FÖRSTUDIE IOT-MARKNADEN DEL 2. Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll

Transkript

1 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll

2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll KUND Svenska stadsnätsföreningen KONSULT WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Mikael Ek VD Stadsnätsföreningen PROJEKT BILAGOR Bilaga 1 Affärskalkyler på IoT scenarier för stadsnäten UPPDRAGSNAMN FÖRSTUDIE IOT-MARKNADEN, del 2 UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Mikael Stenqvist, Patrik Forsström, Anna Bondesson och Sina Haghdoost DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV SSNF IoT råd. GODKÄND AV SSNF IoT råd.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING MÅL OCH SYFTE METODIK 6 2 MARKNADS- OCH KONKURRENTBESKRIVNING AV IOT MARKNADEN SAMMANFATTANDE ANALYS Svartfiberleverantörer Fastnätsoperatörer Telekomoperatörer Systemintegratörer OTT-leverantörer SVARTFIBERLEVERANTÖRER Stokab FASTNÄTSOPERATÖRER St.Erik Kommunikation AB Com Hem IP-Only TELEKOMOPERATÖRER Telia Tele Telenor Netone IoT Sweden (Sigfox) Blink Elsys SYSTEMINTEGRATÖRER Alleato Sensative Indentive Clayster Sigma Tieto CGI Inera Telensa OTT-LEVERANTÖRER Amazon Ikea Fortum Vattenfall Google Home och Google Assistant 46 Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 3

4 2.6.6 Yanzi networks Springworks WATTY 48 3 BUSINESS CASE IOT MARKNADEN FEM SCENARIER FÖR STADSNÄTEN INLEDNING GENERELL AFFÄRSMODELL FÖR IOT MARKNADEN WSP ANTAGEN FÖR AFFÄRSANALYSEN SCENARIE 1 STADSNÄTEN SOM SVARTFIBERLEVERANTÖR Beskrivning av tjänst och funktion Vad ingår i leveransen Målgrupp för tjänsten Ekonomisk analys Riskanalys Time to market Beroenden Framgångsfaktorer SCENARIO 2 - ENKEL BÄRARTJÄNST I EGET STADSNÄT Beskrivning av tjänst och funktion Vad ingår i leveransen Målgrupp för tjänsten Ekonomisk analys Riskanalys Time to market Beroenden Framgångsfaktorer SCENARIO 3 - ENKEL BÄRARTJÄNST PLUS OLICENSIERAD TRÅDLÖST ACCESSNÄT TILL ÄNDUTRUSTNINGAR: Beskrivning av tjänst och funktion Vad ingår i leveransen Målgrupp för tjänsten Ekonomisk analys Riskanalys Time to market Beroenden Framgångsfaktorer SCENARIO 4 - UTÖKAD BÄRARTJÄNST PLUS OLICENSIERAD TRÅDLÖS WAN ACCESS Beskrivning av tjänst och funktion Vad ingår i leveransen Målgrupp för tjänsten Ekonomisk analys Riskanalys Time to market Beroenden 84 Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 4

5 3.7.8 Framgångsfaktorer SCENARIO 5 - LEVERANTÖR AV ÖPPET EKO-SYSTEM AV IOT TJÄNSTER Beskrivning av tjänst och funktion Vad ingår i leveransen Målgrupp för tjänsten Ekonomisk analys Riskanalys Time to market Beroenden Framgångsfaktorer 91 4 INFORMATIONS- OCH DRIFTSÄKERHET 91 5 STADSNÄTSFÖRENINGENS ROLL INLEDNING VAD KAN STADSNÄTSFÖRENINGEN GÖRA FÖR ATT STÖDJA SINA MEDLEMMAR INOM IOT Vara opinionsbildare för stadsnäten på IoT marknaden Sprida kunskapen om IoT till föreningens medlemmar Öka kvaliteten och standardisering kring stadsnätens IoT erbjudande Ta fram avtal och verktyg kring IoT för att förenkla för Stadsnätsföreningen: medlemmar Öka samarbeten mellan stadsnäten HANDLINGSPLAN 96 6 REKOMMENDATIONER OCH NÄSTA STEG 97 7 FÖRKORTNINGAR 98 Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 5

6 1 INLEDNING The Internet of Things (IoT) spås kunna revolutionera alla möjliga typer av tjänster, produkter och samhällsfunktioner som vi använder dagligen. Tekniken har potential att möjliggöra smartare lösningar, en effektivare styrning av resurser och kan göra livet lättare för samhällets invånare, kommuner och företag. IoT innebär att det finns sensorer som är kopplade till objekt eller maskiner. Enheterna kan övervakas och styras genom att sensorerna kopplas upp till datasystem genom trådlösa eller fasta nätverk 1. Nätverkets smarta enheter, sensorer genererar data som används för analys och styrning. Konceptet har potential att appliceras inom en mängd olika sektorer som till exempel smarta städer, smarta hem, transport, industri, sjukvård, försäljning, kontor och byggarbetsplatser. IoT kan transformera dagens affärsprocesser men också ge möjlighet för nya affärsmodeller att växa fram. Tekniken förutspås kunna möjliggöra ett ekonomiskt värde på över 10 trillioner dollar fram till år MÅL OCH SYFTE Svenska Stadsnätsföreningen är en intresseorganisation för Sveriges stadsnät och verkar därigenom för utveckling av stadsnäten i Sverige. För att kunna göra det behöver Stadsnätsföreningen:s styrelse förstå vad Internet of Things innebär och hur det uppkopplade samhället påverkar stadsnäten och dess medlemmar. WSP Sverige AB (WSP) har fått uppdraget av Stadsnätsföreningen att titta på affärsmodeller för stadsnäten på IoT marknaden vilket är en fortsättning på ett tidigare förstudie som WSP avslutade sommaren 2017 som var mer fokuserad på de tekniska förutsättningarna. Det tidigare uppdraget var då att att beskriva IoT marknaden, dess tekniska funktion och beståndsdelar samt hur stadsnäten skall förhålla sig till digitaliseringen och den nya marknaden som växer fram. 1.2 METODIK WSP har genomfört en omfattande insamling och sammanställning av sekundärdata (skrivbordsundersökning) från tillgängliga och relevanta studier och rapporter som relaterar till IoT. WSP har vidare kompletterat detta med primärdata i form av intervjuer med ett antal företag för att förstå marknadens aktörer och vilka tjänster eller produkter de har att erbjuda samt vilka olika roller man vill ta och vilka marknadsområden man riktar sig till. Under intervjuerna har följande frågor diskuterats som exempelvis tjänsteinnehåll, utvecklingen på marknaden, affärs- och betalningsmodeller etc. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 6

7 Följande företag, kommuner och organisationer har deltagit i gjorda intervjuer: Stokab (Svartfiberleverantör) Com Hem (Fastnätoperatör) S:T Erik Kommunikation AB (Fastnätoperatör) Blink Services AB (Telekomoperatör LoRa) Clayster AB (Systemintegratör) IoT Sweden AB (Telekomoperatör Sigfox) Sensative AB (Systemintegratör) Tele2 IoT (Telekomoperatör) Öresundskraft AB (Fastnätoperatör) Elsys AB (Telekomoperatör LoRa) Fältcom AB (a Telia company) Loriot AG (LoRa server leverantör) Telenorconnexion (Telekomoperatör) Watty (OTT-leverantör) Avstämningsmöten har skett löpande med beställaren och WSP har även genomfört en presentation med efterföljande workshop vid Stadsnätsföreningens utökade styrelsemöte där deltagarnas kommentarer och funderingar sedan har arbetats in i förstudien. Förstudien är resultatet av ovanstående datainsamling och diskussioner i kombination med WSP:s erfarenheter inom området och förståelse för de svenska stadsnätens verksamhet och affär. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 7

8 2 MARKNADS- OCH KONKURRENTBESKRIVNING AV IOT MARKNADEN Den smarta staden är en stad som använder informations- och kommunikationsteknologier (till exempel IoT) för att bättre hantera stadens utmaningar. Definitionerna av den smarta staden och relaterade utvärderingsmodeller är många (exempelvis genom International Telecomunications Union on Smart Sustainable Cities 2 och European Smart Cities 3 ) och är fortfarande i en utvecklingsfas. För Stadsnätsföreningen och denna rapport har behovet av IoT i den smarta staden eller samhället kategoriserats i nedanstående samhällsfunktioner (Figur 1). Utöver dessa sektorer finns beröringar kring IoT marknaden även inom industri och jordbruk, vilka inte behandlas i denna rapport. Figur 1 Kategorisering av den smarta stadens olika samhällsfunktioner. Marknadsbeskrivningen har som syfte att beskriva andra aktörer på marknaden än stadsnäten, avseende vilka tjänster och vilken del av det tekniska systemet (Figur 2 nedan) de levererar inom olika samhällsfunktioner, vilka kunderna är, hur affären generellt ser ut samt parter involverade i leveransen och hur betalningsflöden ser ut. 2 International Telecommunications Union (ITU) official website [Online]. T/ssc/Pages/default.aspx 3 Vienna University of Technology European smart cities [online]. : TU Wien. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 8

9 Figur 2 IoT tjänstens tekniska byggstenar. Aktörerna har i denna marknadsbeskrivning delats in: Svartfiberleverantörer Telekomoperatörer (mobiloperatörer, M2M, virtuella operatörer) Fastnätsoperatörer (koax, fiber, DSL) Systemintegratörer OTT-leverantörer I kapitel 2.1 ges en sammanfattande analys av respektive konkurrentgrupp, följt av exemplifierande beskrivningar av specifika aktörer inom vardera marknadsgruppen i kapitel kapitel SAMMANFATTANDE ANALYS En sammanfattande analys av vilka tekniska funktioner och tjänster respektive konkurentgrupp generellt erbjuder illustreras i Figur 5 - Figur 6 och Figur 10 - Figur 12 där; kunderna är indelade i kommun (socialkontoret, gata och park, skola, traffik, trygghet, etc.), tjänsteleverantörer (e-hälsa, smarta hemmet, etc.), infrastrukturägare (telekomoperatörer, trafikverket, vatten och avlopp/el/fjärrvärme, etc.), fastighetsägare, molntjänster (XaaS, MS Office 365, datalagring, etc.) och big data (app-utvecklare, tjänsteleverantörer, etc.). tjänster och applikationer inom de olika samhällsfunktionerna exemplifieras plattformsfunktioner, transporttjänster och accessnät är gemensamma över olika samhällsfunktioner sensorer och ändutrustning har kategoriserats i ett antal olika typer av gateways samt sensorer och uppkopplade saker. Hur aktiva de olika konkurrentgrupperna är inom olika samhällsfunktioner tydliggörs genom ett spindeldiagram för respektive konkurrentgrupp (Figur 3 - Figur 4 och Figur 7 - Figur 9) där aktiviteten har graderats från: 1 - aktörerna har ingen strategi eller riktad affär mot samhällssektorn 2 - någon aktör har börjat fundera runt affärer inom denna samhällssektor, piloter och testprojekt utförs 3 - aktörerna utforskar aktivt området och några aktörer har utvecklat riktade affärer inom denna samhällssektor 4 - de flesta aktörer har etablerade affärer inom denna samhällssektor Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 9

10 2.1.1 Svartfiberleverantörer Vår definition av svartfiberleverantör är en lokal- regional- eller nationell operatör som levererar svartfibertjänster från punkt A till punkt B. Exempel på aktörer här är stadsnäten och Skanova. Svartfibernät är en väldigt viktig basinfrastruktur för utveckling av IoT-tjänster och smarta städer. Svartfiberleverantörerna har fram till i dag inte haft ett riktat erbjudande mot IoT-marknaden. Förenklat har de IoT-lösningar som hitills använts antingen varit uppkopplade i en fastighet och då använt befintlig bredbandslösningar, alternativt har IoT lösningen varit uppkopplad till licensierade mobilnät och använt befintliga fiberanslutningar till master. Dock har Stockholm stad börjat kravställa på fler fiber per bostad för att garantera tillräcklig kapacitet för samhällstjänster (vilket beskrivs i casestudierna av Stokab och St: Erik Kommunikation) och nya behov av uppkopplad samhällsinfrastruktur kommer driva utvecklingen av alternativa uppkopplingspunkter. Svartfiberleverantörer har kompetens och resurser inom en begränsad del av de tekniska byggstenarna för IoT-leveransen. De levererar generellt endast den fysiska transporttjänsten utan att bli involverad i andra delar av kjedian så som den digitala plattformen. Svartfiber hyrs ut till aktörer som levererar konnektivitiet eller IoT-tjänster exempelvis teleoperatörer, systemintegratörer och datacenter. Ett undantag från denna generella bild är Stokabs och St:Erik Kommunikations riktade erbjudande inom smarta städer vilket innehåller speciellt utvecklade IoT noder för olika tjänster (beskrivet i kapitel 2.2.1). Det är detta erbjudande som legat till grund för utvärderingen i Figur 5. Figur 3 Uppskattad aktivitet hos svartfiberleverantörerna inom respektive samhällsfunktion. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 10

11 2.1.2 Fastnätsoperatörer Vår defintion av fastnätsoperatör är en leverantör av ett kapacitetsnät i form av Ethernet eller GPON lokalt- regionalt eller nationellt över ett fiber- DSL eller koaxialkabelnät. Exempel på aktörer här är stadsnät, Com Hem, IP-Only, Telia och Telenor. I sin befintliga infrastruktur och tjänsteportfölj kan fastnätoperatörer leverera olika IoT tjänster. De erbjuder idag både sin traditionella konnektivitetstjänst och som bärare av olika lösningar för IoT marknaden. Fastnätsoperatörernas riktar sig oftast mot sina traditionella målgrupper med IoT tjänster dvs. privatpersoner, företag, fastighetsägare, etc. men har även erbjudanden mot IoT-tjänstleverantörer och systemintegratörer där fastnätsoperatören agerar underleverantör eller ibland partner. Fastnätsoperatörerna erbjuder på liknande sätt som sin traditionella affär konnektivitet på platser där deras kunder kan ansluta sig till nätet. Det kan exempelvis vara en tjänst för digitala lås eller en LoRa gateway som behöver uppkoppling till internet. Fastnätsoperatörerna erbjuder även utvecklade tjänster så som ökad SLA (för leverans av exempelvis välfärdstjänster) och fastighets/boende applikationer inom smarta hem. Figur 4 Uppskattad aktivitet hos fastnätsoperatörerna inom respektive samhällsfunktion. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 11

12 Figur 5 Sammanfattande beskrivning av tjänster och tekniska funktioner hos svartfiberleverantörer (basserat på utvecklingen inom Stokab).

13 Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 13 FÖRSTUDIE IOT-MARKNADEN DEL 2 Figur 6 Sammanfattande beskrivning av tjänster och tekniska funktioner hos fastnätsoperatörer.

14 2.1.3 Telekomoperatörer I denna rapport är telekomoperatören detsamma som nationella mobiloperatör samt även de nationella operatörer som erbjuder LoRa och Sigfox nationellt. Exempel på aktörer här är Telia, Telenor, Tele2, Blink, IoT Sweden. Telekomoperatörerna kan erbjuda nationell täckning när de har ett fullt utbyggt IoT erbjudande vilket de inte har idag. Telekomoperatörerna har även en drift och service organisation och verktyg för att kunna leverera en komplett IoT-lösning. Även telekomoperatörerna samarbetar med olika leverantörer av digitala plattformar, applikationer och ändutrustning för att komplettera sin IoT portfölj och erbjuda helhetslösningar inom IoT. Telekomoperatörerna erbjuder exempelvis uppkoppling (med SIM-kort eller E-SIM i ändutrustningen), mobilitet och roaming för nationella och internationella lösningar, styrning och hantering av IoTenheter, datalagring, AI och data-analys. Vissa aktörer, exempelvis Tele2 och H3G (3), har satsat främst på mobila nät och andra, exempelvis Telia och Telenor, levererar främst genom sitt befintliga fasta nät. Net1 erbjuder exempelvis täckning i Sverige för blåjus och räddningstjänst över 450 Mhz vilken även möjliggör olika typer av IoT tjänster. Telekomoperatörernas huvudfokus för accessnät är licenserade mobilnät (5G och NB IoT), men vissa operatörer erbjuder även Wi-Fi-tjänster som komplement till mobilnätet och utforskar olisenserade lösningar som LoRaWAN. Exempelvis har Tele2 pilot-testat ett LoRa-nät i Göteborg och Telenor ett LoRa-nät i Oslo. Beroende på lösningen kan målgrupp och kunder variera från privatperson till kommun, tjänsteleverantörer, infrastrukturägare, fastighetsägare, molntjänster och big data. Figur 7 Uppskattad aktivitet hos telekomoperatörerna inom respektive samhällsfunktion.

15 2.1.4 Systemintegratörer Med systemintegratörer menar vi leverantörer som kan leverera en helhetslösning av IoT-tjänster till en eller flera marknader, som t.ex för den smarta staden eller inom välfärdssektorn genom att integrera andra aktörers lösningar och nätverk. Exempel på systemintegratörer är Clayster, Inera, Tieto, Sensitive. Systemintegratörerna levererar mer eller mindre skräddarsydda IoT lösningar efter kundens behov. De är ofta aktiva i och utvecklar olika anpassade lösningar. Systemintegratörerna tillhandahåller kundanpassade molntjänster, plattformar och applikationer samt i vissa fall även sensorer och ändutrustning. Lösningarna bygger ofta på tillgänglig teknik och etablerade standarder för att möjliggöra integrering av andra system och produkter. Systemintegratörerna har en bred kundbas mot olika underleverantörer samt tjänsteleverantörer inom olika branscher. Systemintegratörerna går mer och mer mot att sälja sina lösningar as-a-service. Den aktör som skiljer sig från övriga systemintegratörer i fallstudierna är Inera där fokus ligger mer på att leverera standarder och etablera samarbeten för att dess medlemmar (kommuner och landsting) ska kunna driva utvecklingen av kompatibla system i offentlig sektor. Figur 8 Uppskattad aktivitet hos systemintegratörerna inom respektive samhällsfunktion. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 15

16 2.1.5 OTT-leverantörer En OTT-leverantör (Over The Top) har vi definierat som en aktör som inte äger något eget transporteller accessnät för leverans av sina IoT tjänster utan är beroende av det finns en internetaccessförbindelse som de kan använda för att distribuera sina tjänster. Exempel på OTTleverantörer är Amazon, Vattenfall, Fortum, Apple, Ikea, Google, De OTT-leverantörer som inkluderats i denna studie levererar tjänster inom smarta fastigheter och hem (belysning, övervakning, etc.) samt för konsumentmarknaden (livsstil och underhållning). De erbjuder ofta sina kunder en helhetslösning för att adressera ett specifikt behov, exempelvis smart styrning av olika funktioner i hemmet eller social interaktion. OTT-leverantörerna i denna studie kan delas in i två grupper; de med sin bas i teknisk utveckling och de med sin bas i andra tjänste- eller produktleveranser (energi, möbler, etc.). De traditionellt mer tekniska bolagen levererar en större del av de tekniska IoT funktionerna själva, ofta med utgångspunkt i en molntjänst, hårdvara i form av konsumentprodukter samt innovativa applikationer och Artificiell Intelligens. Dessa aktörer erbjuder även i många fall en marknadsplats, mjukvara, öppna APIer och hårdvara för utvecklare att bygga egna applikationer. Aktörerna med bas i andra sektorer erbjuder generellt en applikation för att styra dedikerad hårdvara där graden av egenutveckling av applikation, plattform och molntjänst varierar. OTT-everantörerna i denna studie riktar sig främst till privatpersoner och fastighetsägare samt i vissa fall även till tjänsteleverantörer och aktörer som använder öppen data. Kunden köper generellt hårdvaran som produkt och får applikationen gratis eller integrerad. Vattenfall visar ett exempel där fastighetsägare kan köpa helhetsstjänster för fastighetsautomation som en tjänst. OTT-leverantörernas kunder förutsätter interoperabilitet mellan olika leverantörers produkter och tjänster, varför partnerskapen är många och de olika tjänsterna mer och mer vävs ihop. Figur 9 Uppskattad aktivitet hos OTT-leverantörerna inom respektive samhällsfunktion. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 16

17 Figur 10 Sammanfattande beskrivning av tjänster och tekniska funktioner hos telekomoperatörer.

18 Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 18 FÖRSTUDIE IOT-MARKNADEN DEL 2 Figur 11 Sammanfattande beskrivning av tjänster och tekniska funktioner hos systemintegratörer.

19 Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 19 FÖRSTUDIE IOT-MARKNADEN DEL 2 Figur 12 Sammanfattande beskrivning av tjänster och tekniska funktioner hos OTT-leverantörer.

