Rohawzas dröm är att få bidra till samhället

Transkript

1 NYTT EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN NR DEMOKRATI Svårt hålla val i Afghanistan KULTUR Fler kvinnor blir journalister TEMA Den afghanska staten REPORTAGE SJUKSKÖTERSKESKOLA Rohawzas dröm är att få bidra till samhället

2 INTRO NYTT INNEHÅLL Nr Civilbefolkningens rättigheter bör gå först 14 Carla I KORTHET Ambassadör delar ut diplom och afghaner cyklar för fred. 6 TEMA DEN AFGHANSKA STATEN Bräcklig, med stöd av utländskt bistånd. 12 ANALYS Migranter kan bidra till uppbyggnad av en starkare stat. 14 SAKS VERKSAMHET Rohawza och Saleha utbildar sig till sjuksköterskor. 16 BILDEN Sidenvägen i centrum när Kina vill öka handeln i regionen. 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE På fyra år har SAK bidragit till bra hälsovård och utbildning. Allt fler afghaner vill påverka politiska beslut. Andreas Stefansson, generalsekreterare SAK 22 LÄR KÄNNA AFGHANISTAN Kort historia av demokrati. 23 KRÖNIKA Enayatullah Adel saknar entusiasm inför parlamentsvalen. 24 KULTUR Fler kvinnor trotsar hot och blir journalister BOKRECENSION Pärlan som sprängde sitt skal. 26 ENGAGEMANG Solidaritetspris till Skövdeskola och intervju med Ali Taimory. 30 SISTA ORDET Andreas Stefansson om SAKs stöd till den afghanska staten. När det fattas beslut som handlar om till exempel migration, klimat, handel eller säkerhet kan olika politiska intressen konkurrera med varandra. Ibland kan de till och med motverka varandra. När sådana konflikter uppstår är det meningen att Sveriges politik inte ska påverka global utveckling på ett negativt sätt. Alla beslut ska utformas så att de i första hand tar hänsyn till mänskliga rättigheter och långsiktig hållbarhet. Det har Sverige bestämt sedan 15 år tillbaka i skrivelsen Sveriges politik för global utveckling (PGU). Sverige har flera insatser i Afghanistan, med olika uppdrag och mål. Den svenska militärens huvudsakliga uppdrag är att stötta den afghanska militären genom utbildning, övning med andra länder, som en partner i internationella samarbeten, och skapa fred. Biståndets mål är att bidra till en demokratisk, fredlig och hållbar utveckling. Medan den svenska militären främst riktar sig till andra militära insatser riktar sig biståndet till den afghanska civilbefolkningen. Även om regeringen har förbättrat vissa förutsättningar för att förverkliga PGU finns flera målkonflikter kvar. Militära insatser går alltför ofta ut över civilbefolkningens rättigheter. När soldater använder skolor, sjukhus eller religiösa byggnader som mål eller skydd i en konflikt bryter de mot krigets lagar och de mänskliga rättigheterna. Det är direkt kontraproduktivt mot de mål som vi inom biståndet arbetar för. Det motverkar också möjligheterna till utveckling. MEN HUR VAR DET NU? När det finns en målkonflikt ska mänskliga rättigheter gå först har vi bestämt. Därför borde vi gemensamt kunna ställa oss bakom följande: Om militärens förmåga till samarbete visar sig vara överordnat afghaners rätt till sitt liv, då är det ett problem. Om samarbeten skulle motverka vår förmåga att ställa krav på våra samarbetspartners att inte begå krigsbrott, då är det ett problem. Annars motverkas de insatser som görs för att bidra till en demokratisk, fredlig och hållbar utveckling. Det saknas en förståelse mellan Sveriges militära uppdrag och biståndet till Afghanistan. Det har flera olika utvärderingar kommit fram till. En sådan förståelse är nödvändig för att båda insatserna ska bli så bra som möjligt för den afghanska befolkningen. Om våra insatser motverkar varandra kommer förändringen vi strävar efter att fortsätta att utebli. Vår ansträngning blir helt enkelt fruktlös. Och vari ligger hållbarheten och långsiktigheten i det? da Costa Bengtsson Huvudredaktör Afghanistan-nytt När soldater använder skolor som mål bryter de mot krigets lagar. FOTO: RODRIGO RIVAS RUIZ SAK kräver bättre kommunikation mellan civila och militära insatser AFGHANISTAN-NYTT är en medlemstidning som ges ut av Svenska Afghanistankommittén fyra gånger per år och främst innehåller ett tema med fokus på situationen i Afghanistan, reportage från SAKs utvecklingsarbete samt information om ideellt engagemang i Sverige. ANSVARIG UTGIVARE Peder Jonsson HUVUDREDAKTÖR Carla da Costa Bengtsson REDAKTÖR Erik Halkjaer/Halkjaer Media AB FORMGIVNING Serpentin Media ISSN TRYCK Trydells Tryckeri AB, Laholm UPPLAGA 9300 ex PRESSLAGD 7 juni 2018 OMSLAG Rohawza Ahmadi läser till sjuksköterska. Fotograferad av Malin Hoelstad. KONTAKT Svenska Afghanistankommittén Malmgårdsvägen 63, Stockholm Tel info@sak.se, Afghanistan-nytt stöds med bidrag från Sida. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som framförs. SAK ansvarar för innehållet. REGERINGEN BÖR säkerställa att lärdomar och erfarenheter från Sveriges arbete i sviktande och konfliktdrabbade stater tillvaratas av alla berörda civila och militära aktörer, samt att PGU och Agenda 2030 finns med som utgångspunkt i planering, utformning, genomförande och utvärdering av alla insatser. Regeringen bör också förbättra kommunikationen mellan civila och militära insatser för att stärka samstämmigheten och undvika negativa effekter för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Det skriver SAK tillsammans med Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), Svenska FN-förbundet och Svenska freds- och skiljedomsföreningen i rapporten Barometern 2018, där paraplyorganisationen Concord Sverige granskat Sveriges Politik för global utveckling (PGU). FOTO: FÖRSVARSMAKTEN Sveriges tidigare Afghanistanambassadör Anders Sjöberg och överste Mikael Beck. 2 AFGHANISTAN-NYTT Nr Nr AFGHANISTAN-NYTT 3

3 SAK I KORTHET Hallå där, medarbetare! I en del familjer gifts flickorna bort innan de nått puberteten Hur tycker du arbetsvillkoren ser ut för kvinnor inom SAK? SAK är en idealisk arbetsplats för kvinnor. Vi är många som uppskattar organisationen som arbetsgivare. Arbetsmiljön är god och man har respekt för oss kvinnor. Hur länge har du arbetat för SAK? Jag har arbetat med SAK sedan maj 1994, hela tiden med utbildning i provinserna Laghman, Nangarhar och Kunar. Vilka utbildningsbehov finns det i östra Afghanistan? Många flickor i de östra provinserna, särskilt Nangarhar får inte i skolan för varken sina föräldrar eller byråd. Om de ändå får gå i skolan är det sällan längre än till sjätte klass. Vilka andra hinder finns det? I en del familjer gifts flickorna bort i unga åldrar, till och med innan de nått Kampanj mot trakasserier EFTER EN påverkanskampanj förbjöd Trafikverket i Kabul i april i år att två passagerare delar på passagerarsätet intill föraren i stadens kollektivtransporter. Detta för att motverka sexuella trakasserier. Kampanjen genomfördes av Afghanistans nationella maskulinitetsallians (ANMA), som startats på initiativ av SAK. Trafik i Kabul. FOTO: MASOUD AKBARI/WIKIMEDIA COMMONS 4 AFGHANISTAN-NYTT Nr puberteten. Ibland används flickorna för att få slut på konflikter mellan familjer. Om de trots allt får gå i skolan efter att de gift sig får de sällan arbeta sedan. På vilket sätt stödjer SAK kvinnor? SAKs projekt och aktiviteter för utbildning, landsbygdsutveckling och rehabilitering av människor med funktionsvariationer är ofta mer effektiva än andra organisationers. Och kvinnor får ta lika mycket del av dessa program som männen. Kan du berätta något spännande från din tid med SAK? En gång när jag arbetade i en skola ute i en by under talibanregimen kom plötsligt beväpnade talibaner in i byn. De frågade vad jag gjorde. När jag svarade att jag lärde ut Koranen till flickorna lät de mig vara och lämnade byn. Självklart lär barnen sig andra saker också. TEXT & FOTO: MUHAMMAD SALAHUDDIN MOMAND I APRIL FICK 80 afghanska barn i åldern 6 12 år ta emot ett examensbevis från Sveriges ambassadör Tobias Thyberg i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. De 80 barnen hade tillsammans med 101 andra barn i samma ålder gått ut SAKs förberedande Raheela Nawabi jobbar som utbildningsrådgivare på SAKs regionkontor i Jalalabad, östra Afghanistan. Sveriges ambassadör Tobias Thyberg delade ut diplom till bland andra Amida och Mohamed. Elever med funktionsvariationer på väg till skolan skolutbildning för barn med funktionsvariationer. Med examensbeviset är de nu redo att börja i skolor med elever utan funktionsvariationer. Ett handikapp kan inte hindra mig från att gå i skolan, sa Mohamed, 8 år. kronor gav Sida i stöd till SAKs verksamhet i Afghanistan för åren FOTO: NICLAS ERIKSSON Bilden på Jahantaab Ahmadi som ammar sitt barn medan hon skriver ett intagningsprov spreds över världen. Fick plats på universitet efter viral bild Vi ses ofta som offer, men jag ber er att tänka på oss afghanska kvinnor som starka kvinnor och samarbetspartners. Tänk på oss som dynamiska kvinnor. Adela Raz, 31 år och vice utrikesminister i Afghanistan, på Stockholm Forum on Peace and Development i maj I SLUTET AV mars spreds över hela världen bilder på en ung kvinna i Afghanistan som satt på marken och skrev ett inträdesprov till universitetet samtidigt som hon ammade. Kvinnan heter Jahantaab Ahmadi och är 25 år. Hon gifte sig när hon var 15 år och hade gått ut nionde klass. I dag är hon mamma till tre barn, men har tagit studentexamen. För att göra inträdesprovet till universitetet fick hon gå tio timmar med sitt barn från sin hemby i Daikundiprovinsen i centrala Afghanistan. Fotot på henne i klassrummet togs av en lärare och ledde till stort engagemang för Jahantaab världen över. I början av april erbjöd sig en kvinnlig afghansk politiker att betala Jahantaabs avgifter till universitetet i Kabul och landets andra vice president lovade att betala en bostad åt familjen i Kabul i ett år. Kvinnor i Kabul kan gå ut och arbeta, men jag lider med kvinnorna i min by för de vägras utbildning och kunskap, säger Jahantaab Ahmadi till brittiska BBC. Kvinnokafé förbjuder ensamma män I TRE ÅR har Bamiyan Women s Café serverat mat och dryck till framför allt kvinnor i staden Bamiyan. Kaféet, som drivs av en tysk organisation, HELP, Kvinnor på kaféet. har varit populärt bland stadens kvinnor, som inte känt sig välkomna på stadens andra restauranger och kaféer. Även män, såväl gifta som ensamstående, har varit välkomna, men i våras förbjöds ensamma män från att besöka kaféet. Detta efter påtryckningar från lokala beslutsfattare som sade sig vilja hindra utom- och för äktenskapliga förbindelser mellan könen. FOTO: ZAN TV FOTO: HELP-EV.DE AFGHANISTAN I KORTHET 30 barn dödades och 51 barn skadades när det afghanska flygvapnet attackerade byn Laghmani i Dasht-e-Archi-distriktet i Kunduzprovinsen den 2 april i år. Ytterligare 26 vuxna dödades och skadades i attacken som enligt regeringen utfördes för att röja talibanledare ur vägen. KÄLLA: UNAMA 23 attacker mot väljarregistreringscenter inför de afghanska parlamentsvalen utfördes 14 april till 14 maj. 271 civila dödades i attackerna, som utfördes av talibaner och IS. Valen är planerade att hållas den 20 oktober i år. KÄLLA: UNAMA Två av cyklisterna. Cyklar för fred Under våren cyklade en handfull medlemmar av Afghanistans cykellandslag från Kabul till provinserna Kunar, Balkh och Badakhshan för att sprida budskap om fred, enhet och jämlikhet. Cyklisterna var särskilt inriktade på unga afghaner i de tre provinserna och i byarna de passerade på vägen. De ville också uppmärksamma cykling som sport. Nr AFGHANISTAN-NYTT 5 FOTO: YOUTUBE

4 TEMA DEN AFGHANSKA STATEN TEMA DEN AFGHANSKA STATEN Internationellt stöd håller ihop svag stat Gatumiljö i Taloqan, i nordöstra Afghanistan. Ett samhälle dit den afghanska staten nått längre än på många andra platser i landet. FOTO: KAI PFAFFENBACH/TT 6 AFGHANISTAN-NYTT Nr Det talas ofta om den afghanska staten som en misslyckad eller svag stat, samtidigt för den krig mot talibaner och andra väpnade grupper. Människor har tillgång till vård och skola, men det fysiska område som staten kontrollerar krymper och utan internationellt stöd skulle inte mycket fungera. TEXT NICLAS ERICSSON OCH ERIK HALKJAER FOTO NICLAS ERICSSON Nr AFGHANISTAN-NYTT 7 >>>

5 TEMA DEN AFGHANSKA STATEN TEMA DEN AFGHANSKA STATEN Afghanistan-nytt reste till Taloqan i norra Afghanistan för att tala med två afghaner om deras förväntningar på den afghanska staten. De hoppas på parkanläggningar, vattenkraftverk, jobb, asfalterade gator och tillgång till mediciner, men förstår också att är det svårt just nu. Regeringen skulle kunna göra mer I byn Dashti Kunj står Afghanistans regering bara för det allra mest basala. Här finns en landsväg, elektricitet och dricksvatten. Jordbrukaren Sudquddin Khangaris lista på vad han skulle önska att regeringen tog tag i är ändå kort: arbetstillfällen och en skolbyggnad. Sudquddin Khangari bor med sin familj i det bördiga distriktet Farkhar i norra Afghanistan, ett par timmar från provinshuvudstaden Taloqan. Här i byn Dashti Kunj nådde invånarna en uppgörelse med regeringen Alla vapen i byn lämnades över i utbyte mot att regeringen drog in en landsväg, elektricitet och dricksvatten från de kringliggande bergen. Regeringen skulle kunna göra mer. Det finns till exempel inga jobb här. Vi skulle vilja att regeringen byggde ett kraftverk vid Farkharfloden. Då skulle de kunna starta företag här eller storskaliga jordbruk. Det skulle ge jobb. Samtidigt tycks Sudquddin Khangari acceptera att det inte kommer att byggas något kraftverk den närmaste tiden. De jobb som erbjuds kommer i stället till stor del från utländska biståndsorganisationer, som också står för sjukvård och utbildning i byarna. ATT FLERA biståndsorganisationer avslutat sina projekt i området har gjort att många i Dashti Kunj med omnejd blivit arbetslösa. Av elva organisationer är bara fyra kvar. Närmsta sjukhus ligger inne i samhället Farkhar, fem kilometer bort. Det byggdes ursprungligen av SAK. Tanken var att staten skulle ta över driften av vården, men det är långt kvar till att staten kan ta det fulla ansvaret. I dag står en österrikisk biståndsorganisation för läkarnas löner och sjukhusets driftskostnader. Sudquddin Khangari hämtar sin son Bahramuddin, 9 år, i skolan. Tidigare låg också den närmsta skolan inne i Farkhar. Det gjorde att barnen i Dashti Kunj var tvungna att gå långt varje dag för att komma till skolan. Vi var alltid oroliga. Vägen till Farkhar är farlig och det hände till och med att barn dog på väg till skolan. Det är farlig trafik och ibland blir det översvämningar när vatten forsar ner från bergen. Det gjorde också att många lät sina barn stanna hemma från skolan, säger Sudquddin Khangari. För att förbättra utbildningssituationen byggde SAK en lågstadieskola i byn för mer än tio år sedan. Den är inhyst i den lokala moskéns lokaler, ett lågt hus byggt av lera med bara ett par små rum. Det är fortfarande SAK som driver den, men när barnen börjar i mellanstadiet måste de ta sig in till Farkhar. SUDQUDDIN SER inga problem med att hela distriktet är beroende av biståndsorganisationer för grundläggande service som skola och vård. Han är själv medlem i byns lokala utvecklingsråd. Biståndsorganisationerna delar sina planer med oss. Vi kan vara med och påverka och vi är nöjda med deras verksamhet, säger Sudquddin Khangari. För att skapa mer ekonomisk utveckling tycker han att regeringen borde satsa på turism i området. Farkhar är vackert och säkerheten är god. Där finns vacker natur, gröna berg och floden som ringlar sig genom landskapet. NICLAS ERICSSON Zialhaq Sharify med barnen Fatima, 10 år, och Saberulhaq, 18 år. Jag skulle vilja kunna rösta för att påverka servicen Zialhaq Sharify bor med sin fru och åtta barn i Taloqan, provinsen Takhars huvudstad, i nordöstra Afghanistan. Det är en med afghanska mått trygg, mellanstor universitetsstad. Drygt invånare bor här. På lördagarna myllrar det av folk från kringliggande orter som samlas på marknaden. I ett bostadsområde ett stenkast från centrum står husen tätt inpå varandra. Zialhaq Sharify visar vägen längs smala lervägar, vägar som de boende får anlägga och underhålla helt på egen hand. Trots att han bor centralt har huset en trädgård där familjen kan odla frukter och örter, något som också drygar ut hushållskassan. Det är mer av en lantlig idyll än stadsmiljö. Vi har elektricitet och sjukvård, våra barn får utbildning och säkerheten är bättre nu, tack vare regeringen. Vår stad är bättre skött än många andra. Renhållningen fungerar till exempel bra, säger Zialhaq Sharify över en kopp te i sitt vardagsrum. ZIALHAQ SHARIFY arbetar som tekniker för den statliga televisionen, som har en lokalredaktion i Taloqan. Han är noga med att lyfta fram det som fungerar bra. Han förklarar att han är hoppfull inför framtiden, men det finns också saker han skulle vilja att staten eller de lokala myndigheterna kunde åstadkomma. Vi hoppas kunna få asfalterade vägar här där vi bor. Vi har inte kommunalt vatten heller, utan det kommer från vår egen brunn. I stadsplaneringen för Taloqan ligger det en park vid floden som går förbi här utanför. Vi förstår att regeringen inte klarar att anlägga en park just nu, men vi hoppas i alla fall att det blir en park med tiden. I TALOQAN finns det både statliga skolor och ett universitet, utan några avgifter. Föräldrarna måste däremot organisera och betala transporten till skolan. Föräldrar som inte har egen bil måste gå samman med andra och hyra taxi eller minibuss som kommer och hämtar upp barnen varje morgon. Zialhaq Shiarifys tre äldsta barn har gått vidare från den statliga skolan till universitetet. De fem yngre barnen går i privat skola, ett alternativ som inte fanns tidigare i Taloqan. Kvaliteten på barnens utbildning är något Zialhaq Sharify tar på stort allvar. En turkisk privatskola har precis startat och jag skulle vilja låta mina barn gå där, den är mycket modern och har tekniska hjälpmedel. När läraren berättar om något får barnen samtidigt se bilder som förklarar, säger Zialhaq Sharify imponerat. Men att låta barnen gå i privatskola >>> 8 AFGHANISTAN-NYTT Nr Nr AFGHANISTAN-NYTT 9

6 TEMA DEN AFGHANSKA STATEN Zialhaq Sharify. Staten har flera likh eter med monarkin FOTO: ERIK HALKJAER >>> kostar pengar. Zialhaq Sharifys släktingar, som bor utomlands, bidrar med en del pengar. Kanske kan också drömmen om den turkiska privatskolan snart bli verklighet. Efter en stund blir Zialhaq Sharify lite mer kritisk. Han väger upp det positiva med det negativa, som dåligt internet på grund av bristande infrastruktur och dricksvatten som måste kokas för att kunna drickas. Vi får gratis sjukvård, men vi måste betala för medicinerna, det är inte okej. Medicinen är av dålig kvalitet, kopior från Pakistan och Indien. Regeringen har ingen kontroll över vilka läkemedel som säljs. HUR NÖJD är han då egentligen? Han visar med händerna, varken nöjd eller missnöjd. Halvnöjd, kanske. Mitt främsta klagomål är vården och transporterna. Det finns inga bussar, ingen kollektivtrafik. Och så säkerheten. Den är okej i Taloqan, men inte på landsbygden. Vi kan inte resa på vägarna. Framför allt skulle Zialhaq Sharify vilja kunna påverka lokalpolitiken och kvaliteten på de tjänster som staten levererar. Han är utbildad och vet att det fungerar så i många länder, men skakar samtidigt på huvudet, medveten om att det i Afghanistan inte finns den sortens lokalt väljarinflytande. Borgmästaren är inte vald utan utsedd av regeringen. Jag skulle vilja kunna rösta på någon som för en bra politik, säger Zialhaq Sharify. NICLAS ERICSSON Forskarna Robert Crews och Sari Kuovo beskriver den afghanska staten som ett bräckligt fasadbygge som hålls samman av nationalism och internationellt stöd. Exakt vad afghanerna kan förvänta sig av staten är oklart, men liksom under monarkin utgår makten från en person i Kabul. Utmaningen ligger i att tillåta en större rikedom av politiska idéer. Vilka förväntningar har du på staten i dag, Mohammed? Att jag blir tvungen att muta någon. Konversationen är ett fiktivt påhitt av den amerikanska historikern Robert Crews för att illustrera afghanernas förväntningar på den afghanska staten. Robert Crews har forskat på den afghanska staten ur ett historiskt perspektiv och just korruption är något som de flesta afghaner i dag tar för givet. Det går inte att säga att den afghanska staten är misslyckad, men den är bräcklig eller svag och den lider definitivt av en legitimitetskris, säger han. Robert Crews. För en historiker är det lätt att dra paralleller mellan den afghanska staten av i dag och den afghanska stat som växte fram under monarkin under den första hälften av 1900-talet. Robert Crews beskriver hur USA efter talibanernas fall 2001 utgick från den statsmodell som rådde i Afghanistan före 1970-talets statskupp och senare Sovjetunionens invasion. IDÉN VAR, ENLIGT Robert Crews, att skapa en starkt centralstyrd stat med övertag för den pashtunska folkgruppen och stort beroende av utländska resurser. Men man begränsade den rikedom av politiska idéer som rådde under monarkin och raderade i princip den politiska utvecklingen under 1900-talets sista årtionden. Det är en utmaning i dag att hitta tillbaka till den idérikedom som rådde tidigare. Det finns inte riktigt en politisk vilja att låta folk delta i politiken. Varken partisystemet eller parlamentet tillåter det, vilket har skapat en grogrund för väpnat motstånd, säger Robert Crews. Förutom den afghanska regeringen gör också talibanerna anspråk på statsapparaten. De kontrollerar redan flera av landets distrikt. SAK bygger en skola i Yaskin Bala i Takharprovinsen. Vi har också IS, lokala makthavare och internationella aktörer. Den afghanska staten kan i dag leverera viss grundläggande service, säkerhet och rättsskipning, men när armén ringer in ett flyganfall är det amerikanska attackflyg som utför räden. När folk söker sjukvård är det en utländsk organisation som levererar vården, säger Robert Crews. Trots splittringen beskriver ändå Robert Crews den afghanska staten som större och mer närvarande än vad många kanske föreställer sig. Han påminner om det historiska perspektivet med en monark i Kabul, en stad som länge varit maktens centrum. I dag fyller president Ashraf Ghani, och tidigare Hamid Karzai, rollen som monarken i Kabul. DET FINNS DESSUTOM, enligt Robert Crews en spirande nationalism som håller det bräckliga afghanska statsbygget samman som ett slags lim. När det afghanska cricketlandslaget går till VM i cricket jublar alla afghaner oavsett vilken folkgrupp de identifierar sig med. När afghaner dö Sari Kouvo. das i sprängdåd visar de flesta afghaner solidaritet med offren, med brinnande ljus och afghanska flaggor. Utan det internationella samfundets stöd till den afghanska staten skulle inte ens den låga nivå av säkerhet som nu råder kunna upprätthållas. Inte heller skulle mycket av den mest grundläggande servicen som en stat förväntas sköta kunna genomföras. Det internationella samfundet spelar de facto en viktig stödfunktion för landets säkerhet och människors överlevnad, säger Sari Kouvo, jurist och chef för tankesmedjan Afghanistan Analysts Network. Sari Kouvo har forskat om Afghanistan, bland annat vid universitetet i Göteborg, i många år. Hon beskriver det afghanska statsbygget som ett fragmenterat lager av traditioner, regler och idéer antagna av de radikalt olika regeringar som styrt Afghanistan de senaste åren. Den afghanska staten bygger på mer FOTO: XXXXXXX FOTO: ANDERS ROSÉN eller mindre lyckade förhandlingar mellan olika parter. Om det gått 40 år sedan dagens väpnade konflikt startade så har de personer som under de här åren skaffat sig olika positioner i de statliga institutionerna blivit väldigt duktiga på att förhandla och navigera sig till olika maktpositioner. Ofta är det för egen eller sin egen grupps vinning. Ibland finns en större idé om att skapa en fungerande stat, säger Sari Kouvo. ENLIGT SARI KOUVO har det utländska stöd som gått till statsbyggnadsprocessen skapat en yta av demokratiskt statsskick. En generation av tjänstemän och -kvinnor har gjort karriär inom de statliga institutionerna. De tvingas, enligt Sari Kouvo, arbeta parallellt med de många äldre traditioner och lojaliteter som fortfarande lever kvar. Därför finns det inom den afghanska staten inte någon enhetlig bild av vad staten förväntas göra, menar Sari Kouvo. ERIK HALKJAER Läs mer om Afghanistans moderna demokrati på sidorna Tre afghanska parlamentariker som lagstiftar med biståndsbudget. 53 procent av Afghanistans statsbudget 2018 består av UTLÄNDSKT BISTÅND. Bistånd finansierar utvecklingsråd I flera av Afghanistans 407 distrikt finns det utvecklingsråd som består av invånare i en eller flera byar som fattar beslut om lokala utvecklingsprojekt som vägar, skolor, kliniker och brunnar. Utvecklingsråden finansieras till stor del av Världsbanken. Det finns distrikt med fullt fungerande biståndsfinansierade utvecklingsråd, skolor och kliniker där talibanerna styr. 177 av 180 Afghanistan är ett av VÄRLDENS MEST KORRUPTA länder. Statlig verksamhet på entreprenad Den afghanska staten har i flera delar av landet lagt ut sjukvård och utbildning på utländska biståndsorganisationer. SAK driver till exempel flera skolor i Afghanistan och sköter all sjukvård i de två provinserna Wardak och Laghman. Vilka kontrollerar det afghanska territoriet? 7 % 21 % 72 % Nov % 33 % 57 % 14 % 30 % 56 % Nov 2016 Okt 2017 Talibaner Oklart Staten KÄLLOR: SPECIAL INSPECTOR GENERAL FOR AFGHANISTAN RECONSTRUCTION (SIGAR), VÄRLDSBANKEN, TRANSPARENCY INTERNATIONAL OCH INTEGRITY WATCH 10 AFGHANISTAN-NYTT Nr Nr AFGHANISTAN-NYTT 11

7 TEMA DEN AFGHANSKA STATEN Välutbildade migranter kan bygga stark afghansk stat ra och civila insatsen i Afghanistan , som pub licerades förra året, säger att det föreligger en mycket bristfällig måluppfyllnad när det gäller att bygga en afghansk stat som kan säkerställa inre säkerhet, en rättssäker demokratisk statsapparat och goda sociala och ekonomiska möjligheter för befolkningen. Detta säger också en utredning gjord på uppdrag av kongressen i USA. Afghanska migranter demonstrerar på Medborgarplatsen i Stockholm hösten 2017 i hopp om stöd från Sverige. Analys Bland nyanlända afghaner i Sverige märks en tydlig trötthet och uppgivenhet när de talar om den afghanska staten. De nyanlända uttrycker också blandade åsikter om det internationella samfundets engagemang i landet. Till exempel anser de nyanlända att det är bra att talibanerna störtades, men de säger sig inte ha fått uppleva den afghanska statens och de internationella organisationernas löften om bättre säkerhet, mer utbildning och fler arbetstillfällen. Staten har för dem känts avlägsen, korrupt, oförmögen att erbjuda skydd och helt enkelt irrelevant i vardagslivet. De asylsökande uttrycker förhoppningar om att en dag kunna få en utbildning som de kan använda för att hjälpa Afghanistan att utvecklas till förmån för alla afghaner. Det är dock viktigt att komma ihåg att majoriteten av de nyanlända afghaner som kommit till Sverige tycks vara hazarer. De kommer antingen från svåra förhållanden på den afghanska landsbygden eller från en utsatt situation som flyktingar i Iran. SOM STARK KONSTRAST till de nyanlända afghanerna i Sverige står den afghanska befolkningen i USA. Där utgör pashtuner från Kabuls elit och övre medelklass en majoritet av de afghanska migranterna. De flesta afghaner i USA kom dit som utbytesstudenter under Zahir Shahs styre eller som flyktingar under Sovjetockupationen Vissa personer inom denna elitgrupp har fungerat som rådgivare åt regeringen i USA och bistod höga amerikanska tjänstemän med kontakter med mujahedinledarna under 1980-talets krig mot Sovjetunionen. En majoritet av afghanerna i USA stödde NATO:s invasion av Afghanistan Flera av dem har sedan haft viktiga roller i de senaste 17 årens återuppbyggnadsarbete av den afghanska staten. De har belönats med uppdrag som rådgivare eller ministerposter i både den ti FOTO: LARS PEHRSON/TT digare presidenten Hamid Karzais regering och i den nuvarande presidenten Ashraf Ghanis administration. Andra afghan-amerikaner har jobbat för USA:s biståndsorgan USAID i Afghanistan, inom militären eller på det amerikanska utrikesdepartementet. Många har också fungerat som experter i internationella organisationer, icke-statliga biståndsorganisationer och privata företag i Afghanistan. Vilka avtryck som afghan-amerikanerna gjort i den afghanska staten efter 2001 är inte kartlagt än. Min och annan forskning indikerar dock att gruppens lyckade integration i USA och bakgrund i den afghanska överklassen varit attraktiv för de regeringar och internationella organisationer som hållit i den afghanska utvecklingsagendan de senaste åren. Men det finns inget som säger att afghan-amerikanerna varit de bäst lämpade för att förstå dagens afghanska samhälle och behov. Den svenska regeringens utredning av den militä ENLIGT KONGRESSENS särskilda utvärderingsmyndighet för USA:s insats i Afghanistan, Special Inspector General for Afghanistan Reconstruction (SIGAR), har insatsen att bygga en stark afghansk stat inte blivit mer än ett fasadjobb. Arbetet har fått stå tillbaka till förmån för terroristbekämpning. SIGAR säger att utvecklingsmålen har varit kortsiktiga, motstridiga, okoordinerade och grundade på en ytlig förståelse av Afghanistans historia och samhälleliga behov. När de NATO-ledda ISAF-trupperna drogs tillbaka 2014 kunde det svaga afghanska statsbygget inte stå emot det ekonomiska trycket. Den enorma amerikanska budget som gött ekonomin minskade kraftigt. I frånvaron av över utländska soldater kunde inte heller den afghanska staten stävja de många säkerhetshoten. Afghanistan hamnade i en djup ekonomisk kris samtidigt som säkerhetsläget försämrades dramatiskt. Det är i ljuset av denna utveckling som vi måste förlägga den afghanska flyktingfrågan, som framför allt gjorde sig påmind i Sverige 2015 och är aktuell än i dag. Flyktingfrågan är intimt sammanbunden med afghansk politik och bristerna i det internationella utvecklingsarbetet. Afghanistan har redan i dag 1,8 miljoner internflyktingar. Den afghanska staten kan inte säkerställa de mest grundläggande behoven för fler återvändande flyktingar, än mindre stödja deras återintegrering. Undantaget svensk migrationspolitik är det ur ett utvecklingsperspektiv direkt kontraproduktivt att skicka hem afghanska flyktingar från Sverige. I stället bör fler biståndsinsatser riktas på att öka de sociala, politiska och ekonomiska möjligheterna för de många afghaner som tvingas återvända från grannländerna Pakistan och Iran. NYANLÄNDA AFGHANER i Sverige skulle kunna komma att spela en roll i Afghanistan i framtiden. Ungefär som den afghanska diasporan i USA, men mer inkluderande och med större hänsyn till mångfald när det gäller landets olika folkgrupper. De afghaner som nu kommit till Sverige kan med fördel bli mer delaktiga i Sveriges Afghanistanarbete. Genom att studera deras etniska och socioekonomiska bakgrund kan de ge svenska biståndsorganisationer mer kunskap om dagens afghanska samhälle, och vilka behov som finns, genom ett underifrån -perspektiv. Admir Skodo Forskare, Svenska nätverket för Sydasienstudier (SASNET) vid Lunds universitet. 12 AFGHANISTAN-NYTT Nr Nr AFGHANISTAN-NYTT 13

8 SAKS VERKSAMHET SAKS VERKSAMHET Min dröm är att arbeta för att hjälpa de fattiga SAKS UTVECKLINGSMODELL Rohawza Ahmadi är 19 år och läser på SAKs sjuksköterskeutbildning i provinsen Wardak. Kvinnliga sjuksköterskor är efterfrågade eftersom många kvinnor i Afghanistan fortfarande inte tillåts att få sjukvård av manlig hälsovårdspersonal. Sjuksköterskeelever i Laghman. FOTO: ANDERS ROSÉN TEXT ANNA EK FOTO MALIN HOELSTAD DET HAR GÅTT TVÅ ÅR sedan SAK startade en sjuksköterskeutbildning i provinsen Wardak, väster om Afghanistans huvudstad Kabul. Wardak är tillsammans med Laghman, i den östra delen av landet, den provins där den afghanska staten gett SAK i ansvar att ge sjukvård till befolkningen. I ett land där det i en del områden ännu inte är tillåtet för kvinnor att få vård av manlig sjukvårdspersonal är det bokstavligt talat livsavgörande att utbilda fler kvinnor. Utbildningen är två år lång och innehåller två veckors praktik på SAKs sjukhus i provinshuvudstaden Maidan Shahr. Vid dagens besök är en powerpoint projicerad på en av väggarna i klassrummet. Eleverna repeterar vad de gått igenom under en tidigare lektion: säker förvaring och hantering av läkemedel, och att det finns mediciner som kan vara beroendeframkallande. I klassrummet sitter 25 unga kvinnor i åldern år från olika delar av Wardak. Flera av dem deltar i diskussionen och svarar på lärarens frågor. De har alla sökt efter att ha fått information om utbildningen via annonser i radio, på hälsokliniker och via byråd. Det är byråden som fattar beslut om vem av byns unga kvinnor som kan söka utbildningen. Byråden intygar också att studenten är motiverad. FLERA AV ELEVERNA kommer från avlägsna områden på landsbygden där det råder stor osäkerhet och fattigdom. Strider mellan talibaner och regeringsstyrkor är inte ovanliga. Ibland kan det ta åtta timmar för eleverna att komma hem på helger och lov. Det syns i kvinnornas ögon att de är stolta. De bygger upp ett yrkeskunnande få andra har. Det går inte att ta miste på deras vilja att bidra till samhällsutvecklingen. En av eleverna heter Saleha Yousefi. Hon är 20 år gammal och precis som fle Rohawza Ahmadi och hennes klasskamrater utbildar sig i Wardak. Många av dem kommer sedan att ra av sina klasskamrater är hon den första i sin hemby som utbildar sig till sjuksköterska. Jag kommer från ett väldigt avlägset område där ekonomin är mycket dålig och osäkerheten hög. Jag vill kämpa för att öka medvetenheten om god hälsa och förbättra tillgången till hälsovård i min hemby. Tack vare utbildningen vet jag att kvinnor har samma rättigheter som män och att männen måste stödja oss kvinnor, säger Saleha Yousefi. Hennes studiekamrat Rohawza Ahmadi, 19 år, berättar varför hon vill bli sjuksköterska: Där jag lever är många väldigt fattiga. De saknar utbildning och det är långt till Tack vare utbildningen vet jag att kvinnor har samma rättigheter som män och att männen måste stödja oss kvinnor. Saleha Yousefi närmsta klinik. Min dröm är att som sjuksköterska få hjälpa dem, se mitt samhälle bli bättre och utvecklas. Då skulle jag bli glad, säger Rohawza Ahmadi. De kvinnor som tar examen från SAKs sjuksköterskeutbildning återvänder ofta till sina hembyar för att arbeta. återvända till sina hembyar för att arbeta. Några tar efter examen också anställning på privata sjukhus och kliniker, eller på någon av de vårdinrättningar som SAK driver. SJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN bidrar även till att förändra normer och traditioner. Detta eftersom de unga kvinnliga studenterna och nyutexaminerade sjuksköterskorna tar plats i en offentlighet som ofta varit begränsad enbart till män. På skolan, intill klassrummet på bottenvåningen, finns ett labb med medicinska planscher på väggarna och mikroskop på borden. En trappa upp, vid takterrassen, finns ett rum med sjukhusbritsar, stetoskop, skelett och modeller över kroppens organ. Kvinnor måste precis som männen få lov att utbilda sig, säger Saleha Yousefi (till höger). Xxxxxxxx Rohawza Ahmadi är den första i sin by att utbilda sig till sjuksköterska. I skåpen utefter väggarna finns utrustning som behövs för utbildningen, som lådor med första hjälpen och mediciner. Här tränar eleverna på hur ett besök på en vårdcentral kan gå till. De undersöker varandra, frågar hur de mår, kollar puls och blodtryck. Sjuksköterskeeleverna i Wardak vet att de har stöd i ett land långt bort, i Sverige. De berättar stolt och entusiastiskt vad det betyder för dem. Det gör att vi känner att det finns någon som tänker på oss och stödjer oss. Det gör oss ännu mer motiverade att fortsätta. Kvinnor måste precis som männen få lov att utbilda sig, säger Saleha Yousefi. Hennes klasskamrater nickar instämmande. Två skolor utbildar sjuksköterskor SAK driver sedan 2013 en skola för sjuksköterskor i Mehtarlam, i provinsen Laghman, i östra Afghanistan. Och sedan 2016 ytterligare en i Maidan Shahr, i Wardak, väster om Kabul. Utbildningen är skapad för att ge kvinnor i de två provinserna större möjligheter att uppsöka vård. Många kvinnor förvägras vård eftersom det bara finns manlig sjukvårdspersonal. Förutom att ge grundläggande vård och bistå barnmorskor med mödravård jobbar sjuksköterskorna även förebyggande med att sprida kunskap om god hygien. SAKS SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING 106 kvinnor har tagit examen från sjuksköterskeskolan i LAGHMAN. 25 kvinnor tog i våras för första gången examen från sjuksköterskeskolan i WARDAK. Patienter på ett sjukhus i Wardak. 2 sjukhus och 135 KLINIKER samt 713 HÄLSO- POSTERINGAR driver SAK i Laghman och Wardak. 14 AFGHANISTAN-NYTT Nr Nr AFGHANISTAN-NYTT 15

9 BILDEN IRSHAD VÄRLDENS BARN 20 ÅR Pakistanska handelsmän färdas med jakar utefter den urgamla Sidenvägen, här i Irshadpasset i bergen mellan Afghanistan och Paki stan. I samarbete med Kina vill Afghanistan bygga ut och modernisera den gamla handelsrutten för att förbättra handelsvägarna med Kina. FOTO: GOHAR ABBAS/TT 16 AFGHANISTAN-NYTT Nr Nr AFGHANISTAN-NYTT 17

10 VERKSAMHETSÅREN VERKSAMHETSÅRET 2017 De senaste fyra åren har SAK gett allt fler människor i Afghanistan sjukvård och utbildning. Fler personer med funktionsvariationer har getts möjlighet att skaffa sig yrkesutbildning och arbeten. Det framgår av årets verksamhetsberättelse där det görs en sammanfattning av resultaten för perioden TEXT KLAS BJURSTRÖM OCH ERIK HALKJAER KÄLLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017 Fyra år av goda resultat När SAK i år börjar arbeta efter en ny strategisk plan för perioden är det viktigt att summera den föregående perioden och dra lärdomar av den. Under perioden koncentrerade sig SAK till de områden där organisationen har bäst kompetens. Det handlar om utbildning, hälsovård, rehabilitering och landsbygdsutveckling. Detta är också områden där den afghanska staten står inför en rad utmaningar. Den saknar kapacitet och resurser att möta de mest grundläggande behoven. Korruption såväl som väpnad konflikt utgör också stora hinder för staten, men även för att SAK ska kunna utföra sitt arbete. Elever vid Khalid Ebni Walid-skolan utanför Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Allt fler elever får godkänt i skolan Den andel elever i SAKs skolor som gick ut sjätte klass med betyget godkänt ökade under perioden från 89 till 96 procent. Samtidigt var en allt större andel lärare mer välutbildade. År 2014 hade 56 procent av lärarna i SAKs skolor själva gått mer än 14 år i skolan. År 2017 hade 65 procent av lärarna mer än 14 års skolgång. Totalt ökade antalet elever i SAKs skolor under perioden från till Den andel barn som går i skolan i de områden där SAK driver skolor har ökat från 52 procent 2014 till 70 procent av SAKs byskolor har under perioden lämnats över till den afghanska staten. 487 lärare i SAKs skolor har under perioden fått utbildning i braille, teckenspråk och andra kunskaper för att kunna bistå elever med funktionsvariationer pojkar och 711 flickor med funktionsvariationer har under perioden integrerats i skolor med elever utan funktionsvariationer. 98% Läkaren Ahmad Shukur tar emot patienter på hälsokliniken i Aziz Khan utanför Jalalabad. Fler har tillgång till sjukvård SAK driver på uppdrag av den afghanska staten all sjukvård i provinserna Wardak och Laghman. År 2014 sökte invånarna i dessa provinser vård i genomsnitt 1,6 gånger per år. Fyra år senare sökte de i genomsnitt vård 2,46 gånger. Det är en ökning med 53 procent. Arbetet med att sprida kunskap om familjeplanering har inte varit lika framgångsrikt. Förra året använde sig en femtedel (21 procent) av alla kvinnor i åldern år i de två provinserna av familjeplanering. Det var i stort sett lika många (20 procent) som år Fler barnmorskor har gjort att den andel förlossningar som assisterades av en barnmorska i de två provinserna ökade från 62 till 76 procent under perioden Under behandlades personer med sjukgymnastik. Hälften av dem var personer med funktionsvariationer. Fler än personer fick av SAK tillgång till olika hjälpmedel för att öka sin rörlighet. Barnmorskan Gulsom informerar om preventivmedel. av alla kliniker i Wardak och Laghman hade förra året tillgång till en BARN- MORSKA. Fyra år tidigare saknade en klinik av tio barnmorskor. FOTO: LASSE BENGTSSON Barnmorska vid sjukhuset på Metherlam. Elever på SAKs fysioterapiutbildning i Jalalabad. FOTO: ANDERS ROSÉN 18 AFGHANISTAN-NYTT Nr FOTO: ANDERS ROSÉN Nr AFGHANISTAN-NYTT 19

11 VERKSAMHETSÅRET 2017 Badakshan VERKSAMHETSÅREN Innan shuran fanns var vi bara hemma, vi hade inga pengar och visste knappt vad som hände i grannskapet. Nu har vi inte bara pengar, vi har en vänskap där vi delar glädje, sorg och våra minnen, säger Halima Amiri (i olivgrön sjal). Genom shuran har kvinnorna skapat en kollektiv bank där de turas om att ta mikrolån. Utbildning ger fler chansen att starta egna företag Fler människor i de byar och lokalsamhällen där SAK arbetar har efter yrkesförberedande kurser kunnat starta egen företagsverksamhet och därmed kunnat bidra till sitt hushålls inkomster. Tydligast märks det bland kvinnliga familjeförsörjare och personer med funktionsvariationer, som SAK gett stöd. Genom att samlas i spargrupper kan medlemmarna ta del av räntefria lån som hjälper familjer komma igenom akuta situationer utan att sälja sina eventuella tillgångar. Arbetet i grupperna är frivilligt och bygger på öppenhet. 20 AFGHANISTAN-NYTT Nr Sabra Mohammadi är änka och har sex barn. Hon har fått mikrolån via byrådet och köpt en ko och några höns % KRONOR I MÅNADEN tjänar de hushåll med minst en person med funktionsvariationer som SAK gett en YRKESUTBILD- NING, som lett till arbete. AV DEN INKOMSTEN kommer från investeringar som varit möjliga genom MIKRO- LÅN FRÅN SAK. SAK 2017 I SIFFROR Jowzjan Sheberghan anställda arbetar på kansliet i SVERIGE. Förra året nämndes SAK och organisationens verksamhet i riksdagen 17 gånger. Fyra år tidigare nämndes SAK åtta gånger, mot en gång år Allvarliga attacker på av SAKs anställda finns i AFGHANISTAN. procent av personalen är KVINNOR. Balkh Nazar-e-Sharif Bamiyan Samangan Ghazni procent, drygt, av personalen är AFGHANER. bland annat SAKs hälsovårdskliniker har gjort att frågan om bistånds- och sjukvårdspersonals säkerhet blivit en del av svenska politikers agendor, bland annat genom seminarier i riksdagen. Kunduz Wardak Kunduz Paktia Baghlan Takhar Talodan Kabul Laghman Nangahar Faizabad Jalalabad Kunar SAK arbetar i 13 av Afghanistans 34 provinser. Ett starkare skydd av människors rättigheter Lyfter Afghanistan i Sverige SAK bidrog under perioden till att stärka rättigheterna för personer med funktionsvariationer. Bland annat tack vare SAKs påverkansarbete är den afghanska lagen för personer med funktionsvariationer anpassad till FN:s konventioner på området. I provinsen Logar har en lokal organisation efter stöd från SAK kunnat ta över ansvaret för en SAK-skola för personer med funktionsvariationer. När regeringens utvärdering om Sveriges insatser i Afghanistan presenterades förra året var slutsatserna i stort sett desamma som det SAK redan tidigare informerat svenska politiker om. FOTO: ERIK HALKJAER 8 utmaningar inför framtiden 1Afghanska myndigheters brist på kapacitet och resurser hindrar dem från att möta de mest grundläggande hälsovårdsbehoven hos den afghanska befolkningen. 2 Den väpnade konflikten har både tillfälligt och mer permanent hindrat flickor från att gå i skolan i provinserna Wardak, Ghazni, Kunduz och Nangarhar. 3 Barnäktenskap och förbud mot att flickor går i skolan hindrar fortfarande många flickor i Afghanistan från att gå i skolan. 4 Korruptionen är fortfarande utbredd i Afghanistan och har även tvingat SAK att avbryta vissa projekt tills vidare. 5 Efter avslutade landsbygdsprojekt har många utvecklingsråd ute i byarna återgått till sina traditionella arbetsmetoder, varför kvinnor, barn och personer med funktionsvariationer inte fått vara med att fatta beslut om verksamhet som ofta rör dem själva. 6 Det är på landsbygden ibland svårt att bryta gamla maktförhållanden där redan välbeställda familjer styr sedan länge. 7 Det stora antalet asylsökande från Afghanistan i Sverige är en utmaning för SAK, som jobbar med utveckling i Afghanistan. Trycket både utifrån och inifrån föreningen att engagera sig för afghaner i Sverige är stort, men en stor majoritet av organisationens verksamhet och kompetens ligger i Afghanistan. 8 Som en relativt liten insamlingsorganisation har SAK att öka insamlade medel. Det är utmaning då konkurrensen med större organisationer är stor. Nr AFGHANISTAN-NYTT 21

12 KAMPANJ DÅLIG KVINNLIG REPRESENTATION 28 % av parlamentsledamöterna i Afghanistan är kvinnor. 2 kvinnor sitter i Afghanistans regering. De övriga 26 är män. Delbar Nazari, kvinnominister. 0 kvinnor är guvernörer i Afghanistans 34 provinser. 0 kvinnor finns representerade i Afghanistans högsta domstol. SAK kan Afghanistan JUST NU engagerar sig många för dem som kommit till Sverige från Afghanistan. Det finns ett stort behov av att lära sig mer om landet och dess kultur. Till exempel vill lärare veta hur skolsystemet i Afghanistan skiljer sig från det svenska för att bättre kunna stödja sina elever. På sak.se/afghanistan finns kunskapsmaterialet Lär känna Afghanistan. Där kan du även registrera dig för vårt nyhetsbrev och få hela materialet Lär känna Afghanistan som pdf. Du kan också boka någon av våra föreläsare genom att mejla info@sak.se. Svårt att hålla val i Afgha nistan 2015 års parlamentsval har skjutits upp tre gånger. Frågan är om de ens blir av i år, som det är tänkt. Afghanistan har plågats av krig och väpnad konflikt de senaste 40 åren, och har en kort historia av demokrati att bygga på. LANDETS FÖRSTA demokratiska författning infördes Relativt demokratiska val kunde då hållas, men 1973 avsattes kung Zahir Shah genomfördes en kommunistisk militärkupp. Alla partier förutom det kommunistiska PDPA förbjöds. När folk tog till vapen mot regimen gick Sovjetunionen in i landet. I skuggan av nya politiska vindar i Sovjetunionen i mitten av 1980-talet antog Afghanistan en ny författning Ett flerpartisystem helt kontrollerat av kommunistregimen infördes. Två år senare lämnade Sovjetunionen landet. Vid en författningsändring tonades socialismen ned. I stället framhävdes det islamiska arvet. En svag afghansk regim kunde inte hålla stånd länge och 1992 tog en islamisk gerilla makten i landet. Landet styrdes av ett tillfälligt ledarråd, men de etniska och ideologiska motsättningarna var stora. Inbördeskrig utbröt och landet föll sönder. Kvinnor i Herat registrerar sig inför uppkommande parlamentsval. Vid en författningsändring tonades socialismen ner. I stället framhävdes det islamiska arvet. rades en provisorisk regering i Kabul Den pashtunske klanledaren Hamid Karzai utsågs till ledare. Regeringen stöddes av en militär NATOstyrka, de så kallade ISAF-styrkorna, som även svensk militär bidrog till. År 2002 valdes i landets alla distrikt delegater till en traditionell rådsförsamling, Ioya jirga, som fick i uppgift att välja en interimsregering och en grundlagsförsamling, som skulle skriva en ny författning. Knappt ett år senare antog rådsförsamlingen den nya författningen. Författningen fastslår att Afghanistan är en islamisk republik. Inga lagar får strida mot islams värderingar. Rättssystemet grundas på sekulära principer, inte sharia (islamisk lag). Landet leds av en president som utses i allmänna val. Presidenten får högst sitta vid makten i två på varandra följande mandatperioder om vardera fem år. PARLAMENTET BESTÅR av ett överhus och ett underhus. Överhuset, som består av 102 ledamöter, har framför allt en rådgivande roll. Ledamöterna utses av distrikts- och provinsförsamlingarna och presidenten. Underhuset, Wolesi jirga, har 249 ledamöter som väljs i allmänna val vart femte år. Det är hos underhuset som den lagstiftande makten ligger. Underhuset kan också med två tredjedels majoritet sammankalla en Ioya jirga, som är överordnat parlamentet. En Ioya jirga består av underhusets ledamöter och ordförandena i provins- och distriktsförsamlingarna. Den kan ställa FOTO:JALIL REZAYEE/TT DEN ORTODOXA talibanmilisen kunde på relativt kort tid, , ta makten i landet. Under talibanerna ersattes författningen av sharia, islamisk lag, och hadith, profeten Muhammeds ord och föredöme. De viktigaste besluten fattades av en traditionell rådsförsamling, shura, ledd av talibanernas högste ledare. Efter att en invasion ledd av USA störtat talibanerna installepresidenten inför riksrätt och ändra i författningen. Enligt Afghanistans författning ska kvinnor åtnjuta samma rättigheter som män och det ska råda full jämställdhet i landet. Sedan presidentvalet 2004 har den pashtunska klanledaren Hamid Karzai lett landet i två mandatperioder. I valet 2014 vann Ashraf Ghani, men efter att en annan presidentkandidat, Abdullah Abdullah, bestridit resultatet tilldelades han en nyinrättad regeringspost motsvarande statsminister. Parlamentsval hölls 2005 och 2010, men valet 2015 har på grund av säkerhetsläget skjutits upp vid ett flertal tillfällen. Valen är nu planerade till oktober i år, men enligt flera bedömare lär de inte bli av då heller. Nästa år är det tänkt att det ska hållas presidentval igen. TEXTEN ÄR ETT UTDRAG UR SAKS KUNSKAPSMATERIAL LÄR KÄNNA AFGHANISTAN. LÄR KÄNNA AFGHANISTAN Inför förra presidentvalet blåste hoppets vindar När Afghanistan går till val senare i år är förutsättningar helt annorlunda mot vad de var inför presidentvalet SAKs Enayatullah Adel var med då och berättar om skillnaderna och vilka utmaningar de afghanska väljarna står inför i år. JAG MINNS hur det var förra valet, alltså presidentvalet Det var ett ödesår för Afghanistan. Dels skulle afghanerna välja en ny president, dels skulle de ta över säkerhetsansvaret själva eftersom alla internationella militära trupper var på väg att lämna landet. Samtidigt minskade pengaflödet från olika internationella biståndsorganisationer och företag. Jag minns hur internationella och även vissa inhemska afghanska statsvetare, debattörer och skribenter målade upp ett skräckscenario där Afghanistan utan internationellt stöd skulle kollapsa och talibanerna ta över. Men när valkampanjerna drog i gång blåste ändå hoppets vindar. Väljarna trotsade säkerhetsriskerna och gick till vallokalerna för att välja en ny president efter Hamid Karzai, som hade suttit vid makten i 13 år. Det är svårt att beskriva glädjen och känslan av hopp om en bättre och fredligare framtid. En presidentkandidat stack ut bland de and ra. Det var en nykomling på den afghanska politiska arenan. Han ingav hopp, skapade förväntningar, lovade verkliga reformer mot korruption och presenterade konkreta och långsiktiga förslag på förbättringar för att utveckla landet. Kandidaten var Ashraf Ghani, en teknokrat och tidigare tjänsteman vid Världsbanken. Hans politiska åskådning och kunskapsnivå skilde sig från andra traditionella ledares. Därför fick han stort stöd. Det blev en kamp mellan traditioner och modern byråkrati, men också mellan etniska grupper. Enayatullah Adel på besök i Kunar. VÄLJARNA VAR TAGGADE att rösta för demokrati och mot korruption. I en andra valomgång ställdes Ashraf Ghani mot Abdullah Abdullah, en representant för de gamla mujaheddingrupperna. Det blev en kamp mellan traditioner och modern byråkrati, men också mellan etniska grupper. Abdullah Abdullah är tadzjik och Ashraf Ghani pashtun. När Ashraf Ghani pekades ut som segrare anklagade Abdullah Abdullah sin rival för valfusk. Han vägrade acceptera valresultatet. Jag minns väl hur den glada valstämningen plötsligt blev spänd. De etniska motsättningarna bland både politiker och väljare ökade. Abdullah Abdullahs anhängare gick ut på gatorna och protesterade. STÄMNINGEN VAR hotfull och man anade att en sammandrabbning mellan de två blocken närmade sig, men då dök storebror USA:s dåvarande utrikesminister John Kerry upp i Kabul. Han lyckades lösa situationen och Ashraf Ghani blev president. Abdullah Abdullah fick en ny post som motsvarar en position som statsminister, något som fortfarande inte finns inskrivet i konstitutionen. Även inför årets parlamentsval och nästa års presidentval finns en utbredd oro för valfusk. Den nationella valkommissionens oberoende ifrågasätts och det anses vara för lätt att förfalska de särskilda identitetshandlingar som krävs för att få röstkort. Afghanistan är fullt av skrupellösa och fals ka politiker som är beredda att utnyttja allt och alla för att nå sina politiska mål, men Afghanistan har nog med problem. Afghanerna borde enas och arbeta gemensamt för ett förenat Afghanistan som står emot alla korrupta politiker. Sannolikheten att valen kommer att bli både oroliga och våldsamma är stor. Enayatullah Adel, föreningshandläggare på SAK, utbildad statsvetare med rötterna i Kunar, Afghanistan. Kom till Sverige FOTO: PRIVAT 22 AFGHANISTAN-NYTT Nr Nr AFGHANISTAN-NYTT 23

13 KULTUR KULTUR Närmare kvinnor arbetar inom afghanska medier. Det är fler än tidigare, men samtidigt har våldet mot framför allt kvinnliga journalister ökat. Kvinnliga journalister utsätts för trakasserier på gatorna, under intervjuer och till och med på sina arbetsplatser, säger Farida Nikzad, chef för den afghanska organisationen CPAWJ som skyddar kvinnliga journalister. TEXT PAJHWOK NEWS ÖVERSÄTTNING ERIK HALKJAER Fler kvinnliga journalister trots hot om våld DE SENASTE TVÅ ÅREN har sex kvinnliga medieanställda dödats i Afghanistan. Det konstaterar Farida Nikzad, som är chef för organisationen Center för skydd av afghanska kvinnliga journalister (CPAWJ). Organisationen har tillsammans med Reportrar utan gränser gjort en kartläggning av situationen för kvinnliga journalister i landet. Studien genomfördes i Afghanistans alla 34 provinser. Den visar att kvinnor som jobbar inom medierna står inför en rad utmaningar. Främst handlar det om säkerhet, men också om sociala och kulturella värderingar. Bland konservativa grupper anses kvinnor inte passa för mediearbete. En studie genomförd av organisationen Afghanistans kommitté för skydd av journalister visar att nästan varannan afghansk familj skulle föredra att deras döttrar inte arbetade inom media. De senaste 15 åren har minst fyra kvinnliga journalister i Afghanistan dödats av sina anhöriga. Enligt FN ökade våldet mot kvinnliga journalister med 60 procent under perioden Det har gjort att flera kvinnor lämnat yrket, framför allt i de mest osäkra delarna av landet. Våldet drabbar även utländska journalister. Sedan 2001 har fem utländska kvinnliga medieanställda dödats och tio tvingats lämna landet, enligt Reportrar utan gränser. SAMTIDIGT HAR antalet kvinnliga journalister ökat totalt sett, visar CPAWJ:s och Reportrar utan gränsers studie. Det menar också den afghanska organisationen NAI som jobbar för att stödja medier i landet. Framför allt har ökningen skett i de stora städerna med omnejd, kring huvudstaden Kabul och i Mazar-e-Sharif, Herat och Jalalabad, men det har blivit allt vanligare Najiba Ayubi är chef för Radio Killid, som hotats av talibanerna. Vi talade om för myndigheterna att både radion och våra anställda var hotade, men man har inget gjort. Najiba Ayubi med kvinnliga mediearbetare även i provinserna Parwan, Logar, Kandahar, Helmand, Farah, Sar-i-Pul och Badakhshan. I sex provinser har flera kvinnor lämnat sina arbeten inom medierna och i Ghor, Paktia, Nuristan och Zabul finns för närvarande inga kvinnliga medieanställda. Regeringen behöver öka möjligheterna för kvinnor att ta anställning inom medierna, säger Abdul Mujib Khelwatgar, chef för NAI. Abdul Mujib Khelwatgar varnar också för att regeringen i allt högre utsträckning än tidigare försöker påverka medierna. Ett sätt att tysta journalister är, enligt NAI, att erbjuda dem välbetalda statliga arbeten. Förra året anställde regeringen 41 kvalificerade och begåvade journalister, säger Mujib Khelwatgar. FOTO: STEPHAN RÖHL I början av året slog Reportrar utan gränser larm om att många oberoende afghanska medieorganisationer utsätts för hot av talibanerna. Bland annat tvingas flera medier betala beskydd eller skatt till talibanerna för att inte utsättas för attentat. Arbetsmetoden bekräftas av talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid, som säger att de tagit emot skatter från flera medieorganisationer. Enligt Reportrar utan gränser har bland annat den lokala tv-stationen Ghaznavian, i Ghazni, och Radio Killid och Radio Sama utsatts för hot. RADIO KILLIDS chef Najiba Ayubi fick förra året svenska Reportrar utan gränsers pressfrihetspris. Hon säger att hon aldrig betalat talibanerna, men att hon på grund av hoten tvingats säga upp anställda. Vi bestämde oss för att inte betala och talade om för myndigheterna att både radion och våra anställda var hotade, men det har ingen gjort. Vi kan i dag inte arbeta med lokala nyheter, säger Najiba Ayubi. Samtidigt som situationen för journalister i Afghanistan blir allt svårare valde FN-organet Unesco att förra året placera Afghanistan i den grupp länder i världen där yttrande- och pressfriheten förbättrats. Afghanistan är fortfarande inte säkert för journalister och medieanställda. Regeringen behöver agera mot våldet och morden på journalister, säger Abdul Mayeed Hashemi, ordförande för Afghanistans kommitté för skydd av journalister. Ordföranden för Afghanistans oberoende kommitté för mänskliga rättigheter (AIHRC), Sima Samar, säger att det ökande våldet mot medierna är ett hot mot freden och att ett eventuellt fredsavtal är meningslöst så länge oberoende medier med kvinnliga anställda inte kan utföra sitt arbete. Mari Motman har arbetat som presentatör på Afghanistans nationella tv sedan Kvinnor i afghanska medier År 1918 började kvinnor arbeta på radiostationer i Afghanistan, ett par år senare inom tryckta medier. År 2018 arbetade kvinnor på 325 olika medier i Afghanistan, varav 80 tv-kanaler, 159 radiostationer, 4 nyhetsbyråer, 79 tidskrifter och 19 tidningar. KÄLLA: CPAWJ OCH REPORTRAR UTAN GRÄNSER Nästa gång är det kanske min tur, skrev Sameera Rasa på sin officiella Facebooksida efter bombdådet i Kabul den 30 april i år, där nio journalister miste livet. Hon är nyhetsankare på tv-stationen Arezo i Kabul. Zan TV i Kabul startades Kanalen drivs helt och hållet av kvinnor, och riktar sig främst till en kvinnlig publik. 50 kvinnor mellan 17 och 28 år är anställda på kanalen. FOTO : UNAMA/ FARDIN WAEZI Starkt om två kvinnoöden Titel: Pärlan som sprängde sitt skal Författare: Nadia Hashimi Förlag: Louise Bäckelin Förlag RECENSION Skönlitterära böcker om Afghanistan på svenska växer inte på träd. Louise Bäckelin förlag har gjort svenska läsare en stor tjänst som gett ut Nadia Hashimis debutroman Pärlan som sprängde sitt skal från Det är en stark berättelse om två unga kvinnor i Afghanistan under två olika tidsperioder, vars levnadsöden knyts samman genom släktband, traditioner, kvinnoförtryck och överlevnadsinstinkter. Rahima, som växer upp i ett litet samhälle på den afghanska landsbygden någon gång på 1990-talet och tidigt 2000-tal, tvingas av sina föräldrar klä ut sig till pojke, enligt traditionen bacha posh. Rahima får samtidigt höra berättelsen om sin mormors farmor Shekiba som levde i början av 1900-talet. Även hon var bacha posh. Historierna om Rahima och Shekiba löper parallellt genom boken. Vi får ta del av det fruktansvärda förtyck som många afghanska flickor och kvinnor än i dag tvingas utstå. Rahima gifts bort som 13-åring och utsätts för sexuella övergrepp av sin långt äldre man, men inspirerad av sin mormors farmor hamnar hon mitt i centrum av Afghanistans moderna historia. Längre bak i historien möter Shekiba drottning Soraya av Afghanistan som under 1920-talet verkade för kvinnors rättigheter och frigörelse. Drottning Soraya låter som ett eko av de krafter som i dag kämpar för kvinnors rättigheter i Afghanistan, medan männen kring Rahima i det moderna Afghanistan tycks leva kvar i en tid då Afghanistan fortfarande leddes av en kung med ett harem. Boken är lättläst och spännande. Översättningen kunde ha varit bättre, men frågan är om de många västerländska svordomarna snarare är ett tecken på att författaren Nadia Hashimi levt hela sitt liv i USA. ERIK HALKJAER 24 AFGHANISTAN-NYTT Nr Nr AFGHANISTAN-NYTT 25

14 ENGAGEMANG ENGAGEMANG HEJ MEDLEM! Det finns ett behov av att hitta nya former av engagemang Å rets årsmöte ägde rum den 26 maj på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. Det var för mig personligen ett spännande och lärorikt årsmöte eftersom jag för första gången var med och arrangerade mötet. Förra året var jag delegat. Vi var 72 deltagare från Sverige och 9 gäster från Afghanistan. På årsmötets åsiktstorg diskuterades bland annat SAK som medlemsrörelse, dess framtid och dess engagemangsformer. Det finns ett behov av att hitta nya och moderna former av engagemang i SAK. Årsmötet beslöt att låta styrelsens svar på en motion om nya engagemangsformer ligga till grund för en fortsatt diskussion om föreningsverksamhetens framtid. Styrelsen återkommer med konkreta förslag om föreningsverksamheten till nästa årsmöte, Mer information hittar du på sak.se/om-oss/dokument. DET VAR KUL att se att hur våra kommunikatörer från Afghanistan aktivt deltog på årsmötet. De intervjuade bland annat medlemmar om varför de engagerar sig för Afghanistan. På söndagen höll de också i ett seminarium om de svårigheter och utmaningar de möter i sitt arbete i Afghanistan. Det var kul att se hur våra I sommar tar många av oss ledigt kommunikatörer aktivt och mycket av föreningsverksamheten ligger på is fram till höst. deltog på årsmötet. Men glöm inte att läsa vår fina och färska verksamhetsberättelse. Jag önskar er en glad midsommar och trevlig Eid-al fitr. Passa på att uppmuntra era nära och kära att de alltid är välkomna som medlemmar i SAK! Enayatullah Adel föreningshandläggare, SAK FOTO: ERIK HALKJAER Ett torg med åsikter Under SAKs årsmöte i Södertälje diskuterades föreningens framtid med fokus på hur medlemsrörelsen ska kunna bevaras, trots ett vikande engagemang. Uppdelade i flera grupper, eller i åsiktstorg, fick medlemmarna lägga flera förslag. Resultatet kommer att redovisas i kommande nummer av Afghanistan-nytt. Per Klarin tar emot pris av SAKs ordförande Peder Jonsson. Helenaskolan är årets Afghanistanvän SAKs solidaritetspris Årets Afghanistanvän delades i år ut till Helenaskolan i Skövde, där elever och lärare i 20 år samlat in mer än en miljon kronor till Afghanistan. Fokus har varit på att genom föreläsningar, temaveckor, dagsverken och samarbete med olika vänskolor i Afghanistan stödja flickors rätt att lära sig läsa och skriva. Vi blev väldigt glada för att vi fick uppskattning för alla våra år av fotarbete, säger FOTO: ERIK HALKJAER Per Klarin, som är lärare på Helenaskolan. Motiveringen löd: SAKs solidaritetspris 2018 tilldelas Helenaskolan för deras långsiktiga och hängivna stöd till utbildning i Afghanistan och för den enastående folkbildningsinsats det inneburit att under en lång följd av år ha arbetat med och motiverat tusentals svenska elever att lära sig om Afghanistan och engagera sig för ungdomars utbildning i en sämre lottad del av världen. Jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter På årsmötet valdes Azadeh Rojhan Gustafsson in i SAKs styrelse. Till vardags sitter hon i riksdagen för Socialdemokraterna. Hon kommer ursprungligen från Iran. Vad vet du om SAK? Jag var tidigare medlem ganska länge och jag har följt organisationens arbete under många år. Det är en biståndsorganisation vars arbete ger en tydlig effekt och gör stor skillnad för människor på den afghanska landsbygden. Vad kan du bidra med? Jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter från andra organisationer som också stått inför en utmaning där allt mer av medlemsengagemanget sker i en digital vardag. Sen får vi se hur vi även kan fortsätta att utveckla SAKs biståndsarbete i Afghanistan. Azadeh Rojhan Gustafsson kronor samlade SAK in till MORS DAG. Pengarna går till att utbilda barnmorskor. Tack för ditt stöd! Salima Biglary. FOTO: ERIK HALKJAER Tänk att skolelever samlar in pengar till Afghanistan Salima Biglary jobbar som kommunikatör för SAK i Mazar-e-Sharif. Tillsammans med sina kommunikatörskollegor hos SAK i Afghanistan besökte hon årsmötet och deltog sedan på en workshop med organisationen Kvinna till Kvinna hos Sida i Härnösand. Vad betyder det för dig att vara här? Jag visste inte vad årsmötet var tidigare. Nu vet jag vad det innebär och hur det fungerar. Vi har fått se vad SAK har gjort under året, kunnat ställa frågor och se vad medlemmarna har gjort. Vad har du lärt dig? Jag förstår nu vilka det är som samlar in mycket av de pengar vi använder för verksamheten i Afghanistan. Tänk att det finns skolelever som samlar in pengar och är intresserade av Afghanistan! Vad ser du fram emot på er workshop? Att få träffa Kvinna till Kvinna, en organisation som bara består av kvinnor. I Afghanistan är det inte ens möjligt att ha en kvinnlig ledare för en organisation. Medlemmar från olika lokalkommittéer deltog i åsiktstorget. FOTO: ERIK HALKJAER SAKs landchef i Afghanistan, Malena Rembe, i samtal med kommunikatörerna Niclas Ericsson och Haroon Mohammed Mudaser. Påverka SAK som medlem! Är du inte medlem än? Engagera dig och gör en insats för Afghanistan. Du visar inte bara oss och det afghanska folket stöd, du har också en chans att vara med och påverka vårt arbete. Swisha 280 kr till och skriv medlem och ditt namn i meddelandefältet. Vi behöver dig! 26 AFGHANISTAN-NYTT Nr Nr AFGHANISTAN-NYTT 27

15 FOTO: ERIK HALKJAER ENGAGEMANG MEDLEMSINTERVJUN Ali Taimory jobbar till vardags inom livsmedelsindustrin och sitter i styrelsen för bland annat SAKs lokalkommitté i Vänersborg. Han har de senaste åren lagt flera motioner till SAKs årsmöten. SAK behöver jobba mer med hållbarhet Vad behöver SAK göra för att öka engagemanget? Sverige är ett av de länder i världen där flest människor är aktiva i föreningslivet, ändå minskar engagemanget. Då gäller det att titta på vad trenden bland dessa människor är. Just nu är det hållbarhet och miljö. Alla jobbar med det. Företag, skolor, folk i politiken, ungdomar, men inte SAK. Jag har lagt motioner om detta på flera årsmöten, utan att någon har antagits. Kan du ge något exempel på hur det skulle kunna gå till? Genomför ett testprojekt i en by där några av de förslag vi har lagt från Vänersborgs lokalkommitté provas, som till exempel med solvatten, solceller eller några Alis tre önskemål till styrelsen 1 Öka kontaktytorna mellan SAKs medlemmar och tjänstemän i fält. 2 Ge mer tid på årsmötet att berätta om verksamheten i fält och för medlemmar att ställa frågor. 28 AFGHANISTAN-NYTT Nr andra av våra förslag. Följ projektet, filma och utvärdera efter ett år. Försök ge en positiv bild av utveckling och familjeliv på landsbygden i stället för de ofta mörka och dystra skildringar vi får av Afghanistan. Varför tror du att allt färre engagerar sig lokalt för SAK? Jag tror tyvärr det är en trend som inte kommer att avta. Som lokalt aktiv för SAK i Sverige vill jag att mitt engagemang ska avspeglas i arbetet i Afghanistan. Och här är allt fler uppkopplade online hela tiden, här och nu. Man kan inte vänta på en verksamhetsberättelse en gång per år, som dessutom i mångt och mycket inte förändras särskilt mycket till innehållet, utan mest till formen, från år till 3 Var mer lyhörda och ta vara på medlemmarnas kreativitet och engagemang så att de känner sig mer delaktiga i utvecklingsarbetet i Afghanistan. år. Man vill se snabbare resultat av sitt engagemang. Hur tycker du att det är att vara engagerad lokalt för SAK? Lokalt tycker jag att det har gått bra. Jag är van att ses som rätt radikal i de här sammanhangen, men så småningom fann vi varandra i lokalkommitténs styrelse. Vi vill nå samma mål och har fattat flera gemensamma beslut. Varför gick du med i SAK? Delvis på grund av min bakgrund från Iran. Det finns många likheter med Afghanistan genom kultur, språk, politisk struktur och inte minst hur det ser ut på landsbygden. Jag har varit involverad i landsbygdsprojekt i Sverige och även invandringsprojekt lokalt. Det finns flera likheter med hur SAK jobbar lokalt. Det finns många intressanta och bra tekniska lösningar här som skulle kunna användas i andra länder, genom att till exempel knyta svenska företag till SAKs verksamhet. ERIK HALKJAER PÅ GÅNG AFGHANSK FILMFESTIVAL 8 12/8 Den afghanska filmfestivalen i Stockholm firar tioårsjubileum. Utöver visning av filmer från Afghanistan blir det musik och samtal med inbjudna regissörer. PLATS: Dieselverkstaden, Marcusplatsen 17, Sickla, Nacka. MER INFO: afghaniffs.com. ARR: Afghanska Penklubben, Nacka kommun och SAK. SAK I ALMEDALEN NÄR KRIGETS LAGAR BRYTS ATT ARBETA MED BISTÅND I KONFLIKT Utvecklingssamarbete och humanitära insatser i konflikt är för- 3/7 enade med stora risker. Arbetet motverkas när konflikten spiller över på skolor, sjukvård och humanitära hjälparbetare. Hur är det att arbeta i en konflikt, hur kan man hantera risker och vad händer egentligen när krigets lagar bryts? TID: PLATS: Syregården, Södra Kyrkogatan 6, Visby. ARR: SAK. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRED OM BISTÅNDETS ROLL FÖR LOKALT FREDSBYGGANDE Människor som lever i fattigdom 4/7 är ofta de mest sårbara i konflikter, men de inkluderas sällan i fredsförhandlingar. Hur kan organisationer som verkar i konflikt- eller postkonfliktsituationer bidra Fler barn i Afghanistan behöver få gå i skolan. Därför satsar vi på att samla in pengar till "10 nya skolor". Vi vill uppmana både företag och privatpersoner att stötta vårt utbildningsarbete. Genom att ge en gåva ser du till att fler barn får gå i skolan oavsett kön och funktionsvariationer, säger Robert Cederlund, kampanjansvarig. Satsningen kommer att synas i SAKs HORNSTULLS MARKNAD SAK i Stockholm deltar på 18/8 Hornstulls marknad, på Södermalm, i Stockholm. Tecknar du ett medlemskap eller bli månadsgivare får du fylla en kasse med valfria böcker att ta med. Vill du hjälpa till att sälja afghanskt hantverk och afghanska mattor mejla stockholm@sak.se TID: PLATS: Hornstulls strand, Stockholm. ARR: Föreningen Glad stad. FOTO: PAULIUS MALINOVSKIS Uppsala by night. KULTURNATT I UPPSALA SAK i Uppsala 8/9 närvarar på kulturnatten i Uppsala. Program och mer information kommer under sommaren på Uppsala lokalkommittés Facebooksida, SAK i Uppsala. till fredliga och inkluderande samhällen på lokal nivå? Hur stärks lokala förutsättningar för fred? TID: PLATS: Sverige i världen-torget, Visby. ARR: SAK. Vi ses i Almedalen! VARFÖR DÖDAS JOURNALISTER? GÅR DET ATT VÄNDA UTVECKLINGEN? I våras dödades nio journalister 4/7 i en riktad självmordsattack i Afghanistan. I Syrien dödades förra året 12 journalister och Mexiko, där det inte råder någon konflikt är världens farligaste land för journalister. Anna Ek, pressekreterare på SAK, Martin Schibbye, Blank Spot, och Stefan Åsberg, SVT, diskuterar journalisters säkerhet med utgångspunkt från Afghanistan. TID: PLATS: O Leary s, Strandgatan 13, Visby. ARR: Reportrar utan gränser. Hjälp oss bygga 10 nya skolor! sociala meider och stöttas med ett e- postutskick till företag i Sverige. Följ kampanjen på sak.e/10nyaskolor och #10nyaskolor. Som privatperson är det enklast att ge en gåva via plusgiro eller Swish Märk din gåva med 10nyaskolor. Tack! Jamaloo grundskola i Beshud. ENGAGEMANG SAKs lokalkommittéer e GÖTEBORG Tomas Jansson tomasjansson48@gmail.com r JÖNKÖPING arbetsgrupp Claes Renström claes.renstrom@hotmail.se t LUND Inger Blennow inger.blennow@gmail.com u MALMÖ arbetsgrupp Nader Barikzai naderbarekzai@hotmail.com i SKELLEFTEÅ Anders Lövheim a.lovheim@hotmail.com o SKÖVDE/SKARABORG Anders Boström andersbostrom28@gmail.com p STOCKHOLM Stephanie Kilander, stockholm@ sak.se a SUNDSVALL Åke Johansson ake_j@telia.com s SÖDERTÄLJE Hans L Hansson d UPPSALA Carl Erixon komak.work@ protonmail. com f VÄNERS- BORG Lennart Olsson olsson. g VÄXJÖ Sahar Mohamadi sahar_ f o e r g t u ros2004@hotmail.com a d p s Nr AFGHANISTAN-NYTT 29 i

16 TEMA SISTA UTVISNINGARNA ORDET FOTO: JEROMY STARKEY Folket litar bara på en stat som håller vad den lovar Andelen afghaner som anser att utvecklingen i landet rör sig i positiv riktning ökar. Enligt den internationella organisationen Asia Foundations senaste undersökning uttrycker en tredjedel av de tillfrågade afghanerna, några procent mer än de senaste åren, en stärkt optimism kring landets uppbyggnad och styrning. Det är en glädjande trend. Bilden är dock inte entydig. Det demonstreras allt oftare såväl i Kabul som på andra platser i landet, mot osäkerhet, korruption och bristande samhällsservice. Ilskan riktar sig ofta mot staten. Vilka förväntningar har vi på staten? I Sverige, med vår utvecklade välfärdsstat, kan kravlistan göras lång. Att vi i gengäld accepterar statens auktoritet och vår skatteplikt, anses knappast kontroversiellt. Vårt samhällskontrakt, det vill säga överenskommelsen mellan medborgare och stat om rättigheter, skyldigheter, roller och regler, är solitt. I Afghanistan, däremot, pågår fortfarande en sorts förhandling om samhällskontraktet. Traditionellt har ofta byäldste och religiösa företrädare stått för lokal samhällsstyrning och rättskipning. Till följd av alla år av krig har även krigsherrar och knarkbaroner tagit plats bland maktens aktörer. Statens närvaro har ofta varit svag, och det är inte alltid den ansetts legitim då det funnits tvivel kring nyttan med den. PÅ SENARE TID har dock förväntningarna på den afghanska staten ökat. Allt fler afghaner, även på landsbygden, efterfrågar mer samhällsservice, ett pålitligt rättsväsende och en möjlighet att kunna påverka politiska beslut. Vi vet att staten försöker svara. Ibland agerar den Mes Aynak. Om staten kan leva upp till sina åtaganden kan den över tid stärka sin legitimitet. tillsammans med organisationer som SAK för att till exempel nå ut med sjukvårdsoch utbildningstjänster. Den försöker också bygga på befintliga strukturer i det afghanska lokalsamhället. Ett exempel är det stora Citizens Charter programmet, som syftar till förbättrad lokal samhällsservice genom partnerskap mellan byråd och lokala myndigheter. SAK ARBETAR för att stärka våra målgruppers förmåga att utkräva sina rättigheter gentemot dem som har ansvar i lokalsamhället, exempelvis familjer, byråd, religiösa ledare, skolledare eller myndigheter. I dessa interaktioner, eller förhandlingar, växer ett slags samhällskontrakt fram. Om staten där kan leva upp till sina åtaganden, och lyckas ta tag i sina svagheter, kan den över tid stärka sin legitimitet. SAK stödjer framväxten av ett afghanskt samhällskontrakt. Inte för att vi har statens intressen för ögonen, utan våra målgruppers. Andreas Stefansson Generalsekreterare, SAK FOTO: CHRISTOFFER HJALMARSSON Dina personuppgifter är trygga hos oss Afghanistan behöver fortsättningsvis vårt stöd. Därför är vi glada över att ha dig som givare eller medlem och då behöver vi kunna kommunicera med dig. Med anledning av EU:s nya dataskyddsförordning, även kallad GDPR, ökar skyddet av dina personuppgifter. Lagen började gälla den 25 maj För mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter läs på sak.se/integritetspolicy. Tack för ditt stöd! I kommande nummer av Afghanistan-nytt tittar vi närmare på Afghanistans rika kulturarv som förstörts och hotas av årtionden av konflikt, men som många också kämpar för att bevara. möter vi filmaren och fotografen Martin von Krogh, som gjort en dokumentärfilm om en biograf i Kabul. 30 AFGHANISTAN-NYTT Nr

17 TEMA UTVISNINGARNA Ert stöd motiverar oss att studera ATT UNGA KVINNOR studerar vidare för att få ett arbete efter skolan är fortfarande ovanligt i Afghanistan. För många kvinnor krävs det mod och stöd från såväl familj och omgivning som från Sverige för att ta det steget. Rohawza, 19 år, och Saleha, 20 år, studerar till sjuksköterskor för att hjälpa fattiga, men också för att det är deras rättighet: Kvinnor har samma rättigheter som män och männen måste stödja oss kvinnor. Med ditt stöd ger du inte bara Rohawza och Saleha en möjlighet att bidra till sina familjers försörjning. Du bidrar även till att ge vård till kvinnor och barn på den afghanska landsbygden. FAKTA SJUKSKÖTERSKE- UTBILDNING Sedan 2013 har 131 kvinnor utbildat sig till sjuksköterskor på SAKs 2 sjuksköterskeskolor i Wardak och Laghman. Swisha valfritt belopp till ! MÄRK DIN GÅVA ANYTT2 32 AFGHANISTAN-NYTT Nr