HANDLINGSPROGRAM KÄVLINGEÅNS AVRINNINGSOMRÅDE

Transkript

1 REVIDERAT HANDLINGSPROGRAM FÖR VATTEN OCH LANDSKAPSVÅRDANDE ÅTGÄRDER I KÄVLINGEÅNS AVRINNINGSOMRÅDE ETAPP III Reviderat Handlingsprogram, etapp III 1 (11)

2 Bakgrund Kävlingeå-projektet syftar till att minska miljöproblemen i vattendragen och sjöarna inom Kävlingeåns avrinningsområde. Projektet är uppbyggt kring ett samarbetsavtal mellan de nio kommuner som ligger inom avrinningsområdet. Den övergripande målsättningen, som anges i Kävlingeå-projektets handlingsprogram från 1994, är att genom ett samarbete över kommungränserna genomföra åtgärder i syfte att: Minska den årliga kvävebelastningen på Kävlingeåns vattensystem med 1100 ton eller drygt 30 % jämfört med 1985 års belastning 1 Väsentligt minska fosforbelastningen, för Vombsjön och de sydostskånska sjöarna skall fosforbelastningen halveras jämfört med 1985 års belastning 2. Genomföra vattenvårdande åtgärder och därigenom öka den allemansrättsliga arealen och åter- eller nyskapa naturmiljöer som är till gagn för växter, djur och människor. Åtgärderna som föreslogs i Handlingsprogrammet från 1994 kan delas in två huvudgrupper: Åtgärder som utförs utanför Kävlingeå-projektet, inom avloppssektorn och jordbruket. Dessa åtgärder initieras av staten och kommunen och förväntas minska de årliga kväveutsläppen med 800 ton eller ca 25 % jämfört med 1985 års utsläpp¹. Vatten- och landskapsvårdande åtgärder som utförs av Kävlingeå-projektet, bl. a. våtmarker och skyddszoner. Dessa åtgärder förväntas minska de årliga kväveutsläppen med 300 ton eller ca 10 % jämfört med 1985 års utsläpp¹. I september 1995 undertecknades ett samarbetsavtal mellan de nio kommuner som ingår i Kävlingeåns avrinningsområde. Utgångspunkten i detta samarbetsavtal för Kävlingeåprojektet är ett handlingsprogram, daterat maj Avtalstiden för samarbetsavtalet är 12 år och avtalet trädde i kraft Projektet indelades i fyra etapper om vardera tre år. De två första etapperna har dock förlängts med vardera ett år och etapp III kommer att påbörjas den 1 juli Programberedningen för Kävlingeå-projektet beslutade , att uppdatera gällande samarbetsavtal och handlingsprogram inför projektets kommande etapper. En extern utvärdering av projektets målsättning och hittills uppnådda resultat har utförts av FD Peder Eriksson, Limnologiska avd., Ekologiska inst., Lunds universitet. En utvärdering av projektets organisation, administrativa och juridiska förutsättningar samt projektets kostnader och finansiering, har genomförts av projektadministrationen och Ekologgruppen AB i Landskrona. Dessa utvärderingar ligger till grund för föreliggande förslag till uppdatering av handlingsprogrammet. 1 Beräknat till 2300 ton kväve/år för år 1985 (gäller åns mynning), baserat på åren (värden från Scandiakonsult 1991), enligt en beräkningsmodell med regressionskurva (Länsstyrelserna i M- och L-län 1992). 2 Fosforbelastningen till Vombsjön beräknad till 22 ton/år. Fosforbelastningen till de sydostskånska sjöarna beräknad till 2 ton/år (Ekologgruppen 1991) Reviderat Handlingsprogram, etapp III 2 (11)

3 Målsättning EU:s Vattendirektiv Ett nytt ramdirektiv trädde kraft år 2000 för all vattenplanering och vattenvård inom EU. All vattenplanering av åtgärder och övervakning kommer att utgå ifrån avrinningsområden, vilket medför att en ny organisation, avrinningsdistrikt, kommer att bildas för Sveriges hantering av vattenfrågor. Avrinningsdistrikten i Sverige kommer att fastställas år En stor uppgift för de ansvariga myndigheterna är den inventering som ska göras inom varje avrinningsområde och vara klar år Ramdirektivet innehåller en skyldighet för medlemsländerna att uppnå vissa miljökvalitetsmål. För att uppnå de fastställda målen för miljökvalitet föreskriver direktivet att länderna ska