Huvuddelen av dagens materiel i Flygvapnets strilcentraler har vid 80-talets slut passerat sin tekniska livslängd.
|
|
- Patrik Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Huvuddelen av dagens materiel i Flygvapnets strilcentraler har vid 80-talets slut passerat sin tekniska livslängd. Det sammanfaller i stort med att nya typer av datakällor samt förändringar hos samverkande system kommer att kräva anpassningsåtgärder av sådan omfattning att en materielersättning blir nödvändig. Det är således inte möjligt att enbart modifiera Stril 60. Ny teknik och nya funktioner ger ökad effektivitet i strilsystemet. Ny teknik innebär dessutom bättre möjlighet att i framtiden möta nya taktiska krav. Studier av strilsystemets framtida utformning har bedrivits kontinuerligt sedan slutet av 60-talet. Studiernas resultat tillsammans med övriga taktiska och tekniska krav medför en ändrad struktur för FV:s framtida strilssytem i förhållande till Stril 60. Av denna anledning har begreppet 'materielersättni ng stri Icentraler' övergivits, eftersom man inriktar sig på att bygga upp ett nytt strilsystem - Stril 90 med nya luftförsvarscentraler m m - Strilc 90. De styrande faktorerna vid den slutliga utformningen har varit de uppgifter strilsystemet har att lösa i framtiden och den hotmiljö som systemet skall verka i. Strilsystemets uppgifter kvarstår oförändrade och är: ~ Att tillgodose jaktförbandens behov av förvarning och ledning. ~ Luftbevakning. ~ Övervakning av övriga flygsystem. ~ Alarmeringsledning. ~ Ledning av luftvärn. ~ Luftförsvarsorientering (lufor). ~ Baslarmgivning. Utöver dessa krigsuppgifter har strilsystemet i fred omfattande uppgifter vad gäller luftbevakning och stridsledning för vår incidentberedskap. Hotbild. - Under senare år har stormakterna kraftigt ökat sin kapacitet för offensiv luftkrigföring och för transport av trupp och materiel genom luften. Nya flygplan och helikoptrar införs med avsevärt större lastförmåga och räckvidd. Antalet flygförband för offensiv krigföring har ökat, särskilt i öst. Ökningen har till största delen skett genom att tidigare defensivt inriktade förband i stället fått offensiva uppgifter. I händelse av krig kommer en angripares flygstridskrafter och luftlandsättnings- Ovan: Luffförsvarsgruppcentral. Foto: Peter Liander 5
3 kapacitet att innebära ett mycket stort hot mot Sverige. Vår befolkning och vårt civila samhälle riskerar att åsamkas svårt skada och totalförsvarets fasta anläggningar blir begärliga mål. Vår mobilisering kan komma att utsättas för bekämpning genom flyganfall och anfall från luftlandsatt trupp, vår ledningsorganisation kommer att utgöra viktiga mål liksom våra stridskrafter till lands, till sjöss och i luften. En slutsats, som måste dras med utgångspunkt från ovan beskrivna hotbild, är att det är viktigare än någonsin att Sverige har ett starkt luftförsvar. För att kunna möta hotet krävs aktiva luftförsvarskomponenter som jakt- och luftvärn. Jaktflygförbanden utgör därvid den viktigaste komponenten genom sin rörlighet över ytan med snabb kraftsamling och hög eldkraft. Hög kvalitet på jaktflygsystemet är nödvändig för att nå framgåflg i duellsituationer. Lika viktigt är dock att kvantiteten är tillräckligt stor för att kunna täcka hela vårt långa land och att ha uthållighet. På samma sätt måste strilsystemet vara avvägt för att kunna lösa sina uppgifter över hela landet såväl initialt som efter bekämpning. Systemet måste vara uthålligt och flexibelt. Stri/90-systemets uppbyggnad har redan börjat. Vi har hunnit längst vad gäller höghöjdsradar. Kedjan med PS-860 är i det närmaste färdigbyggd. Radarstationen har mycket goda prestanda, även i störd miljö, med en räckvidd på ca 30 mil. Den kan också skyddas mot attackanfall. För att få täckning på låg höjd anskaffas en liknande kedja med låghöjdsradarn PS-870. Även denna station är störfast och uthållig mot bekämpning. Räckvidden är ca 10 mil. Det största framtida projektet är dock Strilc talets stridslednings- och luftbeva kningscentraler. Strile Ledning och stridsledning i nuvarande strilsystem kan sägas ske på två nivåer: Ledningsnivå där taktisk ledning och delgivning sker. Stridsledningsnivå där insamling och flygstridsledning utförs. Ledningsnivåns funktioner löses i nuvarande system i luftförsvarscentralen (Ifc). Stridsledningsnivåns uppgifter kan lösas såväl i Ifc (typ l) som i radargruppcentrai (rrgc). I det nya systemet kommer de bägge nivåerna att kvarstå funktionellt och organisatoriskt i form aven ledningsenhet (LE), en reducerad LE (redle) resp en stridsledningsenhet (SE). De tre enhetstyperna definieras enligt följande: Strilc 90 Sektorstruktur t VHI" "HI" I'fJL 6
