VMF Qbera ek för är en av landets tre intressentägda tjänsteföretag med

Transkript

1 Årsredovisning 2007

2 Innehåll Sammanfattning 3 VDs kommentar 4 Förvaltningsberättelse 5-9 Axplock ur verksamheten Vi förädlar skogsvärden och människor Kontroll och uppföljning av mätning Röster om nya timmerklassningen Resultaträkning 15 Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Vinstdisposition 23 Revisionsberättelse 23 Sammanställning av totala kostnader 24 Styrelse 25 Organisation 26 Medlemmar 27 VMF Qbera VMF Qbera ek för är en av landets tre intressentägda tjänsteföretag med huvuduppgift att utföra opartisk virkesmätning. Medlemmar och ägare är köpare och säljare av virkesråvaror. VMF Qbera mäter årligen ca 40 miljoner m 3 fub virkesråvara för industri- och energiändamål, vilket motsvarar ca 45 % av landets totala virkesflöde. Mätningen är auktoriserad av Rådet för Virkesmätning ochredovisning (VMR) samt ackrediterad enligt ISO av Swedac. Genom en väl utbyggd kvalitetssäkring är VMF Qbera en garant för att virket mäts in mot rätt parter och som rätt sortiment. En mycket omfattande intern uppföljning säkerställer likformig tolkning av övergripande instruktioner och särskilda överenskommelser mellan enskilda parter. De stora mängder virke som föreningen dagligen mäter redovisas kontinuerligt till SDC, skogsnäringens IT-företag. VMF Qbera har som målsättning att vara skogsnäringens naturliga servicepartner i samtliga verksamheter som ligger inom kompetensområdet. Genom erfarenheter i dagliga verksamheten samt tillgången till skogsnäringens gemensamma IT-system finns stora möjligheter att ge kunderna information för uppföljning och analys av specifika virkesvolymer. Utifrån dessa förutsättningar utför VMF Qbera även externa utbildningsinsatser, exempelvis de kurser för skogsmaskinförare och andra med intresse för virkestillredning, som anordnas under namnet Guldkortet. Verksamhetsidé VMF Qbera är ett opartiskt tjänsteföretag som utför och utvecklar korrekt och rationell mätning av i huvudsak skogsindustriella råvaror utvecklar och marknadsför servicetjänster av hög kvalitet till gagn för medlemmarna Föreningsstämma äger rum på Vildmarkshotellet Kolmården (Norrköping) den 8:e maj 2008 kl KONSULT BgD-information GRAFISK DESIGN Mellerstedt Design AB FOTO Håkan Karlsson, Juliana Yondt, Thomas Fahlander, Leif Milling TRYCK Kaltes Grafiska, Sundsvall, 2008

3 Sammanfattning Verksamheten 2007 i sammandrag MÄTNINGSVERKSAMHETEN Under 2007 inmättes en rekordstor volym inom VMF Qberas område; 43,0 milj. m 3 fub (f.å. 41,5). Ökningen mot fjolåret motsvarar 3,6 %. Andelen stockmätning steg till 29,3 (28,8%). OMSÄTTNING OCH KOSTNADSMASSA Föreningens rörelseintäkter uppgick under 2007 till 167,0 mkr (152,1 mkr) och rörelsekostnaden till 170,2 mkr (155,0). Omsättningsökningen beror främst på ökade antal timmar samt lägre utdelning till ägarna i form av rabatter. RESULTAT Vmf Qbera redovisar för 2007 ett resultat efter skatt på 427 tkr (-116 tkr). Resultatet är belastat med efterrabatter till medlemmarna om 1,1 mkr. ANSTÄLLDA OCH PRODUKTIVITET Antalet anställda var vid utgången av året 352 personer (345). Antalet fakturerade timmar ökade med 1,8 %. Produktiviteten ökade för stockmätning med 5 % medan den för övrig mätning sjönk med 1,2 %. MÄTNINGSKOSTNADER Mätningskostnaden per m3fub blev för stockmätning ungefär oförändrad gentemot 2006 medan den steg för övrig mätning med 11,8 %. Totalt blev mätningskostnaden 3,69 kr/m 3 fub (f.å. 3,46). VIKTIGA HÄNDELSER Året har präglats av höga volymflöden och hög arbetsbelastning för VMF Qberas organisation. Under året genomfördes stora utbildningsinsatser både intern och externt inför införandet av den nya sågtimmerinstruktionen VMR 1-07 per Utvecklingsarbetet kring automatiserad stickprovsmätning (MAS) har fortskridit och i början av 2008 kommer ett nytt och förbättrat maskinsystem att tas i bruk inom norra delen av Qbera-området. Utrullningen av det nya mätplatssystemet för massa- och pappersbruk har fortsatt under året. Internt har ett nytt system för planering och tidredovisning (FLEX) tagits i bruk. Systemet bedöms ge positiva effekter såväl i fältverksamheten som i administrationen.