20 2.2 SVARTFIBERLEVERANTÖRER Nedan beskrivs IoT affären från Stokab och delvis hur andra stadsnät tänker generellt. Skanova som också blivit kontaktade har i dagsläget inga specifika IoT tjänster på svartfibernivå Stokab Normalt har inte svartfiberleverantörer riktade erbjudanden till IoT-marknaden men nedan beskrivning visar på nya möjligheter. Nedan beskrivs Stokab:s smart-stad-satsning, vilken levereras tillsammans med St:Erik Kommunikation (ytterligare beskriven som aktörer under 3.3.1) Tjänster/funktioner och teknisk lösning Stokabs pågående utvecklingsarbete kring IoT och Smart stad har sin grund i Stockholms Stads strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad parallellt med en önskan att dimensionera utbyggnad av fibernätet inför kommande generations mobilnät. Strategin för Stockholm som smart och uppkopplad stad slår fast att den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling och öppen data, integrerade plattformar, sensorer och annan teknik. Strategin slår vidare fast att det är genom att samverka och dela allt från infrastruktur, plattformar och data som stadens olika verksamheter kan nå framgång och på allvar dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Detta har sin grund i vetskapen att det kommer att bli alltför kostsamt för de olika verksamheterna att isolerat införa nödvändiga delar. Att delad infrastruktur, exempelvis i form av nyttjande av samma fibernät, är kostnadseffektivt är ingenting nytt för Stockholms Stad men genom att verksamheter även samverkar när det gäller exempelvis insamling och lagring av data, så att data enkelt kan delas och nyttjas mellan flera verksamheter, möjliggörs en mycket kostnadseffektiv lösning. För Stokab som leverantör av svartfiber innebär detta ett fokus på att möta morgondagens behov av fiberförbindelser, både ett ökat behov i fastigheter men även ett utvecklingsarbete för att förstå var efterfrågan på fiberförbindelser i gaturummet kommer att uppstå och hur denna efterfrågan kan mötas på bästa sätt. Då Stokabs uppgift är att tillhandahålla svartfiberförbindelser till alla aktörer på marknaden, både dagens och morgondagens aktörer, betyder det att Stokab har att ta hänsyn till både stadens interna behov av fiberförbindelser och även kommande efterfrågan från övriga marknaden. I de olika utvecklingsprojekt som pågår försöker därför Stokab dimensionera framtidens svartfibernät för hela marknadens efterfrågan på en stor mängd fysiska platser. I projekten som pågår utreds möjligheterna att avlämna fiberförbindelser i en mängd olika stadsmöbler. Detta utifrån insikten att det redan idag finns många befintliga installationer som upptar plats i gaturummet och som eventuellt skulle vara lämpliga att nyttja även för andra syften i en framtid. I Kista har Stokab etablerat ett femtontal fysiska överlämningsplatser i gaturummet inom ramen för projektet Urban ICT Arena. I testbädden bedrivs test och utveckling av smarta staden infrastruktur med bl.a. smarta belysningsstolpar. För närvarande handlar testerna mycket om att lära sig nya inkopplingstekniker för stadsmöbler som är en helt annan miljö som ställer andra krav än skyddade nodutrymmen inne i fastigheter. Trots att Stokab endast tillhandahåller passiv infrastruktur i form av svartfiber pågår det också arbete med att utreda hur kommande aktiva komponenter i gaturummet på bästa sätt ska kunna strömförsörjas. Trots att en del sensorer och annan utrustning kommer att drivas med hjälp av solceller och batterier är bedömningen att viss utrustning kommer att behöva vara strömförsörjd med 48 alternativt 230 volt. Det ligger inte inom Stokabs uppdrag att upplåta elektricitet, men frågan om hur detta lämpligast löses är av intresse för bolaget då enkom en svartfiberförbindelse avlämnad i gaturummet kommer att ha begränsad nytta om det som fiberförbindelsen avser att betjäna är beroende av tillgång till el. I detta arbete utreds också hur tillgång till avbrottsfri kraft skulle kunna ske.

21 Stokab som svartfiberleverantör ser en stark utveckling av fiberanslutningar utomhus till strategiska avlämningspunker i stadsmiljö. Att just fiber behövs och inte radio-wan är dels en fråga om robusta förbindelser men även för att vissa IoT-tjänster kräver mycket korta svartider (delay), vilket endast fiber kan erbjuda. Ytterligare ett skäl som framhålls är att kommunens förvaltningar vill bygga säkra nät utan beroende av Internet, dvs. Intranät-of-Things. Stadsmöblerna behöver anpassningar för att rymma den nya tekniken såsom nya mini-inkopplingsutrymmen och i vissa fall även ny design av hela möbeln. Exempelvis pågår ett designprojekt i Stockholm för att anpassa busskurer. Stadsmöblerna står vanligtvis på kommunal mark och därför är det viktigt att staden som markägare förstår vikten av dessa strategiska stadsmöbler och inte säljer bort den möjligheten genom exempelvis upplåta mark till reklamoperatörer utan att väga in framtida smart stadlösningar. Nedan uppräknade stadsmöbler förväntas att få fiberuppkoppling inklusive någon form av strömmatning: 1. Väderskydd (typ busskurer) - dessa kan ha många funktioner såsom trafikinformation, reklam, varningsmeddelande, larm, inplacering av mobila radiomaster mm. Sammantaget kräver tjänsterna hög bandbredd och trafikseparation. 2. Trafikstyrningsskåp - innehåller teknik för att styra trafikljus. 3. Belysningscentraler - skåp som innehåller teknik för att mata och styra utomhusbelysning/gator etc. 4. Reklamvitriner för utomhusreklam dessa kan utgöra inplacering av exempelvi LPWAN Stokab har bedömt att ovan stadsmöbler rimligen inte har behov av redundanta fiberförbindelser Roller och betalningsflöden Inom ramen för pågående utvecklingsprojekt pågår även arbete med att ta fram framtida affärsmodell och eventuell utveckling av nya svartfiberprodukter. Arbetet pågår för fullt och det finns därför inte färdiga förslag framtagna. Klart är dock att Stokab, precis som idag, även vad det gäller IoT, smart stad och 5G kommer att tillämpa likvärdiga villkor och transparent prissättning. Framtida målgrupper för denna typ av svartfiberförbindelser är accessleverantörer, teleoperatörer, tjänsteleverantörer samt aktörer så som SL, Trafikverket och kommunen (ex trafikstyrning, belysningsstyrning). Stokab tecknar uthyrningsavtal av svartfiber med dessa kunder. På kostnadssidan tecknar svartfiberleverantören avtal med markägare avseende markhyra samt med stadsmöbelägare gällande inplacering av en tekniknod. 2.3 FASTNÄTSOPERATÖRER Nedan beskrivs IoT relaterade aktiviteter och tjänster hos St.Erik Kommunikation, Com Hem och IP- Only St.Erik Kommunikation AB S:t Erik kommunikation AB är ett helägt dotterbolag till Stokab. På uppdrag av Stockholms stad ansvarar S:t Erik Kommunikation för att handla upp, administrera och utveckla kommunkoncernens Stockholm stads interna samlade kommunikationsnät. Nätet är exklusivt för Stockholms stads förvaltningar och helägda bolag och avsett för såväl administration som de mer publika behoven skola, barnomsorg, fritid och kultur. Syftet är att säkerställa att stadens kommunikationsnät är effektivt och sammanhållet. Totalt knyts verksamheter på cirka adresser över hela staden ihop. Till nätet är runt medarbetare och cirka elever i Stockholms stad uppkopplade. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 21

22 S:t Erik Kommunikation ansvarar således inte för transport av digitala tjänster för externa operatörer eller tjänsteleverantörer utan är till endast för Stockholm stad Tjänster/funktioner och teknisk lösning St. Erik Kom erbjuder hittills endast fasta kapacitetstjänster och kan erbjuda portar för IoT-gateways att ansluta sig emot. Det pågår tester med både LoRa-nät och 6LoWPAN och staden tror att båda infrastrukturerna ska kunna erbjudas. Det är St: Erik Kommunikation som driver både det fasta aktiva nätet samt den nya trådlösa WAN accessen Roller och betalningsflöden St. Erik kommunikation driver kommunikationsnätet för stadens förvaltningar och bolag men har inga tjänster för den kommersiella marknaden eller för kommersiella operatörer. St:Erik Kommunikation, tar betalt av den förvaltning i staden som beställt anslutningen. St:Erik Kommunikation erbjuder bara transporttjänster till den egna stadens bolag och förvaltningar och driver ej kommersiella tjänster. Skulle en privat aktör erbjuda exempelvis välfärdstjänster går dessa tjänster via den vanliga svartfibern och affären görs upp med operatören av fibern Com Hem Com Hem har omkring 1200 anställda och huvudkontor i Stockholm. De levererar tjänster över hela Sverige Tjänster/funktioner och teknisk lösning Comhem erbjuder idag fastighetsägare en rad tjänster inom fastighetsautomation indelat i besparingstjänster (kontroll, styrning, optimering och individuell debitering av el, värme och vatten), trygghetstjänster (larm och övervakning för exempelvis inbrott, brand och vattenläckage) och nyttortjänster (tvättstugebokning, nyckelfria lås, styrning av belysning, ventilation, sophämtning och uppladdning av bilen). Under hösten 2017 skrev Comhem på ett samabetsavtal med tjänsteplattfomsleverantören TMPL om exklusivitet avseende tjänster till fastighetsägarsegmentet. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 22

23 Figur 13 TMPLs mobilapplikation och exemplifierande exempel på erbjudna tjänster. Källa: TMPLs officiella webbsida. Tillsammans kommer Com Hem och TMPL erbjuda boende, verksamheter och fastighetsägare en gemensam plattform för leverans av tjänster inom smarta hem och social interaktion och kommunikation mellan boende och fastighetsägare 4. I TMPLs social medie mobilapplikation (Error! Reference source not found.) kan parterna hantera gemensamma dokument, boende styra sitt smarta hem, låsa och låsa upp dörrar, kontrolera sin energi- och vattenförbrukning samt samverka med sina grannar, beställa varor och tjänster från lokala verksamheter och felanmäla problem i fastigheten. Com Hem är den aktör som paketerar och säljer TMPL tjänsten; de skriver avtal med fastighetsägaren och TMPL, koordinerar kontrakt med underleverantörer, samarbetspartners och tjänste- och hårdvaruleverantörer (exempelvis Cosify inom smarta hem) samt sköter mjukvaruintegrationen. Utöver detta så erbjuder Com Hem redan bostadsrättsföreningar, villasamfälligheter, stadsnät etc. tillgång till tjänster från leverantörer av välfärdstjänster (Vital Integration, Aperir, Sfty för exempelvis nattvakt, videolänk med läkare, pulsmätare mm) och smarta hem genom kommunikationsoperatören itux Communication. Com Hems roll i denna leverans är endast den traditionella fasta internetanslutningen, itux har packeterat och levererar tjänsten over-the-top. Genom sälj- och marknadsbolaget Fibertjänst planerar Com Hem även att starta ett bolag som hjälper vård- och omsorgstjänstebolag med fibertjänster. Detta troligtvis genom ett joint-venture där en plattform som hjälper tjänstebolag och entreprenörer att komma ut till stadsnäten utvecklas. Lansering av tjänsten gentemot kund är (enligt Telekomnyheterna, ) plannerad till första kvartalet 2018 men det är oklart hur tjänsten kommer att se ut Roller och betalningsflöden Com Hems smarta hem tjänster utgår från fastigheten och erbjuds idag främst fastighetsägare och bostadsrättsföreningar, med fastighetsägare och boende som slutkund. Fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen ingår avtal med Com Hem och TMPL 5 och betalar en anslutningsavgift samt en månadsavgift. Fastighetsägare, hyresvärdar eller fastighetsutvecklare som Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 23

24 vill anpassa plattformen till sina behov eller ha en egen licens betalar en anpassningsavgift samt en månadsavgift för varje ansluten lägenhet. Appen är sedan gratis att ladda ner och använda för boende i en ansluten fastighet IP-Only IP-Only startade 1999 och har idag omkring 300 anställda och huvudkontor i Uppsala. IP-Only äger och driver ett rikstäckande fibernät samt ett antal stadsnät Tjänster/funktioner och teknisk lösning Inom konceptet Smart Fiberstad erbjuder IP-Only tjänster inom välfärdsnät och Wi-Fi (för publika surfzoner i kommuner, för inomhustäckning hos fastighetsägare och företag och för tillfälliga event) samt pilottestar med LoRa-nät 6. Tjänsten välfärdsnät består av en säker kapacitetsförbindelse, separat från det öppna internet, fram till en dedikerad välfärdsport i hemmet. IP-Only tillhandahåller även molnbaserad serverkapacitet till tjänsteleverantörer av IoT tjänster. Exempel på pågående partnerskap och utvecklingsprojekt som IP-Only har inom IoT inkluderar: Utveckling av en säker innovationsplattform för distribution av digitala välfärdstjänster från olika leverantörer tillsammans med Öresundskraft. Plattformen är tillgänglig i Region Skåne. Installation av sitt första LoRa-nät i Uppsala under 2016 och pilottester av olika sensorer tillsammans med kommunen. Ett stadstäckande Wi-Fi som levereras i samarbete med Uppsala Citysamverkan, IP Onlys Stadsnät i Uppsala och ett antal fastighetsägare. Inkludering av nätverksstöd för M2M och IoT-enheter i fibertjänsten till Reitan Convenience Sweden ABs 490 Pressbyrån och 7-eleven butiker (som en del av helhetslösning med WAN, LAN, internet och säkerhetslösningar) Roller och betalningsflöden IP-Onlys målgrupper inkluderar kommuner, företag och affärsverksamhet samt fastighetsägare. När en kommun vill etablera välfärdstjänster i ett fastighetsbestånd beställer de själva välfärdstjänsten från en leverantör och sen en säker kapacitetsförbindelse från IP-Only. Nätverksstöd för M2M och IoT-enheter levereras som en del av en helhetslösning där man är återförsäljare av IoT tjänster och själv levererar WAN, LAN, internet och säkerhetslösningar. Hur affären ser ut för Wi-Fi, och LoRa är inte utvecklat. 2.4 TELEKOMOPERATÖRER Nedan beskrivs IoT relaterade aktiviteter och affärer hos Telia, Tele2, Telenor, Netone, Teracom, IoT Sweden, Blink och Elsys Telia Tjänster/funktioner och teknisk lösning Telia erbjuder riktade IoT tjänster inom transport och fordon, M2M för företag, monitorering och styrning av uppkopplade enheter och VPN/APN. 6 Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 24

25 Inom transport och fordon handlar det om en IoT-lösning för smart kollektivtraffik (vilken levereras i samarbete med Fältcom) och Telia Sense (Figur 14) som erbjuder ekosystemtjänster för fordon, exempelvis Wi-Fi och körjournal, vilka levereras via Sense mobilapplikation. Figur 14 Telia Sense ekosystem. Källa: Telias officiella webbsida. M2M (in a box) erbjuder företag ett sensorpaket för en fast månadskostnad för att läsa av position, rörelse och klimat i realtid. Tjänsten säljs till varierande kunder, från bygg- och fastighetsbolag till återförsäljareföretag. Kunderna kommer åt datan via en webbportal och kan kontrollera olika flöden i realtid. Tjänsten levereras via mobil Internetanslutning och Telia erbjuder support till tjänsten dygnet runt samt kundanpassning av portalen. Telia levererar dessa tjänster som en helhetslösning inkluderande hela det tekniska systemet från ändutrustning till nätfunktion och uppkoppling, digital plattform, OSS och applikationer. Mer specifikt levereras ändutrustning o med SIM-kort (eller E-SIM) för identifering i enheten. o som använder licenserade trådlösa nät till/från accessnätet (2G/3G/4G, NB IoT, EC- GSM etc.) o som i Telia Sense är en enhet som kopplas till fordons OBD (On-Board Diagnostics) system. o som i samarbetet med Fältcom är en avancerad enhet som kopplas till OBD i fordon och lastbilar, kommunsierar via CAN-bus med fordonsdatorn och överför data till en molnbaserad server via FMS (Fleet Management System) standard. nätfunktion via Telias fasta och mobila nät (2G/3G/4G och 5G i framtiden) plattformstjänster för uppkoppling och hantering av enheterna med OSS, BSS och drifttjänster egenutvecklade och av partners utvecklade applikationer för användare. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 25

26 Roller och betalningsflöden Telias kundbas för dessa IoT-tjänster inkluderar privatpersoner, företag och offentliga sektorer, tillverkningsindustrin, kommun, fastighetsägare, tjänsteleverantörer, infrastrukturägare, molntjänster och dataanalytiker. Telia skriver kontrakt med kund. För privata kunder säljs tjänsterna generellt med en startavgift eller/samt en löpande månadsavgift. Exempelvis är den fasta månadskostnaden för en M2M uppkoppling 79 kr per mån och startavgiften för Telia Sense 1196 kr Tele2 Tele2 har inte utvecklat IoT-tjänster riktade mot någon specifik sektor utan fokuserar inom IoT på konnektivitet som tjänst och dataanalys. De levererar helhetslösning tillsammans med olika partners Tjänster/funktioner och teknisk lösning Tele2s IoT erbjudande inkluderar: SIM-kort för uppkoppling på fyra nivåer (nationell, nationell roaming, regional (tex norden, globalt) en molnbaserad plattform som erbjuder möjligheter att lansera, anpassa och styra uppkopplade terminaler och den verksamhet som terminalerna stödjer, vilket säljs under namnet TMCC (Tele2 M2M Control Center). ett antal tilläggstjänster inom APN/VPN LoRaWAN-nät Helhetslösningar levereras tillsammans med andra leverantör. Mer specifikt levererar Tele2: ändutrustning o med SIM-kort (eller E-SIM) för identifering i enheten. o som använder licenserade trådlösa nät till/från accessnätet (2G/3G/4G, NB IoT, EC- GSM etc.) men Tele2 har också byggt LoRa nät i vissa området (exempelvis Göteborg) nätfunktion via Tele2s fasta och mobila nät (2G/3G/4G och i framtiden 5G) samt LoRaWAN plattformstjänster, i samarbete med tredje part, för uppkoppling och hantering av enheterna samt OSS och BSS av samarbetspartners utvecklade applikationer för användare Tele2 erbjuder utvecklare och företag ett IoT start kit baserat på certifierad hårdvara, plattformen Microsoft Azure och Tele2s olika nättjänster Roller och betalningsflöden Tele2 fokuserar på business-to-business och har referensaffärer från energibolag, industrin, transportsektorn, byggbranschen och äldreboenden. Tele2 kopplar exempelvis upp Vattenfalls laddstolpar. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 26

27 2.4.3 Telenor Tjänster/funktioner och teknisk lösning Telenor levererar helhetslösningar för IoT, från ändutrustningen med SIM-kort och abonnemang, för uppkoppling och konnektivitet via mobila eller fasta nät samt andra IoT tjänster, applikationer och digitala plattformar inom olika sektorer som exempelvis: Telematic, V2V (vehicle to vehicle) och FMS (Fleet Management System) i Scanias lastbilar Volvo On Call (VOC), uppkopplade fordon och V2V för Volvo monitorering, datainsamling och styrning av maskiner vid industriell tillverkning insamling och aggregering av data från sensorer och energihantering i hemmet Telenor levererar tillsammans med andra leverantörer: 1) Ändutrustning a. Levererar SIM-kort (Eller E-SIM) för identifering i enheten. b. Använder licenserad trådlösa lösningar till/från Accessnät (2G/3G/4G, NB IoT, EC- GSM etc) men de har också byggt LoRa nät i vissa området (Norge) c. Volvo car, Scania lastbilar och Telenor connect en enhet som kopplas till OBD i fordons och lastbilar och kommunsiera vi CAN-bus med fordonsdator och överförar data till molnbaserad servern via FMS (Fleet Management System) standard. 2) Nätfunktion kopplingen sker via Telenors nät., vilken gör mobilitiet och roaming möjliggör a. Mobilanät (3G/4G och 5G i framtiden) b. Fastnät c. LoRaWAN (norge) 3) Digitalplattform levereras av tredje part (samarbetare) a. Uppkoppling och hantering av terminaler/enheter/sakerna (things) b. OSS c. BSS Roller och betalningsflöden Telenor och Telenor Connexion levererar tjänster till privatpersoner, företag oh offentliga sektorer, industrin, kommun, kastighetsägare, tjänsteleverantörer, infrastrukturägare, molntjänster samt data analytiker. Telenor Connexion har huvudansvaret för större affärer och andra lokala affärer hanteras av Telenor Netone Netone är en telekomoperatör som har licens för 450 Mhz-bandet (4G) och möjligör en täckning på hela 95 procent av Sveriges yta och 99,8 procent av befolkningen Tjänster/funktioner och teknisk lösning 1) M2M a. M2M 1 Mbps - Säker M2M-uppkoppling med lägre hastighet. Passar för tex datainsamling, fjärravläsning och larmövervakning. 2) Managerade uppkopplingar 3) VPN/APN Trygghetslarm för sjukhus, äldreboende med redundant uppkoppling är en tjänst som Netone levererar till kommunerna. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 27

28 M2M med fast IP från Netone till tjänsteleverantör för skolor (Dotware, Displaykungen, digitala skärmarna till receptioner, etc), e-hälsa, smarta hemmet, smarta fastigheter, smarta staden VA/el/fjärrvärme (Telecon tex - vindmätning - rapporter och regelbunden analys använder Telecon Net1s nät för övervakningslarm och kameraövervakning för kontroll av meteorologisk utrustning och övervakning av nätutrustning). Netone använder sitt LTE 450 Mhz nät tillsammans med fiberinfrastruktur för att leverera 1) Nätfunktion kopplingen sker via Net1 nät. a. Mobilnät (4G nät) b. Fastnät (fibernät) 2) Digitalplattform: a. Uppkoppling och hantering av enheter/sakerna (things) b. OSS/BSS c. Övervakade uppkopplingar 3) Applikationer har utvecklat applikationer för användare (inkl. mobila appar och partners applikationer) Roller och betalningsflöden Netone leverera tjänster till olika samhällsfunktioner som exempelvis skogs- och jordbruk, vatten och avlopp, energi, logistik och transport. De primära kunderna inom IoT marknaden för Netone är kommuner, tjänsteleverantörer, infrastrukturägare och fastighetsägare, men det finns möjlighet att leverera uppkoppling till privatpersoner IoT Sweden (Sigfox) Sigfox är en LPWAN teknologi med fokus på låg kostnad och låg batteriförbrukning. Sigfox är ett globalt bolag, med ursprung i Frankrike, som bygger och driftar Sigfox nät. I kontrast mot LoRaleverantörerna så har Sigfox byggt sitt globala IoT LPWAN accessnät på en centeral lösning och har kontroll över transportnätet och OSS. Kunder kan även bygga sitt eget accessnät och koppla upp sig mot Sigfox transportnät via specificerade gränssnitt. I dagsläget är Sigfox närvarande i 36 länder globalt och målet för 2018 är att nå 60 länder. IoT Sweden är Sigfox nationella operatör i Sverige och utbyggnad av Sigfox-nätet i Sverige pågår för fullt. De når nu 55 procent av Sveriges befolkning och målet är att förtäta samt täcka hela Sverige under Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 28

29 Figur 1 Sixfox täckning som LPWAN operatör Tjänster/funktioner och teknisk lösning IoT Sweden levererar uppkoppling, digital plattform, molnbaserade tjänster och applikationer hela vägen från ändutrustning till slutanvändare inom olika sektorer, exempelvis transport, positionering och spårning, den smarta staden, det smarta hemmet och smarta fastigheter, el, vatten, gas, hälsa, samt näringsliv och jordbruk. Sigfox äger sitt näts back-end (placerat i Frankrike) och håller på att bygga ett globalt LPWAN nät. Ändutrustningar som kan kommunicera med Sigfox gateway (accessnät) kopplas till Sigfox molnbaserade nät där Sigfox tillhandahåller hantering av enheterna. 8 Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 29

30 Sigfox Nät VPN + SSL Nyckel # ID Nyckel # ID # Säkert trådlöst accessnät (nycklar, signatur, etc.) Sigfox Gateway (Basstation) Säkert IP kommunikation Digital Plattform (Sigfox Cloud) SNMP, HTTPS, MQTT, IPv6 API Server # VPN + SSL Applikation # Figur 15. Schematisk bild av Sigfox tekniska uppbyggnad Roller och betalningsflöden I Sigfox kundgrupp ingår privatpersoner, företag, kommun och offentliga sektorer, fastighetsägare, industriella tillverkare, tjänsteleverantörer, infrastrukturägare, molntjänster och data analytiker. IoT Sweden är den enda Sigfox operatören i Sverige. IoT Sweden knyter återförsäljare till sig för försäljning av abonnemang. En av dessa återförsäljare är DigiNav, Sigfox eget säljbolag i Sverige. Priset per abonnemang varierar mellan SEK per månad för återförsäljare beroende på volym och antal meddelanden sensorerna ska skicka och ta emot. Avtal mellan Sigfox-operatörer i olika länder hanteras på central nivå. Exempelvis får IoT Sweden en kick-back om ett danskt Sigfox abonnemang används i Sverige. Sigfox har även ett program där de ingått partnerskap med omkring 40 olika plattformsleverantörer, systemintegratörer och tillverkare av chip, ändutrustning och tjänster för att kunna erbjuda kunder ett ekosystem av tjänster och helhetslösningar inom IoT. Teracom är en partner och IoT Swedens primära leverantör av transportnät, master och inplacering av antenner, kablar, basar, 4G-routrar och annan utrustning Blink Tjänster/funktioner och teknisk lösning Blink bygger ett nationellt LoRaWAN nätverk och är en LoRaWAN operatör i hela Sverige. De erbjuder accessnät och digital plattform till tjänsteleverantörer för olika IoT tjänster, sensorpaket och applikationer till slutkund. Deras produkter och lösningar inkluderar 9 sensorer (LoRa) gateways (LoRa) accessnät och LoRa server som levereras via Actilitys digitala plattform applikationer för specifika kunder och sektorer Blink erbjuder riktade tjänster mot exempelvis trafik- och transportsektorn samt mot kommuner: 9 Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 30

31 tjänsten Sig Sensor för övervakning och administration av vägmärken med hjälp av sensorer, en molnbaserad uppkopplingstjänst och en databas som snabbt och enkelt besvarar frågor om exempelvis antalet vägmärken, geografisk placering och behov av underhåll. ledningssystemet Smart Parkering för styrning av tillgängliga parkeringsplatser. avfallshanteringssystemet Waste Management som talar om vilka containrar som behöver tömmas baserat på fyllnadsnivån. en molnbaserad teknisk plattform, Blink Portal, för utveckling och drift av smartare städer, utbyggnad av sensor-tjänster och uppkoppling mot stadens LoRaWAN -nät. Blink har idag ingen riktad tjänst eller applikation inom välfärdssektorn, men tror att utveckling kommer att ske på detta område. Det är även mer naturligt för Blink att fokusera sina tjänster på den smarta staden än det smarta hemmet. Figur 16 Illustration av Blink Waste Management. 10 Källa: Blink Services officiella webbsida Roller och betalningsflöden Blink bygger näten i partnerskap med kommuner och städer med målsättningen att täcka hela Sverige och på så sätt kunna erbjuda tjänsteleverantörer nationell täckning. Målet är att ha 30 kommuner anslutna vid årsskiftet 2017/2018 och hela Sverige anslutet under I Blinks etableringsmodell så äger och driftar stadsnätet eller någon annan operatör det lokala accessnätet samt gateways och Blink äger plattformen (LoRa server), anvisar lämplig plats för noder, ansluter nätet till dess LoRa server och deras marknadsplats för IoT tjänster. Inom partnerskapsavtalet har både Blink och kommunen rätt att sälja anslutningar av olika typer av sensorer. Nätägaren och Blink delar lika på abonnemangsintäkterna (exempelvis säger man att en sensor kostar 5 kr/månad att vara ansluten). Nätägaren investerar i en gateway (som kostar cirka SEK) och betalar sen Blink 600 kr per månad per uppkopplad gateway. I detta ingår: Underhåll, uppgradering och support av gateway, anslutning till LoRa server och portalen (övervakning av nätet, vidarebefodring av felmeddelanden, radio- och frekvensplanering, etc.) back-up uppkoppling över mobilnätet genom multi-operatörsabonemang omvärldsanalys och utveckling av teknologin och tjänster genom medlemskap i LoRa Aliance Blinks LoRA server är en molntjänst vilket gör att kommunen kan välja att byta till en annan operatör vid behov Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 31

32 Blink har idag avtal med ett dussintal produkt- och tjänsteleverantörer för IoT relaterade tjänster. Blink vill ta rollen som ekosystemsleverantör, inte bara en bärare av IoT tjänster, där olika kunder hittar de tjänster och produkter de behöver. Inom något år kommer antalet anslutna tjänsteleverantörer att ha mångdubblats. Blink säljer helst inte sensorer utan rådger hellre kunder runt val av sensortyp, uppkoppling och leverantörsval. Generellt tillhör datan som samlas in och skickas i nätet kunden eller tjänsteleverantören, beroende på vilket avtal dessa parter har. Blink skickar endast datan till kommunens eller tjänsteleverantörens hub. Genom Blink Portal kan Blink dock erbjuda smart city tjänster och hantering av stadens data. Denna tjänst ses dock mest som ett proof-of-concept för städer som vill pilottesta olika smart city funktioner Elsys Elsys har byggt Sveriges första stadstäckande IoT (access-) nät i Umeå. 11 De tillverkar LoRaWAN produkter som sensorer (exempelvis för att mäta temperatur, fukt, koldioxid, ljus och rörelse), LoRA gateways och tranceivers. Elsys gateway kan kopplas till 3G/4G modem eller bredbandsnät för vidarekoppling till LoRa server och applikationer via nätet. Ett exampel på en leverantör av molnbaserad LoRa server som fungerar med Elsys gateways är Loriot server ( Tjänster/funktioner och teknisk lösning De kan leverera ett öppet LoRaWAN accessnät i Umeå för alla kunder som vill koppla upp egna sensorer. Elsys levererar också egen utvecklade LoRa sensorer och applikationer för olika IoT applikationer. En applikation är ett styrsystem för lågspänningsanläggningar för husvagnar, husbilar och i båtar. Systemet används idag av bland annat Polarvagnen, Solifer och Norrlandsvagnar Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 32

33 2.5 SYSTEMINTEGRATÖRER Nedan beskrivs IoT relaterade aktiviteter och affärer hos Alleato, Sensative, Indentive, Clayster, Sigma, Tieto, CGI och Inera Alleato Alleato är en avknoppning av Ericssons första satsning på Smarta hemmet vid millenieskiftet. Baserat på den ursprungliga plattformen från Ericsson har Alleato sedan år 2001 vidareutvecklat plattformen Alleato Automation. Plattformen används bl.a. för att övervaka och styra privata hem, kontor och äldreboenden Tjänster/funktioner och teknisk lösning Alleato ser sig huvudsakligen som ett mjukvarubolag som licensierar ut sin programvara till tredjepart. Kunder är operatörer, integratörer eller hårdvarulevernatörer (gatways, mätutrustning mm.) som vill bygga egen lösning på deras plattform. Alleato har dock gjort färdiga paketeringar av tjänster varav den mest kända är mot sektorn vård och omsorg, kallad Trygg i Hemmet. I detta fall kan exempelvis en kommun beställa en färdig och driftsatt lösning med skrädda applikationer, administrationsgränssnitt för personal samt användargränssnitt, appar, för kunder (brukare) och anhöriga. Alleato Automation är en komplett plattform och deras styrka ligger i att skapa anpassad boxmjukvara, dvs att skjuta ut stora delar av IoT-funktionalitet på boxen. Därmed kan Alleato köra lokal applikationer vilket ökar säkerheten vid exempelvis kommunikationsbortfall samt att förmågan att övervaka systemet end-to-end ökar. I plattformen finns bl.a följande funktionalitet: Driftövervakning Regelsättning, att kunna skapa och styra händelser baserat på schema. Bred kompabilitet för många olika radioformat Bred kompabilitet för många olika boxtillverkare. Boxar är deras specialitet. Webbbaserat administationsgränssnitt för systemadmin. Kundapp för styrning av applikationer Larmhantering, ex skapa larmkedjor med notifiering via SMS. Mail etc Möjlighet att interagera med olika gränssnitt som ljudpåminnelser, ljus, tryckknappar etc. Utöver ovan har Alleato genom många kundfall integrationslösningar med flertalet andra tredjepartsaktörer inom olika nischer som fastighetsautomation samt vård och omsorg. Alleato kundapp för styrning av applikationer Driftövervakningsvy Alleato Automation Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 33

34 Roller och betalningsflöden Alleato vänder sig inte mot privata slutkundsmarknaden. Mot den proffesionella marknaden marknadsför Alleato sig endast mot fastighetsägare som slutkunder. På grund av flera olika typer av kunder tillämpar Alleato flera typer av affärsmodeller beroende på kundgrupp: Lincenskostnad i kombination med intäktsfördelning SaaS, Software as a Service Tjänsteabonnemang Integrationsersättning för kundanspassning och integration av 3:e partslösning. I många fall är affären i tidigt skede varav Alleato kan ta ut en projektkostnad som en affärsmodell (metod för ersättning). Alleatos målgrupp innefattar: Aktörer inom vård och omsorg, kommuner, Landsting samt privata aktörer Operatörer. Telia Healthcare är bl.a kund till deras lösning Fastighetsägare för fastighetsautomation samt för Smarta Hemmet Hårdvarutillverkare Alleator skriver ett kombinerat samarbetsavtal och licensavtal med sina kunder som reglerar roller, rättigheter och ersättning Sensative Sensative är ett Lundbaserat bolag som startades Flera av de ledande personerna och personalen har bakgrund hos Sony Mobile och erfarenhet av öppna Androidplattformar. Sensative utvecklar och marknadsför två typer av produkter, dels tunna osynliga sensorer kallade strips samt en IoT-plattform kallad för Yggio. Ursprunget till plattformen är en mjukvara utvecklad för övervakning av processer inom jordbruk kallad Sensefarm. Under utvecklades plattformen i nära samarbete med allmännyttiga bostadsbolag för att stödja deras verksamheters behov, därav att plattformen har anpassats till fastighetsägare. Behovet av plattformen grundar sig på större flebostadsfastigheter har många digitala tekniska system i fastigheten där alla system agerar stuprör och med plattformens hjälp kan dessa system konkurrensutsättas och nya innovativa tjänster kan skapas för både hyresgäster och fastighetens drift. Visionen för Sensative är att deras plattform ska möjliggöra samma öppenhet inom fastighetsbraschen som Android har inneburit för mobilbranschen. Dessutom ärver Sensastive med just detta mobilupplägg och liknar fastigheten vid en stor smartphone Tjänster/funktioner och teknisk lösning Yggio är en öppen plattform som principiellt ska kunna ansluta mot alla former av datakällor och olika typer av tjänsteleverantörer skulle kunna accessa plattformen och kunna leverar tjänster via den. Plattformen har bl.a följande stöd: Styrning av accessrättigheter via en kontrollpanel. Typiskt är fastighetsägaren systemägare. Dataväxel styr vilken sensordata som ska till vilken tjänsteleverantör Databaser, varav ett antal har fastighetsbolagens struktur / informationsmodeller Regelmotor för schemalagda händelser Säkerhetsinfrastruktur Öppna API:er mot gateways Öppna tjänste-apier Koppling till en marknadsplats av tjänster Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 34

35 Yggio ser sig själva som ren plattform och har inget eget slutkundgränssnitt utan det förväntas tjänsteleverantören erbjuda. För vissa fastighetsspecifika tjänster som mätning och övervakning av vattenförbrukning finns utvecklade gränssnitt. Utöver ovan beskrivning av plattformen som en anpassning för fastighetsägare har Sensative gjort ett samarbete med Via Europa och Brikks (NW Management) där Yggio är en färdig IoT-modul i Brikks gränssnitt enligt nedan bild där Sensor system (BSS) avser just Yggio. Givet att stadsnätet använder Brikks kan Yggio därmed enkelt adderas som en modul för att öppna upp IoT affären Roller och betalningsflöden Yggio kan leveras som dels en fristående plattform och dels som en integrerad modul i Brikks. Nedan beskrivs modeller för den fristående plattformen. Yggio har flera olika licensmodeller Nyttjanderätt till plattform via eget konto Rörlig licens beroende på antal anslutna enheter Rörlig licens beroende på tjänsteintäkter Därtill finns tre modeller för hosting Publik molntjänst (Freemium modell) inget SLA Managerad tjänst, med licens och SLA Egen drift av Yggio, fast licens samt intäktsdelning Sensatives målgrupp är främst större fastighetsägare men även hustillverkare såsom Myresjöhus via partnern FM Technology. Sensative har etablerat ett samarbete med Via Europa och riktar sig härigenom mot stadsnätsmarknaden och smarta städer Indentive Indentive är ett Linköpingsbaserat företag som marknadsför och utvecklar plattformen Connective. Personalen har mångårig erfarenhet av att utveckla mjukvara för t.ex öppen tv-distribution över stadsnät. För teknisk utveckling av plattformen har Indetive ett samarbete med Combitech. För marknadsföring mot stadsnäten har Indetive har ett strategiskt samarbete med öppna tjänsteoperatören och konceptägaren Kalejdo. Tillsammans skapar de en paketering som kallas Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 35

36 Sakernas Stadsnät. Indentive är teknik och utvecklingsansvarig medan Combitech är driftoperatör av plattformen. Även gateway-leverantören CTS ingår i partnergruppen. Under september månad 2017 presenterade Indentive även samarbete med Blink Services, som verkar inom digitala smart citylösningar. Tillsammans kan de komplettera stadsnätens fasta nät (för i huvudsak inomhusbruk) med radiobaserad WAN-infrastruktur för utomhusbruk. Samarbete inriktar sig bl.a på tjänster inom samhällsfunktioner Tjänster/funktioner och teknisk lösning Connective är en plattform för att administrera och hantera IoT-tjänster på ett likvärdigt sätt som för öppen-tv eller andra bredbandstjänster. Avsikten är att ett stadsnät ska kunna erbjuda en konkurrenskraftig mix av nationella och lokala tjänster. Vidare kan tjänsterna leveras i stadsnätet både över internet och utan Internet, exempelvis välfärdstjänster och lokala mätartjänster. Tjänsterna ska kunna användas av slutkund på ett enhetligt sätt via ett och samma mobila gränssnitt. Connective är ett komplett ekosystem för distribution av IoT-tjänster uppbyggd som en molntjänst ovanpå Microsoft Azure. Plattformen är öppen i båda ändar (API:er). Det finns inbyggd affärslogik för att spåra mönster, automatisrade flöden samt dataanalys. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 36

37 Roller och betalningsflöden För konceptet Sakernas stadsnät använder tjänsteoperatören Kalejdo följande affärsmodell 13 ; För att täcka grundkostnad för transport, plattform, kundtjänst, provisionering, övervakning och felavhjälpning tar Kalejdo ut en abonnemangsavgift per månad och kund på 36 kr exkl. moms, varav 10 kr exkl moms tillfaller stadsnätsoperatören. När Bastjänsten säljs till lokala kunder i en större volym är, t.ex. till det lokala energibolaget, tillfaller alla intäkter utöver 26 kr/mån stadsnätet. I detta fall är gateway och sensorer en separat affär där principerna fastställs mellan Kalejdo och stadsnätet. När Bastjänsten säljs till enskilda hushåll (villor och hyresgäster) tar Kalejdo ut en avgift på 99 kr/mån varav 10 kr tillfaller stadsnätet. Här säljs gateway och sensorer i ett paket direkt till en stadsnätsansluten konsument. För tilläggstjänster på den öppna plattformen tar Kalejdo ut en avgift av tjänsteleverantören som delas med stadsnätsoperatören. Ersättningsnivåer och andelar fastställs per tjänst inom det samarbete Kalejdo och stadsnäten har. Samarbetet med Kalejdo riktar sig till stadsnäten där idén är att med bastjänster locka till sig större volymkunder som fastighetsbolag, energibolag eller kommunen för att starta upp affären. Kalejdo skriver ett avtal med stadsnätet om att agera öppen tjänsteoperatör. Avtalet innehåller överenskommelser om intäktsfördelningar, se affärsmodell ovan. Kalejdo skriver i sin tur avtal med nationella- och lokala tjänsteleverantörer. Kalejdo kan teckna egna slutkundsavtal baserat på bastjänster men huvudsakligen siktar de på att tjänsteleverantörer skriver slutkundsavtal. Samarbete med Blink riktar sig till kunder inom samhällsinfrastruktur Clayster Clayster har sitt ursprung från ett Vinnova projekt kring utvecklingen av Internet of Things som gjordes tillsammans med Akreo och Telia. Syftet med projektet var att definiera en roll man kallade Trusted Service Provider, som skall säkerställa uppkopplingen mot olika typer av sensorer i det smarta samhället Tjänster/funktioner och teknisk lösning Clayster har utvecklat en digital plattform för IoT som hanterar: 13 Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 37

38 Provisionering av tjänstedata från sensorer Rättigheter, dvs vem som får pratat med vem Affärslogiken Ekosystem av tjänsteleverantörer Plattformen har idag ingen AI funktionalitet men det kan komma på sikt. Clayster lagrar heller ingen data utan vidareförmedlar den till aktuell tjänsteleverantör. Clayster ser framförallt de mobila näten som bärare av IoT-tjänster och har samarbeten med Telia idag. NB-IoT LTE samt 5G tror de kommer vara de dominerande bärarna av IoT tjänster när det slår igenom. De argumenterar för mobila bärartjänster eftersom de på det sättet minskar antalet SLA nivåer, det blir färre aktörer i kedjan av SLA. I dagsläget sker inget samarbete med nätägare som har stadsnät eller trådlösa WAN. Clayster följer internationella standarder för kommunikation från IETF samt tittar på införa säkerhetslösningar enligt Mobile Connect, vilket är mobilvärldens svar på Mobilt bank-id Roller och betalningsflöden Den affärsmodell de använder är att det kostar inget att koppla sensorer via det mobila nätet, dvs det krävs inget fast abonnemang per sensor. Däremot sker en betalning när en tjänsteleverantör vill komma år någon typ av tjänstedata från en sensor, som sedan delas mellan tjänsteleverantören, ägare av den digitala plattformen, nätägare, sensorägare och ägaren av IPR (Intellectual Property Right), dvs ägaren av datat. En stor målgrupp för Clayser idag är fastighetsägare, där det pågår ett antal pilotprojekt tillsammans med Telia. Clayster skriver normalt två avtal; ett med nätägaren och ett med tjänsteleverantören Sigma Sigma Group är ett konsultföretag, med över 3000 anställda och huvudkontor i Malmö Tjänster/funktioner och teknisk lösning Sigma levererar IoT tjänster och produkter inom segmenten industri och energi, stad och samhälle, bygg och fastighet samt vård och hälsa. Sigma har själva erbjudit ett startpaket för IoT, SENS, med sensorer (Sensmitters), gateway (SensGate) och en mjukvaruplattform (Sensation) som kan användas fristående eller integreras i befintliga system för realitidsanalyser. I maj 2016 förvärvade Ericsson AB plattformen Sensation, vilken nu är Ericssons globala IoT-plattform under namnet AppIoT. AppIoT är helt cloudbasserad och körs genom Microsoft Azure. Användaren kan genom en portal lagra och analysera data, koppla ihop enheter och länka informationen till affärsoch underhållssystem. SensGate bygger på Android, vilket gör det möjligt att erbjuda applikationer från olika leverantörer, möjliggör lokal lagring av data alternativt lagring i molnet och stödjer Bluetooth, Bluetooth Low Energy och Wi-Fi Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 38

39 Sigma erbjuder paket av Sensemitters exempelvis för att hålla koll på klimat i förvaringsutrymmen etc. (temperatur, luftfuktighet, lufttryck och ljus), aktivitet i konferensrum och skrivbordsnärvara. Alla sensorer använder Bluetooth 15. Tillsammans erbjuder Sigma och Ericsson helheltslösningar inom smarta fastigheter, smarta kontor och smarta städer. Sigma har även utvecklat moduler för integration mellan AppIoT och data för fastighetsautomation Roller och betalningsflöden Utöver standardlösningar, så som SENS som beskrivits ovan, så erbjuder Sigma även nischade specialisttjänster där hårdvara och mjukvara anpassas efter kundens specifika behov. Kunderna är både offentliga och privata och inkluderar landsting, kommuner, byggherrar, förvaltare och fastighetsbolag. Vanligen kretsar Sigmas projekt runt smarta kontor och fastigheter. Bland Sigmas referenser återfinns även utveckling av en IoT-miljö för hantering av konfidentiell myndighetsinformation, modem för uppkoppling av bilar, spårning av containers med LTE och GPS, driftsstoppsoptimering med IoT och förebyggande underhåll samt utveckling av virtuella hälsorum med ett företag kallat Nordic Health Innovation. SENS och AppIoT erbjuds generellt som en abonnemangstjänst eller genom leasing av hårdvara och licensavgift för mjukvara. Specialfall inkluderar kunder som köpt hårdvaran som produkt och införandeeller pilotprojekt där kunden betalar fastpris eller för löpande kostnader. I införande- och pilotprojekt deltar och krävs ett samarbete mellan ett stort antal aktörer. Sigma ser sin kunskap runt processledning samt sin förmåga att samla olika partners som en av sina framgångsfaktorer, tillsammans med teknisk kompetens. Sigma ingår även partnerskap med aktörer som har nischade mjukvarulösningar för exempelvis smart mötesbokning etc Tieto Tjänster/funktioner och teknisk lösning Tieto erbjuder plattform, datanalys och AI tjänster samt lösningar och tjänster inom IoT. Exampel på tjänster och plattformar för IoT är: Intelligent Transportation System, vilket är ett IT-system för kollektivtrafik- och logistikoperatörer. Systemet möjliggör smidiga betalningslösningar och nya prissättningsmodeller baserat på faktisk användning. Tillika gör IT-systemen det möjligt att erbjuda samordnade resekedjor vilket gör att passagerare kan resa över områdes- och kommungränser med en och samma biljett. 16 IoT för sjukvård och välfärd, med hjälp av sensorar samlas data om vårdgivarens hälsa och omgivning och och plattformer kan användas för övervakning och automatisering. IoT för tillverkning, hjälper tillverknings- och produktionsindustrin att ha en realtidsbild av läget, med datainsamling och analys av data för produktionsprocesser, övervakning av globala verksamheten och automatiseras för att tillhandahålla fullständig maskin-till-maskin interaktion. Plattform för att hantera M2M till telekomoperatörer Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 39