4 databehandling, presentation, samband t o m centralernas utpunkter. De nya centralerna skall även tillgodose grund- och vidareutbildningsbehovet inom strilsystemet. Därför kan nuvarande utbildningsanläggning vid F18 avvecklas och de nya centralerna tas i bruk. För att klara den uppgiften kommer utbildnings- och simuleringsfunktioner att integreras i resp strilcentral. Jämfört med Stril 60 skall Stril 90 medföra minskade drift- och underhållskostnader främst genom rationaliseringar i fredsverksamheten. Antalet samtidigt ut PS-86O PS-870 Ledningsenhet, LE: Från LE utövas den övergripande ledningen av sektorns tilldelade stril- och jaktflygförband. Dessutom utförs viss ledning av övriga flygförband och luftvärn. Sektorns delgivande uppgifter i form av luforsändning, Ivordersändning, sektorrapportering och alarmeringsverksamhet leds från LE. Reducerad ledningsenhet, redle: Reducerad LE innebär en funktionellt och kapacitetsmässigt begränsad ledningsenhet. Stridsledningsenhet, SE: Från SE utövas målföljning, stridsledning, flygtrafikledning och ledning av optisk luftbevakning. Strilcentraler med varierande kapacitet kan åstadkommas genom olika kombinationer av modulerna LE, redle och SE. Projektet inkluderar all LE-, red LE- och SE-materiel samt funktioner i centralerna för: Ovan: Presentation av företagsbeteckning, etikettinnemii & -placering. lijgessymbo/, kurs- & far/vektor, identitet. engagerad- & störmärkning samt anropssignal. Nedan: De grafiska tabljema ger en mycket klar överblick av laget. Det är möiligt <lit fä in en stor mängd information. HeihelSbilden i en grafisk tablå är mycket lältare att se än I en lexitabia. nyttjade anläggningar för fredsproduktion och incidentberedskap kommer att minimeras. Enhetligt uppbyggda strilcentraler över landet kommer också att innebära reducerade kostnader för utbildning av taktisk och teknisk personal. Teknisk policy. - Strilc 90 skall driftsättas under 90-talet. Övergripande är kravet att systemet skall ha en mycket lång livslängd (minst 20 år), låg livstidskostnad samt kräva ett minimum av tekniker för drift och underhåll. Den långa livstiden kommer med stor säkerhet att innebära att systemet behöver modifieras och moderniseras flera gånger under livstiden. Metoder och hjälpmedel (s k verktyg) som krävs för att göra sådana ändringar skall därför finnas inbyggda i systemet. 7
5 Flygburen radar - andra intressenter, t ex sektorstab. Samtidigt måste Strilc 90 hämta information PS-890 från andra system. En förutsättning för ett smidigt informationsutbyte är att utvecklingen sker enligt gemensamma standard Principskiss rutiner. Åtgärder har vidtagits för att samordna utvecklingen av informationssystemet inom FV. Airborne surveillance Ground controi Dessa övergripande krav tillgodoses genom att systemet görs som ett modulärt uppbyggt system, där gränsytorna mellan modulerna ansluter till allmänt accepterad standard. Detta tillsammans med kravet på ett högnivåspråk, företrädesvis Ada, gör att det i stor utsträckning skall vara möjligt att utnyttja framtagna standardprodukter i form av system- och applikationsprogram samt maskinvara. Systemet skall oc kså uppfylla de säkerhetskrav som SÄKDAT A 85 ställer. Detta kommer att påverka den tekniska lösningen. Kontaktytor. Vid arbetet med specifikation av Strilc 90 har hänsyn tagits till -~ Mobile Relay Station,J _I' J~ Mobile C 3 - Center Positions in existing A /D - Center möjligheten att samarbeta och kommunicera med övriga system inom såväl FV som övriga delar av totalförsvaret. Härvidlag ställer flygsystem JAS 39 Gripen nya och dimensionerande krav på strilsystemet. Jämfört med nuvarande flygsystem 37 Viggen kommer dataflödet mellan mark och flygplan i såväl jakt-, spanings- som attackroll att väsentligt öka. Detta gäller dataöverföring såväl av in formation från stril till flygplan som om vänt. I strilsystemet skall informationen omhändertas, behandlas och presente ras. J vissa fall skall strilsystemet ombesörja att informationen vidarebefordras till Försvarets M aterielverk (FMV) arbetar med att utveckla en flygburen radar för övervakning av luftrumet och havet samt i viss mån också marken. Radam, som betecknas PS-890 kommer att avsevärt förbättra vår låghöjgdstäckning