Arkeologisk utredning vid Starekilen

Transkript

1 Arkeologisk utredning vid Starekilen Arkeologisk utredning Stare 1:109 m. fl., Skee socken, Strömstads kommun Pia Claesson Bohusläns museum Rapport 2010:47

2

3 Arkeologisk utredning vid Starekilen Arkeologisk utredning Stare 1:109 m.fl., Skee socken, Strömstads kommun Bohusläns museum Rapport 2010:47

4 ISSN Författare Pia Claesson Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Pia Claesson. Fotot visar Schaktarbete på Skee 1811 Tryck IT Grafiska AB, 2010 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriet Dnr /1778 Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...5 Bakgrund...5 Landskapsbild, topografi och fornlämningar...5 Tidigare undersökningar...8 Metod...9 Undersökningens resultat...9 Delområde Delområde Delområde Delområde Resultat gentemot undersökningsplanen...11 Slutsatser samt åtgärdsförslag...13 Referenser...14 Litteratur...14 Otryckta källor...14 Tekniska och administrativa uppgifter...15 Bilagor...16

6 4 Bohusläns museum Rapport 2010:47 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Arkeologisk utredning vid Starekilen 5 Sammanfattning I maj 2010 genomförde Västarvet genom Bohusläns museum en arkeologisk utredning med anledning av att Strömstads kommun planerar att detaljplanlägga ett område inom fastigheten Starekilen 1:109 m.fl. Vid schaktgrävning påträffades inom undersökningsområdet i delområde 1, en boplats alternativt en aktivitetsyta. Vid en eventuell exploatering av platsen föreslår Västarvet genom Bohusläns museum att lokalen förundersöks för att fastställa dess karaktär och utbredning. Tillstånd för en sådan undersökning söks hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Dessutom föreslår Västarvet genom Bohusläns museum att delar av delområdena 4 och 5 utreds i syfte att klarlägga och/eller fastställa förekomst av tidigare okända fornlämningar inom dessa områden. Bakgrund Den arkeologiska utredningen föranleddes av att fastighetsägarna avser att detaljplanera fem områden för bostäder. Den arkeologiska utredningen är indelad i två moment. I detta första moment, ska en arkeologisk utredning ske i två av områdena, område 1 och 2. I områdena 4 och 5 ska i detta moment endast en bedömning om behov av arkeologisk utredning göras. Område 3 utgick på ett tidigt stadium efter besiktning av Länsstyrelsen och Bohusläns museum och berörs inte i den aktuella rapporten. Syftet med utredningen av område 1 och 2 är att fastställa om det finns några hittills okända fornlämningar eller övriga kulturlämningar som berörs av det aktuella arbetsföretaget. Undersökningens primära syfte är att förse Länsstyrelsen med beslutsunderlag för den kommande planeringen av ärendet. Bohusläns museum genomförde arbetet under tre dagar den maj För den arkeologiska insatsen ansvarade Pia Claesson och Oscar Ortman (Bohusläns museum). Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Strömstad kommun och Starekilens Fastigheter AB enligt Länsstyrelsens beslut dnr Landskapsbild, topografi och fornlämningar De för undersökningen aktuella områdena ligger i en mot väst sluttande grusig sandmark som ligger ner mot Starekilen. Undersökningsytorna ligger mellan 10 och 55 meter över nuvarande havsnivå och nyttjas idag främst för skogsbruk. En koncentration av en reltivt modern bebyggelse finns dels parallellt med Starekilens strandlinje och dels på en högre platå i öst.

8 6 Bohusläns museum Rapport 2010:47 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med undersökningsområdena 1, 2, 4 och 5 markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /1778.

