Mot bakgrund av den svenska regeringens satsning på Agenda 2030 och dess miljömål anser WWF sammanfattningsvis att:
|
|
- Jan Hedlund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Växel: Direkt: Allmänt: Ulriksdal, 10 januari 2018 Miljö- och energidepartementet, Miljöprövningsenheten Att: Karin Sparrman Näringsdepartementet, Avd Näringsliv och villkor Att: Ann-Sofie Thorfelt Ert Dnr: M2012/00714/ME, N2012/1323/FÖF WWF svarar samlat på remiss Ansökan om tillstånd enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon till uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft på Södra Midsjöbanken (M2012/00714/ME) och remiss Ansökan om tillstånd enligt lag (1966:314) om kontinentalsockeln till att lägga ut undervattenskablar på kontinentalsockeln på Södra Midsjöbanken i Östersjön m.m. (N2012/1323/FÖF) Sammanfattande synpunkter från Världsnaturfonden WWF WWF stödjer uppförande av vindkraft till havs så länge det sker utifrån realistiska förutsättningar, mål och åtgärder för att säkra havens planetära gränser och utan att ekosystemets kapacitet överskrids. Havsplaner måste värna om de långsiktiga värden och tjänster som ekosystemen försörjer oss med. Denna aspekt ska ses utifrån ett långsiktigt hållbart, ekosystembaserat och samhällsekonomiskt perspektiv där naturen är förutsättningen för samhället och ekonomin. Detta måste vara grundpelaren i all havsplanering. WWF anser att en välplanerad och ekosystembaserad utbyggnad av vindkraften i Sverige är en nödvändig del av lösningen för en omställning till ett energisystem med hållbar och 100 procent förnybar energi. Eftersom vindkraftstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet och fortfarande är relativt ung, särskilt den havsbaserade, är det rimligt att anta att den kommer att uppvisa fortsatt utveckling och att kunskapen om hur vindkraft påverkar omgivande miljö och ekosystem kommer att öka i framtiden. Försiktighetsprincipen måste därför noggrant iakttas vid planering av, och tillståndsgivning för, havsbaserad vindkraft. Sverige har antagit flera nationella och internationella mål och delmål inom havsmiljöområdet. Däribland Sveriges miljökvalitetsmål (till exempel mål 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård, som anger bland annat att den biologiska mångfalden i Västerhavet och Östersjön ska bevaras), HELCOMs handlingsplan för Östersjön (BSAP) och Agenda 2030 med bland annat mål 14, vilket innebär att vi ska bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt och i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Mot bakgrund av den svenska regeringens satsning på Agenda 2030 och dess miljömål anser WWF sammanfattningsvis att: Förtroenderådets ordförande: Hans Majestät Konungen Stiftelsens generalsekreterare: Håkan Wirtén Registrerad som: Världsnaturfonden WWF Org.nr: Plusgiro Bankgiro % återvunnet papper
2 Södra Midsjöbanken bör inkluderas i Natura 2000-området såsom det ursprungligt var föreslaget av Länsstyrelserna i Gotland respektive Kalmar län och Naturvårdsverket. WWF ifrågasätter starkt regeringens beslut att undanta, det vill säga inte skydda, Södra Midsjöbanken, det viktigaste området för den akut hotade Östersjötumlaren och övervintringsområde för den globalt hotade alfågeln. Enligt habitatdirektivet ska socioekonomisk hänsyn inte tas vid utpekandet av Natura 2000-områden, utan dessa ska enbart baseras på de kriterier som anges i direktivets Annex III samt artikel 4 paragraf 1. Beslutet att inte inkludera Södra Midsjöbanken i det utvidgade Natura 2000-området bör omprövas av regeringen och granskas av EU-kommissionen. Då tumlarpopulationen i egentliga Östersjön är akut hotad (enligt IUCN och HELCOM), och dess i särklass viktigaste levnadsområde är just Södra och Norra Midsjöbanken samt Hoburgs Bank, anser WWF att det är olämpligt att utsätta populationen för de ytterligare påfrestningar som en etablering av vindkraft i området skulle innebära. Östersjötumlaren befinner sig i området året om, och det finns därmed inga säkra tider för de kraftiga störningar som seismiska undersökningar, pålning och sprängning skulle innebära. WWF anser därför att dessa aktiviteter inte bör tillåtas inom området