och uthållighet. Genom att systemet är flygburet blir det flexibelt och kan snabbt sättas in där det bäst behövs. Systemet som studeras består av ett mindre turbopropflygplan med en avlång antenn monterad på ryggen. Antennen blir elektriskt styrd. Därigenom kan en bred sektor tvärs flygriktningen avsökas. Radarn ska ingå som en sensor i det ordinarie strilsystemet. Informationen kommer att överföras till någon SE-enhet för vidare bearbetning och integrering med övrig luftlägesinformation. Strilsystemet kompletteras också med passiva inmätningssystem. Det gamla optiska ILlfbevakningssystemet bibehålls och moderniseras. I Strilc 90-centralerna sampresenteras den optiska lägesinformationen på luftlägesindikator integrerat med övrig information. Redan anskaffade transportabla rrgc (==rrgc/t, se separat ruta) utgör en komponent i Stril 90, som ger systemet ökad kapacitet och minskad sårbarhet. Transportabel radargruppcentral.~ ' Under september (1985) överlämnades till flygvapnet den första transportabla radargruppeentralen, rrge/t. Den kommer att utnyttjas i sektor NN för att bl a utgöra resurs för förbandsproduktion. Under det gångna halvåret har ytterligare sådana enheter levererats till FV. Rrgc/T består av ett telerum och upp till tre indikatorrum. Funktion-'n liknar fast radargruppc.entral (rrgc/fl. ";ock bör inte likhetstecken sätt as mellan centraityperna. Rrgc/T betjänas aven strilpluton. Normalt samgrupperm rrgclt med PS-860 för att därmed få lokalt ansluten radar. I övrigt ansluts ett flertal radarstationer av andra typer. Rrgc/T har en lång utvec klingsfas Byggnadsverksamhet, installation oeh driftsättning. - Utbyggnaden av centralerna i Strilc 90 kommer att ske under början och mitten av 1990-talet. Arbakom sig. Det har inte gått helt problemfritt, fall groparna har varit många. Efter stora kraftansträngningar har FMV dock fått fram vår produkt - efterlängtad sedan årat al. I FV har vi sett fram emot rrgc/t och nu är den här. Tekniken är ny och en stor utbildningsfas startar för att få rrgc/t fred s- och krigsduglig. Som alltid då nya system introduceras måste man ge människa och maskin en chans samt skynda långsa mt. Det innebär också att beredskapskraven kommer att ställas emot utbildnings- och utvecklingsbehoven. M ed rrgc/t har steget ta gits in i STRIL 90 till sa mmans med den nya, skyddsrörliga höghöjdsradarn PS-860, som snart är slutlevererad. Fullt hus får vi i STRIL 90 först då resterande st rilcentraler samt PS-fi70 (Iåghöjdsradarstationl oc h PS-890 (flygburen radar) tillförts om några år. Ingemar Olsson
6 ~ ~ Regeringen fastställde under december 1984 i förordningen om frivillig tjänstgöring i försvarsmakten (SFS 1984:60) att överbefälha varen får ta i anspråk viss personal i begränsad omfattning vid beredskapshöjningar utan att in kallelser med stöd av värnpliktslagen behöver tillgripas. ~ ~fnligt denna förordning får mili tära myndigheter teckna avtal med viss frivillig personal i s k beredskapskontrakt. ~ ~ Syftet med beredskapskontrakt är således, att snabbt kunna tillgodose behovet av personal (som ej normalt tjänstgör inom försvarsmakten) för vis sa prioriterade funktioner och verksamheter vid beredskapshöjningar utan att regeringens till stånd dessförinnan inhämtas. Detta gäller främst krigsplacerade reservofficerare eller värnpliktig personal med militära specialkun skaper eller specialister i stabs-, underrätte/se-, säkerhets- eller bevakningstjänst. ~ ~ I mass medierna har ibland förekommit uppgifter att hela beredskapsförband (bataljoner och kompa nier) skulle kunna kontraktanställas. Detta är ~~ ~ helt felaktigt. betet i resp centra! kommer att omfatta fortifikatoriska åtgärder, teleteknisk in stallation samt utprovning och driftsätt ning av den installerade materielen. Bero ende på anläggning blir den fortfifikatoris ka ombygnaden mer eller mindre omfat tande. Utprovningsfasen för resp anläggning är förhållandevis kort och omfattar i första hand prov tillsammans med verkliga sam verkande system. För att klara den snäva tidsgränsen ställs krav på omfattande ut provning och provdrift av systemet redan innan installation. Under omsättningsperioden ställs stora krav på bibehållen taktisk drift. Genom modern byggteknik och vissa anpass ningsåtgärder kan detta åstadkommas. Specificering. - Utvecklingsmedel för projekt Strilc 90 har inplanerats fr o m 1982 och serieanskaffningsmedel fr o m Projektets storlek innebär att rege ringens