Smålom. Gavia stellata. Kännetecken. Utbredning och status. Fåglar
|
|
- Pernilla Mattsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gavia stellata Smålom Fåglar NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) C1 VU EN CR RE Klass: Aves (fåglar), Ordning: Gaviiformes (lomfåglar), Familj: Gaviidae (lommar), Släkte: Gavia, Art: Gavia stellata - smålom (Pontoppidan, 1763) Synonymer: Red-throated Diver, Colymbus Stellatus Pontoppidan, 1763 Kännetecken Smålommen är den minsta av lommarna, cm (alltså något större än en gräsand), och med vikt från cirka 1 upp till drygt 2 kg, beroende på bland annat kön och årstid. Liksom övriga lomarter har den en långsträckt, spolformad kropp och fötterna placerade långt bak. Ligger lågt i vattnet varvid den spetsiga näbben oftast hålls snett uppåtriktad. Under häckningstid känner man igen vuxna smålommar på bland annat den ganska enfärgat gråbruna ryggen utan rutmönster, det blygrå på huvudet och halsen samt den brunröda strupen. Ungfåglar och gamla fåglar i vinterdräkt är mer enfärgade, med ljust gråaktig översida och vit-gråvit framsida på halsen. Vingarna är långa och smala, och den flyger med snabba vingslag. Utbredning och status I Sverige finns smålommen i ett sammanhängande utbredningsområde från Svealand och norröver, och mera sällsynt på Sydsvenska Höglandet. I fjällen häckar den upp till björkskogsregionen och den lågalpina regionen. Det svenska beståndets storlek uppskattas till par, med en koncentration till Värmland-Bergslagen-Dalarna och mer glesa bestånd norr och söder därom. Lokalt förekommer koloniliknande koncentrationer med flera häckande par på myrar inom några km2 kring fiskrika vatten. Det europeiska beståndet (exkl. Grönland och Ryssland) beräknas till par med huvuddelen i Sverige, Finland, Norge, Skottland och Island. Smålommen har en cirkumpolär utbredning, omfattande de boreala och arktiska delarna av Europa, Asien och Nordamerika. Över en längre tidsperiod har smålommen minskat i antal i stora delar av utbredningsområdet, både i Europa och i Nordamerika. I södra och mellersta Sverige vittnar ett stort antal namn som "Lomtjärn", "Lomgölen" m.m. om att arten säkerligen var vanligare förr i tiden. Det verkar emellertid som om tillbakagången kan ha avstannat och resultaten från den svenska fågeltaxeringen antyder en ökning sedan omkring 1990 i norra och mellersta Sverige men en fortsatt nedgång i landets södra delar. För Europa (exkl. Ryssland) i sin helhet bedöms trenden ha varit stabil under de senaste årtiondena. ArtDatabanken - artfaktablad 1
2 Ekologi Smålommen livnär sig nästan uteslutande på fisk. Den häckar vid små och oftast fisktomma skogstjärnar och myrgölar, flertalet av dem mindre än 1 ha men mera undantagsvis även vid betydligt större sjöar. Bytesfisk till ungarna hämtas i näringsfattiga klarvattenssjöar, upp till närmare 10 km från häckningsplatsen, i sällsynta fall längre. Smålommen fiskar främst i sjöar med ganska småvuxen lax- eller mörtartad fisk, och i delar av landet tycks den nästan enbart välja fiskevatten med goda bestånd av siklöja. Smålommar som häckar utefter Norrlandskusten fiskar i stor utsträckning i havet. Häckningstjärnarna har oftast flacka gungflyartade stränder med små gungflyholmar som erbjuder lämpliga boplatser där det är lätt för fåglarna kan hasa sig upp från vattnet samtidigt som de ger skydd mot fyrfota predatorer. Dessutom måste ungarna kunna komma upp på land för att vila under de båda första levnadsveckorna. Många till synes lämpliga häckningsplatser torde ha alltför branta torvstränder för att fåglarna skall kunna ta sig upp på land för att häcka. En nedre gräns i häckningstjärnarna storlek sätts av att lommarna behöver en vattenyta som är tillräckligt stor för start och landning, och om häckningstjärnen är omgiven av skog behövs en större vattenyta än om det är öppen myr runt vattnet. Startsträckan beror på vindförhållandena. Lommarna lyfter alltid mot vinden och vid vindstilla krävs en startsträcka på minst 40 meter. Oftast stiger de ganska flackt och måste cirkla några varv innan de når tillräcklig flyghöjd. Det är ofta genom sitt kacklande läte under flygturerna