ta fram, senast år 2009, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för varje avrinningsdistrikt. Detta kommer sannolikt att medföra ett ökat krav på vattenvårdande åtgärder och miljöövervakning inom Kävlingeåns avrinningsområde i framtiden. Mycket av det arbete som skett inom Kävlingeåprojektet, både inventeringar och analyser av avrinningsområdet och dess föroreningskällor samt projektets åtgärdsprogram kommer att kunna användas i det kommande arbetet med vattendirektivet. Nationella och regionala miljömål Under 1999 lade riksdagen fast femton nationella miljökvalitetsmål. Tre av dessa berör direkt miljöarbetet inom Kävlingeå-projektet; Ingen övergödning, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Under hösten 2001 kommer riksdagen att behandla regeringens proposition Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, 2000/01:130. I denna proposition preciseras delmålen och åtgärdsstrategierna för att uppnå de femton fastställda miljömålen. Delmålen för Myllrande våtmarker, Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag omfattar bl.a. följande: I odlingslandskapet skall minst ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010, varav ha ska anläggas eller återskapas i Skåne, enligt Länsstyrelsens förslag till regionala miljömål. Senast 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. Fram till 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. Regeringen har beslutat att tilldela medel för anläggning och skötsel av våtmarker och skyddszoner, som en åtgärd för att minska jordbrukets närsaltbelastning på vattendragen. Dessa nya miljöstöd finansieras av svenska staten och av EU, samt handlägges av Statens jordbruksverk, SJV. I Stöd för anpassning och utveckling av landsbygden och vissa kompetens- och utvecklingsåtgärder (SJVFS 2001:59), beslutade , ingår Stöd för anläggning av våtmarker och småvatten. I Stöd till miljövänligt jordbruk, (SJVFS 2000:132), beslutade , ingår stöd för Skötsel av våtmarker och småvatten samt stöd för Skyddszoner. Skåne län kommer att tilldelas ca 64 Mkr under perioden för Stöd för anläggning av våtmarker och småvatten. Reviderat Handlingsprogram, etapp III 3 (11)

4 Utvärdering av projektets målsättning och hittills uppnådda resultat Den externa och interna utvärderingen visar: att kväve- och fosforutsläppen till Kävlingeån inte har minskat nämnvärt sedan mitten av 1980-talet, vilket innebär fortsatta problem med övergödning av sjöar, vattendrag och hav. att jordbruket står för % av kväveutsläppet och ca 50 % av fosforutsläppet till Kävlingeån att de utförda åtgärderna inom avloppssektorn och jordbruket hittills inte fått beräknad effekt att reducera kväveutsläppen med 800 ton/år att de våtmarker som anlagts inom projektet är effektiva närsaltfällor och att det är troligt att Kävlingeå-projektets planerade åtgärder medför en minskad kvävebelastning på 300 ton/år att den biologiska mångfalden inom jordbruksmark och våtmarker är starkt hotad att tillgängligheten på allemansrättslig mark är stark begränsad, speciellt i anslutning till tätorterna på Lundaslätten och behovet av närrekreationsområden är mycket stort. Projektets uppdaterade målsättning Utvärderingen av projektets målsättning och hittills uppnådda resultat visar att projektets målsättning och åtgärdssatsning är riktig och ligger väl i linje med de miljömål och åtgärdsförslag som fastställts och planeras från statligt och regionalt håll. Mot bakgrund av utvärderingen samt fastställda miljömål föreslås Kävlingeå-projektets övergripande målsättning fastställas enligt följande: Kävlingeå-projektets övergripande mål är att inom Kävlingeåns avrinningsområde: öka våtmarksarealen samt restaurera och vidta åtgärder i anslutning till vattendrag, i syfte att: minska kväve- och fosforbelastningen öka den