4 2 4 vds kommentar 2007 ett intensivt år för VMF Qbera 2007 blev på många sätt ett av de mest intensiva år vi upplevt inom VMF Qbera; mätningsverksamheten gick på högvarv samtidigt som flera utvecklingsprojekt var i avgörande skeden. Anders Rixon, VD Mätningsverksamheten präglades under större delen av 2007 av rekordhöga virkesflöden inom området till följd av dels den starka högkonjunktur som präglat många skogsprodukter, främst sågade trävaror, dels de ökade virkesflöden som följde i spåren efter stormen Per i Götaland. I slutet av året försämrades dock leveranssituationen drastiskt för många trävaruföretag vilket på flera håll innebar att man under årets sista månad mer eller mindre stoppade inflödet av råvara till flera sågverk. Efter några års utvecklingsarbete och tester beslutade VMR under 2006 att införa den nya förenklade instruktionen för sågtimmer under Av olika skäl, främst följdverkningarna av stormen Per i södra Sverige, kom införandet att skjutas på till i mellersta och södra Sverige. I norr valde parterna att förskjuta införandet till Inför införandet av det nya regelverket bedrevs ett intensivt utbildningsarbete från VMF:s sida, såväl internt som externt och återföringen på dessa insatser är till helt övervägande del positiva. Utvärderings- och utvecklingsarbetet kring prototypen för automatiserad stickprovsmätning av massaved, MAS, har inneburit att hel rad förbättringar kommer att appliceras på MAS 2 som under första halvåret 2008 kommer att ersätta prototypen i norra delen av Qberaområdet. Enligt planerna kommer MAS 3 att introduceras i södra delarna av området efter kommande årsskifte. Införandet av ett nytt system för registrering och överföring av transportörs- och mätningsuppgifter från massavedsmätplatserna till SDC fortsatte med full kraft under 2007 efter den testinstallation som gjordes vid Iggesunds Bruk under föregående år. VMF Qbera har, på gott och ont, varit först ut i landet med denna implementering. Flera fördelar kan konstateras med det nya systemet samtidigt som flera störningar kvarstår och ytterligare behov av vidareutveckling av såväl system som kringutrustning och arbetssätt i kedjan transport inmätning är identifierade. Internt har det nya IT-verktyget för planering och tidsuppföljning, FLEX, införts på bred front. Systemet ger många möjligheter till förbättringar i såväl arbetet i fält som inom administrationen. Ett visst utvecklingsarbete kring vissa rutiner, bl.a. reseräkningar, kvarstår. Utvecklingsarbetet kring praktiskt kvalitetssäkringsarbete av skördarmätning har fortgått under året tillsammans med övriga VMF och tjänsten utförs redan i praktiken, än så länge i blygsam omfattning. Bedömningen är dock långsiktigt att detta är ett tillväxtområde för VMF Qbera. Min bedömning efter årets slut är att VMF Qbera trots en del vedermödor på ett bra sätt lyckats klara den situation vi haft att hantera under 2007 med hög intensitet i såväl löpande drift som på utvecklingsfronten. Vår personal har ställt upp på ett fantastiskt sätt! Vi är också ett stort tack skyldiga till ett flertal inhoppande ungdomar samt våra evigt unga pensionärer som ställer upp när det behövs.

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisningen omfattar texterna på sidorna 5-9 samt Höga flöden rekordstor volym inmätt i Mellansverige. MEDLEMMAR Vid utgången av 2007 hade VMF Qbera 188 medlemmar (190) av vilka 141 (143) representerade köparintressen och 47 (47) säljarintressen. Under året har 2 nya medlemmar antagits på köparsidan samtidigt som fyra medlemmar lämnat föreningen till följd av nedläggning resp. uppköp. RESULTAT Verksamheten inom föreningen uppvisade ett rörelseresultat på tkr ( tkr). Resultatet efter finansiella poster blev tkr (-120 tkr). Föreningens egna kapital uppgick vid utgången av året till tkr (7.256 tkr). Till detta kommer obeskattade reserver på 19 tkr (2.870 tkr). Resultatet är belastat av en engångsrabatt till medlemmarna på 1,1 mkr (8,7 mkr) enligt styrelsebeslut i syfte att minska medlemmarnas kapitalbindning i föreningen. Styrelsens riktmål för kapitalbindningen är att det egna kapitalet skall utgöra en marginal på ca. 4% av nettoomsättningen. Vid årets slut var denna marginal 4,6% (6,1%) inkl. obeskattade reserver. Till följd av höga volymflöden och därmed ökat antal debiterade timmar, kunde årets mätning utföras till samma timpriser som under Med hänsyn till lämnade rabatter kom timdebiteringen i praktiken att sjunka med ca. 0,7 %. De medel som under 2005 avsattes för kommande strukturåtgärder i samband med bl.a. övergången till automatisk stickprovsmätning har ännu ej tagits i anspråk. Skäl till detta är främst att personalövertaligheten under 2007 vägts upp av ett stort behov av tillfälliga extra resurser i verksamheten till följd av höga volymflöden samt intern och extern utbildning kring nya sågtimmerinstruktionen. Förseningar vid införandet av MAS; mobil automatisk stickprovsmätning har också påverkan på detta. INTÄKTER OCH KOSTNADSMASSA VMF Qberas rörelseintäkter ökade till 167,0 mkr (152,1 mkr). Intäktsökningen beror främst på ökat antal fakturerade timmar till följd av ökade volymflöden samt lägre slutrabatt till medlemmarna gentemot Kostnadsmassan steg till 170,2 mkr (155,0 mkr). Skillnaden i kostnadsmassa är främst att hänföra till ökat antal arbetade timmar samt ökade lönekostnader. De höga och i många fall oregelbundna volymflödena medförde höga marginalkostnader för övertid och andra merkostnader för personalen vid ordinarie mätplatser. Dessutom tillkom under året mätning vid nya och tillfälliga travmätstationer vilket sammantaget ökade kostnadsmassan för övrig mätning så att de ökade volymflödena inte förmådde kompensera kostnadsökningen (se mätningskostnader nedan). Vad gäller sågbara sortiment kompenserades dock ökningen av kostnadsmassa av volymökningen. VOLYMER, PRODUKTIVITET OCH MÄTNINGSKOSTNAD Volymflödet genom VMF Qberas mätstationer var under 2007 det högsta någonsin; under året mättes tusen m 3 fub ( tusen m 3 fub). Den under 2007 inmätta volymen var följaktligen 1,51 milj. m 3 fub, (motsvarande 3,6 %), högre än föregående år. Andelen stockmätning var 29,3 % (28,8 %) medan andelen övrig mätning utgjorde 70,7 % (71,2 %). Produktiviteten per arbetad timme ökade i förhållande till föregående år med 5,0 % för stockmätningen (främst sågtimmer). Denna produktivitetsökning är i paritet med vad som varit fallet de senaste åren och produktiviteten i stockmätningen har därmed ökat med ca. 44 % sedan 2000-talets början. För övrig mätning (främst massaved och flis) noterades en försämrad produktivitet gentemot 2006 med 1,2 %. Sedan år 2000 är produktivitetsförbättringen för övrig mätning 3,7 %. Mätningskostnaden per m 3 fub var för stockmätning ungefär oförändrad mot föregående år. För övrig mätning ökade kostnaden med ca. 11,8 % vilket innebar en genomsnittlig kostnadsökning för alla sortiment med 6,6% till 3,69 kr/m3fub (f.å. 3,46). PRODUKTIVITET m 3 fub/mättimme Treårsöversikt moderföreningens resultat och ställning VMF Qberas rörelsekostnad, mkr Stockmätning Övrig mätning All mätning Utdebiterade kostnader, mkr Rörelseresultat, mkr Inmätt volym, mm 3 fub Antal årsarbeten Likviditet, % Soliditet, % mätningskostnad Kr/m 3 fub Stockmätning Övrig mätning All mätning