under någon del av året, med hänvisning till försiktighetsprincipen. Bevarandeplaner för Natura 2000-området måste vara klara innan tillstånd diskuteras; Länsstyrelserna Gotland och Kalmar jobbar i nuläget med bevarandeplaner för Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Planerna väntas vara klara under våren. Det nationella åtgärdsprogrammet för tumlare bör också vara klart från Havs- och Vattenmyndigheten innan tillstånd diskuteras. Nationella havsplaner inklusive analyser av kumulativ miljöpåverkan på bland annat Södra Midsjöbanken går ut på samråd i februari Även dessa bör avvaktas innan beslut fattas. Klimatmål och energimål ska inte ställas över andra naturvårdsmål. Tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken krävs för att Sverige ska leva upp till internationellt ansvar för att värna om arter och biodiversitet. Även prövning enligt Natura 2000-bestämmelserna bör ske. WWF känner oro för att stora infrastrukturprojekt, med betydande miljöpåverkan, kan tillkomma i havsområden som förslagits eller utpekats som Natura 2000-områden. WWF ställer sig frågan hur det säkras att politiska processer och projekt inte kommer att undergräva den pågående havsplaneringsprocessen och syftet med skyddet av utpekade Natura 2000 områden. WWF anser att det ska krävas ett ekonomiskt åtagande och ekonomiska garantier som säkerställer att det, vid behov, går att på bästa möjliga miljövänliga sätt avveckla infrastrukturprojekt till havs. WWF välkomnar dialog med vindkraftbranschen för att identifiera lämpliga land- och havsområden för vindkraft. WWF välkomnar även en gemensam diskussion om hur vindkraftens effektivitet kan ökas och miljöpåverkan minskas genom byggandet av större men färre verk. 2
3 Resonemang och synpunkter WWF menar att det inte är möjligt att uppföra ett vindkraftverk vid Södra Midsjöbanken utan att riskera att på ett betydande sätt negativt påverka värdefulla och hotade arter, såsom tumlare och övervintrande sjöfåglar. Enligt regeringsbeslut den 14 december 2016 fastställdes ett nytt, större Natura 2000-område i centrala Östersjön som innefattar de tidigare Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken, samt tidigare ej skyddade djupare mellanliggande vattenområden. Detta större område är nu av regeringen utsett till ett psci- och SPA-område enligt EUs art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet. Det ursprungliga utvidgningsförslaget från Länsstyrelserna i Gotland respektive Kalmar län och från Naturvårdsverket innefattade dock även Södra Midsjöbanken. Regeringen beslutade likväl att ändra den föreslagna gränsen för det utvidgade Natura 2000-området och därmed undanta, alltså att inte skydda, det viktigaste området för den akut hotade Östersjötumlaren och övervintringsområde för den globalt hotade alfågeln. Att vid utvidgningen av Natura 2000-området inte skydda det för flera globalt hotade arter mest värdefulla grundområdet Södra Midsjöbanken men att inkorporera djupare angränsande områden som inte nyttjas av respektive arter och som dessutom genomkorsas av mycket intensiv fartygstrafik, måste med alla rimliga mått strida mot andemeningen i EUs habitat- och fågeldirektiv. Beslutet att inte inkludera Södra Midsjöbanken i det utvidgade Natura området bör omprövas av regeringen och därför granskas av EU-kommissionen. WWF anser att det är anmärkningsvärt att regeringen undantog Södra Midsjöbanken från Natura 2000-skydd och nu överväger att ge tillstånd till två stora infrastrukturprojekt (Nordstream 2 och vindkraftsetablering) inom detta område, ett område som hyser stora och känsliga naturvärden i form av hotade och utsatta populationer. Om tillstånd medges för Nordstream 2-projektet kommer det också medföra störning kring havsbankerna under anläggningsperioden. Om tillstånd ändå ges är det således av stor vikt att detta arbete samordnas på internationell nivå för att minska de negativa miljöeffekterna på havsmiljön i Östersjön. WWF anser att områdena Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken alla bör utses till riksintresseområden Prioriterad natur (N1) där naturvård blir huvudanvändning för bankarna. Sett i ljuset av att Östersjön