biologiska mångfalden öka landskapets tillgänglighet för rekreation samt lokalt återskapa en mer naturlig hydrologi Målsättning öka våtmarksarealen samt restaurera och vidta åtgärder i anslutning till vattendrag Huvudsyftet, med att anlägga våtmarker samt restaurera och vidta åtgärder i anslutning till vattendrag, är att minska närsaltbelastningen på Kävlingeåns vattensystem. Våtmarker, skyddszoner och restaurerade vattendrag har många andra mycket betydelsefulla effekter, genom att de bidrar till att öka landskapets tillgänglighet för rekreation samt genom att öka landskapets diversitet och den biologiska mångfalden. Landskapets vattenhållande förmåga och därmed avrinning har påverkats starkt under talet på grund av rätning av vattendrag, täckdikning, torrläggning av våtmarker och sjöar. Undersökningar visar att närsalttransporten är starkt relaterad till avrinningen. Genom att återskapa vattendrag och våtmarker kan landskapets vattenhållande förmåga öka och därmed närsalttransporten minskas. Projektets framtida åtgärdspaket bör bli mer differentierat och bör även innehålla större projekt, både våtmarker och restaurerade vattendrag, som kräver längre tid för utredning och planering. Åtgärdspaketet bör även omfatta våtmarker vars huvudsyfte är att öka landskapets vattenhållande förmåga, och/eller att gynna den biologiska mångfalden. Reviderat Handlingsprogram, etapp III 4 (11)

5 Projektets kommande arbete med skyddszoner kommer att inriktas på att följa upp resultaten av de redan anlagda skyddszonerna inom avrinningsområdet. I den mån de inte uppfyller projektets kvantitativa och kvalitativa krav kommer projektet ta initiativ till att aktivt arbeta med skyddszoner. De effekter som föreslagna åtgärder avser att ge kan sammanfattas enligt följande: Våtmarker och restaurerade vattendrag (med närområde) Reduktion av ca 300 ton kväve/år, bl a med hjälp av bakterier (denitrifikation), sedimentation och upptag i växter Kvarhållning av fosfor genom sedimentation Kvarhållning och/eller nedbrytning av bekämpningsmedelsrester, metaller, bakterier samt toxiska ämnen Ökad vattenmagasineringsförmåga i landskapet, vilket ger utjämnande effekter på vattenföringen Vattenmagasin som kan utnyttjas för bevattning under torrperioden, vilket ger mindre vattenuttag från vattendragen Ny- och återskapande av vattenområden, vilka utgör värdefulla miljöer för fåglar, övrigt djurliv och växter Ökad allemansrättslig areal och skapande av för människan tilldragande rekreationsområden och i en del fall boendemiljöer med öppna vattenspeglar Åter- och nyskapande av naturområden som är positiva för landskapsbilden Skyddszoner Minskad tillförsel av partikelbundna näringsämnen, främst fosfor, till vattendragen genom minskad ytavrinning, minskad erosion i strandbrinkar och minskad avspolning av marker som vid högvatten är översvämmade Minskad risk för direktdeposition av bekämpningsmedel vid besprutning nära vattendragen Beskuggning av vattendraget genom att träd och buskar tillåts växa upp i kantzonerna, vilket minskar igenväxningstakten och därmed rensningsbehovet Ny- och återskapande av naturområden, vilka utgör värdefulla miljöer för fältvilt, övrigt djurliv och växter Ökad allemansrättslig areal och skapande av vegetationsstråk utmed vattendrag, som fungerar som förbindelselänkar mellan befintliga naturområden, och som på så sätt förbättrar rekreationsmöjligheter och boendemiljöer i jordbruksbygden Åter- och nyskapande av naturområden som är positiva för landskapsbilden Minskad kväve- och fosforbelastning på Kävlingeåns vattensystem Utvärderingen visar, att anläggningen av våtmarker är en av de få åtgärder som i dagsläget bevisligen bidrar till att minska jordbrukets kväve- och fosforbelastning på Kävlingeåns vattensystem. Kävlingeå-projektets målsättning