6 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vad gäller mätningskostnaden för stockmätning uppgick kostnaden för mätning av sågbara sortiment till 5,65 kr/m3fub (5,65) och för stickprovsmätning av massaved till 95,54 kr/m3fub (87,40). ORGANISATION Antalet anställda i VMF Qberas verksamhet ökade under året från 345 till 352 personer. Antalet arbetade timmar bland virkesmätarna ökade med 2,2 % främst till följd av ökat resursbehov inom mätningen samt utbildning kring den nya sågtimmerinstruktionen. Andelen övertid av den arbetade tiden ökade till 6,1 % (5,3 %). Antalet årsarbeten på tjänstemannasidan var oförändrad mot föregående år. Antalet anställda personer ökade dock med 1 tjänst till 36 (varav 4 deltidstjänster). VERKSAMHETSÖVERSYN PÅ RIKSPLANET På uppdrag av virkesmarknadens parter på riksplanet har en utredning kring ägarstyrning och beslutsmodeller inom virkesmätning och redovisning i Sverige genomförts. Utredningen har gjorts utifrån förutsättningen att föreslagna förändringar skall rymmas inom ramen för befintlig legal struktur; VMF, SDC/VMR. Det föreslagna arbetssättet för framtiden bygger på ett starkt regionalt engagemang samtidigt som SDC.s styrelse får ett tydligare ansvar för att söka lösningar som har tillämpning i hela landet vad gäller såväl mätnings- och redovisningsfrågor som frågor kring logistikutveckling och SDC:s IT-lösningar. En arbetsgrupp bestående av utredarna samt SDC:s och resp. VMF:s chefer har fått uppdraget att implementera utredarnas förslag under UTVECKLING Under året har verksamhetsutveckling bedrivits i ett antal olika projekt. Den under utvecklade prototypen för mobil automatisk stickprovsmätning (MAS) samt metoder och arbetssätt kring den automatiska stickprovsmätningen har under året utvärderats. Kommande steg i den vidare utvecklingen av MAS-konceptet är att ett nytt maskinsystem (MAS 2) testas och driftssätts inom den norra delen av VMF Qbera under våren MAS 2 har många förbättringar gentemot prototypen och avsikten är att ytterligare ett maskinsystem skall beställas för driftssättning kring kommande årsskifte inom den södra delen av VMF Qberas verksamhetsområde. Den modell för en ergonomisk riktig arbetsplats som tidigare framtagits i ett projekt tillsammans med Universitetet i Karlstad håller nu på att vidareutvecklas till en prototyp i samverkan mellan ett sågverk i området och en mätramstillverkare med VMF Qbera som observatör. VMF Qberas engagemang kring kvalitetssäkring av skördarmätning har lett till att föreningen nu är engagerade i uppdrag i kring detta i skarp drift. Arbetet utförs utifrån den av VMR fastslagna instruktionen kring kvalitetssäkring vid skördarmätning. Detta arbetsområde bedöms som ett tillväxtområde inom VMF:s verksamhet. En gemensam stamdatabank för Mellansverige har på uppdrag av Parterna tagits fram av VMF Qbera i samverkan med Skogforsk. Stambanken avses främst utgöra underlag för utvärdering av prislistor mm. vid virkesaffärer och lägesbyten. Det under året implementerade verktyget för planering och tidredovisning, FLEX, bedöms efter intrimning ge stora nyttoef- Fördelning av volymer år 2007 per mätmetod och sortiment, km 3 fub Timmer- Massa- och Cellulosa- Spån.bark. Totalt Mätmetod sortiment fiberved flis bränsle Stockmätning metod (därav stickprov) (87.5) (74.6) (162.1) TBF-mätning metod Trav- och skäppmätning metod (därav stickprov) (8.5) (8.5) Bedömning metod Vägning metod (därav stickprov) (0.9) (0.9) Räkning metod 8 Totalt varav bemyndigad mätning

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7 Timfördelning och beläggning Avlönad tid, mätare Fakturerad tid, timmar Timfördelning mätning varav mätare varav övr. anst.*) övrigt arbete konsultuppdrag varav mätare varav tjänstemän Debiteringsgrad, mätare % Intäkter från ej timdeb. Konsultuppdrag**) Mätningspersonalens ÖVERTID Betald övertid, tim % av ordinarie tid antal anställda och årsarbeten Antal anställda Årsarbeten Virkesmätare varav kvinnor Övriga varav kvinnor Totalt varav kvinnor *) inkl. köpta tjänster Trätåg **) utbildning, bemyndigad mätning m.m. sjukfrånvaro i timmar dagar 60-dagar Total Alla Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Summa < 30 år % , år % > 49 år % Totalt % dagar 60-dagar Total Alla Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Summa Summa % dagar 60-dagar Total Alla Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Summa Summa % dagar 60-dagar Total Alla Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Summa Summa %