40 Tieto I&I Connect är en öppen kod plattform som tar hand om och hanterar alla kunders data. Programmet styr fjärrenheter, analyserar mottagen data och aktiverar de tjänster som är inbyggda i enheten Tjänsterna är avsedd för olika sektorer som; telekom, media, finanstjänster, offentlig sektor, detaljhandeln, logistikföretag, skogsindustrin, jordbruk, tillverkningsindustrin, energisektorn, hälsovård samt välfärdssektorn. Tietos lösningar består av olika delen som exempelvis mätning, analys, styrning och automatisering. De samarbetar med olika leverantör för sensorer av ändutrutningar och datainsamling. 17 Till exempel är en stor partner SAP-plattformen CGI Med anställda i hela världen är CGI ett stort globalt företag som erbjuder alla typer av ITlösningar och IT-tjänster som möjliggör för deras kunder att utveckla sin verksamhet. De har globala partner som Mictosoft, Oracel, IBM och SAP Tjänster/funktioner och teknisk lösning CGI levererar följande tjänster inom IoT: 1) Konsulttjänster för att hjälpa kunder att identifiera och driva möjligheter inom IoT 2) IoT plattform, för att utveckla end-to-end IoT-tjänster med en standard cloud-based plattform för insamling av data och utveckling av applikationer baserade på modulära byggstenar 3) IoT affärslösningar, för att erbjuda innovativa, fristående lösningar inom affärsområden som smarta städer, smarta verktyg, laddning av elfordon och reseplanering 4) M2M-anslutningsplattformar för telekomoperatörer - för att hjälpa telekomkunder att genomföra sina egna M2M-plattformar 19 CGI levererar en bred profuktportfölj av olika lösningar som använder ofta telekomoperatörernas nät för att samla data och information från ändutrustningar Roller och betalningsflöden CGI:s kunder är verksamheter som leverera IT och teletjänster till slutkund eller andra verksamheter och tjänsteleverantörer. CGI Leverera digitala plattformar, dataanalys och IT tjänster till verksamheter. De huvudsakliga kunderna är telekomoperatörer och infrastrukturägarna samt företag Inera Inera (tidigare under namnet Infomedica) har sedan 1999 utvecklat tjänster inom e-hälsa på uppdrag av samtliga landsting och regioner. Sedan 2017 ägs Inera av SKL Företag AB, landsting och regioner samt de kommuner som valt att gå in som delägare. Inera har som uppdrag att koordinera digital utveckling och förvaltning inom vård- och omsorgssektorn, utveckla kvalitetsäkrade digitala tjänster och bistå med kompetens inom interoperabilitet. Syftet med Inera är att alla samverkande aktörer tillsammans bygger upp IT-lösningar. Inera erbjuder därför en teknisk arkitektur i form av riktlinjer och standarder som IT-system ska följa för att kunna kommunicera med varandra på ett enhetligt, standardiserat och säker sätt. Inera utvecklar och erbjuder även tekniska lösningar för vård och omsorgssektorn enligt nedan Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 40

41 Med det utökade ägandet av landets kommuner pågår nu ett utvecklingsarbete runt hur Inera kan bli en plattform för utveckling och förvaltning av digitala lösningar för kommunerna även utanför vård och omsorgssektorn Tjänster/funktioner och teknisk lösning Inera ansvarar för omkring 40 olika landstingsgemensamma tjänster för invånare och medarbetar inom vård och omsorg exempelvis 20 Nationella tjänsteplattformen en teknisk plattform som förenklar, säkrat och effektiviserar informationsutbytet mellan olika e-tjänster och IT-system inom vård och omsorg. Tjänsteplattformen är en virtuell tjänst som, likt en växel, förmedlar information mellan e- tjänster och system som producerar och konsumerar information. Man har även tagit fram nationella tjänstekontrakten som erbjuder standardiserade regelverk för hur informationsöverföringen ska gå till. Syftet är att enkelt kunna lägga till och ta bort enskilda system samt interoperabilitet mellan olika system och leverantörer Vårdguiden och Ungdomsmottagningen på nätet (UMO) som tillgängliggör information och rådgivning till medborgaren. Elektronisk remiss och Nationell patientöversikt (NPÖ) för hantering av remisser och patientdata elektroniskt mellan olika landsting, privata vårdgivare och kommuner Lokal tjänsteplattform är en gratis programvara med olika funktioner som behövs för att sätta upp en lokal tjänsteplattform i verksamhetens egna IT-miljö Sjunet kvalitetssäkrat kommunikationsnät anpassat för vård och omsorg med garanterad tillgänglighet och höga säkerhetskrav Kunder och betalningsflöden Vissa tjänster i tjänsteportföljen finanieras solidariskt, oavsett om tjänsten nyttjas eller ej, medan andra är valbara och kostar för kunden att använda. Inera säljer mer och mer enligt en tjänstebasserad affärsmodell. Kunder inkluderar landsting, regioner, kommuner; privata utförare av relaterad verksamhet, privata leverantörer av digitala system och tjänster; myndigheter, forsknings- och innovationsaktörer; samt uppdragsgivare för gemensamma satsningar mellan SKL, staten och olika myndigheter. Inera samverkar med sina ägare och kunder på strategisk och operativ nivå. Slutkunderna är invånare och medarbetera inom vård och omsorg Telensa Telensa 21, grundat år 2005, är en engelsk världsledande integratör inom smart gatubelysning och har hittills (2017) kopplat upp mer än en miljon gatulampor i över 50 städer i 8 länder. Telensa erbjuder en fullservicelösning med infrastruktur i form av kommunikationsnätverk (LPWAN) och ett kontrollsystem samt drift och övervakning av belysningsinfrastrukturen. Telensa hävdar att deras lösning betalar sig själv genom lägre energiförbrukning och underhållskostnader. Lösningen kan sen i flera steg utökas till andra smart-stadlösningar för ökad nytta och kostnadseffektivitet. 20 Ineras officiella websida. [ ] Online: 21 Telensa:s officiella websida. [ ] Online: Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 41

42 Tjänster/funktioner och teknisk lösning Telensa erbjuder i dag paketera tjänster för: Smart gatubelysning Smart parkering (indikerar lediga platser via radioförsedda sensorer in marken) Mätning av trafikflöden Tillsyn av stadsinfrastruktur som soptunnor, trafikbelysning, luftkvalitet etc. Bolaget ser att lösningen för smart gatubelysning är inkörsporten till övriga lösningar. Smart gatubelysning och det finsmaskiga radionätverket bygger räckvidden i staden för de övriga lösningarna och sänker därmed den relativa kostnaden per ny tjänst. Telensa:s tekniska lösning bygger dels på ett två-vägs LPWAN av Ultra-Narrowband-typ (UNB) samt ett centralt IoT-kontrollsystem. Telensa:s driver standardisering av sitt egna nät inom ETSI, Low Throughput Networks, LTN, men kan ändå i dagsläget anses som proprietär nätteknik på samma sätt som SigFox och LoRa är. Telensa använder 868Mhz-bandet inom EU och radioenheterna har en räckvidd på upp till 10 km när de kommunicerar med radiobasstationen. Downlink är 500bps och uplink 62,5 bps. Radiobassationen är Internetansluten och kommunicerar med det centrala kontrollsystemet. Telensa agerar fullserviceintegratör och kan addera till lösningar från partners till sin egen tekniska miljö på flera nivåer, med hårdvara som sensorer och utrustning och/eller applikationer via ett API, se Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 42

43 nedan skiss: 2.6 OTT-LEVERANTÖRER OTT-leverantörerna är väldigt diversifierade och finns inom alla samhällsfunktioner. Nedanstående aktörer har valts för att få en bild av olika OTT-aktörer som närmar sig stadsnätens affär Amazon Tjänster/funktioner och teknisk lösning Med Amazons röstaktiverade högtalare Echo (samt dess efterföljare Echo Dot, Echo Plus, Echo TV Edition, etc.) och AI-plattformen Alexa för röstinteraktion och styrning erbjuds ett antal tjänster för det smarta hemmet så som möjligheten att sätta alarm, spela upp media, styra belysning, tillhandahålla realtidsinformation och köpa saker på beställning. Med Alexa Voice Services kan andra tillverkare av ändutrustning lägga in röstfunktioner. Echo och Alexa fungerar exempelvis tillsammans med Nest, Philips Hue, SmartThings som tillhandahåller smart belysning, smarta lås, etc (Figur 1Figur 17). Figur 17 Amazon Echo, Echo Dot och Tap, och exempel på ändutrustning som är kompatibel med Echo. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 43

44 Amazon tillhandahåller även mjukvara för utveckling av IoT tjänster (AWS IoT Greengrass) och en plattform för molntjänster (AWS IoT Platform) Roller och betalningsflöden Amazon riktar sig, med Alexa, Echo Dot och sina olika AWS tjänster främst mot tjänsteleverantörer, privatpersoner och utvecklare. Alexa är molnbaserad och applikationen laddas ner från App Store (ios), Google Play (Android). Echo och övriga kompatibla konsumentprodukter säljs som produkt Ikea Tjänster/funktioner och teknisk lösning Ikea erbjuder, under namnet Trådfri, en serie av produkter för belysningsstyrning i hemmet. Smarta funktioner inkluderar dimmning och färgjustering av lamporna samt gruppering av ljuskällor och programmering av scener för olika rum 22. Ytterligare ett exempel på IoT är att Ikea säljer trådlösa laddningsstationer integrerade i sina möbler. Ikea planerar även att utveckla fler funktioner för det smarta hemmet och funderar över hur data kan användas för att utveckla kunderbjudandet och affären 23. Ikea levererar en gateway som kopplas in mot befintlig router, smarta LED-lampor, ljuspaneler och ljusdörrar som kan styras med en fjärrkontroll, en dimmer och applikationen Trådfri. De olika enheterna kommunicerar med Zigbee och kan i dagsläget endast styras på plats i hemmet Roller och betalningsflöden Trådfri riktar sig till Ikeas traditionella kunder, privatpersoner, samt till olika tjänsteleverantörer Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 44

45 Ändutrustningen (gateway, smarta lampor, etc.) sälj för en engångskostnad i butik och applikationen laddas ner kostnadsfritt. Ett startpaket med gateway, två E27-socklar och en fjärrkontroll kostar exempelvis omkring 800 kr. Trådfri baseras på öppna standarder (Zigbee mellan olika sensorer och CoAP/dTLS för att prata med gatewayn) och kan i praktiken användas med produkter från olika leverantörer 24. Trådfri är idag kompatibel med Apples HomeKit, Google Home och Amazon Alexa 25. Ikea vill fortsätta fokusera på och ansvara för utvecklingen av möbler medans olika teknikleverantörer ansvara för smarta lösningar att integrera i möbler och hem. I denna kontext har Ikea utryckt att digitala standardplattformar inte lever upp till dess baskrav att fungera. De leverantörer som Ikea arbetar med i dag för att att bygga standardplattformar är framför allt Oracle, JDA, PTC och Microsoft Fortum Tjänster/funktioner och teknisk lösning Inom smarta hem erbjuder Fortum ett paket för övervakning av fritidsboenden. Paketet innehåller sensorer för övervakning, monitorering och styrning av värmeelement. Lösningen använder mobilnätet för kommunikation och Fortum samarbetar med företaget Manetos för att tillhandahålla styrning via en app 27. Fortum erbjuder även sina kunder monitorering av energianvänding med hjälp av tjänsten Energidisplay som består av en diodläsare och sändare som sätts fast på elmätaren, en utomhustemperaturgivare samt en display som tar emot och visar energianvändingen. Fortum har sedan 2010 drivit utvecklingsprojekt inom molnbasserade lösningar för laddinfrastruktur köpte Fortum upp Info24 som utvecklar IoT lösningar och säger sig med det ha en plattform för utveckling av tjänster för den smarta staden. Fortum deltar bland annat i två pilotprojekt i Norra Djurgårdsstaden - Smarta elnät i stadsmiljö i Norra Djurgårdsstaden och Aktiva huset i den hållbara staden. Inom projekten studeras ett system om 170 lägenheter utrustade med smarta systemlösningar balnd annat för styrning av inomhusklimat, belysning, smarta vitvaror, laddning av elbilar och visualisering av lokal elproduktion från solceller. Piloterna kombinerar kommunikationslösningar på substationer, uppkopplade enheter i hemmet och lösningar för involvering av användaren Roller och betalningsflöden Fortum riktar sig främst mot privatpersoner och säljer paketlösningar med tjänster och ändutrustning Vattenfall Tjänster/funktioner och teknisk lösning Vattenfall erbjuder fastighetsägare tjänsten InHouse, vilket är en helhetslösning för optimering, lagring, mätning och debitering för fastighets- och energisystem Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 45

46 För privatpersoner i villa, lägenhet och fritidshus erbjuder Vattenfall en smart applikation, EnergyWatch, för att styra olika funktioner i det smarta hemmet samt hålla koll på energianvändningen. Olika paketlösningar erbjuds och inkluderar applikationen, en sensor som läser av elmätaren (i villor) och rad andra sensorer och givare (smart plug, smart temp, smart remote och smart fuktsensor) 30. Vattenfall är även engagerade i utvecklingen av smarta elnät, bland annat inom pilotprojektet Smart Grid Gotland 31. Denna pilot tittar på automatisering av elnätet med hjälp av smarta mätare, sensorer och brytare samt samspelet med slutkund för att hantera en ökande andel förnyelsebara energikällor och variabel elproduktion. Vattenfall tillhandahåller alla delar av det tekniska systemet förutom nätfunktionen. Kunden till InHouse behöver etablera en mobil anslutning (2G, 3G, 4G) och kunderna till EnergyWatch en Wi-Fi uppkoppling Roller och betalningsflöden InHouse riktar sig till fastighetsägare och erbjuds som en tjänst där Vattenfall köper in, äger, övervakar och driver fastighetsystemet samt vid behov även lösningar för solel, värme och laddning av elbilar. EnergyWatch säljs till privatpersoner i paketlösningar för trygghet och kontroll samt ett antal andra smarta hem produkter (smart plug, smart temp, etc.). Produkter kan även köpas fristående Google Home och Google Assistant Tjänster/funktioner och teknisk lösning Google Home är en smart högtalare som, likt Amazon Echo, är integrerad med artificiell intilligens för röststyrning av det smarta hemmet. Google Home kompatibla produkter ökar samt att Google Assistant integreras i fler och fler Android telefoner. Google har även tagit ett stort kliv in i den smarta staden genom samarbetet mellan Sidewalk Labs (ett teknik- och stadsutvecklingsbolag inom Alpabeth koncernen) och stadsutvecklingsprojektet Waterfront Toronto att utveckla den smarta staden i Toronto, kallat Sidewalk Toronto. I Sidewalk Toronto kommer nytänkande inom stadsutveckling kombineras med använding av internet och digital teknik Roller och betalningsflöden Google riktar sig till privatpersoner och utvecklare. Ändutrustning säljs som traditionella konsumentproduker med Google Assistant integrerat Yanzi networks Tjänster/funktioner och teknisk lösning Yanzi erbjuder en molnbaserad teknisk plattform (baserad på IPv6) för kommunikation med sensorer och insamling av sensordata (exempelvis rörelsekontroll, temperatur och energianvänding) och distribution av dessa data till kunden. Kunden analyserar sedan datan i egna eller tredjeparts system. Yanzi har utvecklat en egen gateway för att koppla samman sensorerna med molnlösningen, där Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 46

47 gateway kommunicerar med molnet över mobilnätet och sensorerna kommunicerar med gateway samt med varandra i ett meshnät över Wi-Fi eller ethernet (Figur 18). Figur 18 Illustration av Yanzi networks plattform och tjänst. Källa: Yanzi Networks officiella webbsida Roller och betalningsflöden Yanzi riktar sig främst till befintligt fastighetsbestånd och fastighetsbolag samt tjänsteleverantörer inom drift och underhåll av fastigheter och kontor. Utvecklingen av plattformen för kommunikationsgateway och sensorer skedde i samarbete med Intel, med avsikt att utnyttja potentialen i Intels hårdvara så bra som möjligt. Tillsammans har nu Yanzi, Intel och andra partners utvecklat och anpassat IoT lösningar för en rad olika tillämpningar exempelvis för Coor och Tyréns. Tyréns har kopplat samman den information som finns om en byggnad, dess rum och olika objekt i planritningen med en IP adress vilket möjliggör mer detaljerad realtidsövervakning av byggnaden. Yanzi har en tydlig policy runt det data som samlas in via sensorerna, den som betalar för tjänsten äger datan. Yanzi fokuserar på att samla in, filtrera och leverera data till kunden på mest effektivt sätt (minsta möjliga mängd) Springworks Springworks har sin bakgrund i nätbaserat spel, systemdesign för stora volymer av användare och elekronisk betalning. Idag är de omkring 20 anställda med huvudkontor i Stockholm Tjänster/funktioner och teknisk lösning Springworks erbjuder en mobil plattform för att koppla upp bilar och erbjuda fordonsnära tjänster för nya bilar samt befintligt bilbestånd, oberoende av bilmärke. Slutanvändaren kan själv välja vilka data som delas och vilka tjänsteleverantörer som ansluts exempelvis för försäkring, bilprovnings- och reparationstjänster. Springworks plattform kopplar i äldre bilar in sig mot bilens OBD (On-Board-Diagnostics) gränssnitt och i nya bilar mot tillgängliga APIer. Slutanvändaren kommer åt data om bilen samt tjänster från anslutna tjänsteleverantörer via en mobilapp (illustrerat i Figur 19). Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 47

48 Figur 19 Exempel på tjänster som erbjuds genom Springworks plattform och användargränssnittet i mobilapplikationen. Källa: Springworks officiella webbsida Roller och betalningsflöden För att etablera sig på marknaden, hos kunder och tjänsteleverantörer, inledde Springworks ett samarbete med Telia Company som nu har gått in som delägare i Springworks. Plattformen lanserades av Telia under namnet Telia Sense (beskrivet i kapitel 2.4.1) under 2016 och inkluderade då exempelvis trådlös internetanslutning, körjournal och positionslarm, åverkanslarm samt påminnelser om besikning och parkeringsförbud. Springworks erbjuder idag sin plattform som en tjänst till olika mobiloperatörer och har kopplat en rad tjänsteleverantörer till sig (exempelvis Folksam, Bilprovningen och Bilia). Insamlad data ägs av bilägaren och mobiloperatören ansvarar för tjänster runt distribuering av data till olika tjänsteleverantörer WATTY Watty levererar en applikation för att ha koll på hushåll energi (El) förbrukning. Man kan bevaka i realtid olika enheter i hem som förbrukar el t.ex. diskmaskin, lampor, TV, etc. Watty lösning består av en enhet (box) som kopplas centralt in till elmätaren hos konsumenten. Den läser av hur mycket energi som förbrukas och skickar denna information via Wi-Fi eller mobilt nät till servern. Med hjälp av algoritmer och förbrukningsmodeller kan systemet identifiera enskilda apparater samt hur mycket energi som förbrukas. Analyserad data visualiseras i en mobil app (dashboard) där man exempelvis kan se vilka apparater som konsumerar mest energi (Figur 20). Deras kunder är energibolag och privatpersoner som bor i villa eller lägenhet. 2 - exempel på WATTYs app dashboard Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 48

49 Figur 20 Illustration av Wattys mobilapplikation. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 49

50 3 BUSINESS CASE IOT MARKNADEN FEM SCENARIER FÖR STADSNÄTEN 3.1 INLEDNING I del 1 av förstudien om IoT marknaden för stadsnäten definierades 5 stycken scenarier som stadsnäten kan agera i utifrån teknisk uppbyggnad, komplexitet och ansvar. De scenarier vi definierade var: Stadsnäten agerar grossistleverantör på tre nivåer men tar inget helhetsansvar för bärartjänsten i en kommun eller region: a. Scenarie 1 - Stadsnäten som svartfiberleverantör b. Scenarie 2 - Enkel bärartjänst (kapacitetstjänst) i eget fiberbaserat bredbandsnät c. Scenarie 3 - Enkel bärartjänst (kapacitetstjänst) med trådlös WAN access. Stadsnäten agerar KO eller tjänsteoperatör på två nivåer och tar ett helhetsansvar för bärarfunktionen i en kommun eller region: a. Scenarie 4 - Utökad bärartjänst (kapacitetstjänst) full geografisk täckning som kompletteras med en trådlös WAN access. b. Scenarie 5 - Utökad bärartjänst samt förmedlare av ett öppet Eko-system av IoT tjänster För att kunna göra en kostnads- och intäktsanalys för respektive scenarie har vi utgått ifrån en typisk stadsdel i en mellanstor stad som har en blandning av bostadstyper, offentliga byggnader och andra samhällsinfrastrukturer. I stadsdelen som heter Östermalm och ligger i Eskilstuna finns det ca hushåll. Utifrån den geografiska ytan och antalet hushåll har vi gjort en beräkning och mängdning på övriga infrastrukturer som kan vara relevant i ett första läge ur ett IoT perspektiv. Bilden nedan visar aktuellt område. Figur 21 Modellområde i Eskilstuna för IoT tjänster. Som är illustrerat i bilden nedan, har vi specificerat olika delområde, objekt och infrastrukturer som exempelvis villaområde (villa, radhus eller parhus), flerfamiljhus, vägar, parkeringplatser, mataffärer, Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 50

51 busshållplatser, andra typ av platser som exemeplvis skola, förskola, idrottsplatser, kyrka, kyrkogård, räddningstjänst, parker och grönytor. Figur 22 Olika delområde, objekt och infrastrukturer i vårt modellområde. Figur 23, Villor, flerfamiljhus, mataffärar, offentliga byggnader (räddningstjänst) och grönytor. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 51

52 Figur 24, Busshållplatser, vägar och parkeringsplatser Genom att granska den samhällsinfrastruktur (vägar, fjärrvärme, el, vatten, belysning) som finns i vårt modellområde har vi beräknat mängden av möjliga objekt där det finns möjlighet att använda olika typer av sensorer för respektive samhällsinfrastruktur. Uppskattning av de olika infrastrukturerna gjorts i dialog med olika experter på WSP med detaljerad kunskap om projektering inom VA, elnät, fjärrvärme, transportplanering, kollektivtrafik, belysning etc. Tabellen visar typiska objekt för respektiv samhällsinfrastruktur samt antalet av de objekten som normalt finns i en typisk stadsdel som vårt modellområde. Modellområdet visar att vi har ca 3000 sensorer på ett område med ca 3500 hushåll. Vi har då inte räknat med några välfärdstjänster, smarta hem eller smarta fastigheter. Värt att notera är att vi har räknat med vatten- och elmätare per byggnad och inte per hushåll som troligen kommer vara scenariet framöver. Detta för att ha ett göra en konservativ bedömning i den ekonomiska analysen. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 52

53 Typ Mängd Typ Mängd Vägar meter Dag/Spillvatten - Trafikräkning 44 - Flödesmätare 44 - Övriga sensorer 25 - Vattenpumpar 10 Hushåll Regnmätare 10 - Enfamiljshus Nödavlopp 2 - Parhus 49 byggnader - Vattendrag 2 - Flerfamiljshus 145 byggnader - Vattenkvalitet 10 Parkeringsområden 16 - Övriga vattenmätare 2 - Parkeringsplatser Kollektivtrafik Dricksvatten - Busskurer 5 - Vattenmätare Hållplatser 18 - Tryckstegringsstationer 1 Belysning - Vattenkvalitet 1 - Lyktstolpar Vattentorn/resorvarer 1 - Belysningscentralen - Flödesmätare 2 Elnät - Brandposter 30 - Elmätare 450 Avfallshantering - Elnätstationer 6 - Papperskorgar Laddstolpar 100 Återvinningsstationer 1 - Batteripooler 25 Trafikkorsning Fjärrvärme - Trafikljus 10 - Fjärrvärmemätare Övervakningskameror 10 - Fjärrvärmepumpar 1 - Övriga sensorer 25 - Temperaturmätare 2 - Kamera som sensor * 10 Reklamvitriner Högupplöst video 5 Lågupplöst video 10 Figur 25, Tabellen är en uppskattning på antalet sensorer som finns i vårt modellområde. *Kamerutrustningen används för att analysera objekt och det är data kring objekten, ex att räkna flödet av gångtrafikanter som säljs, inte kamerabilden. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 53

54 Gjorda antaganden för de olika infrastrukturerna Uppskattning av de olika infrastrukturerna för vårt modellområde har gjorts i dialog med olika projekteringsexperter på WSP inom VA, elnät, avfallshantering, fjärrvärme, transportplanering, kollektivtrafik, belysning etc. Följande beskrivning är en kort förklaring och resonemanget bakom antalet sensorer för respektive infrastruktur i staden. Vägar och trafikkorsning Totalt finns det nästan 16 km väg i området vilket vi utgått ifrån när vi beräknat antalet lyktstolpar, större trafikkorsningar samt genomfartsleder och de sensorer som är kopplade till väg och trafikkorsning. Längts vägarna har vi även lagt in sensorer för trafikmätning av de större gatorna i modellområdet. I en trafikkorsning finns flera olika sensorer, dels har vi styrning av trafikljus men vi har också kameror för trafikövervakning och kamera för allmän övervakning. Belysning Samtliga vägar ha belysning och med ett stolpavstånd på ca 25 meter så är man uppe i 640 stolpar i vårt modellområde med ca 16 mil väg. Sen tillkommer parkvägar, gårdsytor och parkeringar, så en grov uppskattning är att i vårt modellområde har vi 1000 belysningsstolpar. Elnät Elnäten idag har olika typer av uppkopplingar via olika signalkablar (koppar och fiber) samt mobila lösningar. För smarta elnätslösningar, skulle man kunna tänka sig koppla upp betydligt fler punkter samt att befintliga signalkablar och mobila lösningar behöver bytas ut till mer effektiva lösningar, som fibernät, trådlösa WAN eller nya mobilstandarder för IoT. I vårt modellområde uppskattar vi att de finns ca. 6 stycken elnätsstationer där transformatorer, ställverk etc behöver övervakas och styras för att optimera elnätet. Från elnätstationen går en servis till varje byggnad vilket gör att vi har ca. 450 elmätare i modellområdet. I en förlängning kommer det troligen finnas en elmätare per hushåll och då handlar det om 3500 elmätare för vårt modellområde. I vår affärsanalys för de olika scenarierna nedan har vi dock räknat med att det är 450 elmätare som vi behöver koppla upp för att ha en konservativ hållning på affärskalkylen. Utöver det har vi lagt till laddstolpar som är kopplade till någon form av styrsystem samt batteripooler i bostadsområden. Fjärrvärme För fjärrvärme vill man ha kontroll över fjärrvärmepumpar för att kunna veta var det finns tryck- och värmeförluster, data som sedan används för att optimera temperaturen i fjärrvärmenätet. Normalt är inte fjärrvärme utbyggt till alla hushåll i ett bostadsområde varför det inte kan jämföras med el och vattendistribution som alla hushåll har. Vi har antagit att 30% har utbyggt med fjärrvärme i vårt modellområde. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 54

55 Dag/Spillvatten Dagvattennätet är till för att hantera regnvatten och spillvattennätet är för avloppssystemet i staden. Det man vill mäta och styra är framförallt belastning och flöden i rören, när olika pumpar används och hur de fungerar funktionellt samt för att upptäcka läckage. Utöver det vill man ha sensorer för att mäta regnvatten, nivåer i vattendrag, kvalitet på vattnet samt nivåer i grundvattnet. Dricksvatten Drickvattnet är en av våra viktigaste resurser och att vi nyttjar det på rätt sätt har blivit en väldigt viktig fråga för många kommuner. På samma sätt som spill/dagvatten vill vi mäta och styra så kallade tryckstegringsstationer, där mäts flöden i ledningar samt vattenkvalitet. Mätning av vattenkvalitet kommer troligen att göras mer frekvent och automatisk i moderna dricksvattennät än vad det görs idag. Idag görs detta manuellt som stickprov. Utöver det finns det en vattenmätare på varje servis, som idag går till varje enskild byggnad för att mäta vattenförbrukning, vilket i vårt modellområde blir 450 vattenmätare. Det troliga scenariet inom snar framtid är att vattenmätare kommer att finns till varje enskild kund (3500 hushåll i vårt modellområde). I de affärsanalyser vi gör per scenarie har vi dock räknat med 450 vattenmätare för modellområdet. Det vi också ser komma är att brandposter behöver övervakas för att upptäcka att ingen tas sig in i dom som inte skall ha tillträde samt för att effektiv veta vilken brandpost som fungerar och har rätt vattenflöden. Avfallshantering I vårt modellområde har vi beräknat att det finns 135 allmänna soptunnar samt 1 återvinningsstation. Soptunnorna kopplas upp för att veta när de är behov att tömmas för att minska transporter men också för att få en bättre service och miljö. Kollektivtrafik För kollektrafiken har vi delat in det i dels, busskurer där vi kan placera in större skärmar för reklam och bussinformation och som därmed kräver högre kapacitet samt övriga hållplatser där man endast får reseinformation. Parkeringsområden I området har vi 16 stycken områden för allmän parkering förutom parkering på gatan. Vi har räknat med att det finns 20 parkeringar i modellområde och en sensor per parkeringsruta. Vilket gör att det blir 320 parkeringssensorer totalt. Reklamvitriner Reklamvitriner är större reklampelare som är uppkopplade, de har vi delat in i låg- och högupplösta skärmar. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 55

56 Totalt i vårt modellområde med den samhällsinfrastruktur som är beskriven i tabell, se Figur 25 har vi beräknat antalet sensorer till knappt 3000 stycken för de 3500 hushåll som bor i modellområdet. I Figur 26 nedan är beskrivet en linjär utveckling av antalet sensorer baserat på antalet hushåll inom ett geografisk täckningsområde. För en stad som exempelvis Sundsvall med cirka hushåll innebär det att vi kommer att ha cirka närmare sensorer bara för att koppla upp olika typer av samhällsinfrastrukturer. Här bör påpekas att skulle vi koppla upp el- och vattenmätare per hushåll också skulle antalet uppkopplade sensorer vara betydligt större. Utförlig beskrivning återfinns i Bilaga 1, Affärskalkyler på IoT scenarier för stadsnäten med typ av sensorer som används och inom vilka sektorer de återfinns. Figur 26, Antalet sensorer i en tänkt stad baserat antalet hushåll som finns inom det geografiska täckningsområdet Tittar vi på fördelningen av infrastrukturer i vårt modellområde så fördelar dom sig på följande sätt. Det är många belysningsstolpar i en stad kan man konstatera. Dricksvatten och elnät ligger högt eftersom vi räknat med vatten och elmätare. Nu är det beräknat per byggnad, skulle vi räkna per hushåll skulle de bli den klart dominerande infrastrukturerna i förhållande till antal sensorer som krävs. Figur 27, Fördelning av antalet sensorer för olika typer av infrastrukturer i en stad. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 56

57 Utöver de sensorer som finns i den smarta staden och de vi beskrivit ovan har vi även räknat med att koppla upp digitala välfärdstjänster, smarta fastigheter och smarta hem i våra affärskalkyler för de olika scenarierna. Digitala välfärdstjänster Kvarboende (anhörigvård och tjänster som beställs av slutkunden) Vård och omsorg (digitala tjänster som beställs av kommunen) Smarta fastigheter Drift och underhållssensorer Larm, lås, elstolpar, övervakning, belysning Smarta hem Larm, lås, kamera, belysning, mm. 3.2 GENERELL AFFÄRSMODELL FÖR IOT MARKNADEN Affärsmodellen för de öppna stadsnäten som har varit rådande under drygt 10 år, sedan kommunikationsoperatörsrollen började dyka upp har varit indelad i: Nätägare Stads- och fastighetsnät med den passiva infrastrukturen i staden och i fastigheten. Kommunikationsoperatör Transmissionsutrustning och provisioneringssystem Tjänsteleverantör Tillhandahåller tjänster som Internetaccess, TV och telefoni. Boende Slutkund som köper tjänst Stadsnätens kund och intäkt i den traditionella affärsmodellen, vilket representeras av den vänstra (blå) delen i Figur 29 nedan, är fastighetsägaren för leverans av fiberanslutningen samt kommunikationsoperatören eller tjänsteleverantören, beroende på vilken roll stadsnätet tagit i värdekedjan. När de nya digitala tjänsterna skall distribueras över stadsnäten så kommer det finnas många fler affärsmöjligheter för stadsnätsägarna genom att det finns nya potentiella kunder. I del 1 av rapport om Stadsnäten och IoT marknaden beskrev vi följande kundgrupper och tjänster. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 57

58 Figur 28, Möjliga kundgrupper för stadsnäten på IoT marknaden Några av de nya kundgrupperna som tillkommer på IoT marknaden gör att den traditionella öppna affärsmodellen som vi känner till kan komma att utökas med ytterligare en värdenivå av leverantörer, som vi kallat beställare. I Figur 29 nedan, den högra delen (grön) har vi angett några exempel som fastighetsägare, kommun och landsting och infrastrukturägare. De har i sin egna kunder som hyresgäst, brukare eller medborgare. Givetvis kommer tjänsteleverantören även kunna sälja direkt till hushåll och företag för exempelvis det smarta hemmet Den affärsmodell som vi ser växer fram liknar den som vi är vana vid från den traditionella KOmodellen i stora delar men för IoT affären har vi kallat den traditionella KO-rollen för tjänsteoperatör som ansvara för den digitala plattformen och ekosystemet av digitala tjänster för den exempelvis den Smarta staden eller Smarta hemmet. Rollen som tjänsteoperatör kan innehålla en eller flera delar och kan i vissa fall vara delar som ingår i tjänsteleverantörens roll. Figur 29, Generell affärsmodell för stadsnäten på IoT marknaden (högra/grön) i jämförelse med dagens öppna KO-modell (vänstra/blå) Nedan är en kort beskrivning över roller för den nya IoT affärsmodellen (höger/grön).: Nätägare Stads- och fastighetsnät med den passiva infrastrukturen i staden och i fastigheter med det tillägget att det även kan innehålla trådlös WAN access för IoT tillämpningar. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 58

59 Tjänsteoperatör Ansvarar för den digitala plattformen och ekosystemet av digitala tjänster för den Smarta staden, Smarta hemmet osv. Rollen som tjänsteoperatör kan innehålla flera nivåer och kan i vissa fall vara delar som ingår i tjänsteleverantörens roll. Tjänsteoperatörsrollen kan grovt delas in i följande delar vilket motsvarar funktionaliteten i den digitala plattformen som är beskriven i tidigare rapport, Förstudie IoT marknaden del 1 1. Uppkoppling och provisionering av sensorer och tjänster. 2. Tillhandahålla ett öppet ekosystem av IoT tjänster 3. En funktion för analys av data med inslag av maskininlärning samt artificiell intelligens. Denna del kan också ligga hos tjänsteleverantören. Tjänsteleverantör Tillhandahållare av enskilda digitala tjänster som trygghetslarm, fukt- och temperaturgivare osv. Beställare Huvudägare av en digital tjänsteleverans som erbjuds olika typer av användare. Beställare av digital tjänster kan exempelvis vara fastighetsägare, kommun/landsting eller olika infrastrukturägare. Användare Slutkund som använder eller blir erbjuden en digital tjänst. Betalnings- och supportflöden samt avtal för leverans av digitala tjänster mellan de olika rollerna följer de flöden som vi använt i den traditionella öppna affärsmodellen förutom att extra lager (Beställare) har tillkommit. Gällande betalningsflöden kan på lite längre sikt någon form av kryptovaluta bli intressanta för att kunna hantera små betalningar för alla typer av sensorer. Exempelvis skulle kommunen kunna betala med kryptovaluta för tjänster de köper av stadsnätet, detsamma gäller när kommunen köper tjänster av bostadsbolaget via bostadsbolagets IoT infrastruktur. 3.3 WSP ANTAGEN FÖR AFFÄRSANALYSEN I vår ekonomiska analys har vi gjort en mängd antaganden kring marknadsvolym, typ av tjänster, marknadsandel etc. Vi har även gjort en bedömning på prisbilder, investeringar, produktutbud och typ av tjänst, marknadsvolym och stadsnätets marknadsandel av uppskattad marknadsvolym samt kostnader för att driva en IoT affär i form av personal, drift och underhåll. Dessa bedömningar är gjorda utifrån WSP:s erfarenhet och bedömning i nuläget och kommer givetvis behöva anpassas för lokala förhållanden samt förändras över tid när vi förstår marknaden bättre och hur den kommer att utvecklas. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 59

60 Figur 30, WSP har gjort en mängd antaganden i de olika scenarierna vid framtagning av affärsanalysen I våra antaganden har vi även haft en konservativ bedömning över marknadsandelar för stadsnäten och haft en försiktig prisbild på intäktssidan. Vi har även tagit hänsyn till när vi inför exempelvis trådlös WAN access att det kommer att kanibalisera på andra bärartjänster, dvs den fasta uppkopplingen via stadsnätet. Generellt har vi också lagt med en kostnadspost på 200tkr per år som är riktad till en förbättring av drift- och informationssäkerhet i befintliga stadsnät till följd av att stadsnäten kan bli en viktig bärare av data och digitala tjänster för många funktioner i samhället. Vi har även gjort bedömning på utökning av personalstyrka för de olika scenarierna. I bilden nedan visar vi på antalet typer av infrastrukturer som vi kopplar upp fördelat på vilken typ av uppkoppling, bärare som vi bedömmer kommer att användas, det gäller exempelvis belysningscentraler, busskurer, elnätstationer för den smarta staden. Vi har inte räknat med infrastrukturer eller sensorer i hemmen som kameror, lås, larm etc. i detta diagram. Däremot finns de sektorerna med när vi gjort våra affärskalkyler för respektive scenarie. Figur 31, Fördelning på typ av uppkoppling för olika typer av infrastrukturer Bilden visar också vår bedömning över fördelning av uppkopplingstyp ser ut mellan svartfiber, fasteller trådlösbärartjänst. Vi har även vissa infrastrukturer som vi ser att det kan vara en blandning av fast eller trådlöst access, det kan t.ex vara för vattenmätare eller elmätare i hemmen. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 60

61 I affärskalkylerna för scenarie 2-5 har vi inte räknat med att stadnätet kommer koppla upp några infrastrukturer över svartfiber utan det kommer istället ske över den fasta bärartjänsten. 3.4 SCENARIE 1 STADSNÄTEN SOM SVARTFIBERLEVERANTÖR Beskrivning av tjänst och funktion Stadnätet äger och utvecklar det egna fibernätet genom att förtäta redan gjorda utbyggnader för att nå strategiska punkter som exempelvis operatörer, fastighetsägare, kommun och landsting behöver komma åt för att bygga upp sina digitala tjänster. Strategiska punkter kan exempelvis vara parkeringshus för parkeringstillämpningar, belysningsstolpar för smart belysning, elstolpar för smarta elnäts tjänster eller busskurer. Stadsnätet erbjuder en svartfibertjänst som punkt-punkt förbindelser via ODF:er där operatörer/kunden sedan kan ansluta sin utrustning som kan vara en trådlös/mobil access eller någon typ av aktiv utrustning (mediaomvandlare). Stadsnätet bygger även ut redundansen längre ut i nätet samt ansvarar för robusta nodutrymmen i områdesnoder med hög driftsäkerhet. Områdesnoderna behöver troligen byggas ut med ökad kapacitet när det gäller strömförsörjning, kyla och stativ, för att kunna placera in olika typer av kunder. Strömförsörjningen och stativplats kan även komma att behöva byggas ut till de nya strategiska punkterna, det vi kallat IoT-punkt i bilden nedan. Svartfibertjänsten kan även utvecklas med WDM-lösningar för att öka kapaciteten samt för att kunna erbjuda billigare optiska förbindelser. Dessutom kan en trådlös access via exempelvis LoRa WAN komplettera svartfibertjänsten som en bärare av enkla uppkopplingar. Figur 32, Stadsnätets ansvarsområde som svartfiberleverantör för digitala tjänster på IoT marknaden Vad ingår i leveransen Svartfiberleverantören bör kunna erbjuda ett antal tjänster som är mer anpassade för IoT marknaden än de traditionella svartfiberleveranserna. Detta genom att förtäta det befintliga fiberaccessnätet med nya typer av accesspunkter, vilket vi kallat IoT punkt i Figur 32. IoT punkterna kan vara bestyckade enligt följande: IoT punkt - Stor Plats för inplacering av transmissionsutrustning Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 61

62 Elförsörjning Skalskydd anpassat för radio Redundans i fiberstamnät Mast för inplacering av antenner Fiberpar i ODF eller skarvbox WDM IoT punkt - Mellan Plats för inplacering av transmissionsutrustning Elförsörjning Skalskydd Fiberpar i ODF eller skarvbox WDM IoT punkt Liten Fiberpar i ODF eller skarvbox Målgrupp för tjänsten Svartfiberleverantörens målgrupp blir de tjänsteleverantörer eller tjänsteoperatörer som önskar en fiberaccess och/eller inplacering av nätutrustning i uppsatta IoT punkter. Exempel på IoT-tjänster som driver behov av fiber är uppkoppling av trafikljus som inte behöver mycket datakapacitet men väl fiberns korta svarstider (delay) för att möta kommande krav för självkörande bilar. De infrastrukturer som vi bedömmer kan vara en potentiell kund för svartfiberleverantören är följande: IoT Nod Sektor Uppkopplad infrastruktur IoT nod Liten Belysning Belysningscentraler IoT Nod - Mellan Trafikkorsning Övervakningskameror Trafikstyrning IoT Nod - Stor Kollektivtrafik Busskurer Reklamvitriner Högupplöst video Ekonomisk analys För den ekonomiska analysen av svartfiberleverantör på IoT marknaden i Sverige har vi utgått ifrån vårt modellområde beskrivet i kapitel 3.1 ovan gällande antal uppkopplade sensorer. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 62

63 Vi har även gjort en bedömning över en möjlig marknadsandel som underlag för vår affärskalkyl enligt nedanstående tabell. IoT Nod Sektor Uppkopplad infrastruktur Marknad % IoT nod Liten Belysning Belysningscentraler 50% IoT Nod - Mellan Trafikkorsning Övervakningskameror 50% Trafikstyrning 50% IoT Nod - Stor Kollektivtrafik Busskurer 50% Reklamvitriner Högupplöst video 50% När det gäller intäkter, investeringar och kostnader har vi gjort följande uppskattning enligt nedanstående tabeller. Alla avgifter, priser och kostnader är uppskattningar som WSP gjort utifrån generell marknadskännedom och är inte hämtade från någon specifik nätägare eller leverantör av IoT tjänster. Intäkter IoT Tjänster Eng.avg Årsavgift IoT nod Liten (Belysning) kr kr IoT nod Mellan (Trafikstyrning, övervakning) kr kr IoT nod Stor (Busskurer, reklamvitriner ) kr kr Engångsavgiften är för inkoppling av kunden för respektive IoT nod och årsavgiften avser den löpande intäkten som vi lagt per år i det här fallet. Kostnader Investering IoT nod Liten IoT nod Mellan IoT nod Stor Årlig investering - Driftsäkerhet Kostnader Avgift till markägare Drift och underhåll Eng.Avg kr kr kr kr kr Årsavgift/anslutning kr Årsavgift/anslutning I vår kassaflödesanalys nedan har vi utgått ifrån att antalet sensorer som kopplas upp är för en stad som bygger på vårt modellområde med hushåll och där marknaden växer upp till totalt hushåll i vårt exempel. Den linjära beskrivningen av marknaden på antalet sensorer i en stad utgår ifrån vårt modellområde på hushåll som beskrivs i Figur 26 ovan. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 63

64 Figur 33, Kassaflödesanalys för Scenarie 1 Svartfiberleverantör på IoT marknaden utifrån vårt modellområde på hushåll som gradvis växer allt eftersom digitaliseringen byggs ut i en stad. I vårt exempel upp till hushåll och 158 anslutningar fram till år Utvecklingen av antalet anslutningar över tiden från 2018 till 2022 är givetvis en grov uppskattning som kommer att variera från stadsnät till stadsnät. Observera att y-axeln för kassaflöde ligger på höger sida och för intäkter, kostnader och investeringar på vänster sida. X-axeln visar antalet hushåll och år som är vanligt i den här typen av grafer. Anledningen till det är att vi kopplar antalet uppkopplade sensorer och därmed kostnader, intäkter och investeringar till hur många hushåll det finns inom stadsnätets täckningsområde. Som vi ser tynger investeringsposten ganska mycket i kalkylen eftersom vi bygger nya anslutningar och förtätar befintlig fiberinfrastruktur, vilket vi ändå tror är ganska normal återbetalning för en svartfiberleverantör Riskanalys Utbyggnad av fiberinfrastruktur är dyrt och det gäller att göra en noggrann planering över vilka är de potentiella kunderna och vilka behov har dom. Utifrån det får en dimensionering av nät och nodkapacitet göras. Om utbyggnad för att möta IoT marknaden görs utan att en genomgripande behovsanalys och kartläggning finns är risken att dimensioneringen blir felaktig som kan kräva kostsamma ombyggnationer och kompletteringar. Den affärsmässiga risken är att mycket av de sensorer som kommer att kopplas upp inte är speciellt kapacitetskrävande och kommer till största delen ske via trådlösa, mobila nät eller kapacitetslösningar i befintliga bredbandsnät. Affärsmöjligheten för en svartfiberleverantör på IoT marknaden kan rymmas inom den normala svartfiberaffären och att en specifik satsning på IoT och produktifiering kan bli kostsam. Vidare kan IoT-marknaden kräva andra hyresnivåer än för dagens mer kapacitetskrävande tjänster. Stadsnäten behöver ordna nyttjanderätt och marktillträde för strategiska stadsmöbler. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 64

65 Det finns risk att kommunen som markägare inte uppmärksammat denna möjlighet och säljer bort nyttjanderätten till annan part. Svartfiberleverantören behöver se över elservis för att få en kostnadseffektiv elleverans, annars riskerar strömförsörjningen bli orimligt dyr. Risken att konkurrensverket har åsikter om att kommunen går in i rollen som svartfiberleverantör anser vi vara ganska liten utan att det ses som kommunal kompetens som annan infrastruktur som kommunen tillhandahåller till sina kommuninvånare. Regulatoriska krav kan komma att ställas på att lokala svartfiberleverantörer måste erbjuda svartfiber även till stadsmöbler Time to market Sakligt sätt finns behoven redan i dag men ingen har marknadsfört möjligheten till behovsägaren. Från att behovsägaren / kunden har vetskap om möjligheten är en resa till färdig upphadlad lösning. Bl.a har många aktörer någon form av befintlig lösning om än betydligt sämre men att ställa om från en till en annan tar tid. Viktigt att stadsnätet marknadsför sin nya kompetens och leveransförmåga inom IoT mot den egna kommunen för att bli en relevant samarbetspartner och kunna medverka vid i tidigt skede vid planering och utveckling av del lokala samhället. Viktigt att stadsnätet även påtala för kommunen som markägare att de har kunskap om att stadsmöbler runt om i staden/samhället kommer att kopplas upp och att de därmed baktar uppkopplingen när de ger entrepenörer rätt att förvalta stadmöblerna. Exempelvis är det vanligt att kommuner upplåter busskurer till reklamoperatörer att driva dessa som i sin tur tar sin intäkt på reklamen. Busskuren är därmed låst till reklamoperatörer vilket försvårar för samhällsutveckling Beroenden Vi tror det är viktigt att stadsnäten kan skriva avtal med kommunen eller trafikverket kring anslutning av stadsmöbler för att på det viset få en ankarkund som stadsnäten sedan kan bygga vidare på Framgångsfaktorer För svartfiber ligger främst den nya potentialen i uppkoppling utomhus på allmän platsmark. Studera därför stategiska placerade noder för svartfiber. Stokab har t.ex indentifierat fyra typer av stadsmöbler som anses ha behov av svartfiber: Väderskydd / Busskurer Trafikstyrningsskåp Belysningscentraler Reklamvitriner för utomhusreklam Skriv först avtal om fiberanslutning med huvudkunder på respektive nod innan någon större utrullning sker för att minska affärsrisken. 3.5 SCENARIO 2 - ENKEL BÄRARTJÄNST I EGET STADSNÄT Beskrivning av tjänst och funktion Stadsnät etablerar en bärartjänst (kapacitetstjänst) över det egna transport- och accessnätet till en specifik port eller via Free-seating (om den funktionen är implementerad i stadsnätet) i Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 65

66 accesspunkten i hemmet (konverter/router). Stadsnätet levererar endast ett dedikerat VLAN för digitala tjänster som knyts till en specifik tjänsteleverantör för t.ex. smarta hemmet tjänster eller välfärdsbredband. Efter konverter/router som är placerad i hemmet ansluter IoT tjänsteleverantören i många fall sin egna Tjänstenod (se Figur 34) som i sin tur kommunicerar med olika typer av sensorer i hemmet. Tjänstenoden kommer troligen användas för digitala tjänster för det smarta hemmet (lås, larm, övervakning, smarta fastigheter (referensgivare av olika slag) och välfärdstjänster (kvarboende samt vård och omsorg). Tjänsteleverantören av digitala tjänster kan sedan använda det mobila nätet som back-up ifall problem skulle uppstå över stadsnätet men det är ingenting som stadsnätet är involverad i utan hanteras specifikt av tjänsteleverantören. En typisk tjänst där en mobil back-up förbindelse skulle kunna användas är för digitala trygghetslarm. I detta scenario behöver stadsnätet inte göra några specifika investeringar eller förändra driftorganisation eller support, utan det är en ganska enkel teknisk lösning och implementation. Stadsnäten behöver heller inte utveckla eller förändra något i sina stödsystem eller digitala plattformar som för provisionering av kapacitetstjänsten. Bilden nedan visar stadsnäts roll som bärartjänst i det egna nätet där man tillsammans med olika partners levererar tjänster till slutanvändare. Figur 34, Enkel bärartjänst i det egna stadsnätet Vad ingår i leveransen Vi har i vår modell skapat tre stycken produkter. Det är en prismodellsmässig produktpaketering och behöver utvecklas mer tekniskt, t.ex för att följa MEF standarden. Bärartjänsten som vi tänker oss är en kapacitetstjänst över Ethernet med olika datahastighet och SLA. I den ekonomiska analys använder vi de tre olika bärartjänster för intäkts- och kostandsberäkningar. De olika bärartjänsterna applicerar vi sedan inom olika sektorer för exempelvis smarta hem, smarta fastigheter, välfärdstjänster. IoT behöver ju inte bara våra sensorer som endast kräver låga hastigheter och långa avstånd utan det kan komma att krävas högre kapaciteter, snabbare svarstider samt högre SLA också för många IoT tjänster som video- och kameraövervakning, trafikljus, trafikbommar etc. Vi har haft en dialog med bl.a Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 66

67 trafikverket och de vill ofta ha en fast anslutning för sina uppkopplade IoT enheter. De har idag över en miljon uppkopplade sensorer. Bärartjänst - Stor Datahastighet 1 Gbps SLA 2 24/7 Tillgänglighet 99,9% Bärartjänst - Mellan Datahastighet 100 Mbps SLA 1 - Utökad vardag 7-21 Tillgänglighet 99,7% Bärartjänst Liten Datahastighet 10 Mbps. SLA Bas Vardagar 8-17 Tillgänglighet 99,5% Målgrupp för tjänsten Den stora målgruppen för digitala tjänster i det här scenariet blir troligen tjänster till hushållen eller fastighetstjänster eftersom det är där som stadsnäten har en konverter eller trådlös router där vi kan använda en befintlig port för bärartjänsten för att koppla in olika typer av tjänstenoder. Troliga målgrupper för bärartjänsten är: Tjänstelevantörer av IoT tjänster för inomhusbruk såsom smarta hemmet, mättjänster, larm och övervakning, vård och omsorg. Tjänsteleverantörer av IoT tjänster utomhus med behov av fast anslutning såsom trafikstyrning, belysningsstyrning. Fastighetsägare som själv vill koppla upp teknik inom fastigheten såsom styr och reglerteknik. Offentliga organisationer som har behov av fast uppkoppling kan exempelvis vara trafikverket och vägverket som behöver styra sensorer i trafikrummet. Tabellen nedan visar vilken bärartjänst vi valt för olika sektorer och digital tjänst. Utifrån vårt modellområde har vi sedan gjort en uppskattning på antalet sensorer som kopplas upp via de olika bärartjänsterna för respektive sektor. Bärartjänst Sektor Uppkopplad infrastruktur Liten Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC Infrastrukturägare Smarta hem Kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten och avfallshantering Kamera, larm, lås Mellan Digital välfärdstjänst Kvarboende Infrastrukturägare Trafikkorsning Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 67

68 Stor Digital välfärdstjänst Vård och omsorg Infrastrukturägare Reklamvitriner Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen baseras på de tre bärartjänster som beskrivits ovan, där vi gjort en bedömning över vilken bärartjänst som kommer att användas inom vilken sektor och typ av digital tjänst. De sektorer som har valts ut är de sektorer som vi idag ser störst affärsmöjligheter inom för IoT tjänster. För de olika sektorerna har vi sedan räknat ganska lågt gällande den marknadsandel som stadsnätet kommer kunna få. WSP bedömning är även att marknadsandelen ökar över tid, vilket också återspeglas i affärskalkylen. Marknadsandelarna fördelar sig enligt följande: Bärartjänst Sektor Uppkopplad infrastruktur Marknad % Liten Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC 20-28% Infrastrukturägare Kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten och avfallshantering 10-18% Smarta hem Kamera, larm, lås 10-18% Mellan Digital välfärdstjänst Kvarboende 10-18% Infrastrukturägare Trafikkorsning 20-28% Stor Digital välfärdstjänst Vård och omsorg 5-13% Infrastrukturägare Reklamvitriner 20-28% 5% marknadsandel är på vård och omsorg då vi tror att kommunen kommer välja en bärartjänst från en helhetsleverantör och här kommer mobilnäten att vara starka även framöver. Idag går 90% av alla trygghetslarm via mobilnäten. Upp till 30% marknadsandel har vi lagt på kvarboendetjänster, Smarta fastigheter och några av infrastrukturerna i den smarta staden så som reklampelare, trafikkorsning etc. Övriga marknadsandelar räknar vi kommer att tas av mobiloperatörer, andra fastnätsoperatörer eller nationella trådlösa WAN operatörer. WSP har gjort följande uppskattning på intäkter, investeringar och kostnader. Alla avgifter, priser och kostnader är uppskattningar som WSP gjort utifrån generell marknadskännedom och är inte hämtade från någon specifik nätägare eller leverantör av IoT tjänster. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 68

69 Intäkter: Prissättningen är förenklad där vi gjort kategoriseringar av hastighet och SLA i samma produkt. I verkligheten skulle de kanske ligga separerade i matris. Man skulle givetvis kunna ha Bärartjänst Liten med SLA2 men i denna ekonomiska analys har vi gjort en del förenklingar. Volymerna gör att vi har hållit ned årsavgifterna. Vi skall inte jämföra priserna med internetaccess, där vi har transitkostnader etc. samt intäktsdelning mellan kommunikationsoprtör och tjänsteleverantören Intäkter IoT Tjänster Eng.avg Årsavgift Bärartjänst liten (10 Mbps SLA Bas) 200 kr 150 kr Bärartjänst Mellan (100Mbps, SLA1) 250 kr 170 kr Bärartjänst Stor (1000 Mbps, SLA2) 300 kr 200 kr Engångsavgiften är en administrativ avgift för inkoppling av bärartjänsten. Årsavgiften baseras på en månadsavgift. Kostnader: Eftersom den största målgruppen är för hushåll och fastighetsägare där stadsnäten redan gjort investeringar i aktiv utrustning, mediaomvandlare och trådlösa routers tillkommer inga större investering i detta scenariet. De investeringar vi lagt med är för anslutning av sensorer hos infrastrukturägares objekt där stadsnäten idag oftast inte har en befintligt konverter/router. För drift och underhåll har vi lagt på en drift och underhållskostnad per ansluten tjänstenod eller sensor i konverter i hushållet eller i fastighetsswitch om det gäller fastighetstjänster baserat på vilken bärartjänst och därmed den SLA som gäller. Kostanden för förbättring av driftsäkerhet är beräknad till 200tkr/år samt en DoU kostnad med ett underlag på hushåll och vår uppskattning av marknadspotential för stadsnätet blir 320tkr. Vi har lagt på extra kostnader för personal i form av marknadsresurer som ökar från en deltjänst på 25% till 50% för anslutning av ca sensorer, se Figur 35, Kassaflödesanalys - Enkel bärartjänst i stadsnät. Kostnader Investering Bärartjänst liten (10 Mbps SLA Bas) Bärartjänst Mellan (100Mbps, SLA1) Bärarstjänst Stor (1000 Mbps, SLA2) Årlig investering - Driftsäkerhet Kostnader Drift och underhåll Bärartjänst - SLA Bas Drift och underhåll Bärartjänst - SLA 1 Drift och underhåll Bärartjänst - SLA 2 Eng.Avg kr 700 kr kr kr - 5 kr Årsavgift/anslutning - 7 kr Årsavgift/anslutning - 10 kr Årsavgift/anslutning Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 69

70 Kassaflöde: I vår kassaflödesanalys nedan har vi utgått ifrån att antalet sensorer som kopplas upp är för en stad som bygger på vårt modellområde och som har totalt hushåll som är beskrivet i Figur 26 ovan på motsvarande sätt som för övriga scenarier. Figur 35, Kassaflödesanalys - Enkel bärartjänst i stadsnät utifrån vårt modellområde på hushåll som gradvis växer med antalet anslutningar allt eftersom digitaliseringen byggs ut i en stad. I vårt exempel upp till hushåll och fram till år 2022 och när anslutningar. Utvecklingen av antalet anslutningar över tiden från 2018 till 2022 är givetvis en grov uppskattning som kommer att variera från stadsnät till stadsnät. Kassaflöde visas på den högra y-axeln och övriga på den vänstra y-axeln ser vi investeringar, intäkter och kostnader. På x-axeln har vi antalet hushåll. Scenariet ser positivt ut ur ett kassaflödesperspektiv ganska direkt, vilket beror på att vi inte har några större investeringar eller kostnader för att erbjuda bärartjänsten utan det sker till stor del i befintligt stadsnät. DoU ökar i takt med antalet anslutna portar Riskanalys Scenarie 2 innebär en begränsad marknad som omfattar det egna stadsnätet och där ett minimum av investering krävs. Den risk stadsnätet tar är att stadsnätet tappar affärsmöjligheter och därmed intäkter som kan göra att återbetalningstiden för tidigare gjorda investeringar i stadsnätet förlängs. Riskerna kan även ses ur ett samhällsperspektiv där stadsnätet som en del av kommunen överlåter digitaliseringen till marknaden och att det skapas digitala utanförskap för medborgare i marknaden mindre attraktiva områden för privata marknaden. Detta kan dock hanteras på annat sätt genom olika typer av konkurrensutsättningar. Scenarie 2 innebär också att det är svårt att skala upp antal digitala tjänster i hemmen via det egna stadsnätet eftersom det finns en teknisk begränsning gällande antalet lediga portar i befintlig Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 70

71 mediaomvandlare eller trådlösa router. Detta kan också skapa inlåsningseffekter för hushållen som är hänvisade till en viss tjänstenod och de digitala tjänster som distribueras via den Time to market Bärartjänsten bör kunna etableras på kort tid. Bärartjänsten bör dock beskrivas gällande innehåll och vilka avtal som skall gälla varför WSP bedömmer det bör tillsättas specifika resurser för att utveckla IoT tjänster i stadsnätet. För en automatisering av bärartjänsten till andra operatörer där stadsnätet agerar underleverantör kan ett integrationsarbetet behöva göras. De digitala tjänster som vi tror kommer vara aktuella i första hand för bärartjänsten är inom fastighetssektorn, smarta hemmet och välfärdstjänster. Den marknaden finns där redan nu och kommer troligen utvecklas ytterligare de kommande åren Beroenden Stadsnäten behöver ingå avtal med tjänsteleverantörer som vill leverera digitala tjänster för att kunna publicera dom på den egna hemsidan eller portalen Framgångsfaktorer Trolig framgångsfaktor är att kunna erbjuda olika SLA till helhetsleverantörer av bärartjänster som är anpassade för olika sektorer som exempelvis för välfärdstjänster och fastighetsägare. För att stadsnätet skall kunna vara en grossitleverantör av bärartjänsten till tjänsteleverantörer eller tjänsteoperatörer kommer det troligvis vara väldigt viktigt att stadsnätet kan erbjuda en standardiserad bärartjänst som följer MEF-standarden och Stadsnätsföreningen rekommendationer på hur tjänsten bör vara utformad. En viktig framgångsfaktor som gäller generellt om stadsnäten skall vara på IoT marknaden är att det finns en strategi och implementation av drift och informtionssäkerhet i stadsnätens verksamhet. 3.6 SCENARIO 3 - ENKEL BÄRARTJÄNST PLUS OLICENSIERAD TRÅDLÖST ACCESSNÄT TILL ÄNDUTRUSTNINGAR: Beskrivning av tjänst och funktion För att nå ut till exempelvis fastighetsägare, infrastrukturägare med en billig accesstjänst för Smarta staden och Smarta fastigheter tillämpningar har vi i detta scenario adderat en trådlös WAN access via exemepelvis den öppna standarden LoRa WAN eller genom att ingå samarbeta med nationella operatörer för trådlös WAN access för LoRa eller Sigfox. Stadsnätet behöver investera i master och utrustning för trådlös WAN acces och dimensionera för antalet gatewayes som behövs för att täcka kommunen geografiskt. Stadsnätet utgör sedan transport eller stamnätet för alla gatewayes till huvudnoden i stadsnätet. Den digitala plattformen får kompletteras med stödsystem för att hantera gateway funktionalitet för trådlös WAN access. Bilden nedan visar stadsnätsägarens roll där även en trådlös WAN access ingår för den smarta staden vilket även kan användas som back-up till hushållen och trådlös inomhustäckning för Smarta hus och digitala tjänster för hemmen. I övrigt är scenariot detsamma som i scenario 2, dvs att stadsnätet även erbjuder en separat bärartjänst i det egna stadsnätet för digitala tjänster. Vi har även lagt till ett embryo kring Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 71

72 kontrollcenterfunktion eller stadens kontrollrum för digitala tjänster jämfört med vad som fanns i scenario 2. Figur 36, Enkel bärartjänst med olicensierad trådlöst access WAN access Vad ingår i leveransen Förutom de bärartjänster som ingår i scenarie 2; bärartjänst Bas, bärartjänst SLA1 och bärartjänst SLA2 har vi adderat två trådlösa tjänster som vi kallat, LPWA Bas och LPWA Pro. Skillnaden är att LPWA Bas har SLA, åtgärdstid vardagar 8-17 och LPWA Pro, SLA åtgärdstid 24/7. För den trådlösa WAN accessen tillhandahåller stadsnätet bärartjänsten från sensor till en överlämningspunkt i stadsnätets huvudnod mot anslutna tjänsteleverantörer eller tjänsteoperatör som i sin tur har ett ekosystem av digitala tjänster och tjänsteleverantörer Målgrupp för tjänsten Det trådlösa WAN accessen utökar stadsnätet förmåga att leverera kostnadseffektiva bärartjänster till sensorer som inte kräver någon högra bandbredd. Detta kan påverka redan befintliga målgrupper och tjänster i scenario 2 som flyttar över vissa tjänster på den trådlösa WAN infrastrukturen, exempelvis uppkopplad teknik i fastigheter. Utöver dessa målgrupper skapar den stor yttäckningen för att koppla upp andra målgrupper såsom infrastrukturägare, offentliga aktörer framförallt för tjänster i utomhusmiljö. Tabellen nedan visar vilken bärartjänst vi valt för olika sektorer och digital tjänst. Flera av sektorerna och uppkopplad infrastruktur finns representerade under flera av våra definierade bärartjänster, det beror på att vi har gjort en bedömning och fördelat den uppkopplade infrastrukturer på flera olika bärartjänster. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 72

73 Bärartjänst Sektor Uppkopplad infrastruktur Liten Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC Infrastrukturägare Smarta hem Kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering Kamera, larm, lås Mellan Digital välfärdstjänst Kvarboende Infrastrukturägare Trafikkorsning Stor Digital välfärdstjänst Vård och omsorg Infrastrukturägare Reklamvitriner Trådlös WAN access Sektor Uppkopplad infrastruktur LPWA Bas Smarta fastigheter Belysning, lås, larm Smarta hem Infrastrukturägare Belysning, lås, larm Vägar, parkering, kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering, trafikkorsningar, miljömonitorering LPWA Pro Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC Smarta hem Smarta staden Kamera, larm, lås Vägar, parkering, kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering, trafikkorsningar, miljömonitorering Ekonomisk analys För scenarie 3 har vi utökat antal sektorer som vi kommer att ha möjlighet att leverera en bärartjänst till för IoT. Eftersom vi lagt till en trådlös WAN access så är det där ökningen sker. Vår bedömning är att vi i detta scenarie kommer kunna öka antalet bärartjänster och marknadsandelar för digitala tjänster till fastighetsägare och för det smarta hemmet. Dessutom kommer vi i större omfattning kunna leverera olika bärartjänster till den smarta staden. För den fasta bärartjänsten har vi inte räknat med några effekter alls utan räknat på samma sektorer och marknadsandel som i scenarie 2. Däremot med trådlös WAN access kommer vi nå sensorer som är för dyra att ansluta med en fiberanslutning som exempelvis olika typer av flödesmätare, mätning av vattenkvalitet, sensorer för miljömonitorering. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 73

74 Bärartjänst Sektor Uppkopplad infrastruktur Marknad % Liten Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC 20-28% Infrastrukturägare Kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten och avfallshantering 10-18% Smarta hem Kamera, larm, lås 10-18% Mellan Digital välfärdstjänst Kvarboende 20-30% Infrastrukturägare Trafikkorsning 20-28% Stor Digital välfärdstjänst Vård och omsorg 20-30% Infrastrukturägare Reklamvitriner 20-28% Trådlös WAN access Sektor Uppkopplad infrastruktur Marknad % LPWA Bas Smarta fastigheter Belysning, larm, lås 10-18% Smarta hem Belysning, larm, lås 10-18% Smarta staden Vägar, parkering, kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering, trafikkorsningar, miljömonitorering 15-27% LPWA Pro Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC 5-9% Smarta hem Belysning, larm, lås 5-9% Smarta staden Vägar, parkering, kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering, trafikkorsningar, miljömonitorering 5-9% För de olika infrastrukturerna har vi gjort en bedömning över vilken accessmetod som passar bäst inom varje sektor. För exempelvis dricksvatten så kopplar vi upp vattentorn till det fasta nätet och flödesmätare till det trådlösa nätet. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 74

75 Vår bedömning är att marknadsandelen för den fasta bärartjänsten är oförändrad mot scenarie 2 men att vi ökar marknadsandelen för flera sektorer genom att båda ha en fast och trådlös bärartjänst. Ökningen tror vi främst kommer att vara för den smarta staden och olika typer av infrastrukturägare samt för uppkoppling för den smarta fastigheten. För den trådlösa WAN accessen har vi fördelat uppkopplingarna mellan Bas och Pro tjänsten. Där Bastjänsten står för 15-30% av uppkopplingarna och Pro-tjänsten för 5-10% av antalet uppkopplade sensorer, se Figur 37, Kassaflödesanalys Scenarie 3- Fast bärartjänst samt trådlös WAN access. I tabellen nedan visar vi på antalet uppkopplade IoT tjänster fördelat på typ av bärartjänst och per scenarie. Antalet uppkopplade IoT tjänster i tabellen är baserat på vårt modellområde med 3500 hushåll. Intäkter: På intäktssidan tillkommer bärartjänsten via trådlösa WAN access som vi kallat LPWA Bas och Pro. Det som skiljer dessa åt är att stadsnätet erbjuder olika SLA för LPWA Bas och Pro. Eftersom stadsnäten endast är en bärare av data mellan sensor och tjänsteleverantör har vi bedömt intäkten till 2,5 SEK per uppkopplad sensor och månad för LPWA Bas och 5 SEK per månad för LPWA Pro där vi erbjudern en högre SLA. Den prissättning som WSP gjort detta scenarie för bärartjänsterna är enligt följande. Kostnader: På investeringssidan har WSP tagit med investeringar för att upprätta en egen trådlös WAN access med både nätverks- och applikationsserver samt master för inplacering av trådlösa WAN Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 75

76 accesspunkter och router för anslutning av tjänsteleverantörer. En investering i gateways och master för att täcka en normal svensk stad innebär 3-5 accesspunkter. En re-investering är inlagd efter 5 år i kalkylen. Alternativet till detta är att ingå partnerskap med en nationell operatör av trådlös WAN access. Löpande kostnader är inladga för utökad drift och underhåll samt utökade personalkostnader med två personer, en på marknadssidan och en person på tekniksidan, vi har lagt en en 25% tjänst som ökar till 50% i takt med att uppkopplingen av sensorer ökar. För drift och underhåll har vi lagt på en drift och underhållskostnad för att upprätthålla SLA på LPWA tjänsterna samt en licenskostnad på mjukvaran till den trådlösa WAN access baserar på antalet uppkopplade sensorer och år. Kostnaden för förbättring av driftsäkerhet är beräknad till 200tkr/år samt en DoU kostnad med ett underlag på hushåll och vår uppskattning av marknadspotential för LPWA och den fasta bärartjänsten hamnar ackumulerat på 320tkr. Kassaflöde: I vår kassaflödesanalys nedan har vi utgått ifrån att antalet sensorer som kopplas upp är för en stad som bygger på vårt modellområde och som har totalt hushåll som är beskrivet i Figur 26 ovan. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 76

77 Figur 37, Kassaflödesanalys Scenarie 3- Fast bärartjänst samt trådlös WAN access på IoT marknaden utifrån vårt modellområde på hushåll som gradvis växer allt eftersom digitaliseringen byggs ut i en stad. I vårt exempel upp till hushåll och drygt anslutningar fram till år Utvecklingen av antalet anslutningar över tiden från 2018 till 2022 är givetvis en grov uppskattning som kommer att variera från stadsnät till stadsnät. Intäkterna ökar givetvis i takt med anslutningarna. Fördelningen av intäkterna på den fasta bärartjänst och LPWA är att 60% kommer från den fasta bärartjänsten och resterande från trådlösa WAN accessen. Detta beror på att vi kan ta ut en högre avgift för den fasta bärartjänsten. När det gäller fördelningen på antalet uppkopplingar så är det tvärtom att 60% av anslutningarna är LPWA och resten den fasta bärartjänsten. I kassaflödesanalysen framgår att vi behöver en kundbas på runt hushåll för att vi skall komma på ett positivt kassaflöde med gjorda investeringar i egen trådlös WAN access. Vi har då kopplat upp drygt sensorer, vilket framgår av kassaflödesgrafen. Alternativet till den egna investeringen i trådlös WAN access kan vara att samarbeta med andra stadsnät kring den trådlösa WAN accessen eller ingå ett avtal med en nationell marknadsaktör för att få ned investeringarna i kommuner med mindre kundunderlag Riskanalys En utökning av den tekniska miljön i form av trådlös WAN access ökar givetvis komplexiteten av driften och utvecklingen av det egna stadsnätet samt även det ökade ansvaret som stadsnätet tar på sig som bärare av digitala tjänster för det uppkopplade samhället. I vår analys har vi därför räknat med att stadsnätet behöver tillföra resurser både tekniskt och marknadsmässigt. Teknikmässig kommer stadsnäten behöva ha kunskap om den trådlösa accessen och dess användsningsområde och begränsningar samt hur olika sensorer fungerar och vilka miljöer de passar in. Även om stadsnätet inte säljer själva sensorn bedömmer vi att man behöver ha den förståelsen för att vara en attraktiv partner till exempelvis en infrastrukturägare eller fastighetsägare. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 77

78 Om stadsnätet ingår i ett samarbete mellan andra stadsnät eller samarbetar med en nationell partner minskar givetvis den risken med att ha teknisk kunskap men vi tror ändock att det måste finnas en lokal förankring, marknadskännedom och kunskap hos stadsnäten. Även de legala aspekterna ur ett konkurrensperspektiv behöver undersökas om vilken verksamhet ett kommunalt stadsnät får bedriva avseende en etablering av en infrastruktur för trådlös WAN access. Eftersom vi i detta scenarie inte är en helhetsleverantör av den fasta bärartjänsten i kommunen kommer vi ha svårt att leverera ett enhetligt SLA, vilket troligen kommer att minska stadsnätets möjlighet vara en bärare av digitala tjänster till exempelvis välfärdssektorn och olika infrastrukturägare Time to market Många infrastrukturägare och fastighetsägare står i begrepp att koppla sina infrastrukturer för olika typer av pilottester eller för att hitta enklare och billigare alternativ till befintliga uppkopplingar. Vi tror att de marknader som har störst efterfrågan av en trådlös WAN access är inom den smarta staden och den smarta fastigheten Beroenden Stadsnätet behöver troligen ingå någon form av samarbete för att etablera en trådlös WAN access. Det kan antingen vara en nationell aktör som Blink eller IoT Sweden eller olika former av samverkan mellan stadsnäten i Sverige. Stadsnäten behöver också säkerställa att de har tjänsteleverantörer som kan leverera relevanta sensorer och attriktiva tjänster till de presumtiva kunderna Framgångsfaktorer Stadsnäten behöver få igång en dialog med kommunen och dess koncernbolag för att koppla upp olika former av nät så som dag/spillvatten, dricksvatten, fjärrvärme och el. Med dessa infrastrukturer som bas där både fibernätet och den trådlösa WAN accessen används kommer stadsnäten ha goda möjligheter att utveckla IoT bärartjänster inom många andra sektorer. 3.7 SCENARIO 4 - UTÖKAD BÄRARTJÄNST PLUS OLICENSIERAD TRÅDLÖS WAN ACCESS Beskrivning av tjänst och funktion Detta scenarie har vi kallat Utökad bärartjänst med trådlös WAN access där stadnätet tar ett helheltsansvar för bärartjänsten av IoT tjänster i en kommun eller region, genom att dels erbjuda en bärartjänst för IoT tjänster i det egna stadsnätet och dels via avtal och samarbete med andra nätägare av fasta nät vidareföredla en bärartjänst i den extrana nätägarens nät för att kunna erbjuda en enhetlig bärartjänst till olika slutkunder. Med den utökade bärartjänsten har stadsnätet full geografisk täckning i kommunen eller regionen både via fast och trådlöst WAN nät och kan därmed erbjuda exempelvis för en tjänsteleverantör av trygghetslarm en enhetlig och geografiskt heltäckande bärartjänst. Den bärande idén med att stadsnäten skall förmedla bärartjänster i andra bredbandsleverantörers nät är att stadsnätet då kan ta ett helhetsansvar för nätfunktionen till presumtiva kunder som exempelvis kommunen, infrastrukturägare och fastighetsägare. Som vi konstaterat i Del 1 av Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 78

79 denna förstudie är det ett stort önskemål hos dessa kunder att ha en samlad nätoperatör för distribution av IoT tjänster. Detta gör att stadsnäten kan konkurrera med nationella bredbands- och mobiloperatörer på IoT marknaden. Vi tror att MEF standarden kommer bli viktig i detta sammanhang för att på så sätt kunna avropa den bärartjänst man behöver av andra nätägare på ett standardiserat sätt. Bilden nedan visar stadsnät roll som accessnät och transportnät leverantör för fasta anslutningar i både det egna nätet och andra nätägares nät samtidigt som vi har ett trådlöst WAN access. Figur 38, Utökad bärartjänst (grossisttjänst) med olicensierad trådlösa accessnät Vad ingår i leveransen I detta scenarie har vi samma erbjudande som i scenarie 3, dvs vi erbjuder en bärartjänst i det egna stadsnätet samt en trådlös WAN access. I den det egna stadsnätet och över trådlös WAN access erbjuder vi alltså följande bärartjänster: Bärartjänster i stadsnätet Bärartjänst Stor Bärartjänst Mellan Bärartjänst Liten Trådlös WAN access LPWA Bas LPWA - Pro Utöver våra egna bärartjänster återförsäljer vi även en bärartjänst i andra bredbandsleverantörers fibernät. Vi har byggt den bärartjänsten på samma sätt som det egna stadsnätet, dvs: Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 79

80 Bärartjänst hos externa nätägare Bärartjänst Stor Bärartjänst Mellan Bärartjänst Liten Målgrupp för tjänsten Samma sektorer och målgrupp som i scenarie 3 men med en högre marknadsandel för både den fasta bärartjänsten som trådlös WAN access. Bärartjänst Sektor Uppkopplad infrastruktur Liten Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC Infrastrukturägare Smarta hem Kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering Kamera, larm, lås Mellan Digital välfärdstjänst Kvarboende Infrastrukturägare Trafikkorsning Stor Digital välfärdstjänst Vård och omsorg Infrastrukturägare Reklamvitriner Trådlös WAN access Sektor Uppkopplad infrastruktur LPWA Bas Smarta fastigheter Belysning, lås, larm Smarta hem Infrastrukturägare Belysning, lås, larm Vägar, parkering, kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering, trafikkorsningar, miljömonitorering LPWA Pro Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC Smarta hem Smarta staden Kamera, larm, lås Vägar, parkering, kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering, trafikkorsningar, miljömonitorering Ekonomisk analys Vi har höjt marknadsandelen på bärartjänsten i de fasta nätet för de olika sektorerna med generellt 5%- 10% för att vi nu kan erbjuda en större geografisk täckning. För digitala välfärdstjänster har vi höjt marknadsandelen från 20-30% till 40-50%. Vi tror att vi genom att kunna ha en större geografisk täckning att erbjuda den sektorn, att vi därmed kan ha större framgång hos socialförvaltningen på Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 80

81 kommunen och hos landsting eftersom de eftersträvar en helhetsleverantör av bärartjänster för digitala välfärdstjänster. Bärartjänst Sektor Uppkopplad infrastruktur Liten Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC Marknad % 25-40% Infrastrukturägare Kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten och avfallshantering 15-30% Smarta hem Kamera, larm, lås 15-30% Mellan Digital välfärdstjänst Kvarboende 30-45% Infrastrukturägare Trafikkorsning 22-30% Stor Digital välfärdstjänst Vård och omsorg 40-50% Infrastrukturägare Reklamvitriner 21-29% Trådlös WAN access Sektor Uppkopplad infrastruktur Marknad % LPWA Bas Smarta fastigheter Belysning, larm, lås 15-23% Smarta hem Belysning, larm, lås 15-23% Smarta staden Vägar, parkering, kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering, trafikkorsningar, miljömonitorering 20-32% LPWA Pro Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC 7-11% Smarta hem Belysning, larm, lås 7-11% Smarta staden Vägar, parkering, kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering, trafikkorsningar, miljömonitorering 7-11% Figur 39, Tabellen beskriver stadsnätets marknadsandel per sektor för de olika bärartjänsterna. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 81

82 Antalet uppkopplade IoT tjänster ökar för stadsnätet som framgår i tabellen nedan med ca 30% i scenarie 4 jämfört med scenarie 3 där vi inte hade en full geografisk täckning på den fasta bärartjänsten. Antalet uppkopplade IoT tjänster i tabellen är baserat på vårt modellområde med 3500 hushåll och som framgår av tabellen så har vi anslutit drygt 1400 sensorer, det inkluderar sensorer från alla de sektorer som framgår av tabellen ovan. Intäkter: På intäktssidan har vi samma produkter som i scenarie 3 men att marknadsandelen ökar framförallt på digitala välfärdstjänster eftersom vi kan erbjuda en större geografisk täckning på de fasta bärartjänsten. Kostnader: Vi har lagt med en integrationskostnad mot externa nätägare för att automatisera exempelvis beställningar och felanmälan. Kostnaden för DoU har också ökat eftersom vi tar ett större ansvar för SLA mot tjänsteoperatör, tjänsteleverantörer och beställare. Skillnaden på kostnadsidan mot scenarie 3 är att vi även har lagt på kostnaden för hyra av bärartjänst från extern nätägare. Vi har räknat med att vi har en grossistrabatt på 20% på vårt utpris till kund. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 82

83 Total DoU kostnad beräknat på uppkoppling av sensorer uppgår till ca 1 miljon i vår kostnadsberäkning. Licenskostnad för samma antal sensorer är beräknat till 670 TKR. Personal: I scenarie 4 har vi ökat på personalresurserna både på marknads- och tekniksidan jämfört med scenarie 3, där vi nu har en marknads- och en teknikresurs på 50-75% tjänst. Kassaflöde: Kassaflödeskurvan är till höger och där de stora investringen är som i scenarie 3 den för att etablera en ny trådlöst WAN access. Kostnaderna ökar givetvis eftersom vi är återförsäljare av bärartjänsten i externa nät. Samtidigt som intäkterna ökar från 10 till15 miljoner på ackumerad bas för antalet uppkopplade sensorer som framgår av figur nedan. Antalet uppkopplade sensorer eller anslutningar uppgår för ett marknadsområde på hushåll till nära uppkopplingar, se diagrammet nedan. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 83

84 Figur 40, Kassaflödesanalys för scenarie 4 - Utökad bärartjänst med trådlös WAN access på IoT marknaden utifrån vårt modellområde på hushåll som gradvis växer allt eftersom digitaliseringen byggs ut i en stad. I vårt exempel upp till hushåll och drygt anslutningar fram till år Riskanalys I detta scenarie tar stadsnäten på sig ett ansvar att försöka vara helhetstäckande gällande konnektivitet för uppkoppling av sensorer och därmed ha en så geografisk så stor täckning som möjligt i kommunen eller regionen. Detta för att kunna vara en helhetsleverantör för exempelvis välfärdssektorn eller för kommunens olika infrastrukturer som VA, fjärrvärme och el. Detta medför givetvis ett större ansvar att upprätthålla en hög driftsäkerhet och tillgänglighet i både det fasta och för den trådlösa WAN accessen. Inte bara i det egna nätet utan också att stadsnäten har utarbetat bra och genomarbetatde drift- och felanmälningsprocesser med externa nätägare. Risken är om fel uppstår i nätet så kommer det kunna få stor påverkan på vitala funktioner i samhället varför en väl fungerande driftorganisation är att rekommendera. Stadsnätet bör även utarbeta standardiserade tekniska gränssnitt och avtal mot de externa nätägare som kommer att agera underleverantör av den fasta bärartjänsten för att minimera rikskerna till driftstopp och felanmälningar Time to market En av de största potentiella kunderna för detta scenarie är inom välfärdssektorn och infrastrukturägare. De använder idag för sina digitala tjänster ofta det mobila nätet eller Telias kopparnät, exempelvis så går 80-90% av alla trygghetslarm via dessa nät. Det kan därför ta tid att få över den marknaden till stadsnätens IoT erbjudande över det fasta fibernätet och trådlös WAN access eftersom kommunen sitter fast i avtal. Vår bedömning är att det över en 1-5 års period för scenarie 4 finns möjlighet generellt i Sverige att stadsnäten skulle kunna ta en 40-50% marknadsanadel inom välfärdssektorn Beroenden Ett viktigt beroende för att stadsnätet skall kunna vara en helhetsleverantör är att stadsnätet kan övertyga och integrera med externa nätägare. Stadsnätet behöver ha en tydlig och genomarbetat tjänst och funktion för hur detta skall fungera rent tekniskt och avtalsmässigt. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 84

85 3.7.8 Framgångsfaktorer Som tidigare nämts bedömmer vi att det finns en stor potential mot välfärdsektorn om stadsnätet har leveransförmågan av att vara en helhetsleverantör av den fasta bärartjänsten i kombination med en trådlös WAN access. Stadsnätet bör arbeta nära den sektorn för att förstå deras behov och därmed anpassa produkt och prismodell som gör att stadsnäten kan bli vald leverantör för kommande upphandlingar. Stadsnäten bör därmed förstå både slutkundens behov samt vilka behov tjänsteleverantörerna och tjänsteoperatören har på bärartjänsten för att kunna bli framgångsrik. 3.8 SCENARIO 5 - LEVERANTÖR AV ÖPPET EKO-SYSTEM AV IOT TJÄNSTER Beskrivning av tjänst och funktion I detta scenario löper vi hela vägen ut och erbjuder ett öppet Ekosystem av IoT tjänster till kommuninvånare, kommunen och företag i kommunen. Förutom att stadsnätet är en helhetsleverantör av bärartjänster över både fast- och trådlös access som beskrivits i scenario 4 utvecklar vi den digitala plattformen med IoT tjänster för den exempelvis den Smarta Staden, Smarta hus och välfärdstjänster. Som beskrivits i den tidigare rapporten från WSP, Förstudie IoT marknaden del 1 samt under kapitel finns det flera integratörer och leverantörer som bygger ekosystem av digitala tjänster som stadsnäten kan samverka med på samma sätt som sker idag via kommunikationsoperatörer som exempelvis Open Universe, itux och Zitius. I detta scenario tar stadsnätet också ett större ansvar för ändutrustningen i hemmet och standardiserar Tjänstenoden för flera typer av digitala tjänster i hemmet. Vi har kallat den noden IoT Nod. I samband med utvecklingen av virtuella CPE:er och SDN kan IoT Noden också ersätta den Trådlösa routern som idag levereras av tjänsteleverantören och den utrustning som då blir i hemmet är en konverter eller medieomvandlare och IoT Noden allt i ett. Bilden nedan visar stadsnäts roll där vi utvecklat från tidigare scenarier en integrering av nuvarande digitala plattform samt servicenod med ett eller flera Ekosystem av digitala tjänster samt en enhetlig ändutrustning i hemmet. Figur 41, Stadsnät som leverantör av ett öppet Ekosystem av IoT tjänster Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 85

86 Bilden nedan beskriver hur stadsnäten med hjälp av SDN och vcpe teknologi kan bygga en mer flexibelt anpassad lösning gällande ändutrustning och accessnät för att IoT tjänster. Figur 42, Stadsnät som leverantör av öppet Ekosystem av IoT tjänster uppbyggd med SDN och vcpe teknologi Vad ingår i leveransen Kick-backmodellen motsvarar det vi känner igen från dagens KO-roll, där nätägaren får en kick-back på slutkundspriset. Vi har gjort två kick-back tjänster vi kallar Bas och Pro som skiljer sig med vilken typ av SLA som erbjuds. Vi har flyttat tjänster från att ha varit en ren bärartjänst till att nu vara en valbar slutkundstjänst från ett öppet ekosystem av IoT tjänster. Den fasta bärartjänsten som finns kvar för uppkoppling av olika typer av infrastrukturer som exempelvis el, fjärrvärme, vatten och belysning. I och med att vi inför viruella CPE:er som ökar den teknikska flexibiliteten bör vi kunna sälja flera IoT tjänster till samma hushåll i samma IoT-nod. I detta scenarie har vi samma erbjudande som i scenarie 4, dvs vi erbjuder en fast bärartjänst i det egna stadsnätet samt via externa fastnätsoperatörer samt en trådlös WAN access. I den det egna stadsnätet och över trådlös WAN access erbjuder vi alltså följande bärartjänster: Bärartjänster i stadsnätet Bärartjänst Stor Bärartjänst Mellan Bärartjänst Liten Trådlös WAN access LPWA Bas LPWA - Pro Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 86

87 Utöver våra egna bärartjänster återförsäljer vi även en bärartjänst i andra bredbandsleverantörers fibernät. Vi har byggt den bärartjänsten på samma sätt som det egna stadsnätet, dvs: Bärartjänst hos externa nätägare Bärartjänst Stor Bärartjänst Mellan Bärartjänst Liten Kick-back modellen utgår ifrån slutanvändarens slutkundspris, där stadsnätet sedan får en procentandel av det som slutkunden betalar tjänsteleverantören. Kick-back modellen är endast applicerad på de fasta uppkopplingarna av sensorer och inte för den trådlösa WAN accessen. Vi har gjort en grov förenkling och satt upp två stycken bastjänster som vi kallat: Kick-back modellen Kick-back Bas Kick-back - Pro Målgrupp för tjänsten Sektorerna för den Smarta fastigheten, smarta hem och välfärdstjänster har vi i detta scenarie placerat i den nya affärsmodellen vi kallat kick-back modell eftersom vi nu tar ett större ansvar och bör kunna ta en större del av intäken från slutkunderna. Tidigare låg de sektorerna under olika typer av bärartjänster i det fasta och trådlösa WAN accessen. Bärartjänst Sektor Uppkopplad infrastruktur Liten Infrastrukturägare Kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten och avfallshantering Mellan Infrastrukturägare Trafikkorsning Stor Infrastrukturägare Reklamvitriner Trådlös WAN access Sektor Uppkopplad infrastruktur LPWA Bas Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC Smarta hem Smarta staden Kamera, larm, lås Vägar, parkering, kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, avfallshantering, trafikkorsningar, miljömonitorering LPWA Pro Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC Smarta hem Smarta staden Kamera, larm, lås Vägar, parkering, kollektivtrafik, elnät, fjärrvärme, dag/spillvatten, dricksvatten, Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 87

88 avfallshantering, trafikkorsningar, miljömonitorering Kick-back modell Sektor Uppkopplad infrastruktur Kick-back Bas Smarta fastigheter Belysning, lås, larm, elstolpar, DUC Smarta hem Digital välfärdstjänst Kamera, larm, lås Kvarboende Kick-back - Pro Digital välfärdstjänst Vård och omsorg Ekonomisk analys När det gäller marknadsandelar från scenarie 4 till scenarie 5 så har vi inte ökat dessa utan de ligger kvar på samma nivå som i scenarie 4, vilket är 40-50% för vård och omsorgstjänster och för övriga sektorer mellan 10-40%. Skillnaden är att vi flyttat över vissa av sektorerna till kick-back modellen, se tabellen nedan. Antalet uppkopplade IoT tjänster i tabellen är baserat på vårt modellområde med 3500 hushåll och som framgår av tabellen så ligger antalet uppkopplade sensorer kvar på 1400 sensorer, vilket är densamma som för scenarie Antal uppkopplade sensorer SC1 SC2 SC3 SC4 SC5 Svartfiber Bärartjänst Trådlöstjänst Kick-back Intäkter: Vi har räknat med en kick-back på 70 kr/mån (840 kr/år) för Bas-tjänsten och för Pro-tjänsten har vi slagit på 20% (1008 kr/år) på grund av att vi levererar ett högre SLA. När det gäller Pro-tjänsten har vi bara räknat med den för vård och omsorgstjänster. Vi tror 70 kr/mån kan vara acceptabelt eftersom ett exempelvis en månadskostand för trygghetslarm kostar runt kr, kan tjänsteleverantören sedan paketera flera välfärdstjänster mot en slutkund Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 88

89 eller beställare så bör 70 kr/mån vara ett rimligt antagande. Detsamma gäller smarta hem och smarta fastighetstjänster där vi använt samma resonemang och kack-back. Kostnader: På investeringssidan har vi lagt in en kostnad för IoT nod, där stadsnätet tar hela den investeringen. Här finns det säkert potential för en fördelning av den investeringen på tjänsteoperatör, tjänsteleverantör och beställare enligt vår affärsmodell beskriven tidigare i rapporten. Stadsnätet investrar även i ökad integration med andra exeterna stödsystem samt i en utveckling av den egna plattformen för provisionering och servicenod i form av ny hård- och mjukvara. Utöver de investeringarna ligger med ökade DoU kostnader samt licenskostnader för den nya IoT ekosystemplattform, vilken är baserad på antalet uppkopplade IoT noder och år. Personal: Personalkostnad för marknads- och teknikresurser ökar markant i detta scenario från en delresurs på marknads- och tekniksidan till en hel resurs för marknadföring och två resurser på tekniksidan. Kassaflöde: Kassaflödeskurvan är till höger och där de stora investeringarna är som i scenarie 3 med trådlös WAN access samt det som är nytt i detta scenarie 5, att etablera en plattform där slutkunder och beställare kan välja IoT tjänster från ett öppet ekosystem av IoT tjänster. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 89

90 Som vi ser i grafen nedan ökar intäkterna dramatiskt vid införandet av en kick-back modell, där de intäkterna står för ca. 75% av den totala intäkten för IoT bärartjänster. Intäkterna i kick-back modellen kommer från smarta hem, digitala välfärdstjänster och smarta fastigheter. En reinvestering är inlagd för både trådlös WAN access och för den digitala plattformen för öppet ekosystem av IoT tjänster vilket gör ett hack i kassaflödeskurvan. Som framgår av grafen nedan uppgår det ackumulerade kassaflödet (den högra y-axeln) till cirka 40 miljoner vid en population på hushåll och uppkoppling av drygt sensorer eller IoT noder. Intäkterna vid samma population på hushåll och vid en uppkoppling av drygt sensorer är närmare 25 miljoner. Figur 43, Kassaflödesanalys för scenarie 5 Leverantör av öppet ekosystem av IoT tjänster utifrån vårt modellområde på hushåll som gradvis växer allt eftersom digitaliseringen byggs ut i en stad. I vårt exempel upp till hushåll och drygt anslutningar fram till år Antal anslutna IoT objekt som stadsnätet har en anslutning till är något högre än i scenarie 4 och uppgår till drygt objekt vid en population på hushåll Riskanalys Vad får ett stadsnät göra? I stadsnätssverige idag är det accepterat att stadsnäten agerar egen KO för den traditionella affären, Internet och TV distribution. Det finns ett godkännande på marknaden och hos konkurrensverket kring detta. Denna IoT plattform för ett öppet ekosystem av IoT tjänster är tänkt att vara uppbyggd på motsvarande sätt, så det borde finnas argument för att stadsnäten skulle kunna driva den linjen. Det troliga är dock att många nya och gamla operatörna vill ta denna roll och kommer verka ganska hårt för att stadsnäten inte skall etablera en öppen plattform för IoT tjänster. Scenarie 5 kräver givetvis ett större engagemang och komptens hos stadsnäten och det är idag svårt att veta vilken kick-back som tjänsteleverantörerna är villiga att betala för den här tjänsten. Risken är att om stadsnäten bygger upp plattform och kompetens innan förhandling och avtal finns på plats med tjänsteleverantörer kan det vara svårt att få till en lönsam affär. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 90

91 3.8.6 Time to market I nuläget finns i Sverige ingen som fullt ut har tagit denna roll som vi beskrivit den i scenarie 5 även om det pågår en del piloter och projekt kring delar av de komponenter som beskrivits i detta scenarie, exempelvis för trådlösa WAN accesser eller operatörer som erbjuder ekosystem för en specifik sektor via mobilnäten. Roller, aktörer, marknad, tjänster och de tekniska lösningarna är ännu inte på plats hos stadsnäten för att bygga ett öppet ekosystem av IoT tjänster. Vår bedömning är att det inom 6-18 månader kommer ha påbörjats pilotprojekt där ett stadsnät erbjuder en öppen plattform för vissa sektorer, där stadsnäten erbjuder IoT tjänster via både en trådlös WAN access och de fasta näten. För att IoT marknaden skall ta riktig fart tror vi att både stadsnäten tillsammans med kommunen måste vara de som driver på digitaliseringen och verksamhetsutveckling med hjälp av IoT Beroenden För att få till en öppen marknadsplats krävs exempelvis en mängd avtal, teknisk integration, affärsutveckling. Detta är inte på plats i dagsläget utan måste utvecklas i samarbete med marknadens aktörer. Stadsnäten kan här ta en viktig roll för all leda den utvecklingen troligtvis i nära samarbete med kommunen Framgångsfaktorer Att stadsnäten kan få konsensus/gehör hos marknadens aktörer att det är bättre att staden driver den här typen av öppna plattformar än att det görs av privata aktörer. Dessutom att stadsnätet arbetar tillsammans med kommunen för att förstå deras behov och vilka digitala tjänster de behöver. Detta gäller både kommunens olika förvaltningar som dess koncernbolag i form av exempelvis energibolag och fastighetsbolag. 4 INFORMATIONS- OCH DRIFTSÄKERHET Samhället är på väg att digitaliseras mer och mer. Smarta telefoner ger oss mobil access till en mängd information och applikationer, höghastighets bredbandsnät i form av fiberanslutning ger varje enskilt hushåll tillgång till en anslutning med 1000 Mbps kapacitet, högupplöst 4K Video on Demand tjänster som kan streamas till din 60 tums TV när du vill. Detta är vi vana vid idag. Nästa steg är att digitalisera övrig infrastruktur och samhällsfunktioner som el/vatten/värme-näten, vård och omsorgs sektorn, vägar och järnvägar, självkörande bilar som vi har beskrivit tidigare i denna rapport. Det digitala samhället vi lever i nu upplever även att det att det pågår en mängd hot i form av cyberattacker som påverkar vårt digitala samhälle negativt. Det vi läser om dagligen är att olika konton i sociala medier blir kapade, det sker intrång på viktiga samhällsfunktioner, trojaner och virus sprids på våra datorer så att data går förlorad eller blir låsta. I det uppkopplade samhället kommer vi att ha än mer vitala infrastrukturer uppkopplade som exempelvis elnät, fjärrvärme och VA för att styra och övervaka de funktionerna på ett mer smart coh hållbart sätt. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 91

92 Cyber Security som är den engelska benämningen på säkerhetsfunktioner i den digitala miljön kommer vara nyckeln och något samhället måste ta på största allvar för att vi skall kunna fortsätta utveckla vårt digitala samhälle. Arbetet med cybersäkerhet kan delas in i tre delar: Fysiskt skydd Identitetskontroll Kryptering Vilket i sin tur skall avhjälpa: Fysiska hot - avgrävning, sabotage Logiska hot - olika former av hacker attacker Mjuka hot - insiders brott Stadsnätsföreningen kommer under våren att ta fram rekommendationer kring cybersäkerhet riktiade till stadsnäten och den miljö som stadsnäten verkar i. Dessa rekommendationer kommer bygga på de nyligen publicerade rekommendationerna från både regeringen och EU kring cyber- och informationssäkerhet, vilka är: Sveriges nationella säkerhetsstrategi Sveriges nationella säkerhetsstrategi utgår från målen för vår säkerhet, tar ut riktningen och sätter ramarna för det arbete som krävs för att värna vår säkerhet och för att lägga de gemensamma resurserna där de gör bäst nytta. Vår syn på säkerhet: Sveriges frihet, fred och säkerhet ska värnas. Det finns ingen viktigare uppgift för staten än denna. Nationell informations- och cybersäkerhetsstrategi Enisa Baseline security recommendations for IoT Regeringen presenterar en nationell strategi för hur informations- och cybersäkerheten i Sverige ska utvecklas och stärkas. Strategin sätter upp målsättningar inom sex prioriterade områden och ska bidra till att skapa långsiktiga förutsättningar för samhällets aktörer att arbeta effektivt med informations- och cybersäkerhet samt höja medvetenheten och kunskapen i hela samhället. 33 Europeiska unionens byrå för nätverks- och informationssäkerhet (ENISA) är ett kompetenscentrum för cybersäkerhet i Europa. Enisa har tagit fram en grundläggande rekommendation kring cybersäkerhet inom IoT området Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 92

93 Figur 44, Tre viktiga publikationer kring informations- och cybersäkerhet kopplat till digitalisering av samhället och IoT. 5 STADSNÄTSFÖRENINGENS ROLL 5.1 INLEDNING WSP har genomfört ett antal intervjuer men Stadsnätsföreningens kansli och utvalda medlemmar för att få in synpunkter på hur Stadsnätsföreringen skall jobba med frågorna kring IoT och digitaliseringen. Stadsnätsföreningen som förening har funnits i många år vars syfte är att arbeta direkt och indirekt för att främja och stödja stadsnätens verksamheter att bygga en alternativ oberoende infrastruktur med fiber i Sverige. Stadsnätsföreningen s arbete utgår från en plattform med tre ben: Kunskapslyftet Nät i världsklass Tillsammans. Hittills har arbetet varit inriktat på att stödja medlemmarnas arbete att etablera bredbandsnät som klarar ett allt samhälle som är allt mer beroende av tillförlitlig bredbandskommunikation. Digitaliseringen av samhället sker konstant och nu är IoT i en utveckling som kommer att få påverkan på stadsnäten. Stadsnätsföreningen har därför tagit fram en ny vision och värdegrund som visar vägen för föreningens medlemmar och föreningens arbete. Värdegrunden innefattar i korthet: Öppenhet - i form av valfrihet och konkurrensneutralitet, transparens och likabehandling samt samverkan. Digitalisering - i form av robust infrastruktur, hållbar utveckling samt välfärdens digitalisering. Samhällsnytta - genom långsiktighet och uthållighet, verka för digitalt innanförskap samt balansera samhällsnytta och lönsamma affärer. Stadsnätsföreningen har tagit steg i riktningen att öka kunskapen hos medlemmar och omvärlden genom aktiviteter vid höstens bredbandsbåt där IoT jämte säkerhet var de centrala delarna. Stadsnätsföreningen har publicerat flera artiklar i olika tidningar i Sverige och tagit fram en första rapport som beskriver stadsnätens möjligheter och scenarier med IoT, som är en första rapport av två (där denna rapport är den andra delen) i att ge medlemmar grunden för att välja väg inom IoT. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 93

94 5.2 VAD KAN STADSNÄTSFÖRENINGEN GÖRA FÖR ATT STÖDJA SINA MEDLEMMAR INOM IOT Vid samtal med Stadsnätsföreningen:s kansli och fyra föreningsmedlemmar är Stadsnätsföreningen s roll att fortsatt stödja medlemmarna i utökning av affären mot IoT. Stadsnät har haft fullt fokus på att bygga ut bredbandsnät där IoT och digitalisering är en ganska ny företeelse. I en del stadsnät gör man teknik- och marknadstester inom IoT sedan en tid. Stadsnäten har olika förutsättningar i form av kompetens samt tid och resurser som kan läggas på IoT. Frågeställningen om och hur stadsnät kommer agera inom IoT baseras på vilka förutsättningar och inriktning på sin affär man tar inom ett stadsnät men även vad Stadsnätsföreningen kan göra för att direkt stötta stadsnätet med t.ex. utbildning och komptenshöjning men även indirekt genom att Stadsnätsföreningen informerar och påverkar stadsnätens kunder och omvärlden om stadsnätens möjlighet Vara opinionsbildare för stadsnäten på IoT marknaden Stadsnätsföreningen fortsätter att bredda informationen och kunskap från att vara bredbandsinriktad till att även inkludera IoT för att kunna möta nya målgrupper som berörs av digitaliseringen, dvs de sektorer som har beskrivits tidigare i rapporten. Stadsnätsföreningen bör verka för att: Hjälpa stadsnäten hur man kan/bör marknadsföra stadsnätet och IoT för kommunens olika förvaltningar genom att: o Arrangera regionala eller lokala seminarier kring IoT i samarbete med stadsnäten, lokala digitaliseringsansvariga på kommunen och leverantörer. Målgruppen är kommunala förvaltningar och dess koncernbolag. Syftet är att visa på möjligheter och nytta samt för en påvisa hur hållbar utveckling kan åstadkommas med hjälp IoT och därmed kunna utveckla verksamheten. Stadsnäten får expertrollen och Stadsnätsföreningen stöttar. o Ta fram en digital guide som ett levande forum kring digitalisering och IoT som visar på nyttan och möjligheter inom olika sektorer. Detta för att visa på de goda exemplen som ger idéer och inspiration och förändringsarbete. Ta fram en rekommendation kring IoT och digitalisering med föreningens värdegrund som bas. Tillsammans med SKL visa på nyttan med IoT att utveckla kommuner och landstingets verksamhet. Visa att stadsnäten är/kan vara en del av lösningen när kommuner arbetar med att utveckla verksamheten. (Kan vara en del av regionala och lokala seminarier/events) Undersöka vilka möjligheter som finns i att samverka med SKL och deras bolag Inera kring digitala tjänster och säkerhetsfrågor kopplat till IoT och digitalisering. Fördjupa arbetet med att identifiera företag/sektorer/branscher som idag inte känner till stadsnäten som kan vara potentiella kunder eller samarbetspartners till stadsnät Sprida kunskapen om IoT till föreningens medlemmar Stadsnätsföreningen fortsätter att bredda informationen från att vara inriktad mot bredband till att även inkludera IoT i nyhetsbrev, tidning, nationella konferenser, webinarier, utbildningar m.fl. Hjälpa medlemmar att höja blicken och förstå innebörden av möjligheter med IoT. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 94

95 Ta fram en presentation/information kring IoT att användas till stadsnätets ägare och styrelse. Presentationen beskriver IoT; vad det är, vilka möjligheter det kan ge, vilka risker som finns, var stadsnätets affär kan ligga etc. Syftet med presentationen är att stadsnätet ska kunna ta en strategisk inriktning om och hur stadsnätet kan arbeta med IoT. Arrangera fördjupningsutbildningar kring affärsstrategi, affärsutveckling och affärsplaner kring IoT. Visa på hur man som stadsnätsägare kan dra nytta av IoT för driften av egna stadsnätet, vilket minskar kostnader för drift och ökar kvalitén Öka kvaliteten och standardisering kring stadsnätens IoT erbjudande Stadsnätsföreningen har under senaste åren bl.a. arbetat med kvalitetsarbete kring driftsäkerhet och har tagit fram en certifiering för byggnation av fibernät, kallat Robust fiber. På samma sätt bör stadsnätsföreninge arbeta med IoT och digitaliseringen genom att: Skapa regelverk och standardisering kring hur stadsnäten kan samverka inom olika verksamhetsområden, det kan gälla inom: o Teknik o Säkerhet o Affärsmodeller o Drift & Underhåll Ta fram best practice och sprida det goda exemplet i syfte att få igång affären för stadsnäten inom IoT. Vara certifierare för de fem affärsscenarierna för både stadsnät och för leverantörer i de olika rollerna som beskrivits i denna rapport. Ta fram en ny logga att addera som en kvalitetssymbol motsvarande det som är framtaget för Robust fiber. Agera expertråd till stadsnäten i vissa frågor Ta fram avtal och verktyg kring IoT för att förenkla för Stadsnätsföreningen: medlemmar Stadsnätsföreningen bör även verka för att ta fram verktyg som underlättar för stadsnäten att arbeta med IoT frågor, det kan exempelvis vara: Ta fram standardavtal för svartfiber, fasta och trådlösa WAN bärartjänster för distribution av IoT tjänster i stadsnäten. Göra det enkelt för tjänsteoperatör och tjänsteleverantörer att välja och använda stadsnätet för distribution av sina digitala tjänster. Ta fram ramavtal med leverantörer inom IoT som är förhandlade på central nivå för löpande avrop från medlemmarna. Effektivisera stadsnätens hantering och omvärldsbevakning för att ha tillgång till en relevant lista på leverantörer och samarbetspartners. Cesar används idag koppla för att koppla ihop säljare och köpare för svartfiber och kapacitetstjänster. Cesar skulle kunna kompletteras med täckning för trådlös WAN access. Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 95

96 5.2.5 Öka samarbeten mellan stadsnäten Stadsnätföreningen bör även verka för ett ökat samarbete mellan stadsnäten både nationellt och regionalt. Detta kan exemplevis vara att: De stadsnät som kommit långt inom IoT. Beskriv deras tankar, idéer och lösningar för att inspirera och vägleda andra som inte kommit igång. Om det finns konkreta affärer, lyft fram dessa och låt dem bli vägledande. Skapa en Wiki-sida där medlemmar själv kan uppdatera och sprida ideer på bra nyttoeffekter och tekniska lösningar som införandet av IoT tjänster inneburit. Agera expertråd och vara facilitator för ökad samverkan mellan olika stadsnät. 5.3 HANDLINGSPLAN Utifrån gjorda intervjuer och diskussioner samt WSP:s egen bedömning har vi tagit fram ett förslag till handlingsplan för det kommande arbetet inom stadsnätsföreningen. Handlingsplanen sträcker sig över de kommande två åren. Figur 45, Förslag till handlingsplan och aktiviteter för stadsnätsföreningens arbete fram till Förstudie IoT-marknaden Del 2 Marknadsbeskrivning och affärsanalyser för IoT samt stadsnätsföreningens roll 96