är att minska den årliga kvävebelastningen till Kävlingeåns vattensystem med 300 ton. Kvävemålet skall uppnås genom att: 300 hektar damm- och våtmarksyta anläggs i Kävlingeå-projektets regi skyddszoner och ytterligare damm- och våtmarksyta anläggs i privat regi, med eller utan uppbackning av statliga miljöstödsmedel Våtmarkernas genomsnittliga kvävereduktionsförmåga antogs i det ursprungliga handlingsprogrammet från 1994 vara ca1 ton kväve/ha dammyta och år. Utvärderingen visat att denna bedömning varit riktig. Kväveretentionen i de tre undersökningsdammarna varierar mellan 380 och 3200 kg/ha och år. Osäkerheter finns dock om resterande 170 ha våtmarkerna kan anläggas med genomsnittligt lika hög kapacitet av kväveretention. Det beror bla på att svårigheter att finna optimala lägen för våtmarker, gärna av större storlek än idag, samt att Reviderat Handlingsprogram, etapp III 5 (11)

6 projektet inriktas på att i än högre grad gynna den biologiska mångfalden med hänsyn till de nationella miljömålen. Med jordbruksverkets satsning kommer med största sannolikhet våtmarker att anläggas inom Kävlingeåns avrinningsområde utan medverkan från Kävlingeå-projektet. Det innebär att den totala arean av ny- och återskapade våtmarker troligen kommer att bli större än 300 ha. Därmed kommer de ny- eller återskapade våtmarkerna med största sannolikhet bidra med en reduktion av den årliga kvävebelastningen på Kävlingeåns vattensystem med 300 ton. Utvärderingen visar att våtmarker minskar fosforbelastningen på vattendragen. Fosforretentionen i de tre undersökningsdammarna varierar mellan 18 och 70 kg/ha och år. Även skyddszonerna har en effekt på fosforretentionen särskilt i erosionskänsliga områden Ökad biologisk mångfald Kävlingeåns avrinningsområde karaktäriseras till stora delar av ett kraftigt rationaliserat jordbruk, med få odlingshinder som åkerholmar, vegetationsstråk, småvatten eller öppna vattendrag. Endast ca 10 % av den ursprungliga våtmarksarealen finns kvar idag. Detta medför att ett stort antal arter lever i fragmenterade populationer och att vissa av dessa riskerar att helt försvinna. Det är därför angeläget att skapa naturmiljöer, som exempelvis våtmarker, för att öka landskapets diversitet och därmed gynna den biologiska mångfalden. Utvärdering av effekterna på den biologiska mångfalden visar att våtmarkbiotoper går att skapa med lyckosamt resultat, till skillnad från många andra biotoper som är mycket svåra att restaurera eller nyskapa. Våtmarkerna har en omedelbar effekt på den biologiska mångfalden. Ett flertal organismgrupper gynnas såsom fåglar, kräldjur, fiskar och insekter. Våtmarkerna fungerar inte endast som refuger för hotade arter utan ger även en allmän ökning av mångfalden i landskapet och antalet växt- och djurarter. För att mångfalden skall öka bör dels den totala arean av våtmarker öka dels våtmarkerna knytas ihop till större sammanhängande områden, för att skapa spridningskorridorer. Ökad areal tillgänglig mark för rekreation och friluftsliv Tillgången allemansrättslig mark är starkt begränsad speciellt i Malmö/Lund regionen, jämfört med övriga storstadsregionen i landet. Inom avrinningsområdet är detta speciellt uttalat i anslutning till tätorter på Lundaslätten, där behovet av närrekreationsområden är stort och möjligheten att röra sig i landskapet är liten. För att öka arealen tillgänglig mark för rekreation bör därför vatten- och landskapsvårdande åtgärder även styras till områden i anslutning till tätorter där de kan få särskild betydelse som närrekreationsområde eller användas i pedagogiskt syfte. Projektet kommer även att pröva möjligheten att etablera sammanhängande skyddszonsstråk på strategiska sträckor. Reviderat Handlingsprogram, etapp III 6 (11)

