Protokoll styrgruppsmöte Kalmarsundskommissionen den 7 maj 2014 kl :30

Transkript

1 Protokoll styrgruppsmöte Kalmarsundskommissionen den 7 maj 2014 kl :30 Lokal Rådhussalen, Kalmar Närvarande: Olof Johansson ordförande KSK, Johan Persson Kalmar kommun, Karin Nilsdotter Kalmar kommun, Susanna Minnhagen KSK, Anna Thore Kalmar kommun, Hans Sabelström Mörbylånga kommun, Håkan Algotsson Torsås kommun, Jan Erici Borgholm kommun, Leif Larsson Regionförbundet, Roland Åkesson Mönsterås kommun Diskussionsärende: 1. Kalmarsundskommissionens verksamhetsplan SM gick igenom verksamhetsplanen Ledningsgruppen önskade att KSK skulle kartlägga alla andra nätverk i regionen som berör vattenfrågor för att tydligare belysa behovet av KSK. Styrgruppen vände sig emot denna önskan och tyckte istället att ett förtydligande kan göras till verksamhetsplanen om vad KSK har för uppdrag samt att KSK kommer att fortsätta att finnas tills annat beslutas. Det är tydligt att de vattenfrågor som berör myndighetsutövande främst ska diskuteras i Miljösamverkan sydost, medans spets- och pilotprojekt samt engagemang av allmänheten hamnar under KSK. Nästa styrgruppsmöte läggs samman med ledningsgruppsmötet, så att man får en samsyn. Det är också bra om KSK bjuder in sig på ett Miljösamverkan sydostmöte för att berätta om sitt uppdrag. Beslut: SM kommer att skriva en beskrivning av KSK:s roll med utgångspunkt i att huvuduppdraget är att göra MER än det lagen kräver. Ta fram spetsprojekt med extern finansiering som lyfter regionen i vattenfrågor. Kommissionen är en löpande verksamhet som alla kommuner är med i frivilligt på årsbasis. Beslut: Styrgruppen får i uppgift att se över vilka som sitter i ledningsgruppen, så att de matchar KSK mål och uppdrag. Varje kommun tar ansvar för sin delegat. Beslut: Nästa styrgruppsmöte, 18/11, kommer att sammanfalla med ledningsgruppsmötet. Beslut: Verksamhetsplanen tas med dessa ändringar: Utformningen och sökandet av gemensamma projekt som leder utvecklingen framåt är KSK:s huvudsyfte och ska ligga överst i prioriteringslistan för Utbyte och spridande av information är prioritering nummer två. Kartläggning av vattennätverk är inte nödvändigt och ska tas bort från verksamhetsplanen. 2. Framtida pengar LOVA kommer att göras permanent med 75 miljoner per år. OJ och SM gav flera exempel på när Kalmarsundskommissionens samordnade projekt har lyfts fram som en förebild, vilket borde göra det lättare för ingående kommuner att få en betydande del av LOVA:s pengar. Kalmarsundskommissionen Box Kalmar 1

2 2015 kommer vara ett år då färska pengar finns att söka inom EU. KSK bör tänka stort och koppla ihop allt arbete som redan sker i kommunerna och använda det som medfinansiering. T.ex. skulle man kunna lägga in kommunernas reningsverksombyggnationer i medfinansieringen. Man bör också koppla in näringslivet på ett tydligt sätt och även räkna med den privata sektorns investeringar för att visa hur stort regionen satsar på Östersjöfrågor. Man kan nyttja KSK medverkan i det nationella nätverket ÖstersjöInitiativet som en aspekt i en ansökan. Om alla kommuner gör en lista på investeringar som de själva och näringslivets aktörer planerar att göra inom vattenområdet, så kan man bearbeta om den till en ansökan till EU med redan planerade investeringar som medfinansiering. Om en sådan lista tas fram innan sommaren kan den användas som utgångspunkt i Base Camp Kalmarsund 1-2 okt (se punkt 3c). Regionförbundet och länsstyrelsens arbete med den gröna näringens framtid kan användas som ett sätt att nå näringslivet och få dem mer engagerade i vattenfrågor. Beslut: Styrgruppens ledarmöten får i uppdrag att göra en bruttolista över alla investeringar inom vattenområdet som är planerat under de närmaste fem åren (programperioden). Man ska räkna med rena vatteninvesteringar så som reningsverk, men även åtgärder som minskar näringsläckage inom t.ex. jordbruket. Listan ska vara klar innan man går på semester. 3. Projekt som är på gång a) LOVA projekt- KSK har fått in fem nya LOVA- projekt b) Nätverket ÖstersjöInitiativet (ÖI) kommer att fortsätta sin lobbyverksamhet för kommuner som arbetar aktivt med Östersjöfrågan. Under Almedalen så kommer ÖI att hålla i seminarier under hela veckan tillsammans med b.la HaV, WWF, IVL, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Torsdagen den 3 juli kl 10:30 Almedalsbiblioteket hörsal E22, kommer KSK att hålla ett seminarie om hur man går från pilotprojekt till storskalighet, med utgångspunkt i projekten nya substrat från havet (biogas) och aquabest (musselodling). Alla i styrgruppen är välkomna att delta i paneldebatten. Anmäl er till karin.nilsdotter@kalmar.se c) Base Camp Kalmarsund 1 och 2 oktober. Base Camp ett verktyg som ska leda till nytänkande och innovation genom oväntade möten. Base Camp sker under en dag då man på förmiddagen har nytänkande (t.ex. studenter, unga företagare, ungdomsorganisationer) som tänker nytt om ett tema och på eftermiddagen får ägare av problemet (t.ex. politiker, företagsledare, media) ta ställning till förmiddagens förslag. Förhoppningen är att man får ett antal åtaganden som leder till ett förbättrat Östersjön. 1 och 2 oktober hålls Base Camp i Kalmar respektive Västervik på temat blå näringslivsutveckling. d) Fiskevårdsprojekt finns möjlighet att påbörja nu, eller Beslut: Påbörja nu, men det behöver inte komma i mål i år. e) Baltic Blue Growth ansökan skrivs nu. Vattenbruk centrum ost (VCO) kommer att bli lead för projektet om det blir antaget. De kommuner som vill vara med ska kontakta SM. f) Water nets ansökan skrivs nu av Regionförbundet. De kommuner som vill vara med ska kontakta carolina.gunnarsson@rfkl.se 4. Vattenbruk centrum ost- presenterade sin verksamhet samt RAS resillienta aqua system. Se bifogas presentation. Kalmarsundskommissionen Box Kalmar 2

3 Presentationen väckte tankar om man kan lägga en fiskfabrik vid Södra i Mönsterås eller vid Moskogen i Kalmar. 5. Ecocom vattenkraftspengar Ecocom gick igenom de möjligheter som finns att söka pengar för åtgärder som gynnar arter som missgynnas av vattenkraften. Det finns ingen ansökans deadline och föreningar kan söka. Se bifogad presentation. Nästa möte 18 november kl 9:30 till 12:30, preliminärt i Oskarshamn Kalmarsundskommissionen Box Kalmar 3

4 2. Viktiga möten kring Kalmarsund och Östersjön 2014 Östersjöveckan i Almedalen och Base Camp Kalmarsund (Karin Nilsdotter, Kalmar kommun) 3. Havet som resurs och Blue tech? Vad menas? Exempel på möjligheter för Kalmar län (Ola Helmersson, Vattenbrukscentrum Ost) miljoner avsatt från vattenkraften för att främja arter som missgynnats av vattenkraft. Vad kan kommunerna göra? Emelie Nilsson, Ecocom Styrgruppsmöte 7 maj Presentationsrunda! 1. Kalmarsundskommissionens VP 2014 (beslutsärende) SM Under denna punkt kommer kort information/diskussion om: Baltic Blue Growth projektet affärsdriven musselodling för vattenrening och produktion av djurfoder Water Nets, en fortsättning på MOMENT-projektet Projekt-idé från LNU om fiskevårdsprojekt i samarbete med vattenråden 5. Övriga frågor

5 Från Ledningsgruppens möte: VP kopplar till frågor om: Vad är/gör Kalmarsundskommissionen? Denna VP gäller bara Varje kommun väljer själv om man vill vara med 2015 eller inte. På nästa möte 18 nov 1. Kalmarsundskommissionens VP 2014 VP-2014 förslag skickades ut 28 april för synpunkter Inga synpunkter har kommit in Idag är sista chansen! Hur länge måste man vara med?