9 Arkeologisk utredning vid Starekilen 7 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /1778.

10 8 Bohusläns museum Rapport 2010:47 Område 1, av de fyra undersökningsområdena, består av barrskogsklädda platåer i en sydvästsluttning. Knappt 150 meter öster om område 1 är område 2 som utgörs av en långsträckt platå (Ö V) i en brant västsluttning. Denna sluttning är bevuxen med gles blandskog där berggrunden emellanåt går i dagen. Söderut, på södra sidan om en smal bäckravin (Ö V), ligger område 4. Här är terrängen mycket kuperad med flera bergshöjder med mellanliggande sankmarker. I detta område finns en relativt tätvuxen blandskog. På den motsatta sidan om bäckravinen och något längre österut finns slutligen område 5 som är ett höglänt och svagt kuperat skogsområde. Genom området som helhet löper två branta bäckraviner, Håkedalen i norr och Tjärndalen i söder, båda mynnar ut i havsviken Starekilen i väst. Det är längs med dessa raviner som flertalet av boplatserna i området har påträffats. Två av boplatserna (Skee 53 och Skee 54) är delvis undersökta. I samma område finns även ett stort antal fyndplatser (Skee 1099, 1068, 1097, 1098 och 1070) som mycket väl kan utgöra spåren efter ytterligare boplatser. På kartan (figur 3) finns centralt en större markerade yta, inom denna yta ska enligt studier av Gösta Framme (1985) en medeltida gård (Skee 1446) ha legat men dess exakta läge är inte känt. I närområdet finns uppgifter om ytterligare två by-/gårdstomter (Skee 1084 och 1336) som eventuellt är samtida med denna gård Den sammantagna bilden visar att det är boplatser som dominerar i området och att gravlämningarna är påtagligt få, endast en stensättning (Skee 824) finns registrerad. Tidigare undersökningar Ett flertal arkeologiska undersökningar av varierande omfattning har genomförts i området sedan början av 2000-talet. Bland annat har två boplatser (Skee 53 och Skee 54) från stenåldern och järnåldern slutundersökts (Swedberg 2001, 2002, 2003 och Falkenström 2006). Undersökningarna som genomfördes i början av 2000-talet visade att det här funnits flera aktivitetsytor från såväl neolitikum som järnåldern. På Skee 54 fanns i främst den västra delen flera anläggningar av typen härdar, kokgropar, avfallsgropar och stolphål. Här fanns ett fyndmaterial som bland annat innehöll spånpilspetsar, skrapor och någon keramik. Fynden tillsammans med 14 C-dateringarna tidfäste boplatsen till slutet av mellanneolitikum. Platsen tolkades som en strandbunden tillfällig bosättning som använts i samband med jakt och/eller fiske. På boplatsen Skee 53, som låg något söder om Skee 54, fanns spår efter flera tidsperioder från äldre stenålder till medeltid med tyngdpunkten förlagd till järnålderns mitt. Från denna period fanns bland annat eldstäder, avfallsgropar och ett kulturlager. Besöken har även på denna plats varit av mer sporadisk art (Swedberg 2003). I början av 2006 gjordes en mindre kompletterande undersökning av den del av Skee 53 som återstod från 2000-talets undersökning. Re-

11 Arkeologisk utredning vid Starekilen 9 sultatet från denna visade dels på material som tillhört den tidigare undersökta boplatsen, dels framkom anläggningar och fynd som eventuellt tros härröra från bytomten Skee 1486 (Falkenström 2006). Metod Undersökningen inleddes med en allmän besiktning och fotografering av områdena 4 och 5. Vid besiktningen markerades var behoven av vidare utredning ansågs föreligga. Område 1 och 2 undersöktes med maskingrävda schakt. Schakten kompletterades med provgropar där det inte var möjligt att ta sig fram med maskin. De grävda schakten och provgroparna mättes in med GPS. Samtliga grävningsiakttagelser dokumenterades i skrift och med digital fotografering. Undersökningens resultat Nedan följer en beskrivning av respektive områden samt resultatet av undersökningen. Delområde 1 Delområdet utgörs i sydväst av en grusig, stening sandmark som ligger exponerad mot havsviken Starekilen. Större delen av den nordöstra delen av utredningsområdet utgörs av berg med undantag av en liten skogsklädd yta i öst, intill Skee 53, där möjligheter fanns att gräva ett antal provgropar. Sydväst om bergen, i en relativt brant skogssluttning, grävdes ett antal schakt (figur 4). På en platå som ligger på mellan 25 och 35 m ö.h. påträffades ett flertal flintavslag och splitter, ett tvåryggat spån, två spånfragment samt ett flintborr. Fynden tillsammans med det topografiska läget tolkades som rester efter en boplats, alternativt en aktivitetsplats. Denna är registrerad som Skee Delområde 2 Område två utgörs av en långsmal terrass i en brant bergssluttning mot väst. Från platån har man en vidsträckt utsikt mot Starekilen. I den blockiga och sandiga jordmånen växer en gles barrskog och dungar av sly. På vissa ställen är berget i dagen. I de schakt som grävdes i område 2 kunde inga tecken på fast fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning iakttas. De fynd som påträffades var av sentida slag och bestod huvudsakligen av tegel, buteljglas och liknande.