7 Åtgärder Våtmarker, skyddszoner och sidoåtgärder Kävlingeå-projektets målsättning är att inom projektet anlägga/återskapa minst 300 ha våtmarker. Under etapp I och II har 130 ha våtmarker anlagts. Kävlingeå-projektets åtgärdsförslag omfattar totalt: 300 ha våtmarker 210 ha skyddszoner Åtgärdsförslaget för det resterande arbetet är: 170 ha våtmarker skyddszoner i den omfattning utredning visar att dessa inte tillkommer genom markägarnas försorg Projektets målsättning är att anlägga resterande 170 ha våtmarker under etapp III. Åtgärdsarbetet under etapp III kommer att inriktas på att anlägga större våtmarker. Våtmarkernas geografiska lokalisering ska styras av behovet av vattenvårdande åtgärder. Åtgärderna lokalisering ska även styras av behovet av att gynna den biologiska mångfalden samt öka landskapets tillgänglighet för rekreation. Åtgärderna ska fördelas inom hela avrinningsområdet. För att erhålla en flexibilitet i åtgärdernas lokalisering har endast hälften, 85 ha, av etappens planerade våtmarksareal, 170 ha, fördelats mellan kommunerna, se tabell 1. Detta ska ses som den minsta areal våtmark som kommer att anläggas inom varje kommun under etapp III. Dessa 85 ha har fördelats på samtliga kommuner inom avrinningsområdet, enligt den fastställda åtgärdsfördelningen från samarbetsavtalet Kostnaden för dessa 85 ha överensstämmer i stort med kommunernas bidrag till projektets finansiering. De resterande 85 ha, som därmed kan ses som extern finansierade, fördelas fritt inom avrinningsområdet. Tabell 1. Minsta totala anlagda våtmarksareal inom varje kommun under etapp III Kommun Fördelning enligt samarbetsavtal 1995 % Minsta totala anlagda våtmarksareal inom varje kommun under etapp III ha Eslöv 37,7 32 Hörby 8,7 7 Höör 3,3 3 Kävlinge 10,0 8 Lomma 1,3 1 Lund 24,7 21 Sjöbo 11,7 10 Tomelilla 2,0 2 Ystad 0,7 1 Summa Kävlingeå-projektets målsättning är att anlägga minst 210 ha skyddszoner utmed vattendrag. En betydande del av skyddszonerna, 143 ha, har enligt en undersökning från 2000, tillkommit utan medverkan från Kävlingeå-projektet. Under den inledande fasen av kommande etapp kommer skyddszonernas totala area, deras lokalisering samt utformning och kvalité följas upp. Beträffande lokaliseringen är det viktigt att följa upp att skyddszoner har anlagts där de förväntas göra bäst nytta, t ex i tidvis översvämmande områden, i erosionsbenägna områden Reviderat Handlingsprogram, etapp III 7 (11)

8 och i områden där de kan förväntas ha betydelse som rekreationsstråk. Beträffande kvaliteten kan aspekter som behov av träd- och buskplanteringar diskuteras. I den mån de inte uppfyller projektets kvantitativa och kvalitativa krav kommer projektet i sin slutfas att ta initiativ till att aktivt arbeta med skyddszoner. De under etapp I och II genomförda sidoåtgärderna, exempelvis fiskpassager i vattendragen, stängsling och broar, kommer under kommande arbete att integreras i anläggningsverksamheten. Uppföljningsprogram Kävlingeå-projektet har i samarbete med Höjeå-projektet bedrivit omfattande uppföljningsstudier av den biologiska mångfalden och näringsretentionen i våtmarker, vilket har givit värdefull information om åtgärdernas effekt. Höjeå-projektets framtida medverkan i uppföljningsprogrammet är ytterst osäker, då Höjeå-projektet avslutas år Förverkligandet av EU:s Vattendirektiv kommer att ställa högre krav på uppföljningen av miljöförhållanden i våra vattendrag i framtiden, vilket troligen kommer att öka betydelsen av projektets kontinuerliga studier av näringsretention och biologisk mångfald. Projektets anser att uppföljningsverksamheten är ytterst betydelsefull och angelägen, men projektets ambition är att den kontinuerliga uppföljningen ska finansieras av andra myndigheter och/eller forskningsinstitutioner. Målsättningen är att uppföljningen av närsaltsreduktionen i Slogstorpsdammen