mellan häckningstjärnar och fiskevatten som smålommen avslöjar att den häckar i trakten. Bytesfisken, som hämtas en i taget till ungarna, får vara högst cirka 20 cm för att de skall kunna svälja den. Det är inte ovanligt att en av ungarna lyckas få huvuddelen av bytena och därför tillväxer snabbare, medan den andra ungen svälter ihjäl. Under ungarnas första två veckor stannar i regel en av föräldrarna kvar i häckningstjärnen, men när ungarna blivit äldre är ofta båda föräldrafåglarna på fiske. Ungarna kan då gömma sig i växtlighet utefter stränderna och vara mycket svåra att hitta. Smålommen anländer till häckningsplatserna så snart dessa är helt eller delvis isfria. I mellersta Sverige sker detta i regel i april eller början av maj, i nordligaste Sverige senare. Smålommen häckar för första gången vid tidigast tre års ålder. Äggen läggs i mitten av maj till början av juni i södra och mellersta Sverige, senare längre norrut, och ruvningen pågår under 4-5 veckor. I ungefär 80 % av kullarna läggs två ägg, 20 % ett ägg, medan kullar med tre ägg är mycket ovanliga. Ungarna är flygga efter ungefär sex veckor, och i % av ungkullarna överlever båda ungarna till flygg ålder. Det är ganska vanligt med omhäckningar om det första ruvningsförsöket misslyckas, vilket innebär att ruvande smålommar och icke flygga ungar kan påträffas långt fram på sommaren. Smålommen är en av de mest långlivade svenska fågelarterna: I skotska undersökningar har smålommar återfångats upp till 13 år efter födelseåret, och en svensk smålom innehar det internationella åldersrekordet på 23 år. Under 20-årsperioden var häckningsutfallet i landets södra och mellersta delar lägre än i Norrland, med 0,56-0,64 respektive 0,77-0,87 stora ungar per stationärt eller revirhållande par och år. Skillnaden var bland annat kopplad till en bättre överlevnad bland ungarna i Norrland. I större delen av sitt svenska utbredningsområde har häckningsutfallet försämrats sedan mitten av 1990-talet, och det är tveksamt om ungproduktionen på Sydsvenska Höglandet och i artens svenska kärnområde i Svealand har varit tillräcklig för att kompensera för den årliga dödligheten. Det torde i första hand vara händelser under ruvningen som ligger bakom den negativa trenden, vilket leder till antaganden om en förändrad predationsbild. Smålommen övervintrar nästan uteslutande till havs, och flertalet svenska fåglar har en sydvästlig sträckriktning till övervintringsområden i Skagerack, Kattegatt och Nordsjön, med enstaka återfynd längre söderut. Under vintern är smålommen den vanligaste lommen i västra Europas havsområden. Den verkar övervintra i mer landnära vatten än storlommen, och sällan i områden med över 30 m djup. Koncentrationerna av övervintrande smålommar i södra Östersjön torde i huvudsak avse fåglar med mer östligt belägna häckningsplatser. ArtDatabanken - artfaktablad 2
3 Hot I häckningstjärnarna torde dikning och rensning i utloppet vara ett av de viktigaste hoten. Sänkningen av vattenytan medför att stränder och holmar får kanter eller överhäng som är för branta för att lommen skall kunna ta sig upp till en boplats, och att häckningsöar blir landfasta och lättare tillgängliga för predatorer. Också en dikning, t.ex. för skogsbruksändamål, i närbelägna marker kan påverka vattennivån i smålommens häckningstjärnar, även om inga ingrepp görs vid själva tjärnen eller i utloppet. Den naturliga igenväxningen i småvatten innebär att häckningstjärnar ibland överges för att de helt enkelt blivit för små, och ett ökat nedfall av kväve kan ha medverkat till en ökad igenväxningstakt under senare årtionden. Smålommen är känslig för störningar under ruvningstiden. Om fåglarna lämnar boet vid besök av människor vid tjärnen ökar bland annat risken för att äggen rövas av rävar, korpar, kråkor och andra predatorer. Däremot kan smålommen vänja sig vid regelbundna störningar från trafikerade vägar eller bostäder i närheten. I fiskevattnen har försurning under mitten och slutet av 1900-talet medverkat till utglesade bestånd av bytesfisk. I sydvästra Sverige kunde tillbakagången under mitten på 1900-talet bland annat kopplas till försurningsskador i fiskesjöarna. Eftersom smålommen snävt inriktar sitt födosök mot lax- och mörtartad fisk upp till cirka 20 cm, är den mer sårbar än storlommen för de ekologiska förändringarna i sura vatten. Vidare har förhållandevis höga kvicksilverhalter i uppmätts smålomsägg insamlade i södra och mellersta Sverige. På basis av uppgifter om de vattenkemiska förhållandena i ett urval fiskesjöar har man bedömt att kanske 30 % av dem är sårbara för exponering för kvicksilver som via nederbörd har deponerats på land och därefter urlakats till grund- och ytvatten och samtidigt metylerats. Smålommen är utsatt för en komplicerad hotbild i sina övervintringsområden i marina miljöer. I Nordsjön och Östersjön har stora delar av vinterområdena tagits i anspråk för bl.a. kommersiellt fiske, sjöfart, sandsugning och vindkraftverk; med risk för att lommarna störs och undanträngs från viktiga fiskeområden. Övervintrande smålommar tycks stadigvarande undvika närområdet upptill i varje fall 2 km kring havsbaserade vindkraftverk. Man har bedömt att ungefär 0,5 % av den europeiska vinterpopulationen omkommer i fisknät och att ytterligare upptill 0,1 % till följd av oljeskador. ArtDatabanken - artfaktablad 3
4 Åtgärder Fågelskyddsarbetet för smålommen måste ske i ett landskapsperspektiv som beaktar både häckningstjärnar och fiskesjöar inom ett pendelavstånd på upptill ungefär 10 km. I häckningstjärnarna och omgivande våtmarker är begränsning av dikningar och liknande ingrepp en av de mest effektiva faunavårdsåtgärderna. Vidare bör man undvika utplanteringar av fisk i häckningsvattnen, inte enbart för risken för att smålommen störs, utan också med hänsyn till de allmänt stora naturvårdsvärden som den unika evertebratfaunan i vissa naturligt fisktomma vatten representerar. I fiskevattnen är kalkning viktig, i den mån fiskesjöarna är påverkade av försurning, och smålommens fiskesjöar bör prioriteras vid beslut om fortsatta kalkningsinsatser. Däremot bör man undvika att kalka i smålommens häckningstjärnar, eftersom vi inte vet hur strandvegetation och boplatser påverkas. Det finns en dynamik i smålommens val av häckningstjärnar, där tjärnar kan överges under ett antal år för att sedan återkoloniseras. Det är därför viktigt att bedömningar av smålommens förekomst i ett område görs på ett underlag som omfattar fler år än någon enstaka häckningssäsong. Smålommen tillhör de fågelarter som bedömts vara sårbara för utbyggnaden av vindkraft, i första hand med avseende på farhågor för att lommarnas kanske undviker häckningsplatser i närområdet kring vindkraftverk, men underlaget för mer definitiva bedömningar är litet. Tills vidare gäller rekommendationen att man bör undvika att bygga vindkraftverk inom ett avstånd av 1 km kring häckningsplatserna och i flygstråken mellan häckningstjärnar och fiskevatten. Eftersom vi saknar underlag för säkrare bedömningar om hur lommen kan påverkas är det viktigt att kontrollprogram efter att vindkraftverk har tagits i drift utförs med en konsekvent och transparent metodik, och gärna den som tillämpas inom Projekt Lom, så att man erhåller jämförbara resultat och på sikt ett underlag för bättre riktlinjer. Vi behöver bättre kunskap om anledningarna till att ungproduktionen har försämrats inom huvuddelen av det svenska smålomsbeståndet sedan mitten av 1990-talet; bland annat om en ändrad predationsbild kan ha medverkat. Vi behöver också bättre förståelse om frågor kopplade till exponering för kvicksilver via födointaget; mot bakgrund av att smålommen befinner sig i toppen av en akvatisk näringskedja, i kombination med uppgifter om högt kvicksilverinnehåll i äggen och att många fiskesjöar har bedömts vara sårbara för exponering av kvicksilver. Smålommen är en långlivad art med låg årlig reproduktion, och det kan därför ta lång tid innan en förändring i ungproduktionen kan avläsas som trender i beståndets storlek. Därför behövs både årliga uppföljningar av häckningsutfallet och den övervakning som sker inom Svensk Fågeltaxering. Det vore också värdefullt om de frivilliga och ideella inventeringsinsatser som sedan 1994 samordnats inom Projekt Lom (som sedan 2015 är en arbetsgrupp inom Sveriges Ornitologiska Förening - BirdLife Sverige) kan organiseras mera permanent och långsiktigt. Övrigt NO: Smålom, DK: Rødstrupet lom, FI: Kaakkuri, D: Sterntaucher, GB: Red-throated Diver, Red-throated Loon. Smålommen ingår i Bernkonventionens förteckning över "strängt skyddade djurarter" och bland de "arter för vilka bl.a. särskilda skyddsområden skall upprättas" enligt EU:s fågeldirektiv (rådets direktiv 2009/147/EC). Den är även förtecknad i Bonnkonventionen bilaga II (flyttande arter) samt AEWA (African-Euroasian Waterbird Agreement). Smålommen är fredad enligt jaktförordningen (1987:905). Naturvård Konventioner: Fågeldirektivet, Bernkonventionens bilaga II, Bonnkonventionens bilaga II, AEWA, Typisk art i 3160 Myrsjöar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 7140 Öppna mossar och kärr (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 7310 Aapamyrar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 7320 Palsmyrar (Alpin region (ALP)), Typisk art i 1110 Sandbankar (Atlantisk marin region (MATL) och Baltisk marin region (MBAL)) Fridlysning: Fridlyst enl. 4 Artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen. ArtDatabanken - artfaktablad 4
5 Litteratur BirdLife International Gavia stellata. The IUCN Red List of Threatened Species 2015: e.t a Nedladdad 22 april 2017; [ Dahlén, B. & Eriksson, M.O.G Smålommens Gavia stellata häckningsframgång i artens svenska kärnområde. Ornis Svecica 12: Dahlén, B. & Eriksson, M.O.G Skiljer sig häckningsutfallet mellan ensam- och kolonihäckande smålommar Gavia stellata i artens svenska kärnområde? Ornis Svecica 26: (på engelska, sammanfattning på svenska). Dierscke, V., Exo, K-M., Mendel, B. & Garthe, S Gefärdung von Sterntaucher Gavia stellata und Prachttaucher G. arctica in Brut-, Zug- und Überwinterungsgebieten - eine Übersicht mit Schwerpunkt auf den deutschen Meeresgebiten. Vogelwelt 133: Eriksson, M.O.G Susceptibility to freshwater acidification by two species of loon: Red-throated Loon Gavia stellata and Arctic Loon Gavia arctica. Hydrobiologia 279/280: Eriksson, M.O.G Smålommens Gavia stellata häckningsframgång i relation till vattenkemi och fiskbeståndens sammansättning i olika fiskevatten. Ornis Svecica 16: Eriksson, M.O.G Storlommen och smålommen i Sverige - populationsstatus, hotbild och förvaltning. Sveriges Ornitologiska Förening, Stockholm och Svenska LOM-föreningen/Projekt LOM, Göteborg; tillgänglig via Eriksson, M.O.G Projekt Lom 20 år I: SOF Fågelåret Halmstad. Eriksson, M.O.G., Arvidsson, B.L. & Johansson, I Habitatkaraktärer i häckningssjöar för smålom Gavia stellata i sydvästra Sverige. Vår Fågelvärld 47: Eriksson, M.O.G., Blomqvist, D., Hake, M. & Johansson, O.G Parental feeding in the Red-throated Diver Gavia stellata. Ibis 132: Eriksson, M.O.G. & Lindberg, P Kvicksilverbelastningen hos svenska smålommar Gavia stellata och storlommar Gavia arctica. Ornis Svecica 15: Eriksson, M.O.G. & Paltto, H Vattenkemi och fiskbeståndens sammansättning i storlommens Gavia arctica häckningssjöar, samt en jämförelse med smålommens Gavia stellata fiskesjöar. Ornis Svecica 20: Eriksson, M.O.G. & Sundberg, P The choice of fishing lakes by Red-throated Diver Gavia stellata and Blackthroated Diver G. arctica during the breeding season in South-west Sweden. Bird Study 38: Eriksson, M.O.G. & Åhlund, M Dynamiken i smålommens Gavia stellata val av häckningslokaler - övergivande, ny- och återetableringar. Ornis Svecica 23: Gomersall, C.H Breeding performance of the red-throated diver Gavia stellata in Shetland. Holarctic Ecology 9: Hemmingsson, E. & Eriksson, M.O.G Ringing of Red-throated Diver Gavia stellata and Black-throated Diver Gavia arctica in Sweden. Wetlands International Diver/Loon Specialist Group Newsletter 4: 8-13; tillgänglig via Jonsson, L. & Tysse, T Lommar. Sveriges Ornitologiska Förening, Stockholm (Vår Fågelvärld, suppl. 15). Norberg, R.Å. & Norberg, U.M Take-off, landing, and flight speed during fishing flights of Gavia stellata (Pont.). Ornis Scandinavica 2: Norberg, R.Å. & Norberg, U.M Size of fish carried by flying red-throated divers, Gavia stellata (Pont.), to nearly fledged young in nesting tarn. Ornis Fennica 53: Okill, J.D Natal dispersal and breeding site fidelity of Red-throated Diver Gavia stellata in Shetland. Ringing & Migration 13: Peterson, I.K. Nielsen, R.D. & Mackenzie, M.L Post-construction evaluation of bird abundances and distribution in the Horns Rev 2 offshore wind farm area, 2011 and Rapport utförd på uppdrag av DONG Energy, Aarhus University, DCE - Danish Centre of Environment and Energy Rydell, J., Ottvall, R., Pettersson, S. & Green, M Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss. Uppdaterad syntesrapport Naturvårdsverket Rapport Skyllberg, U., Lessman, J. & Hansson, P Häckningsmiljöns betydelse för häckningsframgången hos havsfiskande smålom Gavia stellata i Västerbotten. Ornis Svecica 9: Zydelis, R., Small, C. & French, G The incidental catch of seabirds in gillnet fisheries: A global overview. Biological Conservation 162: ArtDatabanken - artfaktablad 5
6 Författare Mats Eriksson, Börje Dahlén, Mikael Hake & Peter Lindberg Rev. Mats Eriksson 2005, ArtDatabanken, SLU ArtDatabanken - artfaktablad 6
Smålom. Gavia stellata. Kännetecken. Utbredning och status. Fåglar
Gavia stellata Smålom Fåglar NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) C1 VU EN CR RE Klass: Aves (fåglar), Ordning: Gaviiformes (lomfåglar), Familj: Gaviidae (lommar), Släkte: Gavia, Art: Gavia stellata - smålom
Projekt LOM: Inventeringarna 2003
rojekt LOM: Inventeringarna 2003 Uppdaterad t.o.m. 1 mars 2004 MATS O.G. ERIKSSON 2003 blev det tionde verksamhetsåret för rojekt LOM. rojektet startade som ett gemensamt initiativ från Svenska Naturskyddsföreningen
Projekt LOM: Inventeringarna 2007
Antal rapportörer Projekt LOM: Inventeringarna 27 Uppdaterat t.o.m. 1 februari 27. MATS O.G. ERIKSSON Rapporteringen till Projekt LOM 27 Totalt har 131 personer medverkat med rapporter till Projekt LOM
Storlom. Gavia arctica. Kännetecken. Utbredning och status. Fåglar
Gavia arctica Storlom Fåglar NE NA LC Livskraftig (LC) DD NT VU EN CR RE Klass: Aves (fåglar), Ordning: Gaviiformes (lomfåglar), Familj: Gaviidae (lommar), Släkte: Gavia, Art: Gavia arctica - storlom (Linnaeus,
Gavia arctica Storlom
Gavia arctica Storlom Fåglar LIVSKRAFTIG (LC) Ordn. Gaviiformes, Fam. Gaviidae, Gavia arctica (Linné, 1758). Synonym: Colymbus arcticus Linné, 1758 Kännetecken Storlommen (60 70 cm) väger från drygt 1
Projekt LOM: Inventeringarna 2010
Projekt LOM: Inventeringarna 2010 Uppdaterad t.o.m. 10 mars 2011. MATS O.G. ERIKSSON 2010 blev det 17:e verksamhetsåret inom Projekt LOM. Årets sammanställning är en kortfattad uppdatering, jämfört med
Smålommen i Örebro län Förekomst och häckningsutfall. Rapporten är framtagen i samarbete med BirdLife Sverige, Projekt LOM
Smålommen i Örebro län 2018 Förekomst och häckningsutfall Rapporten är framtagen i samarbete med BirdLife Sverige, Projekt LOM 0 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län
Projekt LOM 20 år
Projekt LOM 20 år - 1994-2013 Uppdaterad t.o.m. 15 februari 2014, rättad 28 oktober 2014. MATS O.G. ERIKSSON 2013 blev den 20 säsongen sedan Projekt LOM startades upp 1994, som ett gemensamt initiativ
Uppdaterad t.o.m. 1 februari 2018 MATS O.G. ERIKSSON
Projekt LOM - uppdaterad information om nivåer och trender i smålommens och storlommens häckningsutfall med hänsyn till inventeringsresultaten för 2017 Uppdaterad t.o.m. 1 februari 2018 MATS O.G. ERIKSSON
foto: mikael arinder/skånska bilder Smålom Gavia stellata. fågelåret 2011
foto: mikael arinder/skånska bilder Smålom Gavia stellata. 44 fågelåret 2011 Projekt Lom 2011 mats o. g. eriksson stora (halvvuxna flygga) ungar per par (häckande par för smålom, stationärt par för storlom).
LOM-hört 35 Hemsida: www.projekt-lom.com
LOM-hört 35 Hemsida: www.projekt-lom.com Årgång 18, oktober 2011 Red: Henrick Blank m fl I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet 1 2. Ingela Spegel-Nääs - LOM-pristagare 2011 2 3. Projekt LOM på Tranans
PM STORLOM OCH SMÅLOM
PM STORLOM OCH SMÅLOM UNDERLAG FÖR VINDKRAFTS- ETABLERING OCH MKB VID RÄVBACKA PÅ UPPDRAG AV WSP GROUP SVERIGE AB 2011-01-28 Text och figurer Naturcentrum AB 2011 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Tel.
Lommar. www.o.lst.se. i Västra Götalands län. Rapport 2007:82
Rapport 2007:82 Lommar i Västra Götalands län www.o.lst.se Lommar i Västra Götalands län Mats O. G. Eriksson PRODUKTION Länsstyrelsen i Västra Götalands län Tel. 03160 50 00 www.o.lst.se DATABEARBETNING
Sammanfattning. Riktlinjer BirdLife Sverige Beslutad:
Riktlinjer BirdLife Sverige Beslutad: 2019-04-07 BirdLife Sveriges riktlinjer för hänsyn till fågellivet i sjöar och vattendrag i samband med tävlingar med (snabba) båtar, vattenskotrar, swimruns och liknande
Projekt Lom 25 år, Översikt av nivåer och trender i storlommens och smålommens häckningsutfall MATS O.G. ERIKSSON
Smålom. Foto: Kristina Eriksson Projekt Lom 25 år, 1994-2018 Översikt av nivåer och trender i storlommens och smålommens häckningsutfall MATS O.G. ERIKSSON 2 Projekt Lom 25 år, 1994-2018 Uppdaterad t.o.m.
Storlommen och smålommen i Sverige populationsstatus, hotbild och förvaltning
Storlommen och smålommen i Sverige populationsstatus, hotbild och förvaltning The Black-throated Diver and Red-throated Diver in Sweden population status, threats and management Mats O. G. Eriksson Rapporten
Innehåll
Markbygden Vind AB Markbygden Etapp 3 - Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län - Inventering av häckande fåglar i våtmarker, sjöar och tjärnar. Denna rapport tjänar som en kunskapssammanställning
Målarberget Kompletterande inventering av sträckande rovfågel och trana 2014
Beställare: VKS Vindkraft Sverige AB Sandra Nordqvist Målarberget Kompletterande inventering av sträckande rovfågel och trana 2014 Rapporten bör citeras som: Storck J. Målarberget, Kompletterande inventering
Storlom. Cecilia Lundgren. en skygg toppredator
Storlom en skygg toppredator Cecilia Lundgren Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Sammandrag
Vindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Vindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun
Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun MAGNUS GELANG Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun.
Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
Komplettering av ansökan gällande Vindpark Grävlingkullarna
memo02.docx 2012-03-2814 UPPDRAG Vindpark Grävlingkullarna UPPDRAGSNUMMER 5468506000 UPPDRAGSLEDARE Gabriella Nilsson UPPRÄTTAD AV Johnny Carlberg, Johan Lidén, David Rocksén DATUM 2015-09-25 Komplettering
LOM-hört 40. I detta nummer: Årgång 21, mars 2014. Hemsida: www.projekt-lom.com
LOM-hört 40 Årgång 21, mars 2014 Hemsida: www.projekt-lom.com Bilden har tagits av Pekka Lehtonen, som ansvarar för och samordnar arbetet för storlommen inom BirdLife Finland. Pekka var också en av arrangörerna
Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Smålommens Gavia stellata häckningsframgång i relation till vattenkemi och fiskbeståndens sammansättning i olika fiskevatten
ORNIS SVECICA 16: 211 231, 2006 Smålommens Gavia stellata häckningsframgång i relation till vattenkemi och fiskbeståndens sammansättning i olika fiskevatten Breeding success of the Red-throated Diver Gavia
PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning
PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning 2014-08-25 Enetjärn Natur AB Bakgrund Inför en planerad vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun har
Sammanställning av fågelinventering vid Gunboröd, Munkedals kommun, inför eventuell vindkraftsetablering
Sammanställning av fågelinventering vid Gunboröd, Munkedals kommun, inför eventuell vindkraftsetablering MAGNUS GELANG Sammanställning av fågelinventering vid Gunboröd, Munkedals kommun, inför eventuell
Vilka sjöar skall betraktas som häckningssjöar för storlom i den fortsatta planeringen?
MK Natur- och miljökonsult HB Mats och Kristina Eriksson Tommeredsvägen 23 437 92 Lindome tel +46 31 94 87 91, mobil 070-609 94 33 e-post: eriksson.tommered@telia.com Organisationsn:r 916833-9324 11 oktober
Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land
Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare
Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Gunnarstenarna SE0110083
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-066076 Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Storspov. Numenius arquata. Kännetecken. Utbredning och status. Fåglar
Numenius arquata Storspov Fåglar NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) A2abcde+3ce+4abcde VU EN CR RE Klass: Aves (fåglar), Ordning: Charadriiformes (vadarfåglar), Familj: Scolopacidae (snäppor), Släkte: Numenius,
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön Ulrik Lötberg Skräntärnan i ett Östersjö perspektiv Sverige 600 par (2014), 12 kolonier + 100 solitära par Finland 890 par (2013), 12 kolonier + 100-125 solitära
Kvicksilverbelastningen hos svenska smålommar Gavia stellata och storlommar Gavia arctica
ORNIS SVECICA 15: 1 12, 2005 Kvicksilverbelastningen hos svenska smålommar Gavia stellata och storlommar Gavia arctica Mercury exposure to Red-throated Divers Gavia stellata and Black-throated Divers Gavia
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF
Yttrande över Vindbruksplan Härryda
Yttrande över Vindbruksplan Härryda Utöver det som skrivs i detta yttrande vill vi också ansluta oss till de av Sveriges ornitologiska förenings framtagna vindkraftspolicy som kommer som bilaga. Vindbruksplanen
LOM-hört 42. Årgång 22, mars Hemsida: I detta nummer: Sommarstämning över smålomsyren. Foto: Inge Rydén.
LOM-hört 42 Årgång 22, mars 2015 Hemsida: www.projekt-lom.com Sommarstämning över smålomsyren. Foto: Inge Rydén. I detta nummer: Ordföranden har ordet LOM-hört som e-post Årsavgiften för 2015 Årets LOM-inventeringar
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
Vattenkemi och fiskbeståndens sammansättning i storlommens Gavia arctica häckningssjöar, samt en jämförelse med smålommens Gavia stellata fiskesjöar
ORNIS SVECICA 20: 3 30, 2010 Vattenkemi och fiskbeståndens sammansättning i storlommens Gavia arctica häckningssjöar, samt en jämförelse med smålommens Gavia stellata fiskesjöar Water chemistry and the
Påverkar kanadagässen Branta canadensis häckningsresultatet för smålom Gavia stellata och storlom G. arctica?
ORNIS SVECICA 10:85 94, 2000 Påverkar kanadagässen Branta canadensis häckningsresultatet för smålom Gavia stellata och storlom G. arctica? MATS O. G. ERIKSSON & PETER LINDBERG Do Canada Geese Branta canadensis
Smalommen Gavia stellata i sydvastra Sverige - bestandsutveckling och hackningsframgang
ORNIS SVECICA 7:1-10,1997 Smalommen Gavia stellata i sydvastra Sverige - bestandsutveckling och hackningsframgang MATS O. G. ERIKSSON & INGEMAR JOHANSSON ----------------------------------- Abstract -----------------------------------
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik 2 Rättskälleläran EU EU-förordningar EU-domstolens praxis EU-direktiv 3 Svenska artskyddsförordningen Fridlysning 4 I fråga om vilda fåglar och
Fåglar 1. Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar. mråden
Fåglar 1 Naturvårdsverket har tagit fram vägledningar för länsstyrelsernas arbete med bevarandeplaner för Natura 2000. Det finns totalt 257 vägledningar uppdelade i olika grupper. Vi har gjort en pdf för
Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft
Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft MAGNUS GELANG Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft. Bilaga
Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
LOM-hört 44. Årgång 22, mars Hemsida: I detta nummer:
LOM-hört 44 Årgång 22, mars 2016 Hemsida: www.projekt-lom.com Flygträning, dagarna innan det är dags för smålomsungen att för alltid lämna den trygga barnkammartjärnen. Foto: Rolf Andersson Tag gärna del
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
LOM-hört 28. Årgång 15, mars Red: Henrick Blank m fl. I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet (s. 1) 2. Årsmötet 2008 (s.
LOM-hört 28 Årgång 15, mars 2008 Red: Henrick Blank m fl I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet (s. 1) 2. Årsmötet 2008 (s. 1) 3. Årsavgiften för 2008 (s. 1) 4. Välkommen till årets LOM-inventeringar
Målarberget Höststräcksinventering Avesta och Norbergs kommuner 2012
Beställare: VKS AB Nadine Jörres Målarberget Höststräcksinventering Avesta och Norbergs kommuner 2012 Rapporten bör citeras som: Storck J. Höststräcksinventering Målarberget, Avesta och Norbergs kommuner
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Miljö- och energidepartementet Dnr Datum Miljöprövningsenheten M2012/00714/Me 2017-12-28 Att. Karin Sparrman 103 33 Stockholm I våras skrev BirdLife Sverige
LOM-hört 41. Årgång 21, november 2014. Hemsida: www.projekt-lom.com
LOM-hört 41 Årgång 21, november 2014 Hemsida: www.projekt-lom.com Nästan vuxen - snart är det dags för det livsavgörande beslutet att för alltid lämna den trygga barnkammartjärnen och erövra smålomsvärlden.
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska
Yttrande över Översiktsplan för vindkraft - Tillägg för Kungsbacka kommun, ÖP06.
Göteborgs Ornitologiska Förening Box 166 421 22 Västra Frölunda Planavdelningen Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Yttrande över Översiktsplan för vindkraft - Tillägg för Kungsbacka kommun, ÖP06. Göteborgs
Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010
Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Mats O.G. Eriksson. MK Natur- och Miljökonsult HB Tel & fax 031-94 87 91, mobil 070-609 94 33 eriksson.tommered@telia.com Vindkraft Fåglar
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
LOM-hört 26. Årgång 14, februari Red: Henrick Blank m fl. I detta nummer: 4. VÄLKOMMEN till årets LOM-inventeringar (s. 2)
LOM-hört 26 Årgång 14, februari 2007 Red: Henrick Blank m fl I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet (s. 1) 2. Årsavgiften för 2007 (s. 2) 3. Årsmötet 2007 (s. 2) 4. VÄLKOMMEN till årets LOM-inventeringar
Lomhört nr 18. april 2003, årg. 10 Red: Peter Lindberg m fl. hemsida: Ordföranden har ordet...
Lomhört nr 18 april 2003, årg. 10 Red: Peter Lindberg m fl. hemsida: http://hem.passagen.se/projekt.lom. Ordföranden har ordet... mycket trevligt och uppskattat arrangemang där lompriset - en fint snidad
I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning av jakttider vid Naturvårdsverkets översyn 2019/2020.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ärendenr: NV-08122-18 Riktlinjer för utformning av jakttider Ramar och principer I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Dokumentation av rödspov
Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar
PM 2016-11-10 1(5) Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar Uppdraget Vid Frostvägen 39 i Alingsås planerar kommunen för bostadsbyggande. Under planarbetet framkom indikationer
LOM-hört 48. Årgång 25, mars Hemsida: I detta nummer:
LOM-hört 48 Årgång 25, mars 2018 Hemsida: http://birdlife.se/sveriges-ornitologiskaforening/fagelskydd/artprojekt/projekt-lom/ Smålomsdrama vid en ångermanländsk smålomstjärn läs hur det gick. Foto: Brita
file:///c /Users/731026-001/Desktop/VB%20Samrådssvar%20vindkraft%20Holmön.txt[2014-10-09 11:56:52]
Från: Daniel Bengtsson [mailto:daniel.bengtsson@birdlife.se] Skickat: den 9 oktober 2014 09:34 Till: samrad@gronaholmon.se Kopia: umea.kommun@umea.se; Länsstyrelsen i Västerbottens län Ämne: Samrådssvar
2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy
2 mars 2009 Till SOF:s regionala föreningar Remiss: SOF:s vindkraftspolicy Här kommer så äntligen ett förslag på SOF:s vindkraftspolicy. Fortfarande återstår en hel del arbete innan policyn är komplett
Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun
Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun En analys av effekterna på fågelfaunan PM 2014-10-08 På uppdrag av HS Kraft AB Uppdragstagare: Naturvårdskonsult Gerell Tomelillavägen 456-72 275
ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
LOM-hört 38 Hemsida: www.projekt-lom.com
LOM-hört 38 Hemsida: www.projekt-lom.com Årgång 20, mars 2013 Red: Henrick Blank m fl I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet 1 2. Årsmötet 2013 2 3. Årsavgiften för 2013 2 4. VÄLKOMMEN till årets LOM-inventeringar
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22
LOM-hört 29. Hemsida: Årgång 15, september Red: Henrick Blank m fl. I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet (s.
LOM-hört 29 Hemsida: www.projekt-lom.com Årgång 15, september 2008 Red: Henrick Blank m fl I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet (s. 1) 2. LOM-seminarium, 18 oktober (s. 2) 3. Årets lominventeringar
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Häckningsmiljöns betydelse för häckningsframgången hos havsfiskande smålom Gavia stellata i Västerbotten
ORNIS SVECICA 9:107 120, 1999 Häckningsmiljöns betydelse för häckningsframgången hos havsfiskande smålom Gavia stellata i Västerbotten ULF SKYLLBERG, JOAKIM LESSMANN & PER HANSSON In Sweden sea-foraging
Vindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
PRESSMEDDELANDE 1 (5)
PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19
Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M
Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska
LOM-Hört. Välkommen till lomföreningen. Projekt LOM '''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
LOM-Hört årgång 8, nr 15, november 2001 (nr 1-13 utgivna under namnet "LOM-Nytt") Red.: Peter Lindberg, tel. 031-773 36 42, fax 031-41 67 29, e-post peter.lindberg@zool.gu.se Mats Eriksson, tel. och fax
LOM-hört 36 Hemsida: www.projekt-lom.com
LOM-hört 36 Hemsida: www.projekt-lom.com Årgång 19, mars 2012 Red: Henrick Blank m fl I detta nummer: 1. Ordföranden har ordet 2 2. Vad gör de och vad säger de? - om lomkommunikation en upplevelse 3 3.
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24
Pelagia Miljökonsult AB
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)
Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning
Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur
Resultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Version 1.0 Utgivningsdatum Förändring
Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-06-08 Förändring Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har Naturvårdsverkets uppdrag att årligen sammanställa länsstyrelsernas resultat från inventeringen av kungsörn.
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum:
Framtiden för skogens arter
Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för
Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen
Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen På Uppdrag av Bergvik Skog AB 2014-04-14 1 Innehåll 1. Sammanfattning och syfte 3 Sida 2. Metod 4-5 3. Resultat 6-7 4. Diskussion 8 5. Referenser
Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö
Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport
Slutversion. Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet
Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet 2 Beställning: Järfälla Hus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande:
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3