8 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE fekter i verksamheten. En utvärdering av projektet startades i början av SVDB VMF Qbera har inom ramen för sitt uppdrag att förvalta skogsnäringens del av den nationella vägdatabasen, SVDB, utvecklat system för avvikelserapportering och kvalitetssäkring. Dessutom har föreningen varit engagerad i det riksgemensamma arbetet med att skapa en krönt vägvalsmodell som kan vara underlag för automatisk generering av transportavstånd för olika ändamål. VMF Qbera har inom detta arbete bl.a. koordinatsatt samtliga mätplatser och avläggsplatser vid industrierna i området. UTBILDNING Ett stort antal utbildningsdagar har genomförts, såväl internt som externt, i syfte att inför introducera den nya mätningsinstruktionen för sågtimmer; VMR Reaktionerna på såväl den nya instruktionen som utbildningarna har generellt sett varit positiva. INFORMATIONSKAMPANJ På grundval av en enkät som genomförts bland ett stort antal skogsägare inom VMF Qberas verksamhetsområde har VMF Qbera, i samverkan med virkesmarknadens parter, tagit fram ett informationsmaterial kring virkesmätningen. Materialet är avsett att distribueras till enskilda skogsägare i samband med Avvikelser mellan ordinarie mätning Antal MPL 12 grantimmer, värde Antal MPL 24 grantimmer, volym Avvikelse, % Avvikelse, % Antal MPL 12 talltimmer, värde Antal MPL 24 talltimmer, volym Avvikelse, % Avvikelse, % Antal MPL 10 massaved, värde Antal MPL 10 massaved, volym Avvikelse, % Avvikelse, % Fotnot: Antal mätplatser i olika intervall (mätplatser med minst 300 kontrollstockar).

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9 virkesaffärer. Under 2008 kommer informationskampanjen att fullföljas med ett nytt profilprogram kring VMF Qbera samt ny utformning av hemsidan på Internet. SAMVERKANSPROJEKT VMF SDC VMR Den nya sågtimmerinstruktionen VMR 1-07 infördes enligt beslut vid årsskiftet inom södra och mellersta Sverige. Inom norra Sverige avses instruktionen träda ikraft per Erfarenheterna efter införandet är hittills övervägande positiva. Inom ramen för det gemensamma utvecklingsarbete som sker genom Rådet för virkesmätning och redovisning, (VMR), har VMF Qbera deltagit i utvecklingsprojekt kring importmätning av massaved. Nya rekommendationer kring detta avses införas VMF Qbera har varit föregångare vid införandet av det nya riksgemensamma mätplatssystemet för massa- och pappersbruken. Systemet infördes i en testetapp på Iggesunds Bruk under 2006 och under 2007 har ytterligare ett 10-tal mätplatser i området installerat det nya systemet. BALTIKUM Verksamheten inom VMF Latvia bedrivs sedan 2006 genom ett samägande med de inhemska parterna på virkesmarknaden i Lettland. Utvecklingen i bolaget har under 2007 främst varit inriktat mot utveckling av mätning vid affärer inom landet medan volymen inmätning av båtar vid export till Sverige avtagit. Ekonomiskt och volymmässigt har verksamheten utvecklats positivt under året. I Estland har verksamheten under 2007 inom VMF Estonia givit ett positivt ekonomiskt resultat i enlighet med uppsatta mål. KONTROLLMÄTNING Under året har ordinarie kontrollmätning utförts enligt VMRrådets normer med resultat som redovisats för föreningens styrelse och som separat sammanfattas i nyckeltalsform. Utöver ordinarie funktions- och kompetenskontroll har av part begärd kontroll genomförts vid 9 tillfällen varav 5 avsett massaved, 3 sågbara sortiment och 1 cellulosaflis. Funktionskontroll stockvis respektive partivis kontroll Antal Antal Kvotspridning 1) Kvotspridning 1) Mätplatser Stockar/Partier Bruttovolymsavvikelse Värdeavvikelse Bruttovolym. % Värde. % Träffprocent 2) Stockvis kontroll Sågtimmer Massaved Partivis kontroll Sågbara sortiment Flissållning Kvalitetssäkring Föreningens virkesmätning är ackrediterad av SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Vårt kvalitetsledningssystem följer kraven i ISO-standarden Under året har interna revisioner genomförts enligt fastställd revisionsplan. Detta arbete resulterar i fortlöpande vardagsförbättringar i verksamheten ute på de enskilda mätplatserna. VMF Qbera bedriver kontrollverksamhet i form av kompetenskontroll, kontroll av mätutrustning och funktionskontroll. Här intill redovisas några nyckeltal från 2007 års funktionskontroller. Anm. 1. Kvotspridningen utgör standardavvikelsen för kvoten per stock/trave/ sållningsprov mellan ordinarie mätning och kontroll. Värdena avser volymviktat medeltal för samtliga aktuella mätplatser. 2. Med träffprocent avses den andel stockar som vid ordinarie mätning och kontrollmätning bedömts lika vad avser sortiment, trädslag och kvalitet. I underlaget för dessa siffror ingår för sågtimmer även volymer med sammanslagna kvalitetsklasser.