avvecklas i början av etapp III under förutsättning att någon annan myndighet eller forskningsinstitution är beredd att ta över ansvaret. Projektets uppföljningsprogram bör därför om möjligt begränsas till och inriktas på specialstudier av näringsreduktion, biologisk mångfald och tillgängligheten i landskapet. Information Under genomförandet av etapp I och II har projektet vunnit värdefulla erfarenheter och kunskaper samtidigt som vissa problem och intressekonflikter i samband med våtmarksanläggning har uppmärksammats. Det är av största vikt att projektets erfarenheter tas till vara i den nationella våtmarkssatsning som nu sker, så att detta miljöarbete blir effektivt och leder till största möjliga miljönytta. Projektets erfarenheter bör förmedlas till såväl myndigheter på lokal, regional och nationell nivå som till utförare inom det praktiska våtmarksarbetet. Erfarenheterna av att arbeta samlat inom ett helt avrinningsområde bör även tas till vara vid det kommande arbetet med införandet av EU:s Vattendirektiv. Projektet bör även verka för förändringar av gällande lagstiftning och regler för våtmarksanläggning. En viktig fråga är den framtida skötseln av nyanlagda/restaurerade våtmarker. Statligt stöd för anläggning och skötsel av våtmarker i jordbrukslandskapet har utvecklats positivt under projektperioden, men ytterligare utveckling av stöden är motiverat för ett effektivt utnyttjande och för att uppsatta miljömål ska kunna nås. Denna informations- och lobbyverksamhet är en mycket viktig del i projektets kommande arbete. Projektet bör bla arbeta och verka för: att initiera forskning kring våtmarkers funktion och ekosystem att förbättra länsstyrelsens samrådsförfarande att de statliga stöden för våtmarker och skyddszoner optimeras en regional och lokal planering och strategi för våtmarksanläggning en reformering av lagstiftningen avseende våtmarksarbetets ställning gentemot avvattnings- och laxfiskeintresset att lösa frågan om våtmarkers framtida skötsel Reviderat Handlingsprogram, etapp III 8 (11)

9 Kostnader De föreslagna återstående åtgärderna för att uppnå projektets målsättning beräknas kosta 65 miljoner kr i 2000 års prisnivå. Utslaget på en genomförandeperiod på sex år, , ger detta en genomsnittlig årskostnad på ca 10,8 Mkr. Underlaget för kostnadsberäkningarna redovisas i rutan nedan. Kostnaderna är beräknade med utgångspunkt från erfarenheter av pågående projekt men en beredskap bör finnas för en förändrad kostnadsbild till följd av ändrad konjunktur eller ambitionsnivå. Den totala kostnaden för de olika posterna kan summeras enligt följande: Våtmarker, restaurerade vattendrag, sidoåtgärder Skyddszoner, sidoåtgärder Uppföljning 500 Information 500 Rapportering 500 Administration Summa: kkr. Underlag för kostnadsberäkningarna: Våtmarker: Kostnad för projektering anläggning markersättning kr/ha Sidoåtgärder: Tillägg för särskilda landskapsvårdande åtgärder: projektering och anläggningskostnad ej specificerad, kostnaden bedöms i sammanhanget som relativt liten och bedöms kunna rymmas inom ramen för damm- och skyddszonskostnaderna. Skyddszoner: Kostnad för administration, projektering, anläggning och markersättning kr/ha Uppföljning: Kostnad för uppföljning, analyser och utvärdering kr/år Information: Kostnad för informationsverksamhet bl.a. till markägare, allmänhet och myndigheter kr/år Rapportering Kostnad för tryckning av rapporter kr/år Administration: Kostnad för fortlöpande administrativa arbete, lön till projektsekreterare kr/år Finansiering och kostnadsfördelning Enligt samarbetsavtalet från 1994, har kommunerna förbundit sig att bekosta projektets etapp I med 3,4 Mkr/år samt etapp II till IV med 4,6 Mkr/år, totalt 51,6 Mkr (1993 års prisnivå), vilket motsvarar 64,7 Mkr i 2000 års prisnivå. Projektets två