12 10 Bohusläns museum Rapport 2010:47 Figur 4. Kartan visar de schakt och provgropar som grävdes i delområde 1 samt utbredningen av fornlämningen Skee 1811markerad utifrån en topografisk bestämning. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /1778. Delområde 4 Området är mycket kuperat med berg i öst och skogsklädda platåer i väst. I den västliga delen av området är en arkeologisk utredning är motiverad. Det rör sig om en sandig, mot väst svagt sluttande skogsmark. I ett liknande läge strax sydväst om detta område finns de kända och delvis undersökta boplatserna Skee 53 och 54. Delområde 5 I delområde 4 finns platåer i bergig och blockig sandmark som sluttar, på sina ställen mycket brant, ner mot Starekilen. Topografin varierar mycket, från höjder på upp till 55 meter ner till 5 meter närmare vattnet.

13 Arkeologisk utredning vid Starekilen 11 Figur 5. Kartan visar de schakt som grävdes i delområde 2. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /1778. Platsen är bevuxen med relativt tät blandskog. Denna genomkorsas av flera skogsvägar. I området finns sedan tidigare två registrerade boplatser som är fasta fornlämningar, Skee 1071 och Skee Vid besiktningen av området bedömdes att det här fanns anledning att misstänka ytterligare hittills okända fornlämningar. Det bör röra sig om ytterligare boplatser och tillika aktivitetsytor. I området finns flera platser som ligger strategiskt till för jakt och för olika typer av aktiviteter såsom redskapstillverkning, slaktplats och även för mer stadigvarande bosättning. Resultat gentemot undersökningsplanen Undersökningsplanens intention får med hänseende till ovan redogjorda resultat anses vara uppfylld.

14 12 Bohusläns museum Rapport 2010:47 Figur 6. Figuren visar var inom delområde 4 och 5 som en arkeologisk utredning är motiverad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /1778.

15 Arkeologisk utredning vid Starekilen 13 Slutsatser samt åtgärdsförslag Bohusläns museum föreslår att fastighetsägarna i det kommande planarbetet bör ta hänsyn till de befintliga fornlämningarna så att dessa i möjligaste mån kan undvikas. Det rör sig om Skee 1811 i delområde 1 och Skee 1072 och Skee 1073 i delområde 4. Om det blir aktuellt med en exploatering av Skee 1811 så föreslår Väst arvet genom Bohusläns museum att lokalen förundersöks för att därigenom klargöra dess karaktär och utbredning. För delområde 4 och 5 föreslår Bohusläns museum att om en exploatering blir aktuellt så bör de på kartan markerade områdena först utredas, detta för att eliminera riskerna för att ytterligare okända fornlämningar kan komma i konflikt med planerna för området.

16 14 Bohusläns museum Rapport 2010:47 Referenser Litteratur Falkenström, P Arkeologisk förundersökning, Stare 1:67, Raä53, Skee socken, Strömstads kommun. Bohusläns museum Rapport 2006:66. Framme, G Ödegårdar i Vätte härad. Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg 1. Göteborg. Swedberg, S Förundersökning, Stare 1:13, Raä , Skee socken, Strömstads kommun. Bohusläns museum rapport 2001:21. Swedberg, S Arkeologisk slutundersökning, Stare 1:13, Skee socken, Strömstads kommun. Bohusläns museum rapport 2002:17. Swedberg, S Människor, natur och samhälle vid Starekilen. I: Nordell, L. & Swedberg, S. (red.). Vid Starekilens stränder: arkeologiska undersökningar av boplatserna Skee 53 och 54. Kulturhistoriska dokumentationer nr 12. S Uddevalla. Bohusläns museum. Otryckta källor Fmis, Riksantikvarieämbetes fornsök