10 10 axplock ur verksamheten Vi förädlar skogsvärden och människor Flera faktorer påverkar de kvalitetsnormer som styr vår arbetsvardag. Med mer kvalificerade mätmetoder och programuppdateringar höjs kraven på vår personal. Med fortlöpande utbildningar når vi dessa mål. Trycket på miljövänliga biobränslen ökar. Detta faktum märks bland annat vid inmätningen vid Eskilstuna Värmeverk. Mätare från Gruvön och Skoghall utbildas i rättning och korrigering av Agneta Gustavsson från HK. Mätare Christer Tengelin och Tor Teige kontrollerar röta i massaved. Kvalitetsrevisor Lars Friman utbildar mätarna Christer Hildén och Lena Jura på Gruvöns såg. Mätare Lena Jura märker kontrollstockar.

11 axplock ur verksamheten 11 Philip Stenius mäter vid Norrköpings hamn. Mätare Karolina Hedtjärn, Norrköpings hamn. Virkesmätaren Eivy Öström i samtal med MO-chefen Jan Nilsson. Timmermätare Anna Pettersson vid Hjortkvarns såg. Mätare Dan Eriksson vid Eskilstuna värmeverk tar stickprov på bark för test av torrhalt.

12 12 axplock ur verksamheten Kontroll och uppföljning av mätning VMF Qbera ska enligt sina stadgar utöva kontroll över sin mätningsverksamhet. Genom kontrollmätning och övrig uppföljning ska vi verka för en likformig tolkning och tillämpning av gällande mätningsföreskrifter och övriga mätningsbestämmelser. Kontroll och uppföljning av mätning utförs av särskilt utsedd personal med grundliga kunskaper i de gällande bestämmelserna och med stor erfarenhet av virkesmätning. Hos VMF Qbera är dessa benämnda Kvalitetsrevisorer och är åtta till antalet. Till sin hjälp har kvalitetsrevisorn även biträdande kvalitetsrevisorer. Deras gemensamma arbete samordnas av stödfunktionen virkesmätning samt kvalitetsansvarig på HK i Falun, men organisatoriskt hör kvalitetsrevisorerna till respektive mätningsområde. Kvalitetsrevisorerna arbetar förutom med kontrollmätning även med övrig kvalitetssäkring i vid bemärkelse, inkluderande utbildning och instruktion, analyser av mätningskvaliteten, kalibrering av mätredskap och mätutrustning mm. De utför även huvuddelen av de interna revisioner vi genomför för att säkerställa efterlevnaden av vårt kvalitetsledningssystem. Kontrollformer Det förekommer två olika kontrollformer. Dels kontroll som begärs av en part i affären och dels en intern kontroll. Den interna kontrollen är sedan uppdelad i funktionskontroll, kompetenskontroll samt kontroll av mätutrustning. Kontroll begärd av part Var och en som berörs av resultaten från ordinarie mätning får begära kontroll hos VMF Qbera. Begäran om kontroll får göras muntligen men ska skriftligen bekräftas av den som begär kontrollen. Om mätningen sker vid industri måste kontroll begäras före lossning av virket på eller i anslutning till mottagningsplatsen. Begäran om kontrollmätning skickas till virkesmätningsföreningen för vidare befordran till VMR som administrerar kontrollen. Begäran om kontroll får ske även före ordinarie mätning. VMF Qbera ska då medverka till att denna begäran inte blir känd för den som utför den ordinarie mätningen. VMR utser sedan de personer som ska utföra kontrollmätningen. Dessa får inte vara anställda vid den förening som utfört eller ska utföra den ordinarie mätningen. VMR kallar sedan berörda parter till kontrollmätningsförrättning. Resultatet av kontrollen ska redovisas till dem som är berörda av kontrollen på sådant sätt att skillnaden mellan ordinarie mätning och kontrollmätning tydligt framgår.