första etapper har förlängts, men har inte förbrukat mer av de kommunala medlen än vad som angavs i samarbetsavtalet för etapp I och II. Projektet har förbrukat sex år av de totala tolv årens kommunala medel. I samarbetsavtalet ingår även en uppräkning av kommunernas årliga bidrag med 50 % av entreprenadprisindex. Kommunernas årliga bidrag, under de kommande sex åren, uppgår till 5,2 Mkr/år, uppräknat till 2000 års prisnivå. Det kommunala bidraget till projektets återstående arbete blir därmed 31,2 Mkr (2000 års prisnivå), exklusive kommande indexuppräkningar. Kommunernas bidrag föreslås under de kommande sex åren att räknas upp med 100 % av entreprenadprisindex. Fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna föreslås inte förändras, utan kostnadsfördelningen som varit gällande under etapp I och II ska bibehållas i kommande etapp. Den årliga kostnaden uträknad per kommun finns redovisad i tabell 2. Den totala Reviderat Handlingsprogram, etapp III 9 (11)

10 kostnaden för att slutföra Kävlingeå-projektet är som ovan angetts ca 65 Mkr i 2000 års prisnivå. Kommunernas bidrag uppgår till 31,1 Mkr, dvs. 48 % av den totala finansieringen. Tabell 2. Årlig kostnad per kommun enligt samarbetsavtal 1995 Kommun % Kostnad per år enligt samarbetsavtal 1995 (1993 års prisnivå) (kkr.) Kostnad per år enligt samarbetsavtal 1995 uppräknat med 50 % av entreprenadindex till 2000 års prisnivå Eslöv 26, Hörby 6, Höör 2, Kävlinge 9, Lomma 1, Lund 38, Sjöbo 13, Tomelilla 1, Ystad 1, Summa För att uppnå full täckning av projektets kostnader krävs en extern finansiering med 33,9 Mkr, motsvarande 52 %. Den externa finansieringen avses i huvudsak sökas ur SJV:s Stöd för anläggning av våtmarker och småvatten. Stödet kan sökas av projektet och den maximala ersättningen är kr/ha. Den maximala tilldelningen till projektet av detta våtmarksstöd uppgår till 34 miljoner kr (170 ha x kr/ha). I den mån SJV:s stöd Skötsel av våtmarker och småvatten kan erhållas av markägaren kan detta bidra till att projektets kostnader minskar, då projektets markersättning eventuellt kan reduceras om markägaren erhåller skötselstöd. Detta stöd uppgår till 3000 kr/ha och år (3 800 kr/ha och år om våtmarkens kringområde betas eller slåttras). Åtagandet är 10 år med möjlighet till förlängning i ytterligare 10 år. Medel kan även också sökas från Region Skåne och Världsnaturfonden, WWF, dock i begränsad omfattning. Utebliven extern finansiering innebär att åtgärderna får anpassas till den kommunala basfinansieringen. Organisation Ramarna för genomförandet regleras via ett samarbetsavtal mellan de berörda kommunerna. Avtalet reglerar kommunernas samverkan för att genomföra Kävlingeå-projektet vad avser målsättning, åtgärder, avtalstid, finansiering, förvaltning och organisation. Organisationens arbetsuppgifter är huvudsakligen att praktiskt genomföra handlingsprogrammet, se till att finansieringen säkras, förankra och sprida information om arbetet, söka samordning med andra liknande organisationer samt arbeta aktivt för ett ökat statligt engagemang. Programberedningen har det övergripande ansvaret för projektets genomförande och beslutar i frågor som rör t ex budget och arbetsplan. Programberedning består av en ledamot och en ersättare från varje kommun. Då referensgruppen avvecklas under etapp III kommer konsult samt representanter från bl a LRF, länsstyrelsens miljöenhet, samt länsstyrelsens lantbruksenhet att adjungeras till programberedningen. Programberedningen utser ett arbetsutskott, bestående av programberedningens presidium, dvs. ledamot från Eslöv, Lund och Sjöbo kommun. Programberedningen ska i ärenden som avser kommun som ej är representerad i arbetsutskottet knyta denna kommun till arbetsutskottets sammanträde. Det löpande arbetet och det praktiska genomförandet sköts av en tjänstemannaberedning, utsedd av programberedningen. Tjänstemannaberedning består av tjänstemän från de berörda Reviderat Handlingsprogram, etapp III 10 (11)