17 Arkeologisk utredning vid Starekilen 15 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr: Västarvet dnr: NOK Västarvet pnr: E237 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Västra Götalands län Strömstad Skee Stare 1:109 m.fl. Ek. karta: 9A8h Läge: X 65542,225, Y 1235,433 Meter över havet: 5 55 Koordinatsystem: 2,5 gon Väst RT 90 Höjdsystem: RH 70 Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Pelle Olausson (Lagunens Camping) och Strömstads kommun Bohusläns museum Pia Claesson Oscar Ortman Fältarbetstid: 24 maj maj 2010 Arkeologtimmar: 48 Undersökt yta: m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

18 16 Bohusläns museum Rapport 2010:47 Bilagor Bilaga 1. Schakt- och provgropstabell område 1. Bilaga 2. Schakttabell område 2.

19 Bilaga 1. Schakt- och provgropstabell område 1. Schaktnummer Längd, meter Djup, meter Fyllning Fynd 1 3,764 0,25 0,15 m förna över gulbrun sand med enstaka stenar och stenblock 2 4,208 0,25 0,1 m förna över gulbrun sand med enstaka stenar 3 3,527 0,3 0,1 m förna över gulbrun sand med enstaka stenar, i V stenkoncentration 4 2,855 0,15 0,05 m förna över grusig brunröd sand med enstaka större stenblock 5 3,675 0,15 0,05 m förna över grusig brunröd sand med enstaka större stenblock 6 2,432 0,15 0,05 m förna över grusig brunröd sand med enstaka större stenblock 7 3,291 0,15 0,05 m förna över grusig brunröd sand med enstaka större stenblock 8 4,803 0,2 0,05 m förna över grusig brunröd sand med enstaka större stenblock 2 avslag 9 4,023 0,2 0,05 m förna över grusig brunröd sand med rikligt med sten och enstaka större stenblock 10 4,613 0,2 0,05 m förna över grusig brunröd sand med enstaka större stenblock 11 4,865 0,2 0,05 m förna över grusig brunröd sand med rikligt med sten och enstaka större stenblock 12 4,195 0,2 13 4,994 0, ,749 0,2 15 4,668 0,15 0,05 m förna över grusig brunröd sand med enstaka större stenblock 0,05 m förna över grusig brunröd sand med enstaka större stenblock 0,05 m förna över grusig brunröd sand med enstaka större stenblock 0,05 m förna över grusig brunröd sand med enstaka större stenblock 1 tvåryggat spån, 4 avslag, 5 splitter, 2 flinta övrig 1 borr, 2 spånfragment, 9 avslag, 4 splitter 8 avslag, 1 splitter, 1 flinta övrig Provgrop, nummer Storlek, meter Djup, meter Fyllning 1 0,5x0,5 0,4 2 0,5x0,5 0,4 3 0,5x0,5 0,35 Rödbrun grusig stenig sand under 0,25 m matjord. Alven bestod av grågul grusig sand. Rödbrun grusig stenig sand under 0,25 m matjord. Alven bestod av grågul grusig sand. Rödbrun grusig stenig sand under 0,25 m matjord. Alven bestod av grågul grusig sand. Tegel Tegel, glas Porslin

20 Bilaga 2. Schakttabell område 2. Schaktnummer Längd, meter Djup, meter Fyllning 16 2,859 0,2 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock 17 4,595 0,15 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock 18 3,785 0,2 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock 19 1,999 0,15 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock 20 3,204 0,15 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock 21 3,283 0,15 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock 22 4,057 0,15 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock 23 6,359 0,2 Grusig brungrå sand med mycket rikligt med stenblock 24 3,408 0,15 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock 25 4,892 0,25 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock 26 3,032 0,15 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock 27 4,319 0,2 Grusig brungrå sand med relativt rikligt med stenblock

21

22