6 Samarbete kring kustmiljö, vatten och Östersjöfrågor mellan kustkommunerna i Kalmar län, Regionförbundet, LNU och LRF Ska öka takten på genomförandet av konkreta vattenvårdsåtgärder 1. Kalmarsundskommissionens VP 2014 Vad är Kalmarsundskommissionen? Ska stötta vattenråd och andra ideella krafter Vilka åtgärder? Finns en åtgärdsdatabas med 198 exempel Våtmarker, diken, dämmen Öka rening i reningsverk kommunala och industri Enskilda avlopp Skörd av skaldjur Efterbehandling av miljögifter mm mm Kommunerna gör, eller hjälper andra att göra

7 Åtgärdsprogrammet Södra Östersjön = den årliga krysslistan 1. Kalmarsundskommissionens VP 2014 Hur? Styrmedel och vem gör vad? Tillsyn och planläggning: En piska på oss kommuner att Miljösamverkan sydost piska kommuninnevånare och näringsidkare att göra Kalmarsundskommissionen åtgärder enligt polluter pays principle MÅSTE ENL. LAG Externa projektpengar som lyses ut till prioriterade åtgärder Kalmarsundskommissionen FRIVILLIGT Någon har tänkt att det här är så bra/kostnadseffektivt LRF att vi bör göra det med skattemedel Regionförbundet Sportfiskarna (Vattenråden i framtiden, kanske) Länsstyrelsen? Utförs frivilligt tillsammans med företag, ideella organisationer mfl.

8 Kalmarsundskommissionen ska medverka till att marknadsföra ingående kommuner på ett sätt som bidrar till större satsningar på Kalmar län i nationella och internationella havsmiljöprojekt 1. Kalmarsundskommissionens VP 2014 Vad är Kalmarsundskommissionen? (forts) Finasiering: KSK har ett sekretariat men ingen budget för övrig verksamhet. De åtgärder som genomförs bekostas genom de parter som deltar och genom lika projektanslag. (Medlemsavgift kr/år, Kalmar kommun kr/år )

9 1. Kalmarsundskommissionens VP 2014 Verksamheten 2014 kommer inriktas på att: 1. En kartläggning av dagens olika lokala och regionala nätverk kring vattenförvaltning för att se om det finns något fortsatt behov av Kalmarsundskommissionen Utbyta och sprida information och kunskap Synpunkter? Frågor? Vattenrådens samordnare och ordförande ska värvas till Kalmarsundskommissionens samverkansgrupp Vi arbetar för bättre kontakt med näringslivet genom Base Camp Kalmarsund 1-2 oktober Medverkar i seminarium på KTH om Havet som resurs Medverkar genom ÖI vid Östersjöveckan i Almedalen 3. Utforma gemensamma projekt

10 1. Kalmarsundskommissionens VP 2014 Exempel på informationsutbyte som behövs: Vilka åtgärder är kostnadseffektiva? Vilka pengar finns att söka? Vilka utsläpp har vi? Hur går vi från pilotprojekt till fullskala? Behövs annan information?

11 1. Kalmarsundskommissionens VP jobbar vi med följande ansökningar, som ska genomföras i samverkan om de beviljas: LOVA: Samordna kommun-möte med länsstyrelsen inför varje ny ansökningsomgång (finansiär: Länsstyrelsen) Kommunövergripande fiskevårdsprojekt som utförs tillsammans med vattenråden, sportfiskarna och LNU (tänkt finansiär: Vattenkraftspengar och/eller nya Leader varav 25 % kopplas till EUs hav- och fiskefond) Baltic Blue Growth, storskalig, affärsbaserad foder-musselodling i Östersjön i samarbete med Vattenbrukscentrum Ost (tänkt finansiär: Baltic Sea Region Programme och Havs- och fiskeriprogrammet) Water Nets, utbyte mellan vattenråd och länder i samarbete med Regionförbundet. Fortsättning på Östersjöinitiativet (finansiär: HaV)

12 Fortsättning på Östersjöinitiativet (finansiär: HaV) Stärka ÖstersjöInitiativet genom att ännu fler kommuner ansluter sig Stärka samverkan med västerhavet via Blue Growth Sweden och Västra Götalandsregionen. Lyfta fram den lokala/regional verkstaden för Havet som resurs på Almedalens östersjövecka Leda och samordna uppföljningen ÖstersjöInitiativets och KTH:s seminarium Havet som resurs den 6 februari. Kort om projekten: VP maj-dec 2014: Fortsätta introduceringen av ÖstersjöInitiativet på den internationella arenan.

13 Kommunövergripande fiskevårdsprojekt (finansiär: Vattenkraftspengar och/eller Leader+HaVs och fiskerifonden ) Projektet riktar sig till vattenråd inkl. kustmiljögrupper och sportfiskeorganisationer Med GPS-kopplad mobilkamera kan vägtrummor och marker som tillfälligt översvämmas på våren, fotograferas. Fotot kopplas via GPSkoordinaterna till en karta för åtgärdsplanering på kommunen. Marker som naturligt svämmas över på våren utgör lekplats för gädda. Problemet är att vattnet via grävda diken ofta dräneras ut för snabbt, så våtmarken torkar ut och ynglen dör. Hör med markägarna om de kan tillåta översvämning under en längre tid ( proppa diken ) Sportfiskarna har uppfunnit en enkel och billig konstruktion som underlättar för fisk att passera vägtrummor, som är ett vanligt förekommande vandringshinder. De ideella organisationerna sköter kartläggningen med GPS-kamera, pratar med markägare, inrapporterar till en kommunanställd/konsult som genomför åtgärder på bästa platserna

14 -initiation of large-scale feed mussel farming in the Baltic Sea Baltic Blue Growth Partners behind the project application: Kalmar Sound Commission, SE Kurzeme planning region, LV Latvian Institute for Aquatic Sciences, LV NOVIA Institute for Applied Sciences, FI Swedish Academy for Agricultural Sciences SE Swedish Royal Academy of Scieces SE Aquaculture Center North SE East Sweden Region SE County Administration Board of Östergötland SE Presentation by: Susanna Minnhagen Anders Kiessling Carl Hamilton

15 -to large scale feedmussel farms We will go from pilot scale. In the Baltic Sea!

16 Baltic blend Turn aquaculture from net ocean nutrient importer to a nutrient-neutral system. Closing the nutrient loop 0 % 40 % Present diet 22 % 38 % Recycle diet

17 Manifacture mussel meal to replace fish meal in aquaculture and livestock farming Smart, innovation-based sustainable growth in rural areas

18

19 1. Kalmarsundskommissionens VP 2014 Baltic Blue Growth, storskalig, affärsbaserad foder-musselodling i Östersjön i samarbete med Vattenbrukscentrum Ost (tänkt finansiär: Baltic Sea Region Programme Ansökan skrivs nu. Vill kommunerna med? Water Nets, utbyte mellan vattenråd och länder i samarbete med Regionförbundet. Ansökan skrivs nu. Vill kommunerna med? LOVA: Samordna kommun-möte med länsstyrelsen inför varje ny ansökningsomgång (finansiär: Länsstyrelsen) Redan gjort, nästa omgång jan 2015 Fortsättning på Östersjöinitiativet (finansiär: HaV) Redan gått igenom Kommunövergripande fiskevårdsprojekt som utförs tillsammans med vattenråden, sportfiskarna och LNU (tänkt finansiär: Vattenkraftspengar och/eller nya Leader varav 25 % kopplas till EUs hav- och fiskefond) Ej påbörjat. Börja nu eller vänta till 2015 (bort från VP)?

20 1. Kalmarsundskommissionens VP 2014 Beslut: Kan vi godta VP 2014 (efter ev. ändringar, som protokollförts?)

21 2. Viktiga möten kring Kalmarsund och Östersjön 2014 Östersjöveckan i Almedalen och Base Camp Kalmarsund Karin Nilsdotter, Kalmar kommun

22 Almedalsveckan = Östersjöveckan Medverkande: Havs- och Vattenmyndigheten Världsnaturfonden IVL Naturskyddsföreningen Uppsala universitet Stockholms universitet Council of the Baltic Sea Formas Mistra Stockholm Recilient Centre

23 Almedalsveckan = Östersjöveckan Mån Öppningsdag Tis Internationella dagen Ons Näringslivs- och partiernas dag Tor Det lokala exemplets dag Fre Forskningens dag

24 Almedalsveckan = Östersjöveckan Öppnar Folke Rydén Enskilda avlopp Från projekt till blåföretagsutveckling Rena stränder Fiskeri Frivilligorganisationer

25 Base Camp Kalmarsund -En idéverkstad för dig och Östersjön 1 och 2 Oktober 2014

26 Blå tillväxt = att se havet som en resurs, även kopplat till hållbar tillväxt 3. Havet som resurs och Blue growth? Vad menas? Mode-ord i internationella och nationella utvecklings-strategier Används med lite olika innebörd i olika sammanhang, tex: Ekonomisk tillväxt baserat på olika maritima sektorer Det värde som hav, sjö och kust genererar i ekonomisk tillväxt Havsbaserad förnybar energi Maritim turism Kustturism Kunskap i havsfrågor Blå bioteknologi Havsplanering Akvakultur Integrerad sjöövervakning Mineralutvinning Havsområdesstrategier

27 Exempel på möjligheter för Kalmar län Ola Helmersson, Vattenbrukscentrum Ost

28 4. 10 miljoner avsatt från vattenkraften för att främja arter som missgynnats av vattenkraft. Vad kan kommunerna göra? Emelie Nilsson, Ecocom

29 5. Övriga frågor Datum för nästa möte? Förslag 18 nov, 9:30-12:30 Kan KSK bekosta en (1) resa till Almedalen?

30 Näringslivsrepresentation i Kalmarsundskommissionen För att havet ska må bra måste ett omfattande åtgärdsarbete till för att rätta till gamla synder i Östersjön och hindra nya från att tillkomma. Problemen är i dag så alvarliga att det inte räcker med att bara strypa tillflöden av näringsämnena från land utan vi måste även titta på hur vi kan återföra överskott av näring från havet tillbaka på land. Fosfor är en ändlig resurs och kväve är energikrävande att fixera. Genom återförsel av näring från havet kan vi inte bara sluta kretsloppet utan även spara våra resurser. All denna verksamhet kräver nytänk och nya metoder och tekniker. Det är Kalmarsundskommissionens övertygelse att det är genom att satsa på att förbättra havet som vi även kommer att kunna skapa nya arbeten och näringar kopplade till havet som resurs. Det är så vi kan skala upp vårt åtgärdsarbete till full skala. Kalmarsundskommissionen vill därför bredda sin verksamhet att även spänna över näringslivssfären där vi tror att nya företag kan bidra med idéer som inte bara förbättrar havet utan även skapar arbete och nya produkter. Redan idag finns verksamheter inom Kalmarsundskommissionen som på sikt kan bli lönsamma. Exempelvis är många verksamheter inom kommissionen turistfrämjande genom att kust och strandsträckor förbättras och ökar turistintresset för vår region men även genom nya grepp som exempelvis gäddfabriker och musselodlingar. Projekten innebär värdefulla nytillskott för en spirande naturturism. Andra exempel är bevattningsprojekt i Västervik där rening av inre vikar av Kalmarsund på sikt kan bli lönsamma genom att vattnet kan användas för bevattning i jordbruket. Musselodlingar som renar havet har även på sikt potential att bli lönsamma för odlare genom att musselmjöl kan säljas som foder till ekologiska höns och fiskproducenter. Kalmarsundskommissionen inkluderar följande tre representanter in i Kalmarsundskommissionen för att bredda kommissionens kompetens med även näringslivsperspektivet: Sustainable sweden sout east SSSE är ett affärsdrivande nätverk som är verksam i hela KSK område och har som syfte att främja miljödriven affärsutveckling och export av energi- och miljöteknik. De driver och samordnar nationella och internationella affärsprojekt inom energi- och miljöteknikområdet. Vattenbrukforum ost VCO har som mål att öka företagsamhet och sysselsättning inom vattenbruksnäringen på så väl landsbygd som urbana miljöer inom små och stora verksamheter med hållbar inriktning. VCO ska också verka för integrerade lösningar av kustfiske, vattenbruk där yrkesfiske/skärgårdsbrukare kan till exempel ha fiskodling/musselodling som kompletterande verksamhet. Västervik framåt Verksamheten spänner över alla områden som är centrala för att skapa tillväxt näringsliv, besöksnäring, handelsplatsutveckling, företagsetableringar, inflyttarservice i västervik.

31 Genom dessa tre verksamheter breddas KSK med både miljöteknikrepresentation, vattenbruksverksamheter samt övergripande företagsutveckling inom en bred geografi. För att hålla kommissionens medlemmar inom ett hanterbart omfång begränsas utökningen till dessa tre aktörer. Tanken är att inom kommissionens projketverksamhet kan näringslivsrepresentanterna underlätta att förmedla konkter så att fler projekt kan berikas med näringslivsperspektiv med passande och intresserande partner. På sikt hoppas vi detta kan stärka den blå tillväxten i regionen. De kategorier som KSK arbetar inom och skulle kunna gynnas med näringslivsengagemang och har potential till utveckling av nya produkter, metoder och teknikutveckling är: Båtliv Hållbara båt och bränsle alternativ Båtbottentvättar Latrintömning Skörd av marina substrat Biogas Hållbar algskörd Skörd av strandnära vass, utveckling av nya maskiner och metoder som kan skörda effektivt Skogs-jord-lantbruk Utveckling av effektivare metoder och koncept som minskar närsaltsförluster Enskilda avlopp Ny teknik Effektiva gemensamhetslösningar Energi Havsbaserad energiprouktion, ström eller vågbaserad energi Turism Natursafari Attraktiva stränder Hållbart Fiske Landbaserad fiskeolding med recirkulerande system

32 Hållbarhetssafari/ kustvattenturné Aktörer: Elin Lindehoff, Cathrine Legrand, Karin Löfström, Anna Thore, Jenny Holmgren, Johann Malmström, Samuel Hylander Bakgrund KSK årliga kustvattenturné var planerad att förläggas i Västervik med samma Base Camp koncept som i fjol. Samarbetsparten Baltic Sea Action Group har dock inte kunnat medverka på grund av sjukdom och därför behövde evenemanget snabbt en ny värd. För arbetsgruppen presenterades därför förslaget om att samförlägga turnén till Kalmarsundsveckan. Det är Kalmarsundspromotion som för tredje året i rad anordnar hållbarhetsdagar i Almedals stil i Kalmarsundsområdet. Veckan är tänkt att spänna över hela regionen men har sin kärna i Kalmar. Fördelen med att samförlägga eventet är att informationen blir enklare att sprida då Kalmarsundsveckan annonserar vår aktivitet i sitt program. Under veckan finns fler hållbarhetsevent där människor med intresse för frågorna rör sig och kan delta på fler aktiviteter. LNU har visat intresse att samarbeta om en heldags aktivitet och ett koncept där två bussturer anordnas i Kalmarområdet har arbetats fram. Tanken är att hålla eventet under två dagar en vardag för elever och yrkesintressenter samt en helgdag för allmänheten Nedan följer planering anteckningar så långt planeringen kommit Datum 3 september och 5 september. Målgrupp Studenter Blivande studenter Den intresserade allmänheten Finansiärer (som ska se att vi är värda att satsa på) Tjänstemän, företag som jobbar med vatten Action Point: För att få med blivande studenter kommer hela regionens gymnasieskolor åkurs 1-2 att få inbjudan. I övrigt sprids informationen via kalmarsundspromotions annonsering, samt alla aktörers kontaktnät. Ekonomi Kansli och omvärld Adress Box 611, Kalmar Besök Östra sjögatan 18 Tel vx karin.lofstrom_1@kalmar.se