11 kommunerna. Då referensgruppen avvecklas under etapp III kommer konsult samt representanter från bl a dikningsföretag, vattendragsförbund, naturvårdsorganisationer och forskningsinstitutioner att adjungeras till tjänstemannaberedningen. Tjänstemannaberedning utser ett arbetsgrupp bestående av representanter från Eslöv, Lund och Sjöbo kommun. Arbetsgruppen ska i ärenden som avser kommun som ej är representerad i arbetsgruppen knyta denna kommun till arbetsgruppens sammanträde. Projektets administration och ekonomi hanteras av Lunds kommun genom en projektsekreterare finansierad av projektet. Gällande delegationsordning för programberedningen, samt arbetsordning för Kävlingeåprojektets programberedning, arbetsgrupp, konsult, avses i huvudsak gälla t.ex. vad gäller kommunernas ansvar för upphandling, avtalsskrivning och beslutsattestering men anpassas till föreslagna förändringar i organisationen. Tidplan I den ursprungliga tidplanen var den totala projekttiden tolv år och omfattade tidsperioden Den ursprungliga tidplanen omfattade fyra etapper om vardera tre år. De två första etapper har förlängts med vardera ett år och kommer att vara genomförda år Det återstående arbetet föreslås genomföras under en etapp. Etapp III och IV slås ihop till en etapp, som kommer att omfatta i 6 år. Projektet kommer att avslutas och därmed förlängas totalt med 2 år. Vid projektets slutfas bör en utvärdering ske av projektets uppnådda resultat och målsättning samt en utvärdering av internationella, nationella och regionala miljömål för att fastställa om det finns behov av fortsatt åtgärdsarbete i Kävlingeåns tillrinningsområde. Avtalstiden kan förlängas om det vid avtalstidens slut bedöms att det finns behov av fortsatta samordnade åtgärdsinsatser. Med tanke på statsmakternas skärpta krav på behovet av våtmarksarealer och projektets utvärderingsresultat, ser vi det som ytterst angeläget att slutföra projektet så snart som möjligt. Genom den organisation som byggts upp och de erfarenheter som hittills vunnits i projektet ser vi det som möjligt att slutföra projektet inom en etapp III omfattande sex år. Under etapp I och II har projektet svarat för en omfattande uppföljningsverksamhet, som varit viktig för att bekräfta åtgärdernas effektivitet. Utvärderingen visar att vi är på rätt väg, varför vi bedömer det som rimligt att under etapp III begränsa uppföljningsverksamheten. På så vis frigörs resurser för praktiska åtgärder. Genom att dessutom försöka åstadkomma stora våtmarksprojekt kan genomförandet effektiviseras. Att slå ihop de ursprungliga etapperna III och IV till en enda etapp III rationaliseras arbetet med utvärderingar, konsultupphandlingar mm. Slutligen bör föreslagen organisationsförändring spara arbetstid för politiker och tjänstemän och förhoppningsvis ge ett mer effektivt arbetssätt. Etapp III (år ): Utredning och planering av större våtmarksprojekt 1 Informations- och lobbyverksamhet 1 Uppföljning av skyddszonernas kvantitet och kvalitet och behov av nyetablering. 2 Uppföljningsstudier 3 Åter- eller nyskapa 170 ha våtmarker 3 Fullföljande av åtgärdsförslaget, både kvantitativt och kvalitativt, av totalt 210 ha skyddszoner 4 Utvärdering av projektet i förhållande till aktuella riktlinjer forskningsresultat för att fastställa om det finns behov av fortsatt åtgärdsarbete i Kävlingeåns tillrinningsområde 4 1 huvuddelen av verksamheten genomförs under etappens inledning 2 verksamheten genomförs under etappens inledning 3 verksamheten genomförs under hela etappen 4 huvuddelen av verksamheten genomförs under etappens slutfas Reviderat Handlingsprogram, etapp III 11 (11)