Fyndplats för slagen flinta. I sluttning 45 inga fynd påträffades Fyndplats för redskap 144 Fyndplats 1 av flinta. Skyddat läge i sluttning Fyndplats 1 Fyndplats för slagen flinta. I dalgång av GAM Undersökt Boplats 1 80 x 40 m stor, fynd av Delundersökt 10 flinta. I sluttning 1984 av GAM 154 Boplats, uppgift om 3 Område med boplatser Osäkert var boplatserna ligger GAM 24: Gravfält 1 Gravfält med flatmarksgravar, 60 x 20 m stort av GAM Delundersökt x 10 m stor, fynd av Boplats 1 spån och 3 flintavslag. I svagt sluttande dalgång Boplats 1 20 x 20 m stor. Fynd av bl Delundersökt av a 5 kärnor och 7 avslag GSM 2003 På sluttande avsats. 185 Fyndplats 1 Fyndplats för 1 spjutspets av flinta 5

28 247 Boplats 1 Intill bergklack, 8 x 5 m stor. Fynd av flinta, gropkeramisk keramik och anläggningar Delundersökt av GSM 1992 och Röjningsröseområde 1 Röjningsröseområde 150 x m stor, anläggningar, flinta och 281 Boplatsområde 1 keramik. Lämningar från minst tre perioder: mellanmesolitikum, mellan Delundersökt av GSM 2006 och Rio 2007 Innehåller överlagrade lämningar. neolitikum och järnålder. I bred sluttande dalgång 70 x 25 m stor, fynd av 282 Boplats 1 avslag, spånfragment, kärnfragment och mikro Delundersökt av GSM 2006 spån. I mindre dalgång 283 Boplats 1 75 x 35 m stor, fynd av flinta. Boplatsen troligen från mellan- eller senmesolitikum. På platå Delundersökt av GSM 2006 och Rio 2007 Boplatsen fortsätter med stor sannolikhet åt öster 285 Boplats x 88 m stor, fynd av slagen flinta och kvarts Delundersökt av Rio 2007

29

30 XX Utredningsområden norr om brottkärrsvägen Mattias Öbrink Rapport 2007:51