är klassat som PSSA-område anser WWF att man bör utnämna dessa områden till Area to be avoided och internationella fartygsrutter som går där dras om. Detta för att värna känsliga naturområden med höga naturvärden, vilka också är av samhällsekonomiskt värde. Sydöstra Östersjön är en hot spot för såväl viktiga marina livsmiljöer och djurliv som för flera marina näringar inklusive yrkesfiske, sjöfart, exploatering och utvinning av sand och grus, vindenergi och lagring av CO2. Den är även ett viktigt intresseområde för försvaret/militär säkerhet, och för marine kultur-arkeologiska värden, natur och friluftsliv. Tumlare: Populationen av tumlare i egentliga Östersjön har i flera studier visat sig vara genetiskt och morfologiskt separat från mer livskraftiga, närliggande populationer (eg. Nordsjöpopulationen, Bälthavspopulationen), och är listad som akut hotad av IUCN och HELCOM. Den lever i ett utsatt ekosystem med ett flertal hot däribland miljögifter, bifångster i fiskeredskap, minskad 3
4 födotillgång och undervattensbuller från pålning och fartygstrafik. Då populationen är så liten (cirka 500 individer) är varje enskild tumlare värdefull, och all negativ påverkan innebär stora risker för artens fortlevnad i området. Enligt art- och habitatdirektivet ska tumlare erhålla ett strikt skydd både inom Natura 2000-områden och i artens övriga utbredningsområde, och WWF vill trycka på vikten av att tillämpa försiktighetsprincipen gällande alla mänskliga aktiviteter som kan innebära ytterligare påfrestningar och hot mot Östersjötumlarens överlevnad. Det är av särskild vikt att skydda de områden som forskare och myndigheter utpekat som de mest kritiska för populationens överlevnad. Det föreslagna området för vindkraft ligger inom det i särklass viktigaste området för Östersjötumlaren (Södra och Norra Midsjöbanken samt Hoburgs Bank), där merparten av populationen bedöms befinna sig under månaderna maj till oktober då för att kalva, dia och para sig. WWF anser att det är olämpligt att utsätta dem för de ytterligare påfrestningar som en etablering av vindkraft i området skulle innebära. Maj till oktober är de känsligaste månaderna, men då populationen befinner sig i området året runt finns inga säkra tider för de kraftiga störningar som seismiska undersökningar, pålning och sprängning skulle innebära. WWF anser därför att dessa aktiviteter inte bör tillåtas inom området under någon del av året. Vidare anser vi att användning av utrustning (pingers) för att skrämma bort tumlare från delar av deras mest viktiga område inte är en lämplig lösning. Bortskrämning minskar risken för fysiologiska skador, men ökar ofta zonen för beteendemässig påverkan, dvs. flykt. Tumlare har ett stort energibehov och har sin utbredning tätt kopplad till produktiva områden, och bortskrämning till sekundära (sämre) habitat skulle medföra en stor risk för negativ påverkan på populationens överlevnad. För att säkra att rätt kunskap och adekvata åtgärder tillämpas för att skydda Östersjötumlaren inom det viktigaste området för dess överlevnad, anser WWF att det är av högsta vikt att bevarandeplanen för Natura 2000-området fastställs innan beslut kring vindkraftsparker och andra mänskliga aktiviteter inom området fattas. Det nationella åtgärdsprogrammet för tumlare bör också vara klart från Havs- och Vattenmyndigheten innan tillstånd diskuteras. Nationella havsplaner inklusive analyser av kumulativ miljöpåverkan på bland annat Södra Midsjöbanken går ut på samråd i februari Även dessa bör avvaktas innan beslut fattas. Då merparten av de områden som identifierats som viktiga för populationens fortlevnad ligger inom svensk ekonomisk zon eller territorialvatten, vill WWF slutligen påpeka att Sverige har ett särskilt ansvar för att skydda den akut hotade Östersjötumlaren. Sjöfåglar: En relativt stor andel av världspopulationen av alfågel övervintrar söder om Gotland, och ett av kärnområdena ligger vid Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Sverige har därmed ett globalt ansvar för denna art. Tyvärr har arten minskat kraftigt och enligt IUCN har den övervintrande populationen i Europa troligen minskat med närmare 50 procent från år 1993 till år På grund av artens snabba minskning är den klassificerad som Vulnerable på IUCNs globala rödlista. Åtgärder för att minska vindkraftens negativa påverkan på fåglar handlar fortfarande i första hand om att undvika att bygga vindkraftverk på särskilt fågelrika platser. Speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen. 4
