Klimatrapport Destination Sigtuna. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

Transkript

1 Klimatrapport 2017 Destination Sigtuna Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (8)

2 Under 2009 inleddes ett unikt samarbete mellan hotell- och konferensanläggningarna i Sigtuna kommun och Stockholm Arlanda Airport (fd LFV Stockholm Arlanda) för att beräkna sin klimatpåverkan och upprätta en handlingsplan för att minska klimatpåverkan. Tidigare kompenserade man gemensamt för den del som inte gick att förändra på kort sikt. Sigtuna Arlanda blev därmed den första destination i Sverige som upprättade ett gemensamt klimatarbete. Under 2017 ingick 12 (13) hotell- och konferensanläggningar, som tillsammans hade över ( ) besökare, samt destinationsbolaget i samarbetet som utvidgats med att innefatta hållbarhetsfrågor generellt. Totalt blir klimatpåverkan (1 078) ton CO2e inklusive extern tvätt. Extern tvätt inkluderas sedan 2012 i beräkningarna. För DSAB inkluderas istället för extern tvätt påverkan från pappersåtgång och tryck av Destination Sigtuna besöksguide. Under 2017 har Stockholm Exergi, som står för fjärrvärmeleveranserna till ett flertal aktörer, kompenserat för sin användning av kol och olja. Detta är förstås glädjande för samarbetet då vi i möten med dem (då Fortum Värme) tagit upp saken. Fortum Värme invigde dessutom en biobränsleeldad anläggning i Värtan under våren Detta gör att kompensation skett för motsvarande 174 ton CO2e. För tredje gången har vi också beräknat klimatpåverkan från den mat som serveras på anläggningarna med fokus på proteinerna. Detta är dock inte inkluderat i totalsiffrorna detta år. 2 (8)

3 Stora Brännbo Sigtunahöjden Hotell Kristina Radisson Blu SkyCity Radisson Blu Arlandia Rosersbergs Slottshotell Sigtunastiftelsen Kämpasten Arlanda Hotellby Park Airport Hotell Sigtuna Stadshotell Clarion Arlanda Klimatpåverkan Destination Sigtuna Totalt år (1 078) ton CO 2 e ,3 162, ,1 120, , ,8 70,7 62,9 42, ,8 10, Den totala klimatpåverkan låg i stort sett stilla med en minskning på 0,3 procent. 3 (8)

4 Klimatpåverkan per gäst ,7 5, ,2 2,9 3,2 4,2 4,0 2,8 2,3 2 1,59 1 0,5 0,7 0, Per gäst (kg) 2017 Per gäst (kg) De medverkande hotellen har en klimatpåverkan på cirka 1,6 kg CO2e per gästnatt i snitt (inklusive extern tvätt men exklusive mat) vilket är betydligt under ett europeiskt och internationellt snitt som snarare ligger på kg per gästnatt. Föregående år var siffran 1,6 kg CO2e per gästnatt i snitt. 4 (8)

5 När det gäller extern tvätt har påverkan fortsatt minska trots en ökning av mängden tvätt. Detta är glädjande då ett av samarbetets syften är att påverka underleverantörer. Vid första beräkningen var klimatpåverkan i kg CO2e per kg tvätt 0,34 och för 2017 var siffran 0,08. Totalt - mängd tvätt (1 373) ton och klimatpåverkan 122 (174) ton CO 2 e Mängd (ton) Total Klimatpåverkan (ton (CO2e) 5 (8)

6 ton CO2e/ton tvätt 0,35 0,31 0,31 0,31 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,081 0,085 0,085 0,08 0,08 0,08 0,05 0,05 0,04 0,04 0,05 - Mat (proteiner) Maten står för en relativt stor del av svenskarnas klimatpåverkan och då framförallt från proteinerna. För att få en uppfattning om storleken av klimatpåverkan från den mat som serveras på destinationens anläggningar så har vi beräknat klimatpåverkan från följande: Skaldjur, Fisk, Nötkött, Lammkött, Fläskkött & Chark, Kyckling & Kalkon, Vilt, Mjölkprodukter och Ägg. Den totala klimatpåverkan var knappt ton CO2e dvs mer än dubbelt så stor som den totala övriga påverkan. Beroende på typ av anläggning (mest övernattning eller mest konferens) och vilka proteiner som serveras varierade klimatpåverkan per gäst för protein som serverades mellan 2,3 och 20,9 kg CO2e. Det högsta värdet beror dock på att daggäster inte rapporterats för Sigtuna Stadshotell. Flera anläggningar har börjat köpa in hela djur vilket gör att siffrorna för dessa inte är helt rättvisande. Åtminstone fyra anläggningar gör detta. 6 (8)

7 Klimatpåverkan från mat (utvalda proteiner) Totalt (2 176) ton CO 2 e ,0 20,9 20,0 15,0 10,0 7,6 7,6 7,6 9, ,0 4,0 2,3 2,5 4,4 2,8 3,6 2,6 3, Figur: Kg Co2e per gäst från protein 7 (8)

8 Om beräkningarna Klimatpåverkan för 2017 har beräknats inom följande områden: Energianvändning: elektricitet, värme, egna bilar samt gasol Eventuell förbrukning av köldmedia Tjänsteresor: flyg & marktransporter Extern tvätt Beräkningarna följer Greenhouse Gas Protocol, en standard för klimatberäkningar utvecklad av World Business Council for Sustainable Development. Emissionsfaktorer är hämtade från erkända källor såsom Naturvårdsverket, DEFRA (Brittiska Naturvårdsverket) och NTM, Nätverket för Transporter och Miljö samt från de energibolag som är relevanta. För matberäkningarna har klimatfaktorer tagits från SLU s sammanställning Mat- Klimat listan. 8 (8)