13 axplock ur verksamheten 13 Våra kvalitetsrevisorer kalibrerar med regelbundna intervall all mätutrustning. I de fall vi inte själva genomför kalibreringar/verifieringar av utrustningarnas mätnoggrannhet, detta gäller bl a fordonsvågar, görs dessa av företag som är ackrediterade av SWEDAC. Virkesmätarna utför dessutom tillsyn av mätutrustningar och mätredskap med tätare intervall än de regelbundna kalibreringarna. Resultaten från såväl kalibreringar som tillsyn dokumenteras och sparas. Lars Friman kontrollmäter sågtimmer på Gruvöns såg. Funktionskontroll För att vi inom VMF Qbera ska få en samlad bild av noggrannheten och precisionen hos den mätning som vi utför ska tillämpade mätmetoder fortlöpande kontrolleras. Resultatet från tillämpningen av den enskilda mätmetoden är beroende av aktuella tekniska och praktiska förutsättningar samt av virkesmätarens skicklighet. VMF Qberas styrelse har fastställt riktmål för mätningskvalitet inom VMF Qbera, i vilka anges de krav på noggrannhet och precision som ställs på mätplatsnivå för olika sortiment och mätmetoder. Funktionskontrollen är också grund för att identifiera behov av stöd och utbildning för den individuelle mätaren. Kontrollen utförs på skilda så kallade kontrollkollektiv. Dessa skapas genom uppdelning av den ordinarie mätningen på grupper med hänsyn till typ av urvalsenheter, kvantitetsmätningsmetod (volym, vikt etc.), mätplatstyp och sortiment eller sortimentsgrupp. För kontroll som bygger på stockvis urval och bearbetning gäller att mätningen på varje enskild mätplats respektive mätplatstyp utgör kontrollkollektiv. När urvalsenheten är stock benämns kontrollen stockvis kontroll och när den är last, parti eller trave kallas den partivis kontroll. Kompetenskontroll För att VMF Qbera ska kunna upprätthålla och förbättra mätningsarbetets kvalitet granskas fortlöpande mätarnas förmåga att tilllämpa gällande mätningsbestämmelser. Utöver funktionskontroll genomförs därför kompetenskontroller. Dessa sker ofta i form av analys av mätresultat från ordinarie mätning. Dessutom sker det i samband med vidareutbildning genom mätning av särskilt iordningställda mätobjekt med kända, korrekta mätvärden. Kontroll av mätutrustning För intrimning och kontroll av mätutrustning ska tillämpas de anvisningar som VMR i varje enskilt fall utfärdar. Mätutrustning för volymmätning, som t ex klavar, måttband, mätlinor, mätkäppar och olika typer av maskinella mätinstrument, ska vara godkända av VMF Qbera och uppfylla de krav som VMR ställt upp. Det ingår dessutom att utrustningen fortlöpande kontrolleras. VMR-auktorisation Samtliga tre svenska virkesmätningsföreningar samt VMF Qberas hälftenägda dotterbolag i Lettland (VMF Latvia) är auktoriserade av VMR (rådet för VirkesMätning och -Redovisning), som i detta avseende företräder hela den organiserade virkesmarknaden. Auktorisationen innebär att VMR övervakar att de auktoriserade virkesmätande företagen uppfyller de krav som VMR ställt upp för en korrekt och tillförlitlig virkesmätning. Viktiga krav är här att mätningsarbetet ska bedrivas på ett objektivt och likformigt sätt samt i enlighet med såväl de föreskrifter som skogsstyrelsen utfärdar med stöd av virkesmätningslagen, som de instruktioner som VMR rekommenderar. Ett exempel på etiska krav är att varje individuell virkesmätare ska avge en skriftlig försäkran att denne efter bästa förstånd och samvete samt med nit och oväld kommer att utföra sina mätningsuppdrag samt inte kommer att yppa förhållanden som avser mätningen för utomstående. Kommissionen Enligt VMRs Normer för kontroll och uppföljning av mätning ska en av mätningsföreningarna särskilt utsedd kommission genomföra kontrollmätning av slumpmässigt utvalda, tidigare konkrollmätta virkespartier. Huvudman för verksamheten är VMR. Syftet med denna verksamhet är att likrikta mätningen inom och mellan mätande företag genom att som ett första steg kalibrera den interna kontrollen. Denna kontrollkommission fyller också en viktig funktion som samarbetsorgan för virkesmätningsföreningarna, VMR och Skogsstyrelsen. Kommissionen granskar och föreslår förbättringar i tillämpade instruktioner och tolkningsanvisningar. Ackreditering Efter fusionen mellan VMF Mellan och WIF gjordes stora insatser gjorts för att ytterligare förstärka kvalitetsarbetet inom det nybildade VMF Qbera. Ett brett upplagt kvalitetssäkringsprojekt genomfördes och vi implementerade ett kvalitetsledningssystem som uppfyller kraven enligt SS-EN ISO/IEC Denna standard täcker en stor del av kraven i de mer kända standarderna i ISO 9000-serien, men betonar bland annat tekniska krav på mätmetoder och den utrustning som används vid mätning, tillsyn och kalibrering. Ett konkret exempel är kravet på spårbarhet. All VMF Qberas virkesmätning är rent principiellt spårbar tillbaka till definitionen av mätstorheten, enligt spårbarhetskedjor som går från de kalibreringslaboratorium vi anlitar, ner till det aktuella mätredskapet. Ett annat mycket viktigt område är krav på personalens kompetens och dokumentation av denna. I januari 2003 beslöt SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) att meddela oss ackreditering inom området virkesmätning. SWEDAC har därefter varje år genomfört en omfattande tillsyn av vår verksamhet, omfattande såväl ledningssystemets uppbyggnad och dokumentation som stickprovsvisa besök på mätplatser inom hela VMF Qberas verksamhetsområde. En annan viktig del av denna externa revision är att granska hur vi bedriver vår interna revision.

14 14 axplock ur verksamheten Röster om nya timmerklassningen NY MÄTNINGSINSTRUKTION FÖR SÅGTIMMER, VMR 1-07 Den 1 januari 2008 startade mätningen av sågtimmer enligt den nya förenklade instruktionen VMR Den nya instruktionen ska underlätta mätningen samtidigt som en ändamålsenlig klassning av timret sker. Även skogsägare, skördarförare m.fl.får en betydligt enklare instruktion att använda vid tillredning av sågtimmer. Den största skillnaden mot den gamla instruktionen är att antalet kvalitetsklasser har blivit färre. För tall har man gått från fem till fyra och för gran från fyra till två. Instruktionen är också anpassad till den tekniska utvecklingen som sker mot en allt mer automatiserad mätning. Vad finns det nu för farhågor och förväntningar på den nya instruktionen? Vi frågade några personer som på olika sätt blir berörda av VMR Mats Ågren entreprenör Åke Bohlin skogsägare Jag är själv verksam och säljer mest leveransvirke. Det är svårt att dra några slutsatser ännu men jag tror inte att det blir sämre än det gamla. Jag har bara fått ett lass inmätt efter nya instruktionen och det såg normalt ut. Information har jag fått på skogsdagar men det är inte så lätt att överföra det till praktiken. Jag kommer i alla fall att fortsätta få specialsortiment utsynade i min skog för att få ut det mesta ur skogen. Jag har sågat en hel del själv och tycker det är helt riktigt att en krokig stock tillhör sämsta klass, oavsett hur fin den ser ut. Den kan ändå bara bli skidor efter sågning. Mats driver ett skogsentreprenörsföretag med sju anställda. Maskinparken består av två skördare och två skotare. Jag kör mest åt två stora uppdragsgivare varav en är mest inriktad på massaved och en på timmer. Generellt, vad gäller timmer, tror jag att det blir enklare för oss. Det är nu färre klasser för oss och maskinen att hålla reda på. Samtidigt som det blivit enklare har det fått än större betydelse att ha rätt blick för krök på stocken, eftersom en krokig stock faller till sämsta klass. Bedömningen av det stående trädet är därför väldigt betydelsefull. Det är också viktigt med duktiga skotarförare som sköter sortering av timret i skogen. Kunskapen kring prislistor är viktig hos den som kör skördare. Det kan vara avgörande för om en lång eller kort stock i olika kvalitetsklasser är det bäst betalda för skogsägaren. Jag ser fram emot den viktiga återkopplingen framåt som visar hur bra vi har klarat av den nya instruktionen. Monika Alfvén virkesköpare Det är tydligt att värderingen av krök är den största förändringen mot den gamla instruktionen. En annan tendens som vi tycker oss se är att det blir färre vrak, stockarna hamnar istället i sämsta klass nu när volymbehandlingen i stort sett är borta. Det fortsätter, kanske i ännu högre grad, att vara viktigt med duktiga maskinförare som ser trädet rätt för bästa aptering. De har svåra förutsättningar med bl a mörker och dåligt väder som inte underlättar deras bedömning. Med nya prislistor från sågverken blir det intressant och viktigt att få uppföljning på kvalitets- och värdeutfall på det timmer som mäts in. Som virkesköpare är det viktigt att optimera för skogsägaren. Därför kan det nog bli ännu viktigare att ta ut specialsortiment som exempel stolp eller stamblock för att maximera värdet av en avverkning.

15 resultaträkning Belopp i tkr not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 1, Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga Resultat före skatt Skatt på årets resultat 9-18 Årets resultat

16 16 balansräkning Belopp i tkr not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag 9 Fordringar hos intresseföretag _ 74 Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

17 balansräkning 17 Belopp i tkr not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 17 Bundet eget kapital Insatser Reservfond Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat Obeskattade reserver 18 Ackumulerade avskrivningar utöver plan Periodiseringsfonder Avsättningar Övriga avsättningar Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

18 18 kassaflödesanalys Belopp i tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring av dotterföretag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Via fusion förvärvade tillgångar och skulder 106 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nya medlemmar 1 Amortering av lån -262 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -261 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

19 kassaflödesanalys Belopp i tkr Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen utdelning 210 Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Av- och nedskrivningar av tillgångar Nedskrivning kortfristiga placeringar Återförd nedskrivning kortfristiga placeringar -149 Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar -3 Rearesultat försäljning av rörelse/dotterföretag Övriga avsättningar -63 Räntefordran Ränteskuld Fusion Förvärvade tillgångar och skulder: Materiella anläggningstillgångar 19 Rörelsefordringar Likvida medel 571 Summa tillgångar Lån Rörelseskulder 148 Summa skulder och avsättningar Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten -571 Påverkan på likvida medel (minus = ökning) -106 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten

20 20 noter Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens vägledning och allmänna råd. Klassificering mm Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Inventarier, verktyg och installationer 3-8 år Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Likvida medel Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Dessa poster värderas generellt till upplupet anskaffningsvärde. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningssvärde och det verkliga värdet på balansdagen. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Leverantörsskulder Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Skatt Föreningen tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av inkomstskatter,bfnr 2001:1. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Omstruktureringsreserv En avsättning redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen har antingen påbörjats eller annonserats offentligt. Not 1 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ola Forsberg, KPMG Revisionsuppdrag Andra uppdrag Övriga revisorer Revisionsuppdrag 1 1 Not 2 Leasingavgifter avseende operationell leasing Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Totala leasingkostnader Avtalade framtid leaseavgifter Inom ett år Mellan ett och fem år Not 3 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse Medelantalet anställda Sverige Varav män 93% 92% Redovisning av könsfördelning i företagsledningar Könsfördelning i företagsledningen varav Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 0% 0% Ledningsgruppen består av 6 män och 2 kvinnor Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD (varav tantiem) ( ) ( ) Övriga anställda (varav vinstandelar) ( ) ( ) Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (2 941) (1 931) Av företagets pensionskostnader avser 346 tkr (f.å. 296 tkr) gruppen styrelse och VD. Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 3% 3,3% Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 60,4% 61,3% Fusion Under 2006 fusionerades VMF Qbera ekonomisk förening med SVDB Mitt ek för. Fusionen har redovisats i enlighet med BFNAR 2003:2 Redovisning av fusion.

21 noter Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid: Sjukfrånvaron fördelad efter kön: Män 2,9% 3,1% Kvinnor 4,5% 5,1% Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: 29 år eller yngre 0,7% 1,3% år 3,1% 3,8% 50 år eller äldre 3,5% 3,1% Not 4 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Not 5 Resultat från andelar i koncernföretag Utdelning 210 Realisationsresultat vid avyttring av andelar _ Not 6 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter Realisationsresultat 93 Återföring föregående års nedsskrivning 149 Nedskrivning Not 7 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader Not 8 Bokslutsdispositioner, övriga Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Inventarier, verktyg och installationer 11 4 Periodiseringsfond, årets återföring _ Not 9 Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)] Periodens skattekostnad [/skatteintäkt] Uppskjuten skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)] Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Total redovisad skattekostnad Not 10 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Överfört via fusion 45 Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Överfört via fusion -26 Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut Not 11 Andelar i koncernföretag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Försäljning -14 Omklassificeringar Andel Redovisat Dotterföretag / Org nr / Säte i % 1) värde VMF Estonia OÜ, , Vörumaa, Estland 100,0 23 1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. Not 12 Andelar i intresseföretag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 14 Omklassificeringar _ Redovisat värde vid årets slut Specifikation av bolagets innehav av aktier och andelar i intresseföretag Intresseföretag Andel Redovisat / org nr, säte i % 1) värde VMF Latvia SIA, , Talsi, Lettland ) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. 14

22 22 noter Not 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande tillgångar Avgående tillgångar Omklassificeringar Redovisat värde vid årets slut Specifikation av Börsvärde Redovisat Börsvärde Redovisat värdepapper eller motsv värde eller motsv värde Aktieindexobliation Räntebärande obl Not 14 Uppskjuten skattefordran Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto Övriga avsättningar Netto uppskjuten skattefordran Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto Övriga avsättningar Netto uppskjuten skattefordran Not 15 Andra långfristiga fordringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Reglerade fordringar Redovisat värde vid årets slut 424 Samtliga fordringar på Alecta har under 2007 utnyttjats. Under 2006 nuvärdesberäknades kvarvarande långfristiga fordringar på Alecta till 424 tkr. Den kortfristiga fordran uppgick till 743 tkr och redovisades under kortfristiga fordringar. Not 16 Kortfristiga placeringar Specifikation av Börsvärde Redovisat Börsvärde Redovisat värdepapper eller motsv värde eller motsv värde Kaupthing Bank Aktieindexobligationer Not 17 Eget kapital Insatser Reservfond Fritt eget kapital Utgående balans enligt balansräkning den 31 december Fusionsresultat Nya medlemmar 1 Årets resultat -116 Utgående balans den 31 dec Ingående balans den 01 januari Årets resultat 427 Utgående balans den 31 dec Not 18 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan : Maskiner och inventarier Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Not 19 Övriga avsättningar Reserv för omstruktureringsåtgärder Avser kostnader i samband med beslut om införandet av automatisk stickprovsmätning av massaved. Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade skulder Övriga poster Not 22 Fusion Under 2006 genomfördes fusion avseende följande förening: SVDB Mitt ek. för, Resultaträknings- och balansräkningsposterna i SVDB Mitt per fusionsdagen framgår nedan. Föreningen förvärvades per varför det resultat som upparbetats före förvärvet inte redovisas i VMF Qbera. Nettoomsättning och rörelseresultat som därmed inte redovisas i VMF Qbera uppgår till 0 resp -1 tkr. Belopp per Nettoomsättning Rörelseresultat -1 Anläggningstillgångar 19 Omsättningstillgångar Obeskattade reserver -146 Avsättningar Skulder

23 revisionsberättelse 23 VINSTDISPOSITION Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande vinstmedel kronor tkr (f. år tkr) disponeras enligt följande: Avsättes till reservfond Balanseras i ny räkning Summa 22 tkr tkr tkr Falun den 13:e mars 2008 Lars-Erik Eld Ordförande Magnus Norrby Lennart Stenquist Thomas Bouvin Ingemar Gillgren Göran Olsson Jan Koch-Schmidt Mats Sigvant Rune Dehlén Hans Johansson Bengt Algotsson Jan Gustavsson Johan Sakari Anders Rixon Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats Roy Uppgård Ola Forsberg Lars Skeppström Auktoriserad revisor Till föreningsstämman i VMF Qbera ekonomisk förening Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i VMF Qbera ekonomisk förening för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Falun den 16 april 2008 Ola Forsberg Roy Uppgård Lars Skeppström Auktoriserad revisor

24 24 Sammanställning av totala kostnader VMF Qbera 2007 VMF Qbera 2006 Kostnadsslag Förvaltning Distrikt Kontroll SUMMA Förvaltning Distrikt Kontroll SUMMA Löner Arbetsgivareavgifter O Pensioner Inhyrd Arbetskraft Resekostnader O Traktamenten Bilersättningar O Bilkostnader Föret.Hälsovård, Utbildning O Övr. Personalkostnader Lokalkostnader Förbrukningsmaterial och kontorsomkostnader Porto O Telefon SDC VMR Övriga Tjänster IT m.m Styrelse O Revision Representation O Stämma Övriga kostnader Rörelsens kostnader Avskrivningar, Inventarier Rörelsens kostnader efter avskrivning Intäkter övrigt arbete, separata uppdrag och konsultuppdrag Övriga intäkter Ränteintäkter Räntekostnader Kostnader efter finansnetto Skatt Summa kostnader netto

25 Styrelse 25 VMF Qberas styrelse Från vänster: Mats Sigvant, Jan Gustavsson, Hans Johansson, Bengt Algotsson, Jan Nilsson, Lars-Erik Eld, Johan Karsberg, Anders Rixon, Rune Dehlén, Lennart Stenquist, Britt Vangen Engström, Thomas Bouvin, Jan Koch-Schmidt, Ingemar Gillgren, Johan Sakari, Magnus Norrby. ordförande Lars-Erik Eld verkställande direktör Anders Rixon köparsidans representanter ordinarie Magnus Norrby, Sågverken Mellansverige Lennart Stenquist, Stora Enso Skog AB Thomas Bouvin, Holmen AB Mats Sigvant, Weda Skog AB Hans Johansson, Boo Forssjö AB Johan Sakari, Billerud AB säljarsidans representanter ordinarie Jan Koch-Schmidt, Sveaskog Rune Dehlén, Orsa Besparingsskog Bengt Algotsson, Mellanskog Göran Olsson, Mellanskog Ingemar Gillgren, Bergvik Skog AB Jan Gustafsson, Södra Skog suppleanter Ingemar Eliasson, Rottneros AB Håkan Rönnbäck, Korsnäs AB Ulf Klensmeden, Stora Enso Skog AB Conny Mossberg, Moelven Skog AB Mattias Oskarsson, Såg i Syd Per Olsson, Holmen AB suppleanter Bo Arketeg, Sveaskog Erik Dahl, Skogssällskapet Sten-Erik Åhlander, Mellanskog Stig Berg, Karlstad stift Mikael Zachrisson, Skogssällskapet Albert Eliasson, Södra Skog Adjungerade representanter arbetstagarna ordinarie Stig-Göran Olsson Bo Carlsson Jan Nilsson Revisorer ordinarie Ola Forsberg, KPMG Lars Skeppström Roy Uppgård suppleanter Johan Karsberg Nils-Gunnar Wilhelmsson Lena Hedman suppleanter AnneMarie Axelsson, KPMG Inger Öberg Benny Johansson