33 2 (3) Kommunen: 6000kr + marknadsföringspengar LNU: Rekryterings peng. Kommer kunna täcka busskostnaderna. Kalmarsundskommissionen: Annas deltagande. Marknadsföring av veckan i stort, där vår del är en del. Båtturen, fika Förberedelser Boka bussar Båtar hos Janne Dyk Fika Action Points: KL ska ta fram offert för bussarna. AT ska kontakta Janne Dyk för offert för hans medverkan + båtar. JM ska kontakta Maxi för ev. sponsring av fika. Marknadsföring Finnas med under stadsfesten Flyers På våra respektive hemsidor Tidningar? Pressmedelande där journalister bjuds in Action Points: KL ska prata med kommunens kommunikationsenhet för att stå samman under stadsfesten. Ska dessutom ta fram ramen till en annons. Alla ska till nästa möte ha sina rubriker färdiga så att annonsen är helt klar till Kalmarsund Promotions deadline 28 maj. Administration WSP har en enkel mall för anmälningar som vi kan använda Först till kvarn vad det gäller platser Erbjuda flera rutter, men endast med förbokningar. På det sättet kan vi exkludera vissa rutter med dålig beläggning. Action Point: Anna tar på sig att göra en bokningssida som vi sedan alla kan länka till. Kostnader Buss Båt Fika Flyers Plats på stadsfesten (KK) Talare LNU ansvarar för rutten dämmet/ Moskogen och Kalmarsundskommissionen ansvarar för rutten musselodling. Se schemat nedan. Vad det gäller att få ner en nationell talare så har vi ännu inte fått svar från Åsa Romson. AT har även kontaktat Isabella Lövin. Zennström är ytterligare ett alternativ. Action Point: Alla tyckte att idén att kunna visa en modell av reningsverket vore intressant. JH ska undersöka möjligheterna att ta fram en till september. Schema rutt ett (musselrutten) 09:30 Buss från Kalmar salen. I bussen en föreläsning? 10:00 Kommer fram till Janne Dyk Miljö och klimatminister Åsa Romson om vikten av ett rent Östersjön

34 3 (3) 10:30 12:30 På roterande schema (fika finns on the go): Åka ut med båt och titta på musselodlingarna Musslor som djurfoder Susanna Minnhagen Hur mår Östersjön? Cathrine Legrand Vad gör vi i länet för ett renare Östersjön? - Västervik 12:30-13:00 Buss till Kalmarsalen :00 Buss från Kalmar salen. I bussen en föreläsning? 14:30 Kommer fram till Janne Dyk Miljö och klimatminister Åsa Romson om vikten av ett rent Östersjön 15:00 17:00 På roterande schema (fika finns on the go): Åka ut med båt och titta på musselodlingarna Musslor som djurfoder Susanna Minnhagen Hur mår Östersjön? Cathrine Legrand Vad gör vi i länet för ett renare Östersjön? - Västervik 17:00 17:30 Buss till Kalmarsalen Schema rutt två (dämmet och Moskogen) 09:30 Buss från Kalmarsalen 09:45 Kommer fram till Kalmar dämme 09:45-10:45 På roterande schema: Gäddfabrik och annan fiskvård Biologisk mångfald i en våtmark Hur renar man vatten? Dämmen och reningsverk - KVAB 10:45 Buss till Moskogen 11:15-12:15 På roterande schema (fika finns on the go): Algrening i lakvatten och rökgas- Elin Lindhoff Mysteriet med det gröna påsarna KSRR (OBS! endast tor) 12:15-12:45 Buss till Kalmarsalen :30 Buss från Kalmarsalen 13:45 Kommer fram till Kalmar dämme 13:45-14:45 På roterande schema: Gäddfabrik och annan fiskvård Biologisk mångfald i en våtmark Hur renar man vatten? Dämmen och reningsverk - KVAB 14:45 Buss till Moskogen 15:15-16:15 På roterande schema (fika finns on the go): Algrening i lakvatten och rökgas- Elin Lindhoff Mysteriet med det gröna påsarna KSRR (OBS! endast tor) 16:15-16:45 Buss till Kalmarsalen Nästa möte: 5 maj kl 14:00 hos LNU

35 Kalmarsundskommissionen och lokala verkstad med Musselodling! Kalmarsundskommissionen är en åtgärdsmaskin där forskarnas nya idéer för en bättre Östersjö testas i verkligheten. Kommissionen är uppbyggt på ett unikt nätverk av lokala aktörer som skapar förutsättningar för att åtgärder ska kunna utföras. Samtidigt har kommissionen ett starkt ledarskap i form av högsta politiska ledning från hela Kalmarsund tillsammans med expertis från universitet och LRF, länsstyrelsen/vattenmyndigheten, regionförbundet och näringslivsrepresentanter. Tillsammans formas ett unikt samarbete där kunskap från forskning överförs till verkligheten genom aktivt åtgärdsarbete som kan utföras av kommunerna tack vare ett aktivt föreningsnätverk. Det gemensamma målet om ett friskare Kalmarsund nås lättare genom samverkan och tillsammans kan konkreta åtgärder för närsaltsreduktion och förbättrad kustmiljö öka i allt från våtmarker, minskat närsaltsläckage från jordbruket till nya åtgärder så som skörd av alger, vass och musslor för foder- eller biogasproduktion. Kalmarsundskommissionen satsar på nya åtgärder som på sikt kan vara lönsamma genom att sundets resurser tas tillvara samtidigt som vattnet renas. Kommissionen ser stora möjligheter att på sikt arbeta fram lönsamma näringssänkor för havet, men för att nå dit krävs nya metoder, ny teknik och slimmade processer. Kalmarsundskommissionen vill vara den plattform som behövs för att det ska bli en god affärsidé att rädda Kalmarsund. Det som gör Kalmarsundskommissionen unik är det starka underifrån engagemanget med lokala nätverk med vatten- och markägare som bidrar med ytor där åtgärder kan testas i verkligheten. När åtgärder för friskare vatten ska utföras krävs alltid att verksamheter inom jordbruk, vattenbruk och markägare för att kunna utföra åtgärderna. Detta är ofta en stor utmaning och flaskhals medan det i KSK alltid funnits villiga aktörer och markägare som är lätta att finna inom de lokala nätverkens kontaktsfär. Det är därför KSK kan stoltsera med sitt omfattande praktiska åtgärdsarbete där forskningsidéer omsätts i verkligheten och bidrar till ett friskare vatten. KSK unikhet grundas på innovativa spetsåtgärder som kommer till stånd och kan utföras i verkligheten genom kommissionens tydliga underifrån perspektiv. KSK vill medverka till att sprida sitt arbetsätt och kunskap om best practice för nya och beprövade åtgärder för renare östersjö till andra regioner och kommuner. Rädda Kalmarsund -en affärside KSK arbetar med åtgärder för att stoppa näringsläckaget ut i Östersjön men i dag är problemen så alvarliga att även arbete med att återföra den näring som redan läckt ut behövs. Näringen i haven är en resurs och KSK försöker på olika vis finna åtgärder som på sikt kan bli lönsamma och samtidigt innebära en näringssänka för haven. För att bryta denna nya mark krävs stöd till utveckling av processer, metoder och ny teknik. Exempelvis nyttjar en lantbrukar i dag ekosystemtjänster som det både ges bidrag för men också marknadsmässiga vinster. På motsvarande sätt arbetar KSK för att bygga upp nya branscher som kan få bidrag men även försäljningsbaserade intäkter för ex närsaltstjänster i havet. En lantbrukare klarar idag inte marknadsmässighet om det inte vore för en gedigen utbyggd maskinpool med ny Kalmarsundskommissionen Box Kalmar 1

36 teknik och hög kunskap om metod och hantering. På sammavis vill KSK verka för att bygga denna nya teknik, metod och kunskapsbank för nya havsbaserade verksamheter. För denna uppbyggnad krävs externfinansiering för att få igång de olika affärs- och kustmiljöidéerna. Musselodling Kalmarsundskommissionen vill i detta projekt satsa på hållbar blå tillväxt genom musselodling för närsaltsbortförsel. KSK var först i Östersjön med att testa denna nya åtgärd för att minska närsalter. I saltrika hav odlas musslor som humankonsumtion men Östersjöns bräckta vatten innebär sämre levnadsvillkor för musslor vilket medför en halverad storlek. Musselodling kan istället ske för näringsbortförsel genom skörd av musslor och därmed bortförsel av biomassan försvinner den näring som byggts upp i musslorna när de under sin uppväxt filtrerat vattnet efter föda. Studier som KSK bedrivet visar att musselodlingar kan vara upp till fyra gånger effektivare än våtmarker per ha i rening av näringsämnen. Kalmarsundskommissionens olika projekt inom musselodling har även visat vilka material som lämpar sig bäst vid musselodling i Östersjön, kartläggning av optimala odlingsområden har genomförts samt studier som visat att musselköttet innehåller mycket lite eller inga farliga ämnen. Vidare projektmedel söks inom EU-projektet Baltic Blue Growth där fullskaliga musselodlingar ska testas. KSK arbetar för att utveckla ett musselmjöl som kan användas som fisk eller hönsfoder. Produkten skulle innebära ett helt kretsloppsbaserad foder till en annars näringstyngd verksamhet. Nyligen avslutade projekt på experiment nivå ( Aquabest, Baltic EcoMussel, Submariner) har även visat att musselodling kan återvinna näringsämnen och är lämpliga för att ersätta fisk och sojabönsmjöl i animaliskt foder. Som i de flesta av KSK nya innovativa projekt behövs teknik och metodutveckling för att kunna slimma verksamheten så pass att den går att göra lönsam. För att kunna få en konventionellt gångbar produkt vill KSK nu i samarbete med projektet Baltiv Blue Growth anlägga en demonstrationsanläggning i stor skala. Projektet arbetar tätt med näringslivet både på produktionssidan med nya aktörer som ska kunna anlägga musselodlingarna med en för Östersjön optimerad metod. Även aktörer på fodersidan som ska kunna nyttja musselmjölet som foder är involverade som ex Lantmännen och Guldfågeln. Många frågor återstår att svara på för att gå från pilotnivå till fullskala i hela kedjan från odling till foder som exempelvis sammansättning och kvalité och effekt av musselmjöl som foder. Som ett slutresultat av projektet ska riktlinjer för optimerad odling med kommersiell grund tas fram med input från hela partnerskalan från musselodling till foder med samlade aspekter från miljöpåverkan, tekniska lösningar, foderindustrin, regelverk, näringssänka och dess värde i ekosystemnytta etc. Plattform för hållbar blå tillväxt skulle vara ett optimalt paraply att samla och söka svar på och sprida kunskap om denna typ av frågor. I steget från att gå till att nyttja en ekosystemtjänst som näringssänka till att få den lönsam och kunna skapa blå tillväxt krävs stöd av teknikutvecklingen och arbetssättet. Först då kan KSK både skapa en åtgärd som motverkar övergödningen men även genererar arbetstillfällen och lyckas med blå tillväxt. KSK plattform för hållbar blå tillväxt har också som syfte att vara en kunskapsspridare för att öka antalet kollegor som jobbar mot samma mål och kan låna kunskap av KSK för på ett innovativt sätt arbeta för ett renare hav. Kalmarsundskommissionen Box Kalmar 2

37 Vem gör vad i vattenarbetet? 2014 Åtgärdsprogrammet Södra Östersjön = den årliga krysslistan från vattenmyndigheten Tillsyn och planläggning: En piska på oss kommuner att få kommuninnevånare och näringsidkare att ta sitt ansvar, enligt Förorenaren betalar-principen. MÅSTE ENL. LAG Externa projektpengar som lyses ut till prioriterade åtgärder Någon har tänkt att de här åtgärderna är så bra/kostnadseffektiva att vi bör göra dem med skattemedel. Utförs frivilligt tillsammans med företag, ideella organisationer, akademi mfl. FRIVILLIGT Miljösamverkan sydost Kalmarsundskommissionen- OM möjlighet till extern finansiering finns Kalmarsundskommissionen LRF Regionförbundet Vattenvårdsförbund, vissa vattenråd Sveriges sportfiske- och fiskevårdsorganisation Länsstyrelsen? Marknadsföring Kalmarsundskommissionen ska medverka till att marknadsföra ingående kommuner på ett sätt som bidrar till större satsningar på Kalmar län i nationella och internationella havsmiljöprojekt ÖstersjöInitiativet Kalmarsundskommissionen

38 Baltic Marine Environment Protection Commission Helcom PRESSURE Helsinki, Finland, October 2014 xx-2014 Document title Code Category Agenda Item Submission date Submitted by Reference Internal load of plant nutrients in the Baltic Sea 26T-26T [Category] 26T- 26T [Submitted by] Sweden Background Helcom has worked intensively to develop recommendations to reduce the plant nutrient input from landbased sources such as industries, wastewater treatment plants, individual housing, agriculture as well as emissions to water and air from shipping. Helcom standards are often stricter than present EU standards, eg. for wastewater treatment plants which have lower emission limits and lack any regulations for wastewater treatment plants under 10,000 pe. It is therefore necessary to continue and intensify the efforts so all countries are in compliance with Helcom recommendations and agreed Country Allocation Reduction Targets -CART. However, despite that the anthropogenic load of plant nutrients (phosphorous and nitrogen) from land based sources are decreasing, the severe eutrophication of the offshore Baltic Sea continues and the sea is not showing improved status. Recent research shows that the frequency and intensity of algal blooms increase, and that they occur earlier during the summer. The anoxic conditions of the deepwater is worsening and the extension of dead bottom areas is now probably the largest in the world which contribute to the very serious status of the Baltic Sea cod. While it is imperative to continue to reduce the load of plant nutrients from land-based sources and shipping, the maximal potential of various measures are being approached (such as the phosphorous removal in waste water treatment plants). Increased efficiency beyond existing Helcom recommendations would be very costly and further reduction potential low. In other words, going beyond the requirements of other Helcom recommendations for industries, individual housing and shipping have low reduction potential. In reality, there is only potential for substantial plant nutrient reduction measures in the agricultural sector but the implementation is problematic, slow, inefficient and costly. The internal load of phosphorous from oxygen free sediments in the offshore and coastal areas of the Baltic Sea is huge, which calls for a discussion on complementary in situ approaches. Helcom HOD 46 discussed the need to speed up the recovery of the Baltic Sea and agreed on the following text in the terms of reference for that Helcom PRESSURE: The WG will ensure the necessary expertise to respond to requests to assess specific pollution sources at land as need may be. Priority is given to reducing inputs. Being aware of the need to speed up the steps towards the recovery of the Baltic Sea, innovative measures may be needed as complementary action. At the Helcom HOD 46 meeting, Sweden proposed to convene a seminar to further discuss this topic and to share information about the state of art of knowledge and results of field experiences. Attachment 1 of this document is a save-the-date notification announcing that Sweden will organize a seminar on this topic at the University of Stockholm, 12 of February Page 1 of 19

39 [Meeting code], [Agenda item #]-[Document Number] The Attachment 2 of this paper gives examples of recent and ongoing research and field activities in Sweden on selected potential measures to reduce this internal load including oxygenation, permanent inactivation of mobile phosphorous in sediments, low-flow dredging, using stranded algae for biogas production and cultivation of mussels to absorb the plant nutrients. The examples have been drafted by scientists and experts and do not necessary reflect any official Swedish position in that respect. Action required The meeting is invited to take note of the seminar planned to be held in Stockholm, 12 February The meeting is invited to take note of the Swedish examples of research and field test projects and Helcom Contracting Parties are invited to propose additional cases which could be considered at the seminar. Page 2 of 19

40 Page 3 of 19 [Meeting code], [Agenda item #]-[Document Number]

41 [Meeting code], [Agenda item #]-[Document Number] Oxygenation of anoxic bottoms as a method to decrease the Baltic Proper eutrophication By Anders Stigebrandt, Researcher and Professor emeritus, Department of Earth Sciences, University of Gothenburg, Box 460, SE Gothenburg, Sweden. anst@gvc.gu.se 1. Short background and proposed remedial measure Starting in the 1980s, the top of the halocline sank from 60 to 100 m depth in the Baltic proper due to imbalance between supply and removal of new deepwater. This episode ended in 1993 when a large (major) inflow restored the salt stratification of the deep water. Stigebrandt and Gustafsson (2007) noted that the phosphorus (P) content of the water column in the Baltic proper decreased by about 40% during this episode. They explained the P decrease in the water column by P deposition (ca 3 gp m -2 ) on oxygenated bottoms that earlier were anoxic. They suggested that the P content in the water column and the eutrophication of the Baltic Proper could be decreased by keeping the deepwater oxygenated by pumping winter water from above the halocline into the deepwater. The amount of oxygen supply needed to keep the deepwater of the Baltic Proper oxic was also estimated. The external annual supply of P decreased from about tonnes in 1980 to in 2005 (Gustafsson et al., 2012). In spite of this, the content of P in the water column increased by about 20% during the same period, e.g. Stigebrandt et al., (2014a). To explain this, there must be an internal source that has increased more than the external source has decreased so that the total P supply from external and internal sources has increased. An elementary P-budget model, similar to that in Wulff and Stigebrandt (1989) but with an additional internal P source, was applied by Stigebrandt et al. (2014a). They found that the changes in the P content in the water column between 1980 and 2005 could be explained by an internal annual source of P that increased from tonnes in 1980 to tonnes in It was assumed that the internal source emanates from anoxic bottoms, the area of which increased from about km 2 in 1980 to about km 2 in 2005 (Hansson et al., 2011). Thus, it may be estimated that the time and space mean leakage of P from anoxic bottoms equals 2.3 tonnes km -2 year -1. This result was supported by P observations in the water column in the Bornholm Basin that switches between anoxic and oxic conditions. It was also supported by observations during the By Fjord Experiment (Stigebrandt et al., 2014b) and by direct observations using chambers on benthic landers in the Baltic Proper, Viktorsson et al For management it is an extremely import finding that the internal source of P emanates from anoxic bottoms. This means that the internal P supply may be reduced by reducing the area of anoxic bottoms. An experiment in the By Fjord shows that it is possible to oxygenate anoxic bottoms by pumping oxygen saturated water into the deepwater, see Section 2 below for a description of the experiment. Although the pumped flow in the By Fjord Experiment was much smaller than the pumped flow needed to oxygenate basins in the Baltic Proper, the same pumping principles can be used although the pump platform must be adapted to forces in the open ocean. In the Box-win experiment the design of and energy supply to large offshore pumps were analyzed, see Section 2 below. The internal P supply is at present about three times greater than the external P supply. In addition, the P content in the Baltic is increasing although the external supply is continuously decreasing due to increasing use of waste water treatment and better agricultural practice. However, improvements of the environmental situation e.g. decreased blooming of cyano bacteria and decreased areas of anoxic and hypoxic bottoms can be obtained by decreasing the eutrophication in the Baltic Proper. It is proposed that the eutrophication of the Baltic Proper is reduced by oxygenation of anoxic bottoms. It is suggested that this possibility should be thoroughly evaluated by HELCOM. 2. Methods tested and results (research, field studies, etc) Page 4 of 19

42 [Meeting code], [Agenda item #]-[Document Number] Based on the ideas presented in Stigebrandt and Gustafsson (2007), the Box (Baltic deepwater OXygenation experiment) project had the aim to make an initial investigation of the feasibility of decreasing the phosphorus content in the water column and thereby the eutrophication of the Baltic Proper by oxygenation of the anoxic deepwater. As part of the Box project, a pilot experiment was done in the By Fjord that was oxygenated by pumping 2 m 3 s -1 of oxygen saturated surface water into the deepwater (sill depth equals 13 m and maximum depth 47 m). The deepwater was oxygenated in two ways; by the addition of oxygen rich surface water and by an increased frequency of exchange of deepwater caused by the rapid decrease of the density of the deepwater caused by the supply of the low-saline surface water. In the experiment, the frequency of exchange of deepwater increased from one exchange about every 3 rd year to 3-4 exchanges annually. The first exchange of the deepwater occurred about two months after the start of the pumping, see Figure 1. By continued pumping, the deepwater was then held oxic for almost three years. The bottoms were colonized after about one year when the top layer of the sediment had become oxidized. No increase of leakage of toxic metals or toxic organic matter was observed during the experiment. The phosphorus content in the basin water was reduced to 1/5 th of the initial amount, partly because of increased flushing and partly because of decreased leakage from the bottom sediments. An overview of the By Fjord Experiment and its results is given in Stigebrandt et al. (2014b). Figure 1. The upper panel shows the salinity in the By Fjord. Pumping (the green line between upper and lower figures shows when pumping was on) started day 283 and gave an immediate response in the salinity field. Water exchange started about day 335 when saltier water intruded from the neighboring Havsten Fjord. It led to increased salinity (upper panel) in most of the deepwater and rapid oxygenation of the deepwater (lower panel). (From Stigebrandt et al., 2014b) Before the start of the By Fjord experiment, the needed pumping rate was investigated using a circulation model with pumping implemented. This is of course crucial for the design of the pumping equipment (Stigebrandt and Liljebladh, 2011). The pumping in other contemporary experiments, e.g. the Sandöfjärd experiment by Proppen, unfortunately failed (for further information contact Proppen). The Box project also made investigations of the phosphorus dynamics in the Baltic proper, some results were mentioned already in Section 1 above. The most important contribution is the investigation presented in Stigebrandt et al. (2014a) showing that the internal phosphorus source now is three times greater than the external source and that the internal source can be shut off by oxygenation. This is also the key to restoration of the Baltic proper. This possibility was not clear when starting the Box project. The Box project also made theoretical investigations of pumping in the Bornholm Basin. In Stigebrandt and Kalén (2013) it was shown that pumping about 800 (m 3 s -1 ) of so-called winter water into the deepwater Page 5 of 19

43 [Meeting code], [Agenda item #]-[Document Number] would keep the deepwater oxygenated. This result was confirmed by computations in the Box-win project for a 21-years-long period where also some ecological effects of oxygenation were investigated (Stigebrandt et al., 2014c). Among other results it is shown that the conditions for cod reproduction in Bornholm Basin will improve and the deep bottoms will be colonized if the deepwater is oxygenated by pumping. The Box-Win project also calculated the cost for oxygenation using not only wind power but also other energy sources. Many of the results from Box and Box-win are published in papers and reports that can be downloaded from 3. Potential use as restoration measure in the Baltic Sea, inclusive financial aspects In Stigebrandt and Gustafsson (2007) it was anticipated that the eutrophication of the Baltic Proper could be diminished by oxygenation of the deepwater. The idea proposed in that paper was that oxygenation would improve the P sink properties of the deepwater. However, with the results obtained in Stigebrandt et al. (2014a) focus shifted to internal P sources. From the results in that paper it can be concluded that the internal sink can be removed completely by oxygenation of the deepwater. Thus one has the choice to reduce the internal sink by oxygenation of parts of the anoxic bottoms or even completely restore the Baltic Proper by oxygenation of all anoxic bottoms. It is proposed that one as a first step oxygenates a smaller part of the Baltic Proper. A good choice for such an enterprise should be the Bornholm Basin which represents about 10% of the anoxic bottoms. It was shown in Stigebrandt et al. (2014a) that the time mean internal P source in Bornholm Basin is about 7500 tonnes year -1. Thus, by oxygenation of the Bornholm Basin the internal (and the total) source of P to the Baltic Proper should decrease by 7500 tonnes P year -1. Oxygenation would require pumping of about 1000 m 3 s -1 of winter water from about 30 m depth to 90 m depth in the deepwater (Stigebrandt et al. 2014c). The annual cost to oxygenate the Bornholm Basin was estimated by the Box-win-project to MSEK depending on the chosen energy source and method of pumping (depreciation time 20 years). The Unit Abatement Cost UAC, i.e. the annual cost to suppress the supply of P from the internal source, is thus SEK per tonne P. If one chooses to oxygenate the whole Baltic Proper one may talk about restoration and this is an operation that should take about 10 years and the annual cost would be about SEK (work in progress will be presented at the workshop with HELCOM in February 2015). 4. Environmental implications, risks and proposed way forward A decrease of the eutrophication of the Baltic Proper is high on the wish-list for HELCOM and ordinary people living around the Baltic Sea. A decrease of the P content by oxygenation of anoxic bottoms would lead to less intensive blooming of cyano bacteria and reduced areas of anoxic and hypoxic bottoms. Oxygenation of the Bornholm Basin would improve the conditions for cod recruitment and also establish fauna on the deep bottoms. As shown in the By Fjord experiment it is likely that the leakage of toxic metals and organic matter decreases when the bottoms obtain an oxidized layer at the sediment- water interface. There are apparently many benefits with a less eutrophic Baltic Proper and the value of these should be estimated. Several publications concentrate on possible negative effects of artificial oxygenation and do not even mention obvious positive effects, as a typical example see the comment by Conley (2012). Without doubt, there might be negative effects of oxygenation by pumping. These have to be investigated and described in an Environmental Impact Assessment (EIA) that must be presented and discussed before oxygenation by pumping starts. However, many of the thought risks presented should be valid also if the Baltic Sea might recover by itself thanks to reduced external outlets of nutrients. The question is then if a spontaneous recovery should be prevented by increasing the nutrient outlets again? List of references Page 6 of 19

44 Conley, D.J., 2012: Save the Baltic Sea. Comment. Nature 486: [Meeting code], [Agenda item #]-[Document Number] Gustafsson, B.G., F. Schenk, T. Blenckner, K. Eilola, H.EM. Meier, B. Muller-Karulis, T. Neumann, T. Ruoho-Airola, et al Reconstructing the Development of Baltic Sea Eutrophication AMBIO 41 (6): DOI: /s x Hansson, M., L. Andersson and P. Axe Areal Extent and Volume of Anoxia and Hypoxia in the Baltic Sea, SMHI Swedish Meteorological and Hydrological Institute, Report Oceanography No. 42, Norrköping, Sweden, 76 pp. Stigebrandt, A. and Gustafsson, B.G., 2007: Improvement of Baltic proper water quality using large-scale ecological engineering. AMBIO, 36, Stigebrandt, A., and Liljebladh, B., 2011: Oxygenation of Large Volumes of Natural waters by Geoengineering: with particular reference to a Pilot Experiment in Byfjorden. In Macroengineering Seawater in Unique Environments. Environmental Science and Engineering, DOI: / _15@Springer-Verlag Berlin Heidelberg. Stigebrandt, A., and Kalén, O., 2013: Improving oxygen conditions in the deeper parts of Bornholm Sea by pumped injection of winter water. AMBIO, 42, , DOI: /s Stigebrandt A, L Rahm, L Viktorsson, M Ödalen, POJ Hall and B Liljebladh, 2014a. A new Phosphorus Paradigm for the Baltic Proper. AMBIO, 43; DOI /s Stigebrandt A., B Liljebladh, L De Brabandere, M Forth, Å Ganmo, POJ Hall, J Hammar, D Hansson, M Kononets, M Magnusson, F Norén, L Rahm, A Treusch, L Viktorsson, 2014b. An experiment with forced oxygenation of the deepwater of the anoxic By Fjord, western Sweden. AMBIO, DOI: /s Stigebrandt, A, R Rosenberg, L Råman-Vinnå, M Ödalen, 2014c: Consequences of artificial deepwater oxygen ventilation in the Bornholm Basin for oxygen conditions, cod reproduction and benthic biomass a model study. Ocean Sci. Discuss., 11, DOI: /osd Viktorsson, L, N Ekeroth, M Nilsson, M Kononets, POJ Hall, 2013: Phosphorus recycling in sediments of the central Baltic Sea. Biogeosciences, 10: Doi: /bg Wulff F, and A Stigebrandt, A time-dependent budget model for nutrients in the Baltic Sea. Global Biogeochemical Cycles, 3, 63 Page 7 of 19

45 [Meeting code], [Agenda item #]-[Document Number] Permanent inactivation of phosphorus in Baltic sediments Sven Blomqvist, Department of Ecology, Environment and Plant Sciences, University of Stockholm 1. Short background and proposed remedial measure The Baltic Sea is heavily loaded with phosphorus (P). This result in serious and large-scale eutrophication, for instance, regular occurrence of toxic cyanobacteria blooms, increased nitrogen (N) fixation, extensive areas of anoxic conditions and loss of amenity value. Despite ambitious reduction of anthropogenic loading during recent decades, these detrimental marine conditions remain, and call for alternative remediation actions. In particular, the large release of P from oxygen deficient bottom sediments prolongs and worsens environmental conditions in the sea area, and therefore needs to be reduced. The project proposes a promising and cost-efficient treatment that permanently inactivates labile P in Baltic sediments. It is based on supplying fine-particulate marl (lime-rich clay) to selected Baltic bottom sediments, thereby binding and sequestering a large fraction of the mobile P. For extensive review, see Blomqvist & Rydin (2009). The marl used is a by-product of lime quarrying on the island of Gotland, a favourable location with respect to logistics, harbour facilities, periodical surplus of cheap wind power electricity, and a valuable limeindustry tradition. At best, a single addition of prepared marl to a certain area might be sufficient for a permanent large improvement of the water quality. 2. Methods tested and results Pilot studies were launched in June, 2012, by a series of laboratory experiments, focusing on the adsorption of phosphate on marl particles. Time-course affinity measurements in brackish and fresh water were conducted for (i) a range of particle sizes from (i) 1000 to <75 µm, (ii) in different salinities (0 and~7 PSU, respectively), and (iii) in various dissolved phosphate adsorbent concentration ratios. Findings obtained are very promising, showing a strong and rapid association of P to fine-grained marl (minutes) that is little affected by salinity. Also, the calcite appears to be stable, and does not dissociate measurably over the time period (months) studied. Furthermore, when marl was added to natural bottom sediment, P retention was substantially improved. 3. Potential use as restoration measure in the Baltic Sea Left heaps of excavated marl are numerous in the Baltic area. For instance, the available amount of surplus marl deposited at one quarry only (at Storugns in Gotland), is enough to treat the anoxic bottoms in the entire Stockholm archipelago (Arholma Landsort, 1,200 km 2,Engqvist & Andrejev 2003). Moreover, our recent findings suggest that the P adsorption efficiency might be further enhanced, perhaps by as much as three orders of magnitude (cf. Hiraga & Shigemoto 2014), if calcium phosphate (Nriagu 1984) e.g. apatite (Gunnars et al. 2004), is formed. At best, this implies that marl of only one quarry might be well enough to treat the anoxic hypoxic bottoms of the whole Baltic Sea (70,000 km 2 ). In order enhance the efficiency of P adsorption to fine-particle marl matter, two alternatives will be studied: (i) Transformation of calcite crystals into semi-crystalline phases by heating. The resulting increase in the specific surface area will enhance adsorption of P into the marl matrix. Also, we aim to produce semicrystalline marl which slowly liberate free Ca ions into the sediment pore water, and enhance formation of Page 8 of 19

46 [Meeting code], [Agenda item #]-[Document Number] authigenic calcium-phosphate minerals. Apatite is such a P-rich mineral which might have been precipitated chemically in the marine geological past (Blomqvist & Gunnars 2010), but this is currently kinetically blocked in the Baltic Sea due to low dissolved Ca concentration in the seawater (Gunnars et al. 2004). By screening the effect of different heating treatments, marl matter having different dissolution characteristics can be formed, and the calcinated particles adapted to different settling rates and water depths. The crystal structure is recorded by modern X-ray diffraction technique, at our disposal at Stockholm University. (ii) Another alternative is to enhance the P adsorption to the crushed marl matter by adding a small amount of aluminum salt, which is incorporated into the supplied marl, and is released upon dissolution of the marl matrix. The settling rate and dissolution characteristics of this matrix might also be altered to suit different water column depths. Studies on these matters will be conducted at Cementa Research AB, a cement manufacturing plant at Slite, in Gotland, and also at Stockholm University As a first order estimate, we have calculated that the cost to prepare the amount of fine-particle marl (lutite) needed to adsorb one kilogram P is less than 3 Є. This is magnitudes lower than other suggested alternatives, for instance, removal of P by sand filters which is 200 Є to 450 Є, or building wastewater treatment systems for single households which cost ~4000 Є per kilogram P. 4. Environmental implications, risks and proposed way forward The overall focus of the project is to enhance the capability of marl to sequester P as described above. When achieved, the next step will be directed to the vertical flux rate of this marl-product, and the significance of resuspension and resettling on the P-sequestering capacity. Particularly, the influence of different density conditions (pycnoclines of temperature and salt) on the vertical flux rate of fine-particle marl appears to be an important topic for future studies. Also, the influence of water currents on the stability of the formed P marl aggregates will be investigated. These aspects are evaluated by mesocosm experiments, and carried out at Umeå Marine Sciences Centre, Umeå University. The further development of the project needs (i) a feasibility study, also including a jurisdictional evaluation of the legal rights, (ii) a business model, and (iii) certain further experimental field tests. The environmental risk of the proposed project appears minor (cf., Blomqvist & Rydin 2009). It is worth mentioning that our project Permanent inactivation of phosphorus in Baltic sediments is recommended by the Swedish Water Districts of the North and South Baltic proper, respectively, and all responsible County Administration Boards adjoining these districts. References Blomqvist, S. & Gunnars, A., The geological past seawater record suggests enhanced modern marine phosphorus availability. Science E-Letter: Blomqvist, S. & Rydin, E., How to enhance long-term removal of phosphorus by bottom sediments in the Baltic Sea [In Swedish with English summary]. Report 5914, Swedish Environmental Protection Agency, Stockholm. 111 pp Engqvist, A. & Andrejev, O., Water exchange of the Stockholm archipelago a cascade framework modelling approach. J. Sea Res. 49: Gunnars, A., Blomqvist, S. & Martinsson, C., Inorganic formation of apatite in brackish seawater from the Baltic Sea: an experimental approach. Mar. Chem. 91: Hiraga, Y. & Shigemoto, N., Removal behavior of phosphate from solution using calcination products of CaCO 3 Al(OH) 3 mixture. J. Chem. Engin. Jap. 47: Nriagu, J.O., Phosphate minerals: their properties and general modes of occurrence. In: Nriagu, J.O. & Moore P.B. (eds.), Phosphate Minerals, pp Springer-Verlag, Berlin. Page 9 of 19

47 [Meeting code], [Agenda item #]-[Document Number] Anoxic coastal sediments bind phosphorous after Al-treatment Emil Rydin and Linda Kumblad, BalticSea Short background and proposed remedial measure Phosphorus inputs to the Baltic Sea have been reduced to 1950s levels (Gustafsson et al. 2012). Despite this, eutrophication does not decline, and estimated overall recovery of the Baltic Sea will not occur until next century (Gustafsson et al. 2012). The long recovery period ahead is mainly a result of poor permanent P binding in anoxic bottoms, resulting in the viscous cycle. Internal nutrient recycling from the sediment is the main P source to the water column and is several times larger than the external load from the catchment area (Gustafsson et al. 2012). With experience from Björnöfjärden in Stockholm archipelago (full-scale demonstration project, BalticSea2020) and Östhammarsfjärden in Öregrund archipelago (long term sediment experiment, Rydin 2014), we today know that the retention of P in anoxic brackish water sediments can be substantially increased by addition of aluminum to the sediment (Al-treatment). 2. Methods tested and results Al is naturally occurring in sediments, which together with Fe and Ca, are the natural binders of phosphate. Unlike Fe, the binding capacity of Al is not redox sensitive, which means that Al binds P also in anoxic conditions, and therefore has a large potential for remedial measures of the Baltic Sea. Aluminum treatment has been used world-wide since the 1970s (Cooke et al. 2005). In Björnöfjärden, a special technique developed by Vattenresurs AB (Sweden) was used, where the AlCl 3 -solution PAX XL 100 was injected directly into the sediment. The method has previously been used in a handful of lakes mainly in the Stockholm area. The dissolved Al forms a precipitation within the top 10 cm of the sediment that bind mobilized P and act as chemical barrier. The applied dose, 50 g Al/m 2, is expected to permanently bind up to 10 g P/m 2, which is all the P expected to be mobilized in the future from the treated sediment (Rydin et al. 2011). The Al-treatment in Björnöfjärden was performed in anoxic sediments (ca 80 ha) and was finished in august The internal loading ceased which in turn reduced the average water column TP concentration by 50%. The top 10 cm of sediment show a substantial accumulation of P bound to Al. The Al-treatment turned the Björnöfjärden ecosystem from a P-source into a P-sink. 3. Potential use as restoration measure in the Baltic Sea The cost for Al-PAX-solution is ca SEK/ton. Assuming a 5:1 binding efficiency (Rydin 2014), one ton of Al will bind 200 kg P, resulting in a chemical cost of 200 SEK/kg P. Including application costs, estimated to SEK/ton Al (or 300 SEK/kg P), the total cost would be 500 SEK/kg P. Expressed per unit surface, the high dose applied corresponds to 1 MSEK/km 2. Including the application costs, the total is 2.5 MSEK/km 2. It can be expected that treating larger areas would lower the applications costs, and that many areas require lower doses, and thus lower chemical cost, ending up with an overall expected treatment costs around MSEK/km 2. However, development costs for boats with capacity for treating larger depths, etc. is not accounted for. The extension of anoxic bottoms of the Baltic Sea may be too large for a complete Al-treatment. However, it is technically feasible and economically reasonable to restore selected parts, for instance areas identified as P-hot-spots (Figure 1). Page 10 of 19

48 Figure 1. Distribution of hot spots for P-release in the Stockholm, Åland and Helsinki archipelago (Puttonen et al. 2014). [Meeting code], [Agenda item #]-[Document Number] 4. Environmental implications, risks and proposed way forward After the Al-treatment in Björnöfjärden the amount of Al in the upper sediment layer has increased by approximately 20% compared to the natural background. The Al-concentrations in both bottom and surface water of the treated bay are still similar to prior the treatment, indicating that the added Al does not dissolve and diffuse into water column. The addition of Al can be looked upon as enhancing a natural process, the dissolved Al added and the subsequent precipitation is a natural occurring process. Al may be hazardous to aquatic organisms if present in dissolved forms in high concentrations. However, dissolved Al can only occur at low (<5.5) ph. The ph in Baltic Sea sediments is near neutral and very stable, as the buffer capacity of brackish water is high. The risk of Al-toxicity due to Al-treatment is therefore very small. Furthermore, in case of an extreme event substantially reducing the ph, all Al present in the sediment would dissolve, of which the added Al from an Al-treatment only is a minor fraction. The potential for geo-engineering measures is central for the recovery of the Baltic Sea. Of increasing concern is the lack of tested theory and empirical data upon which decisions of field-scale geo-engineering can be based (Spears et al. 2013). This is due mainly to the rarity of long-term ecosystem scale studies that are needed to produce the relevant data. The Altreatment in Björnöfjärden was the first treatment in a brackish water environment ever. The development of the aquatic ecosystem in Björnöfjärden will be monitored and scrutinized in detail, which will give a deeper insight in the possibilities and limitations of Al-treatment as a remedial measure for coastal areas of the Baltic Sea, and its potential for larger and deeper areas. Yet, there are no estimates available, neither on the level of P reduction needed to actually break the "vicious circle" in the Baltic Sea, nor if P is released to the same extent from all anoxic bottoms. If there are "P-hot-spot-areas", it may be sufficient to restore these to improve the situation in the entire Baltic Sea. References: Cooke, G. D., Welch, E. B., Peterson, S., Nicols, S. A., Restoration and management of lakes and reservoirs, 3rd ed. CRC Press. Gustafsson, B. G., Schenk, F., Blenckner, T., Eilola, K., Meier, M., Müller-Karulis, B., Neumann, T., Ruoho- Airola, T., Savchuk, O. P., Eduardo, Z., Reconstructing the Development of Baltic Sea Eutrophication AMBIO 41(6), Puttonen, I., Mattila, J., Jonsson, P., Karlsson, M., Kohonen, T., Kotilainen, A., Lukkari, K., Malmaeus, M., Rydin, E., Distribution and estimated release of sediment phosphorus in the northern Baltic Sea archipelagos. Estuarine, Coastal and Shelf Science 145: Rydin, E., Malmaeus, M., Karlsson, M., Jonsson, P., Phosphorus Release From Coastal Baltic Sea Sediments As Estimated From Sediment Profiles. Estaurine, Coastal and Shelf Science. 92, Rydin, E Inactivated phosphorus by added aluminum in Baltic Sea sediment. ECSS, minor revision. Spears, B., Bernard, D., Reitzel, K., Rydin, E., Geo-Engineering in Lakes - A Call for Consensus. Environ. Sci. Technol. 24, Page 11 of 19