medgivande erfordras - dels före start av utveckling (steg 1), dels före serie anskaffning (steg 2). Regeringen gav steg l-tillstånd sommaren I samband därmed bildades en projektorganisation som ansvarar för projekteri ng, anskaff ning och driftsättning av Strilc 90. Repre sentanter ur FV, FortF och FMV ingår i denna projektorganisation. Sedan dess har ett intensivt specifice ringsarbete pågått. Som mest har ett 50 tal personer ur FV, FMV, ifldustri- och konsultföretag varit involverade. Ur FV har under ca tre år ett 20-tal taktiker ur oli ka strilförband deltagit med sina erfaren heter vid specificering av de taktiska funk tionerna och kraven. Resultatet av specifikationsarbetet finns nu sammanställt och utgör ett gott under lag inför förestående upphandling. I vissa fall har funktionen specificerats till en hög detaljeringsnivå. Detta gäller t ex stridslednings-, målföljnings- och ra darledningsfunktionen, där vi genom egen metodutveckling har kommit fram till lämplig utformning och funktion. I andra fall har stort utrymme lämnats tillle verantören att själv föreslå utformning och funktion. Upphandling. - Under arbetets gång har förutsatts att Strilc 90 skulle upp handlas i en konkurrenssituation. I januari 1986 fattades dock ett rege ringsbeslut att förhandling om upphand ling av Strilc 90 endast får ske hos svensk huvudleverantör. Härvid förutsätts dock att fasta villkor kan tillförsäkras avseende projektets innehåll, ekonomi och tidpla ner. Denna förändring påverkar dock inte tidsplaneringen. Enlig nuvarande planering kommer be slut att fattas under våren 1987, varvid kon trakt med huvudleverantör tecknas. Mats Björling BEREDSKAPSKONmRAKJ Kontraktets innebörd. - Kontrak tet, som tecknas för ett kalenderår i taget, innebär att personalen kan tas i anspråk: ~ ~ Högst tre dagar/år för utbild ning. Högst två tillfällen om max tio dygn per tillfälle. Härutöver tillkommer en skyl dighet att under vissa perioder (högst tre) anmäla uppehållsort. Utbildning. - Utbildningen skall omfatta maximalt tre dagar per år. För personal som skall tjänstgöra i sin ordinarie krigsbe fattning genomförs utbildningen inom ramen för SÖB och KFÖ. I vissa fall kan dock viss särskild kompletterande utbildning (t ex utbåtsskydd) genomföras under SÖB och KFÖ. Om detta inte är möjligt, genomförs sådan utbild ning som veckosluts- eller kvälls kurser. Under utbildning som för läggs till fritid erhålls samma för måner som för övrig försvarsfrivil lig personal. Beredskapstjänst. - När be hov föreligger, kan kontraktsslu tande myndighet ta i anspråk kon trakterad personal för beredskaps tjänst (t ex vid utbåtsicident) vid två tillfällen per kalenderår maximalt tio dygn vid vardera till fället. De två tillfällena kan ligga i direkt anslutning till varandra var vid den totalt uttagna tiden kan uppgå till dygn. Vid beredskapstjänst erhålls dagpenning (sjukpenning) samt befattningspenning (4-12 kr/dygn) jämte fri kost och logi. Reservofficerare och officerare på reservstat erhåller samma för måner som vid författningsenlig tjänstgöring. Anmälningsskyldighet. - I sam band med att beredskapskontrak tet upprättas skall myndigheten ange under vilka tre perioder som personalen skall åläggas att anmä la uppehållsplats. För denna an mälningsskyldighet utgår en er sättning om 600 kr, som utbetalas i samband med att kontraktet upp rättas. Reserv- och reservstatsoffice rare får enligt försvarsgrenschefs bestämmande tillgodoräkna sig tjänstgöring till följd av bered skapskontakt som författningsen lig tjänstgöring. Variationer mel lan försvarsgrenarna kan före komma. Rekrytering av personal för beredskapskontrakt genomförs huvudsakligen under GU och RU samt genom att respektive rege mente (motsv) eller milostab tar personlig kontakt med den perso nal som har sådan krigsplacering eller andra speciella kvalifikatio ner att vederbörande bedöms som lämplig. Sammanfattning. - Systemet med beredskapskontrakt har till kommit för att möjliggöra för ÖB att ta i anspråk viss frivillig perso nal för viktga funktioner i vår krigs organisation redan innan särskilda inkallelser påbörjas. Den personal som på detta sätt ställer sig till försvarsmaktens för fogande bidrar i hög grad till en förbättrad beredskap och förstär ker härigenom förtroendet för det svenska försvaret. Benkt Kul/gard 9
Lfc 2. Ett fjärde DBU 02-system anskaffades och placerades på central verkstad i Växjö. När Lfc NN byggdes 1985 flyttades detta system dit.
Historik Projekteringen av Lfc typ 2 påbörjades i början av 1970-talet. Storbildspresentationssystemet DBU 02 beställdes 1974. Som leverantör valdes Singer Librascope Division i USA. Utvecklingen pågick
Historik. Definitioner. Rgc/F
Historik Funktioner och taktisk organisation i en fast radargruppcentral, Rrgc/F, bygger på erfarenheter från Stril 50-systemet. Den första centralen av typ Rrgc/F togs i operativ drift under 1965. Till
-- --- FRIVILLIGA. i våra krigsförband. Frivilligårel86-87. Generallöjtnant Sven-Olof Olson
r2 1986 -- --- FRIVILLIGA i våra krigsförband Frivilligårel86-87 Generallöjtnant Sven-Olof Olson Huvuddelen av dagens materiel i Flygvapnets strilcentraler har vid SO-talets slut passerat sin tekniska
Rrgc/T. I fredstid är Rrgc/T vanligtvis placerad på flottilj utan att vara samgrupperad med strilradaranläggning 860.
Historik Funktioner och taktisk organisation i den transportabla radargruppcentralen, Rrgc/T, bygger på erfarenheter från Stril 50- och Stril 60-systemet. Den första centralen av typ Rrgc/T togs i operativ
Strilanläggning 15. Selenia i Italien fick 1962 uppdraget att bygga radarn som fick beteckningen PS-15.
212 Strilradaranläggning 15 Historik Anskaffningen av Strilradaranläggning 15 har sitt ursprung i försöken att med olika metoder (ballong, helikopter, flygplan) få en radar tillräckligt högt placerad för
Stril 60. Struktur. Lcf Rr. Rrgc. Rrgc
Stril 60 Centraliserat beslutsfattande grundat på sammanställning av information från hela ansvarsområdet (sektorn) De tekniska möjligheterna medgav inte fullständig centralisering. Man arbetade därför
Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018
Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018 Sverige kommer att möta utmaningarna Försvarsmakten och MSB lägger grunden för en sammanhängande
LEDNINGS- OCH SAMBANDSSYSTEM FV-SYSTEM FRÅN PLOTTBORD TILL FV 2000
LEDNINGS- OCH SAMBANDSSYSTEM FV-SYSTEM FRÅN PLOTTBORD TILL FV 2000 ERIK HÄGGBLAD FMV: FUNKTION FÖRETRÄDARE LUFT HISTORIA FÖRSTA SYSTEMEN BYGGDE PÅ TALRAPPORTERING OCH PLOTTBORD TELEFONNÄTETS STRUKTUR UTGJORDE
Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Kommittémotion Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar med följande ändringar i
De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering
De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en
Mål för underhållsberedningen (UHB) är att
2001-03-01 Utgåva 1 Sida 1 (5) DRIFT OCH UNDERHÅLL, ALLMÄN INFORMATION Allmänt Allmänt om underhållsberedning Verksamhet för materielunderhåll bedrivs i materielprocessens samtliga faser. Planläggning
Resiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat
Redovisning avseende beredskap
Sida 1 (7) Redovisning avseende beredskap Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, Särskild redovisning nr 38 Redovisning
~ Öva C E l och C sektor Syd med staber i lednings- och samverkansuppgifter.
.. Övningsledare för "Sydfront 89" var mili tärbefälhavaren i Milo syd, generallöjtnant Gustaf Welin. Inför övningen angav MB S bl a: fj"ningsområdef "Genom sitt läge vid brännpunktsområdet ÖstersjöutJoppen
att de ökande kostnaderna för materiell förnyelse och för personal, beredskap har orsakat försvarets ekonomiska
Att försvarets ekonomiska kris är allvarlig har också framgått av andra utredningar. Hösten 1988 lämnade ÖB Försvarsmaktsutredning 88 (FU 88) och Försvarsmaktside 2000 (FMI 2000) till regeringen. I FMI
FM 2 sändarna ger tillsammans med försvarets kompletteringssändare mycket bra mottagningsförhållanden för LUFOR över hela landet.
LUFOR-Luftförsvarsorientering Genom luftförsvarsorientering erhålls underrättelser om fiendens flygverksamhet samt om verksamheten hos vårt långsamtgående flyg. Under gynnsamma förhållanden lämnar LUFOR
SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR
SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera
Strilradarhistorik vid F1 i Västerås. Del 1.
Strilradarhistorik vid F1 i Västerås. Del 1. Många F1 anställda har nog undrat vad för verksamhet som dolde sig innanför dörren in i Badelunda åsen, mittemot CVVhangaren, och vad det var för antenner som
LFC 1 historik. Under 1964 överlämnades anläggningen för operativ drift och SRA påbörjade underhållet. Från start var 72 man engagerade i underhållet.
LFC 1 historik Under åren 1957-58 genomfördes en utredning om kommande strilssystems utformning. I utredningen medverkade Decca och Marconi. 1958 fastställde KFF/FS kravspecifikationen och offerter infordrades.
FMV. Marinens utveckling
FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och
Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014
Regeringsbeslut 3 2010-01-14 Fö2009/1354 /MIL (Slutligt) Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringens beslut Regeringen beslutar att
Flygsystemets betydelse i ett
*" *" Med hänsyn till den kraftigt ökade effektiviteten hos offensiva flygsystem får luftförsvaret ökad betydelse i framtiden. Om vi inte på ett gynnsamt sätt kan bestrida en angripare möjligheterna att
FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER
FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.
Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Robusthet och beredskap i elektroniska kommunikationsnät SUNET-dagarna Ove Landberg Det säkerhetspolitiska
FHT SEMINARIUM 20110125.
FHT SEMINARIUM 20110125. FHT seminariet hölls på Armémuseum inför ett 50-tal besökare. De tre urvalsgrupperna presenterade vardera ett av sina framtagna dokument samt gav deltagarna möjlighet att ta del
Interiör/föreslagen inredning m m av SRA-4. Chaff Dlapenser. Baggage Oopr
v kt, ZA oe -- Interiör/föreslagen inredning m m av SRA-4. Chaff Dlapenser Baggage Oopr Gulfstreams prototyp av militärversionen av G-IV, SRA-4 O'4un: (ot~~ \ 1t',01" "edun: aesi\\trln9smedlolll\ln. 1I
Kommittédirektiv. Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten. Dir. 2015:71. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015
Kommittédirektiv Översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten Dir. 2015:71 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över materiel-
Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98
Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en
Försvarsmaktens redovisning öppna delar
2015-01-23 FM2014-5882:36 Sida 1 (6) Öppen bilaga Försvarsmaktens redovisning öppna delar Redovisning avseende punkt 1 Vilken resultatindikator kan enligt myndigheten användas för att beskriva utvecklingen
Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid
Sida 1 (7) Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid INNEHÅLL 1. Krigföringsförmåga... 2 1.1 Grundläggande förmågor en dynamisk tankemodell effekttänkande... 2 2. De grundläggande förmågorna...
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om
SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR
SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera
Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008
Kommittédirektiv Frivillig försvarsverksamhet Dir. 2008:2 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens
Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal
Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar >
Radar inte okänd 1942 Svensk militär utvecklad modell ERI-ERIII Svensk besök till England under kriget, uppvisning av radar, stridsledning.
Historik Radar Ledning/Luftförsvarcentral Luftförsvarssektor Incidentberedskap Utveckling Stril 50 till 60 Robotsystem 68 Flyplans utveckling Stril 90 och Stril C Historik Radar inte okänd 1942 Svensk
KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014
STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
UPONOR VVS GOLVVÄRME SYSTEM 17. Handbok för Uponor Golvvärmesystem 17
UPONOR VVS GOLVVÄRME SYSTEM 17 Handbok för Uponor Golvvärmesystem 17 12 2006 5013 Uponor Golvvärmesystem 17 Det ideala golvvärmesystemet för nya trägolv Vattenburen golvvärme är det moderna och energisnåla
0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03
FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga
Patrullhund. Svenska Brukshundklubben
Patrullhund Svenska Brukshundklubben Är du den vi söker? Vill du bli soldat i ett hemvärnsförband? Tycker du om att vara ute i skog och mark? Är du aktiv och gillar att röra på dig? Har du en arbetsvillig
Flygteknik 2010: Taktiska datalänkar vägen till den framtida Gripen
Flygteknik 2010: Taktiska datalänkar vägen till den framtida Gripen Peter Hellström Principal Engineer Communications and Data Link Tactical Systems Aerosystems Business Area Aeronautics 19-okt-2010 Taktiska
Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018
Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att
Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6)
Sida 1(6) Den 27 september 2011 hölls ett föredrag av Hans Andersson, om Försvaret av Gotland, del 2. Föredraget hölls inför ca 30 medlemmar. Det var fortsättningen av ett tidigare föredrag våren 2011.
HYTTER OCH CONTAINRAR. Detta avsnitt i CD POINT sammanfattar några specifika delar som berör hytter och containrar.
HYTTER OCH CONTAINRAR Detta avsnitt i CD POINT sammanfattar några specifika delar som berör hytter och containrar. 2008-03-19 Del Flik Sida 1 HYTTER OCH CONTAINRAR Allmänt Begrepp Detta avsnitt i CD POINT
Disposition. FHT 30 år
Disposition Introduktion Förarbetet till uppstartningen Startmötet i Arboga Insamlingen och förrådshållning av materiel Aktiviteter Dokument Hemsidan Exempel på nyckelpersoner för verksamheten i FHT Summering
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om
ADMINISTRATIV BEREDSKAP
ADMINISTRATIV BEREDSKAP 2017-03-29 Maria Ericsson Rättsenheten Upplägg Administrativ beredskap Höjd beredskap Totalförsvarsplikt Krigsplacering Värdlandsstöd Administrativ beredskap Alla lagar och föreskrifter
FÖRSVARSMAKTSHUND Du och din hund gör nytta
FÖRSVARSMAKTSHUND Du och din hund gör nytta Försvarsmaktshund Försvarsmaktshundens främsta uppgift är att med hjälp av sina välutvecklade hörsel- och luktsinnen, varna sin förare för personer i ett bevakningsområde.
