Dagvattenutredning Dalen 13, Svenska Bostäder AB

Transkript

1 Grap Dagvattenutredning Dalen 13, Svenska Bostäder AB Geosigma AB Sidan 1 (30)

2 Uppdragsledare: Jonas Robertsson Uppdragsnr: / Grap nr: : Antal Sidor: 30 Antal Bilagor: 1 Beställare: Svenska Bostäder Beställares referens: Axel Ekström Beställares referensnr: Titel och eventuell undertitel: Dagvattenutredning Dalen 13, Svenska Bostäder AB Författad av: Jonas Robertsson Granskad av: Carolina Åckander Datum: Datum: GEOSIGMA AB geosigma@geosigma.se Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Box 894, Uppsala St Persgatan 6, Uppsala Tel: Teknik & Innovation Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Sankt Eriksgatan Stockholm Tel: Sidan 2 (30)

3 Sammanfattning Svenska Bostäder planerar att bygga ett flerbostadshus för studenter i Dalen i södra Stockholm på en yta som idag till stor del utgörs av en fotbollsplan med grusunderlag, ett sophus samt några mindre kör- och parkeringsytor. I samband med detaljplanearbetet har Geosigma fått i uppdrag att genomföra en dagvattenutredning för att studera hur ombyggnationen påverkar dagvattenbildningen, samt vilka åtgärder för fördröjning och rening som bör tillämpas i samband med detta. Jordarterna inom utredningsområdet består av fyllnadsmassor med underliggande isälvssediment, vilket beroende på fyllningens mäktighet och genomsläpplighet kan ge goda möjligheter till infiltration av dagvatten. Det dagvatten som inte infiltrerar leds till dagvattenledningar i Åsgärdevägen, som längre nedströms går in i ett kombinät och vidare till Henriksdals reningverk och recipienten Strömmen. En förändring av markanvändningen enligt erhållen situationsplan, utan anläggningar för fördröjning och rening av dagvatten, medför ökade dimensionerande dagvattenflöden med cirka 48 % och en ökning av årsmedelflödet med cirka 50 %. För att skapa en fungerande dagvattenhantering som uppfyller reningskraven i Stockholms stads åtgärdsmått för dagvatten och inte leder till en ökad belastning på dagvattennätet föreslås följande åtgärder: Dagvatten från hårdgjorda ytor leds till regnbäddar, planteringar med skelettjord och/eller ett ett gräsbeklätt sänkdike för rening och fördröjning. Sammanlagd erforderlig volym i dessa anläggningar ska uppgå till 16 m 3 för att uppnå tillräcklig reningsvolym enligt stadens åtgärdsmått för dagvatten. Anläggningarnas utlopp dimensioneras för avtappning under minst 12 h enligt ovan nämnda riktlinjer. Anläggningarna förses med bräddutlopp som avleder eventuellt överskottsvatten till ett underjordiskt magasin, exempelvis ett rörmagasin, som lämpligen placeras i utredningsområdets nordöstra del, utanför cykelrummet. Det underjordiska magasinet dimensioneras för att kunna magasinera 10 m 3 dagvatten. Magasinets syfte är att säkerställa att utflödet från utredningsområdet inte ökar för ett dimensionerande 20-årsregn. Utredningsområdet höjdsätts så att överskottsvatten vid särskilt kraftiga regn avrinner bort från byggnader, förslagsvis åt norr och söder. På det viset kan risker för översvämningsskador minimeras. Eventuella förorenade jordmassor behöver schaktas bort och ersättas med rena massor för att inte riskera att infiltrerande dagvatten för med sig föroreningar till grundvattnet. Sidan 3 (30)

4 Innehåll 1 Inledning och syfte Allmänt om dagvatten Material och metod Material och datainsamling Platsbesök Flödesberäkning Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Föroreningsberäkning Områdesbeskrivning och avgränsning Hydrogeologi Infiltrationsförutsättningar och geologi Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Recipient Miljökvalitetsnormer (MKN) Vattenskyddsområden och markavvattningsföretag Markanvändning Befintlig och planerad Flödesberäkningar och föroreningsbelastning Markanvändning Erforderlig utjämningsvolym för rening Flödesberäkningar Dimensionerande utjämningsvolym Föroreningsbelastning årsregn och skyfallsmodell Lösningförslag för dagvattenhantering Generella rekommendationer Principer för lokalt omhändertagande av dagvatten Planteringar, skelettjord och ränndalar Regnbäddar Skålad grönyta Underjordiska fördröjningsmagasin Lösningar för dagvattenhantering Effekt på recipient Extremregn Slutsats Referenser Sidan 4 (30)

5 1 Inledning och syfte Svenska Bostäder planerar att bygga ett flerbostadshus i Dalen i södra Stockholm, se Figur 1-1. Den nya byggnaden ersätter en gruslagd fotbollsplan och omgivande mindre grönytor. I och med de föreslagna förändringen av befintlig markanvändning till det planerade flerbostadshuset med tillhörande gårdsytor har Geosigma fått i uppdrag att göra en dagvattenutredning för delar av planområdet, se Figur 1-2. Dagvattenutredningens utredningsområde omfattar den föreslagna nya fastighetsgränsen belägen öster om Åsgärdevägen, vilket är den del av detaljplaneområdet där det planeras för nybyggnation. Dagvattenutredningen syftar till att utreda vilken påverkan den planerade byggnationen kan ha på dagvattenbildningen, samt att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad. Uppdraget syftar även till att vid behov dimensionera utjämningsmagasin för dagvattnet för att reducera flödestoppar och samtidigt rena dagvattnet. Figur 1-1. Översiktskarta där utredningsområdets ungefärliga position markerats med en svart cirkel. Karta: OpenStreetMaps bidragsgivare Sidan 5 (30)

6 Figur 1-2. Flygfoto över utredningsområdet, som är markerat med en vitstreckad polygon. Ortofoto från Stockholms stads WMS-server. 1.1 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet när det infiltrerar till grundvattnet. Sidan 6 (30)

7 2 Material och metod 2.1 Material och datainsamling Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat: Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare). Jordartskarta och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator. Situationsplan daterad Stockholms stads dagvattenstrategi (Stockholms stad, 2015). Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten (Stockholms stad, 2016). 2.2 Platsbesök Ett platsbesök genomfördes den 20:e juni Utredningsområdet utgörs till övervägande del av en gruslagd fotbollsplan med mindre omgivande grönytor. Söder om utredningsområdet ligger Dalen centrum, med handel och tunnelbanestation, och vidare söderut breder Stockholmsåsen ut sig. På åsen ligger Sandsborgs kyrkogård. I öster ligger ett befintligt bostadsområde och längs den västra gränsen sträcker sig en lokalgata, gång- och cykelväg samt tunnelbanespåren, som längs denna sträckning går ytligt. Utredningsområdet är mycket flackt med en viss lutning åt söder, mot en lågpunkt i vändplanen mellan utredningsområdet och Dalen centrum. 2.3 Flödesberäkning Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: Q dim = i(t r ) φ A f (Ekvation 1) där Qdim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på tr som är regnets varaktighet, vilken är lika med områdets rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall satts till 1, Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Beräkning av utjämningsvolym har gjorts enligt Stockholm stads nya mått på åtgärdsnivå för dagvatten vid ny- och ombyggnationer (Stockholms stad, 2016), som antagits av stadens Sidan 7 (30)

8 tekniska nämnder. Enligt dessa mått ska de första 20 millimetrarna nederbörd på hårdgjorda ytor kunna magasineras och avtappas under cirka 12 timmar inom utredningsområdet. Utöver detta beräknas också erforderlig fördröjningsvolym för att det dimensionerande flödet som uppstår vid ett 20-årsregn inte ska öka efter planerad exploatering. Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs med bilaga 10.6 till Svenskt Vatten P110, enligt ekvation 9.1 i samma publikation som senare korrigerats i en rättningslista (Errata till P110): V = 0,06 (i(t r ) t r K t rinn K t r + K2 t rinn ) (Ekvation 2) i(t r ) där V är den dimensionerande specifika utjämningsvolymen (m 3 /hared), trinn är områdets rinntid och K är den tillåtna specifika avtappningen från området (l/s hared). För att kompensera för att avtappningen från magasinet inte är maximal annat än vid maximal reglerhöjd multipliceras den tillåtna avtappningen K med en faktor 2/3. V beräknas som en maxfunktion av olika regnvaraktigheter och intensiteter, vilket innebär att sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver fördröjas. Enligt Dahlström (2010) uppgår nederbördsvolymen vid ett 20-årsregn till 20 mm efter 15 minuter. Detta är således den tid det tar att fylla utjämningsvolymen som krävs enligt Stockholms stads åtgärdsnivå. Vid beräkningar av dimensionerande flöde efter exploatering adderas således 15 minuter till utredningsområdets rinntid. 2.5 Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningsbelastning har utförts med modellverktyget StormTac v och baseras på modellens schablonhalter. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera beroende på flödet och lokala förhållanden. Sidan 8 (30)

9 3 Områdesbeskrivning och avgränsning Det aktuella utredningsområdet utgörs av en yta på cirka 0,15 hektar och är beläget intill Dalen centrum, längs Åsgärdevägen i Enskededalen. Utredningsområdet är mycket flackt med marknivåer mellan + 36 och + 37 meter och består idag av en gruslagd fotbollsplan, en mindre förrådsbyggnad samt några mindre omgivande grönytor. Längs utredningsområdets västra gräns löper Åsgärdevägen och i söder finns en vändplats med parkeringsplatser för besökare till Dalens centrum. Inom utredningsområdet planeras för ett bostadshus med studentlägenheter och gårdsyta. 3.1 Hydrogeologi Infiltrationsförutsättningar och geologi Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, kornstorleksfördelning, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, KS. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper. Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983). Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 Matjord 25 Utredningsområdet ligger på Stockholmsåsen, men med ett lager av fyllnadsmassor överlagrande isälvssedimenten (Figur 3-1). Söder om Dalens centrum, vid Sandsborgskyrkogården, går Stockholmsåsen i dagen. I väster finns ett stråk med postglacial sand. Jordlagrens mäktigheter uppgår enligt SGUs jorddjupskarta (Figur 3-2) till mellan 5-10 meter. Enligt Stockholm stads geoarkiv har inga mätningar av grundvattennivåer utförts i utredningsområdets omedelbara närhet, men grundvattennivåernna har undersökts i ett grundvattenrör söder om Åstorpsringen, drygt 200 meter sydöst om utredningsområdet Sidan 9 (30)

10 samt i en punkt nära Sofielundsvägen, drygt 250 meter norr om utredningsområdet. Mätningar har enligt Stockholms stads geoarkiv utfört under perioden i den förstnämnda punkten, och grundvattenytan har då varierat mellan 8,8-10 meter under marknivån (ca + 28,5 m, RH00). I punkten norr om utredningsområdet har mätningarna utförts och grundvattenytan har då varierat mellan 4,2-4,9 meter under marknivån (ca +28,7 m, RH00). Eftersom utredningsområdet ligger på en isälvsavlagring med hög vattengenomsläpplighet bedöms grundvattennivån för utredningsområdet sannolikt vara på ungefär samma nivå som vid mätpunkterna, vilket ger ett avstånd till grundvattenytan på 5-10 meter. De fyllnadsmassor som överlagrar isälvsmaterialet kan dock påverka grundvattennivåerna. Baserat på denna information bedöms infiltrationsmöjligheterna i de naturliga jordlagren inom utredningsområdet vara mycket goda, men kan begränsas av fyllningens mäktighet och vattengenomsläpplighet. Det bör också undersökas om fyllnadsmassorna innehåller föroreningar. Om så är fallet bör de förorenade massorna i första hand schaktas bort, alternativt ska infiltration av dagvatten undvikas eftersom det då kan föra med sig föroreningar till grundvattnet. Figur 3-1. Jordartskarta framtagen med SGUs kartvisare (SGU, 2017). Svart polygon visar utredningsområdets ungefärliga läge och utbredning. Sidan 10 (30)

11 Figur 3-2. Jorddjupskarta framtagen med SGUs kartgenerator (SGU, 2017). Svart polygon visar utredningsområdets ungefärliga utbredning Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering. Utredningsområdet är mycket flackt med marknivåer mellan + 36 och + 37 meter. En svag lutning finns från norr till söder, men den är mest markant i utredningsområdets södra del. Längst i norr sluttar marken istället svagt mot Åsgärdevägen i nordväst. Figur 3-3 visar ungefärliga, befintliga flödesriktningar för avrinnande dagvatten baserat på de topografiska förhållandena inom och omkring utredningsområdet. Det dagvatten som bildas inom utredningsområdet avrinner idag ytligt till Åsgärdevägen där det når det kommunala ledningsnätet via rännstensbrunnar. Inget dagvatten från omgivande mark avrinner in i området. Sidan 11 (30)

12 Figur 3-3. Översiktskarta över utredningsområdet, markerat med en streckad vit linje, där blå pilar visar naturliga flödesriktningar för avrinnande dagvatten baserat på topografin i området. Ortofoto från Stockholms stads WMS-server. 3.2 Recipient Miljökvalitetsnormer (MKN) Dagvatten från utredningsområdet avleds via dagvattenledningar i duplikatsystem, som ansluter till ett kombinät längre nedströms. Via kombinätet leds vattnet vidare till Henriksdals reningsverk, där det genomgår rening innan det släpps ut i recipienten Strömmen (SE ), se Figur 3-4. Vattendirektivet säger att inga vatten får försämras, vilket i vägledande domslut har tolkats som att inga förändringar får göras som leder till att en kvalitetsfaktor för en vattenförekomst nedklassas eller äventyrar att miljökvalitetsnormerna uppnås (se exempelvis Havs- och vattenmyndigheten, 2016). Strömmen klassas i VISS (2018) som otillfredsställande ekologisk status, på grund av bland annat näringsinnehåll och bottenfaunans status. Flera andra kvalitetsfaktorer klassas som måttlig status. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status då gränsvärdena överskrids för kvicksilver, PBDE, PFOS, bly, antracen och tributyltenn. Miljökvalitetsnormen anges till måttlig ekologisk status 2027 eftersom den pågående hamnverksamheten, som har en påverkan på de hydromorfologiska förhållandena, utgör ett så stort samhällsintresse att ett mindre strängt krav än god status är motiverat. För kemisk status gäller miljökvalitetsnormen god kemisk status, med tidsfrist till 2027 för antracen, bly och tributyltenn samt mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE som överskrider gränsvärdena i nästan alla svenska ytvattenförekomster. Sidan 12 (30)

13 Figur 3-4. Utredningsområdets ungefärliga läge (markerat med röd cirkel) i förhållande till recipienten Strömmen (mörkblå). 3.3 Vattenskyddsområden och markavvattningsföretag Det aktuella utredningsområdet ligger inte inom någon skyddszon för vattenskyddsområde och omfattas inte av något markavvattningsföretag. 3.4 Markanvändning Befintlig och planerad Utredningsområdet består idag av en gruslagd fotbollsplan, en mindre förrådsbyggnad samt några mindre omgivande grönytor. På grönytorna växer en del mindre träd och buskar. Vid uppförande av det planerade flerbostadshuset kommer den befintliga vändplanen i norr flyttas upp något från sin nuvarande position. Bostadshuset kommer till stor del uppföras på den yta som idag upptas av grusplanen. Som ersättning för grusplanen kommer en ny bollplan anläggas söder om utredningsområdet, i detaljplaneområdets södra del. En karta över befintlig och planerad markanvändning presenteras i Figur 3-5 respektive Figur 3-6. Sidan 13 (30)

14 Figur 3-5. Befintlig markanvändning inom utredningsområdet, markerat med vitstreckad linje. Ortofoto från Stockholms stads WMS-server. Figur 3-6. Planerad markanvändning inom utredningsområdet, markerat med vitstreckad linje. Ortofoto från Stockholms stads WMS-server Sidan 14 (30)

15 4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning 4.1 Markanvändning I flödesberäkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter, enligt Svenskt Vatten P110 använts där så varit möjligt. För övriga markanvändningskategorier har avrinningskoefficienter istället hämtats från StormTac. Avrinningskoefficienterna för respektive markanvändningsområde, samt areor för befintlig och planerad markanvändning inom utredningsområdet presenteras i Tabell 4-1. Dessa areor är baserade på erhållen situationsplan daterad Om den slutliga markanvändningen ser annorlunda ut påverkar detta avrinnings- och flödesberäkningarna. Om till exempel den antaget kraftigt hårdgjorda förgårdsmarken anläggs med plattsättning kommer de dimensionerande dagvattenflödena bli mindre. Inom de hårdgjorda gårdsytorna planeras för en blandning av asfalt och plattor/marksten. Det bör noteras att små förändringar i avrinningskoefficienterna kan ge relativt stora skillnader i dimensionerande flöde. De redovisade flödena bör därför främst ses som indikatorer på hur dagvattenflödet kan förändras vid den planerade markanvändningen. Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter, samt befintlig och planerad markanvändning inom utredningsområdet. Markanvändning Avrinningskoefficient φ Befintlig (m 2 ) Planerad (m 2 ) Takyta 0, Grönyta/Plantering 0, Parkering 0,8 120 Förgårdsmark 0,8 150 Plattsättning 0,7 70 Trappa, betong 0,8 10 Grusplan 0,3 650 Gångytor 0,8 200 Summa Erforderlig utjämningsvolym för rening Enligt krav i Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten ska 20 mm nederbörd på hårdgjorda ytor kunna fördröjas under en period på cirka 12 h. För det aktuella utredningsområdet med planerad markanvändning skulle 20 mm nederbörd generera en total dagvattenvolym på cirka 16 m 3, beräknat utifrån den reducerade arean hos tak, förgårdsmark, gångytor och betongytor. För avtappning under 12 h blir medelutflödet 0,37 l/s. 4.3 Flödesberäkningar I enlighet med vad som föreskrivs i Svenskt Vattens publikation P110 har ett återkommande 20-årsregn använts för beräkning av dimensionerande flöden. Rinntiden har för befintlig Sidan 15 (30)

16 markanvändning satts till 10 minuter, som är den lägsta rinntiden som bör användas enligt P110. Rinntiden för planerad markanvändning har satts till 15 minuter, eftersom utjämningsanläggningarna som konstrueras enligt Stockholms stads åtgärdsnivå kommer att vara fyllda efter denna tid. Dimensionerande regnintensiteter blir då 286,6 liter/sekund hektar (befintlig) respektive 227 liter/sekund hektar (planerad). Klimatfaktorn har för planerad markanvändning satts till 1,25. Dagvattenflöden från utredningsområdet vid ett återkommande 20-årsregn, för befintlig och planerad markanvändning, är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och redovisas i Tabell 4-2. Tabell 4-2. Dimensionerande flöden vid ett 20-årsregn, årsmedelflöden för befintlig och planerad markanvändning och procentuell förändring med planerad markanvändning Flöde 20- årsregn (l/s) Befintlig 11 Förändring dagvattenflöde (%) Årsmedelflöde (l/s) ,012 Planerad 23 0,018 Förändring årsmedelflöde (%) + 50 De förändringar som föreslås skulle, utan ytterligare åtgärder för dagvattenhantering, medföra ett ökat dimensionerande dagvattenflöde med cirka 48 % och ett ökat årsmedelflöde med cirka 50 %. 4.4 Dimensionerande utjämningsvolym Den dimensionerande utjämningsvolymen för ett 20-årsregn har beräknats med bilaga 10.6 i Svenskt Vattens publikation P110, enligt ekvation 2 i kapitel 2.4. För att fördröja det dimensionerande flödet så att belastningen på dagvattennätet inte ökar för planerad markanvändning vid ett 20-årsregn krävs, baserat på att rinntiden då uppgår till 15 minuter, en ytterligare fördröjningsvolym på 10 m 3, med ett tillåtet maximalt utflöde på 11 l/s. 4.5 Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalter i dagvatten, se Tabell 4-3 från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v använts. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. Vid beräkningarna har förgårdsmarken och gång- och cykelytorna på innergården antagits hårdgöras med asfalt och har klassats som markanvändningskategorin Gång- och cykelväg i StormTacs markanvändningstyper. Om delar av gårdsytan istället anläggs med plattor eller marksten kommer detta resultera i en lägre föroreningsbelastning än den här redovisade. Grönytorna har angivits som kategorin Blandat grönområde. Sidan 16 (30)

17 Tabell 4-3. Föroreningshalter i dagvatten från utredningsområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Orange = halten överstiger befintlig halt, Grön = halten understiger befintlig halt. Föroreningskoncentrationer Ämne Enhet Planerad, Planerad, Reningseffekt Befintlig innan efter (%) rening rening Fosfor µg/l * 51* Kväve µg/l * 41* Bly µg/l 7,0 2,8 0,75 73 Koppar µg/l ,5 63 Zink µg/l * 70* Kadmium µg/l 0,17 0,54 0, Krom µg/l 3,5 4,5 2,1 54 Nickel µg/l 3,5 3,8 1,9* 50* Kvicksilver µg/l 0,026 0,018 0, Suspenderad substans µg/l Olja µg/l * 21* PAH µg/l 1,5 0,29 0,03 88 Benso(a)pyren µg/l 0,017 0,009 0,005* 44* *Koncentrationen har uppnått modellens Minsta möjliga utloppshalt för vald anläggningstyp. Förändringen av utredningsområdet beräknas innebära en viss ökning av dagvattnets föroreningsinnehåll. Eftersom det inte planeras för några väg- eller parkeringsytor inom utredningsområdet är det dagvatten som bildas inte heller särskilt smutsigt. Vidtas de föreslagna fördröjnings- och reningsåtgärderna, se vidare Kapitel 5, beräknas föroreningshalter och årlig belastning, och därmed också recipientpåverkan, minska betydligt för samtliga studerade ämnen. För många av de studerade ämnena uppnår koncentrationerna efter rening den i StormTac definierade Minsta möjliga utloppshalten för reningsanläggningen, se värden markerade med * i Tabell 4-3. Detta visar att dagvattnet är så rent att det utifrån tillgängliga data inte bedöms vara rimligt att förvänta sig ytterligare rening i den valda anläggningstypen. Modellen har därför justerat ned reningseffekten avseende dessa ämnen för vissa ämnen. Detta visar på att det dagvatten som lämnar planområdet beräknas vara mycket rent. I Tabell 4-4 redovisas den beräknade årliga föroreningsbelastningen för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningarna visar på en i allmänhet minskad föroreningsbelastning efter att dagvattnet genomgått föreslagna reningsåtgärder med undantag för olja där en viss ökning beräknas. Den minskade belastningen är förväntad eftersom detta är målet med Stockholms stads åtgärdsnivå för Sidan 17 (30)

18 dagvatten. Den svaga ökningen för olja beror av att halten uppnått StormTacs Minsta möjliga utloppshalt och i realiteten kan betydligt mer än 21 % av föroreningen renas i de föreslagna anläggningstyperna. StormTac tar inte heller hänsyn till att de föreslagna gröna lösningarna kommer bidra till att minska årsavrinningen, och därmed också den årliga föroreningsbelastningen, genom växtupptag, avdustning m.m. Tabell 4-4. Årlig föroreningsbelastning från utredningsområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastning Ämne Enhet Planerad, innan Planerad, efter Befintlig rening rening Fosfor kg/år 0,023 0,047 0,023* Kväve kg/år 0,65 0,77 0,46* Bly kg/år 0,0026 0,0016 0,0004 Koppar kg/år 0,0056 0,0070 0,0026 Zink kg/år 0,017 0,013 0,004* Kadmium kg/år 0, , ,00004 Krom kg/år 0,0013 0,0026 0,0012 Nickel kg/år 0,0013 0,0022 0,0011* Kvicksilver kg/år 0, , , Suspenderad substans kg/år ,0 Olja kg/år 0,08 0,14 0,11* PAH kg/år 0, , ,00002 Benso(a)pyren kg/år 0, , ,000003* *Koncentrationen har uppnått modellens Minsta möjliga utloppshalt för vald anläggningstyp. Beräkningar med schablonhalter är behäftade med stora osäkerheter och resultaten bör därför inte tolkas som exakta siffror, de i StormTac redovisade osäkerheterna i schablonhalter för respektive markanvändningstyp redovisas i Bilaga 1. Den markant minskade belastningen efter föreslagen rening som beräkningarna visar bedöms dock ge en hög sannolikhet för att exploateringen leder till en minskad belastning på recipienten. Detta är också vad som kan förväntas eftersom målet med föreslagen dagvattenhantering har varit att uppfylla kraven enligt Stockholms stads åtgärdsnivå, som syftar till att förbättra statusen för vattenförekomsterna i staden årsregn och skyfallsmodell Vid extrema regn, exempelvis ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden som utredningsområdets dagvattenlösning inte är dimensionerad för att klara. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att dagvattnet kan avrinna via sekundära avrinningsvägar längs utredningsområdets gångvägar och öppna ytor, och vidare ut på närliggande lokalgator. Sidan 18 (30)

19 Stockholm Vatten har i samarbete med Stockholms stads miljöförvaltning och WSP tagit fram en översiktlig skyfallsmodell för kommunen (Pramsten, 2015). Modelleringen baseras på ett 100-årsregn i det klimat som förväntas råda i Stockholmsområdet år Modellen bygger på ett antal förenklingar och antaganden och resultaten ska därför ses som indikationer och inte som exakta förutsägelser om vilka områden som riskerar att översvämmas vid ett extremregn. Ett utdrag över maximala översvämningsdjup inom och omkring det aktuella utredningsområdet för skyfallsmodellens scenario c, en typ av worst case-scenario som utgår från ogynnsamma förhållanden för omhändertagande av dagvatten, visas i Figur 4-1. I utredningsområdets nordvästra del och på vändplanen i norr finns enligt modellen en risk för måttliga översvämningsdjup: 0,1-0,3 meter. På parkeringen och vändplanen söder om utredningsområdet finns risk för betydligt större översvämningsdjup eftersom vändplanen utgör en lågpunkt i terrängen. Den modellerade översvämningen når dock inte marken inom aktuellt utredningsområde. Figur 4-1. Maximala översvämningsdjup från Stockholms stads skyfallsmodell, scenario c, inom och omkring utredningsområdet. Data och ortofoto är hämtat från Stockholms stads WMS-tjänst. Sidan 19 (30)

20 5 Lösningförslag för dagvattenhantering 5.1 Generella rekommendationer För att skapa en långsiktigt hållbar hantering av dagvattnet i Stockholm med hänsyn till både kvalitet och kvantitet har Stockholms stad tagit fram en dagvattenstrategi med riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras. Strategin anger fyra övergripande mål för dagvattenhanteringen: Dagvattenhanteringen ska medverka till förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten Robust och klimatanpassad dagvattenhantering Dagvattenhanteringen ska vara resurs- och värdeskapande för staden Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande Den föreslagna exploateringen i utredningsområdet enligt gällande planskiss beräknas medföra en ökning av årsmedelflödet med 50 %, se Tabell 4-2. Utredningsområdet består av fyllning med underliggande lager av isälvssediment, och infiltration av dagvatten till grundvatten bedöms därför vara möjligt. Hur mycket som kan infiltrera beror på fyllningens mäktighet och det är svårt att uppskatta utifrån tillgänglig information. Om dagvattnet kan infiltrera direkt i isälvsmaterialet bedöms i princip allt dagvatten kunna bilda grundvatten. Ytor där infiltration är möjlig inom utredningsområdet är dock begränsade. Målet med de lösningar för LOD som här föreslås är att erhålla en så effektiv användning som möjligt av tillgängliga ytor och därmed reducera belastningen på såväl det kommunala dagvattennätet som på recipienten. 5.2 Principer för lokalt omhändertagande av dagvatten I följande kapitel ges exempel på olika typer av anläggningar som bedöms vara lämpliga för att omhänderta dagvatten inom det aktuella utredningsområdet Planteringar, skelettjord och ränndalar Inom gårdsytor kan dagvattnet med fördel användas för bevattning av planteringar, gräsytor och rabatter. Tillskottet av dagvatten till planteringarna minskar behovet av bevattning och möjliggör en frodigare växtlighet. Hårdgjorda ytor på en innergård kan höjdsättas så att dagvattnet avrinner ytligt till intilliggande planteringar. Stuprör kan förses med utkastare som ansluter till ränndalar, anlagda med exempelvis gatsten eller så kallad stockholmsplatta, där dagvattnet kan avledas till planteringarna. Exempelbilder på gårdsytor med avledning av takvatten via ränndalar visas i Figur 5-1 och Figur 5-2. Inom planteringarna anläggs sedan brunnar, i idealfallet svagt upphöjda mot omkringliggande mark, där överskottsvatten vid kraftiga regn kan brädda och avledas vidare. Avledningen kan exempelvis ske till en underliggande skelettjord som ökar den vattenhållande förmågan och förbättrar reningseffekten. I Figur 5-3 visas ett exempel på uppbyggnaden hos en skelettjord, men skelettjordar kan utformas på många sätt. Planteringsytor anläggs vanligen med ett tunt mulljordslager (10 20 centimeter) följt av ett tjockare lager skelettjord på centimeter. Skelettjorden antas vanligen ha cirka 30 % porositet och kan anläggas med makadam, singel eller mer porösa och lätta material såsom lecakulor. Fördelen med porösa och lätta material är att dessa ger en större fördröjande och Sidan 20 (30)

21 renande effekt, samtidigt som träd, buskar och annan växtlighet inte torkar ut vid perioder med små nederbördsmängder. Figur 5-1. Avledning av takvatten till planteringar via ränndalar anlagda i gatsten. Exempelbild från Linnéhuset i Uppsala (Källa: Uppsalahem). Figur 5-2. Exempel på avledning av takvatten via ränndalar anlagda med gatsten (Källa: Stockholm Vatten AB, n.d.). Sidan 21 (30)

22 Figur 5-3. Principskiss på en överbyggnad med skelettjord. 1, slitlager 2, luftigt bärlager, 3 skelettjord 4, befintligt luckrad terrass 5, planteringsgrop med växtjord. Illustration Andrée Olsson ( ) Regnbäddar Dagvatten fördröjs och renas i regnbäddar som är en form av biofilter. Magasinsvolymen utgörs dels av en fördröjningszon ovanpå jordlagret, där det kan bildas en vattenspegel vid intensiva regn, och dels av porvolymen i jordlagren. En fördel med regnbäddar är att de kan skapa en tilltalande boendemiljö med rik och varierad växtlighet. Regnbädden byggs upp av ett dräneringslager i botten för att överlagras av en mineraljord och överst en jordblandning (växtbädd) som ger förutsättningar för växterna att klara sig. Ur dagvattensynpunkt är det fördelaktigt med en hög vattengenomsläpplighet i det översta jordlagret medan det för växtligheten i de flesta fall är fördelaktigt med en jordart som kan hålla en större vattenmängd. Ett exempel på hur en regnbädd kan konstrueras visas i Figur 5-4. Regnbäddarna förses med bräddavlopp som avleder överskottsvatten till ledningsnätet. Regnbäddar är lämpliga att anlägga på innergårdar och gårdsmark, då de ger en frodigare grönska, och därmed lummigare innergårdar, än vad som annars skulle vara möjligt ovanpå exempelvis bjälklag. Regnbäddar kan antingen anläggas som upphöjda lådor eller något nedsänkta i marken. I det senare fallet utgörs fördröjningszonen av höjden mellan växtbäddens jordyta och den omkringliggande marknivån. Då det inte planeras för något garage inom det aktuella utredningsområdet kan växtbäddarna anläggas med genomsläpplig botten för att ge dagvattnet en möjlighet att infiltrera till grundvattnet. Sidan 22 (30)

23 Figur 5-4. Exempelillustration av hur en regnbädd kan byggas upp (Illustration Åsa Wellander) Skålad grönyta I utredningsområdets östra del planeras för en öppen grönyta. Denna föreslås till en del utformas som ett sänkdike, med en skålning där dagvatten kan ansamlas i händelse av kraftiga regn för att sedan långsamt infiltrera ned i underliggande marklager. Takvatten kan ledas till skålningen via stuprörsutkastare med ränndalar. För att förbättra infiltrationsförmågan kan ett underliggande lager med grövre material, exempelvis makadam, anläggas. En bit upp från botten av detta underliggande lager anläggs en dräneringsledning. Makadamlagret och dräneringsledningen kan dock väljas bort. I sänkdiket anläggs också en, eller flera, upphöjd(a) kupolbrunn(ar) dit dagvattnet kan brädda när vattennivån stiger, för att undvika en situation där skålningen översvämmas helt. Alternativt kan kupolbrunnen anläggas i skålens vägg istället för i skålens botten, se exempel i Figur 5-5. Genom att kupolbrunnen höjs upp avleds inte dagvattnet vidare till ledningssystemet vid små regn, vilket bidrar till ett minskat årsmedelflöde och en minskad föroreningsbelastning. Avtappning till brunnen ska bara ske då skålningen är i det närmaste vattenfylld. Sidan 23 (30)

24 Figur 5-5. Schematisk bild som visar hur kupolbrunn bör anläggas i förhållande till sänkdiket. Avtappning till brunnen och ledningsnätet ska bara ske då ytan är täckt med vatten och ingen ytterligare infiltration är möjlig. (Källa: WRS) Underjordiska fördröjningsmagasin I områden med begränsade markutrymmen är underjordiska fördröjningsmagasin en lämplig lösning. Underjordiska magasin kan byggas upp med plastkasetter/rörmagasin eller med makadam, stenkross med välsorterade fraktioner som vanligen varierar mellan cirka 4 80 mm. Plastkasetter och rörmagasin har fördelen att ca 95 % av volymen kan utnyttjas för magasinering, medan det i makadammagasinen enbart är polvolymen, normalt ca 30 %, som kan utnyttjas. Den totala volymen kan alltså minskas betydligt med rörmagasin. Flera plastkasetter kan byggas samman för att få en större volym. Exempelbilder på rörmagasin och plastkasetter visas i Figur 5-6. Det är viktigt att fördröjningsmagasinet avskiljs från omgivande material med en geotextil för att inte riskera att magasinets funktion försämras över tid genom att det sätts igen av finmaterial. De kan göras genomsläppliga för att möjliggöra infiltration, vilket bidrar till att upprätthålla grundvattennivåerna. Magasinet bör även förses med bräddavlopp och möjlighet till ytlig bräddning till gatumark vid extrema regn. Fördröjningsmagasin behöver underhållas vid behov (ungefär någon gång per år, men det beror på de platsspecifika förutsättningarna) där det ingår rensning av in- och utlopp till magasinen, samt rensning av eventuella brunnar och ledningar. En fördel med rörmagasin är att det är enkelt att utföra rensning och underhåll eftersom de är öppna tankar som enkelt nås via servicebrunnar. Sidan 24 (30)

25 Figur 5-6. Fördröjningsmagasin i plast, i form av rörmagasin (vänster) och plastkasetter (höger). 5.3 Lösningar för dagvattenhantering För att fördröja det dagvatten som bildas inom utredningsområdets hårdgjorda ytor så att Stockholms stads åtgärdsmått för dagvatten uppfylls krävs en effektiv utjämningsvolym på cirka 16 m 3. För att åstadkomma denna volym föreslås en kombination av lösningar som utgår ifrån ovan nämnda principförslag. Alternativt kan en typ av lösning väljas för att omhänderta hela den erforderliga volymen. Utöver denna volym krävs en fördröjningsvolym på ytterligare 10 m 3 för att säkerställa att det dimensionerande flödet inte ökar vid en 20- årsregn, vilket förslagsvis kan skapas i ett underjordiskt fördröjningsmagasin. Den totala erforderliga volymen blir således 26 m 3. För att skapa en fungerande dagvattenhantering föreslås att dagvattnet fördelas upp mellan olika anläggningar inom utredningsområdet. En schematisk skiss över föreslagen dagvattenhantering ges i Figur 5-7. Avledning till anläggningarna bör, där höjdsättningen så tillåter, ske i öppna dagvattenrännor som ger en naturlig fördröjning av dagvatten och möjliggör infiltration i ett tidigt skede. Där det inte är möjligt att anlägga ytliga avrinningsvägar kan dagvattnet istället ledas till anläggningarna via markförlagda ledningar. Förslag till placering av anläggningarna ges i Figur 5-8, där också areor anges för att illustrera vilka ytor som finns tillgängliga. De areor som presenteras i figuren är inte förslag på anläggningarnas storlek och exakta placering utan tjänar endast som exempel. Beroende på slutgiltig utformning av markanvändningen kan anläggningarna justeras avseende både placering och utformning, så länge fördröjningsvolymerna på 16 m m 3 förblir oförändrade. Sidan 25 (30)

26 Figur 5-7. Boxmodell över föreslagen dagvattenhantering inom utredningsområdet. Figur 5-8. Principskiss med ungefärlig placering av föreslagna lösningar för dagvattenhantering. Ortofoto från Stockholms stads WMS-server. Utritade areor är endast exempel och motsvarar inte exakta erforderliga areor eller exakta placeringsförslag. Areor och placering kan ändras så länge erforderliga fördröjningsvolymen uppfylls. Beroende på vilket djup anläggningarna anläggs med fås olika tillgängliga volymer. Ett exempel på utformning som ger erforderlig volym för rening ges i Tabell 5-1. Areor och djup kan varieras och någon av anläggningarna kan utelämnas så länge den totala volymen uppgår till 16 m 3. Anläggningarnas utlopp konstrueras så att de från fyllt tillstånd avtappas under en period på minst 12 h. Skelettjorden kan om så önskas sträckas ut åt söder, och därigenom också underlagra den skålade grönytan, istället för att anläggas under planteringen intill husets fasad. Om skelettjorden (antaget 40 m 2 ) anläggs med 1 m djup istället för 0,5 m djup krävs exempelvis enbart 20 m 2 regnbäddar för att uppnå erforderlig volym. Anläggningarna bör dock spridas ut över fastigheten i viss utsträckning för att Sidan 26 (30)

27 underlätta avledning av dagvattnet från hårdgjorda ytor till dem. Det är viktigt att anläggningarnas procentuella kapacitet stämmer överens med den andel av utredningsområdets area som avvattnas mot respektive anläggning, så att de inte blir övereller underdimensionerade. Tabell 5-1. Exempel på utformning av anläggningar som ger erforderlig volym för rening enligt Stockholms stads åtgärdsmått. Lösning Area (m 2 ) Djup (m) Porositet Volym (m 3 ) Skelettjord 40 0,5 0,3 6 Regnbädd 40 0,2 1 8 Skåldike 10 0,2 (medel) 1 2 Totalt 16 För att även omhänderta dimensionerande 20-årsregn så att det dimensionerande flödet inte ökar jämfört med befintlig situation krävs ytterligare 10 m 3 fördröjningsvolym. Denna bör utföras i en separat anläggning med tillåtet utflöde 11 l/s. Förslagsvis anläggs för detta ändamål ett rörmagasin eller plastkasetter med tillräcklig volym under den hårdgjorda ytan utanför cykelrummet i norr. I denna den av planområdet löper också ett u-område längs den östra gränsen, och anläggningen behöver därför placeras mellan fasad och detta område. De tillgängliga ytorna är små, men med en utformning ungefärligt enligt Figur 5-8 uppnås den erforderliga volymen. Om så behövs finns det också möjlighet att anlägga en del av fördröjningsmagasinet norr om fasaden, på ytan upp mot vändplatsen, som också ligger utanför u-området. De tidigare nämnda anläggningarna (skelettjorden, regnbädden och skåldiket) förses med bräddavlopp som leder eventuellt överskottsvatten till det underjordiska magasinet för fördröjning. Genom denna utformning säkerställs en tillräcklig rening av dagvattnet samtidigt som ökade flöden motverkas och dagvattnet ges goda möjligheter att infiltrera till grundvattnet. 5.4 Effekt på recipient Föreslagna lösningar för dagvattenhanteringen inom utredningsområdet är utformade enligt riktlinjer i Stockholms stads åtgärdsmått för dagvatten, som syftar till att dagvattnet ska renas i sådan utsträckning att stadens vattenförekomster på sikt ska uppnå god status. Eftersom utredningsområdet redan idag delvis utgörs av förmodat smutsiga ytor som parkering kan den övervägande effekten av föreslagen exploatering, genom föreslagna reningsåtgärder, bli positiv för recipienten. Detta visas också i beräkningarna av föroreningsbelastning som visar på en minskning för samtliga studerade ämnen undantaget olja, där reningseffekten begränsas kraftigt av modellens angivna Minsta möjliga utloppshalt och den faktiska föroreningsbelastningen sannolikt blir mindre. Denna typ av beräkningar med schablonhalter är behäftade med stora osäkerheter och bör inte tolkas som exakta siffror, men den beräknat markant minskade belastningen efter föreslagen rening innebär en hög sannolikhet att exploateringen leder till en minskad belastning på recipienten. Sidan 27 (30)

28 5.5 Extremregn Stockholms stads skyfallsmodell för ett 100-årsregn (Pramsten, 2015) visar på en risk för måttliga översvämningsdjup (0,1-0,3 m) längs utredningsområdets nordvästra gräns. I övrigt beräknas det inte förekomma några översvämningsrisker inom utredningsområdet. Parkeringsytan söder om utredningsområdet beräknas dock bli delvis översvämmad, med översvämningsdjup som lokalt kan uppgå till mer än 1 m. Höjdsättningen av utredningsområdet behöver göras så att dagvattnet inte riskerar att tränga in mot fasaden på den planerade byggnaden, eller mot fasaderna på intilliggande byggnader i öster. Föreslagna lösningar för dagvattenhantering behöver också anläggas så att de kan brädda ut mot dessa tomma ytor vid särskilt kraftiga regn (>20 års återkomsttid) där deras kapacitet överskrids. På det viset kan risken för skador på hus och grundläggning minskas. För att avlasta vändplanen söder om området bör utredningsområdet så långt det är möjligt höjdsättas så att det dagvatten som bildas istället avrinner norrut vid extrema regn. Möjligheterna till detta begränsas dock av bland annat omgivande markhöjder. Sidan 28 (30)

29 6 Slutsats Flödesberäkningarna visar att de planerade förändringarna inom utredningsområdet kommer medföra ökade dagvattenflöden, såväl i medeltal som vid dimensionerande regn. Med föreslagna lösningar för dagvattenhantering renas de inledande 20 mm regn genom en kombination av bland annat filtrering, växtupptag och sedimentation, vilket är i enlighet med de krav som ställs i Stockholms stads åtgärdsmått för dagvattenhantering. Lösningarna beräknas också ge en fördröjning av dagvattnet så att dagvattenflödet inte ökar vid ett dimensionerande 20-årsregn. Föreslagna anläggningar kommer också ge stora delar av årsnederbörden möjlighet att infiltrera till grundvattnet istället för att avledas till ledningsnätet, vilket bidrar till att upprätthålla den naturliga vattenbalansen i området. Sammantaget beräknas därför exploateringen, tillsammans med de föreslagna åtgärderna för dagvattenhanteringen, leda till en minskad belastning på såväl dagvattennätet som recipienten. Vid extrema regn som 100-årsregn kommer stora mängder vatten att uppstå inom utredningsområdet, och dagvatten kommer brädda ut från föreslagna anläggningar. Det är därför viktigt att marken inom utredningsområdet höjdsätts så att dagvattnet kan avrinna mot större öppna ytor, bort från byggnader och andra känsliga konstruktioner utan att dessa skadas. I möjligaste mån bör utredningsområdet höjdsättas så att dagvattnet avrinner norrut, så att den översvämningsdrabbade ytan i söder avlastas. Sidan 29 (30)

30 7 Referenser Dahlström, B Regnintensitet en molnfysikalisk betraktelse, SVU-rapport Larm, T Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA-FORSKrapport Pramsten, J Skyfallsmodellering för Stockholms stad. Stockholm Vatten AB SGU, Sveriges Geologiska undersökning, hämtat Stockholms stad, Dagvattenstrategi Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Stockholms stad, Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen Stockholms stad, Dagvattenhantering Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Stockholm Vatten AB, n.d., Ta hand om ditt vatten. Svenskt Vatten, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Svenskt Vatten, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande. Svenskt Vatten, P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. VAV, P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD. Svenska Vatten- och Avloppsföreningen VISS, Vatteninformationssystem Sverige, hämtat Sidan 30 (30)