5 WWF vill påpeka att Södra Midsjöbanken utgör ett av Eurasiens allra viktigaste övervintringsområden för alfågel och att det därför måste undantas för storskalig exploatering. När det gäller E.ONs beräkningar att endast en liten del (nio procent) av den totala arean i områden grundare än 25 meter för de tre bankarna tillsammans, skulle påverkas av den nu föreslagna parken, bör man tänka på att musslor inte alls är jämnt fördelade på bottnarna. Bara för att alfåglar kan dyka ner till 25 meter på platser där det finns hög musseltäthet betyder det inte att det finns mycket musslor på alla områden grundare än 25 meter. Den relevanta ytan är istället den som hyser en stor mängd musslor av rätt storlekskategori och den kunskapen är inte redovisad (H. Skov, K. Larsson et al., Waterbird Populations and Pressures in the Baltic Sea. TemaNord 2011:550. Nordic Council of Ministers, Copenhagen 2011.). WWF ser positivt på att antalet planerade vindkraftverk minskat i projektplanen, vilket med sannolikhet kommer minska antalet vindkraftdödade fåglar. Enligt Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (Uppdaterad syntesrapport 2017 J. Rydell, R. Ottvall, S. Pettersson och M. Green: Naturvårdsverkets Rapport 6740 Maj 2017) ökar fågeldödligheten med verkens storlek. Det är ett resultat som uppvisats internationellt och som stöds av studierna på Näsudden. Sett i förhållande till installerad effekt och producerad mängd el minskar dock dödligheten med ökande verksstorlek. Då det dessutom behövs färre nya, stora verk jämfört med gamla, små verk för att producera samma mängd el kan man minska den totala dödligheten per anläggning samtidigt som elproduktionen ökas. Detta blev fallet vid Näsudden när man bytte ut äldre verk mot nya. Om effekten blir densamma för Midsjöbankarna går inte att säga med säkerhet. Dödligheten är generellt högre för fåglar som vistas i ett område under längre tid såsom under häckning, övervintring eller rastning under flyttningstid. Än så länge finns endast en svensk studie som genomförts så pass noggrant att det går att beräkna den årliga dödligheten. Denna gjordes vid Näsudden på Gotland, ett mycket fågelrikt område. Inte helt oväntat visar den på en dödlighet som ligger klart högre än genomsnittet. När det gäller alfågel är det stora problemet undanträngningseffekten, alltså att alfågeln undviker att söka föda i vindkraftsparker efter färdigställandet. I sin argumentation påstår E.ON. att det skulle finnas en viss tillvänjningseffekt, trots att studier visat att så inte är fallet. Tobisgrisslor är direkt knutna till utsjöbankar och grundområden eftersom de äter bottenlevande djur på vintern. Det finns ett antal sjöfåglar som kommer att påverkas under sin flytt, men kunskapen är relativt dålig om variationen inom och mellan åren var själva sträcket går i relation till väder och vind. Fladdermöss: Kunskapen om migrerande fladdermöss i Sverige är mycket dålig. Det finns enstaka observationer från fågelstationer, exempelvis Öland och Falsterbo, där fladdermöss sträckt ut. De flesta arter ger sig av nattetid och tidsperioden bör vara augusti till oktober för sydflyttande och maj-juni för nordflyttande. Övriga tider på året lär mycket få fladdermöss passera det berörda området. Lagstiftningen för fladdermöss är mycket strikt (alla är fridlysta) och övervintringsplatser och yngelkolonier är totalt fredade, men det finns nu vägledning enligt domstolsbeslut att det för vanliga arter kan göras undantag om inte populationen påverkas. Problemet är att det knappt finns någon data om populationsstorlekar. Det finns dock ett antal mycket sällsynta fladdermusarter i Sverige och för dessa kan all dödlighet, utöver den naturliga, 5