Foto: Johnny Lindahl. Både ÖB och regeringen understryker. även fortsättningsvis prioriteras.
Foto: Johnny Lindahl et försvarsbeslut som skulle fattats 1991 sköts som bekant fram ett år i tiden av olika skäl. Som tidigare redovisats i FlygvapenNytt har överbefälhavaren (ÖB) i juni lämnat sitt underlag
Historik. Uppgifter. Allmänt. Gruppering. 215 Ls-torn. Ls-torn
215 Ls-torn Historik Under beredskapstiden på 40-talet fanns det frivilliga så kallade "tornsvalor" som spridda över landet utövade luftbevakning. Vid denna tid var systemet mycket enkelt uppbyggt. Luftbevakarna
Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013
Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning
FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING
FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING FFS 2017:7 Utkom från trycket 2017-12-18 Försvarsmaktens föreskrifter om utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga; beslutade den 13 december 2017. Försvarsmakten
Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 5 Mål och krav på förmåga i
Kommittédirektiv. Försvarsmaktens helikopterresurser. Dir. 2008:118. Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008
Kommittédirektiv Försvarsmaktens helikopterresurser Dir. 2008:118 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda hur förmågan att understödja
svenska flygvapnet stridsledning och pdf Svenska Flygvapnet Stridsledning Och Luftbevakning Svenska
DOWNLOAD OR READ : SVENSKA FLYGVAPNET STRIDSLEDNING OCH LUFTBEVAKNING SVENSKA FLYGBASER SVENSKA FLYGESKADRAR SVENSKA FLYGFLOTTILJER SVERIGES MILITARFLYGPLAN SAAB 39 GRIPEN SAAB 35 DRAKEN F 17 KALLINGE
Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument
Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning
http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning
FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING
FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING FFS 2019:4 Utkom från trycket 2019-06-13 Försvarsmaktens föreskrifter om folkrätt; beslutade den 12 juni 2019. Försvarsmakten föreskriver med stöd av 11, 14, 18 och 29 totalförsvarets
Regionala förstärkningsresurser. Ett RäddSam-samarbete
Regionala förstärkningsresurser Ett RäddSam-samarbete Innehåll Syfte Lagrum Medverkande Samordning Resursmoduler Arbetsrätt Arbetsmiljö Ersättning Beslutad 180427 Varje region ansluter sig efter egen beslutsprocess
Rikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lars Sjöström Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anskaffning, användning, utveckling och förändring av Polisens
HP ATLE Införandeplan
HP ATLE åååå-09-05 Sida 1 HP ATLE Införandeplan Informationssystem och datakommunikation vid FSÖ 98 Arméstridskrafternas informationssystem samt datakommunikation kommer ej att vara fullt utvecklade till
FV i den för. la ~'J. jj~l)~ jj~!iill,jlj
1980 publicerade ÖB nya tankar angående övningsverksamheten i landet. Ditintills hade mi -Ioövningar av varierande omfattning genomförts. Vissa var prioriterade med förband från flera försvarsgrenar, andra
e e Atta Gripen-divisioner
e e er o Atta Gripen-divisioner Framtidens flygvapen kommer att bestå av fem flygflottiljer, sedan F 10 i Ängelholm lagts ner 2003. Det fårslås i en regeringsproposition som lämnades till Riksdagen den
Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS
GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben
Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå
Foto: Peter liander/försvarets bildbyrå Air Force E.xercise -99 var namnet på en av årets viktigaste övningar för flygvapnet. Den var också samtidigt ett genrep inför nästa års stora övning Baltic Link
Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas
NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636
Mellan Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun, Mjölby kommun och Botkyrka kommun (nedan kallade Parterna
Stridslednings- och luftbevakningssystem modell 50 Stril 50
Stridslednings- och luftbevakningssystem modell 50 Stril 50 John Hübbert Stril 50. Principuppbyggnad av luftförsvarssektor. Principal drawing of an air defence sector in the Stril 50 system. Stril 50 blev
ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR
ETT NORDISKT LUFTFÖRSVAR - NÅGRA SYNPUNKTER Av överste G. A. WESTRING, Västerås PoLITISKT sett kanske det kan synas naivt att i nuvarande läge spekulera över ett gemensamt nordiskt försvarsproblem och
Fördjupad redovisning avseende materiel och organisation
2017-02-28 FM2016-10870:28 Sida 1 (5) Fördjupad redovisning avseende materiel och organisation 1. MARIN UTVECKLING... 2 1.1. INLEDNING... 2 1.2. REDOVISNING... 2 2. STRIDSFLYG... 2 2.1. INLEDNING... 2
NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER
NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller
SVERIGES KRIGSBEREDSKAP
SVERIGES KRIGSBEREDSKAP Av kapten S. NIHL"I:N I SAMBAND med Ungernkrisen har säkert mången frågat sig hur det är med vår beredskap. Ofta kanske utan att göra klart för sig att beredskap är ett mångtydigt
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-12-19 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 5
Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-12-16 Fö2016/01624/MFU Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) Statskontorets sammanfattande bedömning
Motion 1982/83:2253. Per Petersson m. fl. Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119)
8 Motion 1982/83:2253 Per Petersson m. fl. Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119) I proposition 1982/83:119 föreslås riksdagen godkänna regeringens förslag till riktlinjer för JAS-projektet.
KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING
Sid 1 (5) KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser KBE 100-2 Utgåva 3 (S) Innehåll 1 KRAVNIVÅINDELNING... 2 2 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM...
Försvarets Historiska Telesamlingars arkiv rörande flygvapenmateriel
1 2014-06-04 Försvarets Historiska Telesamlingars arkiv rörande flygvapenmateriel i Krigsarkivet I Försvarets Historiska Telesamlingars (FHT) samlingar ingår en omfattande dokumentation som före detta
Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-14 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Reglemente för krisledningsnämnd KS/2014:322 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen
LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM. 5 Scadasystem.doc. Dokument Scadasystem. Sidnr 1(9)
1(9) Sidantal 9 LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 5.doc Landstingsservice i Uppsala Län 751 85 UPPSALA Tel. 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(9) Innehållsförteckning Allmänt......3
Försvarets behov av flygtrafiktjänst
Försvarsutskottets yttrande 2013/14:FöU4y Försvarets behov av flygtrafiktjänst Till trafikutskottet Trafikutskottet beslutade den 6 maj 2014 att ge försvarsutskottet och näringsutskottet tillfälle att
Trafikkontorets krav
Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser
Reglemente. Reglemente för krisledningsnämnden KS Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Riktlinjer. Strategi.
KS14-282 003 Reglemente för krisledningsnämnden 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Reglemente för krisledningsnämnden I kommuner och landsting ska det finnas
Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)
Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och
Marinel och elektronik
Marinel och elektronik Ämnesplan: Marinel och elektronik Kurser: Båtel 1-2, Marinelektronik 1-2, Motorelektronik 1-2, Marinel och elektronik Ämnets syfte Undervisningen i ämnet marinel och elektronik ska
Yttrande över systemet PLIS
samhällsskydd och beredskap Yttrande 1 (5) Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ert datum 2011-08-23 Er referens Fö2011/330/MFU Carl-Axel Hermansson 010-240 51 05 carl-axel.hermansson@msb.se
Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst
2011-09-20 17 250:64736 Sida 1 (8) Riksdagens utredningstjänst Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS
LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM. 5 Scadasystem.doc. Dokument Scadasystem. Sidnr 1(9)
1(9) Sidantal 99 LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 5.doc Landstingsservice i Uppsala Län 751 85 UPPSALA Tel. 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(9) Innehållsförteckning Allmänt......
Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016
Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016 Workshop kring fyra frågor 1. Totalförsvaret: vad avser vi? 2. Vad innebär det för företagen? 3. Vilken roll kan SOFF spela? 4. Nästa
Är den militära utbildningen i takt med tiden?
Är den militära utbildningen i takt med tiden? 1. Inledning Jag vill fokusera på hur vår utbildningen kommer att påverkas av att vi inför ett sammanhållet ledningssystem i försvarsmakten. Utbildning är
Utöver detta, och som en del i vårt trafiksäkerhetsarbete anordnar vi också mopedutbildningar.
FMCK Uppsala Frivilliga motorcykelkårens viktigaste uppgift, som frivillig försvarsorganisation, är att utbilda motorcykelordonnanser, främst till de militära, men även de civila delarna av totalförsvaret.
Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning
2013-08-26 23 321:55190 Sida 1 (5) Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning Inledning Den 1 januari 2013 intog Försvarsmakten den organisation (FMORG13) som var
heli Outatr',=u, I utredaren expertgrupp ingick företrädare för samtliga försvarsgrenar.
likopterorganisation r har under många år varit ett "kärt ämne" eller " het potatis" om man så vil L Sedan 1960-ta let har mi nst ett tiotal utredn i ngar av olika omfattning försökt förverki iga en djupgående
Kommittédirektiv. Viss översyn av ansvarsfördelning och organisation när det gäller samhällets informationssäkerhet. Dir. 2009:110
Kommittédirektiv Viss översyn av ansvarsfördelning och organisation när det gäller samhällets informationssäkerhet Dir. 2009:110 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Sammanfattning av uppdraget
HAR DU DET SOM KRÄVS?
HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med
Styrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen