Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämnden Fastställd av: Kommunfullmäktige 20xx-xx-xx, xxx Fastställd av: Barn- och utbildningsnämnden , 84 Dokumentet gäller från: Dokumentet gäller för: Barn- och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: ordf Glenn Lund, Tf. förvaltningschef Magnus Flink

2 2 ( 18 ) Innehåll Nämndens uppdrag enligt reglemente... 3 Organisationsbeskrivning... 3 Uppdragets omfattning... 3 Förändringar, utveckling och trender... 4 Digitalisering... 4 Digitalisering i Läroplaner... 5 Kompetensförsörjning... 5 Tillgängliga lärmiljöer... 5 Lokaler... 5 Elevhälsoarbete... 6 Arbetsmiljö... 7 Förskola... 7 Grundskola... 7 Fritidshem... 7 Gymnasiet... 7 Vuxenutbildningen... 8 Kulturskolan... 8 Strategier och metoder... 8 Digitalisering och Digitalisering i kursplaner:... 8 Kompetensförsörjning:... 8 Lärmiljö/Lokaler:... 9 Elevhälsoarbete... 9 Arbetsmiljö:... 9 Förskolan:... 9 Grundskolan:... 9 Fritidshem:... 9 Gymnasiet Vuxenutbildningen Kulturskolan Nämndsmål Ekonomi Driftbudget 2019 samt plan Investeringsbudget 2019 samt plan Övriga nyckeltal Personal... 17

3 3 ( 18 ) Nämndens uppdrag enligt reglemente Nämnden svarar för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och det offentliga skolväsendet för vuxna samt för uppgifter inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Nämndens uppgifter omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, samt i tillämpliga delar i kommunen verksamma enskilda förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och annan pedagogisk verksamhet. Nämnden svarar vidare för den kommunala kulturskolan och uppdragsutbildning inom vuxenutbildningen. Organisationsbeskrivning Uppdragets omfattning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde sträcker sig från förskola till vuxenutbildning samt kulturskola. Förskola, förskoleklass och grundskola och grundsärskola är kommunen skyldig att erbjuda i egen regi, medan de frivilliga skolformerna och kulturskolan inte är tvingande verksamheter. Alla verksamheter utom Kulturskolan regleras av Skollagen, läroplaner och Skolförordningen. Skolverket är den stödjande myndigheten och Skolinspektionen den granskande. Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx

4 De olika verksamhetsformerna är: 4 ( 18 ) Verksamhet Antal enheter Förskola 39 (varav 2 intraprenader) Pedagogisk omsorg, barn 1-5 år 2 Fritidshem 22 Förskoleklass 14 Grundskola 18 Grundsärskola 1 Gymnasieskola 4 Gymnasiesärskola 1 Kommunal vuxenutbildning 1 Särskild undervisning för vuxna 1 Utbildning i svenska för invandrare 1 Kulturskola 1 Övriga stödfunktioner: Elevhälsa Enheten för flerspråkighet Administration Förändringar, utveckling och trender Inom förvaltningens alla verksamheter: Förskola, Fritidshem, grundskola, gymnasieskola, särskola, vuxenutbildning och kulturskola Digitalisering För att Värnamo kommuns skolor ska klara utmaningarna att förbereda våra elever för framtidens samhälle behöver vi en skola i vår tid. Den digitala kompetensen är idag en demokratifråga som blivit en klassfråga. Verksamheten har så som samhället i övrigt utmaningar att integrera och skapa jämlika skolor för alla barn och elever. Skolans uppdrag är att utjämna skillnaderna som uppstår för barn på grund av deras bakgrund och förutsättningar. Därför är det avgörande för elevernas lärande att skolan tillhandahåller moderna verktyg och arbetssätt som rustar dem för framtiden på ett likvärdigt sätt. I Värnamo kommun börjar en likvärdighet ta sig form i våra verksamheter kring den digitala utrustningen. I dagsläget har alla elever i åk 6-9 och gymnasiet varsin digital enhet (en till en) och i de lägre åldrarna finns klassuppsättningar på skolorna, satsningen fortsätter mot att åk 4-5 ska få en till en och F-3 en till fyra, i förskolan är satsningen en till fem. Förskolan fortsätter sin stora satsning på den digitala dokumentationen av verksamhetens arbete för att skapa en likvärdig förskola. I grundskolan och gymnasiet ligger fokus på att fortsätta utveckla den digitala dokumentationen av planeringar, bedömningar och elevernas kunskapsutveckling i verksamhetssystemen.

5 5 ( 18 ) Digitalisering i Läroplaner För att uppnå en modern förskola/skola som bedrivs med kvalité och ge eleverna förutsättningar att nå alla läroplanens mål behövs en medveten implementering och förståelse ske av de nyreviderade läroplanerna. I förskolan revideras läroplanen och med en tydligare definition mellan undervisning och utbildning samt nya delar kring digitalisering, ett förslag ska fastställas i mars I läroplanen som rör fritidshem är också digitaliseringen med som en del i alla de centrala innehållen som undervisningen ska behandla. I grundskolan och gymnasiet har läroplanen reviderats med skrivningar om digital kompetens och gäller från och med läsåret 18/19. I denna framgår kraven på programmering och digital undervisning i skolans alla ämnen. Detta ökar kompetenskraven hos pedagogerna och eleverna. En förutsättning är då att infrastrukturen fungerar i verksamheterna med stabila nätverk och tillgång till digital enhet som passar respektive årskull. Kompetensförsörjning En avgörande faktor för verksamheten är kompetensförsörjning. Svårigheten att rekrytera kompetens/behöriga personal råder idag inom alla yrkeskategorier på grund av pensionsavgångar, rekryteringssvårigheter av bristyrke och tillväxt i kommunen. Störs kompetensbrist är det dock inom följande kategorier; skolledare, förskollärare, lärare med inriktning mot fritidshem, specialpedagoger, svenska som andraspråk, bild, musik och slöjd samt elevhälsans personal så som skolpsykologer, skolsköterskor, skolkuratorer och tal- och språk. Nyrekryteringar är inte bara svårt utan innebär även en ökad personalkostnad. Värnamo behöver arbeta aktivt för att bli en attraktiv arbetsgivare. Tillgängliga lärmiljöer För att ge alla våra elever möjlighet att delta i undervisningen och utbildningen behöver vi en modern och anpassad lärmiljö för alla våra barn och elever. Med lärmiljöer menar vi pedagogisk-, fysisk- och social miljö. Barn och elever i vår verksamhet ska känna sig trygga och uppleva studiero. Utbildningen har utvecklats och ställer idag andra krav på miljön än vad den gjort tidigare. Flexibilitet, kreativitet och stimulans är viktiga komponenter i detta arbete inom alla verksamheter. Värnamo förskolor och skolor behöver se över sina lärmiljöer och framför allt vid om- och nybyggnation är det viktigt att ha med den aspekten så att vi öppnar upp för pedagogik som stödjer en skola i vår tid. Lokaler Nybyggnation och planering inför framtiden i samarbete med Tekniska utskottet och Samhällsbyggnadsnämnden är avgörande för Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Elevökningen som skett de senaste åren innebär att det finns många tillfälliga lokaler så som paviljonger och hyrda lokaler av privata aktörer, dessa hyror kompenseras inte i budget, utan dras från driften. Förskola: En plan för utbyggnad av förskolor finns, där en ny förskola ska byggas varje år. De planerad och finansierade lokaler som ligger i plan för utbyggnad kan ersätta små enheter men kommer inte att kunna möta befolkningstillväxten, då behöver ytterligare förskolor byggas.

6 6 ( 18 ) Arbetsmiljö ställer nya krav på både inne och utemiljö som behöver vara en naturlig del vid ny- och ombyggnation. I befintliga lokaler finns stora behov av upprustning av ex ventilation och solskydd. Efterfrågan på Nattis verksamheten ökar i kommunen och lokalerna som idag finns behöver ses över. Även taxibehovet ökar då fler barn ska slussas mellan förskolans dagliga verksamhet och nattis vilket medför en högre kostnad. Grundskola och fritidshem: Idag bedrivs undervisning i 34 provisoriska klassrum, vilket innebär att ca 600 elever och ca 30 lärare har sin undervisning i provisoriska klassrum. De provisoriska lösningarna påverkar både arbetsmiljö för lärare och eleverna men också de gemensamma utrymmen så som matsalar, korridorer, skolgårdar, lärararbetsplatser som blir hårt belastade och påverkar i sin tur studieron och tryggheten i skolan. Fritidshemmets lokaler ska enligt läroplanen erbjuda lärmiljöer där det finns möjlighet till rekreation, lek och stimulans. Detta är en stor utmaning utifrån dagens lokalförutsättningar då vi idag behöver använda korridorer och andra utrymmen som inte är anpassade för fritidsverksamhet. I grundskolan ökas lokalerna när Östboskolan står klar hösten 2019 samt när Trälleborg skolans ombyggnad är genomförd, men ytterligare en grundskola för 450 elever behövs på västra delen av centralorten. Detta beslut påverkar även skolorganisationen i centralorten. Omorganisation av F-6 och 7-9 skolor är genomförd i skolorna utanför centralorten men inom centralorten kan denna inte genomföras fullt ut förrän nya skolor finns på plats. Ett led i nya lokaler innebär också att ny geografisk områdesindelning för elevernas grundskoleindelning behöver ses över. Särskola: Elever i grundsärskolan som börjar högstadiet ökar markant under de närmsta åren. Idag finns 2 klasser med 14 elever i åk 6-9 på Gröndalsskolan. Klasserna är fördelade i fyra mindre klassrum i egna lokaler. Inom de kommande tre läsåren kommer det öka till 4 klasser med uppemot 25 elever. Barn och utbildningsförvaltningen bedriver tillsammans med omsorgsförvaltningen korttidstillsyn enligt LSS i särskolans lokaler på Gröndalsskolan. I det deltar så gott som alla elever. Det ökade elevantalet beror på en ökning av elever från särskoleklasserna på Mossle och att de elever som varit integrerade i de lägre årskurserna i de allra flesta fall börjar i särskoleklass på högstadiet. Vi vet också att en del elever utreds senare under sin skolgång varför de också kommer bli aktuella för särskolan. Särskolelokalerna på Gröndalsskolan kommer bli hårt ansträngda under kommande år. Gymnasiet: En större renovering av gymnasiet är planerat men inget beslut om när är taget. Vad gäller yrkesprogrammens lokaler väntar en renovering av restaurang och livsmedelsprogrammets lokaler på Åkanten år Men även byggprogrammets lokaler behöver ses över kring den delen som idag är i tältet. Fordonsprogrammets körgård på Bredasten har ett avtal som löper ut om ca två år samt Industriprogrammets lokaler har ett hyresavtal som också löper ut om två år. Elevhälsoarbete En viktig del är att fortsätta utveckla arbetet mot ett främjande och förebyggande arbetssätt i alla verksamheter. Barn och elever ska ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. Vi ser ett ökat behov av resurser att möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Resurser behöv i form av lokaler, personal och allmänkompetens till all personal så väl som spetskompetens. Den psykiska ohälsan har under de senast 10 åren ökat med 100% i åldrarna år vilket innebär en stor utmaning för verksamheten och som kräver ökad tillgång till elevhälsans kompetenser. Det nationella vaccinationsprogrammet förändras vilket innebär fler vaccinationstillfällen som ska verkställas i verksamheten.

7 7 ( 18 ) Arbetsmiljö Utifrån medarbetarenkäten finns bland annat utvecklingsbehov kring arbetsmiljön utifrån frågorna Vid hög arbetsbelastning har jag möjlighet att få hjälp av min chef med vilka arbetsuppgifter jag ska prioritera. samt Har du hälsoproblem som du tror huvudsakligen beror på ditt arbete. Verksamhetsspecifik förändring, utveckling och trend Förskola Skolverket bedriver en satsning i att förskolan ska arbeta mot mindre barngrupper. Satsningen innebär att barnen under dagen ska vara uppdelade i mindre grupper och inte i traditionella avdelningsgrupper. Satsningen är idag finansierad via statsbidrag och under 2018 söker alla förskolor detta statsbidrag. För att bibehålla de mindre barngrupperna på sikt så behöver finansiering finnas antingen via statsbidrag eller budget. Grundskola Timplanen för grundskolan förändras genom att moderna språk blir obligatorisk från årskurs sex, idag är det obligatoriskt från årskurs sju. Timplanen i grundskolan kommer också regleras mellan lågmellan och högstadiet, i dagsläget så har kommunerna själva fått fördela timplanen mellan årskurserna 1-9. Det är på regeringsnivå framtaget ett förslag där timplanen för Idrott- och hälsa ökar, beslut fattas under år Detta beslut kan påverka tillgången till idrottshallar. Vid till- och ombyggnationerna kommer skolorganisationen att behöva ses över. Upptagningsområden behöver ändras och årskursindelningen justeras mellan enheterna. Förskoleklassen är obligatorisk från och med år 2018, tidigare har denna varit frivillig. Praoorganisationen behöver ses över då nya beslut från regeringen träder i kraft höstterminen Förändring av statsbidrag kommer troligtvis att ske där fler generella bidrag kommer att genomförs istället för ansökta medel enligt förslag som ligger till riksrevisionen, vilket troligtvis minskar statsbidragen till Värnamo kommun utifrån befolkningssegmentet. Fritidshem Elevernas vistelsetid i fritidshemmen ökar vilket utöver lokaltillgång ställer högre krav på att verksamheten är bemannad i annan utsträckning än idag. Fritidshemmens verksamhet behöver bli mer framträdande i verksamhetens och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Den reviderade läroplanen för fritidshem framhäver att det ska ske undervisning i fritidshemmen och centralt innehåll är framtaget som tidigare inte funnits. Gymnasiet Programutbudet på yrkesutbildningarna behöver tillgodose näringslivets behov och efterfrågan. Idag är det en stor utmaning då få elever söker till de yrkesförberedande program för att kunna möta den efterfrågan som finns. Att ge alla nyanlända elever en individuell studieplan för utbildning utifrån elevens förutsättningar, motivation och arbetsmarknadens behov.

8 8 ( 18 ) Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen ska bidra till kompetensförsörjningen i ett föränderligt samhälle och samtidigt utbilda ett stort antal nyanlända, många med mycket kort skolbakgrund, så att de blir anställningsbara och självförsörjande. Styrdokumenten och tillsynsmyndigheterna ställer dessutom höga krav på flexibilitet, tillgänglighet och individanpassning med tillgänglig verksamhet under hela året. Statsbidragen finansierar 50% av de planerade yrkesutbildningarna, vuxenutbildningen saknar idag resurser för att utöka antalet yrkesutbildningsplatser. Kulturskolan Kulturskolan har sedan 3 år tillbaka ökat sin verksamhet i elevantal från elevplatser till ca elevplatser inom befintlig budget. Stora förändringar har gjorts för att utöka gruppstorlekarna och finna ny alternativa undervisningsmetoder. Dock har Kulturskolan 450 elever som inte kan ges plats i Kulturskolan för att det inte finns tjänster att täcka detta. Vi ser ett stort behov av att bygga ut verksamheten för att nå fler barn och ungdomar, både med nya inriktningar såsom bild, form, foto och film men också utöka tjänsterna på befintliga inriktningar. Strategier och metoder Digitalisering och Digitalisering i kursplaner: Utökning av antal digitala enheter i förskola, F-3 och 4-5 Utvärdering av vilken digital enhet som är bäst lämpad i årskurserna 6/7-9 Ökad IT-kompetens för att stödja verksamheten för att uppnå läroplanensmål i verksamheten genom anpassade utbildningar till pedagogerna av förvaltningens digitaliseringsutvecklare i ex. programmering, office 365 och IST-lärande. Se över så att våra administrativa system stödjer de behov verksamheten har. Åtgärdande av de trådlösa nätverken i verksamheten genom samverkan med IT-avdelningen. Revidering av förvaltningens MIK -plan (media, information och kommunikationsplan) för att tydliggöra förväntade kunskapsnivåer inom IT. Bredda och utveckla användandet av kompensatoriska hjälpmedel i våra verksamhetssystem ex talsyntesen, typsnittsanvändande, taligenkänning. Vårdnadshavarna ska få tillgång till skolans lärplattform för att ta del av information från verksamheten. Vårdnadshavare i grundskola och gymnasiet ska kunna se sitt barns kunskapsutveckling digitalt. Tillgång till information på flera språk på hemsidan. Implementering av nya läroplanen Kompetensförsörjning: Prioriterade utbildningsinsatser kommer att ske inom följande områden; Utbildning av specialpedagoger genom statsbidrag. Fem pedagoger påbörjade sin utbildning under 2017 och sex lärare kommer att erbjudas plats under 2018 och ytterligare sex platser planeras under VFU-handledare utbildning för att kunna ta emot fler studenter Introduktionsutbildning för skolledare Påbyggnad specialpedagog Tal och språkutveckling Svenska som andraspråk Pedagogik på avancerad nivå

9 9 ( 18 ) Utöver dessa prioriterade utbildningar planeras: Utbildning av förskollärare fortsätter med hjälp av satsningen via KS, satsningen är klar Arbeta för att få högskoleutbildning för lärare med inriktning mot fritidshem och lärarutbildning i svenska som andraspråk förlagd på Campus i Värnamo. Intern introduktionsutbildning för långtidsvikarie i förskolan och fritidshem, genomförs av förskoleobservatörerna och utvecklingslärarna i fritidshem. Utbildningspaket till verksamhetens timvikarie för att säkerställa tryggheten för barnen genom att personal som arbetar i verksamheten har grundläggande kunskaper om förhållningssätt, anmälningsplikt, läroplan, kränkande behandling. Se över möjligheten till en barnskötarutbildning via Vux Lärmiljö/Lokaler: Vid om och nybyggnationer behöver man ta hänsyn till nya krav i läroplan och lagstiftning. Kontinuerlig dialog kring lokalfrågor behöver ske med tekniska förvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Nattislokaler frigöra biyta för att skapa fler sängplatser samt allrum för barn och personal. En förstudie angående Figys ombyggnation pågår, förstudie klar runt årsskiftet. Utökning av lokaler för särskolan åk 6-9 Elevhälsoarbete Arbeta för 400 elever på en heltid för skolsköterskor och skolkuratorer, som är rekommendationen från intresseföreningarna. Idag är snittet ca 500, varierar mellan Utveckling av HASP-arbetet i åk 1,5,7, gy år 2 och särskolan. Hitta andra former för skolpsykologens arbete på grupp och organisationsnivå. Se över organisationen på skolorna för att möjliggöra undervisning för elever i särskilda behov både inom klassen och i form av resursenheter. Lyfta och synliggöra elevhälsoarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet. Fortsätta utveckla motiverande insatser för att främja välmående. Arbetsmiljö: Aktiviter kommer att genomföras utifrån de förslag som arbetas fram under våren 2018, i samverkan med de fackliga organisationerna och verksamheterna. Förskolan: Fortsätta se över organisationen för att möjliggöra arbetet med mindre barngrupper. Arbeta för att lokalerna möjliggöra till mindre sammanhang både inomhus och utomhus. Grundskolan: Ny timplan ska tas fram Omfördelning av tjänster för att möte språkvalet i åk 6. Se över och justera skolorganisation och upptagningsområden Revidering av praoorganisationen för att möte nya lagkraven Fritidshem: Kartlägga elevernas vistelsetid för att möte det ökade behovet. Fritidshemmet får en egen del i det systematiska kvalitetsarbetet. Implementering av den reviderad läroplanen kring undervisning och centralt innehåll.

10 10 ( 18 ) Gymnasiet Information om möjlighet till yrkesprogram. (förslag från regeringen att göra yrkesprogram högskoleförberedande) Skapa attraktiva miljöer på yrkesprogrammen där eleverna trivs och vill hänga. Se över och anpassa praoaktiviteter under elevernas högstadietid med inriktning mot yrkesprogrammen. Undersöka möjligheten till samverkan i regionen för att kunna erbjuda att större och mer kvalitativt yrkesprogramutbud på gymnasiet. Nyanlända elever ska i första hand få en möjlighet att bli behöriga för att kunna studera på ett nationellt program. Elever som har mindre akademisk bakgrund ska parallellt med undervisning i svenska som andraspråk erbjudas yrkespaket för att förbereda eleven för arbetsmarknaden. Det är motivationshöjande och eleven får med sig kunskap som de har nytta av i framtiden. Asylsökande elever som är 18 år skrivs in på gymnasiet under 1,5 år vilket inte är ett lagkrav. Vid eventuell avvisning får eleven möjlighet att fullfölja sina studier läsåret ut. För detta saknas statlig och kommunal finansiering. Vuxenutbildningen Växla över från en gruppbaserad organisation med dagkurser till ett flexibelt system Utveckla en digital lärplattform som kan utgöra basen för undervisningen i samtliga kurser. Göra vuxenutbildningen känd genom marknadsföring Utöka samverkan med Figy och andra utbildningsanordnare för att kunna erbjuda efterfrågad yrkesutbildning (samt GRNHEM2) Aktivt medverka i branschråd (VO-College, TeknikCollege, programråd osv) för att bli en naturlig kompetenspartner i Värnamo kommun vad gäller uppdragsutbildning Utöka samverkan med arbetsförmedlingen och medborgarförvaltningen för fortsatt utveckling av individanpassad sfi och yrkes-sfi Kulturskolan Bygga ut verksamheten för att nå fler barn och ungdomar Nya inriktningar såsom bild, form, foto och film. Utöka tjänsterna på befintliga inriktningar.

11 11 ( 18 ) Nämndsmål KVALITET grunduppdrag av god kvalitet för den vi är till för Det visar verksamhetens nytta för medborgaren. Vi får ett underlag för verksamhetsutveckling, att vi följer och säkrar verksamhetens kvalitet. Det ger goda underlag till ledning och nämnd för beslut om resurser och insatser. Kvalitetsmål formuleras utifrån respektive nämnds/bolags grunduppdrag i förhållande till medborgarna. Nämndernas och bolagens kvalitetsmål, för sitt grunduppdrag, ska visa god måluppfyllelse inom ekonomiskt given budgetram. Nämndsmål: Värnamo kommun ska vara bland de 20 bästa skolkommunerna i Sverige 2017 och bland de tre bästa Pilarna indikerar positiv/negativ förändring från föregående år. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer SKL- öppna jämförelse Nämndsmål: Barn/elever ska ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. Pilarna indikerar positiv/negativ förändring från föregående år. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer (ny) Elevenkät F-9, gy: Jag har studiero F-9 70,6% 100% 100% 100% 100% Fritidshem: Det finns möjlighet till lugn och ro på fritidshemmet Barnenkät fsk: Jag tycker om att vara på min förskola Elevenkät F-9, gy, fritidshem: Jag känner mig trygg i skolan/fritidshemmet Fritids 70,5% Gy 70,67% (ny) Fsk 88,6% F-9 90% Fritids 93,5% Gy 88,91% 100% 100% 100% 100% Kunskapsresultat Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov 70% 100% 100% 100% 100%

12 12 ( 18 ) för ämnesproven i sv, sv2 och ma (N15474) (riket 71 %) Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), kommunala skolor, andel (%) (N15540) Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, lägeskommun, andel (%)(N15418) Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) (N17451) 78,4% (riket 76,4 %) 78,6% (riket 74,1 %) 65,4% (riket 64,8 %) DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling Vi vill kommunicera och ge återkoppling avseende mål, resultat och kvalitet. Vi vill att medborgare och medarbetare ska ha möjlighet att påverka kommunens utveckling. Externt mål: Värnamo kommun kommunicerar och för dialog om mål och resultat med sina medborgare. - Medborgare får svar på sina frågor - Medborgarna har möjlighet att påverka kommunens utvecklingsarbete Internt mål: Verksamhetsuppföljning av mål, resultat, kvalitet, personal och ekonomi rapporteras sammanhållet. - Medarbetarna är insatta i målen för sin arbetsplats och Värnamo kommuns målstyrning - Medarbetarna är delaktiga i arbetet Nämndsmål: Utveckla verksamheten genom samverkan Pilarna indikerar positiv/negativ förändring från föregående år. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Vårdnadshavare har tillgång till verksamhetens lärplattform i 30% (ny) 70% 85% 100% 100% förskola, grundskola, fritidshem och särskola. Forum för samråd med vårdnadshavare finns på alla enheter 80% 90% 95% 100% 100% Information om elevens kunskapsutveckling finns tillgängligt digitalt 60% (ny) 80% 90% 100% 100%

13 13 ( 18 ) Nämndsmål: Både medarbetare, barn och elever ska känna att de kan påverka sin egen utveckling Pilarna indikerar positiv/negativ förändring från föregående år. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer: Barnenkät: Får du vara med och välja vad ni ska göra på din förskola? Elevenkät F-9, gy: På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter? Fsk 81,6% F-9 63,8% Gy 65,81% 100% 100% 100% 100% Fritids: Jag får vara med och planera vad vi ska göra på fritidshemmet Medarbetarundersökning, kvalitetsområde Mål och uppföljning, index 1-5 Medarbetarundersökning HME (Hållbart MedarbetarEngagemang) Styrning, index Medarbetarundersökning, kvalitetsområde Arbetsplatsträffar index 0-5 Fritids 60,7% 4,0 Genomförs Genomförs ,7 Genomförs ,1 Genomförs Genomförs ,8 Genomförs ,2 81 3,9

14 14 ( 18 ) KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan anställa de medarbetare de behöver Genom samverkan kan Värnamo kommun och andra arbetsgivare rekrytera och behålla medarbetare. Medarbetare, vars erfarenheter och kompetens tas till vara och utvecklas, trivs och stannar. Externt: Värnamo kommun samverkar aktivt med externa aktörer för att främja och underlätta rekrytering för alla arbetsgivare i kommunen. Människors erfarenheter och kompetens tas tillvara. Internt: Som en attraktiv arbetsgivare utvecklar och behåller vi våra medarbetare. Värnamo kommun upplevs som en attraktiv arbetsplats. Nämndsmål: Vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. Pilarna indikerar positiv/negativ förändring från föregående år. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Medarbetarundersökning: Hållbart medarbetarengagemang HME, Ledarskap - index Genomförs Genomförs Medarbetarundersökning: Hållbart medarbetarengagemang HME, Motivation - index Medarbetarundersökning: den enskilda frågan Vad tror du, har du bytt arbetsgivare om ett år? - Index Genomförs Genomförs Genomförs Genomförs

15 15 ( 18 ) KLIMAT klimatsmarta val underlättas Klimatet är vår viktigaste framtidsfråga, där allas insats behövs och är viktig. Vi ska skapa goda förutsättningar att göra val som minskar vår klimatpåverkan. Externt: Kommunens medborgare, företag, föreningar och besökare har stora möjligheter att leva och bedriva verksamhet klimatsmart. Internt: Värnamo kommun minskar sin klimatpåverkan inom områdena resande och energianvändning. Nämndsmål: Skolan arbetar aktivt med hållbar utveckling. Pilarna indikerar positiv/negativ förändring från föregående år. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Enheter med erhållen utmärkelsen - Skola för hållbar utveckling

16 16 ( 18 ) Ekonomi Driftbudget 2019 samt plan Nettobelopp i tkr utan decimal Kf Barn- och utbildningsnämnd Gemensamt barn- och utbildningsförvaltning Förskola Grundskola inkl. förskoleklass och fritidshem Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Kulturskola Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 NETTOKOSTNAD Investeringsbudget 2019 samt plan Projektnamn/Projektgruppering Budget Plan Plan Plan Plan Belopp i tkr utan decimal Projektblad nr Inventarier Förvaltningsövergripande BUN Arbetsmiljöåtgärder BUN Lastbil Figy Fordonsprogrammet BUN Grundskola/Förskola inventarier BUN Grundskola/Förskola IT BUN 005a Gymnasiet elevdatorer BUN 005b IT satsning elevdatorer BUN 005c d Inventarier, Gymnasiet + Komvux BUN Kulturskolan, inventarier BUN Inventarier förskola, ny- och ombyggnation Inventarier grundskola, ny- och ombyggnation BUN , 017, , BUN 010, , 019, 022, 025, Inventarier gymnasieskola, ombyggnationbun 016, 018, SUMMA INVESTERINGAR

17 Övriga nyckeltal Personal 17 ( 18 ) Nyckeltal Förändring % Antal årsarbetare (per ) Tv 1043 Tidsb. 180 Tv 1045 Tidsb ,19 (Tv) procentenheter Sjukfrånvaro i % (helår) 5,05 4,64-0,41 procentenheter Medelsysselsättningsgrad i % (per tillsvidareanställda) Personalomsättning i % (helår, tillsvidareanställda) 95,3 95,8 +0,5 procentenheter 7,6 7,4-0,2 procentenheter Pensionsavgångar (beräknat vid 65 års ålder) Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos 2021 Antal Omsättningstal och nyckeltal Antal folkbokförda barn i ålder 1-5 år per 31/12 respektive år. Antal barn per personal i förskolan (rikssnitt, N11010) Andel behöriga pedagoger i förskolan (rikssnitt, N11023) Kostnad per barn i förskolan i kommunal regi (rikssnitt) Antal barn i barnomsorg på obekväm arbetstid SCB 2016 Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan ,9 (5,2) 45,3 (41,6) (144700) Antal barn i pedagogisk omsorg Antal barn i fritidshem (prognos VP19-20) Antal barn per personal i fritidshem (rikssnitt, N13010) 18,7 (21,5) Kostnad per barn i fritidshem i kommunal regi (rikssnitt) Antal folkbokförda barn förskoleklass per 31/12 respektive år. Antal elever per lärare i förskoleklass (rikssnitt) Kostnad per elev i förskoleklass (rikssnitt) Antal folkbokförda elever i grundskolan exkl. förskoleklass och särskola per 31/12 respektive år (36 600) ,3 (16,5) (55 100)

18 Antal elever per lärare i grundskolan (rikssnitt, N15034) Andel behöriga pedagoger i grundskolan (rikssnitt, N15031) Kostnad per elev i grundskolan (rikssnitt) 18 ( 18 ) 12,1 (11,7) 86 (84,2) ( ) Antal elever i grundsärskolan Antal folkbokförda elever i åldern år exkl. gysär per 31/12 respektive år. Antal elever per lärare i gymnasieskolan (rikssnitt, N17817) 13 (11,1) Kostnad per elev i gymnasieskolan, folkbokförda i Värnamo (rikssnitt) Andel behöriga pedagoger i gymnasieskolan (rikssnitt, N17814) (124700) 76,8 (81,4) Antal elever i gymnasiesärskolan Antal elever kommunal vuxenutb (ej distanselever) Kostnad per heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning (rikssnitt) (62 400) Antal elever i svenska för invandrare Kostnad per heltidsstuderande i svenska för invandrare (rikssnitt) (39 800) Antal inskrivna elever i Kulturskolan Antal årsarbetare i Kulturskolan 15,9 14,4 * * * Källa: Kolada, Skolverkets kommunblad 2016, egna inrapporterade siffror till SCB. *Uppgiften är inte publicerad, uppgifterna publiceras i regel ca ett halvår efter årsbokslut.