6 utgöra ett långsiktigt hot, speciellt om flyttande arter koncentreras till en viss tidsperiod och plats. WWF anser att det underlag som presenterats inte kan ge någon representativ vägledning om fladdermössen påverkas av vindkraftverken under migration. Därför bör underlag tas fram via kontrollprogrammet för både höst- och vårflytt, då det kan finnas årstidsvariation som påverkar både till individantal och artkomposition. Det förs även fram att fladdermöss är mest aktiva vid vindstyrkor på 5 m/s och lägre. Vi antar denna siffra berör främst födosökning troligen är fladdermöss aktiva vid högre vindstyrkor under migration, då de inte är beroende av insekternas aktivitet som styr fladdermössens födosöksbeteende. WWF anser att under migrationstiden kan vindkraftverk behöva stängas av även vid högre vindhastigheter än 5 m/s under nattetid. Det är mycket viktigt att vindkraftsparkens effekter på fladdermössen förs in i kontrollprogrammet. WWF vill gärna veta hur man tänker beräkna miljönyttan av fladdermöss i relation till projektets ekonomi och därmed avgöra när vindkraftverk ska stannas? Gemensamt för de fågel- och fladdermusarter vars populationsstorlekar riskerar att påverkas negativt, är att de har låg reproduktionspotential, vilket innebär att de kan förväntas få svårt att kompensera för en kraftigt ökad dödlighet. Det finns fortfarande inga mått på storleken på fladdermuspopulationer, vare sig inom Sverige eller internationellt. Studier har visat att fladdermöss attraheras till vindkraftverk och söker upp dem aktivt. Detta är en stor och viktig skillnad jämfört med fåglar och gör att problemet måste hanteras på ett annat sätt. Den viktigaste åtgärden för att skydda fladdermöss vid vindkraftverk är att se till att kraftverkens drift anpassas till förekomst av högriskarterna, där sådana förekommer. Detta sker bäst genom att låta vindkraftverken stå stilla under de tider och väderförhållanden då aktivitet av fladdermöss i rotorhöjd är mest frekvent. Tillfällig avstängning under förhållanden med störst risker kan förväntas hindra procent av de olyckor som annars skulle ha inträffat. Energi: Ska havs- och havsbottenområden tas i anspråk för energiändamål, är det bättre att detta görs för överförd el (elkablar) och vindkraft än för ledning av fossila bränslen (naturgas). WWF är positiva till Energikommissions förslag om att slopa anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft. Vi ser en välplanerad utbyggnad av havsbaserad vindkraft som en del i ett 100 procent förnybart elsystem. För att säkra ett långsiktigt hållbart nyttjande av Östersjöns resurser och minimera nya vindkraftsparkers miljöpåverkan behöver utbyggnaden planeras för hela Östersjön tillsammans med de andra östersjöländerna. Det behövs en plan för hela Östersjön om var de stora havsbaserade parkerna ska placeras, så att viktiga fågelflyttningskorridorer och andra områden med höga skyddsvärden undviks. En bättre sammankoppling av elnäten mellan länderna kring Östersjön skapar bättre förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av vindkraftsparker till havs. WWF vill även lyfta att det finns behov av att bedöma eventuella kumulativa effekter, det vill säga den planerade vindkraftsanläggningen i kombination med annan befintlig och planerad utbyggnad av vindkraft i andra områden samt i kombination med andra mänskliga aktiviteter. WWF anser därför att det måste tas fram ett förslag på en process för att bedöma betydande miljöpåverkan som kan uppkomma på en större geografisk skala från kumulativa effekter, både avseende land- och havsbaserad vindkraft. 6
7 WWF noterar att E.ON planerar att reducera parkens yta med cirka 50 procent till ca 160 km 2 och istället bygga högre vindkraftverk med större effekt för att kompensera för en del av den reducerade produktionskapacitet som följer av minskningen av parkens yta. WWF är positiva till principen om effektivare och större verk och för gärna en dialog kring möjligheter att bygga ännu större vindkraftverk med ännu högre effekt. WWF anser att det fungerar med storskaliga vindkraftverk om de blir större och effektivare, och därmed färre, och om de etableras på andra platser än de värdefulla grunda utsjöbankarna. Alternativ placering, i områden med större vattendjup, skulle kunna skapa avsevärt färre målkonflikter mellan skydd av naturvärden och byggnation av vindkraftverk (utbyggnad av förnybar energi). Planering av, och tillståndsgivning till, anläggningar för energiproduktion måste göras både utifrån energisystemets behov och utifrån ett naturvårdsperspektiv. Om anläggningen får tillstånd behöver prövning enligt Natura 2000-bestämmelserna ske. Arbetsflödena vid storskaliga projekt samvarierar i hög grad med andra samhällsfaktorer såsom råvarupris och konjunktur. I de fall då exploateringstrycket hastigt stiger, menar WWF, att det är viktigt att snabbt ge myndigheterna extra resurser för att hålla jämna steg med den rättsliga miljöprövningen. Natura 2000: WWF vill påminna om att det är viktigt att det finns bevarandemål och bevarandeplaner för samtliga delar av Natura 2000-nätverket. Där det finns behov behöver Natura 2000-områdena få utvidgat skydd snarast, exempelvis i form av naturreservat. I nuläget är det en ganska stor del som saknar formellt skydd. I skötselplanen ska bevarandemål för olika delområden anges, men i många fall görs inte det i praktiken. WWF uppmanar till att man noga beaktar kopplingen mellan påverkansfaktorer, bevarandevärde och ekosystemtjänster och att det finns resurser för ordentligt tillsyn så att bevarandeplaner även genomförs och efterlevs i praktiken. Detta remissvar är framtaget med inspel från flera experter. För Världsnaturfonden WWF, Håkan Wirtén Metta Wiese Generalsekreterare WWF Sakkunnig Havsförvaltning 7
Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land
Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare
YTTRANDE Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet Stockholm
1(6) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY YTTRANDE 2017-12-21 Ärendenr: NV-07306-17 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm och med e-post Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se
Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr
Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens
Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När
Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område Stora Middelgrund i Kattegatt
Stockholm 2014-03-03 Ert dnr: 2210038000 Universal Wind Offshore AB Att: Mia Bergström Vårt dnr: 2014/0078/1 Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område
Fåglar, fladdermöss och vindkraft. Richard Ottvall Martin Green Jens Rydell Foton: Fåglar Åke Lindström om inget annat anges Fladdermöss Jens Rydell
Fåglar, fladdermöss och vindkraft Richard Ottvall Martin Green Jens Rydell Foton: Fåglar Åke Lindström om inget annat anges Fladdermöss Jens Rydell Vem är Richard Ottvall? Ekolog, tidigare forskare vid
Alternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart,
Östersjön Alternativ Hanöbukten energi, försvar, sjöfart, yrkesfiske Söder om Skåne energi, försvar, sjöfart Hoburgs bank natur, sjöfart Norra Midsjöbanken energi, försvar, natur, sjöfart Södra Midsjöbanken
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Naturskyddsföreningens synpunkter på Havs och vattenmyndighetens första förslag på 3 havsplaner
Havs och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering och maritima frågor Box 11 930, 404 39 Göteborg Naturskyddsföreningens synpunkter på Havs och vattenmyndighetens första förslag på 3 havsplaner Sammanfattning
Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar
Från skyddszoner till livskraftiga bestånd Det senaste om vindkraft, fladdermöss och fåglar Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet Foton: Åke Lindström & Jens Rydell Fåglar påverkas av
WWFs arbete utifrån EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter:
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se www.wwf.se Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom
1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av
Bra att veta om.. 1/07
Vilt och vindkraft Sverige står inför en storskalig utbyggnad av vindkraften under de kommande tio åren, då mängden el från förnybara energikällor skall tjugodubblas. Miljöeffekterna av vindkraftverk är,
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad
Nationell havsplanering så funkar det och vad händer just nu?
Nationell havsplanering så funkar det och vad händer just nu? Sveriges kommuner och landsting, 16 okt. 2017 Thomas Johansson Bakomliggande orsaker för fysisk planering av havet Enkla svaret: Utvecklade
Vindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25
Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad
SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande
SKOGSVISION Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande LIVFULLA SKOGSLANDSKAP OCH EKOSYSTEMBASERAT NYTTJANDE Världens skogar är en vital resurs som förser oss alla med ekonomiska och miljömässiga
Vindkraft och naturvärden
Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Perspektiv! Naturpåverkan från andra
Vindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS
Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS Susanne Gustafsson susanne.gustafsson@havochvatten.se 2014-08-26 Havsplanering syftar till att Bidra till en långsiktigt hållbar utveckling
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Lillgrund vindkraftpark
Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
100 % förnybart år Nätverket för vindbruk Balingsholm
100 % förnybart år 2040 Nätverket för vindbruk Balingsholm 2017-10-03 Agenda Nuläget inom branschen Utmaningar Elnät Utmaningar Havsbaserad vindkraft Utmaningar Tillstånd Sammanfattning Nuläget inom branschen
1(9) YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet. skickas till.
1(9) YTTRANDE 2017-06-02 Ärendenr: NV-07347-16 Näringsdepartementet skickas till n.registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande avseende ansökan om tillstånd enligt lagen (1996:314) om kontinentalsockeln
Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Stockholm den 4 april 2018 R-2018/0461. Till Miljö- och energidepartementet. M2018/00560/Ee
R-2018/0461 Stockholm den 4 april 2018 Till Miljö- och energidepartementet M2018/00560/Ee Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 mars 2018 beretts tillfälle att avge yttrande över Statens energimyndighets
Sveriges Ornitologiska Förening
s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska
Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee
YTTRANDE 16 juni 2017 M 2017/00518/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist
Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft
Fågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier? Huvudfrågor
Vindkraft och naturvärden
Vindkraft och naturvärden Workshop Nordvind Örenäs 2008-11-26/27 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2008-12-03 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Politiken och Naturvården Vindkraften
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
ÖVERSIKT 2011-10-27. Regeringen EU-anmäls för havsmiljöbrott
ÖVERSIKT Regeringen EU-anmäls för havsmiljöbrott Miljöorganisationen Greenpeace anmäler torsdagen 27/10 Sveriges regering till EUkommissionen för brott mot EU:s art- och habitatdirektiv. Regeringen har
REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08
Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen
Yttrande över förslag till havsplan för Östersjön
2018-04-22 Handläggare Moa Öhman Plan- och exploateringsavdelningen 396-18 2017KS/0086 Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering Yttrande över förslag till havsplan för Östersjön Enligt Havs-
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016
Datum 2016-03-31 Dnr 511-1375-15 1(5) FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016 1. Vilken omfattning har förslaget? De nya områdena och de
Skriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G.
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se www.wwf.se Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Havs- och vattenmyndigheten Datum Havsplanering och maritima frågor 2017-05-03 Att. Jan Schmidtbauer Crona jan.schmidtbauer.crona@havochvatten.se Synpunkter
Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --."
BORAS STAD PROTOKOLL Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai
Vindkraft - forskningsresultat. Sara Fogelström
Vindkraft - forskningsresultat Sara Fogelström 2016-11-02 Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, Chalmers sara.fogelstrom@chalmers.se Regional översikt - Vindbrukskollen Vindbrukskollen Vindkraftsforskning
Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd
ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Ljud från vindkraftverk
Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en
Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING
Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN Ärende 5 TIDIGT SKEDE SAMRÅD GRANSKNING SLUTLIGT FÖRSLAG REGERINGENS BESLUT Förslag till Havsplan Östersjön Samrådshandling 2018-02-15 Samråd för en bättre havsplan Detta
Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall
Havsplanering Fysisk planering en del av havsförvaltningen Eva Rosenhall eva.rosenhall@havochvatten.se 1 Havsplanering Ny statlig fysisk planering av havet miljöbalken 1 sept 2014 Kommunal planering enligt
Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket
Nätverket för Vindbruk 20161026: Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Naturvårdsverkets syn på ekologisk
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Världsnaturfonden WWF
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Anders Bergkvist 103 33 Stockholm Ulriksdal den 10 Juni
Fåglar, fladdermöss och vindkraft
Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft
Vindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Världsnaturfonden WWFs kommentarer till skisser avseende Sveriges nationella havsplaner
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 xx Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se metta.wiese@wwf.se www.wwf.se Havs och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Förslag till Havsplan Östersjön, granskningshandling
1 (6) Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till Havsplan Östersjön, granskningshandling Ärendebeskrivning Region Stockholm har beretts möjlighet att yttra sig över förslag
Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Hållbar energi 100 % förnybart på naturens villkor. Mattias de Woul Världsnaturfonden WWF
Hållbar energi 100 % förnybart på naturens villkor Mattias de Woul Världsnaturfonden WWF Edward Parker / WWF-Canon Hållbar energi 100 % förnybart på naturens villkor Hotet från de globala klimatförändringarna
Vattenförvaltning i grannlandet Sverige
Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Jakob Granit, Generaldirektör Nasjonal vannmiljøkonferanse 2 3 november 2016 Struktur Global utblick Svensk vatten och havsförvaltning Utmaningar, möjligheter, nästa
Bevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft
Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se
Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Bilaga 5 Utredning fladdermöss
Bilaga 5 Utredning fladdermöss Bakgrund PM angående påverkan på fladdermusfaunan till följd av etablering av en vindkraftspark vid Kriegers flak Grundområdet Kriegers flak är beläget i södra Östersjön
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.
2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16
Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040
Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040 Martin Johansson Power West 19 januari 2018 Hur når vi ett hållbart energisystem? Hur kan vi på bästa sätt nå ett 100 procent förnybart elsystem? Frågor
Miljödepartementet STOCKHOLM
Centrum för biologisk mångfald (CBM) YTTRANDE 2002-10-15 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport 5185 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 17.12.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0433/2005, ingiven av Berhard Stitz (tysk medborgare), om de faror som valar och
Promemoria 2014-11-07
Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella
Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030
Vatten - Avlopp - Kretslopp 2019-03-13 Source2Sea så arbetar HaV med vatten i ett avrinningsområdesperspektiv Jakob Granit Generaldirektör 1 Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Miljöprocessutredningen (M 2007:04)
(M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184 Särskild utredare - Ulf Anderson Utredningssekreterare
JIIL Stockholms läns landsting i (G)
JIIL Stockholms läns landsting i (G) Tillväxt- och reglonplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE TRN 2015-0157 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till inriktning för havsplaneringen
Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind
Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00
Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte
STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD
STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD Borlänge 16 april 2019 2019-04-17 1 Strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad Åtgärd inom Miljömålsrådet. Drivs gemensamt av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Fladdermöss och vindkraft
Fladdermöss och vindkraft Jens Rydell Naturvårdsverket Vindval Nattens insekter finns inte jämnt fördelade i landskapet, utan de samlas på vissa platser, ex. vid ljus många svärmar över vatten eller vid
Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet
Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage