Barn- och ungdomsnämndens handlingar

Transkript

1 Barn- och ungdomsnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Barn- och ungdomsnämnden (2) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Kungsgatan 25 Sammanträdesdatum: Tid: 08:30- ca 16:00 Ordförande: Inger C Larsson Sekreterare: Ulrika Bodenäs Arvidsson

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Barn- och ungdomsnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 BU 2014/0001 Delegationsbeslut 4 BU 2014/0408 En väg in gemensam portal för ansökan till förskoleplats samt placering i grundskola. 5 BU 2014/0375 Yttrande över revisionsrapport: Insyn och kontroll hos externa utförare 6 BU 2014/0423 Remiss - En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) 7 BU 2014/0002 Bokslutsprognos tom augusti månad 2014 samt delårsrapport BU 2014/0013 Övriga frågor 9 BU 2014/0011 Information Skola mitt i byn Ökade livschanser Verksamhetsförändringar och budgetprocessen Implementering av föräldrastöd i Halmstads kommun uppdrag fr KS Övningsskolor Revisonsrapport PWC

4 1(1) Anmälningsärende delegation Diarienummer: BU 2014/0001 Version: 1.0 Beslutsorgan: BUN Förvaltningskontoret Siv-Britt Håkansson E-post: Telefon: Delegationsbeslut Ärendet Beslut fattade enligt barn- och ungdomsnämndens delegationsbestämmelser, har sammanställts för barn- och ungdomsnämndens kännedom. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga sammanställningarna till handlingarna. 1 1

5 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT AUGUSTI 2014 NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT 5 A ALLMÄN / / / / / / /21 B VERKSAMHET Beslut om placering på förskola enligt kap 8 5 i skollagen Beslut om placering på förskola enligt 8 kap 5 i skollagen Beslut om placering på förskola enligt 8 kap 7 i skollagen Beslut om placering på förskola enligt 8 kap 7 i skollagen Beslut om placering på förskola enligt 8 kap 5 i skollagen Beslut om placering på förskola enligt 8 kap 7 i skollagen Beslut om placering på fritids enligt 14 kap 5,6 i skollagen Beslut om placering på förskola enligt 8 kap 7 i skollagen Beslut om placering på förskola enligt 8 kap 5 i skollagen Beslut om placering på fritids enligt 14 kap 5 i skollagen Förskolechef Barbro Sundström Förskolechef Agneta Ödmark Förskolechef Agneta Meldegren Förskolechef Agneta Meldegren Förskolechef Ann-Kristin Engdal Förskolechef Ann-Kristin Engdal Maria Stenström Rektor Agneta Ödmark Förskolechef Förskolchef Agneta Ödmark Rektor Rose-Marie Nielsen C PERSONAL Tillsvidareanställd, bibliotikarie, 70%, skolområde Centrum from , Catharina Ohlsson. Rektor Rosa Kolhammar Tillsvidareanställd, skolsköterska, 90%, skolområde Centrum from , Anneli Björnfors. Rektor Marie Liljenberg Tillsvidareanställd, specialpedagog, 100%, skolområde Centrum from , Maria Olsson. Rektor Rosa Kolhammar Tillsvidareanställd, elevassistent, 100%, skolområde Centrum from , Joakim Lindblom. Rektor Rosa Kolhammar 2

6 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR 158 DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT Tillsvidareanställd, förskollärare, 100%, skolområde Centrum from , Jessica Pettersson. DELEGAT Rektor Maria Stenström Tillsvidareanställd, fritidspedagog, 75%, skolområde Centrum from , Emma Broman. Tillsvidareanställd, lärare yngre åren, 100%, skolområde Centrum from , Camilla Sjödahl. Rektor Maria Stenström Rektor Anneli Perelius Tillsvidareanställd, lärare, 100%, skolområde Centrum from , Anne Bengtsson. Rektor Marie Liljenberg Tillsvidareanställd, lärare yngre åren, 100%, skolområde Centrum from , Anna Benjaminsson. Rektor Marie Liljenberg Tillsvidareanställd, Förskollärare, 100%, skolområde Centrum from , Emily Pettersén. Förskolechef Barbro Sundström Tillsvidareanställd, Förskollärare, 100%, skolområde Centrum from , Petra Bosson. Förskolechef Barbro Sundström Tidsbegränsad anställning, lärare yngre år 100%, inom skolområde Söder, from tom , Malin Andersson Tillsvidareanställd förskollärare 100%, inom skolområde Söder, from , Lennart Svensson Rektor Ralf Sjöberg Ändrad sysselsättning till 100%, skolsköterska, inom skolområde Söder, from , Marianne Wadsten Ändrad sysselsättning till 100%, lärare SvA, inom skolområde Söder, from , Maria Klausén Tidsbegränsad anställning, förstelärare 100%, inom skolområde Söder, from tom , Anna- Maria Svensson Tidsbegränsad anställning, förstelärare 100%, inom skolområde Söder, from tom , Christina Karlén Tidsbegränsad anställning, förstelärare 100%, inom skolområde Söder, from tom , Camilla Swerre Tidsbegränsad anställning, förstelärare 100%, inom Rektor Förskolechef Lotta Svensk Edvardsson Rektor Lennart Ranagården Rektor Magnus Rudgard Rektor Lennart Ranagården Rektor Magnus Rudgard Rektor Linda Svenson 3

7 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT skolområde Söder, from tom , Ulrika Kjellberg Provanställning, förskollärare 100%, inom skolområde Söder, from tom , Saline Rosdahl Ändrad sysselsättning till 50%, skolvaktmästare, inom skolområde Söder, from , Lennart Johansson Tillsvidareanställning, förskollärare 100%, inom skolområde Söder, from , Marina Brkic Tillsvidareanställning, förskollärare 100%, inom skolområde Söder, from , Malene Johansson Tillsvidareanställning, lärare yngre år 100%, inom skolområde Söder, from , Josefine Brekell Tidsbegränsad anställning, grundskollärare 100%, inom skolområde Söder, from tom , Elin Rogersson Tillfällig utökning, elevassistent 50%, inom skolområde Söder, from tom , Jonas Björkvist Tillsvidareanställning, nämndsekreterare 100%, inom planeringsavdelning, from , Ulrika Bodenäs. DELEGAT Niclas Brag Rektor Ralf Lind Rektor Linda Svensson Förskolechef Måns Magnusson Förskolechef Caroline Ydén Pihl Rektor Helén Smith Rektor Linda Svensson Rektor Ralf Lind Kontorschef Karin Quander Tillsvidareanställd, förskollärare, 100%, skolområde Centrum from , Maria Papantonis Stajcic. Rektor Dick Hero Tillsvidareanställd, förskollärare, 100%, skolområde Centrum from , Maria Rosengren. Förskolechef Ylva Johansson D EKONOMI Beviljad avgiftsbefrielse Beviljad avgiftsbefrielse Beviljad avgiftsbefrielse Beviljad avgiftsbefrielse Beviljad avgiftsbefrielse Controller Karin Älmeby Controller Karin Älmeby Controller Karin Älmeby Controller Karin Älmeby Controller Karin Älmeby 4

8 1(5) Tjänsteskrivelse Diarienummer: BU 2014/0408 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN Enhet: Planeringsavdelningen Karin Quander E-post: Telefon: En väg in gemensam portal för ansökan till förskoleplats samt placering i grundskola. Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnen beslutar att införa en gemensam informationsportal för fristående och kommunal förskola. I portalen skall köansökan ske till anslutna förskolor. 2. Barn- och ungdomsnämnden ger barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att ta fram gemensamma regler som kring kötid, syskonförtur och uppsägningstid för fristående och kommunal förskola. 3. Barn- och ungdomsnämnden ger barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att redovisa fristående förskolors köregler samt om eventuella undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär 4. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att införa en gemensam rutin för placering till förskoleklass i fristående och kommunal grundskola. Reserverad skola skall tillämpas som garantiplats. 5. Barn- och ungdomsnämnen beslutar att övriga skolbyten under året eller inför andra årskurser sker i kommunal grundskola via rutinen Skolbyte. Fristående grundskola inbjuds till att använda samma rutin. Sammanfattning Barn- och ungdomsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna till ett gemensamt kö- och antagningssystem för kommunala och fristående för- och grundskolor i Halmstad vid sitt sammanträde En gemensam webbaserad portal föreslås för förskolan i Halmstad. Vårdnadshavaren får en väg in och bättre information om förskolor. Vårdnadshavaren kan dessutom göra detta när det passar familjen dygnet runt. Fristående förskola handlägger fortfarande sin egen kö men via en digital inloggning eller en utskriven kölista. Då 5 1

9 fristående och kommunal förskola arbetar i samma programvara är det möjligt att sammanställa förskolornas köer vilket ger en överblick över vårdnadshavarnas faktiska önskemål som i sin tur ger en förbättrad planeringsförutsättning. Ett gemensamt system för skolval samt skolbyte föreslås för grundskolan i Halmstad. Det påskyndar skolvalet och information om beslut till vårdnadshavaren. Fristående skolor kan på liknande sätt hantera sin egen kö som fristående förskola. Ett gemensamt kö och antagningssystem istället för en portal ses inte som möjlig om det inte sker på frivillig basis. Majoriteten av fristående verksamhet är positiv till gemensam portal men inte till ett gemensamt kö och antagningssystem. Ärendet Uppdrag Barn- och ungdomsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna till ett gemensamt kö- och antagningssystem för kommunala och fristående för- och grundskolor i Halmstad vid sitt sammanträde Kösystemet skall utformas på sådant sätt att friskolornas medverkan att ingå i systemet uppmuntras. Syftet med uppdraget är att skapa en likvärdig hantering av kö och antagning oberoende av huvudman, ökad transperens samt ge en överblick av rådande situation som i sin tur underlättar planering av verksamheten. Möjligheterna till gemensamt system utreds och presenteras i bilaga 1 Gemensamt köoch antagningssystem för kommunala och fristående för- och grundskolor i Halmstad. Bakgrund I Halmstads kommun finns 83 stycken kommunala förskolor och 27 stycken fristående förskolor. Det finns även två fristående pedagogisk omsorg. De har egen administration av placering och avgifter. De kommunala förskolorna sköter sin barnomsorgsadministration med hjälp av barn- och elevenheten. En vårdnadshavare kan behöva vända sig till 28 enheter för att få information om aktuell kö, köregler, profilering osv. En vårdnadshavare kan på så sätt erbjudas och uppehålla flera platser samtidigt under antagningsperioden. I kommunen finns också 35 stycken kommunala och 4 stycken fristående grundskolor.. De fristående har egen administration som sköter kö, placering och betyg. Genom att det finns skolplikt ska varje barn garanteras en plats i kommunal grundskola. Inför skolstart erbjuds därför en plats på skola i elevområdet där eleven är folkbokförd. Vårdnadshaven kan sedan lämna önskemål om annan skola alternativt anta plats på fristående skola. Precis som för förskolan kan eleven uppehålla flera platser samtidigt under antagningsperioden. Vårdnadshavare kan även senare välja annan skola. Till Engelska skolan är det möjligt att söka tidigast inför åk 4. Regelverk Förskola, skollagen Prioriterade att få en förskoleplats är barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. De har rätt till skyndsam 6 2

10 hantering och ges förtur. Kommunen skall erbjuda övriga en placering inom fyra månader efter anmält önskemål. (Skl 8 kap 14 ). Ett barn skall erbjudas en plats på ett rimligt avstånd från hemmet (Skl 8 kap 15 samt Skolinspektionen , dnr :2247). Skälig hänsyn skall tas till vårdnadshavares önskemål. Den fristående förskolan skall vara öppen för alla barn om inte kommunen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. (Skl 8 kap 18). Om det inte finns plats för alla sökande till den fristående förskolan ska urvalet ske efter grunder som är godkända av den kommun där förskolan är finns. Grundskola, skollagen Hemkommunen skall ordna utbildning för alla som är skolpliktiga. Vårdnadshavaren har rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen och kommunen skall i första hand utgå från vårdnadshavarens önskemål när den placerar en elev vid en viss skolenhet. Detta får dock inte gå ut över ett annat barns rätt till placering nära hemmet. Närhet innebär ingen absolut rättighet att gå i den skola som ligger närmast hemmet om det medför långa resvägar för andra elever. (Skl 9 kap 15 samt 10 kap 30 ). Vårdnadshavare kan även ansöka om plats på fristående grundskola. Huvudregeln är att friskolan skall vara öppen för alla som har rätt att gå i grundskolan. Fristående skolor skall även ta emot elever i behov av särskilt stöd. (Skl 10 kap 35 ) Rapporten beskriver vidare transperens överblick och planering tillgänglighet och invånarfokus omvärld Analys, förslag och motivering Flera kommuner har infört en gemensam portal på internet där fristående och kommunala förskolor hanterar sina egna köer. Detta eftersom: Öppenhetskravet uppfylls (skollagen 8 kap 18 ) Kommunens planering blir bättre (skollagen 8 kap 12, 15 ) Kommunernas möjlighet att hushålla med resurser (lägre kostnader med bättre planering) (kommunallagen 1991:900 8 kap 1 ) Servicen blir bättre för vårdnadshavare, en väg in (direktiv från regeringen angående e-förvaltning) Mer rättssäkert garanterar bland annat att maxtaxan uppfylls. (Svensk författningssamling 2001:160) En gemensam portal som medger att förskolorna har egna köer och köregler ger i stort samma fördelar som ett gemensamt kö- och antagningssystem gällande överblick, planering och invånarfokus. Det är främst transperensen som skulle förbättras med ett gemensamt kö- och antagningssystem. Ett fåtal kommuner har ett gemensam kö- och antagningssystem för all fristående och kommunal förskola. Ofta görs bedömningen att det inte finns lagrum att tvinga fristående förskolor in i en modell som till exempel gemensam kö och antagning. SKL (Sveriges kommuner och landsting) delar den här uppfattningen. Frågan är inte prövad rättsligt ännu. 7 3

11 Kommuner som infört gemensam portal har tillsammans med fristående förskolor konstaterat att fördelarna med gemensam portal är att: det blir lättare och enklare för föräldrar det går att söka förskola när på dygnet det passar familjen det blir lättåskådligt och ger en bra överblick med jämförbar information det blir tidsbesparande genom mindre pappersexercis och administration de fristående förskolorna blir synligare placeringsansvariga kan ligga steget före vid placeringen placeringsansvariga kan samarbeta runt ett geografiskt område placeringsansvariga får en aktuell kö att hantera det synliggör alla lediga platser för alla förskolor det synliggör vårdnadshavarnas önskemål av förskoleplatser De fristående förskolorna i Halmstads kommun har olika uppfattningar om en gemensam portal. De flesta fristående förskolorna är positiva till en gemensam portal och önskar även sköta sin handläggning av placeringar via portalen. Ett fåtal hävdar sin suveränitet och önskar inte någon gemensam portal. Eketånga montessoriskola har ställt en förfrågan om en utökad samverkan så att barn- och elevenheten också kör Eketångas förskole och fritidshemsavgifter. Den kommunala förskolan är mycket positiv till en gemensam portal. I Halmstads kommun tillämpas en manuell hantering av erbjudande av skolplats. I Söndrum och Centrum där det finns många skolor och sker fördelningen av platser manuellt också mellan skolor. Det skulle förenkla väsentligt med ett digitalt system som exempelvis kan plocka ut syskonförturer, skicka erbjudande och snabbt sammanställa önskemålen. Istället för att lämna erbjudande om plats i förskoleklass i november kan processen starta i januari med meddelande om definitiv skolplacering 4-5 veckor senare. Vissa kommuner gör detta under 3-4 veckor. Det förenklar även för fristående skolor som också har en manuell hantering. Det finns kommuner som enbart har val av annan skola vid placering i förskoleklass medan andra även har åk 4 samt åk 7. Med ett digitalt system är det lättare att granska att antagningsprocessen har gjorts enligt gällande rutin. Hanteringen blir därmed mer rättssäker. Konsekvenser Kostnad Merkostnad för systemstöd för gemensam portal förskola/fritidshem och skolval/skolbyte jämfört med nuvarande lösning. Engångskostnader: Hypernet förskola/fritidshem Hypernet skolval SMS-tjänst, ASP-drift Ökad merkostnad kr Det finns medel att ansöka om i projektet e-förvaltning för engångskostnaden. Årliga kostnader: Förskola/fritidshem

12 Skolval SMS-tjänst, APS-drift Ökad merkostnad per år kr Om all fristående och kommunal förskola går över till digital handläggning av kö och placering via förskoleportalen kan en besparing ske motsvarande 0,20 åa på barn- och elevenheten vilket motsvarar ca kr. Då det finns stort intresse hos fristående förskola av egen digital handläggning i en förskoleportal kan ca sparas in efter införande. Ärendets beredning Inom kommunen En arbetsgrupp har tillsatts med representation av fristående och kommunal förskola samt grundskola. Gruppen har haft tre träffar samt en visning av systemstöd för gemensam portal alternativt gemensamt kö och antagningssystem för förskola och grundskola. Gruppen har haft kontakt genom samtal eller enkät med tjänstemän i olika kommuner bland annat Ängelholm, Helsingborg, Sollentuna, Enköping, Norrköping, Lycksele, Kungälv, Sollentuna, Haninge, Växjö, Landskrona, Sigtuna. Andra grupper I arbetsgruppen ovan finns fyra representanter från fristående förskola och grundskola. Gruppen har träffat fristående förskola vid ett tillfälle. Ansvarig för uppdraget har träffat fristående förskola vid ytterligare ett tillfälle Fackliga organisationer Behandlad i BUFsam Lista över bilagor 1. Gemensamt kö- och antagningssystem för kommunala och fristående för- och grundskolor i Halmstad För barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef Karin Quander Chef för planeringsavdelningen 5 9

13 1(11) Bilaga nr Diarienummer: BU 2014/0408 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN Barn- och ungdomsförvaltningen E-post: [email protected] Telefon: En väg in gemensam portal för ansökan till förskoleplats samt placering i grundskola. Sammanfattning En gemensam webbaserad portal föreslås för förskolan i Halmstad. Vårdnadshavaren får en väg in och bättre information om förskolor. Vårdnadshavaren kan dessutom göra detta när det passar familjen dygnet runt. Fristående förskola handlägger fortarande sin egen kö men via en digital inloggning eller en utskriven kölista. Då fristående och kommunal förskola arbetar i samma programvara är det möjligt att sammanställa förskolornas köer vilket ger en överblick över vårdnadshavarnas faktiska önskemål som i sin tur ger en förbättrad planeringsförutsättning. Ett gemensamt system för skolval samt skolbyte föreslås för grundskolan i Halmstad. Det påskyndar skolvalet och information om beslut till vårdnadshavaren. Fristående skolor kan på liknande sätt hantera sin egen kö som fristående förskola. Ett gemensamt kö och antagningssystem istället för en portal ses inte som möjlig om det inte sker på frivillig basis. Majoriteten av fristående verksamhet är positiv till gemensam portal men inte till ett gemensamt kö och antagningssystem. Uppdrag Barn- och ungdomsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna till ett gemensamt kö- och antagningssystem för kommunala och fristående för- och grundskolor i Halmstad vid sitt sammanträde Uppdraget redovisas för nämnden i september Kösystemet skall utformas på sådant sätt att friskolornas medverkan att ingå i systemet uppmuntras. Syftet med uppdraget är att skapa en likvärdig hantering av kö och antagning oberoende av huvudman, ökad transperens samt ge en överblick av rådande situation som i sin tur underlättar planering av verksamheten. 10 1

14 Bakgrund I Halmstads kommun finns 83 stycken kommunala förskolor och 27 stycken fristående förskolor. Det finns även två fristående pedagogisk omsorg. De fristående är egna huvudmän och finansierar sin verksamhet till största del av kommunala bidrag. De har egen administration av placering och avgifter. De kommunala förskolorna sköter sin barnomsorgsadministration med hjälp av barn- och elevenheten. Det föds och flyttar in fler barn i Halmstads kommun. Efterfrågan är dock inte jämn utan skiljer sig åt i de olika kommundelarna. I Centrum kommer åldersgruppen 1-5 år öka under lång tid. I kommunen finns också 35 stycken kommunala och 4 stycken fristående grundskolor. Liksom fristående förskolor är de fristående skolorna egna huvudmän och drivs till största delen av kommunala bidrag. De har egen administration som sköter kö, placering och betyg. Hantering av kö och antagning idag Förskola I Halmstads kommun finns 27 stycken fristående förskolor. Vårdnadshavarna vänder sig direkt till enheterna för att få information om förskolan, köregler eller aktuell kö etcetera. Kontakten tas via webben, e-post, telefonsamtal eller genom besök. När förskolan har placerat ett barn skickas informationen till barn- och elevenheten. Barnoch elevenheten registerar uppgifterna i det kommunala systemet för utbetalning av driftsbidrag samt kontroll av syskonrabatter om familjen även har barn i kommunal verksamhet. Önskas plats i kommunal förskola finns information om förskolor, köregler på Halmstads kommuns webbsida. Där kan man också ställa sig i kö för plats i kommunens förskolor alternativt kontakta barn- och elevenheten för mer information och ansökningsblankett. På hemsidan finns också länkar till fristående förskolors webbplatser. När det är dags för placering så handläggs detta av barn- och elevenheten. Uppgifter om schema, nivå och inkomständring lämnas ofta digitalt av vårdnadshavaren. När uppgifterna är klarmarkerade av barn- och elevenheten kan de kommunala förskolorna se uppgifterna digitalt på webben om schema och nivå för sina barn. En vårdnadshavare kan behöva vända sig till 28 enheter för att få information om aktuell kö, köregler, profilering osv. En vårdnadshavare kan på så sätt erbjudas och uppehålla flera platser samtidigt under antagningsperioden. Grundskola Genom att det finns skolplikt ska varje barn garanteras en plats i kommunal grundskola. Inför skolstart erbjuds därför en plats på skola i elevområdet där eleven är folkbokförd. Vårdnadshaven kan sedan lämna önskemål om annan skola alternativt anta plats på fristående skola. Detta sker genom en manuell hantering under cirka tre månader. I vissa områden som centrala Halmstad och Söndrum finns flera skolor i elevområdet. För att skapa en effektiv skolorganisation erbjuds plats så nära hemmet som möjligt men med hänsyn till bland annat syskon och skolskjutsar. Fördelning sker mellan skolorna utifrån lämplig organisation och ekonomiska förutsättningar. 11 2

15 Vårdnadshavaren kan också ställa eleven i kö till någon av de tre fristående skolorna som tar emot sexåringar: Eketånga montessoriskola, Wallbergs montessoriskola samt Vittra skola. Precis som för förskolan kan eleven uppehålla flera platser samtidigt under antagningsperioden. Vårdnadshavare kan även senare välja annan skola. Till Engelska skolan är det möjligt att söka tidigast inför åk 4. Regelverk Förskola, skollagen Prioriterade att få en förskoleplats är barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. De har rätt till skyndsam hantering och ges förtur. Kommunen skall erbjuda övriga en placering inom fyra månader efter anmält önskemål. (Skl 8 kap 14 ). Ett barn skall erbjudas en plats på ett rimligt avstånd från hemmet (Skl 8 kap 15 samt Skolinspektionen , dnr :2247). Skälig hänsyn skall tas till vårdnadshavares önskemål. Förskola, kommunal verksamhet Barn- och ungdomsnämnden beslutade om anvisningar för placering i förskola och grundskola. Barnet har förtur i sitt eget närområde och rangordnas sedan utifrån hur länge som barnet har stått i kö. Om flera barn har stått lika länge i kön ges syskonförtur till den specifika förskolan annars ges platsen till det äldsta barnet. Rangordningen sker alltså i denna ordning: 1. Barn i behov av stöd 2. Önskat placeringsdatum 3. Boende i närområdet 4. Anmälningsdatum 5. Syskonförtur 6. Äldsta barnets födelsedatum Barnet erbjuds alltid en placering inom fyra månader. Om erbjudandet inte är ett förstahandsval kan barnet stå kvar i kön med sitt ursprungliga ködatum tills en plats blir ledig alternativt kan vårdnadshavaren tacka nej och stå kvar i kön med sitt ursprungliga ködatum. Eftersom ett erbjudande har lämnats inom fyra månader finns inte den så kallade platsgarantin kvar. Platsgaranti lämnas ej vid omplacering från annan förskoleplats. Förskola, fristående verksamhet Den fristående förskolan skall vara öppen för alla barn om inte kommunen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär. (Skl 8 kap 18 ). Ett undantag kan vara att en fristående förskola får begränsa sin verksamhet till barn vilkas föräldrar är medlemmar (föräldrakooperativ). Om det inte finns plats för alla sökande till den fristående förskolan ska urvalet ske efter grunder som är godkända av den kommun där förskolan är finns. Detta skall granskas av kommunen i samband med huvudmannens godkännande (Skl 8 kap 19 ). Detta är en ny skrivning som saknar motsvarighet i 1985 års skollag. Urvalsgrunder som enligt förarbetena och praxis brukas anses som godtagbara är bland annat 12 3

16 syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum. Även lottning har godkänts i ett inspektionsbeslut från Skolverket. De fristående förskolorna tillämpar syskonförtur och sedan kötid. Ibland tas hänsyn till förskoleavdelningens ålderssammansättning. Detta är möjligt då skollagen menar att barngruppen skall ha en lämplig sammansättning trots diskrimineringslagen 1 kap 1, 2 kap 5-6 menar att förskolan inte får diskriminera något barn som söker till verksamheten. Undantag i diskrimineringslagen ges nämligen till ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Grundskola Skollagen Hemkommunen skall ordna utbildning för alla som är skolpliktiga. Vårdnadshavaren har rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen och kommunen skall i första hand utgå från vårdnadshavarens önskemål när den placerar en elev vid en viss skolenhet. Detta får dock inte gå ut över ett annat barns rätt till placering nära hemmet. Närhet innebär ingen absolut rättighet att gå i den skola som ligger närmast hemmet om det medför långa resvägar för andra elever. Skollagen 9 kap 15 samt 10 kap 30 Vårdnadshavare kan även ansöka om plats på fristående grundskola. Huvudregeln är att friskolan skall vara öppen för alla som har rätt att gå i grundskolan. Fristående skolor skall även ta emot elever i behov av särskilt stöd. Skollagen 10 kap 35 Om det inte finns plats för alla sökande får den fristående skolan göra ett urval på de principer som Skolinspektionen godtar (ex syskonförtur, kötid, montessoriförtur). Skolverket godkänner dessa i samband med att den fristående skolan söker tillstånd. Det är viktigt att skolan är tydlig med vilka urvalsgrunder som används och i vilken ordning de kommer. De kan inte i enskilda fall göra undantag från sina urvalsgrunder eller väga in andra faktorer utifrån den enskildes sökandes behov och förutsättningar. Vissa undantag finns för speciella utbildningar som t ex kräver särskilda färdigheter i ex bild, idrott och musik. Det är respektive huvudman som avgör hur många elever som får plats vid varje skolenhet. Grundskola, kommunal verksamhet Alla vårdnadshavare med blivande sexåringar till nästkommande läsår får ett erbjudande till kommunal förskoleklass på grundskola i elevområdet som eleven är folkbokförd i. Vårdnadshavare kan därefter lämna önskemål om annan skola. Önskemålet kan tillmötesgås om det finns lediga platser på önskad skola. Om inte platserna räcker till sker en lottning bland de sökande. Grundskola, fristående verksamhet I Halmstad finns tre fristående skolor som har förskoleklass. Varje skola har sin egen kö. Förutom kötid och syskonförtur har Eketånga montessoriskola en förtur för elever som har gått på montessoriförskola. Köreglerna till skolorna är godkända av skolverket i samband med ansökan om att starta. Från sin kö tar dessa skolor in cirka 65 stycken elever varje år till förskoleklassen. Internationella Engelska skolan antar elever från årskurs 4. De tillämpar också kötid och syskonförtur och strävar efter att anta cirka 90 stycken elever varje år till årskurs

17 Det fria skolvalet skolverkets analys Sedan 1991 har vårdnadshavare haft möjlighet att välja annan skola. Nu diskuterar många forskare hur det påverkar skolan. Skolverket har vid analys fått fram två huvudsakliga slutsatser: Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet. Skolverket drar inga slutsatser om det fria skolvalet har påverkat den stora nedgången i den generella kunskapsnivån i PISA Det är fortfarande en öppen fråga. Transperens Sveriges television Uppdrag granskning hade ett reportage om hur fristående skolor väljer bort besvärliga elever. De ringde under falska identiteter och dold kamera till olika skolor för att fråga om möjligheten för två olika elever att börja på skolan. Enligt Uppdrag granskning valde flera skolor bort den studiesvaga eleven. Wallbergsskolan är en av skolorna som pekades ut. Skolinspektionen har senare varit i kontakt med rektorn. Skolinspektionen bedömde då att skolans köregler och tillämpning av dessa var i enlighet med svensk lagstiftning. Granskningen skapade stort mediepådrag. Fristående förskola sköter egen köadministration utifrån de köregler enheterna har. Ingen granskning har skett. Kommunala förskolors köhantering samt barnomsorgsfakturering har granskats vid flera tillfällen genom revisorsuppdrag. Detta skedde senast våren Överblick och planering Under våren sattes fokus på kommunens planering av förskoleplatser. PWC fick uppdraget att redovisa aktuellt lokal- och resursbehov samt om styrningen är tydlig. De konstaterade att det finns ett omedelbart och fortsatt behov av nya förskoleplatser men att behoven är skiftande i olika områden. Utredningen beskriver flera parametrar som gör planeringsarbetet svårt. En svårighet är att det saknas ett beslut om hur många förskoleplatser varje lokal rymmer, vilket fastighetskontoret och barn- och ungdomsförvaltningen håller på att ta fram. Idag finns inte heller några riktlinjer på vad som är skäligt avstånd för att ett erbjudande skall ses som skäligt. I beslut av BUN från har vårdnadshavaren förtur i sitt förskoleområde där barnet är folkbokfört. När detta inte kan tillgodoses så utvidgas förturen till ett närliggande förskoleområde. Utredningen efterlyser ett minst 10 årigt planeringsarbete för att få en bättre och effektivare lokalplanering. Prognoserna som förvaltningen får som stöd bör ha en större tillförlitlighet. En ytterligare svårighet som inte rapporten beskriver är att det inte finns någon bild av vårdnadshavarnas önskemål om förskola. En sammanställning och analys av de 27 förskoleköerna är svår att göra och blir den snabbt inaktuell då köstatus förändras dagligen. Varken barn- och elevenheten eller någon av de fristående förskoleaktörerna vet vilken förskola som är vårdnadshavarnas första val. Eftersom ingen hänsyn kan tas 5 14

18 till detta upplever förskolorna ibland att de är genomgångsförskolor d.v.s. barnen börjar och slutar efter ett kort tag. Barngruppen förändras onödigt snabbt och barnen får lära känna nya kamrater som kort därefter byter till annan förskola. Pedagogerna lägger mycket tid på inskolningar. Tillgänglighet & invånarfokus En hjärtefråga för Halmstads kommun är god service för invånare och företag. Förutom en satsning på ett kontaktcenter gör kommunen en satsning på e-förvaltning med målsättning att skapa en enklare vardag för medborgare och företag. Utvecklingen av e-tjänster handlar mycket om ett modernare tankesätt med kunden i fokus där servicen blir tillgänglig under fler av dygnets timmar. Förutom en enklare vardag kommer det i många fall höja effektiveten och kvalitetssäkra i verksamheten. Sedan 2013 finns budgetmedel avsatta. I förlängningen tros investeringarna leda till ett bättre resursutnyttjande och att investeringarna på totalt 20 miljoner kan räknas hem på bara ett fåtal år. E-förvaltningen och ökad service är även i nationellt fokus. Intresset för digitala tjänster ökar snabbt. Regeringen tog under år 2011 fram en digital agenda med målet att Sverige ska bli bäst i världen att använda digitaliseringens möjligheter. Ett mål som också är antaget av riksdagen. Strategin är bland annat att sätta medborgaren i centrum men också att få effektivare handläggning med en högre kvalitet. Det finns förutsättningar för detta då nästan ca 90% av landets åringar använder internet dagligen. Exempel på myndigheter som arbetar aktivt med e-tjänster är Skattemyndighetens deklarationer och Försäkringskassans föräldrapenning. Förskolan i Halmstads kommun har haft en enklare e-tjänst i flera år. Vårdnadshavarna har kunnat anmäla ändrad nivå, inkomst m.m. via webben dygnet runt. Sedan förra året kan även vårdnadshavaren lämna schema där kopieringsfunktioner underlättar när fler barn finns i samma familj. Tekniken ger förskolorna möjlighet att gruppmejla till vårdnadshavare om olika aktiviteter. Det är särskilt positivt då man når båda vårdnadshavarna samtidigt. Idag kan man också anmäla uppsägning men då e- legitimationen ej införts skickas en uppsägning hem till vårdnadshavaren. De kommunala förskolorna kan ta ut barnlistor, sammanställda schemalistor (med barnens schema), närvarolistor etcetera. De kan också vara säkra på att vårdnadsförhållanden är korrekta. Inkomstuppgifter syns inte hos förskolan. Uppgifterna hanteras enligt PUL. När kommunikationen kan ske helt digitalt (senare i höst) så kommer den fysiska posthanteringen minska. De fristående förskolorna har egna administrativa rutiner för avgift och kö. Den kommunala grundskolan har inte ett digitalt system för kö och antagning utan den sker helt manuellt. Omvärld Gemensamt kö och antagningssystem är ett ämne som är mycket aktuellt och många kommuner gör nu snarlika utredningar. Fokus är olika, till exempel förändrad skollag, transperens, invånarfokus, teknik och/eller miljöprojekt. I Stockholmsregionen har flera kommuner redan infört kommungemensam portal som underlättar och förenklar för vårdnadshavare att få information samt att ställa sig i kö till förskolor oavsett fristående eller kommunal regi. Förskolorna har ibland gemensam antagning alternativt sköter enheten antagningen själv. Kommunerna får en bra överblick över efterfrågan av förskoleplatser. 15 6

19 Många kommuner inför gemensamma antagningssystem för grundskola för att snabba upp hanteringen och förenkla skolvalet för vårdnadshavare. De flesta arbetar med anvisad skola dvs eleven har en reserverad plats på skola i upptagningsområdet. Analys, förslag och motivering Möjligheterna till ett gemensamt kö- och antagningssystem Förskola Frågan utreds just nu i många kommuner. Flera kommuner har infört en gemensam portal på internet där fristående och kommunala förskolor oftast hanterar sina egna köer. De fristående förskolorna erbjuds ofta hjälp med köadministration. Ett fåtal kommuner har ett gemensam kö- och antagningssystem för all fristående och kommunal förskola. Ofta görs bedömningen att det inte finns lagrum att tvinga fristående förskolor in i en modell som till exempel gemensam kö och antagning. SKL (Sveriges kommuner och landsting) delar den här uppfattningen. Frågan är inte prövad rättsligt ännu. Vissa kommuner har infört krav på att alla fristående och kommunala förskolor skall representeras i en gemensam portal där vårdnadshavare kan ansöka om köplats. Detta eftersom: Öppenhetskravet uppfylls (skollagen 8 kap 18 ) Kommunens planering blir bättre (skollagen 8 kap 12, 15 ) Kommunernas möjlighet att hushålla med resurser (lägre kostnader med bättre planering) (kommunallagen 1991:900 8 kap 1 ) Servicen blir bättre för vårdnadshavare, en väg in (direktiv från regeringen angående e-förvaltning) Mer rättssäkert garanterar bland annat att maxtaxan uppfylls. (Svensk författningssamling 2001:160) En gemensam portal som medger att förskolorna har egna köer och köregler ger i stort samma fördelar som ett gemensamt kö- och antagningssystem gällande överblick, planering och invånarfokus. Det är främst transperensen som skulle förbättras med ett gemensamt kö- och antagningssystem. I en gemensam portal kan vårdnadshavaren få information om förskolor, skolor och fritidshem för att sedan göra val. Den fristående förskolan får en pappersutskrift på köstående till förskolan eller en inloggning till kön. Används en inloggning får förskolan uppgift om gemensam/enskild vårdnad, vårdnadshavare, folkbokföringsadress, mejl och telefonnummer. Väljer förskolan sedan att också att sköta administrationen digitalt kan de skicka platserbjudande samt göra placeringen. Om vårdnadshavaren har fått sitt förstahandsval tas köansökan bort på andras kölistor. Om inte kan man få stå kvar med sitt första alternativ. Förskolan har genom den digitala placeringen själva förberett utbetalning av sitt driftsbidrag. Om en gemensam portal införs kräver systemstödet mer enhetliga köregler för kommunal och fristående kö som till exempel syskonförtur, kötid och uppsägningstid. Syskonförturen har en hög rang för fristående verksamhet. Det är något som även hade uppskattats bland många vårdnadshavare som köar till kommunal verksamhet. I kommunal verksamhet är uppsägningstiden 1 månad och i fristående verksamhet 2-3 månader. En längre uppsägningstid i kommunal verksamhet hade gett förskolorna mer 7 16

20 framförhållning. Kommunal förskola hade tidigare två månaders uppsägningstid. Det finns inget som hindrar kommunal förskola att tillämpa syskonförtur samt två månaders uppsägningstid om samordning skall ske. I fristående verksamhet räknas kötiden olika. På vissa enheter räknas max 6 månader och hos vissa från den dag när barnet ställs i kö. Kommunal förskola har max 6 månader. Om inte vårdnadshavaren önskar göra en digital köansökan eller behöver ytterligare information kan hjälp fås på Kontaktcenter alternativt hos de fristående förskolorna. Kommuner som infört gemensam portal har tillsammans med fristående förskolor konstaterat att fördelarna med gemensam portal är att: det blir lättare och enklare för föräldrar det går att söka förskola när på dygnet det passar familjen det blir lättåskådligt och ger en bra överblick med jämförbar information det blir tidsbesparande genom mindre pappersexercis och administration de fristående förskolorna blir synligare placeringsansvariga kan ligga steget före vid placeringen placeringsansvariga kan samarbeta runt ett geografiskt område placeringsansvariga får en aktuell kö att hantera det synliggör alla lediga platser för alla förskolor det synliggör vårdnadshavarnas önskemål av förskoleplatser De fristående förskolorna i Halmstads kommun har olika uppfattningar om en gemensam portal. De flesta fristående förskolorna är positiva till en gemensam portal och önskar även sköta sin handläggning av placeringar via portalen. Ett fåtal hävdar sin suveränitet och önskar inte någon gemensam portal. Eketånga montessoriskola har ställt en förfrågan om en utökad samverkan så att barn- och elevenheten också kör Eketångas förskole och fritidshemsavgifter. Den kommunala förskolan är mycket positiv till en gemensam portal. Grundskola I Halmstads kommun tillämpas en manuell hantering av erbjudande av skolplats. I Söndrum och Centrum där det finns många skolor och sker fördelningen av platser manuellt också mellan skolor. Det skulle förenkla väsentligt med ett digitalt system som exempelvis kan plocka ut syskonförturer, skicka erbjudande och snabbt sammanställa önskemålen. Istället för att lämna erbjudande om plats i förskoleklass i november kan processen starta i januari med meddelande om definitiv skolplacering 4-5 veckor senare. Vissa kommuner gör detta under 3-4 veckor. Det förenklar även för fristående skolor som också har en manuell hantering. Det finns kommuner som enbart har val av annan skola vid placering i förskoleklass medan andra även har åk 4 samt åk 7. Med ett digitalt system är det lättare att granska att antagningsprocessen har gjorts enligt gällande rutin. Hanteringen blir därmed mer rättssäker. Öppenhetskravet Grundprincipen är att förskola och pedagogisk omsorg ska vara öppen för alla barn. Undantag från öppenhetskravet kan medges för förskolor i enlighet med 8 kap. 18 skollagen. Exempel på detta kan vara att förskolan får begränsa sin verksamhet till barn vilkas föräldrar är medlemmar i ett föräldrakooperativ. Om det inte finns plats för alla sökande ska urvalet ske efter grunder som är godkända av den kommun där förskoleenheten är belägen. Urvalsgrunder som godkänns enlig förarbete och praxis är 17 8

21 syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum. Förskolan kan ta hänsyn även till kön och ålder om barngruppen inte annars får en lämplig sammansättning. Även lottning kan förekomma. Urvalsgrunderna granskas i samband med huvudmannens ansökan om godkännande. Att urvalsgrunderna skall godkännas är en ny skrivelse i skollag (2010:800). Om en förskola har startat tidigare bör beslut tas snarast då förskolans urvalsregler annars inte är bedömda och godkända vilket betyder att alla barn skall beredas plats. Flertalet av de fristående förskolorna har inte köregler dokumenterade på sin hemsida. Kontaktar vårdnadshavaren förskolan kan reglerna skickas hem. Det är inte tydligt att förskolan är öppen för alla barn. Det finns därför behov av bättre dokumenterade och mer tillgängliga köregler hos flertalet av de fristående förskolorna oavsett om ett gemensamt system införs eller ej. Öppettider saknas också ofta på de fristående förskolornas hemsidor. Även den kommunala förskolans webbsidor kan utvecklas med till exempel jämförelsestatistik gärna tillsammans med fristående förskolor. Under flera år har SKL (Sveriges kommuner och landsting) gjort uppföljningar av information på kommunernas webbplatser där Halmstad har fått kritik då det saknas jämförelsestatistik. Det som önskas är en samlad och jämförbar resultatredovisning av kommunens alla förskolenheter (med t ex resultat av brukarundersökningar, personaltäthet med mera). Fler medborgare söker information och förväntas hitta svar på sina frågor på kommunens webbplats. Här skulle det underlätta för vårdnadshavare att göra jämförelser mellan förskolor. Överblick och planering Idag hanteras 28 förskoleköer i kommunen. Det är svårt att få en helhetsbild av köläget i kommunen. Skulle en manuell sammanställning ske är den inaktuell nästkommande dag då det dagligen sker många placeringar på förskolor. Det finns inte heller någon information om vilket val som är vårdnadshavarens förstahandsval vilket medför att vårdnadshavare byter plats då de kort senare får erbjudande om förstahandsvalet. På så sätt blir vissa förskolor genomgångsförskolor. Ibland skickas erbjudande ut från flera förskolor där vårdnadshavaren avvaktar med svar vilket försvårar köhanteringen. För att få en korrekt överblick krävs ett onlinesystem vilket skulle effektivisera handläggningen och ge en bättre service till vårdnadshavarna. Om kommunal och fristående förskola jobbar i samma system kan vårdnadshavare erbjudas stå kvar i kön om inte förstahandsvalet erbjudits. Det blir transparent för alla parter. Miljöperspektiv - papperslöst Senare i höst kommer kommunen att gå över till säker inloggning/e-legitimation. Då skulle all administration i princip kunna bli papperslös. Portokostnaden skulle sjunka och hanteringen snabbas upp. Vi blir därmed tillgängliga 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan d.v.s. en 24/7-lösning. Flera kommuner har papperslös administration redan idag. Möjlig utveckling i framtiden Barn- och elevenheten kan administrera förskolekön för de fristående förskolorna som önskar det. Förskolan anmäler att det exempelvis finns två lediga platser. Efter samråd skickar handläggaren på barn- och elevenheten ut erbjudande till aktuella vårdnadshavare. Alternativt skickas kontaktuppgifter till förskolan som kontaktar 18 9

22 vårdnadshavare för ett samtal. Om allt stämmer inhämtas alla uppgifter och registreringen fullföljs. Samtidigt förbereds utbetalning av bidraget. En annan utveckling om intresse finns är att barn- och ungdomsförvaltningen hanterar barnomsorgsavgifter även för fristående förskola. Vårdnadshavare behöver därmed inte lämna, för vad de upplever många gånger, känsliga uppgifter till förskolepersonalen. Barn- och ungdomsförvaltningen har numera rutiner för uppföljning då lämnade uppgifter kontrolleras mot Skatteverket. Vårdnadshavare som lämnat för hög inkomstuppgift får då pengar tillbaka och vice versa. Det ger en mer rättvis barnomsorgsavgift även för vårdnadshavare i fristående förskola. Vid tillfällen när vårdnadshavare är försumliga med sin barnomsorgsavgift eller är i behov av en avgiftsbefrielse så finns det rutiner även för detta. I gengäld skulle förskolan få ett högre bruttobidrag som också blir likt för alla. En förskola i ett område med lägre medelinkomster får då samma bidrag som en förskola i område med högre. På sikt kan detta leda till att det blir mer attraktiv att starta fristående förskolor i alla kommundelar även där inkomsten generellt är lägre. Förslag En gemensam portal för kommunal och fristående förskola föreslås. Varje förskola beskrivs och vårdnadshavaren kan göra en köansökan där alternativen rangordnas. Varje förskolas öppenhetskrav är tydligt liksom egna antagningsregler (exempelvis att vårdnadshavaren skall vara medlem i kooperativet eller att verksamhetsbesök krävs innan erbjudande om placering sker). Fristående förskola kan välja om de vill administrera kö digitalt eller med stöd av barn- och elevenheten alternativt med utskriven kölista. Ett gemensamt system föreslås för skolval och skolbyte för att underlätta för vårdnadshavare samt snabba upp hanteringen av valet. Konsekvenser Kostnad Merkostnad för systemstöd för gemensam portal förskola/fritidshem och skolval/skolbyte jämfört med nuvarande lösning. Engångskostnader: Hypernet förskola/fritidshem Hypernet skolval SMS-tjänst, ASP-drift Ökad merkostnad kr Årliga kostnader: Förskola/fritidshem Skolval SMS-tjänst, APS-drift Ökad merkostnad per år kr Det finns medel att ansöka om i projektet e-förvaltning för engångskostnaden. Om all fristående och kommunal förskola går över till digital handläggning av kö och placering via förskoleportalen kan en besparing ske motsvarande 0,25 åa på barn- och elevenheten vilket motsvarar ca kr

23 Ärendets beredning Inom kommunen En arbetsgrupp har tillsatts med representation av fristående och kommunal förskola samt grundskola. Medverkande har varit: Carina Uvenfeldt rektor och förskolechef Vittra förskola och skola Malin Svensson förskolechef Dalshalls förskola Cristel Brorsson förskolechef Gröngölingens förskola Anja Nordh skolassistent Eketånga montessoriskola samt montessoriförskola Ulf Anderberg rektor Brunnsåkersskolan Susanne Thorén rektor Jutarumsskolan Pauline Broholm Lindberg skolområdeschef Skolområde Centrum Caroline Ydén Pihl förskolechef Vallås verksamhetsområd Kerstin Göransson handläggare placeringar på barn och elevenheten Mari-Anne Öberg planeringsutvecklare förvaltningskontoret Göran Frisk verksamhetsutredare förvaltningskontoret Gittan Claesson verksamhetsutvecklare förvaltningskontoret Cristina Nilsson nämndsekreterare/jurist förvaltningskontoret Charlotte Fredin systemadministratör förvaltningskontoret Maria Wikland informatör förvaltningskontoret Karin Quander kontorschef/chef planeringsavdelningen Gruppen har haft tre träffar samt en visning av systemstöd för gemensam portal alternativt gemensamt kö och antagningssystem för förskola och grundskola. Gruppen har haft kontakt genom samtal eller enkät med tjänstemän i olika kommuner bland annat Ängelholm, Helsingborg, Sollentuna, Enköping, Norrköping, Lycksele, Kungälv, Sollentuna, Haninge, Växjö, Landskrona, Sigtuna. Andra grupper I arbetsgruppen ovan finns fyra representanter från fristående förskola och grundskola. Gruppen har träffat fristående förskola vid ett tillfälle. Ansvarig för uppdraget har träffat fristående förskola vid ytterligare ett tillfälle. Fackliga organisationer Behandlas i BUFsam Enligt uppdrag Arbetsgruppen för utredning om gemensamt kö- och antagningssystem för fristående och kommunal för- och grundskola genom Karin Quander Kontorschef/Chef för planeringsavdelningen Barn- och ungdomsförvaltningen 20 11

24 1(7) Tjänsteskrivelse Diarienummer: BU 2014/0375 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Enhet: Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind, Patrik Engström E-post: Telefon: Yttrande över revisionsrapport Insyn och kontroll hos externa utförare Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar godkänna förslag till yttrande över revisionsrapport - Insyn och kontroll hos externa utförare. 2. Barn- och ungdomsnämnden översänder yttrandet till Kommunstyrelsen Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska insyn och kontroll hos externa utförare. Revisionsfrågan för granskningen är: Har Hemvårdsnämnden, Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamheten som lämnats över till annan? Revisorerna i PwC bedömer att Barn- och ungdomsnämnden har tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamhet som lämnats över till annan och genomför tillsyn enligt bestämmelser i skollagen. Den revisionella bedömningen från PwC pekar emellertid på behovet av ytterligare rutiner kring etablering av fristående förskolor samt förbättrade rutiner vid insynen i fristående grundskolor. Barn- och ungdomsförvaltningens föreslår följande åtgärder: Teknik- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsförvaltningen utformar rutiner för att tillse att sökande intressenter för uppstart av fristående förskolor har inhämtat synpunkter och godkännande av trafiksituationen från Teknik- och fritidsnämnden. Kösystem Inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun håller ett förslag till gemensamt kösystem för kommunens och de fristående förskolorna och grundskolorna på att tas fram. Syftet är att samla information om köer till samtliga förskolor och grundskolor i kommunen inklusive de fristående. Genom detta kommer kommunen bland annat att kunna få tidigare information om framtida elevströmmar. 21 1

25 Verksamhetsbesök Barn- och ungdomsförvaltningen utformar riktlinjer kring hur verksamhetsbesök på fristående grundskolor ska genomföras framöver. Dessa riktlinjer ska omfatta tidplan samt modell för besöken. Ärendet Uppdrag Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska insyn och kontroll hos externa utförare. Revisionsfrågan för granskningen är: Har Hemvårdsnämnden, Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamheten som lämnats över till annan? Bakgrund Skollagen 26 kap Tillsyn Definition av tillsyn 2 Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. 4 En kommun har tillsyn över 1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 andra stycket, och 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10. Skollagen 10 kap Insyn 41 Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten För att överlämna verksamhet till extern utförare förutsätts att kommunen har säkrat sina möjligheter att kontrollera och följa upp verksamheten liksom allmänhetens möjligheter till insyn. Vidare ska kommunen tillförsäkra sig tillgång till information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. Kommunens förutsättningar för styrning och kontroll av verksamheter har förändrats i och med att kommunen genomför upphandling av entreprenader, och motsvarande inom valfrihetsystemet, samt för fristående förskolor och skolor. Staten har gett kommunerna uppgiften att godkänna fristående förskolor samt utöva tillsyn över verksamheten. Skolinspektionen ger tillstånd att bedriva verksamhet för fristående grundskolor och gymnasieskolor. Skolinspektionen utövar tillsyn medan kommunerna har rätt till insyn i verksamheten när det gäller fristående skolor. Revisionsfrågan för granskningen: Har nämnderna tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamheten som lämnats över till annan? Revisionsfrågan besvaras genom följande revisionskriterier: 22 2

26 Nämnderna har utarbetat riktlinjer eller tagit styrande beslut för hur insynen ska garanteras Tillsyn av fristående förskolor är reglerat i avtal Insyn i fristående skolor utövas Resultatet från genomförda kontroller mm tas tillvara Tillsyn av fristående förskolor En kommun ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. Kommunen får fullgöra sin skyldighet genom att erbjuda motsvarande utbildning i fristående förskola (8 kap. 12 ). För att bedriva en fristående förskola måste huvudmannen ha tillstånd från den kommun där förskolan är belägen. Detsamma gäller fristående fritidshem om de inte ingår i enhet med förskoleklass eller grundskola. Det är kommunen som godkänner en enskild huvudman som ansöker om att bedriva förskola eller fritidshem (2 kap. 7 ). Huvudregeln är att en fristående förskola ska vara öppen för alla barn. Kommunen ska bedöma om huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, bland annat att arbeta efter skollagens regler samt läroplanens mål och riktlinjer (2 kap. 5 ). Den fristående förskolan står under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen har rätt att på plats granska verksamheten, inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Den som ansvarar för den fristående förskolan är även skyldig att, på uppmaning av kommunen, göra de sammanställningar som behövs för tillsynen. Kommunen ska även, inom ramen för sin tillsyn, lämna råd och vägledning till den fristående förskolan. Statens skolinspektion har tillsyn över hur kommunerna fullgör sitt tillsynsansvar samt över hur bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling följs av den fristående förskolan (6 kap.). Tillsyn av fristående skolor Skolinspektionen godkänner enskild som huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Skolinspektionen svarar för tillsyn av de verksamheter de beviljar tillstånd till. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till om verksamheten utgår från skollagen och andra författningar som styr verksamheten. Tillsynen omfattar såväl fristående som kommunala skolor. Insyn i fristående skolor En kommun har rätt till insyn i fristående grundskolor. Analys, förslag och motivering Tillsyn av fristående förskolor I Halmstads kommun finns 81 förskolor i egen regi samt 27 fristående förskolor. Dessutom finns 2 fristående enheter med pedagogisk omsorg (tidigare hette dessa familjehem). Huvudman för de fristående förskolorna är oftast en ideell förening men kan också vara aktiebolag eller Svenska kyrkan. Barn- och ungdomsnämnden reviderade tidigare beslut i augusti 2008 kring tillstånd för godkännande, bidrag och tillsyn. Beslutet var föranlett av att riksdagen beslutade om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. 3 23

27 Föräldrar som söker plats på förskolan kan ställa sig i kö hos kommunen eller hos någon av de fristående förskolorna. Enligt beslut i BUN antogs nuvarande rutin för tillsyn. I rutinen förekommer följande typer av tillsyn Regelbunden tillsyn ska ske vart tredje år och grundar sig på skollagen och relevanta styrdokument. Flygande tillsyn är när många förskolor granskas samtidigt och som avser en avgränsad del av verksamheten. Riktad tillsyn gäller en enstaka förskola i de fall kommunen fått kännedom om omständigheter som kräver omedelbara åtgärder. Löpande tillsyn avser de fristående förskolornas månadsrapporter om antalet barn som lämnas till förvaltningen. Den regelbundna tillsynen görs av tjänstemän på förvaltningskontoret. Tillsynen görs genom besök i verksamheten samt samtal med huvudmannen, förskolechefen och personalen. Tjänstemännen upprättar ett underlag för beslut som också omfattar åtgärder och eventuella sanktioner. Nämnder får en rapport och fattar beslut efter varje genomförd tillsyn och eventuella sanktioner. Exempel på åtgärder och sanktioner som varit aktuella senaste tiden har gällt brister i formell utbildning till förskollärare och förekomsten av konfessionella inslag. Revisionell bedömning enligt PwC Barn- och ungdomsnämnden har tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamhet som lämnats över till annan. Barn- och ungdomsnämnden genomför tillsyn av fristående förskolor enligt bestämmelser i skollagen. Tillsynen är regelbunden och systematisk med ett ansvar för uppgiften i förvaltningen, resurser för genomförandet, ett fastlagt arbetssätt och rutiner som också tillämpas. Planen för tillsyn når inte upp till beslutet att varje fristående förskola ska bli föremål för tillsyn vart tredje år. Brukarundersökning genomförs där fristående förskolor erbjuds att ingå. Nämnden bör överväga att rikta undersökningen direkt till samtliga brukare i kommunen, såväl föräldrar som har barn i egna verksamheter som hos de fristående skolorna. Teknik- och fritidsnämnden blir sent involverad vid etableringar av fristående förskolor. Barn- och ungdomsnämnden bör överlägga med Teknik- och fritidsnämnden om möjligheten att involvera dem tidigare vid etableringar av fristående förskolor. Barn- och ungdomsnämnden utför inte motsvarande uppföljningar av den egna verksamheten som motsvarar tillsynen hos fristående förskolan. Nämnden får information om den egna verksamheten bland annat genom det systematiska kvalitetsarbetet. Nämnden kan överväga att summera erfarenheter från de fristående förskolorna samt göra motvarande utvärderingar inom den egna verksamhet som i tillsynen av fristående förskolor. Härigenom kan nämnden skapa möjligheter till jämförelser i syfte att utveckla förskoleverksamheten Åtgärder Barn- och ungdomsnämnden föreslår följande åtgärder för att ytterligare utveckla tillsynen av fristående förskolor. 24 4

28 Barn- och ungdomsförvaltningen utformar rutiner för att tillse att sökande intressenter för uppstart av fristående förskolor har inhämtat synpunkter och godkännande av trafiksituationen från Teknik- och fritidsnämnden. Tillsyn av fristående grundskolor Skolinspektionen svarar för tillsyn av de verksamheter de beviljar tillstånd till. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till om verksamheten utgår från skollagen och andra författningar som styr verksamheten. Tillsynen omfattar såväl fristående som kommunala skolor. Insyn i fristående grundskolor I skollagen framgår att en kommun har rätt till insyn i verksamheten i de fristående skolor som är belägna i kommunen. Någon närmare definition av vad detta innebär ger inte skollagen. Det finns inga befogenheter för kommunen som är kopplade till rätten till insyn. Kommunen kan inte längre, som i den förra skollagen, kräva att en fristående skola ska delta i lägeskommunens egna uppföljningar och utvärderingar. Med insyn i verksamheten avses, enligt regeringen, att kommunen fortlöpande ska hålla sig informerad om hur verksamheten vid de fristående skolorna utvecklas. Inom förvaltningen sker regelbundet analyser av elevströmmar, bland annat för att analysera hur elevunderlaget i de egna grundskolorna påverkas av att friskolor etablerar sig i kommunen. Budget I samband med budgetarbetet under hösten anordnar barn- och ungdomsförvaltningen möten med företrädare för de fristående grundskolorna för information och dialog kring kommande budgetarbete. Elevströmmar Barn- och ungdomsförvaltning utför årlig översyn av elevstatistik för samtliga skolor i Halmstads kommun varje 15 januari och 15 september. Detta sker för att förvaltningen ska ha möjlighet att följa hur elevströmmar rör sig mellan skolor. Den 15 april varje år görs prognos över utveckling av elevantalet på samtliga skolor. Se Bilaga 1. Vid behov och vid nyetablering av fristående grundskolor görs uppföljningar och undersökningar kring elevernas upptagningsområden. Verksamhetsbesök Tjänstemän på förvaltningen och enskilda politiker i nämnden besöker de fristående skolorna. Kärnhuset De fristående grundskolorna kan utan kostnad ta del av tjänster för modersmålsundervisning eller från logoped och psykologer från Kärnhuset. Revisionell bedömning enligt PwC Barn- och ungdomsnämnden har i sin plan för intern kontroll angett hur insynen ska genomföras. Barn- och ungdomsnämnden har inte antagit några riktlinjer för att ta tillvara möjligheterna till insyn i fristående skolor. De granskningar som görs är begränsade, inte systematiska och det finns inget ansvar för genomförandet av insynen i förvaltningen. 25 5

29 Åtgärder Barn- och ungdomsnämnden föreslår följande åtgärder för att ytterligare utveckla insynen i fristående grundskolor. Kösystem Inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun håller ett förslag till gemensamt kösystem för kommunens och de fristående skolorna på att tas fram. Syftet är att samla information om köer till samtliga grundskolor i kommunen inklusive de fristående. Genom detta kommer kommunen bland annat att kunna få tidigare information om framtida elevströmmar. Verksamhetsbesök Barn- och ungdomsförvaltningen utformar riktlinjer kring hur verksamhetsbesök på fristående skolor ska genomföras framöver. Dessa riktlinjer ska omfatta tidplan samt modell för besöken. Konsekvenser Genom att ytterliga utveckla och förbättra rutinerna vid tillsyn av fristående förskolor och insyn i fristående grundskolor kommer möjligheter att kvalitetssäkra verksamheterna öka. Andra grupper - Fackliga organisationer BUFsam Lista över bilagor 1. PwC-rapport Revisionsrapport Insyn och kontroll hos externa utförare 2. Prognos 2014 för antalet barn 1-15 år i förskola och grundskola 2014/ /20 För barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef Patrik Engström Kvalitets- och utvecklingschef 26 6

30 27 7

31 1(2) Yttrande Diarienummer: BU 2014/0375 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind, Patrik Engström E-post: Telefon: Yttrande på revisionsrapport Insyn och kontroll hos externa utförare, dnr: KS 2014/0282 Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska insyn och kontroll hos externa utförare. Revisionsfrågan för granskningen är: Har Hemvårdsnämnden, Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamheten som lämnats över till annan? Revisorerna i PwC bedömer att Barn- och ungdomsnämnden har tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamhet som lämnats över till annan och genomför tillsyn enligt bestämmelser i skollagen. Den revisionella bedömningen från PwC pekar emellertid på behovet av ytterligare rutiner kring etablering av fristående förskolor samt förbättrade rutiner vid insynen i fristående grundskolor. Tillsyn av fristående förskolor En kommun ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. Kommunen får fullgöra sin skyldighet genom att erbjuda motsvarande utbildning i fristående förskola (8 kap. 12 ). För att bedriva en fristående förskola måste huvudmannen ha tillstånd från den kommun där förskolan är belägen. Detsamma gäller fristående fritidshem om de inte ingår i enhet med förskoleklass eller grundskola. Det är kommunen som godkänner en enskild huvudman som ansöker om att bedriva förskola eller fritidshem (2 kap. 7 ). Tillsyn av fristående skolor Skolinspektionen godkänner enskild som huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Skolinspektionen svarar för tillsyn av de verksamheter de beviljar tillstånd till. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till om verksamheten utgår från skollagen och andra författningar som styr verksamheten. Tillsynen omfattar såväl fristående som kommunala skolor. Insyn i fristående skolor En kommun har rätt till insyn i fristående grundskolor. 28 1

32 Åtgärder tillsyn av fristående förskolor Barn- och ungdomsnämnden föreslår följande åtgärder för att ytterligare utveckla tillsynen av fristående förskolor. Barn- och ungdomsförvaltningen utformar rutiner för att tillse att sökande intressenter för uppstart av fristående förskolor har inhämtat synpunkter och godkännande av trafiksituationen från Teknik- och fritidsnämnden Åtgärder insyn av fristående skolor Barn- och ungdomsnämnden föreslår följande åtgärder för att ytterligare utveckla insynen i fristående skolor. Kösystem Inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun håller ett förslag till gemensamt kösystem för kommunens och de fristående skolorna på att tas fram. Syftet är att samla information om köer till samtliga grundskolor i kommunen inklusive de fristående. Genom detta kommer kommunen bland annat att kunna få tidigare information om framtida elevströmmar. Verksamhetsbesök Barn- och ungdomsförvaltningen utformar riktlinjer kring hur verksamhetsbesök på fristående skolor ska genomföras framöver. Dessa riktlinjer ska omfatta tidplan samt modell för besöken. För nämnd/styrelse Förnamn Efternamn Ordförande Förnamn Efternamn Förvaltningschef 29 2

33 Revisionsrapport Insyn och kontroll hos externa utförare Halmstads kommun Bo Thörn Cert. kommunal revisor Juni

34 Insyn och kontroll hos externa utförare Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 3 UPPDRAG 3 GENOMFÖRANDE 3 IAKTTAGELSER 5 RIKTLINJER ELLER STYRANDE BESLUT FÖR INSYNEN 5 KOMMUNALLAGEN 5 KOMMUNENS STYRANDE BESLUT 5 INSYN OCH KONTROLL SOM AVSER ENTREPRENAD OCH LOV 5 SOCIALTJÄNSTLAGEN 5 HEMVÅRDSNÄMNDEN 6 SOCIALNÄMNDEN 9 TILLSYN AV FRISTÅENDE FÖRSKOLOR 11 SKOLLAGEN 11 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 13 INSYN I FRISTÅENDE SKOLOR 15 SKOLLAGEN 15 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 16 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN 17 juni 2014 Halmstads kommun PwC 31

35 Insyn och kontroll hos externa utförare Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska insyn och kontroll hos externa utförare. Revisionsfrågan för granskningen är: Har Hemvårdsnämnden, Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamheten som lämnats över till annan? Granskningen omfattar: Verksamhet som upphandlats på entreprenad enligt Lagen om offentlig upphandling inom Hemvårdsnämnden och Socialnämnden. Verksamhet som lämnats över till externa utförare enligt Lagen om valfrihetssystem inom Hemvårdsnämnden. Fristående förskolor inom Barn- och ungdomsnämnden enligt skollagen. Fristående skolor inom Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden enligt skollagen. I rapporten redovisas för de olika lagstiftningar som reglerar vilken form av tillsyn eller insyn kommunen ska och får utföra. Nedan redovisas i korthet de revisionella aspekterna av granskningen för respektive nämnd. Hemvårdsnämnden Vår bedömning är att Hemvårdsnämnden har tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll av verksamhet som lämnats över till annan. Enligt vår bedömning bör nämnden anta styrande riktlinjer för tillsynen. I riktlinjer kan nämnden se till att den tillsyn som bedrivs blir mer sammanhållen och tillförsäkra sig en rapportering av utförda uppföljningar. Brister som noteras i tillsynen hos extern utförare dokumenteras och kommuniceras med ansvarig. Dokumentationen med eventuella brister bör kompletteras med underskrift av extern utförare. Avsikten är att förtydliga ansvar och ge kommunen tydligare underlag för att vidta åtgärder enligt avtal om inte brister rättas till. De inspektioner som görs omfattar väsentligen externa utförare. Genom att också genomföra motsvarande inspektioner i den egna verksamheten kan jämförelser göras som kan ligga till grund för lärande och utvecklande. Socialnämnden Vår bedömning är att Socialnämnden har tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamhet som lämnats över till annan. Enligt vår bedömning bör nämnden anta styrande riktlinjer för den tillsyn som bedrivs. juni 2014 Halmstads kommun 1 av 19 PwC 32

36 Insyn och kontroll hos externa utförare Barn- och ungdomsnämnden Vår bedömning är att Barn- och ungdomsnämnden har tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamhet som lämnats över till annan. Barn- och ungdomsnämnden genomför tillsyn enligt bestämmelser i skollagen. Nämnden bör överväga att rikta brukarundersökningen direkt till samtliga brukare i kommunen, såväl föräldrar som har barn i egna verksamheter som hos de fristående skolorna. Barn- och ungdomsnämnden bör överlägga med Teknik- och fritidsnämnden om möjligheten att involvera dem tidigare vid etableringar av fristående förskolor. Nämnden kan överväga att göra motvarande utvärderingar inom den egna verksamhet som i tillsynen av fristående förskolor. Härigenom kan nämnden skapa möjligheter till jämförelser i syfte att utveckla förskoleverksamheten. Barn- och ungdomsnämnden har inte antagit några riktlinjer för att ta tillvara möjligheterna till insyn i fristående skolor. Vi rekommenderar nämnden att anta styrande riktlinjer för sin insyn där det framgår vad som ska göras för att kommunen fortlöpande ska hålla sig informerad om hur verksamheten vid de fristående skolorna utvecklas. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inte antagit några riktlinjer för sin insyn i fristående skolor. Vi rekommenderar nämnden att anta styrande riktlinjer för den insyn de bedriver. Det finns en systematik i genomförandet av den insyn som nämnden bedriver som gör det möjligt för nämnden att följa hur verksamheten vid de fristående skolorna utvecklas. juni 2014 Halmstads kommun 2 av 19 PwC 33

37 Insyn och kontroll hos externa utförare Bakgrund Uppdrag För att överlämna verksamhet till extern utförare förutsätts att kommunen har säkrat sina möjligheter att kontrollera och följa upp verksamheten liksom allmänhetens möjligheter till insyn. I kommunallagen, 3 kap 19, om kommunala entreprenader anges att kommuner ska tillförsäkra sig möjligheterna att kontrollera och följa upp verksamheter innan en kommunal angelägenhet lämnas ut till någon annan. Vidare ska kommunen tillförsäkra sig tillgång till information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. Kommunens förutsättningar för styrning och kontroll av verksamheter har förändrats i och med att kommunen genomför upphandling av entreprenader, och motsvarande inom valfrihetsystemet, samt för fristående förskolor och skolor. För verksamheter som lagts ut på entreprenad genom LOU samt enligt LOV ska kommunen reglera möjligheter och insyn i avtal. Staten har gett kommunerna uppgiften att godkänna fristående förskolor samt utöva tillsyn över verksamheten. Skolinspektionen ger tillstånd att bedriva verksamhet för fristående grundskolor och gymnasieskolor. Skolinspektionen utövar tillsyn medan kommunerna har rätt till insyn i verksamheten när det gäller fristående skolor. Revisionsfrågan för granskningen: Har nämnderna tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamheten som lämnats över till annan? Revisionsfrågan besvaras genom följande revisionskriterier: Nämnderna har utarbetat riktlinjer eller tagit styrande beslut för hur insynen ska garanteras Insyn och kontroll är reglerade i avtal som genomförs på entreprenad och inom LOV Tillsyn av fristående förskolor är reglerat i avtal Insyn i fristående skolor utövas Resultatet från genomförda kontroller mm tas tillvara Genomförande Granskningen har avgränsats till Hemvårdsnämnden, Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden samt Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden. Granskningen omfattar följande moment: en genomgång av styrande dokument juni 2014 Halmstads kommun 3 av 19 PwC 34

38 Insyn och kontroll hos externa utförare det senaste avtalet från genomförda upphandlingar inom särskilt boende för äldre, LOV inom hemtjänst samt inom gruppbostäder inom LSS det senaste avtalet med fristående förskolor insyn som avser fristående skolor I granskningen har vi tagit del av styrande dokument, avtal, planer för tillsyn och insyn samt resultat från genomförd tillsyn och insyn. Vi har intervjuat personer som svarar för genomförande av insyn och kontroll som avser fristående förskolor, fristående grundskolor, fristående gymnasieskolor, entreprenad inom LSS-boende samt entreprenad inom särskilt boende och LOV inom hemtjänst. Granskningen avser inte placeringar i familjehem inom Socialnämnden. juni 2014 Halmstads kommun 4 av 19 PwC 35

39 Insyn och kontroll hos externa utförare Iakttagelser Riktlinjer eller styrande beslut för insynen Kommunallagen Den verksamhet som kommunen finansierar och ansvarar för kan utföras i många olika former. Fullmäktige kan lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett privat företag, en ideell förening där kommunen inte har ett engagemang eller enskild person, om det inte finns särskilda föreskrifter som förhindrar detta. Myndighetsutövning får inte överlämnas om det inte finns stöd för det i lag. För att överlämna verksamhet till extern utförare förutsätts att kommunen har säkrat sina möjligheter att kontrollera och följa upp verksamheten liksom allmänhetens möjligheter till insyn. I kommunallagen, 3 kap 19, anges att kommuner ska tillförsäkra sig möjligheterna att kontrollera och följa upp verksamheter innan en kommunal angelägenhet lämnas ut till någon annan. Kommunen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur angelägenheten utförs. I kommunlagen, om nämndernas ansvar för verksamheten i 6 kap 7, framgår att nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap 16 har lämnats över till någon annan. Kommunens styrande beslut Kommunfullmäktige antog i januari 2008 Riktlinjer för konkurrensutsättning. I denna ses konkurrensutsättning som ett sätt att utveckla och förbättra verksamheterna. Enligt riktlinjerna ska nämnderna upprätta en plan för, och fatta beslut om, konkurrensutsättning inom sitt verksamhetsområde. I riktlinjer framgår att initiativ till konkurrensutsättning kan komma från den som vill överta en kommunal verksamhet. Denna utmanarrätt anger att en nämnd har skyldighet att pröva utmaningen och avgöra om den ska leda till en förstudie och senare till en eventuell upphandling. Enligt planeringsdirektiven för 2014 anges i den övergripande inriktningen inom målområdet Omsorg och stöd att Kommunen garanterar kvaliteten, men mångfalden av utförare gör det möjligt att välja utifrån de personliga önskemålen. Lika självklart som det är att kunna välja utförare, lika givet är ett stort inflytande över insatserna. Insyn och kontroll som avser entreprenad och LOV Socialtjänstlagen Kommunen får enligt SOL 2 kap. 5 sluta avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas till annan. juni 2014 Halmstads kommun 5 av 19 PwC 36

40 Insyn och kontroll hos externa utförare När en kommun sluter avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten innebär det inte någon förändring vad gäller huvudmannaskapet. Kommunen är huvudman även om verksamheten utförs av en privat utförare. Sedan 1 juni 2013 har Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Tillsynen gäller bland annat verksamheter som lämnats över till enskild att utföra, att den uppfyller mål enligt lagar och föreskrifter. Inspektionen har möjlighet att förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa missförhållanden. Föreläggande kan förenas med vite och verksamhet kan förbjudas. Hemvårdsnämnden Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari LOV reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att överlåta till brukaren att välja utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem. Lagen är frivillig för kommuner och gäller valfrihetssystem för socialtjänster. I Halmstads kommun finns vid granskningstillfället 11 entreprenader inom hemtjänsten med stöd av LOV. Av dessa avser 9 Omsorg och servicetjänster samt 2 enbart Servicetjänster. Ungefär 10 procent av samtliga brukare har valt extern utförare. Ett äldreboende är upphandlat med stöd av LOV. Vidare finns 2 entreprenader för särskilt boende som har upphandlats med stöd av Lagen om offentlig upphandling, LOU. Ungefär 20 procent av brukare som bor på särskilda boenden finns hos externa utförare, enligt LOU och LOV. På kommunens hemsida finns länkar till de externa utförarna. Hemvårdsnämnden antog i november 2011 en plan för konkurrensutsättning. I den beslutade nämnden att inleda en förstudie om att införa valfrihetsystem för äldreboenden samt genomföra fortsatt uppföljning av konkurrensutsatt verksamhet som underlag för att ta ställning till eventuell fortsatt konkurrensutsättning. Insyn och kontroll i avtal Hemvårdsnämnden har i förfrågningsunderlag enligt LOU och LOV, under rubriken uppföljning och insyn, skrivit in sin rätt till insyn. Bland annat är leverantörer skyldiga att samarbeta med kommunen, ge tillgång till lokaler och lämna de uppgifter som begärs. Enligt förfrågningsunderlag anges villkor och förfarande för vite vid fel och brister, uppsägning av avtal i förtid och hävning av avtal. Genomförda kontroller Utvecklingsenheten inom Hemvårdsförvaltningen svarar för att ta fram förfrågningsunderlag och avtal samt genomföra kontroller av verksamheter som lämnats över till externa utförare. Utvecklingschef, 2 st MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) samt inspektör utför kontrollerna. De kontroller som genomförs riktar sig såväl till verksamheten i egen regi som hos externa utförare, men i praktiken kon- juni 2014 Halmstads kommun 6 av 19 PwC 37

41 Insyn och kontroll hos externa utförare centreras kontrollerna till de externa utförarna. Enligt de intervjuade finns en ambition att skapa en bättre balans mellan kontroller i egen verksamhet och hos externa utförare. Planen för insyn är integrerad med nämndens plan för intern kontroll. För år 2014 avser kontrollerna vård i livets slut, informationsöverföring som gäller uppgifter enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, teamträffar, nattinspektion särskilt boende, antibiotikaanvändning på särskilt boende, personalens tillgänglighet, genomförandeplan och kontaktman, användning av fotolegitimation och inflyttning i särskilt boende. Underlaget för val av kontrollområden hämtas från en riskanalys, resultat från tidigare inspektioner, avvikelserrapporten och nämndens önskemål. Inom utvecklingsenheten upprättas checklistor för varje enskilt kontrollområde. I de fall brister påträffas tar de som utför kontrollerna kontakt med ansvarig chef för att diskutera åtgärder. Oftast genomförs åtgärder direkt i anslutning till inspektionen. Resultatet från inspektionen sammanfattas i en rapport som lämnas över till berörd verksamhetschef. Hittills har inte bristerna varit av den karaktären att någon handlingsplan behöver upprättas. Resultaten från varje inspektion rapporteras till nämnden. Inom förvaltningens stab genomförs kontraktsuppföljningar inom LOV samt kontroller av leverantörsfakturor. Kontraktsuppföljningarna utgår från avtalen och omfattar uppgifter om antalet brukare, antal timmar, personal och kompetens, administrativa erfarenheter, sekretess, personalansvar, våld och hot, marknadsföring, kontaktmannaskap, IT, Lex Maria och Lex Sarah. Kontraktsuppföljningen sker genom ett besök per år hos respektive leverantör. Resultatet dokumenteras i ett protokoll som delges leverantören. Protokollet ligger sedan till grund för uppföljning vid kommande besök hos leverantören. Vid några tillfällen har leverantörerna uppmärksammats på brister eftersom de inte når upp till kravet att 70 procent av personal ska har adekvat vårdutbildning. Rapporterna från enskilda inspektioner anmäls inte till nämnden. I de fall allvarliga brister förekommer informeras presidiet direkt. Noteringar från fakturakontroller framgår i delårsbokslut. Fakturor kontrolleras varje månad, bland annat görs avstämningar mot leverantörernas tidredovisningar och fakturaunderlag. Det är sällan som avvikelser noteras. Enligt intervjuade fungerar samarbetet med leverantörerna bra. Hemvårdsnämndens sjuksköterskor arbetar i verksamheten i egen regi och hos de externa utförarna inom hemtjänsten. Detta ger kommunen möjlighet till viss insyn i verksamheten. Två gånger per termin ordnar kommunens MAS träffar med sjuksköterskor inom äldreboenden hos externa utförare. Ett allmänt erfarenhetsutbyte förekommer också med utförare inom särskilda boenden. Apoteksbolaget genomför vartannat år kvalitetsgranskningar om läkemedelshanteringen på äldreboenden. Granskningarna har bland annat konstaterat att förbättringar behöver göras när det gäller ordning i läkemedelsskåp hos kunder samt kontroll av narkotikaklassat läkemedel. Hygiensjuksköterska från Region Halland har granskat vårdhygienen i bland annat kök, förråd och sköljrum/tvättstuga hos kun- juni 2014 Halmstads kommun 7 av 19 PwC 38

42 Insyn och kontroll hos externa utförare der. Det är sällan som Inspektionen för vård och omsorg gör tillsyn av äldreomsorgen i kommunen. De externa utförarna lämnar, enligt avtal, över information av avvikelser till kommunen. De vanligasta avvikelser som rapporteras gäller fallskador och läkemedel. Antal anmälningar till IVO enligt Lex Sarah uppgick till 3 år Sammanställningar över avvikelserrapporter anmäls till nämnden varje månad. Kommunen har inte rätt att utreda de anmälningar som gjorts enligt Lex Sarah. Enligt de intervjuade är det oklart om kommunen behöver ett samtycke från brukare för att kunna ta del av deras journaler. Frågor om detta har lämnats in till Inspektionen för vård och omsorg. Erfarenheter tas tillvara Förvaltningen bjuder in representanter för de externa utförarna inom hemtjänsten och äldreboende 2-4 gånger per år till informationsmöten. Två gånger per år genomförs uppföljningsmöten med ledningen för externa utförare för särskilda boenden. Enligt de intervjuade har mindre utförare mer behov av råd och stöd. Inom förvaltningen genomförs interna uppföljningsmöten där stabschef, MAS, inspektör, myndighetschef, utvecklingschef och LOV-ansvarig medverkar. I nämndens verksamhetsberättelse lämnar varje enhet i egen regi samt varje extern utförare en beskrivning för året som varit. Inspektörens och MAS redogör bland annat för utfallet av tillsynen hos externa utförare. Vidare rapporteras resultatet från arbetet med intern kontroll. Enligt de intervjuade har kommunen tillräcklig och god insyn i verksamheter som drivs av externa utförare. Revisionell bedömning Vår bedömning är att Hemvårdsnämnden har tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll av verksamhet som lämnats över till annan. Kommunens rätt till insyn och kontroll har angetts i avtalen med externa utförare. Nämnden beslutar om innehållet i tillsyn i sin plan för intern kontroll som också omfattar tillsynen hos externa utförare. Det finns en systematik i genomförandet av tillsynen, bland annat finns ansvar för uppgiften och resurser för genomförandet inom förvaltningen. Vidare har arbetssätt och rutiner för genomförandet tagits fram. Enligt vår bedömning bör nämnden anta styrande riktlinjer för tillsynen. I granskningen har vi noterat att resultaten från tillsynen av kvaliteten rapporteras till nämnden medan resultaten från kontraktsuppföljningarna inte rapporteras. Kontraktsuppföljningar samordnas inte helt med övrig tillsyn av kvalitet som görs enligt planen för intern kontroll. I riktlinjer kan nämnden se till att den tillsyn som bedrivs blir mer sammanhållen och att rapportering av utförda uppföljningar sker. Brister som noteras i tillsynen hos extern utförare dokumenteras och kommuniceras med ansvarig. Dokumentationen med eventuella brister bör kompletteras med juni 2014 Halmstads kommun 8 av 19 PwC 39

43 Insyn och kontroll hos externa utförare underskrift av extern utförare. Avsikten är att förtydliga ansvar och ge kommunen tydligare underlag för att vidta åtgärder enligt avtal om inte brister rättas till. De inspektioner som görs omfattar i första hand externa utförare. Återföringen av erfarenheter till den egna verksamheten är begränsad. Genom att också genomföra motsvarande inspektioner i den egna verksamheten kan jämförelser göras som kan ligga till grund för lärande och utvecklande. Socialnämnden Socialnämnden antog i mars 2011 en plan för konkurrensutsättning som gäller för mandatperioden. I planen anges verksamheter som är möjliga att konkurrensutsätta. Enligt lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade är kommunen huvudman för samtliga former av stöd och service. En kommun får med bibehållet ansvar sluta avtal med annan om att tillhandahålla insatser enligt lagen (17 LSS). Inspektionen för vård och omsorg har tillsyn över all verksamhet enligt LSS ( 25). Tillsynen omfattar såväl verksamhet som drivs av kommuner som av enskild, även personlig assistans. I Halmstads kommun finns en entreprenad för 20 gruppbostäder med totalt 100 brukare. I egen regi finns 26 gruppbostäder med 130 brukare samt 6 boenden inom psykiatrin med cirka 30 brukare. På kommunens hemsida finns länkar till de externa utförarna. Socialnämnden har få placeringar i HVB-hem. Dessa fall gäller tvångsomhändertagande där Statens institutionsstyrelse har ansvar för hemmen. Institutet för vård och omsorg svarar för tillsynen av verksamheten. Övriga HVB-hem har upphandlats via Kommentus i samarbete med kommuner i Skåne och södra Halland. Inom socialtjänstens område finns ideella föreningar som erhåller föreningsbidrag från kommunen. Detta gäller kvinnojouren, kyrkans nattcafé, KRIS, VågaVa och Länken. Enligt Socialstyrelsen har Socialnämnden i en kommun ett ansvar för att kontrollera och följa upp verksamhet om det råder ett uppdragsförhållande mellan kommunen och föreningen, även om detta inte är formaliserat i ett avtal. Socialnämnden har initierat en utredning och avser att utarbeta en plan för sin tillsyn. Insyn och kontroll i avtal Socialnämnden har i förfrågningsunderlaget för upphandling av gruppbostäder tillförsäkrat sig rätt att kontrollera och följa upp verksamheten hos leverantören. Bland annat har kommunen rätt till tillträde till lokaler och sådana uppgifter som kommunen anser vara erforderliga, göra brukarundesökningar samt planerade och oanmälda kvalitetsrevisioner. Enligt förfrågningsunderlag anges villkor och förfarande för vite vid fel och brister, uppsägning av avtal i förtid och hävning av avtal. juni 2014 Halmstads kommun 9 av 19 PwC 40

44 Insyn och kontroll hos externa utförare Genomförda kontroller Nämndens plan för intern kontroll omfattar dels kontroller inom det administrativa området dels kontroller av verksamheter inom socialtjänstens område. I planer för 2014 ingår inga kontroller som avser uppföljningar och insyn i verksamheter som externa aktörer bedriver. Inom förvaltningen finns en inspektör som utför inspektionerna i den egna verksamheten och hos extern aktör. Ett uppdrag har formulerats för inspektören där det framgår att fokus ligger på kontroller av följsamhet mot avtal. En checklista har tagits fram för innehållet i kvalitetsinspektioner. Inspektionerna innebär att varje gruppboende, i egen regi och hos extern utförare, blir föremål för inspektion en gång per år. Eventuellt kommer inriktningen i kommande tillsynen att ändras så att den blir djupare inom vissa teman och kommer att begränsas till ett urval av gruppboendena. Resultatet från ett års inspektioner sammanställs och återrapporteras till nämnden. MAS inom Hemvårdsförvaltningen tar emot cirka 200 avvikelserrapporter per år från egna och externa gruppboenden inom socialförvaltningen. Inspektören inom Socialförvaltningen samarbetar med MAS och har bland annat med frågor från MAS i inspektionerna. Enligt MAS har det varit svårt att utöva aktiva kontroller inom Socialnämndens verksamhet. Med förstärkt resurs kommer också Socialnämndens verksamheter blir föremål för kontroller av MAS i större utsträckning. Brukarundersökningar sker i tre olika varianter där brukare själv besvarar enkäten, där brukaren svarar med stöd av personal samt där företrädare för brukaren besvarar enkäten. Socialförvaltningen har följande kontakter med extern utförare, vilket ger möjligheter att få information om verksamheten: Socialförvaltningen genomför två till tre uppföljningsmöten per år med ledningen för den externa utföraren. Den externa utföraren ska, på samma sätt som kommunen själv, genomföra samråd med brukarorganisationerna. Socialförvaltningens sjuksköterskor arbetar i verksamheten som extern utförare bedriver. Leverantören ska delta i Vård- och omsorgscollage som är ett samarbete mellan kommunerna i Halland, bland annat om praktikplatser. IVO gör två till tre inspektioner per år som rör Socialnämndens verksamhet. IVO har inte ställt frågor om hur kommunen utövar sin tillsyn över verksamheter som lämnats över till externa utförare. Erfarenheter tas tillvara Erfarenheterna från att möta konkurrens från externa aktörer har stimulerat utvecklingen av den egna verksamheten, till exempel vad gäller styrning, dokumentation och diskussion om sommaraktiviteter. juni 2014 Halmstads kommun 10 av 19 PwC 41

45 Insyn och kontroll hos externa utförare Upphandlingen av gruppbostäder förnyades med början Vid detta tillfälle genomfördes en omfattande summering av erfarenheter från förra avtalsperioden och en genomgång av alternativ till entreprenadformen. Underlaget för att fastställa kraven i det omarbetade förfrågningssunderlaget hämtades bland annat från brukarenkäter och kvalitetsinspektioner. Kraven i den senaste upphandlingen ställdes högre, till exempel vad gäller kultur- och fritidsaktiviteter och förutsättningar för individuellt stöd. Inspektörens checklista har kompletterats med de nya kraven. I kommunen finns ett nätverk för inspektörer inom socialtjänstens område som hålls samman av statskontoret. I nätverket ingår inspektörer från Socialförvaltningen, Hemvårdförvaltningen och Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Revisionell bedömning Vår bedömning är att Socialnämnden har tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamhet som lämnats över till annan. Kommunens rätt till insyn och kontroll har angetts i avtalet med externa utförare. Det finns en systematik i genomförandet av tillsynen, bland annat finns ansvar för uppgiften och resurser för genomförandet inom förvaltningen. Vidare har arbetssätt och rutiner för genomförandet tagits fram. Förvaltningen har en relativt nära dialog med extern utförare. Enligt vår bedömning bör nämnden anta styrande riktlinjer för den tillsyn som bedrivs. Inspektionerna genomförs såväl hos extern utförare som inom den egna verksamheten. I granskningen har vi noterat att jämförelser innebär ett lärande och leder till insatser som utvecklar den egna verksamheten. Tillsyn av fristående förskolor Skollagen Tillstånd En kommun ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. Kommunen får fullgöra sin skyldighet genom att erbjuda motsvarande utbildning i fristående förskola (8 kap. 12 ). För att bedriva en fristående förskola måste huvudmannen ha tillstånd från den kommun där förskolan är belägen. Detsamma gäller fristående fritidshem om de inte ingår i enhet med förskoleklass eller grundskola. Det är kommunen som godkänner en enskild huvudman som ansöker om att bedriva förskola eller fritidshem (2 kap. 7 ). Huvudregeln är att en fristående förskola ska vara öppen för alla barn. Kommunen ska bedöma om huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, bland annat att arbeta efter skollagens regler samt läroplanens mål och riktlinjer (2 kap. 5 ). juni 2014 Halmstads kommun 11 av 19 PwC 42

46 Insyn och kontroll hos externa utförare Tillsyn Den fristående förskolan står under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen har rätt att på plats granska verksamheten, inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Den som ansvarar för den fristående förskolan är även skyldig att, på uppmaning av kommunen, göra de sammanställningar som behövs för tillsynen. Kommunen ska även, inom ramen för sin tillsyn, lämna råd och vägledning till den fristående förskolan. Statens skolinspektion har tillsyn över hur kommunerna fullgör sitt tillsynsansvar samt över hur bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling följs av den fristående förskolan (6 kap.). Åtgärder vid missförhållanden Om det föreligger något missförhållande vid den fristående förskolan ska kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet. Sanktioner riktas alltid mot huvudmannen för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart och ska ange de åtgärder som kommunen anser nödvändiga för att avhjälpa bristerna. Ett föreläggande får även förenas med vite. Om verksamheten inte följer föreläggandet och om missförhållandet är allvarligt får kommunen återkalla godkännandet att bedriva verksamheten. Genom den nya skollagen finns utökade sanktionsmöjligheter för tillsynsmyndigheterna. Sanktionerna är: Avstående från ingripande och gäller om överträdelsen är ringa och de som granskas vidtar nödvändiga åtgärder. Anmärkning. Avser mindre allvarliga överträdelser. Föreläggande. Avser om verksamheten inte uppfyller kraven i föreskrifter som gäller verksamheten eller rätt till godkännande. Återkallelse av beslut och bidrag. Avser allvarliga brister eller om förlägganden inte efterlevs. Kommunen kan återkalla ett beslut om den enskilde huvudmannen inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande. Likaså får återkallelse beslutas om rättelse har skett men om det kan befaras att samma missförhållande som utgjort grund för återkallelse kommer att bestå. Om det är sannolikt att ett beslut om återkallelse kommer att fattas och det samtidigt finns allvarlig risk för barnens hälsa eller säkerhet får kommunen förbjuda den ansvarige att tillsvidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare (tillfälligt verksamhetsförbud). Ett sådant beslut gäller med omedelbar verkan och om inte annat beslutas får det gälla i högst sex månader. Beslut om återkallelse, tillfälligt verksamhetsförbud eller vitesföreläggande får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Istället för att meddela ett föreläggande kan kommunen, vid mindre allvarliga förseelser, tilldela en anmärkning. Kommunen kan också avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa eller den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse. juni 2014 Halmstads kommun 12 av 19 PwC 43

47 Insyn och kontroll hos externa utförare Barn- och ungdomsnämnden I Halmstads kommun finns 81 förskolor i egen regi samt 27 fristående förskolor. I kommunens egna förskolor finns omkring barn och i de fristående cirka 700. Dessutom finns 2 fristående enheter med pedagogisk omsorg (tidigare hette dessa familjehem). Huvudman för de fristående förskolorna är oftast en ideell förening men kan också vara aktiebolag eller Svenska kyrkan. I planeringsdirektiven för 2013 anges ett av de konkritiserade målen vara Mångfalden och valfriheten avseende förskoleverksamhet ska öka. I planeringsdirektiven för 2014 finns detta mål inte med. Barn- och ungdomsnämnden beslutade i augusti 2008 om tillstånd för godkännande, bidrag och tillsyn. Beslutet var föranlett av att riksdagen beslutade om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Föräldrar som söker plats på förskolan kan ställa sig i kö hos kommunen eller hos någon av de fristående förskolorna. Ansökan För den som vill ansöka om att starta fristående förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg finns information och blankett på kommunens hemsida. I ansökan ska den sökande beskriva verksamhetens idé, inriktning, innehåll och omfattning samt lämna uppgifter om ansvarig, personal, lokaler och ekonomi. Vidare ska bland annat dokument som anmälan till miljökontoret, brandsäkerhetsrond, detaljplan, verksamhetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling bifogas. Enligt intervjun är det relativt sällan som ansökningar kommer in. Det är fler som hör av sig, men som efter att de tagit del av villkor väljer att inte lämna in någon ansökan. I behandlingen av ansökan gör förvaltningen ett verksamhetsbesök, tar kontakt med miljö- och hälsoskyddskontoret och räddningstjänsten. Tjänstemännen skriver ett tjänsteutlåtande till nämndens som beslutar om att godkänna ansökan. Beslutet gäller tills vidare och ett max-antal barn. Ansökan och beslut gäller som avtal. Teknik- och fritidsförvaltningen kontaktas inte angående trafiksäkerhet eller trafiksituationen vid etablering av en förskola. Teknik- och fritidsförvaltningen har vid flertal tillfällen blivit kontaktade i ett senare skede, när förskolan är etablerad, för att genomföra åtgärder som tillgodoser trafiksäkerheten när barn lämnas och hämtas, som dämpar trafikbullret eller som gäller tillgång till cykelbanor. Ofta blir det svårare och dyrare att finna praktiska lösningar i ett senare skede. Därför är det önskvärt från Teknik- och fritidsförvaltningen att de blir kontaktade tidigt för att kunna lämna sådan information som minskar risken för val av placeringar som är olämpliga eller som leder till höga kostnader. Genomförda kontroller Skolinspektionen påpekade vid sitt besök år 2011 att tillsynen inte var tillräckligt systematisk. Nämnden beslutade därefter, år 2012, om den nuvarande rutinen för tillsyn. Enligt rutinen förekommer följande typer av tillsyn: juni 2014 Halmstads kommun 13 av 19 PwC 44

48 Insyn och kontroll hos externa utförare Regelbunden tillsyn ska ske vart tredje år och grundar sig på skollagen och relevanta styrdokument. Flygande tillsyn är när många förskolor granskas samtidigt och som avser en avgränsad del av verksamheten. Riktad tillsyn gäller en enstaka förskola i de fall kommunen fått kännedom om omständigheter som kräver omedelbara åtgärder. Löpande tillsyn avser de fristående förskolornas månadsrapporter om antalet barn som lämnas till förvaltningen. Inom förvaltningskontoret har två personer uppgiften att utöva tillsyn av fristående förskolor. Ambitionen är att varje fristående förskola ska bli föremål för tillsyn vart tredje år. Enligt planen för tillsyn kommer ambitionen inte att kunna nås. Idag genomförs ett tillsynsärende per månad som beräknas ta 30 timmar per ärende. Den regelbundna tillsynen görs genom besök i verksamheten samt samtal med huvudmannen, förskolechefen och personalen. Efter tillsynen sammanställer tjänstemännen en rapport med en bedömning. Denna skickas till huvudmannen för granskning av fakta. Tjänstemännen upprättar därefter ett underlag för beslut som också omfattar åtgärder och eventuella sanktioner. Nämnder får en rapport och fattar beslut efter varje genomförd tillsyn och eventuella sanktioner. Det är sällan som sanktioner förekommer. Exempel på åtgärder och sanktioner som varit aktuella senaste tiden har gällt brister i formell utbildning till förskolelärare och förekomsten av konfessionella inslag. I dessa sammanhang diskuteras frågan och åtgärder tillsammans med huvudmannen för förskolan. Enligt nämndens plan för intern kontroll genomförs kontroller av bidragen till de fristående förskolorna. Kontrollerna avser om ett barn inte är inskriven på mer än en förskola samt vistelsetid. Den senaste brukarundersökningen genomfördes år De fristående förskolorna erbjuds att delta och omkring hälften deltog vid detta tillfälle. Erfarenheter tas tillvara Någon gång per år bjuder förvaltningen in de fristående förskolorna till en informationsträff. Förvaltningen svarar för innehållet, främst förändringar som berör förskolan och om ekonomiska villkor. Enligt intervjun är det svårt att hitta former för utbyte av erfarenheter och möjligheter till samarbete mellan fristående förskolor, bland annat om fortbildning och semestervikarier. Erfarenheterna från tillsynen för de fristående förskolorna sammanställs inte och utgör inte underlag för diskussion där goda exempel kan tas tillvara. Tillsynen i de egna förskolorna sker inte med samma systematik som för de fristående förskolorna. Respektive förskolechef informerar om verksamheten inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Revisionell bedömning Vår bedömning är att Barn- och ungdomsnämnden har tillförsäkrat sig möjligheter till insyn och kontroll i verksamhet som lämnats över till annan. Vi har noterat att juni 2014 Halmstads kommun 14 av 19 PwC 45

49 Insyn och kontroll hos externa utförare läroplanen för förskolan ligger till grund för de bedömningsgrunder som ingår i tillsynen. Barn- och ungdomsnämnden genomför tillsyn enligt bestämmelser i skollagen. Tillsynen är regelbunden och systematisk med ett ansvar för uppgiften i förvaltningen, resurser för genomförandet, ett fastlagt arbetssätt och rutiner som också tillämpas. Planen för tillsyn når inte upp till beslutet att varje fristående förskola ska bli föremål för tillsyn vart tredje år. Brukarundersökning genomförs där fristående förskolor erbjuds att ingå. Nämnden bör överväga att rikta undersökningen direkt till samtliga brukare i kommunen, såväl föräldrar som har barn i egna verksamheter som hos de fristående skolorna. Teknik- och fritidsnämnden blir sent involverad vid etableringar av fristående förskolor. Barn- och ungdomsnämnden bör överlägga med Teknik- och fritidsnämnden om möjligheten att involvera dem tidigare vid etableringar av fristående förskolor. Barn- och ungdomsnämnden utför inte motsvarande uppföljningar av den egna verksamheten som motsvarar tillsynen hos fristående förskolan. Nämnden får information om den egna verksamheten bland annat genom det systematiska kvalitetsarbetet. Nämnden kan överväga att summera erfarenheter från de fristående förskolorna samt göra motvarande utvärderingar inom den egna verksamhet som i tillsynen av fristående förskolor. Härigenom kan nämnden skapa möjligheter till jämförelser i syfte att utveckla förskoleverksamheten. Insyn i fristående skolor Skollagen Tillstånd Skolinspektionen godkänner enskild som huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. I skollagen finns bestämmelser om entreprenadförhållanden. Inom grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola får uppgifter som inte hör till undervisningen samt modersmålsundervisningen överlämnas på entreprenad. Exempel på sådana uppgifter är skolmåltider, skolskjuts och elevhälsa. Inom gymnasieskolan får dessutom undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på entreprenad. Vidare kan en enskild huvudman överlåta ansvaret för medicinska insatser inom elevhälsan och modersmålsundervisningen till kommunen. Tillsyn Skolinspektionen svarar för tillsyn av de verksamheter de beviljar tillstånd till. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till om verksamheten utgår från skollagen och andra författningar som styr verksamheten. Tillsynen omfattar såväl fristående som kommunala skolor. Skolinspektionen ska, vid sina tillsyner, undersöka hur kommunen utövar sin insyn i de fristående skolorna. juni 2014 Halmstads kommun 15 av 19 PwC 46

50 Insyn och kontroll hos externa utförare Insyn I skollagen framgår att en kommun har rätt till insyn i verksamheten i de fristående skolor som är belägna i kommunen. Någon närmare definition av vad detta innebär ger inte skollagen. Det finns inga befogenheter för kommunen som är kopplade till rätten till insyn. Kommunen kan inte längre, som i den förra skollagen, kräva att en fristående skola ska delta i lägeskommunens egna uppföljningar och utvärderingar. Med insyn i verksamheten avses, enligt regeringen, att kommunen fortlöpande ska hålla sig informerad om hur verksamheten vid de fristående skolorna utvecklas. Det finns dock inget, enligt skolverket, som hindrar att kommuner erbjuder huvudmännen för fristående skolor att frivilligt delta i kommunens uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Åtgärder vid missförhållanden Skolinspektionen kan ställa krav på åtgärder som ska vidtas med anledning av brister som identifierats vid tillsynen. Sanktionsmöjligheterna anges i skollagen. Annan tillsyn Socialstyrelsen har tillsyn över yrkesutövning av den del av elevhälsans personal som utgörs av hälso- och sjukvårdspersonal. Arbetsmiljöverket har tillsyn över hur arbetstid och arbetsmiljö och Datainspektionen över hanteringen av personuppgifter. Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun har 35 grundskolor i egen regi och det finns 5 fristående skolor. I kommunens egna grundskolor går omkring elever medan omkring 830 elever går i fristående grundskolor. Information om och länkar till fristående grundskolor finns på kommunens hemsida. Barn- och ungdomsnämnden har inte antagit några riktlinjer för insynen av fristående skolor. Barn- och utbildningsnämnden har i planerna för intern kontroll för år 2013 samt 2014 angett att insyn ska genomföras enligt skollagen 10 kap 41. I 2013 års plan anges att friskolor ska erbjudas att delta i de övergripande utvärderingar som görs av kommunens skolor. Detta ska ske vart tredje år, nu närmast år Erbjudandet återfinns inte i 2014 års plan där följande granskningar angetts: Uppföljning och analys av elevströmmar Kontakter med skolhuvudmän genom till exempel inbjudningar till gemensamma utvecklingsdagar och förvaltningsövergripande information Betygsredovisningar (SCB-statistik) Genomförd insyn Inom förvaltningen sker regelbundet analyser av elevströmmar, bland annat för att analysera hur elevunderlaget i de egna grundskolorna påverkas av att friskolor etablerar sig i kommunen. juni 2014 Halmstads kommun 16 av 19 PwC 47

51 Insyn och kontroll hos externa utförare Ett förslag till gemensamt kösystem för kommunens och de fristående skolorna håller på att tas fram. Syftet är att samla information om köer till samtliga grundskolor i kommunen inklusive de fristående. Genom detta kommer kommunen bland annat att kunna få tidigare information om framtida elevströmmar. De fristående grundskolorna är positiva medan de fristående förskolorna är avvaktande till förslaget. Barn- och utbildningsnämnden har inte tagit ställning till vad det innebär att kommunen fortlöpande ska hålla sig informerad om hur verksamheten vid de fristående skolorna utvecklas. Det finns ingen tjänsteman inom förvaltningskontoret som har tilldelats uppgiften att svara för insyn i fristående skolor eller att utveckla arbetssätt och rutiner för insynen. I samband med budgetarbetet bjuder förvaltningen in företrädare för de fristående skolorna till en informations- och dialogträff. Tjänstemän på förvaltningen och enskilda politiker i nämnden besöker de fristående skolorna. Besöken ingår inte i någon plan för nämndens rätt till insyn. De fristående grundskolorna kan utan kostnad ta del av tjänster för modersmålsundervisning eller från logoped och psykologer från Kärnhuset. Revisionell bedömning Barn- och ungdomsnämnden har inte antagit några riktlinjer för att ta tillvara möjligheterna till insyn i fristående skolor. Nämnden har i sin plan för intern kontroll angett hur insynen ska genomföras. De granskningar som görs är begränsade, inte systematiska och det finns inget ansvar för genomförandet av insynen i förvaltningen. Vi rekommenderar nämnden att anta styrande riktlinjer för sin insyn där det framgår vad som ska göras för att kommunen fortlöpande ska hålla sig informerad om hur verksamheten vid de fristående skolorna utvecklas. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun har 3 egna enheter inom gymnasieskolan med totalt cirka elever. Av dessa är omkring elever hemmahörande i Halmstads kommun. I Halmstad finns 4 fristående skolor med sammanlagt omkring 515 elever hemmahörande i Halmstads kommun. Senast en fristående gymnasieskola etablerade sig i kommunen var år En fristående skola upphörde med sin verksamhet under Information om och länkar till fristående gymnasieskolor finns på kommunens hemsida. I Halland finns ett gemensamt antagningskansli som administrerar antagningen till samtliga gymnasieskolor i de halländska kommunerna (utom Kungsbacka), Region Hallands gymnasieskolor samt friskolorna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inte antagit några riktlinjer för insynen av fristående gymnasieskolor. juni 2014 Halmstads kommun 17 av 19 PwC 48

52 Insyn och kontroll hos externa utförare Genomförd insyn Två gånger per år bjuder nämndens presidium in representanter för samtliga gymnasieskolor i kommun, såväl fristående som de i egen regi. Exempel på frågor som behandlas är samverkan om studie- och yrkesvägledning, information till elever som valt program, elevers möjligheter till ledighet, elevdemokrati, skolavslutning och läsårstider. Nämnden gör regelbundet verksamhetsbesök hos de verksamheter som omfattas av nämndens ansvar. Dessa verksamhetsbesök gäller också de fristående skolorna. Vid dessa besök medverkar hela nämnden samt ledande tjänstemän. De fristående skolorna ges möjlighet att presentera sin verksamhet för nämnden och nämnden får möjlighet att diskutera sina frågor och framtiden med de fristående skolorna. Enligt nämndens plan för intern kontroll genomförs kontroller av utbetalningar mot elevregistret. Samordning av utbudet av program förekommer inte. Någon upphandling av entreprenadverksamhet har inte genomförts. Däremot köper de fristående gymnasieskolorna modersmålsundervisning och studie- och yrkesvägledning från kommunen. Det förekommer samarbete med fristående skolor om lärarresurser i vissa ämnen eller projekt. När Skolinspektionen utövar tillsyn över fristående skolor i kommunen blir kommunen tillfrågad om de har upplysningar om den aktuella skolan. Nämnden har till exempel haft synpunkter på hur fristående skolor ordnar studie- och yrkesvägledning samt tillgång till skolbibliotek. När Skolinspektionen genomfört tillsyn av skolverksamheten i Halmstads kommun har man fått frågor om hur insynen utövas. Nämnden kan kontinuerligt följa elevernas sökintressen som bland att rör fristående skolor samt utvecklingen av bidragen. Nämnden har fört diskussioner med fristående skola om bidrag för ett fjärde år för de elever som inte fullgör studierna inom tre år. Elevpengen till de egna skolorna avser enbart tre gymnasieår även om en elev går ett fjärde år. Därför ersätter nämnden heller inte de fristående skolorna om elever går ett fjärde år i gymnasiet. De fristående gymnasieskolorna erbjuds att vara med på gymnasiemässa, framtidsdag samt LUPP-enkäten. De fristående skolorna väljer oftast att medverka i dessa. Enligt intervjuerna har samverkan förbättrats under de senare åren. Den insyn som genomförs uppges vara tillräcklig för att kommunen ska kunna följa utvecklingen för de fristående skolorna. Revisionell bedömning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inte antagit några riktlinjer för sin insyn i fristående skolor. Det finns en systematik i genomförandet av den insyn som nämnden bedriver som gör det möjligt för nämnden att följa hur verksamheten vid de fristående skolorna utvecklas. Bland annat finns ansvar för uppgiften och resurser för genomförandet juni 2014 Halmstads kommun 18 av 19 PwC 49

53 Insyn och kontroll hos externa utförare inom förvaltningen. Vidare finns ett arbetssätt med överläggningar och verksamhetsbesök som ger nämnden möjlighet. Dialogen med de fristående skolorna är kontinuerlig och verksamhetsinriktad. Nämnden har tillförsäkrat sig möjlighet att hämta in information som ger nämnden viss framförhållning om händelser skulle inträffa som gör att fristående skolor inte kan garantera elevers skolgång. I alla fall så långt det går att utläsa från kontakter med lokala företrädare för huvudmannen. Vi rekommenderar nämnden att anta styrande riktlinjer för den insyn de bedriver. 17 juni 2014 Bo Thörn Projektledare Carl-Magnus Stenehav Uppdragsledare juni 2014 Halmstads kommun 19 av 19 PwC 50

54 Prognos 2014 för antal barn 1-15 år i förskola och grundskola 2014/ /20 Maj 2014 BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 51

55 1 INNEHÅLL 1 Inledning - Vår verksamhet 2 2 Prognoser 3 3 Barn/elevantalsutveckling enligt 5 prognoser Antal barn/elever i kommunen 2014/ / Skolområde CENTRUM 8 6 Skolområde NORR 15 7 Skolområde SÖDER 26 Bilaga Nyckelkodsområden i Halmstad kommun 32 Centrala Halmstad - Kommunen 52

56 2 1 INLEDNING - VÅR VERKSAMHET Barn- och ungdomsnämnden svarar för verksamheterna förskola, grundskola, skolbarnomsorg, särskola, Kulturskola, KomTek (kommunal teknikskola) och Kärnhuset (resurscentrum). Verksamheten är indelad i tre skolområden som är uppdelade i ett antal verksamhetsområden med rektorer/förskolechefer som leder verksamheten. Skolområdena leds av en skolområdeschef. Barn- och ungdomsförvaltningens organisation för administrationen förändras till hösten. All administration samlas till en plats och fördelas på fyra avdelningar, kvalitet och utveckling, ekonomi, HR samt planering. Organisation för de tre skolområdena: Skolområde Geografiska områden Centrum Centrala Halmstad, Frennarp, Furet, Kärleken, Holm Nyhem, Linehed/Östergård Norr Söder Haverdal, Harplinge, Getinge, Kvibille, Oskarström, Åled Söndrum, Frösakull, Gullbrandstorp Fyllinge, Trönninge, Eldsberga, Vallås, Simlångsdalen Andersberg, Snöstorp Utöver skolområdena finns Kulturskola, Kärnhuset och KomTek. Halmstads kommun har de senaste tio åren gjort stora investeringar i förskolor och skolor. Under de närmaste åren sker fortsatta satsningar. Efterfrågan av förskoleplatser ökar successivt framöver. Kommunen satsar på större enheter genom tillbyggnad vid befintliga stora förskolor samt nybyggnad. Åren framöver planeras ett flertal nya förskolor för att möta efterfrågan och öka andelen större förskolor. Barn- och ungdomsnämnden vill också avveckla förskolor med dålig arbetsmiljö. 53

57 3 I höst är en tillbyggnad klar av Lundsgårds förskola i Kvibille med en avdelning. Projektering pågår av tillbyggnad med fyra avdelningar förskola i Harplinge. Anslag finns också för ersättning av förskolelokaler i Getinge. Åtta avdelningar är budgeterade inom centrum 2016, vilket inte ger tillräckligt med platser. I budgetförslaget för föreslås en utbyggnad av förskoleavdelningar i centrala Halmstad samt, vid tillskott av bostäder, i Söndrum, Frösakull och Fyllinge. Därutöver ersättning för lokaler som har brister i arbetsmiljön. Ny skola föreslås i Ranagårdsområdet i Söndrum samt ny skola inom Kärleken. Beslut om investeringar fattas av kommunfullmäktige i december för år Inom kommunen finns 27 förskolor i fristående verksamhet samt två pedagogisk omsorg. Två nya fristående grundskolor har ansökt att få starta Nya fristående förskolor kan tillkomma. Sedan länge finns tre fristående grundskolor med verksamhet för F-9 och fritidshem. Det finns också förskolor kopplade till dem. Hösten 2012 startade Internationella Engelska skolan med årskurserna utökade skolan med årskurs 7 och 8. Från läsåret 2014/15 finns åk PROGNOSER Prognoserna bildar underlag för barn- och ungdomsnämndens förslag till budget 2015 med planeringsdirektiv skedde en oväntad och kraftig ökning av antalet födda. Över 100 fler än prognosen var det 1025 födda, vilket var mer "normalt" jämfört med ökade födelsetalet till barn var födelsetalet oförändrat barn. Enligt prognosen 2014 beräknas födelsetalen ligga på ca barn de närmaste åren. Därefter ökar födelsetalet till mellan t o m år Antal barn 1-5 år Antal barn 1-5 år 1-5 årsgruppen ser med årets prognos ut att öka ca 100 barn 2014 till lämnar den stora årskullen födda 2010 förskolan, vilket ger en tillfällig utplaning på utökningen i förskoleåldrar. Ytterligare ökning med 100 barn per år väntas Behovet av fler förskoleplatser blir därmed ca 7 avd per år för fler barn. Därtill kommer ett utökat behov utifrån nybyggnadsområden, dålig arbetsmiljö, m m. 54

58 4 Diagrammet nedan visar antal barn per ålder för respektive skolområde samt prognos från Skolområde Centrum har en markant ökning av yngre barn medan de andra skolområdena har haft ett minskat födelsetal. Födelsetalet inom Centrum kommer att fortsätta öka enligt prognosen. Med en ökning i födelsetalet samtidigt som en litet antal lämnar förskolan uppstår ett kraftigt ökat behov av förskoleplatser. 600 Antal barn födda Prognos Centrum Norr Söder Vad kan utläsas av prognoserna? Prognoserna redovisar antalet barn/elever i åldrarna 1-15 år och redovisas per skolområde/ verksamhetsområde fram till läsåret 2018/19. Totalt för kommunen redovisas fram till 2020 per ålder. Prognoserna bygger på befolkningsunderlaget i kommunen Det faktiska elevantalet i kommunens skolor och antalet skrivna i kommunen i samma åldrar skiljer sig åt. Detta förklaras av att en del barn går i fristående skola, bor utomlands eller går i skola i annan kommun. Vår kommun tar också emot barn som är skrivna i andra kommuner. Det finns möjlighet att välja mellan de kommunala skolorna. Elever inom skolans närområde har dock företräde. Elevantalet redovisas med nu känt antal barn per för läsåret 2014/15. För övriga läsår samt den sammanfattade prognosen för kommunen, sker redovisning enligt prognos. Här ska då särskilt noteras att en del föräldrar väljer fristående skola för sina barn och därmed minskar antalet barn i den kommunala skolan. Internationella Engelska skolan utökar elevantalet i höst. Ytterligare två fristående grundskolor kan komma att starta i Halmstad hösten Kommunen indelas i statistikområden. I regel sammanfaller de med skolornas upptagningsområden men i vissa områden kan det faktiska området avvika från statistikområdet. Möjligheten att välja skola gör att antalet barn i ett statistikområde inte självklart motsvaras av antalet elever i områdets skolor. Statistikområdena (Nyckelkodsområden) redovisas på s 32. I detta material anges prognos för antalet folkbokförda inom respektive skolområde från lå 15/16. De flesta i området går i skola i närområdet men kan välja andra skolor. Placering av barn och elever sker utifrån förskole- och elevområden som är redovisade i anvisningar och beslutade av barn- och ungdomsnämnden. Barn- och elevutvecklingen vid skolorna studeras kontinuerligt för att planera behov av verksamhet och lokaler. Samtliga skolområden är organiserade i ett antal verksamhetsområden. I prognosen redovisas barn- och elevutvecklingen per verksamhetsområde och skolområde. 55

59 5 3 BARN/ELEVANTALSUTVECKLING ENLIGT PROGNOSER En prognos bygger såväl på kända fakta som på antaganden om framtiden och inrymmer alltid ett visst mått av osäkerhet. Det kan därför vara intressant att jämföra de senaste årens prognoser över barn- och elevantalsutvecklingen. Av tabellen nedan framgår att det finns vissa svängningar i prognosmaterialet mellan olika år, vilket bl a har sin grund i ändrade bostadsbyggnadsprogram, förväntad inflyttning, födelsetal m m. Tabellen redovisar Antal barn i åldrarna 1-5 år. Förskola. Befolkningsprognos Läsår upprättad år 14/15 15/16 16/17 17/ Prognosen för år 2014 för de yngsta barnen, 1-5 år, är mycket högre än förra årets var födelsetalet mycket högt. Därefter var mer normalläge. Enligt prognosen 2014 beräknas ca barn födas per år de närmaste åren. Därefter ökar födelsetalet ytterligare. En kraftig ökning sker i centrala Halmstad av gruppen 1-5 år. Efterfrågan av förskola ökar ytterligare framöver, framförallt i centrum. Tabellen redovisar Antal barn i åldrarna 6-15 år. F-9. Befolkningsprognos Läsår upprättad år 14/15 15/16 16/17 17/ Prognoserna varierar från år till år. Årets prognos för skolbarnen är betydligt högre än föregående år. Från år 2012 ökar antal barn i grundskoleålder i kommunen. Antalet inskrivna i fritidshem beräknas fortsätta öka. 56

60 6 4 ANTAL BARN I KOMMUNEN Förskolan fortsätter att öka. Fram till 2019 med över 350 barn. Det är de centrala delarna av Halmstad som får hela ökningen. Grundskolans år F-9 ökar med elever till Antal barn/elever i Halmstad år 6-15 år HALMSTADS KOMMUN LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA 6-15 år SUMMA 1-15 år

61 7 Tabellen redovisar antal barn/elever 1-15 år i kommunen enligt prognosen 2014 per läsår. I verkligheten är/blir antalet elever i skolan något avvikande då elever kan finnas i en annan årskurs, börjar grundskolan som sexåring, studerar på annan ort osv. Elever från annan kommun tillkommer. Halmstad tar emot flyktingar och tillkommer i förskola och skola utöver prognosen. Totalt är gruppen 1-5 år, fram till 2016, fler än någon gång tidigare. Från 2017 och framåt sker en fortsatt ökning. Ca barn går till hösten 2014 i kommunal grundskola. Därutöver går ca 45 barn i särskolan. Totalt ca barn i grundskola varav ca barn går i fristående skola. (Preliminärt, april). Totalt för åldrarna 1-15 år blir antalet barn ca år Därefter sker en kraftig ökning med ca 300 barn per år. Antalet äldre elever i grundskolan passerade den lägsta punkten 2013 och ökar nu successivt. I de yngre skolåldrarna ökar elevantalet starkt och fler barn är inskrivna i skolbarnsomsorg. Antalet etableringar av fristående skolor och fristående förskolor påverkar den kommunala andelen av skola och förskola. Med en oförändrad fristående verksamhet kommer den kommunala andelen att öka. Ca elever, 12%, finns i fristående skola budgetåret Ca 765 barn, 15,5 %, i förskolan är placerade i fristående verksamhet. Behovet av kommunal förskola och skola är inte detsamma som enbart förändringar i barnantalet. Efterfrågan av förskola har procentuellt ökat under ett antal år. Maxtaxans införande och kostnadsfri allmän förskola för 3-5-åringar påverkar efterfrågan. En mycket stor andel barn till föräldralediga har kvar sin plats i förskolan när de får yngre syskon. Vårdnadsbidraget infördes januari Under 2013 utnyttjade i snitt ca 50 familjer per månad detta bidraget. Tendensen hittills 2014 är en liten ökning jämfört med

62 8 SKOLOMRÅDE CENTRUM Verksamhetsområden Förskola Grundskola Furulund Åk Frennarps förskola Furulundsskolan F-9 Furets förskola Frennarps Byskola F-3 Laxöns förskola Nyatorps förskola (ska ersätta Nicolaigården) Kärleken/Holm Grimsnäs förskola Holms skola F-3 Holms förskola Sofiebergsskolan F-3 Kärlekens förskola Stenstorpsskolan 4-9 Sofiebergs förskola Stenstorps förskola Trädets förskola Nissan Aleskogens förskola Slottsjordsskolan/ F-9 Dragonens förskola Brunnsåkersskolan Höjdens förskola Kajutans förskola Karlsro förskola Kimbogårdens förskola Västanvindens förskola Sömntutans förskola Öppen förskola (Norre Katt) Nygård Nyhemsskolan F-5 Engelbrekts förskola Linehedsskolan F-3 Granitens förskola Östergårdsskolan 4-9 Järnvägsparkens förskola (startar i aug) Teaterkullens förskola Teknikförskolan Klackerups förskola Hjortens förskola Lineheds förskola Österängs förskola Pedagogisk omsorg Särskola

63 Fristående Förskola Fristående grundskolor 9 Duvans förskola Internat. Engelska skolan 4-9 Fiskens förskola, Martin Luthers förskola Vittra skolan i Halmstad F-9 Granbackens förskola Wallbergsskolan F-9 Gröngölingens förskola Humlans förskola Ytterligare fristående skolor har ansökt Kattens Montessoriförskola om att få starta hösten Kulturbolaget Ekhöjden AB Musans fsk Montessoriförskolan, Fridhem Rödhakens förskola Vittra förskola Vårhems förskola Pedagogisk omsorg Stjärnan Öppen förskola Kärleken, Holm, Vårhem, St Nikolai, Martin Luther Statistikområden för kommunal grundskola Se karta i bilaga Holms skola 32 Sofiebergsskolan 41, 8101 Stenstorpsskolan 32, 41, 8101 Brunnsåkersskolan 8103, 8104, 8105, 8106, , 8207, 8208, 8209, 8210, 8213, 8214 (vissa årskurser) Slottsjordsskolan 8103, 8104, 8105, 8106, 8107 Frennarps Byskola 8214 Furulundsskolan 8201,8202,8203,8204, 8214 (vissa årskurser) Nyhemsskolan 8206, 8207, 8208, 8209, 8210, 8213 Linehedsskolan 8211 Östergårdsskolan 8211, 8212, 8303, 8306, 8307, 83051, 83053,

64 10 SKOLOMRÅDE CENTRUM LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA TOTALT Inom skolområde Centrum sker stora förändringar för skolan. Nya bostadsområden inom centrala Halmstad och Kärleken innebär att skolornas elevområden behöver förändras. Internationella Engelska skolan startade med årskurs 4-6 hösten utökas elevantalet och skolan har nu åk 4-9. Ytterligare två fristående grundskolor har ansökt om att starta hösten 2015 i centrala Halmstad. Antalet förskolebarn i de centrala delarna ökar mycket kraftigt. Många nya förskoleavdelningar behövs de närmaste åren. I augusti kommer en ny förskola i Järnvägsparken. Ytterligare 5 avdelningar kommer i centrum före årsskiftet. Även elevantalet i skolan ökar och från 2017/18 är ökningen kraftig. Verksamhetsområde Furulund Furulund LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Inkl Frennarp Furulunds verksamhetsområde får en mycket kraftig ökning av förskolebarn under perioden fram till Därefter ökar även eleverna i skolan och behovet av skolbarnsomsorg. Ett möjligt läge för en ny förskola är intill Furulundsskolan i kvarteret Kemisten. Från hösten 2014 kommer åk 4 från Frennarps byskola erbjudas plats i Brunnsåkersskolan. Elevantalet 2014 och framåt blir lägre än de i prognosen redovisade boende i området då en andel elever väljer fristående skola i området. 61

65 11 Verksamhetsområde Kärleken/Holm Holm LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk SUMMA Verksamhetsområde Kärleken/Holm Sofieberg LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk SUMMA I kommande planeringsdirektiv väntas politikerna ta ställning till om lokalerna ska användas till skola eller förskola. Båda verksamheterna inryms inte. Idag finns brister i lokalerna som måste åtgärdas för den verksamhet som ska finnas i lokalerna. Förskolan har idag två avdelningar i skolan. Samordning sker inom verksamhetsområdet, med Kärleken. Från hösten 2014 har skolan F-3 och åk 4 och 5 går till Stenstorpsskolan. Elevantalet blir lägre än tabellen då elever väljer andra skolor. Ett nytt bostadsområde växer fram inom Kärleken. Inflyttning har påbörjats. Antalet förskolebarn kommer att öka successivt de närmaste åren. Sofiebergsskolan och Stenstorpsskolan kommer att arbeta mer som en enhet F-9 med F-3 på Sofieberg och 4-9 på Stenstorp. Verksamhetsområde Kärleken/Holm Stenstorp LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Stenstorpsskolan har från hösten 2014 åk 4-9. Paviljonger kommer att placeras vid Stenstorpsskolan till höstterminen. Flera fristående skolor finns i närområdet och en del av eleverna som redovisas i tabellen söker sig till fristående skolor. 62

66 12 Verksamhetsområde Nissan Slottsjord/Brunnsåker LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Inklusive Frennarp Antalet barn i alla åldrar ökar mycket kraftigt i området. Slottsjordsskolan och Brunnsåkersskolan kommer att bilda en skolenhet för årskurserna F-9. Åk F-3 i Slottsjordsskolan och 4-9 i Brunnsåkersskolan. Flexibiliteten kommer att öka mellan skolorna i centrala Halmstad vid placering av elev i F-klass. Brunnsåkersskolan tar emot elever från Nyhemsskolan från åk 6. I tabellen finns alla Nyhemselever med men en andel väljer andra skolor än Brunnsåker. Även elever från Frennarp går i Brunnsåkersskolan. Från hösten 2014 erbjuds åk 4 Brunnsåkersskolan. Elevantalet 2015 och framåt blir betydligt lägre än de som redovisas i tabellen då elever som bor i området väljer fristående skola eller annan kommunal skola. Med start av flera nya fristående skolor 2015 kan det påverka på skolans elevantal. Verksamhetsområde Furulund Frennarps Byskola LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk SUMMA Frennarpsområdet väntas få oförändrat barnantal i åldrarna 6-9 år de närmaste åren. Skolbarn från Frennarp i år 4-9, går vidare till Brunnsåkersskolan från åk 4. Hösten 2014 finns inte längre förskolan kvar i lokalerna. Skolan är i behov av en större ombyggnad. 63

67 13 Verksamhetsområde Nygård Nyhem LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Verksamhetsområde Nygård Östergård LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Antalet små barn i området ökar mycket kraftigt. Det är brist på förskoleplatser i närområdet idag och behovet av fler förskoleavdelningar är stort framöver. Nyhemsskolan och Linehedsskolan är ett elevområde med flexibel placering i F-klass. Från åk 6 går eleverna idag vidare till Brunnsåkersskolan. Östergårdsskolan tar emot elever från Snöstorp och Andersberg från åk 6. Skolan har musikklasser från åk 4. Elever från andra skolor tillkommer. Särskola finns integrerat i skolan. Elevantalen blir mindre 2015 och framåt, än de som redovisas här beroende på hur många elever som väljer fristående skola. Verksamhetsområde Nygård Linehed LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk SUMMA Linehedsområdet får en kraftig ökning av antalet barn i förskola och skola. Nyhemsskolan och Linehedsskolan är ett elevområde och eleverna placeras på skolorna från F-klass. 64

68 SÄRSKOLA/TRÄNINGSSKOLA, CENTRUMSKOLAN I Slottsjordskolan och Östergårdsskolan finns grupper med både särskola och träningsklasser. 14 Elever och grupper med särskola finns kommande läsår i : Centrumskolan Slottsjordsskolan Fyllingeskolan Östergårdsskolan Getingeskolan Lummerskolan ökar och Lå 2014/15 Preliminärt Grundsärklass/Träningsklass År Elevantal Totalt F-klass Summa Individuellt integrerade 17 Summa särskoleinskrivna =62 barn/elever Antalet inskrivna elever i särskola har minskat de senaste åren. Samtidigt har en kraftig ökning skett av antalet särskilda undervisningsgrupper. Lå 2014/15 Preliminärt Centrumskolan År Elevantal I Centrumskolan är grundskoleelever inskrivna enligt preliminär redovisning Summa 9 65

69 15 SKOLOMRÅDE NORR Verksamhetsområden Förskola Grundskola Getinge Åk Begonians förskola Getingeskolan F-9 Bergatrollets förskola Gula Husets förskola Haspungens förskola Kvibilleskolan F-5 Lundsgårds förskola Lärkans förskola Skipås förskola Steningeskolan F-3 Steninge förskola Haverdal/Harplinge/Steninge Haverdals byskola F-5 Haverdals förskola Lyngåkra förskola Lyngåkraskolan F-5 Skeppets förskola och öppna förskola Wekalyckans förskola Oskarström Åledsskolan (Enslövsskolan) F-6 Askens förskola Kvarngränds förskola Slättåkraskolan F-6 Oskarströms förskola Slättåkra förskola Valhallaskolan F-6 Solgläntans förskola Viktoria förskola Åleds förskola Oskarströms öppna förskola Esperedsskolan F-6 Alléns förskola Espereds förskola Skavbökeskolan F-6 Furulunds förskola Vrenninge förskola Österledsskolan 7-9 Pedagogisk omsorg 66

70 16 Förskola Grundskola Frösakull/Gullbrandstorp År Gullängens förskola Gullbrandstorpsskolan F-9 Gullbrandstorps förskola Lokes förskola Frösakullsskolan F-5 Söndrum/Bäckagård Bergsgårds förskola Hallägraskolan 6-9 Bäckagårds förskola Jutarums förskola Hovgårdsskolan F-5 Jutagårds förskola Klockargårds förskola Bäckagårdsskolan F-5 Trollbergets förskola Vitsippans förskola Jutarumsskolan F-5 Öppen förskola (Pålsbo fritidsgård) 67

71 17 Fristående Förskola Fristående grundskolor Dalshalls förskola År Ekbacken montessoriförskola Eketånga montessoriskola F-9 Eketånga fritidshem Kaninens montessoriförening Kyrkbackens förskola Kyrkängens förskola Lillteknis förskola Måsens förskola och fritidshem Noaks Ark förskola Sandros förskola och fritidshem Smultronställets förskola Villa Ekens montessoriförskola Äpplets montessoriförskola Öppen förskola i Harplinge, Gullbrandstorp och Söndrum Statistikområden för kommunal grundskola Se karta i bilaga Getingeskolan 12,21,22,31,1101,1102, 1105, 1106 Kvibilleskolan 31 Lyngåkraskolan 1105, 1106 Steningeskolan 12, 1101 Haverdals byskola 1102 Enslövsskolan 4201, 42022, Slättåkraskolan 33 Valhallaskolan 6101 Esperedsskolan 6102 Skavbökeskolan 42021, 42033, 42034, Österledsskolan 33, 4201, 42021, 42022, 42031, 42033, 42034, 42035, , 7102, Söndrum 72, 7104, 7106,71032 Frösakull 71033, 71034, Gullbrandstorp 1103, 1104, 71033, 71034, Inom skolområde Norr är 68

72 SKOLOMRÅDE NORR LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA TOTALT Inom skolområde Norr är flera nya bostadsområden på gång och antalet barn ökar i förskola och grundskola framöver i vissa områden. Närmast sker byggnationer i Frösakull, Söndrum, Haverdal och Gullbrandstorp. Även i Harplinge, Getinge och Åled planeras fler bostäder. Planering sker för nya förskolor i Harplinge och Getinge. Dessa avdelningar kommer att ersätta befintliga lokaler. Detaljplan finns för ny förskola/skola i Steninge men det är i dagsläget oklart när byggnation kan påbörjas. Utökningar av förskola behövs i Söndrum och Frösakull. En ny skola behövs i Söndrum för nya boende där samt i Frösakull. Inom Oskarström sker en minskning av antalet förskolebarn. 18 Verksamhetsområde Getinge Getinge LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Getingeskolan har ett ökande elevunderlag jämfört med tidigare läsår men elevantalet minskar i skolan. Elevantalet blir färre än vad som redovisas i tabellen på grund av val av andra kommunala och fristående skolor. Skolan behöver byggas om och kan då inrymma en förskola samt samverkan med fritidsgård och föreningar i samhället. Skolan tar emot elever från Steninge i åk 4 och i åk 6 tillkommer elever från Kvibille, Lyngåkra och Haverdal. En byggnation av skola för F-5 i Steninge innebär något lägre elevantal i Getinge. Efterfrågan på förskola förväntas bli stabilt de närmaste åren. 69

73 19 Verksamhetsområde Haverdal/Harpl./Steninge Steninge LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk SUMMA Barn i yngre åldrar väntas minska Elevantalet i Steninge blir något fler de närmaste åren. En detaljplan för ny förskola/skola finns för Steningeområdet. Detaljplanen har överklagats. Ett förslag finns för utformning av ny skola för åk F-5 samt fyra förskoleavdelningar. Skolan för F-5 får ca 85 elever. Verksamhetsområde Getinge Kvibille LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Kvibille väntas få ett svagt ökande barn- och elevantal de närmaste åren. En tillbyggnad med en avdelning byggs till vid Lundsgårds förskola. Den är klar hösten Eleverna samverkar med Getingeskolan för vissa ämnen och går där fr o m åk 6. 70

74 20 Verksamhetsområde Haverdal/Harpl./Steninge Lyngåkra LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Harplinge får de närmaste åren ett ökat antal barn i grundskoleålder. En tillbyggnad på befintlig förskola intill skolan sker med fyra avdelninga. Den är klar sent hösten De nya förskoleavdelningarna ska ersätta Skeppets förskola. Verksamhetsområde Haverdal/Harpl./Steninge Haverdals Byskola LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Många nya bostäder planeras inom området men det är osäkert när byggnationen påbörjas, därav syns inte planerad bostadsutbyggnad i barnantalet i prognosen. Skintanområdet planeras få ca 80 lgh. Dessutom planeras utbyggnad i Haverdal. I nuvarande prognos redovisas ett stabilt barnantal i både förskola och skola. Skolan får ett högre elevantal än det redovisade då elever väljer hit t ex från Steningeområdet. 71

75 21 Verksamhetsområde Oskarström Valhalla LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Oskarström har de senaste åren haft en kraftig ökning av barnantalet genom inflyttning av barnfamiljer. De närmaste åren ökar barnantalet i skolåldrarna medan antalet barn blir oförändrat i förskolan jämfört med tidigare läsår inom Oskarströms tätort. Verksamhetsområde Oskarström Slättåkra LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Slättåkraskolan får ett jämnt elevunderlag de närmaste åren. Även antalet yngre barn blir oförändrat. En förskolegrupp finns idag i skolan. 72

76 22 Verksamhetsområde Oskarström Åled LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Antalet yngre barn i Åled väntas blir oförändrat de närmaste åren för att därefter minska. Åledsskolan har byggts om och till. I april togs de nya lokalerna i bruk. Elevantalet ökar under åren fram till Verksamhetsområde Oskarström Espered LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Antalet barn i förskoleåldrar väntas bli oförändrat de närmaste åren totalt sett inom Oskarström. Skolbarnen ökar i antal de närmaste åren men minskar därefter. Planering sker för att bygga en ny större förskola intill Esperedsskolan/Österledsskolan. Den ersätter andra förskoleavdelningar. Investeringsanslag finns ännu inte. 73

77 23 Verksamhetsområde Oskarström Österled LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 Åk Åk Åk SUMMA Antalet elever vid skolan har minskat kraftigt under några år men ökar nu något framöver. Skolan kan ta emot fler elever. Från hösten 2013 sker samverkan om lokaler genom integrering av fritidsgård i skolan. Verksamhetsområde Oskarström Skavböke LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Skavbökes elevområde har ett minskande barnunderlag i de yngre åldrarna. Skolan kommer att få ett minskat elevantal. I dagsläget finns ingen elev i F-klass till hösten De 4 eleverna har valt annan skola. 74

78 24 Verksamhetsområde Söndrum/Bäckagård Hallägra, Hovgård, Jutarum, Bäckagård LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Antalet barn i förskoleålder kommer att öka kraftigt där nya bostäder byggs i området. Totalt sett visar dock inte prognosen på någon stor förändring. Stora in- och omflyttningar kommer att ske och nya uppföljningar av antalet barn i området görs regelbundet. Området är svårbedömt för anpassning av efterfrågan på förskola/skola. En stor andel barn/elever i området går i fristående förskola/skola. Antalet skolbarn ökar. Ytterligare start av fristående grundskolor påverkar elevantalet i området. En ny skola föreslås i Ranagårdsområdet för elever från Söndrum och Frösakull. Nya förskoleavdelningar föreslås i Söndrum. Verksamhetsområde Gullbrandstorp/Frösakull Frösakull LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Nybyggnation av bostäder sker intill Frösakullsskolan med ca 80 nya lgh. Detaljplaner för ännu fler nya bostäder i två nya områden, totalt ytterligare ca 200 lgh är på gång. Antalet förskolebarn väntas öka kraftigt. I ny detaljplan förbereds för nybggnad av förskola. Elevunderlaget i Frösakull är lågt de närmaste åren men skolan tar emot elever från bl a Vilshäradsområdet och därför är det fler elever i skolan än de som bor i området. Frösakullsskolans elever går i år 6-9 i Gullbrandstorps-skolan. Om en ny skola byggs i Ranagårdsområdet i Söndrum kan Frösakulls-skolans elever få plats där istället för i Gullbrandstorp. 75

79 25 Verksamhetsområde Gullbrandstorp/Frösakull Gullbrandstorp LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Ett nytt bostadsområde i Gullbrandstorp på ca 75 lgh är under utbyggnad. Barnantalet i förskoleåldrar är stabilt de närmaste åren. Skolan kan inte ta emot mycket fler än ca 400 elever. Elevantalet blir dock lägre i verkligheten än vad tabellen visar de närmaste åren, då elever i yngre åldrar valt att gå i Frösakullsskolan eller framöver väljer andra skolor. 76

80 26 SKOLOMRÅDE SÖDER Verksamhetsområden Förskola Grundskola Åk Fyllinge Dungens förskola Fyllingeskolan F-9 Fyllinge förskola Klackens förskola Gyllebolets förskola Gäddans förskola Trönninge/Eldsberga Eldsberga förskola Eldsbergaskolan F-6 Gullbranna förskola Trönninge förskola Trönningeskolan F-9 Tuvans förskola Vallås Rännebackens förskola Vallåsskolan F-9 Strandvallens förskola Vallgårdens förskola Vallmons förskola Brearedsskolan F-6 Växthusets förskola Ängalyckans förskola Ängsgårds förskola Öppen förskola (Solrosen) Andersberg Andersbergsskolan F-5 Andersbergsringens förskola Hyddans förskola Ringblommans förskola Smörblommans förskola Snöstorp Backatorpets förskola Brogårds förskola Kammerslyckans förskola Snöstorpsskolan F-5 Snöstorps förskola tillkommer 2014/15 Pedagogisk omsorg 77

81 27 Fristående Förskola Fristående grundskolor Hästens förskola Kyrkdalens förskola Stjernarps förskola Pedagogisk omsorg Tuff o liten Statistikområden för kommunal grundskola Se karta i bilaga Fyllingeskolan 8304 Eldsbergaskolan/ 51, 5201, 53 Trönningeskolan 5202, 5203 Vallåsskolan 8301, 8302, 8401, 8402,42032,83056 Brearedsskolan 8401, 8402, Andersbergsskolan 8212 Snöstorpsskolan 8303,8306,8307, 83051,83053,

82 28 SKOLOMRÅDE SÖDER LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA TOTALT Antalet förskolebarn minskar de närmaste åren enligt prognosen. Skolområde Söder får totalt sett ett något ökat elevunderlag de närmaste åren. Elever väljer andra skolor utanför skolomådet, vilket gör att elevantalet blir lägre än vad tabellen visar 2015 och framåt. Andersbergsskolans och Snöstorpsskolans elever går till Östergårdsskolan (skolområde Centrum) från åk 6, därav en lägre elevsiffra för åk 6-9. Verksamhetsområde Fyllinge Fyllinge LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Fyllingeområdet får ett ökande barnantal i förskoleålder från år Nya bostäder planläggs för byggstart tidigast Totalt 300 lgh fram till år Nya barnfamiljer flyttar in men i övriga Fyllinge minskar barnantalet. Antalet elever i Fyllingeområdet ökar. Hur mycket beror på hur många elever som väljer en annan skola. Från 2016 blir eleverna fler. 79

83 29 Verksamhetsområde Trönninge Trönninge LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Nybyggnationer i området har medfört att antalet barn i förskoleåldrarna har ökat. De närmaste åren blir antalet oförändrat. Antalet elever i skolan blir stabilt under flera år framöver. Viss nybyggnation sker av bostäder. Några elever från Eldsbergaområdet placeras i Trönningeskolans F-5 varför elevantalet blir något högre än det redovisade i prognosen. Eldsbergaelever tillkommer från åk 7. Verksamhetsområde Trönninge Eldsberga LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Skolan väntas få ett stabilt elevunderlag de närmaste åren. Några elever placeras i Trönningeskolans F-5 varför elevantalet blir något lägre än det redovisade i prognosen. Antalet barn i förskoleålder blir stabilt enligt prognosen de närmaste åren. 80

84 30 Verksamhetsområde Vallås Vallås LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Vallåsområdet väntas få oförändrat barnantal i förskoleåldrarna t o m Därefter en viss minskning. Elevantalet i skolan ökar men blir lägre än de som redovisas i tabellen från år 2015, då ett antal elever väljer fristående skolor. Elever från Brearedsskolan tillkommer i åk 7. Verksamhetsområde Vallås Breared LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Antalet barn i både förskolan och skolan blir stabilt de närmaste åren. En tillfällig minskning i förskolan Viss nybyggnation av bostäder sker i Simlångsdalen. Planer finns för en större utbyggnad i Marbäcksområdet. 81

85 31 Verksamhetsområde Andersberg Andersberg LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Antalet barn i förskoleålder blir oförändrat de närmaste åren men tenderar att minska på sikt. Födelsetalen har varit höga de senaste åren. Antalet barn i skolan ökar. Tabellen visar från 2015 förväntat antal boende barn i området. En del elever väljer annan skola utanför området. Det är osäkert kring tillströmningen av flyktingar till Halmstad men det kan komma att påverka bl a Andersbergs barnantal. Förberedelseklasser finns integrerat i skolan. Verksamhetsområde Snöstorp Snöstorp LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA Snöstorp har haft en kraftig ökning av förskolebarn de senaste åren. Ytterligare ökning väntas. Ny förskola med tre avdelningar i paviljong planeras och kan stå klar tidigast vid årsskiftet. Skolans elevunderlag ökar till läsåret 2012/13. Elevantalet blir lägre än det som redovisas i tabellerna från 2015 då elever väljer annan skola. 82

86 32 NYCKELKODSOMRÅDEN I HALMSTADS KOMMUN 83

87 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: BU 2014/0423 Version: 1.0 Beslutsorgan: BUN Enhet: Avdelningen för kvalitet och utveckling Malin Lindwall Ehrnlund E-post: Telefon: Yttrande: En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U2014/4873/S) Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden antar förslag till yttrande angående En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U2014/4873/S) enligt bilaga 1 samt översänder det till kommunstyrelsen. Sammanfattning I augusti 2014 presenterade regeringen promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U2014/4873/S), i vilken förslag till viktiga förändringar gällande betygsystem och bedömning i grundskolan redogörs för. Det övergripande syftet med utredningens förslag är att förstärka bedömningskulturen i skolan för en tydligare progression i lärandet. Detta ska ske genom - införande av skyldighet för huvudmännen att använda framtagna bedömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1, - införande av kunskapskrav i läsförståelse i åk 1 samt - införande av betyg i årskurs 4. Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till syftet med utredningens förslag och ser det som angeläget att fortsätta stärka skolans bedömningskultur. Gällande utredarens konkreta förslag kring hur det ska gå till gör dock barn- och ungdomsnämnden följande ställningstaganden: - Förslaget om skyldighet för huvudmännen att använda vissa bedömningsstöd i årskurs 1 bifalles under förutsättning att det sker en omskrivning i förslaget enligt följande: Det ska införas en skyldighet för huvudmännen att använda 84 1

88 bedömningsstöd i årskurs 1. Ändringen innebär en skyldighet att använda bedömningsstöd utan att begränsa det till ett visst sådant. - Förslaget om att kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1 bifalles under förutsättning att följande omskrivning i förslaget görs: Kunskapskrav rörande läs- och skrivutveckling bör införas i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram sådana kunskapskrav. - Förslaget om införande av betyg i årskurs 4 avslås med motiveringen att det saknas vetenskapligt förankrade argument för att införande av betyg i tidigare årskurser kommer till rätta med skolans sjunkande kunskapsresultat. Ärendet Uppdrag Halmstads kommun har erbjudits möjlighet att lämna yttrande kring Utbildningsdepartementets promemoria U2014/4873/S: En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Bakgrund Bakgrunden till regeringens utredning är Sveriges sjunkande resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap enligt de internationella studierna PISA, TIMSS och PIRLS. Därtill når allt fler flickor och pojkar inte behörighet till gymnasieskolans nationella program. För att åtgärda detta behövs instatser som stödjer utvecklingen av skolans arbetssätt för att nå progression i lärandet och samtidigt stödja lärarnas professionella roll. Baserat på detta har professor Martin Ingvar haft i uppgift att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag som bl.a. innebär att betyg ska kunna införas från och med årskurs 4 i grundskolan läsåret 2016/17. I utredningen presenteras ett antal förslag till förbättringsåtgärder samt konsekvensanalyser att kommentera utifrån ett antal olika aspekter så som bl.a. pedagogiska, ekonomiska, organisatoriska konsekvenser samt konsekvenser för barn/elever (kap 8). Analys, förslag och motivering Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till införande av skyldighet för skolhuvudmän att använda bedömningsstöd i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1. Dock ser barn- och ungdomsnämnden inte det som en skyldighet för huvudmän att använda ett visst bedömningsstöd. En farhåga är att om det blir påtvingat att använda ett specifikt bedömningsstöd så finns det också risk att stödet och de metoder/modeller som presenteras däri kan komma att styra undervisningen på bekostnad av elevernas egentliga behov. 85 2

89 Utredarens förslag om införande av kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 bifalles, men barn- och ungdomsnämnden vill se ett utvidgat kunskapskrav som omfattar fler aspekter inom läs- och skrivutveckling. Det är först genom att belysa de olika aspekterna som läraren får det stöd den behöver för att analysera elevers kunskaper och kvalitetssäkra språkutvecklingen. Läsförståelse är målet med läsning, men det behövs olika verktyg för att nå det. Det möjliggörs genom att inbegripa läs- och skrivförmågan. Således bör kunskapskrav rörande läs- och skrivutveckling införas i årskurs 1. Utredningens förslag till införande av betyg från årskurs 4 bifalles ej. Det finns litet vetenskapligt stöd för tesen att tidigare betyg förbättrar den svenska skolans resultat. Istället pekar aktuell forskning mot att läraren har en mycket stor betydelse för elevernas resultat och kunskapsutveckling. Forskningen visar också att det är just lärares bedömningskompetens som är av största vikt. I det formativa förhållningssättet till bedömning är kontinuerlig feedback till eleven central då det är den formativa responsen som ger effekt i lärandeprocessen. Betyg är en summativ bedömning som ger ger information om ett utfört arbete med främsta syfte att sammanfatta ett kunnande. Även om summativa omdömen kan användas formativt, är det inte där deras huvudstyrka anses ligga. Det finns t.o.m. indikationer på att betyg och betygsliknande omdömen har liten eller ingen positiv effekt på lärandet, och till och med negativ effekt då eleven kan se betyg som ett omdöme på sig själv. Såväl internationella och nationella studier som nationella utvärderingar påvisar att det är den pedagogiska medvetenheten kring bedömning samt skolornas uppföljning och analysarbete med tillämpade åtgärder som är grundläggande och avgörande för att förbättra elevers kunskapsresultat. Generellt över tid syns en trend där flera europeiska länder som reformerar sina utbildningssystem senarelägger betygsättningen för att utveckla andra bedömningsalternativ och därigenom minska betygens betydelse och negativa konsekvenser. Konsekvenser I utredningens konsekvensanalys ingår ett antal parametrar som kan få omfattande konsekvenser för skolhuvudmännen, såväl ekonomiska och organisatoriska som pedagogiska. Barn- och ungdomsnämnden anser dock att flera av parametrarna som ingår i utredningens konsekvensanalys är bristfälligt undersökta: - Barnperspektivet är bristfälligt framskrivet. Barnkonventionens artikel 3 stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Detta behöver inte vara utslagsgivande, men ska väga tungt om avvägning görs mot andra intressen. Därmed är det av yttersta vikt att slutsatser om vad som är barnets bästa grundas på en kombination av vetenskap och beprövad erfarenhet, men också på barnets åsikter om vad som är för hans eller hennes bästa. - Underlag för slutsatser inom ramen för konsekvenser för jämställdhet och integration är bristfällit. Konsekvensanalysen fokuserar könsperspektivet i flickors och pojkars resultat, i stället för en djupare problematisering kring betygssättning och eventuella skillnader i den. För att förstå vad betygssättning kan grunda sig på och leda till bör konsekvensanalysen innehålla en diskussion i 86 3

90 ett vidare perspektiv som inbegriper såväl jämställdheten mellan könen som lika rättigheter och möjligheter för alla oavesett etnisk och kulturell bakgrund. Tydligt är att reformen medför ökade kostnader för skolhuvudmännen både för kompetensutvecklingsinsatser och organisatioriska/administrativa kostnader. Dessa är svåra att uppskatta. Barn- och ungdomsnämnden anser ej att de ökade kostnader som reformen kan innebära är motiverade i förhållande till potentiella önskvärda effekter. Resurserna bör i stället användas för att fortsatt stärka lärares och rektorers kompetens och medvetenhet kring tolkning av styrdokument, bedömning för lärande samt skolors systematiska kvalitetsarbete. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av flertalet tjänstemän på Barn- och ungdomsförvaltningen, som bidragit med expertkompetens inom betygssättning, bedömning för lärande, läs- och skrivutveckling, skollag, läroplaner och kursplaner. Lista över bilagor 1. Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U2014/4873/S) För Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef Malin Lindwall Ehrnlund Verksamhetsutvecklare 87 4

91 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U2014/4873/S) (KS 2014/0365) Halmstads kommun har erbjudits möjlighet att lämna yttrande kring Utbildningsdepartementets promemoria U2014/4873/S: En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet. Sammanfattning I augusti 2014 presenterade regeringen promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U2014/4873/S), i vilken förslag till viktiga förändringar gällande betygsystem och bedömning i grundskolan redogörs för. Det övergripande syftet med utredningens förslag är att förstärka bedömningskulturen i skolan för en tydligare progression i lärandet. Detta ska ske genom - införande av skyldighet för huvudmännen att använda framtagna bedömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1, - införande av kunskapskrav i läsförståelse i åk 1 samt - införande av betyg i årskurs 4. Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till syftet med utredningens förslag och ser det som angeläget att fortsätta stärka skolans bedömningskultur. Gällande utredarens konkreta förslag kring hur det ska gå till gör dock barn- och ungdomsnämnden följande ställningstaganden: - Förslaget om skyldighet för huvudmännen att använda vissa bedömningsstöd i årskurs 1 bifalles under förutsättning att det sker en omskrivning i förslaget enligt följande: Det ska införas en skyldighet för huvudmännen att använda bedömningsstöd i årskurs 1. Ändringen innebär en skyldighet att använda bedömningsstöd utan att begränsa det till ett visst sådant. - Förslaget om att kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1 bifalles under förutsättning att följande omskrivning i förslaget görs: Kunskapskrav rörande läsoch skrivutveckling bör införas i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram sådana kunskapskrav. - Förslaget om införande av betyg i årskurs 4 avslås med motiveringen att det saknas vetenskapligt förankrade argument för att införande av betyg i tidigare årskurser kommer till rätta med skolans sjunkande kunskapsresultat. Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

92 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) Bakgrund Bakgrunden till regeringens utredning är Sveriges sjunkande resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap enligt de internationella studierna PISA, TIMSS och PIRLS. Därtill når allt fler flickor och pojkar inte behörighet till gymnasieskolans nationella program. För att åtgärda denna nedåtgående trend behövs instatser som stödjer utvecklingen av skolans arbetssätt för att nå progression i lärandet och samtidigt stödja lärarnas professionella roll. Baserat på detta har professor Martin Ingvar haft i uppgift att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag som bl.a. innebär att betyg ska kunna införas från och med årskurs 4 i grundskolan läsåret 2016/17. Förslagen i promemorian presenteras och kommenteras i form av löpande synpunkter enligt nedan. Kap Det ska införas en skyldighet för huvudmännen att använda vissa bedömningsstöd i årskurs 1 Förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän inom skolväsendet att använda bedömningsstöd i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Bedömning: I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan bör ett nationellt bedömningsstöd användas i årskurs 1 i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Statens skolverk bör ges i uppdrag att ta fram forskningsbaserade bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och matematik för obligatoriskt bruk i årskurs 1 i grundskolan och motsvarande skolformer. Närmare om bedömningsstöden bör regleras i förordning. Förslaget bifalles under förusättning att det sker en omskrivning enligt följande: Det ska införas en skyldighet för huvudmännen att använda bedömningsstöd i årskurs 1. Barn- och ungdomsnämndens synpunkter Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till införande av skyldighet för skolhuvudmän att använda bedömningsstöd i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1. Bedömningsstöd för att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning kan med fördel tas fram. Dock ser barn- och ungdomsnämnden inte det som en skyldighet för huvudmän att använda ett visst bedömningsstöd. En farhåga är att om det blir påtvingat att använda ett specifikt bedömningsstöd så finns det också risk att stödet och de metoder/modeller som presenteras däri kan komma att styra undervisningen på bekostnad av elevernas egentliga behov. Rent konkret kan det innebära att metoden/modellen som presenteras i stödmaterialet kan uppfattas som ett recept, som i sin tur leder till att åtgärder som sätts in har utgångspunkt i en trendande modell/metod istället för att fokus läggs på förhållningssätt och undervisningsstrategier som är anpassade utifrån pedagogens "verktygslåda" och elevernas behov och kunskapsnivåer. Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

93 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) Barn- och ungdomsnämnden anser vidare att användandet av ett specifikt bedömningsmaterial kan innebära en begränsning i undervisningen i både svenska/svenska som andraspråk och matematik med motiveringen att det finns en stor risk att materialen blir för generella, eller begränsande, till sin karaktär och därmed missar sin tilltänkta funktion. Barn- och ungdomsnämnden framhäver också betydelsen av att se bedömningsstöd som verktyg för att synliggöra progression i lärandet, men inte som en lösning av undervisningens dilemma. Undervisning och bedömning för lärande måste bilda en röd tråd, där bedömningen blir en levande del av planeringen och genomförandet av undervisningen. I en identifieringsfas av elevers behov är bedömningsstöd angelägna men bör inte begränsas till ett enskilt sådant. Vidare räcker det heller inte med bedömningsstöd som endast kartlägger och identifierar elevers svagheter. Bedömningsstödet behöver också fungera som vägledning för pedagogiska strategier i nästa steg, dvs. ha en formativ karaktär för läraren. Utifrån ett forskningsperspektiv är befintliga stödmaterial i språkutveckling idag inte tillräckligt beforskade. Om tilltänkta material ska ge stöd i att bedöma det de avses bedöma så är det av stor vikt att de är forskningsbaserade. Kap Kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1 Bedömning: Kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram sådana kunskapskrav. Utredningens förslag bifalles under förutsättning att följande ändring görs: Kunskapskrav rörande läs- och skrivutveckling bör införas i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan och specialskolan. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram sådana kunskapskrav. Barn- och ungdomsnämndens synpunkter Utredarens förslag bifalles, men barn- och ungdomsnämnden vill se ett utvidgat kunskapskrav som omfattar fler aspekter. Det är först genom att belysa de olika aspekterna som läraren får det stöd den behöver för att analysera elevers kunskaper och kvalitetssäkra språkutvecklingen. Läsförståelse är målet med läsning, men det behövs olika verktyg för att nå det. Det möjliggörs genom att inbegripa läs- och skrivförmågan. Således bör kunskapskrav rörande läs- och skrivutveckling införas i årskurs 1. En farhåga som barn- och ungdomsnämnden vill lyfta är att det finns en risk att kunskapskraven för läsförståelse blir för generellt formulerade. Med en alltför neutral och generell tolkning skulle de förlora sin funktion som aktivt stöd för pedagogerna. Barn- och ungdomsnämnden ser det därför som angeläget att kunskapskraven specificeras för varje aspekt inom området läs- och skrivutveckling. Först då får läraren ett stöd i analysen av elevernas kunskaper och kan generera en djupanalys. Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

94 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) Betyg från årskurs 4 Förslag: Betyg ska i årskurs 4 och 5 sättas vid läsårets slut i alla ämnen utom språkval i grundskolan, grundsärskolan (när betyg sätts) och sameskolan samt i årskurs 5 och 6 i specialskolan. Rektorn får, i årskurs 4 och 5 i grundskolan och sameskolan samt årskurs 5 och 6 i specialskolan, besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för naturorienterade ämnen och samhällsorienterade ämnen om undervisningen i dessa ämnen har varit ämnesövergripande fram till och med slutet av respektive årskurs. När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med det aktuella läsårets slut. Vid bedömningen i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan ska kunskaperna ställas i relation till kunskapskraven i årskurs 6. Vid bedömningen i årskurs 5 och 6 i specialskolan ska elevens kunskaper ställas i relation till kunskapskraven i årskurs 7. Utredningens förslag till införande av betyg från årskurs 4 bifalles ej. Barn- och ungdomsnämndens synpunkter I förslaget framhåller utredaren att tidigare betyg är en åtgärd som bidrar till att skapa förutsättningar för att fler elever ska nå högre måluppfyllelse och för att ge elever och föräldrar tydligare besked om elevens kunskapsutveckling. Barn- och ungdomsnämnden delar utredningens uppfattning om att det är angeläget att stärka måluppfyllelsen samt att skolans kriterier för framgång bör vara tydliga och delade av elever och vårdnadshavare. Nämnden betvivlar dock att tidigare betyg är lösningen på detta. Det finns litet vetenskapligt stöd för tesen att tidigare betyg förbättrar den svenska skolans resultat (Jönsson, 2014; Lundahl, 2013). Istället pekar aktuell forskning mot att läraren har en mycket stor betydelse för elevernas resultat och kunskapsutveckling (t.ex. Hattie & Timperley, 2007). Forskningen visar också att det är just lärares bedömningskompetens som är av största vikt (Ericson, 2009; Jönsson, 2014; Lundahl, 2013; Wiliam, 2013). Såväl internationella och nationella studier som nationella utvärderingar påvisar att det är den pedagogiska medvetenheten kring bedömning samt skolornas uppföljning och analysarbete med tillämpade åtgärder som är grundläggande och avgörande för att förbättra elevers kunskapsresultat (t.ex. Skolinspektionen, 2010; Timperley, 2013). Häri inryms att flickors och pojkars kunskaper och lärande ska bedömas likvärdigt samt att resultaten utvärderas och analyseras i en framåtsyftande (formativ) process. I det formativa förhållningssättet till bedömning är kontinuerlig feedback till eleven central då det är den formativa responsen som anses ge effekt i lärandeprocessen. Eleven blir medveten om var den kunskapsmässigt befinner sig, vart den är på väg och hur den kan nå dit. Även om betyg är en typ av feedback, så är den teoretiskt sett att betrakta som en form av summativ bedömning. Betyg ger information om ett utfört arbete med främsta syfte att sammanfatta ett Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

95 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) kunnande (Lundahl, 2013). Även om summativa omdömen kan användas formativt, är det inte där deras huvudstyrka anses ligga. Det finns t.o.m. indikationer på att betyg och betygsliknande omdömen har liten eller ingen positiv effekt på lärandet (Lundahl, 2013; Wiliam, 2013). Forskning visar därtill att om en elev inte kan göra kopplingen tillbaka till vad som gjorts, och vad man kan ändra och göra bättre, finns det risk att eleven ser betyget som ett omdöme på sig själv. Därmed kan ett lågt betyg signalera ett misslyckande som individ med alla de konsekvenser det innebär för motivation och självbild (Jönsson, 2014). Denna negativa aspekt vid betygssättning är särskilt angelägen att ta hänsyn till när det gäller yngre elever där förmågan att separera prestation från person kan vara begränsad (Klapp Lekholm, 2010). Faktum är att generellt över tid syns en trend där flera europeiska länder som reformerar sina utbildningssystem senarelägger betygsättningen för att utveckla andra bedömningsalternativ och därigenom minska betygens betydelse och negativa konsekvenser (Lundahl, Román & Riis, 2010). I synnerhet i de tidiga skolåren ersätts betygen successivt med andra bedömningsformer så som t.ex. utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och andra rapporteringar motsvarande den svenska skriftliga individuella utvecklingsplanen (Lundahl m.fl. 2010). Således tycks Sverige, med förslag till införande av en tidigare betygssättning, gå emot en allmän europeisk trend som vilar på internationella forskningsrön. Barn- och ungdomsnämnden vill här särskilt betona att införandet av betyg i årskurs 4 inte heller kan motiveras med att det fyller någon urvalsfunktion då eleverna i Sverige, till skillnad från flertalet andra länder, ställs inför val till högre utbildning först efter grundskolan. Barn- och ungdomsnämnden ser det slutligen som anmärkningsvärt att det inte gjorts någon utvärdering av effekterna av 2012-års införande av nytt betygssystem från och med årskurs 6. Den reformen är synnerligen unik då den innebär att svenska 12-åringar för första gången på över 20 år erhåller betyg. Reformen är också angelägen att följa upp med anledning av att Sverige aldrig tidigare sänkt åldern för betygssättning och då det heller inte finns internationella erfarenheter av att sänka betygsåldern. Bristen på utvärdering av såväl effekter som erfarenheter av en så viktig reform stärker ytterligare barn- och ungdomsnämndens beslut att avslå förslag till införande av betyg i årskurs 4. I ljuset av ovanstående gör barn- och ungdomsnämnden bedömningen att det är svårt att finna argument för att införandet av betyg i tidigare årskurser än idag är en adekvat åtgärd för att nå högre måluppfyllelse Ny betygsbeteckning för icke godkänt i årskurs 4 6 Förslag: Betyg för icke godkänt resultat ska i årskurs 4, 5 och 6 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 5, 6 och 7 i specialskolan ersättas med att det i betyget ska redovisas att eleven ännu inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås, i stället för F. Förslaget bifalles ej med hänvisning till ställningstagande i punkt ovan. Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

96 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) Betyg ska skickas till vårdnadshavarna Bedömning: Läsårsbetygen bör skickas till elevens vårdnadshavare. Förslaget bifalles ej. Barn- och ungdomsnämdens synpunkter Barn- och ungdomsnämnden anser att det bör vara skolans val att avgöra hur underrättelse om betyg ska ske. Elev och lärare förutsätts ha en kontinuerlig dialog om elevens kunskapsutveckling. Då blir underrättelse om betyg en naturlig avstämning eller avslut för ämnet. Det är angeläget att läraren inte dröjer med att underrätta en elev om vilket betyg han/hon får vid en sådan avstämning/avslut. Underrättelsen om betyg behöver dock ej skickas Kravet på skriftlig individuell utvecklingsplan tas bort Förslag: Det ska inte längre finnas något krav på att upprätta individuella utvecklingsplaner för alla elever i årskurs 4 och 5 i grundskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan. Detsamma ska gälla för årskurs 4 och 5 i grundsärskolan när betyg sätts. Om betyg inte sätts ska kravet på individuella utvecklingsplaner gälla i årskurs 4 och 5. Motsvarande gäller för elever i specialskolans årskurs 5 och 6 som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Förslaget bifalles ej med hänvisning till ställningstagande i punkt ovan. Barn- och ungdomsnämnden väljer dock att kommentera förslaget. Barn- och ungdomsnämndens synpunkter Förslaget innebär att betyg ska ersätta den individuella utvecklingsplanen, vilket barn- och ungdomsnämnden anser vara motsägelsefullt i förhållande till utredningens övergripande syfte med förändringsförslagen, dvs. att stärka bedömningskulturen för en tydligare progression i lärandet. Möjligtvis underlättas lärares administrativa uppgifter, men kravet på att systematiskt följa upp och analysera flickors och pojkars kunskapsutveckling i kvarstår, om än ännu tydligare då betygssättning är en myndighetsutövning. Uppdraget att bedöma elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling samt kommunicera detta med elever och föräldrar har funnits sedan De senaste åren har inneburit skärpta bestämmelser om att elevers kunskapsutveckling i alla ämnen ska följas upp och dokumenteras i form av individuella utvecklingsplaner (förordning från 1 januari 2006) och skriftliga omdömen (förordning från 1 juli 2008). Dessa ska stödja lärandet, vilket kräver att existerande och fungerande system för systematisk uppföljning och utvärdering. Barn- och ungdomsnämnden Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

97 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) anser att arbetet med den individuella utvecklingsplanen för att stärka kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll, pedagogisk bedömning samt betygssättning av flickors och pojkars lärande bör vara fortsatt prioriterat utvecklingsområde. Kap. 8 Konsekvenser 8.1 Pedagogiska konsekvenser Barn- och ungdomsnämnden bifaller de positiva konsekvenser som utredaren lyfter fram kring bedömningsstöd i årskurs 1. Bedömningsstöd kan vara kan vara goda verktyg och en väg att utveckla kompetensen hos pedagogerna. Men materialen är användbara endast om man vet till vad och hur man ska använda dem. Det är angeläget att bedömningsstöden verkligen kopplas till undervisningen och möjliggör läraren hjälp med pedagogiska strategier och utvecklande av undervisningen. Barn- och ungdomsnämnden ser en fara i att bedömningsstöden stannar vid att fungera som kartläggningsmaterial eller genererar en kartläggningshysteri där resultaten blir liggande utan analys och adekvata åtgärder. Materialet bör ge stöd i att också lyfta blicken från individ-/elevfokus till att inbegripa fokus på lärar- och skolnivå för att kunna relatera undervisningen och förutsättningar för den till elevernas resultat och behov. Utredaren förutsätter att det i skolorna redan pågår kollegiala samtal och reflektion kring undervisningen. Dessa tolkningsarenor, och kvaliteten i dem, är dock inte självklara överallt och behöver således fortsätta stärkas. I synnerhet när ytterligare reformer träder i kraft. I annat fall finns det risk att införande av stödmaterial blir kontraproduktivt. Barn- och ungdomsnämnden anser att förslaget om införande av betyg i årskurs 4 får pedagogiska konsekvenser utanför utredarens resonemang, och hänvisar till den diskussion och argument som fördes i nämndens ställningstagande i avsnitt 7.3.1, men också till kommentarer till barnkonsekvensutredningen i punkt 8.7 nedan. 8.2 Organisatoriska och administrativa konsekvenser I promemorian görs bedömningen att skolors administrativa organisation påverkas av reformen i viss utsträckning. Häri vill nämnden poängtera att i skolor som ej tidigare hanterat betygsfrågor måste nya rättssäkra system och rutiner upprättas; registrering av betyg, framtagande och hantering av betygskatalog, arkivrutiner etc. Utökade arbetsuppgifter/- åtaganden innebär utökad organisation som i sin tur innebär ökade kostnader för kommunen. För skolor som redan idag hanterar betygsfrågor innebär reformen att ytterligare två årskursers betyg ska hanteras och förvaras i arkiv. Även detta är en utökad arbetsuppgift/åtagande som innebär ökade kostnader för kommunen. I betygshantering används IT-system, vilka i sin tur upphandlas för ändamålet. En ökad kostnad för huvudmännen uppstår troligtvis i samband med utökande av licens för att täcka hantering av ytterligare två årskurser. Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

98 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) 8.3 Behovet av kompetensutvecklingsinsatser Barn- och ungdomsnämnden anser att lärares kompetens kring och tolkning av styrdokumenten är a och o för likvärdig bedömning och betygssättning samt rättsäker sådan. Betygssättning är en myndighetsutövning och det är huvudmannens ansvar att se till att lärare som sätter betyg har en sådan kompetens att bedömning och betygssättning görs på ett, för flickorna och pojkarna, likvärdigt och rättsäkert sätt. Utifrån att det i nationella utvärderingar, såsom Skolverkets utvärdering ( ) samt Skolinspektionens kvalitetsgranskningar, påvisas brister beträffande bedömningskunskaper och underlag för bedömning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och skriftliga omdömen är det av största vikt att lärare fortsätter utveckla sin kompetens kring bedömning som en integrerad del av undervisningen. För detta krävs fortsatt nationellt stöd till skolhuvudmännen och skolorna. Vid införande av betygssättning från och med åk 4 finns det lärare och rektorer som saknar erfarenhet av betygssättningsfrågor. För dem kan ansvar för betygssättning bedömnas som en ny arbetsuppgift. Såväl lärarna som rektorerna kan komma att behöva kompetensutvecklas kring arbete med kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning för att stärka en likvärdig, rättsäker sådan. I promemorian saknas resonemang kring rektors betydelsefulla roll som pedagogisk ledare och ytterst ansvarig för skolans kvalitetsarbete och resultat. Barn- och ungdomsnämnden menar att det är av avgörande betydelse att det på skolorna finns existerande och fungerande system för att följa upp och utvärdera flickors och pojkars lärande (Skollagen 4 kap. 3-7 ). Kontinuerlig uppföljning, utvärdering och åtgärder måste sättas i relation till att synliggöra och förbättra elevernas kunskapsresultat. Detta ska genomsyra skolornas strategier för systematiskt kvalitetsarbete, för vilket rektor är ytterst ansvarig. Det är angeläget att fortsätta stärka rektors kompetens i detta arbete. Det är rimligt att staten kompenserar huvudmännen för kompetensutvecklingsinsatser genom statsbidrag. Barn- och ungdomsnämnden vill även påpeka lärarutbildningens ansvar för att under utbildningstiden ge lärarstudenterna goda kunskaper i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt goda kunskaper i betygssättning. 8.4 Ekonomiska konsekvenser Om utredningens förslag genomförs kommer det att innebära kostnadsökningar för skolhuvudmännen. Omfattningen av dessa är svåra att uppskatta. Förslagen innebär utökade skyldigheter för huvudmännen, dels i användande av bedömningsstöd, men även i ansvar för betygssättning och administration av (utökad) betygshantering. Reformen kommer således att medföra kostnader för såväl kompetensutveckling som för organisatoriska konsekvenser (se punkt 8.2 och 8.3). Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

99 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) Häri förutsätts staten återkomma med beräkningar för ersättning till huvudmännen. 8.5 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Utöver utredningens konsekvensanalys så vill Barn- och ungdomsnämnden tillägga att utredningens förslag medför en ökad regelstyrning eftersom föreetelser som tidigare varit oreglerade förespråkas bli reglerade. Detta gäller införandet av skyldighet för skolhuvudmännen att använda bedömningsstöd i årskurs Konsekvenser för enskilda huvudmän Barn- och ungdomsnämnden har inga ytterligare synpunkter. 8.7 Konsekvenser för barn och elever Barn- och ungdomsnämnden anser att barnkonsekvensanalysen är bristfällig. Barnperspektivet i konsekvensanalysen ska beaktas utifrån såväl skollag och läroplaner som barnkonventionen och dess grundprinciper. Flera av barnkonventionens grundprinciper aktualiseras i utredningen, framför allt principerna om barnets bästa (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6) samt rätten till inflytande (artikel 12). Dessa problematiseras dock inte i tillräckligt hög grad i förhållande till utredningens förändringsförslag. Barnkonventionens artikel 3 stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Detta behöver inte vara utslagsgivande, men ska väga tungt om avvägning görs mot andra intressen. Därmed är det av yttersta vikt att slutsatser om vad som är barnets bästa grundas på en kombination av vetenskap och beprövad erfarenhet, men också på barnets åsikter om vad som är för hans eller hennes bästa (SOU 1997:116). Barn- /elevperspektivet framkommer inte i utredningen. Vad har barnen/eleverna för uttryckta tankar och behov när det gäller införandet av betyg i årskurs 4? Vad har deras vårdnadshavare för uttryckta tankar och behov när det det gäller införandet av betyg i årskurs 4 (t.ex)? Efterfrågar barn/elever och vårdnadshavare betyg i tidigare årskurser? Detta perspektiv är tätt sammanlänkat med övriga nämnda principer i barnkonventionen: barns rätt till utbildning där också den mentala, emotionella och sociala utvecklingen fokuseras (artikel 6) och barns rätt till inflytande som bl.a. inbegriper rätten till åsikter i alla frågor som rör dem (artikel 12). En adekvat barnkonsekvensanalys utifrån dessa perspektiv framkommer inte i utredningen. 8.8 Konsekvenser för jämställdhet och integration Barn- och ungdomsnämnden anser att konsekvensanalysen är bristfällig. På sidan 97 i utredningen går det att läsa följande: Förslagen bedöms inte ha några negativa konsekvenser vare sig för jämställdheten mellan kvinnor och män eller mellan pojkar och flickor. Förslagen bedöms inte heller ha negativa konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen, eftersom de ändringar i regelverket som förslås ska gälla på samma sätt i förhållande till alla elever, oavsett kön och bakgrund. Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

100 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) Barn- och ungdomsnämnden vill hävda att det inte finns tillräckligt underlag i utredningen som bekräftar dessa slutsatser inom ramen för konsekvenser för jämställdhet och integration. Konsekvensanalysen fokuserar snarare, om än kortfattat, könsperspektivet i flickors och pojkars resultat, än en djupare problematisering kring betygssättning och eventuella skillnader i den. För att förstå vad betygssättning kan grunda sig på och leda till bör konsekvensanalysen innehålla en diskussion i ett vidare perspektiv som inbegriper såväl jämställdheten mellan könen som lika rättigheter och möjligheter för alla oavesett etnisk och kulturell bakgrund. Faktum är att flickor generellt får högre betyg än pojkar och elever med svensk bakgrund får generellt högre betyg än elever med utländsk bakgrund. Dessa skillnader och eventuella konsekvenser av dem bör problematiseras utifrån flera olika bakgrundsfaktorer i utredningens konsekvensanalys. Forskning och myndigheters granskningar har också flertalet gånger visat att lärares betygssättning ibland grundar sig på faktorer som inte har någon motsvarighet i kunskapsmålen. Det kan t.ex. röra elevens personliga egenskaper, flit, noggrannhet etc. Även om det saknas nationell forskning/utredning kring huruvida lärare väger in diskriminerande faktorer vid betygssättning, bör även detta problematiseras. I ljuset av dessa aspekter upplever barn- och ungdomsnämnden utredningens konsekvensanalys rörande konsekvenser för jämställdhet och integration som ofullständig. Kap. 9 Ikraftträdande Förslag: Lagändringarna i fråga om det obligatoriska bedömningsstödet föreslås träda i kraft den 1 juli När det gäller bestämmelserna om betyg i årskurs 4 och 5 i grundskolan och motsvarande skolformer, ny betygsformulering i årskurs 4 6 i grundskolan och motsvarande skolformer samt skriftliga individuella utvecklingsplaner i dessa skolformer föreslås bestämmelserna träda i kraft den 1 juli Detta innebär att betyg kommer enligt förslaget att sättas för första gången i slutet av vårterminen 2017 Förslagen om ikraftträdande bifalles ej. Barn- och ungdomsnämndens synpunkter Barn- och ungdomsnämnden ifrågasätter starkt föreslagen tidpunkt för ikraftträdande av förslag om bedömningsstöd. Att ta fram kvalitativt bedömningsstöd är mer angeläget än att snabbt börja använda ett underlag. Barn- och ungdomsnämnden betvivlar att en termins förberedelse för framtagande är tillräckligt för detta. Det andra stycket i förslaget om ikraftträdande är inte relevant för barn- och ungdomsnämnden att ta ställning till då förslaget om införande av betyg i årskurs 4 ej bifalles (se punkt 7.3.1). Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

101 Yttrande BARN- & UNGDOMS- NÄMNDEN Dnr BU 2014/ (11) Referenser Erickson, G (2009). Bedömning för lärande och likvärdighet. Föreläsning på högskolan i Halmstad, Hattie, J & Timperley, H (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), Jönsson, A (2013). Lärande bedömning. 3:e upplagan. Gleerups. Klapp Lekholm, A (2010). Vad mäter betygen? I Lundahl, C & Folke-Fichtelius, M (Red.) (2010). Bedömning i och av skolan praktik, princip, politik. Lund: Studentlitteratur. Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur. Lundahl, C, Román, H & Riis, U (2010). Pedagogisk forskning i Uppsala. Tidigt ute med sena betyg sent ute med tidiga! Svensk betygspolitik i ljuset av internationell betygsforskning och betygssättningen i Europa. Rapport 157. Skolinspektionen (2010). Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:10. Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevers kunskapsutveckling? Timperley, H (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. Wiliam, D. (2013). Att följa lärande. Lund: Studentlitteratur. Dokumentnamn: Yttrande En bättre skolstart för alla: bedömning och b... Handläggare: Malin Lindwall Ehrnlund Version: 1,0 Avdelning/enhet: BUF Avdelningen för kvalitet och utv Beslutsorgan: BUN Telefon:

102 1(1) Anmälningsärende Diarienummer: BU 2014/0002 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Bokslutsprognos tom augusti månad 2014 samt delårsrapport 2 Bokslutsprognos till och med augusti månad 2014 samt delårsrapport 2 för barn- och ungdomsnämnden överlämnas för kännedom. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. 1 99

103 Delårsbokslut Barn- och ungdomsnämnden maj september Diarienummer: BU 2014/

104 1 Viktiga händelser januari-augusti 2014 Meritvärdet ökar inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Det preliminära resultatet gällande meritvärde för elever i kommunala grundskolor visar på en ökning från 215,8 (2013) till (2014). Även andel elever som är behöriga till gymnasiet har ökat från 91,1 % för 2013 till preliminärt 92,2 % för Sveriges bästa skolkommun Varje år utser Lärarförbundet Sveriges bästa skolkommuner. Rankningen bygger på 14 olika kriterier som t.ex andel utbildade lärare och elevresultat. Det är trettonde året i rad förbundet gör denna rankning, som är den bredaste i sitt slag. Av landets 290 kommuner fanns Halmstad på plats 70 vid undersökningen 2013 och i årets undersökning ligger Halmstad på plats 26. Detta innebär att Halmstad har det bästa totala resultat av kommunerna i Halland Översvämningar i Halmstads kommun I augusti var stora delar av våra verksamheter påverkade av översvämningar. Getinge verksamhetsområde var det område där både skola och förskola drabbades men många medarbetare, barn och elever och föräldrar har påverkats av händelsen i hela kommunen. Kommunen och barn- och ungdomsförvaltningen konstaterar att arbetet har fungerat mycket väl från snabba åtgärder ute på våra enheter till vårt krisstabsarbete och samarbetet i kommunen i stort samt med föräldrar till elever i våra verksamheter. Organisationsöversyn inom barn- och ungdomsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen har arbetat vidare med målbilden för organisationsöversynen utifrån nämndens uppdrag: En samlad organisation för ledning, stöd och utveckling av verksamheten inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun. Den nya organisationen trädde i kraft den 1 september och arbetet fortsätter med målet att planera för en samlad organisation även lokalmässigt. Huvudprocesser inom BUF I alla våra verksamheter inom Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar all personal för en ökad måluppfyllelse, en ökad likvärdighet och en värdegrund som utgår från att alla kan. Utgångspunkten i förskole- och skolutveckling är lokala processer utifrån resultat och analys och tillsammans arbetar vi med en gemensam utvecklingsinriktning genom våra fem huvudprocesser: Språk och kommunikation - Med fokus på språk i alla ämnen Utvecklad undervisning/synligt lärande - Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, att dela och lära tillsammans IKT i lärandet - Digitala kompetenser i alla barns och elevers lärprocesser Värdegrund - Allas rätt att få vara individ i ett socialt sammanhang Barn/elever i behov av särskilt stöd & barn/elever i behov av utmaningar - Barn/elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt I arbetet med huvudprocessen utvecklad undervisning/synligt lärande gästade Helen Timperley, professor vid Aukland Universitet från Nya Zeeland våra ledningsgrupper och regionen via regionalt utvecklingscenter, RUC. Våra chefer och delar av vår personal träffade henne utifrån professionellt lärande med fokus på undersökande och kunskapsbildande cykler som utvecklingsverktyg. Våra ledningsgrupper har fördjupat sig inom Timperleys forskning under våren och det blev en bra uppstart för att lära mer och få inspiration kring lokalt utvecklingsarbete. I arbetet med IKT i lärandet har en grupp med representanter från enhets-, och skolområdesnivå, Kärnhus och avdelningen för kvalitet och utveckling fått i uppdrag att revidera och utarbeta en digital utvecklingsplan inom huvudprocessen IKT. Planarbetet närmar sig sitt slutskede och kommer presenteras under hösten. IMAILE (Innovative Methods for Award procedures of ICT Learning in Europe) Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 101

105 Imaile är ett innovativt utvecklingsprojekt där Halmstad kommun som offentlig myndighet får möjlighet att styra utvecklingen av IKT inom BUFs verksamheter. Halmstad är koordinerande partner. Under projektet kommer det att initieras förupphandling (PCP, pre commercial precourment) som kommer rikta sig till den europeiska markanden. Detta kommer att genomföras i en trestegsmodell där prototyper kommer att testas i lärmiljöer i Halmstad från årskurs 1-9. Projektet kommer pågå under 3,5 år och avslutas sommaren Målet är en produkt som kan gå ut på marknaden, vara inriktad mot en personlig lärmiljö (PLE, Personal Learning Environment) samt kunna underlätta för elever och lärare i arbetet med en ökad måluppfyllelse. Arbetet fortlöper i enlighet med plan där fokus under denna period har varit nulägeanalys av behov utifrån skolor och lärare speglat mot marknader och vad företag i dag kan erbjuda för produkter. Detta för att projektet i nästa steg ska kunna genomföra workshops med industrin samt för att upphandlingsfrågan ska kunna bli så precis som möjligt. Systematiskt kvalitetsarbete Inom barn- och ungdomsförvaltingen har ledningsgruppen arbetat fram en ny verksamhetsrapport där rektor analyserar och beskriver sitt resultat i en gemensam modell inom hela förvaltningen, ett systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet handlar om att varje rektor och förskolechef ska få visa sina resultat och de åtgärder man vidtar. Första verksamhetsrapporten i BUFs systematiska kvalitetsarbete är riktad mot skola där fritidshem och förskoleklass ingår. Första rapporten skickade in under denna period och nu går skolområdena in i en analysfas. Fokus handlar om måluppfyllelse och likvärdighet utifrån kunskaper, värden och huvudprocessen språk och kommunikation. Parallellt med detta arbete har en grupp med representanter från avdelningen kvalitet- och utveckling tillsammans med förskolechefer påbörjat arbetet med systematiskt kvalitetsarbete inom BUF för förskola. Nya förskolor och skollokaler I centrum har under våren Grimsnäs förskola startat samt även Teaterkullens förskola i paviljonger. Inom skolområde Söder startade Strandvallens förskola i paviljonger. I augusti startade också Järnvägsparkens förskola i paviljonger i centrum. Inför uppstarten av nya förskolor/avdelningar har den nya personalen och ledningen prioriterat att förskolechefer och verksamhetsutvecklare ska få tid tillsammans. Invigning av Åledskolan, fd Enslövskolan, den 22 april. Åledskolan ligger i utkanten av samhället Åled och är en skola med 220 elever från 6-13 år med en integrerad fritidsverksamhet. Skolan använder naturen för lärande och verksamheten arbetar efter ledorden vår skola- din trygghet. I augusti startar Stenstorpsskolan upp med årskurserna 4-9 och har utökat lokalytan med paviljonger. Samtidigt har både Holms skola och Sofiebergsskolan ändrat organisation till årskurserna F-3 och tillsammans med Stenstorpsskolan bildar de F-9. Från och med augusti har också Slottsjordsskolan och Brunnsåkersskolan en gemensam F-9 skola med fördelning F-3 i Slottsjordsskolan och 4-9 i Brunnsåkersskolan. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 102

106 2 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Prognos för målen anges enligt följande 2.1 Målområde: Barn och utbildning Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser (konkretiserat mål) Flickor och pojkar i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser. 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Skapat och utvecklat innehållet i barnhälsoteam/barnkonferenser. Vid barnhälsoteam/barnkonferens deltar huvudsakligen specialpedagoger, förskollärare och förskolechefer. Utvecklat övergångarna mellan förskola och förskoleklass till att bli mer formaliserade och fysiska träffar mellan personalgrupperna. Info/utbildning från socialförvaltningen kring socialtjänstlagen. Arbetat med att öka medarbetarnas kompetenser för att kunna arbeta mer proaktivt. Nätverk med BVC och Soc tillsammans med förskolechefer och pedagoger är idag mer utvecklat och förekommande. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Genom skapandet av barnhälsoteam/barnkonferenser har möjligheten att analysera barns behov av tidigt stöd ökat och stödet kan ges på ett tidigt stadium. Övergångarna mellan förskola och förskoleklass kommer att hålla en högre kvalitet som gagnar barnen. Kunskaperna kring socialtjänstlagen har ökat och därmed också kunskapen om när det kan vara aktuellt att kontakta socialförvaltningen utifrån eventuella misstankar om att barn far illa. Medarbetarnas kompetenser kring att arbeta mer proaktivt har ökat. 3. Vilka lärdomar gör vi? Möjlighet till mötestid/barnfri tid behövs Tid för barnhälsoteam/barnkonferenser att mötas är en förutsättning för att målet om att flickor och pojkar i behov av stöd ska ges detta så tidigt som möjligt och att det sker genom samordnade insatser. Förstärkning av specialpedagoger med inriktning mot förskolan är av betydelse för måluppfyllelsen. Behov av kontaktperson inom Socialförvaltning för konsultation är viktig Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 103

107 . Mätetal Målvärde Utfall 1.1 Antal ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga, samordnade, sociala insatser finns och där tidiga, samordnade, sociala insatser initierats. (Tas fram av socialförvaltningen.) 1.2 Antal anmälningar från barnomsorgen till socialtjänsten. (Tas fram av socialförvaltningen.) Aktiviteter Senaste kommentar Tidiga och samordnade insatser Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet (konkretiserat mål) Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Det har fastställts att en genomsnittlig barngrupp inom kommunal förskola inte bör överstiga 17,5 barn. Det betyder att barngrupp 1-3 år ska genomsnittligt kunna uppgå till 15 barn, en grupp i åldern 3-5 år till 20 barn samt 1-5 år bör uppgå till 17,5 barn. Dock finns det många parametrar som påverkar hur många barn som samtidigt kan vistas i gruppen för att barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet ska kunna tillgodoses. Exempel på sådana parametrar är barnens åldrar, deras sociala samspelsförmågor, vistelsetider, personaltäthet, personals utbildningsnivå och lokaliteter både inom- och utomhus. Den samlade bedömningen kring en barngruppsstorlek vilar på respektive förskolechef som i samråd med förskolepersonalen beslutar om detta. Dock finns det ett lagstadgat krav att barn som ansökt om plats förskola ska beredas sådan plats inom 4 månader. Med detta lagkrav kan en förskolechef hamna i en svår beslutsituation, där barngruppens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet ställs mot det lagstadgade kravet att de köstående ska beredas plats. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Det som redan idag utvecklats och pågår för att skapa optimala förutsättningar för att tillgodose barnens behov av pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet är bildandet av barnhälsoteam på verksamhetsområdena 3. Vilka lärdomar gör vi? Behovet av fler förskoleplatser är stort och måste prioriteras. För att kunna anpassagruppstorlekarna utifrån barns behov krävs det större möjligheter till en flexibel organisation inte minst utifrån de ekonomiska styrmedlen. Större satsningar på att skapa utforskande fysiska miljöer både inom- som utomhus kopplat till förskolan. Mätetal Målvärde Utfall Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 104

108 Mätetal Målvärde Utfall 2.1 Antal barn/avdelning. Lägst17,5 17,4 2.2 Andel barn/årsarbetare 5,6 2.3 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola 67% 62,7% 2.4 Andel nöjda vårdnadshavare 2.5 Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och sammansättning vid förskolor. Aktiviteter Senaste kommentar Särskild satsning samt investeringsmedel Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål) Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets fem bästa kommuner bland gruppen större städer. De preliminära resultaten gällande meritvärdet för elever i kommunala grundskolorna i Halmstad visar på en ökning från 215,8 (2013) till 226,0 (2014). Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i åk 9. A = 20 poäng, B = 17,5 poäng, C = 15 poäng, D = 12,5 poäng, E = 10 poäng och F = 0 poäng. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Även andel behöriga elever i åk 9 till gymnasiet på de elva kommunala grundskolorna har ökat. Andel behöriga elever 2013 var 91,1 % och har enligt preliminär statistik ökat till 92,2 % för Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 105

109 Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 106

110 Nationella prov Åk 3 I åk 3 genomförs prov i svenska och matematik. Staplarna visar hur stor andel elever som klarat alla delprov. Matematik Statistiken visar att delprov E och F i matematik är de delprov där flest elever ej nått kravnivån. Delprov E prövar grundläggande kunskaper om att mäta, jämföra och uppskatta längd. Delprov F prövar bl a skriftlig räknemetod. Svenska I statistiken framkommer att det är i delprov F och H i svenska där flest elever ej nått kravnivån. Delprov F prövar att kunna skriva berättande text. Delprov H prövar att kunna skriva faktatext. Åk 6 I åk 6 ges ett sammanvägt provbetyg i de nationella proven i matematik, engelska, no-ämnen, so-ämnen och svenska. För året 2014 är det flest elever som ej nått godkänt resultat i soämnena. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 107

111 Åk 9 Även i åk 9 ges ett sammanvägt provbetyg i de nationella proven. I åk 9 är det i ämnet matematik som störst andel elever ej nåt godkänt resultat i. Under juni till augusti kommer rektorerna tillsammans med sin personal utforma verksamhetsrapporter innehållande analys av resultat samt beskrivning av åtgärder grundade på resultatanalysen. Dessa verksamhetsrapporter kommer bilda underlag inför barn- och ungdomsförvaltningens analys av kunskaps- och värdegrundsresultat på skolor. Syftet med analysarbetet är att stödja fortsatt utveckling av undervisningen i grundskolorna i Halmstads kommun för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Mätetal Målvärde Utfall 3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet. 3.2 Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga 3.3 Kostnad per betygspoäng 3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt och betygen A, B och C ska öka. 3.5 Kvalitativ uppföljning av skolornas system för att följa upp alla elevers kunskapsutveckling i alla ämnen i alla årskurser. 3.6 För Andersberg: andel flickor och pojkar med behörighet till gymnasiet ska vara densamma som i kommunen Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk Meritvärde för flickor och pojkar i åk 9. Aktiviteter Senaste kommentar Stärka måluppfyllelsen i ett 1-16-årsperspektiv Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 108

112 2.1.4 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat mål) Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet. Från förvaltningskontoret En arbetsgrupp har utsetts för att arbeta fram en digital utvecklingsplan för barn- och ungdomsförvaltningen. Gruppen består av representanter från avdelningen kvalitet & utveckling, skolområdeschef, förskolechef, rektor, IKT-pedagoger, IKT-inspiratörer, ITsystemadministratör, IKT-logoped. Det övergripande målet i planen är att våra verksamheter ska ligga i framkant i användandet av IKT och framtidens digitalisering. Det innebär att verksamheterna använder de möjligheter som internet och digital teknik erbjuder och att digitala kompetenser är en självklar del i alla barns- och elevers lärprocesser. När eleverna lämnar grundskolan i Halmstads kommun har de en digital kompetens, en förtrogenhet samt ett innovativt förhållningssätt som gör att de går in i nästa utbildningsnivå med kunskaper för framtiden. Aktiviteter under rapportperioden. Utbyggnaden för att förse samtliga förskolorna med fiberuppkoppling fortsätter. E-postbytet, för samtliga pedagoger inom BUF och UAF, från MDemon (@utb/@u) till Outlook/Exchange (@halmstad.se) genomfördes den 11 augusti. Elevernas e-postbyte från MDemon (@utb/@u) till Outlook/Microsoft Office 365 (@edu.halmstad.se) genomfördes samtidigt. Samtliga elever inom BUF och UAF har fått tillgång till Microsoft Office 365 (molnbaserat Office), med särskild licens (A3). Detta ger möjlighet att arbeta med exempelvis dokument i alla digital verktyg medarbetare inom BUF har påbörjat emedarbetaren. 468 medarbetare har genomfört och är godkända emedarbetare. Mätetal Målvärde Utfall 4.1. Andel pedagoger som har PIM-utbildning (Praktisk IT- och Mediekompetens) 4.2. Andel pedagoger som har IKT-utbildning (via Datastudion/Skoldatateket) 4.3. Datortäthet - antal datorer/elev 4.4. Datortäthet - antal surfplattor/elev Aktiviteter Senaste kommentar Kompetenshöjande insatser. Inventering av IKT-statusen inom barn- och ungdomsförvaltningen. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 109

113 2.2 Målområde: Demokrati och dialog Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål) Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. KomTek 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Det KomTek i tidigare delårsrapport 2014 lyft fram ligger fortfarande fast. Det som fått ett starkare fokus fram till nu är satsningen på de kommuninvånare som ej hittar till verksamheten trots olika riktade marknadsföringsinsatser. Det är framförallt barn och ungdomar och i viss mån även föräldrar och HFAB har tillsammans med KomTek satsat på Vallåsområdet i ett första skede. KomTek har översatts till arabiska och arabisktalande pedagog finns på plats. KomTek ser en klar förbättring när det gäller dialogen med de kommuninvånare som man inte annars lika enkelt når med verksamheten. HFAB har upplåtit lokal och utrustning och hösten 2014 ska verksamheten utvärderas och då även utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. KomTek öppnar filial på Vallås med arabisktalande pedagog 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Vallåsaktiviteterna har gett resultat och KomTek ser en ökning av de barn och föräldrar som inte tidigare deltagit i verksamheten. När det gäller tonåringarna så har KomTek fortsatt att utveckla den s k makerspacerörelsen och ser även här att fler ungdomar söker sig till KomTek i detta lite friare upplägg där man kombinerar teknik och samtalsforum. Makerspace kommer också att prövas under senare delen av 2014 på Vallås om allt faller väl ut. KomTek ser även att delar av näringslivet ökar sitt samhällsengagemang. 3. Vilka lärdomar gör vi? KomTek behöver söka upp kommuninvånarna i högre utsträckning genom att flytta ut som till exempel på Vallås och öka dialogen med olika målgrupper. Precis som nämnts i tidigare delårsrapporter så är mångfald i personalgruppen ovärderlig för att kunna uppnå detta. Det socioekonomiska perspektivet bör lyftas tydligare och samarbetet mellan olika aktörer som HFAB, andra förvaltningar med fler förstärkas. Mätetal Målvärde Utfall 5.1 Nöjd-inflytande--index avseende helhetsbetyg 5.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 110

114 Mätetal Målvärde Utfall (fördelat på typ av invånardeltagande) Aktiviteter Senaste kommentar Inkluderande arbetssätt inom barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter Brukarundersökning kring nöjdhet bland vårdnadshavare i förskolan Användande av resultat från LUPP, Halmstadprojektet, SKL:s Mjuka värden 2.3 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka (konkretiserat mål) Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka. KomTek 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Fokus ligger fortfarande på de processer som arbetar med att stärka samverkan skola/näringsliv. Enligt tidigare delårsrapport så omnämndes företagssafaris för lärare. Eleverna själva ska också ges möjlighet att komma närmare arbetslivet. Fler barn och ungdomar har under senvåren besökt företag runtom i Halmstad. Här har lärarna arbetat i projekt på skolorna för att eleverna ska få en bredare och bättre bild av arbetslivet. En del i detta har varit just företagsbesök och arbetsuppgifter kopplade till dessa. Arbetsplatser som har fått besök av elever är bland annat Biltema, Cervera, Barn- och ungdomsförvaltningen, HNAB, Waco Jonsereds, Bröderna Jansson, IMAB, Rejmes, HMS, Fritz Blommor, Scandic Hotel, Kents Tryckeri och DH Solutions. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Det är fortfarande själva organisationen av ovanstående som är viktig. Företagen och skolorna behöver en koordinator som kan samordna arbetet mellan skolan och arbetslivet och som tydliggör för båda parter vad som krävs för att allt ska fungera. Under 2014 har detta fallit väl ut med de koncept man har provat och flera hundra barn har fått möjlighet att besöka arbetslivet i olika konstellationer. 3. Vilka lärdomar gör vi? Det är många barn inom BUF och allt måste sättas i ett rättviseperspektiv. Således krävs ökad satsning på organisation och underhåll av de företagsnätverk som byggts upp för att alla elever ska få möjlighet att besöka arbetslivet på ett fungerande sätt där båda parter ser en winwinsituation. På sikt kan man bygga in detta i skolans arbete så att arbetsplatserna med god framförhållning får reda på när och hur man förväntas ta emot elever. Parallellt är önskvärt att man arbetar med handledning för företagens personal så att de vet vad som förväntas i mötet med barnen. Det är också angeläget att goda exempel sprids så att både skolor och arbetsplatser kan ta del av det som görs. Mätetal Målvärde Utfall 6.1 En översiktsbild av hur många elever som deltagit i samarbeten med arbetslivet under ett läsår 6.2 En översiktsbild av hur många aktörer som varaktigt knutits till organisationen som ska stimulera samverkan skola/näringsliv som t ex Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 111

115 Mätetal Målvärde Utfall Ung Företagsamhet, Snilleblixtarna, Framtidsfrön 6.3 En översiktsbild av hur många företag som deltagit i samarbeten under läsåret 6.4 Antal lärare och handledare från företag som deltar i kompetensutveckling för att stärka samarbetet mellan skola och näringsliv t ex Matena 6.5 Antal styrgruppsmöten som genomförs i den nya organisationen med koordinatorskap och vars främsta uppgift blir att stärka samarbetet skola/arbetsliv Aktiviteter Senaste kommentar Samarbete med näringsliv, högskolan samt andra organisationer och aktörer Studie- och yrkesvägledning Teknikkoordinering Projektet Made in Halmstad Varje grundskola ska i arbetet med entreprenörskap samarbeta med KomTek, näringsliv och andra aktörer KomTek 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Den stora upptäckardagen på Arenahallen i maj har präglat KomTek-våren både före, under och efter själva mässdagarna. Här samlades nästan 2000 barn, lärare, lärarstudenter och företag i en gemensam mässa för alla åldrar under två dagar. Elever och lärare arbetade med den stora teknikutmaningen där uppfinningar och entreprenörskap genomsyrade allt, lärarstudenter och teknikförskolan ställde ut och hade workshops, Ung företagsamhet var på plats med roliga aktiviteter och likaså Snilleblixtarna och Framtidsfrön. Företagen och högskolans personal och studenter var jury och besökte alla elever för att ta del av deras finurligheter. Detta var första gången som en gemensam satsning gjordes där alla berörda kunde visa upp sina verksamheter och alster och träffas och tillsammans lyfta värdet av teknik och entreprenörskap. Musik och eldkonstnärer, robotdans och mycket annat bjöds det på under mässdagarna. Till svetsbåsen köade hundratals barn 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Barn och lärare, företag och högskola alla fick syn på varandra och nyfikenhet väcktes och kunskap erövrades när de olika världarna möttes och samverkade. Många nya kontakter knöts. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 112

116 Eleverna hade under lång tid i skolan förberett dagen och jobbat med sina uppfinningar och var stolta i mötet med varandra och juryn. Lärarna kunde med enkelhet koppla arbetet till läroplanen. Ett återkommande forum som Den stora upptäckardagen behövs i Halmstad och i mars 2015 förbereder man nu åter för en mässa på Arenahallen. Det blir en inspirationsdag för de många och ett sätt att sprida goda exempel och underlätta för samverkan skola/näringsliv. 3. Vilka lärdomar gör vi? Behovet av en mässa/möteplats för förskola/grundskola finns! Precis som med allt annat så krävs ett digert arbete med mycket stöd till skolorna och en väl inarbetad organisation som håller ihop hela mässarrangemanget och där någon leder arbetet. Det här är våren 2014 på KomTek. Den spridning av koncept som pågår och den dialog med lärare som har stärkts innebär att fler barn och pedagoger får tillgång till mer inom teknik och entreprenörskap. Det finns allt från avancerad 3D/CAD-utbildning till enkla och billiga koncept som till exempel Marshmallow Challenge. Samtliga aktiviteter utgår ifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt. Organisation och struktur är åter det som behöver stärkas för att förbättra arbetet och skapa ett mer demokratiskt förhållningssätt när det gäller skolans teknik och entreprenörskap och vad elever i Halmstad kommun har möjlighet att ta del av. Mätetal Målvärde Utfall 7.1 Uppföljning av antal deltagare i fortbildningar kring entreprenörskap via KomTek etc. 7.2 Beskrivningar av skolors arbete med entreprenöriellt lärande. Aktiviteter Senaste kommentar Utvecklande av entreprenöriellt lärande i skolan Teknikkoordinering Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 113

117 Aktiviteter Senaste kommentar Projektet "Made in Halmstad" 2.4 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål) Förekomsten av psykisk ohälsa bland flickor och pojkar ska minska. 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Lokalt elevhälsoarbete ute på skolorna. Bedömning för lärande ute på de lokala skolorna. Utbildning i ämnet nätkränkningar. Jämställdhetsutvecklare har ett huvudsakligt uppdrag att stödja, handleda, och utbilda förskolor och skolor i planarbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I syfte att minska psykisk ohälsa, kränkningar hos flickor och pojkar, samt höja inflytandet driver vi det jämställdhets strategiska arbetet med metoder och kunskapshöjande insatser både på gruppnivå och skolnivå. I detta arbete används vår metodbok SynKAAR genomgående för att kunna bibehålla god kvalité och systematik. Våra uppdrag är av varierande karaktär och behovet ute styr hur uppdrag utformas. I vissa av verksamheterna handleder vi genom hela planarbetet och detta återkommande varje läsår. I andra verksamheter gör vi punktinsatser kring delar av SynKAAR. En del uppdrag berör främjande och förebyggande arbete med särskild fokus på områden såsom genus och normkritisk pedagogik, trygghet och studiero, härskartekniker, nätkränkningar m.m.. SKL:s mjuka värden som genomförs två gånger per läsår. Därifrån har följande analys gjorts av Jämställdhetsutvecklarna. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Sammanfattning av enkätsvaren Mjuka Värden i Halmstad kommun vt Svarsfrekvensen av enkäten är 73 % (66 % ht-13). Enkäten har besvarats av elever i åk 5 och åk 8 i Halmstad kommuns grundskolor. Resultatet visar på en positiv utveckling, då närmare 97 % av elever i åk 5 och åk 8 upplever sig trygga i grundskolorna i Halmstads kommun. Fortfarande återstår ca 3 % av elever som upplever känslan av otrygghet, vilket kräver insatser av åtgärdande och förebyggande karaktär. En tankeväckande förändring är att det skett en liten ökning av antal otrygga pojkar i åk 8 och flickor i åk 5 i förhållande till förra terminens mätning. Ett fortsatt utvecklingsområde för pedagoger är att skapa lust och nyfikenhet i lärandet. Ökningen är markant vad gäller elevernas minskade lust och nyfikenhet att lära, speciellet för åk 5, även åk 8 har ökad procent. Resultatet visar även på en märkbar nedgående utveckling då eleverna över tid, mellan åk 5 och åk 8, markant tappar intresset för skolarbetet. Flickors resultat i åk 8 utmärker sig och visar på minskad lust och nyfikenhet något vid jämförelse med pojkarna i åk 8. Lärarnas hjälp upplevs positivt av de flesta eleverna likaså att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Pojkar i både åk 5 och åk 8 upplever i något större uträckning att deras åsikter inte tillvaratas. En förbättring i förhållande till förra terminens mätning är att eleverna vet hur det går för de i skolarbetet. Flickor i åk 8 är något mer missnöjda med hjälp från lärarna, men även hur det går för dem i skolarbetet samt vad de ska kunna för att uppnå målen i de olika ämnena, jämfört med pojkarna i åk 8. Sammanställningen av Mjuka Värdens resultat ska tillsammans med annat Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 114

118 kartläggningsmaterial, användas i den enskilda skolans systematiska värdegrunds och kvalitetsarbete för alla elevers psykosociala hälsa, utveckling och lärande. Därmed analyseras staplar och procenttal bäst i det egna skolområdet, där kunskapen finns om enkätens svarsfrekvens och lokala prioriteringar. 3. Vilka lärdomar gör vi? Arbetet med den psykiska ohälsan är organiserad i de lokala skolornas elevhälsoteam som består av skolpersonal och personal från skolhälsovården samt kuratorer och ibland även Kärnhusets psykologer. Arbetet med elevhälsan är lagstiftat och pågår kontinuerligt. Detta arbete är viktigt men är organiserat på olika sätt beroende på den lokala skolans förutsättningar. Något som skolorna kan se är att ohälsan många gånger är relaterat till individens relation/er till sig själv, och sina skolkamrater samt kring hemförhållanden. Ett lokalt systematiskt elevhälsoarbete är en nyckel till en välmående skola. För att bygga bort psykisk ohälsa i skolan behöver skolan skapa en trygg och förutsägbar plats där relationer kan byggas på trygghet och tillit. Under året har förutsägbarheten på många ställen skapats i klassrummen i form av bedömning för lärande. Detta arbete syftar till att alla elever ska veta vad de ska göra för att uppnå lärandemålen och vilka kvalitéer deras arbete har. Detta arbete minskar oron inför lärandet och skolarbetet. Däremot är resultaten från mjuka värden dalande när det gäller läranas stöd och vetskapen om vad de förväntas kunna samt vad de behöver göra för att uppnå lärandemålen. Lusten och nyfikenheten för lärandet behöver stärkas. Trenden är att från åk.5 till åk.8 dalar detta markant. Här finns arbete att göra framåt. IKT är ett stort utvecklingsområde för BUF och det märks allt mer ute på skolorna där digitala mötesplatser är en del av ungas och vuxnas vardag. I den virtuella världen finns också många mötesplatser som har visat sig innehålla kränkningar. Kunskapen om det och strategier för att förhindra dessa är också ett utvecklingsområde som både skolan och vårdnadshavare har upptäckt. Efterfrågan har varit stor på projektet Från LUPP till Handling som bland annat uppmärksammandes av Skolverket i våras och som deltog i en nationell konferens mot Cyberbullying. Att vara medborgare i ett digitalt samhälle ställer nya krav på kunskaper och förmågor, än vad som hittills varit nödvändigt. Vi måste också kunna hantera ett ständigt flöde av information, göra adekvata beslut beträffande vår säkerhet och integritet, vara schyssta nätanvändare, hantera att vårt eget material blir tillgängligt för andra och samtidigt lära oss hantera andras material på nätet, avgränsa användandet och inte låta all vår tid konsumeras av tekniken. Detta arbete kommer att fortsätta och utvecklas bland annat med Halmstad högskola och lärarutbildningen. Nyckeln till genombrott ligger i en digital medveten skola. Arbetet att organisera Lupp 2015 har påbörjats utav Trygga Halmstad, som kommer att vara koordinator för uppdraget För en samlad insats är det viktigt att olika aktiviteter kopplas samman till en gemensam målformulering om vad man vill uppnå. Genom detta får analysen och praktiskt arbete en riktning vilket gör det enklare för tjänstemän, politiker och unga att formulera åtgärder. Ungas uppfattningar om möjligheterna lokalt är starkt kopplade till hur det faktiskt, ser ut i kommunen. Värderingar som 17-åringar bär på etableras tidigt, kanske redan under mellanstadiet och som senast under högstadiet, och speglar lokala förutsättningar inom dessa centrala områden. Ungas värderingar är länkade till lokala fakta, föräldrars påverkan, kamraters uppfattningar, närstående vuxnas värdering av livsmöjligheter och de samtal som förs mellan lärare och elever i skolan. En tanke som har väckts är att gemensamt genomföra Lupp i en region skapar ett mervärde för kommunerna såväl som för regionen. Luppen pekar på likheter och skillnader i barns och ungas uppväxtförhållanden i regionen. Detta lyfter ett antal områden att utveckla regionalt: bland annat kvalitetssäkring av verksamheter för unga, tillgång till mötesplatser och kommunikation över kommungränser samt närhet till kultur. Upplevelse av främlingsfientlighet och orättvisa livsvillkor är andra områden som kan hanteras över kommungränserna genomfördes Luppenkäten bla. av Laholms kommun samtidigt som Halmstad och planer för samverkan finns. Utöver detta är Lupp även ett bra verktyg att återvända till då all data finns samlad i en tillgänglig databas. Inom Halmstadprojektet - barns psykiska hälsa, har forskare vid Halmstad högskola arbetat vidare med att utifrån bl. a. Luppresultat kunna se en geografisk fördelning av barns psykiska hälsa i Halmstad. Detta syftar till att identifiera hur psykisk hälsa fördelar sig geografiskt och utifrån dessa fakta konstrueras en karta över hur frisk respektive riskområden fördelar sig i förhållande till psykisk hälsa samt Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 115

119 relateras till socioekonomi och kön och ålder. Mätetal Målvärde Utfall 8.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsa/elevhälsobokslut 8.2 Antal flickor och pojkar som upplever att de haft besvär det senaste halvåret (LUPP) Antal flickor och pojkar som upplever sig kränkta ska minska 1. Vilka processer har varit i fokus? Enligt skollagen ska varje kränkning i verksamheten anmälas och åtgärdas skyndsamt. Personal anmäler till närmaste chef som därefter anmäler kränkningen till huvudman. Utredning görs omgående och åtgärder ska därefter sättas in. Rutin för arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering Under hösten 2013 har en skrift, Rutin för arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering utformats och fastställts av barn- och ungdomsförvaltningen. I skriften slås fast att alla förskolor/skolor/ fritidshem/grundsärskolor inom BUF ska arbeta enligt den rutin som skrivs fram. Materialet är utformat i enlighet med den nya skollagen i syfte att främja en juridisk kvalitetsbedömning, dvs. att främja att arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering sker enligt skyldigheter, ansvar och rättigheter som lagen fastställer. Materialet ska även bidra till likvärdighet i hantering av dessa frågor oavsett i vilken av kommunens förskolor, grundskolor, fritidshem eller grundsärskola barnet/eleven går i. I materialet finns råd inför arbetet med krav på anmälan, utredning och åtgärder. Se modell nedan. I materialet finns också förslag på arbetsgång vid trakasserier och kränkande behandling mellan barn/elever. förslag på arbetsgång vid diskriminering av barn/elev från personal. För att förenkla och förbättra rutiner kring anmälan av kränkningar och trakasserier till huvudman finns det ett anmälningsformulär på intranätet. Se bilaga 2. Systematiskt kvalitetsarbete För att stödja skolors arbete med utredning av kränkningar finns en blankett för detta tillgänglig på intranätet. Denna blankett har efter utvärdering utvecklats inför läsåret 2013/2014. För att förbättra rutinerna gällande anmälningar av kränkningar från skolor till huvudmannen finns från och med oktober 2013 ett anmälningsformulär på intranätet. Detta formulär förenklar och förtydligar anmälningsrutinen. De anmälningar som inkommer ska granskas och följas upp av barn- och ungdomsförvaltningen för att utröna om det finns tendenser eller mönster gällande bland annat kön, årskurs, skola, typ av kränkning eller annat. Uppföljningen ska även ligga till grund för analys kring eventuella behov av utvecklingsinsatser på skolor. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 116

120 Arbete mot kränkningar på skolor Grundskolorna inom BUF deltar sedan vårterminen 2013 i SKL s Öppna jämförelser/ Mjuka värden. Alla elever i åk 5 och 8 ska svara på sju frågor kring sin skolvardag två gånger/läsår. Genom att genomföra enkäten får skolorna underlag som kan användas i skolans årliga plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Enkäten bildar underlag till det systematiska kvalitetsarbete som huvudmannen ansvarar för. Detta blir möjligt genom den rapport som tas fram av jämställdhets-utvecklarna där samtliga skolors resultat presenteras och analyseras. För att ytterligare stödja och utveckla arbetet mot kränkningar på skolor inom BUF arbetar jämställdhetsutvecklare operativt ute på skolor kring dessa frågor. Arbete mot kränkningar på internet Under hösten 2013 har ett förvaltningsgemensamt projekt kallat Från LUPP till handling startats upp. Lupp till handling har sin utgångspunkt i en undersökning som gjorts bland unga, LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Ungdomsstyrelsen 2012). Mot bakgrund undersökning som genomfördes bland ungdomar i Halmstad framkom att ca 15 procent av ungdomarna i år 8 och ca 15 procent av pojkarna i samma åldersgrupp angav att de mobbats eller blivit utfrysta det senaste året. Syftet med projektet är att utifrån undersökningens resultat genomföra ett antal insatser mot kränkningar och trakasserier på internet och sociala medier och att ta tillvara barn och ungdomarnas eget intresse för frågorna och ge dem möjlighet att påverka. Syftet är också att främja en god hälsa bland barn och ungdomar samt att ge kunskap om fungerande hälsofrämjande och förebyggande metoder. En central utgångspunkt för Lupp till handling har varit att låta barns och ungas röster komma till uttryck. Från den kommunala sidan har viljan att bidra till ökad delaktighet för barn och unga varit ett viktigt fokus. Liksom önskan att utveckla metoder som främjar barns och ungas sociala liv och psykiska hälsa. I undersökningar har mötet mellan insatserna och målgruppen har barns och ungas perspektiv på insatserna varit viktigt fokus. Barn och unga har i kraft av primär målgrupp för projektet betraktas som särskilt viktiga och deras åsikter, uppfattningar och synpunkter på de aktuella insatserna har varit avgörande i undersökningen. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Rutin för arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering För att tillse och säkerställa att samtliga förskolor och skolor informeras kring den fastställda Rutin för arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering informerade verksamhetsutvecklare alla chefer vid en fortbildningsdag 24 sept 2013 om innehållet i rutinen. Det finns en sida på intranätet som innehåller all information kring rutinen och dess användning. Jämställdhetsutvecklarna på Kärnhuset, vilka deltog i arbetet med att ta fram materialet, använder rutinen i sitt operativa arbete på förskolor och skolor. Systematiskt kvalitetsarbete För att förbättra rutinerna gällande anmälningar av kränkningar från skolor till huvudmannen finns från och med oktober 2013 ett anmälningsformulär på intranätet. De anmälningar som inkommer granskas och följs upp av barn- och ungdomsförvaltningen för att utröna om det finns tendenser eller mönster gällande bland annat kön, årskurs, skola, typ av kränkning eller annat. En gång per månad gör jurist och verksamhetsutvecklare en genomgång och granskning av inkomna anmälningar till huvudman. Tendenser gällande antalet anmälande skolor Inom barn- och ungdomsförvaltningen finns totalt 36 grundskolor vilka är uppdelade på skolområde Norr - 18 skolor, Centrum 11 skolor och Söder 7 skolor. Ungefär hälften av skolorna skickar anmälan om kränkning till huvudman. Vid jämförelse med anmälningar av kränkningar till huvudman från tidigare år framkommer att antalet anmälande skolor har ökat. Exempelvis har antalet anmälande skolor i skolområde Norr ökat från 6 skolor 2012 till 9 skolor hittills under Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 117

121 Tendenser gällande kön Vid granskning av inkomna anmälningar framkommer att av de elever som är utsatta för någon form av kränkning är det 58 % pojkar och 42 % flickor. Av de elever som utsatt andra för någon form av kränkning är det till övervägande del pojkar, nämligen 78 %. Endast 14 % är flickor. Tendenser gällande ålder De inkomna anmälningarna gäller till största delen elever från åk 1-6. De skolor som har elever i åk 7-9 anmäler inte kränkningar lika frekvent till huvudman. Tendenser gällande typ av kränkningar I anmälningsformuläret finns möjlighet att kort beskriva den händelse som lett fram till anmälan av kränkning tillhuvudman. För att kategorisera dessa beskrivningar har följande uppdelning gjorts. Verbal kränkning Fysisk kränkning Hot Sexuell kränkning Uteslutning Nätkränkning Utsatt Kränkning utifrån etnisk tillhörighet Personal utsatt elev för kränkning Annan vårdnadshavare utsatt elev för kränkning De vanligaste typerna av kränkningar i de inkomna anmälningarna är verbal och fysisk kränkning. 3. Vilka lärdomar gör vi? Arbete mot kränkningar på skolor Alla skolor och förskolor har en plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Denna revideras årligen. Som stöd i framtagandet av dessa planer finns jämställdhetsutvecklarna på Kärnhuset. Som stödmaterial kan diskrimineringsombudsmannen (DO) webbverktyg användas. För att få en bild av hur trygga barn och elever känner sig inom BUF görs enkäter på skolor. Alla skolor medverkar i SKL s Mjuka värden och många skolor har egna uppföljningsverktyg och enkäter. Många skolor har olika former av kamratstödjningsteam som arbetar med att upptäcka och åtgärda kränkningar på skolan. För att huvudmannen ska få bilder av hur arbetet mot kränkningar sker på skolor kommer rektorer från och med höstterminen 2014 utforma Verksamhetsrapporter där kunskaps- och värdegrundsresultat följs upp och analyseras. Rektorer ska även beskriva de åtgärder som det kan finnas behov av. Mätetal Målvärde Utfall 9.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan som utsatts för kränkningar. 9.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan som upplever att skolan agerar på kränkningar. 9.3 Antalet förskolor och skolor som har planarbetet kring värdegrund och likabehandling som en del av det systematiska kvalitetsarbetet Aktiviteter Senaste kommentar Värdegrundsarbete "LUPP till handling" Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 118

122 2.4.2 Andelen lokalt producerade livsmedel som kommunen köper in ska öka Andelen lokalt producerade livsmedel som kommunen köper in ska öka. För att ytterligare kunna öka andelen lokalt odlade livsmedel behöver det nya anbudet för livsmedel bli klart. Tyvärr har det blivit försenat p.g.a. överprövning. Mätetal Målvärde Utfall 10.1 Andel lokalt producerade livsmedel i kronor Den mat som serveras i den verksamhet som barn- och ungdomsförvaltningen bedriver ska så långt som möjligt lagas från grunden. Ytterligare några kök har utrustats med kombiugnar och möjligheten att laga från grunden har ökat. Större andelmat lagas från grunden. Mätetal Målvärde Utfall 11.1 Andel halvfabrikat och färdigrätter Aktiviteter Senaste kommentar Utvecklingsarbete: utbildning av och erfarenhetsutbyte mellan kockar Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade år 2014 (konkretiserat mål) Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade år % av de livsmedel som köps är ekologiskt producerade. För ytterligare kunna öka och för att behålla andelen behöver det nya livsmedelsavtalet bli klart. Detta är även viktigt för att kunna klara budgeterna i köken Mätetal Målvärde Utfall 12.1 Andel ekologiskt producerade livsmedel i kronor. 2.5 Målområde: Uppleva och göra Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kulturoch fritidsaktiviteter samt natur- och fritidsliv (konkretiserat mål) Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. KomTek 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Samma sak som under det första kvartalet enligt tidigare delårsrapport. Det som tillkommit Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 119

123 under senvåren är teknikkolloverksamhet på KomTek i juni och sedan även i år på Vallås i augusti. Kollot är en mix av lek och teknik för blandade åldrar. Detta koncept efterfrågas varje år och behöver utökas än mer. Det gäller även den så kallade makerspace-verksamheten som vänder sig till ungdomar från 13 år. Kollot är mycket lek och samarbete 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Valborgsmässoafton ville makerspace-ungdomarna tillbringa på KomTek KomTek höll således öppet och allt ifrån svetsning till 3D-printrar var igång på kvällen. Ungdomarna hade någonstans att vara och hade roligt. Detta ska vara KomTeks fokus dialogen med kommuninvånarna och i detta fallet ungdomarna hur kan vi möta dem med vår verksamhet. 3. Vilka lärdomar gör vi? Det tar tid att hitta rätt och nå ut med verksamheten till de många. Dialogen måste därför genomsyras av mångfald oavsett om den sker i personalgruppen, med barn och ungdomar, föräldrar, andra vuxna eller övriga. Samhället ska avspeglas i verksamheten oavsett om det handlar om till exempel arabisktalande kommuninvånare som på Vallås, tonåringarna i makerspaceforumet eller andra målgrupper. Mätetal Målvärde Utfall 13.1 Nöjd-region-index avseende fritidsmöjligheter 13.2 Andel nöjda deltagare i Komteks verksamhet Antal aktiviteter som erbjuds via Komtek 25 Aktiviteter Senaste kommentar Komteks verksamhet Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall 2. Utbud kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga Antal barn/unga som deltar i kulturaktiviteter Antal barn/unga som deltar i idrotts- och fritidsaktiviteter - - Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 120

124 Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar. KomTek 1. Vilken process/vilka processer har varit i fokus? Fokus fortsätter enligt tidigare delårsrapport och kvotering gäller på fritidskurserna för att det ska kunna vara 50/50. Torsdagskvällarna fortsätter enligt samma mönster som tidigare och kvinnliga förebilder från högskolan och gymnasiet har hand om fritidskurserna för flickor. 2. Vilka resultat vill vi lyfta fram? Arbetet med jämställdhet är viktigt på alla nivåer med barnen, föräldrarna och företagen som ska rekrytera i en framtid. Därför behöver fler handledare och andra yrkesgrupper på arbetsplatser utbildas i jämställdhet. Här har KomTek fått medverka till konceptframtagning för teknikföretag så att man mer praktiskt kan arbeta med frågor som rör jämställdhet. Det är viktigt att även kunna se fritidskurserna i teknik på KomTek i ett helhetsperspektiv med koppling till framtida yrkesval för flickor/kvinnor. Det är en ovanlig syn med flickor på industriprogrammen i Halland. 3. Vilka lärdomar gör vi? Det tar tid att förändra. KomTeks uppdrag fortsätter precis som tidigare och fritidsverksamheten på KomTek är en viktig del i arbetet med jämställdhet. Teknik är ett område som av tradition varit mansdominerat och där man ofta saknar kvinnliga förebilder inom till exempel teknisk industri. Tillsammans med företagen arbetar KomTek och Teknikcollege med att bredda rekryteringsunderlaget till tekniska utbildningar och yrken så att fler flickor ges möjlighet att söka. Halland har en teknisk industri som är osynlig för de flesta med konstant efterfrågan på tekniker och ingenjörer. I Halland har man ett stärkt samarbete mellan teknikförskolor, KomTek, Teknikcollege, högskola och näringslivet - den röda tekniktråden. Tillsammans arbetar alla för att synliggöra teknikområdet brett och då även med riktade insatser för flickor. Sverige har en av världens mest segregerade arbetsmarknader och en löneskillnad mellan könen till kvinnors nackdel. Pojkar och flickor ska ges samma möjligheter till fritidsaktiviteter och detta kan i sin tur stimulera och öka intresset inför val av utbildning och yrken. KomTek har i sitt uppdrag att arbeta med just detta. Mätetal Målvärde Utfall 14.1 Genomförda insatser för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar (inom kultur- och fritidsverksamheterna) 14.2 Utbud kultur och fritidsaktiviteter för flickor och pojkar 25% 14.3 Antal flikckor och pojkar som deltar i kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter 250% Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 121

125 2.6 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar Ökade livschanser för unga (övrig prioritering) Aktiviteter Senaste kommentar Projektansökningar Se Bilaga 1 Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 122

126 3 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål 3.1 Nämndens/styrelsens mål Fritidshemsverksamheten ska ha ett särskilt fokus på att utveckla verksamheten för flickor och pojkar i behov av särskilt stöd I juli 2014 gav Skolverket ut nya Allmänna råd gällande Fritidshem. Dessa allmänna råd har tagits fram för att ge stöd i tillämpningen av bestämmelser som rör utvecklingsområden vilka identifierats vid utvärderingar och granskningar av verksamheten i fritidshemmet. "Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget. Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten. När fritidshemmet ska komplettera förskoleklassens och skolans verksamhet kan personalen i fritidshemmet utforma innehållet utifrån sin kompetens i fritidshemmets pedagogik. Då kan de bland annat bidra med sina kunskaper om och erfarenheter av en utforskande, laborativ och praktisk metodik, och därigenom även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås. Elever tar till sig kunskaper på olika sätt och fritidshemmet kan bidra med att i andra sammanhang och i andra miljöer och gruppkonstellationer än förskoleklassen och skolan stimulera elevernas utveckling och lärande. Ett helhetsperspektiv på barns utveckling bygger på insikten att olika delar av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Till exempel kan en elevs självkänsla stärkas om hon eller han känner trygghet i gruppen. Självkänslan påverkar i sin tur elevens förmåga att lära." ur Skolverkets Allmänna råd Fritidshem sid För att stödja och utveckla verksamheten i fritidshem i Halmstads kommun har under flera år en utvecklingsgrupp utformat kompetensutveckling för samtliga fritidspedagoger inom BUF. Detta har resulterat i en ökad medvetenhet kring uppdraget och ett mer fokuserat arbete i fritidshemmen mot elevernas lärande. I enlighet med de nya allmänna råden fokuseras på "hela dagens lärande" där fritidshemspedagogernas kompetens tas tillvara t.ex vid utformandet av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Ett exempel på hur man jobbar med detta mål är att Trönninge verksamhetsområde arrangerar möte för hela dagens lärande med handledning för fritidshemspersonal där både rektor och specialpedagog är med. I syfte att få stöd och handledning i hur vi ska möta barn i särskilda behov, under hela dagen. Den 29 oktober 2014 fortsätter kompetensutvecklingen för fritidspedagogerna inom BUF. Då kommer Ann Pihlgren, filosofie doktor i pedagogik, att hålla föreläsning. Frågor som kommer att diskuteras kring är bland annat följande: Vilka lärprocesser ska vi fokusera på fritidshemmen, lärmiljöer ex? Hur kan verksamheten på fritidshem stödja elevernas språkutveckling? Helhetssyn på lärandet? Vilken roll kan fritidshem ha för barn med särskilt stöd? Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 123

127 Mätetal Målvärde Utfall 16.1 Uppföljningsmetod kommer att tas fram under Aktiviteter Senaste kommentar Fortsatt utvecklingsarbete Föräldrarollen ska stärkas I en arbetsgrupp bestående av representanter från Barn & ungdomsförvaltning och Trygga Halmstad, pågår arbetet att fram en strategi för att tydliggöra Barn & ungdomsförvaltningens generella föräldrastöd. Det går till exempel ut på att länka ihop insatser och erfarenheter kring generellt föräldrastöd och Socialförvaltningens arbete. Personal inom elevhälsan samverkar med en rad aktörer, framförallt med elever och dess vårdnadshavare samt skolpersonal för att uppmärksamma, förebygga, utreda och sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen eller har svårigheter på annat sätt. Elevhälsan ska kunna ge råd och stöd till föräldrar och vid behov hänvisa till andra aktörer som erbjuder föräldrastöd. Samtidigt är det viktigt att fånga upp kunskap från Oskarström och Andersberg där det sedan många år sker ett arbete med föräldrastöd på olika vis, bland annat familjeverkstan i skolan, interkulturellt perspektiv, förebyggande arbete kring närvaro och samverkan mellan BUF och Socialförvaltningen. Arbetet fortskrider under 2014 och avrapportering sker kontinuerligt i samverkansgruppen samtidigt som det kommer mynna ut i en tjänsteskrivelse under hösten. Halmstad kommun och Region Halland fokuserar på jämlikhälsa där barn och unga är ett proriterat område under Tankar finns också på att skapa en förvaltningsövergripande arbetsgrupp, där BUF ingår, och genomför en översyn av halmstad.se utifrån föräldrastödsperspektivet. Det går ut på att länka ihop information kring generellt föräldrastöd om t.ex. öppen förskola och elevhälsa med det som är information kring kommunens mer specifika stöd vid psykisk ohälsa. Mätetal Målvärde Utfall 17.1 Antal föräldrar som har deltagit i föräldrastödsutbildningar per skolområde. Aktiviteter Senaste kommentar Satsning på föräldrastödsutbildningar Föräldravärd Samarbete skola-föräldraföreningar Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en förvaltning där alla kvinnor, män, transsexuella och intersexuella har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter ifråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor Uppföljning av Barn- och ungdomsförvaltningens jämställdhetsplan görs under Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 124

128 Mätetal Målvärde Utfall 18.1 Arbetsförhållanden utifrån jämställdhetsindex 18.2 Föräldraskap utifrån jämställdhetsindex 18.3 Trakasserier utifrån jämställdhetsindex 18.4 Rekrytering utifrån jämställdhetsindex 18.5 Utbildning och kompetensutveckling utifrån jämställdhetsindex Aktiviteter Senaste kommentar Arbetsförhållanden Föräldraskap Om trakasserier Rekrytering, utbildning och kompetensutveckling Inom barn- och ungdomsförvaltningen ska chefer och medarbetare tillsammans skapa förutsättningar för att alla anställda ska må bra, trivas och känna trygghet, för att utföra ett kvalitativt arbete Statistik över sjukfrånvaron redovisas under avsnittet "personalredovisning". Övrig statistik redovisas i verksamhetsberättelse Mätetal Målvärde Utfall 15.1 Nöjd medarbetarindex (NMI) utifrån (a) all personal, varav (b) kvinnor, (c) män 15.2 Antal anmälda arbetsskador utifrån (a) all personal, varav (b) kvinnor, (c) män 15.3 Antal anmälda arbetsskador utifrån (a) elever, varav (b) flickor, (c) pojkar 15.4 Statistik över sjukfrånvaro i den årliga personalredovisningen utifrån (a) all personal, varav (b) kvinnor, (c) män Aktiviteter Senaste kommentar Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Implementering av ett nytt incidentrapporteringssystem. Implementering av egenkontrollprogram inklusive riskbedömningar vid samtliga förskolor och skolor. Rutiner för hangering av särskilda händelser vid respektive arbetsplats. Praktiska brandskyddsutbildningar. Teoretiska brandskyddsutbildningar via e- learning. Hälsofrämjande arbete. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 125

129 4 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidare Visstid Aug 2014 andel visstid (%) Aug 2013 andel visstid (%) Totalt Andelen visstidsanställda medarbetare har ökat något från den 31 augusti 2013 till den 31 augusti Antalet visstidsanställda består av månadsanställda vikarier, anställda med allmän visstid som anställningsgrund samt anställningar med Skollagen som grund där samtliga nyanställda förskollärare och lärare med examen efter 1 juli 2011 är tidsbegränsat anställda fram tills de erhåller sin legitimation. Könsfördelning - tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Aug 2014 andel kvinnor (%) Aug 2013 andel kvinnor (%) Totalt Könsfördelningen mellan tillsvidareanställda medarbetare är oförändrad under perioden 31 augusti 2013 till den 31 augusti Förvaltningen hade per den 31 augusti % tillsvidareanställda kvinnor. Könsfördelning - visstidsanställda Kvinnor Män Totalt Aug 2014 andel kvinnor (%) Aug 2013 andel kvinnor (%) Totalt Under perioden 31 augusti 2013 till 31 augusti 2014 har andelen kvinnliga visstidsanställda medarbetare minskat från 82 till 79%. Timavlönad personal Antal timmar Augusti 2013 Augusti 2014 Antal timmar Årsarbetare tillsvidare Heltidstjänster Heltidstjänster Totalt Förvaltningens behov av timavlönad personal är fortsatt stort. Jämfört med motsvarande period 2013 har behovet ökat med drygt timmar, vilket motsvarar 14 årsarbetare. En förklaring till det ökade timuttaget är att det blivit allt svårare att rekrytera förskollärare till förvaltningens förskolor, och att det då tillfälligt måste sättas in obehöriga vikarier. Till det har förvaltningens anställda bland annat haft uttag av tillfällig föräldrapenning (vård av sjukt barn), Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) Augusti 2013 Augusti 2014 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 126

130 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal har inte ändrats för varken kvinnliga eller manliga medarbetare från den 31 augusti 2013 till den 31 augusti Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal inom BUF är per den 31 augusti %. Sjukfrånvaro Sjukdagar i snitt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt 10,10 5,16 9,32 10,0 Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd har minskat från 10,0 till 9,32 dagar, vilket är en positiv förändring. Förvaltningen arbetar på olika nivåer med hälsofrämjande insatser med syfte att sänka sjukfrånvaron och öka välbefinnandet bland förvaltningens medarbetare genom bland annat BUF Championship, utbildning av ergonomiinspiratörer och fortsatt arbete av hälsoinspiratörerna med lokala hälsofrämjande insatser på verksamhetsområdena. Kort- och långtidssjukfrånvaro Andel sjukdagar 14 dagar eller mindre Andel sjukdagar mer än 14 dagar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Den största andelen av förvaltningens sjukfrånvaro hos både män och kvinnor utgörs av "sjukdagar mer än 14 dagar", totalt 72 % av den totala sjukfrånvaron. Barn- och ungdomsnämnden, Delårsbokslut (28) 127

131 Barn och ungdomsnämnden Verksamhet 641 Grundskola/Barnomsorg Driftredovisning jan-aug 2014 Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodresultatet är kkr. Föregående års motsvarande periodresultat var kkr, vilket motsvarar en förändring på kkr (3,1 %). Intäkterna är högre än föregående år och förändringen är kkr (14,2 %). Intäktsökningen beror främst på ökade statsbidrag för flyktingetablering från Migrationsverket, statliga satsningar och skapande skola. Fler barn i kommunal verksamhet ger ökade barnomsorgsintäkter och fler i fristående verksamhet resulterar i ökad momskompensation. Även interna intäkter har ökat. Lönekostnaderna är högre och förändringen är kkr jämfört med föregående år (se nedan). Lokalkostnader är högre jämfört med föregående, kkr (4,2 %) och förändringen beror på att verksamheten har fler förskoleenheter och högre hyreskostnad för nybyggda och ombyggda skolor. Kapitalkostnader har ökat jämfört med föregående år med -552 kkr (9,7 %) tillföljd av ökade inventarieköp 2013 för bland annat Söndrumsskolan. Övriga kostnader har ökat och förändringen jämfört med föregående år är kkr (7,8 %) Kostnadsförändringen beror på fler barn och elever i fristående verksamhet kkr (16,5 %). Kostnaden för köpta portioner har ökat tillföljd av fler barn i verksamheten och högre priser, vilket ger en förändring på kkr (3,8 %). Inköp av undervisningsmaterial är lägre, +773 kkr (8,1 %) vilket beror på återhållsamhet enligt budget. Förändringen av IT-kostnader är kkr vilket främst beror på att en licenskostnad för ht-14 ännu inte blivit periodiserad. Förändring av skolskjutskostnaden är positiv och kostnaden är kkr (9,2 %) jämfört med föregående år. Det beror dels på en kreditering av kostnader för 2013 från Hallandstrafiken, genomförande av BUN-beslut om skolskjutsval samt resultat av planeringsarbetet med taxiskjutsar. Kostnadsökning relaterade till ökade intäkter motsvarar kkr. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens personalkostnader är kkr. Motsvarande period föregående år var personalkostnaderna kkr, en förändring med (2,6 %). Det lägre differentierade POpålägget 2014 påverkar löneutfallet under perioden och ger en något lägre lönekostnad. Kostnadsökningen beror dels på avtalsmässiga löneökningar samt ca 32 fler årsarbetare

132 Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är kkr (0,5 %). Intäkterna prognostiseras att avvika med kkr. Det beror på ökade statsbidrag från Migrationsverket, Skapande skola och andra statliga satsningar, beviljade projektmedel, och andra interna mellanhavanden. Lönekostnader prognostiseras att avvika med kkr. Antalet barn i förskolan, skolbarnomsorg och grundskolan prognostiseras till fler än budgeterat antal och dessutom är antalet fler än kommunens prognos som låg till grund för budget Förvaltningen har gjort en genomgång och uppskattar differensen till ca kkr beräknat efter volymökningsmodellens belopp. Största delen av detta belopp avser ökade lönekostnader. Antalet nyanlända flyktingbarn har ökat vilket gör att elevantalet i förberedelseklass är 50 % högre än budget. Det medför en ökad kostnad för fler lärare i svenska som andra språk och modersmål motsvarande ca kkr utöver budget. Skollagen kräver tidigare insatser för barn och elever i behov av stöd och oavsett resurser måste skolan tillgodose barnens behov. Kostnaden för tilläggsbelopp för barn i behov av stöd avviker mot budget med kkr per den sista augusti. Förvaltningen ser ett ökat antal barn i behov av stöd och kostnaderna kan öka ytterligare. I skolområde Centrum har en förskola blivit underkänd av Miljö- och hälsa vilket innebär att det blir för få barn för att klara tilldelad budget. Dagbarnvårdsverksamheten i Centrum har svårt att klara budget pga för lågt barnantal per dagbarnvårdare och underskott vid årets början, -650 kkr. F-6 skolor med elevantal under 60 klarar inte budget, trots ökad budgettilldelning för små enheter och glesbygdsstöd samt avskrivning av tidigare underskott. Prognostiserat underskott för två skolor är -770 kkr. Samtidigt finns det satsningar på ca kkr som hålls inne för att minimera underskottet. Lokalkostnaderna prognostiseras att avvika med kkr. Avvikelsen beror dels på en ramjustering på dryga kkr för extern hyrd lokal och dels kkr för ökade hyres-, städ- och markarbeteskostnader för nya förskoleenheter och Stenstorps paviljong. Lokalkostnaderna kan komma att avvika mer på grund den stora efterfrågan på förskoleplatser i Centrum. Arbete pågår med att lösa den uppkomna situationen. Övriga kostnader prognostiseras att avvika med -500 kkr. Det beror dels på ökade kostnader för måltider med anledning av fler barn och elever i verksamheten (negativ avvikelse) och på minskade kostnader för undervisningsmaterial, skolskjutsar och telefonikostnader. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall års prognostiserade personalkostnader uppgår till kkr, en avvikelse mot budget med kkr. Föregående års helårsutfall var kkr, vilket ger en avvikelse mellan prognostiserat helårsutfall mot föregående års helårsutfall med kkr. Den låga kostnadsökningen beror på det differentierade PO-pålägget som införts i år. Det beräknas motsvarar ca kkr i lägre personalkostnad. Prognosen är 36 fler årsarbetare än föregående år

133 Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring jämfört med föregående prognos på totalen. Intäkterna ökar mer vilket beror på främst på ökade statsintäkter för flyktingetablering. Lokalkostnaderna avviker negativt och övriga kostnader ökar i form av ökad kostnad för måltider. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringsnetto är kkr. Föregående års motsvarande periods investeringsnetto var kkr. En marginell kostnadsminskning med 23 kkr. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognostiserade nettoavvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +534 kkr. Inventarieanskaffningar för bl a Enslövsskolan och Söndrumsskolan kommer att göras först 2015 och bidrar med en positiv prognostiserad avvikelse med ca kkr. Fler förskoleavdelningar än tilldelade budgetmedel enligt KFs fastställda ram bidrar negativt med en avvikelse på ca kkr. En reserv av investeringsbudgeten på +200 kkr påverkar också avvikelsen positivt. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Nettoavvikelsen har förbättrats med ca 300 kkr. Förklaring till detta enligt ovan

134 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/Barnomsorg (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/Barnomsorg (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/Barnomsorg Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Ökade intäkter (statsbidrag, Migrationsverket, projektmedel, interna mellanhavandei) Ökade lönekostnader för fler barn i fsk, fth o skola, beslut från Miljö-och Hälsa, små skolor, tilläggsbelopp, Lokalkostnader avviker pga ramjustering av extern hyrd lokal samt ökade kostnader för nya fsk-enheter o paviljong Ökade övriga kostnader för köpta portioner o livsmedel och lägre kostnader för undervisningsmtrl, telefoni o skolskjutsar Budgetavvikelse Budgetavvikelse

135 Barn och ungdomsnämnden Verksamhet 649 Kulturskolan Driftredovisning jan-aug 2014 Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodresultatet är kkr. Föregående års motsvarande periodresultat var kkr, en förändring med -57 kkr Intäkter -109 kkr. Förändringen beror på lägre intäkter till Kulturskolans utåtriktade verksamhet under perioden innevarande år. Lönekostnader -65 kkr. Lokalkostnader +6 kkr. Kapitalkostnader -17 kkr. Övriga kostnader +129 kkr. Förändringen beror bland annat på lägre kostnader kopplade till Kulturskolans utåtriktade verksamhet under perioden innevarande år (se intäkter). Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens personalkostnader är kkr. Motsvarande period föregående år var personalkostnaderna kkr, en förändring med -65 kkr. Förändringen förklaras av att antal årsarbetare är 0,5 fler under perioden innevarande år, samt av avtalsmässiga löneökningar. Det lägre differentierade PO-pålägget 2014 påverkar löneutfallet under perioden och ger en något lägre lönekostnad. Frånvaroavdrag under perioden innevarande år ger också en något lägre lönekostnad. Föregående år var lönekostnaderna höga under perioden på grund av en del dubbelbemanning och vikarier, vilket gör att förändringen mellan åren är lägre än förväntat. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +200 kkr. Avvikelsen förklaras av att intäkterna beräknas avvika med +100 kkr jämfört med budget på grund av försäljning av personaltjänster i en uppdragsutbildning till en av kommunens grundskolor. Lönekostnaderna beräknas avvika med +100 kkr jämfört med budget på grund av personalfrånvaro under våren. Eftersom planering för verksamheten sker läsårsvis, kommer årets överskott att användas under våren

136 Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall års prognostiserade personalkostnader uppgår till kkr, en avvikelse mot budget med +100 kkr. Föregående års helårsutfall var kkr, en förändring med -452 kkr. Den högre personalkostnaden innevarande år förklaras av att antal årsarbetare är 0,85 fler. Avtalsmässiga löneökningar bidrar till en högre personalkostnad Det lägre differentierade POpålägget samt frånvaro under våren ger en något lägre lönekostnad innevarande år och gör att skillnaden mellan åren blir mindre. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Den prognostiserad justerade budgetavvikelsen har ökat med +200 kkr jämfört med föregående ekonomiska rapport. Intäkterna beräknas avvika med +100 kkr jämfört med budget på grund av försäljning av personaltjänster i en uppdragsutbildning till en av kommunens grundskolor. Lönekostnaderna beräknas avvika med +100 kkr jämfört med budget på grund av personalfrånvaro under våren. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringsnetto är -250 kkr. Föregående års motsvarande periods investeringsnetto var -195 kkr, en förändring med -55 kkr. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +/-0 kkr. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport

137 Barn och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskolan (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Barn och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskolan (kkr) Helårsutfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Barn och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskolan Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter: Sålda tjänster uppdragsutbildning Lönekostnader: Frånvaro under våren Budgetavvikelse Budgetavvikelse

138 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN Bedömning av måluppfyllelse Barn och ungdomsnämndens mål - Verksamhetsplan 2014 Förskola & skola 1 Flickor och pojkar i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser. 2 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. 3 Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör landets fem bästa kommuner bland gruppen större städer. 4 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet. 5 Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. Delårsrapport 1 maj 2014 KomTek Delårsrapport 2 sept 2014 KomTek 6 Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka. KomTek KomTek 7 Varje grundskola ska i arbetet med entreprenörskap samarbeta med KomTek, näringsliv och andra aktörer. 8 Förekomsten av psykisk ohälsa bland flickor och pojkar ska minska. 9 Antalet flickor och pojkar som upplever sig kränkta ska minska. 10 Andelen lokalt producerade livsmedel som kommunen köper in ska öka. 11 Den mat som serveras i den verksamhet som kommunen bedriver ska så långt som möjligt lagas från grunden. 12 Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur och fritidsliv. 14 Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar. 15 Fritidsverksamheten ska ha ett särskilt fokus på att utveckla verksamheten för flickor och pojkar i behov av stöd. 16 Föräldrarollen ska stärkas. KomTek KomTek KomTek KomTek KomTek KomTek 17 Jämställdhetsmål för medarbetare. Nytt mål Nytt mål 18 Hälso- och arbetsmiljömål för medarbetare. Nytt mål Nytt mål Summering måluppfyllelse verksamhetsmål Röd: 0 Gul: 5 Grön: 11 Röd: 0 Gul: 5 Grön:

139 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN Barn och ungdomsnämndens mål - Verksamhetsplan 2014 Kulturskolan 19 Kulturskolan 1: Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur och fritidsliv. 20 Kulturskolan 2: Halmstads kulturskola ska genomföra minst 200 utåtriktade konserter, föreställningar och utställningar under Kulturskolan 3: Halmstads kulturskola ska under 2014 nå minst lika många flickor och pojkar som under Kulturskolan 4: Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar. Delårsrapport 1 maj 2014 Delårsrapport 2 sept 2014 Summering måluppfyllelse verksamhetsmål Röd: 0 Gul: 1 Grön: 3 Röd: 0 Gul: 1 Grön: 3 136

140 Redovisning av Ökade livschanser för unga Redovisningsperiod: BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 137

141 Ökade Livschanser för unga 2014 Redovisningsperiod: Nedan presenteras en nulägesbeskrivning av de projekt inom ramen för Ökade livschanser 2014 som BUF äger, driver och delaktiga i. De presenteras i den ordning som följer. Följande projekt är BUF projektägare för 2014; 1. Kommunstyrelsen beslutar att Barn- och ungdomsnämnden beviljas kr för projektet Skolan mitt i byn. 2. Kommunstyrelsen beslutar att Barn- och ungdomsnämnden beviljas kr. för projektet Föräldrastödsprogram med interkulturellt perspektiv. 3. Kommunstyrelsen beslutar att Barn- och ungdomsnämnden beviljas kr för projektet Stärk föräldrarollen på Andersberg 4. Kommunstyrelsen beslutar att Barn- och ungdomsnämnden beviljas kr. för projektet Barns psykiska hälsa 5. Kommunstyrelsen beslutar att Barn- och ungdomsnämnden beviljas kr för projektet Från Lupp till handling 6. Kommunstyrelsen beslutar att Barn- och ungdomsnämnden beviljas kr för projektet SAMSAS (forts. Kunskapscentrum) med syfte att avrunda projektet under Följande projekt är BUF delaktiga i; 1. Kommunstyrelsen beslutar att Socialnämnden beviljas kr för projektet Skolsatsningen (för fosterhemsplacerade barn) med syfte att avrunda projektet under Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beviljas kr för projektet Made by Halmstad. 3. Kommunstyrelsen beslutar att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, med BUF som projektansvarig, beviljats kr för projektet Maximera mässorna. Slutrapport, avser projektperioden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 138

142 1. Skolan mitt i byn Projektledare: Hans Dahlqvist Ansvarig förvaltning: BUF Projektet Skolan mitt i byn tilldelades medel från kommunfullmäktiges satsning på Ökade livschanser för unga i april 2014 och är ett av tre projekt som är knutna till Andersbergsverksamhetsområde. Engångsbeloppet var en delfinansiering för att projektet ska skulle komma igång Det är Barn- och ungdomsförvaltningen som är projektägare, men Skolan mitt i byn genomförs i samarbete med Nätverket Andersberg och Östergård, där ett flertal olika aktörer ingår. Förhoppningen med hela projektet är att det ska leda fram till en ökad samhörighet i Andersbergsområdet genom att skapa en meningsfull samvaro för barn och föräldrar även efter skoltid. Inom projektet har en projektledare anställts och aktiviteter planeras att starta upp under hösten och ska fortgå under Under hösten 2014 startar projektet upp. Samverkan mellan Snöstorpsskolan och Andersbergskolan är planerade och kommer genomföras under hösten där elever från skolorna bl.a. kommer att ha olika fritidsaktiviteter tillsammans. 2. Föräldrastödsprogram med interkulturellt perspektiv Projektledare: Eva Ohlsson Ansvarig förvaltning: BUF För er som drivit projekten lite längre: Vad blev effekten av ert arbete ute bland våra unga? (fråga från politiken) Förskolan har goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande inom sin verksamhet. I Anderberg har det uppmärksammats under flera år genom att arbeta på olika sätt för att stärka föräldrarollen. Under 2005 påbörjades ett utvecklingsarbete med interkulturellt föräldrastöd ansöktes medel från ökade livschanser till arbetet som är ett samverkansprojekt med hypotesen att samverka kring mångkulturella barn skapar bättre förståelse för likheter och skillnader. Hur många unga har varit aktiva inom projektet från starten? (eller föräldrar/personal etc. om det är målgruppen) (fråga från politiken) Pedagoger från Andersbergs förskolor och Andersbergsskolan, Vallås verksamhetsområde samt pedagoger på språkintroduktionen på Sannarpsgymnasiet har varit delaktiga i projektet. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 3 139

143 Navet i projektet har varit 14 invandrarkvinnor med olika nationaliteter som har varit delaktiga i fortbildningarna. Vad ska projektet uppnå? (Kort beskrivning av projektet som helhet och dess målsättning) Föräldrar och personal ska få praktiska verktyg för hur man kan bidra till en positiv identitetsutveckling, bra livskvalitet och god hälsa hos barnen. Projektet ska motverka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, tvångsäktenskap, diskriminering, utanförskap och destruktiva subkulturer och istället stärka barn och föräldrars inflytande, delaktighet, ansvar och egenmakt. Genom projektet ska personal, föräldrar och barn bli stärkta i sin värdegrund avseende alla människors lika värde, mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Tanken är att arbetet skall leda till en ökad kunskap om hur förskolan kan arbeta utifrån ett förebyggande mångkulturellt perspektiv med föräldrastöd. Det lyfter genusperspektivet och matchar Halmstad kommuns plandirektiv. Vad har ni genomfört inom projektet? (Fokus på senaste årets aktiviteter, finns det saker som inte varit möjliga att genomföra - förklara) På gemensamma studiedagar har tvärgruppsdiskussioner om mötet med föräldrar genomförts med representanter från kulturgruppen som är en del av ESF-projektet Det goda Livet och förskolepersonal. Med utgångspunkt från kärnfrågan hur mår våra barn hemma och i förskolan har också nätverksträffar och utbildningsdagar både inom familjeverkstaden och i fokusgrupper på Anderbergs förskolor bestående av sex pedagoger och sex föräldrar från projektet Det goda livet. Pedagoger från förskola, skola och föräldrarna har träffats regelbundet och utbildats i bildstödsmaterialet Processinriktad värdegrundsdialog med barnen i centrum vilket har utarbetats som ett stöd i arbetet med fokus på inskolningssamtalen och barnets perspektiv. Modellen syftar till att ge kunskap om hur föräldrastödjande insatser implementeras för att anpassas till föräldrar med utländsk bakgrund och även att studera hur föräldrarna upplever programmet utifrån egna kulturella erfarenheter och kan användas strukturellt vid föräldrakontakter inom förskola, skola, SFI och flyktingsmottagning, men det kan också användas som underlag för riktade föräldrastödsutbildningar med interkulturellt perspektiv. Måluppfyllelse Genom nätverksgrupper, utbildningsdagar om värdegrund och metod samt planerat metod genomförande har insatser genomförts som innebär att projektets syfte och mål bedöms kunna uppnås. Satsningarna där bildstödsmaterialet används av pilotarbetslag visar på öppning i relationen mellan skola/föräldrar och föräldrar/föräldrar och barn/föräldrar, men att det är som i alla nya metoder kräver tid och kraft. Målsättningen att nå fler förskolor och skolor att påbörja ett brett förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck och för mänskliga rättigheter har genomförts inom Vallås verksamhetesområde, bl. a på Rennebackens förskola, BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 4 140

144 Vallåsskolan årskurs 1-3, fritids samt förskoleklass samt på språkintroduktionen på Sannarpsgymnasiet. Vad planerar ni för aktiviteter inom projektet inför nästkommande redovisningsperiod? En ny utbildning i metodmaterialet Processinriktad värdegrundsdialog med barnen i centrum kommer att genomföras under hösten med deltagare från de olika skolområdena samt från olika verksamheter som möter föräldrar och barn på Andersberg och Vallås. En uppföljningsdag för första utbildningsgruppen är inplanerad. Föräldraträffar i form av dropin-café ska genomföras i samverkan mellan kulturgruppen och Andersbergs förskola och skola varje tisdag under hösten. Fortsatt handledning av pedagogerna på språkintroduktionen på Sannarpsgymnasiet. Utbildningsmaterialet kommer att översättas till olika språk och en viss spridning av innehållet kommer att ske via radio och andra kanaler. I förlängningen önskar man knyta an några från Kulturgruppen till varje förskola inom Andersbergs verksamhetsområde. Förankring/ långsiktighet (Så snart projektet är riggat behöver en planering för återkoppling till förvaltning/ nämnd, samverkansparter m.fl. sättas upp så ansvariga löpande får information kring projektet men också tidigt funderar över långsiktigheten då projektfasen är slut och goda erfarenheter behöver integreras i löpande arbete) Utifrån framtida förutsättningar och en organisation för föräldrastödet inom Barn & ungdomsförvaltningen är det viktigt att de kunskaper som finns inom projektets tastillvara och beaktas för att nå måluppfyllelse för målet Föräldrarollen ska stärkas. Projektet kommer att utvärderas under hösten av Thomas Jordan, docent och universitetslektor, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Möjlig extern finansiering Länsstyrelsen i Halland har tidigare beviljat ABF Syd Halland medel för att utarbeta och färdigställa bildmaterialet till Processinriktad värdegrundsdialog med barnen i centrum med stöd från en professionell illustratör. 3. Stärk föräldrarollen Andersberg Projektledare: Ralf Lind/Niclas Brag Ansvarig förvaltning: BUF För er som drivit projekten lite längre: Vad blev effekten av ert arbete ute bland våra unga? (fråga från politiken) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 5 141

145 Projektet Stärk föräldrarollen Andersberg fick medel från Ökade livschanser 2013 för att upprätta ett nätverk mellan skola och hem på Andersbergsskolan. Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt att gå i skolan men på samma gång också en skyldighet, i form av en skolplikt, att närvara och delta i skolans undervisning. Projektet genomförs för andra året och har bidragit till kunskaper om de hinder och möjligheter som föreligger för att få till stånd hög närvaro i skolan. Arbetet inom projektet har också utvecklat ett gott samarbete mellan hem och skola, behovsinriktade former för föräldrastöd samt metoder för hur skolan på ett bättre sätt kan överbrygga sociala och kulturella skillnader. Hur många unga har varit aktiva inom projektet från starten? (eller föräldrar/personal etc. om det är målgruppen) (fråga från politiken) Av Andersbergsskolans 256 elever har ett 40-tal elever berörts direkt. Flertalet elever/familjer har också berörts indirekt av föräldravärdens förebyggande arbete. Vad har ni genomfört inom projektet? (Fokus på senaste årets aktiviteter, finns det saker som inte varit möjliga att genomföra - förklara) Föräldravärdens har agerat brobryggare mellan barn från olika nationaliteter och föräldrar samt mellan föräldrar och skola. Arbetsuppgiften har varit att genom personlig kontakt följa upp elevers frånvaro i skolan, genom olika nätverk och via sin yrkesroll bygga relationer med föräldrar och informera om skolverksamheten, motivera till besök i skolan och själv finnas med i verksamheten. Föräldravärdens uppgifter och arbete har genererat fler möten med vårdnadshavare och mer samtal kring hälsofrämjande åtgärder mellan skola och hem. Till exempel rörande matvanor (frukost före skoldag), och andra rutiner i hemmet (barns sömnbehov med mera). Genom karläggningsverktyg och analys har föräldravärden även kunnat förmedla vilka behov som finns i verksamhetsområdet till kurator, elevhälsoteam och sjukvård. Vad ska projektet uppnå? (Kort beskrivning av projektet som helhet och dess målsättning) Barn- och ungdomsnämnden har, baserat på fullmäktiges övergripande mål Trygghet, säkerhet och folkhälsa, som ett av sina mål år att Föräldrarollen ska stärkas. Som aktivitet i verksamhetsplan anges Satsning på föräldrastödsutbildningar. Det övergripande målet med projektet att tidigt stärka vårdnadshavarna i sitt föräldraskap för att skapa bättre förutsättningar för barn och elever i deras utveckling och därmed förbättra skolans resultat, att det är en fråga om demokrati samt i synnerhet om det finns kulturella skillnader mellan skola och familj, att det är ett sätt att öka jämlikheten. Det konkretiserade målet handlar om att varje enskilt barn ska ha möjlighet att prestera i enlighet med sina förutsättningar genom att närvara i skolan. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 6 142

146 Måluppfyllelse Införandet av en föräldravärd på Andersbergsskolan har stärkt banden mellan hem och skola och ökat närvaron. Resultatet av arbetet inom projektet visar föräldravärdens betydelse. I takt med att känslan av trygghet ökar från hemmet, att föräldravärden fått legitimitet och att skola och hemmet samverkar i större utsträckning byggs goda relationer upp mellan hemmet och skolan. Att på ett tidigt sätt involvera hem och skola, att hemmet från en stabil stödjande vuxenkontakt på skolan och att interventionen involverar alla parter som kan anses påverka barnets skolgång är framgångsfaktorer som går att koppla till samverkan. Fler föräldrar hör av sig till skolan och färre begär eller tar längre ledighet under läsåret. Vad planerar ni för aktiviteter inom projektet inför nästkommande redovisningsperiod? I syfte att stödja föräldrasamverkan och dess inverkan på skolgången kommer arbetet att in om projektet Stärk föräldrarollen - Andersberg att vidare utvecklas och fördjupas. Skolan mitt i byn ska vara navet för föräldrastödsarbetet där Andersberg står i centrum för ett nätverk där syftet är att stärka interventioner inom verksamhetsområdet. Föräldravärdens arbete fortsätter under 2014 och kommer att utökas med stöd av de medel som beviljats från ökade livschanser till att inkludera Östergårdsskolan och en föräldravärd kommer att anställas där. Arbetet kommer fortsättningsvis lägga fokus på för goda samtal med vårdnadshavare, metoder för att tidigt fånga upp barn i riskzoner och för att förebygga destruktiva subkulturer samt språkstöd/brobyggare mellan föräldrar och personal. Förankring/ långsiktighet (Så snart projektet är riggat behöver en planering för återkoppling till förvaltning/ nämnd, samverkansparter m.fl. sättas upp så ansvariga löpande får information kring projektet men också tidigt funderar över långsiktigheten då projektfasen är slut och goda erfarenheter behöver integreras i löpande arbete) Arbetet med föräldravärd utgår ifrån att hitta en hållbar systematik mellan projektarbeten och den ordinarie verksamheten. Det tar tid att förändra kulturer, minska utanförskap och öka integration. Möjlig extern finansiering Inga externa projektmedel har ansökts om då man avser hitta en långsiktig ekonomisk budgetering för att detta arbete ska kunna fortsätta och bli en integrerad del av den ordinarie verksamheten. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 7 143

147 4. Barns Psykiska Hälsa (Halmstadprojektet) Projektledare: Patrik Engström Ansvarig förvaltning: BUF För er som drivit projekten lite längre: Vad blev effekten av ert arbete ute bland våra unga? (fråga från politiken) Högskolan i Halmstad och Halmstad kommun har ett samarbetsprojekt utifrån barns psykiska hälsa, Halmstadsprojektet, där utgångspunkten är att undersöka flickor och pojkars subjektiva uppfattning om vad psykisk hälsa är och hur den kan stärkas. Projektet syftar till att med nyutvecklade insatser förstärka de processer som har en positiv inverkan på barnens psykiska hälsa snarare än att fokusera på riskfaktorer för ohälsa. Barnen som berörs av projektet är involverade i och har inflytande över utvecklingsprocessen vilket har bidragit till en problem- och målformulering för insatsutvecklingen som utgår från barnens perspektiv på psykisk hälsa och hur den kan främjas. I den nu inledda designprocessen för insatsutveckling är barnen dessutom direkt involverade som designers och testare tillsammans med vuxna designers och forskare. Hur många unga har varit aktiva inom projektet från starten? (eller föräldrar/personal etc. om det är målgruppen) (fråga från politiken) Ca 950 barn (åk 6 & 9) har deltagit i livskvalitetsmätningar på sju grundskolor. Ca 120 barn har deltagit i kvalitativa fokusgruppintervjuer på fem högstadieskolor. Ca 25 vuxna (från skolan och föräldrar) har deltagit i intervjuer. Vad ska projektet uppnå? (Kort beskrivning av projektet som helhet och dess målsättning) Projektets övergripande mål stämmer väl överens med BUNs mål nr 12 förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska och mål nr 13 antalet barn och unga som känner sig kränkta ska minska. För att uppnå målen ska projektet vetenskapligt kartlägga, BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 8 144

148 analysera och genomföra aktiviteter som syftar till att skapa varaktiga och mätbara förändringar som stärker barnens psykiska hälsa. Vad har ni gjort hittills i projektet? (Fokus på senaste årets aktiviteter, finns det saker som inte varit möjliga att genomföra - förklara) Projektgruppen på Högskolan i Halmstad har genomfört livskvalitetsmätningar bland årskurs 6 och 9 på ett flertal av kommunens grundskolor (ca 950 barn) och kvalitativa fokusgruppintervjuer på fem högstadieskolor (ca 120 barn). Dessa undersökningar har utmynnat i projektets problem- och målformulering som har en inriktning mot att stödja barnens planering av sin vardag. Därtill har intervjuer genomförts med olika intressenter (ca 25 vuxna) i barnens närhet, skolledare, pedagoger, elevhälsa och föräldrar, utifrån formerna för ett planeringsverktyg som kan hjälpa barnen att planera sin vardag. Måluppfyllnad (Hur bedömer ni att projektet gått, så här långt, i förhållande till projektmålet?) Projektet löper enligt plan och de olika förstudierna som utifrån barnens perspektiv identifierat problem- och målformuleringar för projektet kommer att redovisas i en rapport i augusti Samtliga förstudier utmynnar också i vetenskapliga rapporter som sammantaget bidrar till projektets evidensgrund. Publicering av dessa rapporter pågår och beräknas vara genomförd i sin helhet under våren Vad planerar ni för aktiviteter i projektet för nästkommande redovisningsperiod? Just nu pågår, inom projektgruppen på högskolan, prototyputveckling utifrån det insamlade materialet och under hösten 2014 kommer barn från målgruppen involveras i användartester och vidareutveckling av olika prototypskisser. I denna fas kommer ett mindre antal barn (ca 10st) delta i en iterativ designprocess. Under våren 2015 kommer ett planeringsverktyg testas funktionellt och effektmässigt för att under läsåret 2015/2016 kunna testas i en kontrollerad studie. De kunskaper och erfarenheter som skapas i projektet dokumenteras och har potential att presenteras för barnen i målgruppen samt skolans personal i syfte att omsätta de lärdomar som skapas i projektet. Förankring/ långsiktighet (Så snart projektet är riggat behöver en planering för återkoppling till förvaltning/ nämnd, samverkansparter m.fl. sättas upp så ansvariga löpande får information kring projektet men också tidigt funderar över långsiktigheten då projektfasen är slut och goda erfarenheter behöver integreras i löpande arbete) Ända sedan projektet initierades 2012 har en styrgrupp med representanter från BUF, Utvecklingsavdelningen, Region Halland och Högskolan i Halmstad arbetat med BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 9 145

149 övergripande styrning och förankring av projektet. När nu designprocessen för insatsutveckling initieras kommer styrgruppen vara betydelsefull för att projektet utvecklas i en riktning som möjliggör framtida implementering och spridning. Möjlig extern finansiering (Matchar idéerna några EU- fonder, Stiftelser etc. Hur tänker ni arbeta på detta spår?) Vid projektets etablering och inför ansökan till Ökade livschanser 2012 etablerades medfinansiering från Ljungbergska stiftelsen (400kkr), Länsförsäkringar Halland (100tkr) och Högskolan i Halmstad (880kkr). Under våren 2014 har en ansökan till Vinnovas utlysning Digitalisering för framtidens skola tagits fram av styrgruppen för Halmstadprojektet med ett totalt sökt belopp motsvarande (620kkr). 5. Lupp till handling Projektledare: Elisabeth Hallén/Christer Jönsson Ansvarig förvaltning: BUF För er som drivit projekten lite längre: Vad blev effekten av ert arbete ute bland våra unga? (fråga från politiken) Lupp till handling, med dess fokus på barns och elevers liv och villkor ur ett process- och deltagarorienterat perspektiv är ett ökade livschanser projekt sedan Elever och lärares sociala kontext har vidgats och förändrats på grund av tekniken. Socialt nätverkande via olika digitala medier är idag en naturlig del av unga människors vardag och begreppet social har fått en ny, vidare och mer global innebörd tack vara digitala verktyg. Detta påverkar givetvis vår metakognitiva utveckling och vårt sätt att lära. Effekten av arbetet inom projektet är att elever, pedagoger och föräldrar har fått möjlighet att utveckla kritiskt medvetna färdigheter, fått information kring it och förståelse för internet samt hur tekniken bakom fungerar. Hur många unga har varit aktiva inom projektet från starten? (eller föräldrar/personal etc. om det är målgruppen) (fråga från politiken) 1500 elever har hittills varit delaktiga i elevaktiviteter, pedagogfortbildningar har genomförts på 11 skolor och föräldrainformation har genomförts vid mer än 40-tal tillfällen på skol/klassrumsnivå och för föräldraråd. Vad ska projektet uppnå? (Kort beskrivning av projektet som helhet och dess målsättning) Projektets huvudsakliga målsättning är att förebygga kränkningar och främja god hälsa bland pojkar och flickor i Halmstad Kommun. Förebyggande arbete, inflytande och samverkan har betydelse för elevernas välmående. Mot denna bakgrund genomförs gemensam satsning inom ramen för detta projekt som ska bana väg för dialog och samverkan mellan hem och skola, BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

150 men även mellan elev och huvudman avseende demokrati arbete generellt och nätmobbning specifikt. Vad har ni genomfört inom projektet? (Fokus på senaste årets aktiviteter, finns det saker som inte varit möjliga att genomföra - förklara) Under detta läsår har elever getts strategier för hur de ska hantera och agera schyssta nätanvändare och bli mer digitalt medvetna. Tanken är att skapa bra förutsättningar för varje människa att vara en aktiv del av ett digitalt samhälle. Detta kallar vi för praktisk demokratisk träning, då vi använts oss av drama, foto, film, bild, litteratur och scenkonst. Målsättningen är att de olika uttrycksmedlen ska synliggöra och bana väg för ett schysst och medvetet nätanvändande hos elever och skolpersonal. Samtidigt som pågående elevaktiviteter gjorts har vi genomfört fortbildningar i hur skolpersonal kan inbegripa och hantera detta arbete i den dagliga undervisningen och i skolornas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolpersonal har också fått inspirations- och workshopmaterial för att arbeta med digitalkunskap och digitalt skapande i skolan. För att lyfta betydelsen av ett aktivt och medvetet föräldraskap har projektet erbjudit föräldraföreläsningar. Eftersom föräldrar har en viktig betydelse i denna förändringsprocess har föräldrainformation kring digitala verktyg, sociala medier och förhållningssätt getts till föräldrar. Föreläsningen har förmedlat vikten av närvarande föräldrar när det gäller hantering kränkningar och trakasserier via sociala medier. Insatsen har genomförts i samarbete med Trygga Halmstad. "I mitt klassrum ger digitala verktyg med webbaserade program, sociala medier och interaktiva bloggar möjlighet för mig och mina elever att interagera, söka information, förstå, omvandla och förmedla kunskap på olika sätt som svarar mot olika lärstilar. Samtidigt tränas eleverna att utveckla förståelse för vad som krävs för att hantera och använda den här typen av medier." Måluppfyllelse Lupp till handling har bedrivits utifrån BUNS - Målområden 5, 10, 12, 13. Målet är att bidra med förebyggande och främjande insatser som på lång sikt ska motverka nätkränkningar och utveckla digital kompetens. Projektet har öppnat upp för samverkan (lärarutbildningen på Halmstad högskola, Regionen) och funnit beröringspunkter mellan värdegrund och IKT, men även kunnat mobilisera och finna tillgångar och kompetenser i den egna organisationen. Det fortsatta arbetet inom projektet utgår från målet är att utföra och utveckla arbetet som gynnar ungas hantering av digitala verktyg och skapar förståelse för hur demokratiskvärden byggs samt minskar förekomst av kränkningar både analogt och digitalt. Vad planerar ni för aktiviteter inom projektet inför nästkommande redovisningsperiod? Erfarenheter och forskning pekar på att kombinerade insatser krävs för att motverka mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa. För en god återspegling på individ och gruppnivå 11 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 147

151 behövs utrymme för att stärka värdegrundsarbetet ute på skolorna kopplat till användandet av digitala verktyg. Kartläggningsresultat indikerar därmed följande behov av insatser. Vuxna behöver mer kunskap och behöver bli delaktiga i ungdomars värld med digitala och sociala medier som det innebär och unga behöver utveckla strategier för att kunna fatta demokratiska beslut när de använder digitala verktyg. Utifrån ett nytt kunskapsläge har en systematisk fortbildningsmodell tagits fram, elevaktiviter planerats och föräldrainformation via tematiska föräldramöten. Förankring/ långsiktighet (Så snart projektet är riggat behöver en planering för återkoppling till förvaltning/ nämnd, samverkansparter m.fl. sättas upp så ansvariga löpande får information kring projektet men också tidigt funderar över långsiktigheten då projektfasen är slut och goda erfarenheter behöver integreras i löpande arbete) Inom projektet har utgångspunken varit att försöka hitta former för långsiktighet och förankring, att skolan ska äga frågan och bidra till en ökad förståelse kring vad teknikutvecklingen innebär för skapande och hantering av information och kunskap. I skolan handlade det länge om att eleverna skulle lära sig fakta och förklaringar utantill, men idag är det större fokus på metakognitiva förmågor och kritisk reflektion. Därför är det viktigt att undervisningen hjälper eleverna att utveckla den mediaförståelse och den källkritiska reflektion som de behöver för att kunna bli självständiga medborgare i ett digitalt nätverkssamhälle. Möjlig extern finansiering Initiativ har tagit till extern finansiering. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

152 6. SAMSAS Projektledare: Caroline Zachariasson/Jan Abrahamsson Ansvarig förvaltning: BUF För er som drivit projekten lite längre: Vad blev effekten av ert arbete ute bland våra unga? (fråga från politiken) SAMSAS (Samverkan/samsyn skola och socialförvaltning) är ett projekt som är sprunget ur Kunskapscentrum Oskarström som initierades De erfarenheter och kunskaper som byggts upp i Kunskapscentrum har mynnat ut i projektet SAMSAS som löper under SAMSAS kan beskrivas utifrån tre olika delar: 1) Samverkan skola och föräldrar med föräldrastöd 2) Samverkan skola och socialförvaltning 3) Elevcoachverksamhet i syfte att förebygga och förhindra skolfrånvaro. Alla dessa tre delar syftar till att vara stödjande funktioner för barns utveckling och möjligheter att lyckas i skolan. Syftet med projektet är att hitta hållbara modeller för samverkan mellan skola, föräldrar och socialtjänst. Utgångspunkten är ett förebyggande föräldrastöd och tidiga insatser. Hur många unga har varit aktiva inom projektet från starten? (eller föräldrar/personal etc. om det är målgruppen) (fråga från politiken) Underlag saknas. Vad ska projektet uppnå? (Kort beskrivning av projektet som helhet och dess målsättning) Samsas är en direkt fortsättning på Kunskapscentrums ambition att öka Barn- och ungdomsförvaltning och Socialförvaltningens samarbete kring barn och familjer med behov av stöd. Arbetet fokuserar på att vidareutveckla hållbara metoder/modeller för samverkan som åstadkommer förändringar för barn & ungdomars bästa. Vad har ni genomfört hittills inom projektet? (Fokus på senaste årets aktiviteter, finns det saker som inte varit möjliga att genomföra - förklara) Inom SAMSAS har arbetet med familjeverkstan genomförts både i mindre grupper och i en variant där hela skolklassen, personal och föräldrar engageras. Klassvarianten benämns som Familjeverkstan i skolan och har utvecklats genom Kunskapscentrum i Oskarström. Erfarenheter från fortsatt föräldrastödsarbete på Valhallaskolan och Esperedsskolan visar på att föräldrastödet får mycket god effekt om det utgår från förskola och skola där det finns möjlighet att nå alla barn och deras föräldrar. Arbete tillsammans med Socialförvaltningen är ytterligare ett exempel på en samverkansform och en hälsofrämjande arena för skolpersonal, föräldrar och barn inom SAMSAS. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

153 I projektet har främjande och förebyggande arbete samordnas och samlokaliserats där representant från Socialförvaltningen till exempel har konsulterat skolpersonal, fungerat som en ingång för att nå alla föräldrar och samtidigt erbjudit eller lotsat vidare till kompletterande stödformer för föräldrar som är i behov av det. Genom elevcoacharbetet har rutiner tagits fram för att minska antalet hemmasittare och öka närvaro hos eleverna. Måluppfyllnad Ett av huvudmålen med SAMSAS är att utarbeta hållbara långsiktiga strategier för att samordna insatser för barn och ungdomar. Genom projektet har samverkan mellan skola och socialtjänsten utökats och blivit mer lättillgänglig p.g.a. att socialrådgivare arbetar närmare skolpersonal och rektorer. Familjeverkstan i skolan har genomförts på flera enheter inom Oskarströms verksamhetsområde och gör att kontaktytan mellan skola/föräldrar och föräldrar/föräldrar och barn/föräldrar utökats och varit ett verktyg för att skapa samsyn mellan skola/barn/föräldrar. Elevcoachverksamheten har lett till att antalet hemmasittare på Österledskolan har minskat till 0 och att dessa elever i högre utsträckning lyckats i skolan. I de trygghetsenkäter som görs har tryggheten för alla elever på skolan också ökat efter att elevcoachfunktionen har införts. Vad planerar ni för aktiviteter inom projektet inför nästkommande redovisningsperiod? Inför nästkommande redovisningsperiod planeras hur de rutiner som tagits fram skall kunna bli implementerade i det ordinarie vardagsarbetet. Under denna period kommer vi också att samordna och skapa ett nätverk med andra inom kommunen som arbetar med likanande frågor. En plan för att sprida de rutiner som finns har också påbörjats. Förankring/ långsiktighet (Så snart projektet är riggat behöver en planering för återkoppling till förvaltning/ nämnd, samverkansparter m.fl. sättas upp så ansvariga löpande får information kring projektet men också tidigt funderar över långsiktigheten då projektfasen är slut och goda erfarenheter behöver integreras i löpande arbete) I det fortsatta arbetet med en samlad strategi och planering kring arbetet för att stärka föräldrarollen inom barn- och ungdomsförvaltningens hela verksamhet kommer kunskap och goda erfarenheter som har byggts upp kring Kunskapscentrum Oskarström och Samsas att tillvaratas. Möjlig extern finansiering (Matchar idéerna några EU- fonder, Stiftelser etc. Hur tänker ni arbeta på detta spår?) Inga ansökningar i form av extern finansiering är i nuläget genomförda. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

154 7. Skolsatsning för familjehemsplacerade barn Projektledare: Ulla Agerblad/Eric Semb Ansvarig förvaltning: Socialförvaltningen Delaktiga: BUF/Kärnhuset Lisbeth Hindgren/ Katarina Erixon För er som drivit projekten lite längre: Vad blev effekten av ert arbete ute bland våra unga? (fråga från politiken) Socialförvaltningen samt Barn & Ungdomsförvaltningen i Halmstad har gemensamt drivit Skolsatsning för familjehemsplacerade barn i projektform sedan 2011 med medel beviljade inom ramen för Ökade livschanser. Specialpedagog och psykolog från Kärnhuset har tillsammans med familjehemsenheten på Socialtjänsten hittills kartlagt och följt 22 barns skolgång som är placerade i Halmstad kommun med omnejd. Projektet bedöms ha stor nytta för den specificerade målgruppen där interventionen visat sig vara effektiv. Att säkerställa att varje placerat barn får en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar för lärande är en kraftfull åtgärd för att bryta negativa mönster. Skolprestationen är också till skillnad från andra omständigheter, en faktor som går att påverka. Projektet har visat på vikten av en strukturerad och riktad samverkan, samsyn och förmåga att ge rätt stöd för att främja en god skolgång för de aktuella barnen. Dels genom att ge familjehemmen handledning och stöd i att hjälpa barn och unga med skolsituationen. Hur många unga har varit aktiva inom projektet från starten? (eller föräldrar/personal etc. om det är målgruppen) (fråga från politiken) Totalt har 22 som har varit familjehemsplacerade har berörts av studien. Arbetet i projektet bygger på samverkan. Vad har ni genomfört hittills inom projektet? (Fokus på senaste årets aktiviteter, finns det saker som inte varit möjliga att genomföra - förklara) För utvalda barn inom projektet har man med hjälp av en psykologisk och pedagogisk kartläggning lyft fram barnets individuella förmågor och förutsättningar för lärande. Med kartläggning och samverkan som grund har en handlingsplan tagits fram för hur skola och familjehem kan hjälpa barnet till goda skolresultat efter det individuella barnets förutsättningar. Delaktiga inom projektet från BUF och Socialtjänsten har koordinerat resurserna, följt upp insatserna och gett konsultation till familjehem och skola. Fokus har legat på ett gott mående i både familjehem och skola som gynnar ett gott lärande. Vad ska projektet uppnå? (Kort beskrivning av projektet som helhet och dess målsättning) Att säkerställa att varje placerat barn får en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar för lärande, är en kraftfull åtgärd för att bryta negativa mönster. Barnets BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

155 skolgång och lärande är en faktor som går att påverka. I planeringsdirektivet för ska andelen behöriga elever till gymnasieskolan öka och familjehemsplacerade barn beaktas. Målsättningen inom projektet är också att man inom familjehemsvården ska kunna fokusera mera på helheten av insatser kring barnens mående och skolgång. Genom ökat samarbete mellan de olika aktörerna vill man uppmärksamma och lyfta skolans betydelse även för kommunens övriga placerade barn och ungdomar. Måluppfyllnad Projektet följer arbetsplanen där insatserna håller på att utvärderas. Studera huruvida en strukturerad arbetsmodell utifrån samverkande insatser leder till bättre skolresultat och närvaro för målgruppen Studera huruvida en strukturerad arbetsmodell leder till ett högre resursanvändande av den individuella intellektuella kapaciteten hos berörda barn. Vad planerar ni för aktiviteter inom projektet inför nästkommande redovisningsperiod? Inför nästkommande redovisningsperiod genomförs en sammanställning av kartläggning 2 för första omgången barn i skolsatsningsprojektet. De pedagogiska och psykologiska testerna upprepas med barnen efter två år och jämförs med de ursprungliga testerna. En analys och förslag till fortsatt arbete återkopplas till skolan och familjehemmet. En kontinuerlig och långsiktig uppföljning av arbetet under barnets grundskoletid bestäms därefter i samråd mellan de involverade parterna Därefter kommer utvärdering av projektet samt intensifierat arbete med hur vi kan skapa möjligheter att implementera samarbetet i ordinarie verksamhet inom Socialtjänst och Barn & Ungdomsförvaltningen. Förankring/ långsiktighet (Så snart projektet är riggat behöver en planering för återkoppling till förvaltning/ nämnd, samverkansparter m.fl. sättas upp så ansvariga löpande får information kring projektet men också tidigt funderar över långsiktigheten då projektfasen är slut och goda erfarenheter behöver integreras i löpande arbete) Inom projektet för fosterhemsplaceradebarn har rutiner för samverkan utvecklats mellan förvaltningar som är oerhört viktiga för att bistå dessa barn och familjer med rätt stöd. Vi ser att dessa kommer att fortgå efter projektslut och att arbetsmodellen blir en del av den permanenta familjehemsverksamheten i Halmstad kommun. Möjlig extern finansiering (Matchar idéerna några EU- fonder, Stiftelser etc. Hur tänker ni arbeta på detta spår?) Inga ansökningar i form av extern finansiering är i nuläget genomförda. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

156 8. Made by Halmstad Projektledare: Anna Hammarlund/Catarina Carlsson Ansvarig förvaltning: UAF Delaktiga: BUF/KomTek För er som drivit projekten lite längre: Vad blev effekten av ert arbete ute bland våra unga? Genom projektet Made by Halmstad har relationen mellan skola/näringsliv har stärkts. Fler barn och pedagoger getts möjlighet att få en inblick i arbetsmarknaden och möjlighet att knyta kontakter som kan ge dem en förnyad och levande bild av de utbildningar och yrken som finns representerade i Halmstad kommun. Syftet med projekt Made by Halmstad är att skapa struktur och stöd när det gäller att stimulera samverkan skola/arbetsliv. Projektet har synliggjort det som pågår i kommunen och spridit goda exempel för samarbeten mellan skola, akademi och näringsliv. Made by Halmstad har bildat nätverk med andra aktörer i Halmstad som KomTek, Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege, Ung Företagsamhet, Framtidsfrön, Snilleblixtarna etc. Nätverket innehåller även RegEnt, en regional grupp med representanter för Barn- och ungdomsnämnden alla kommuner i Halland. Hur många unga har varit aktiva inom projektet från starten? (eller föräldrar/personal etc. om det är målgruppen) (fråga från politiken) En översiktsbild av hur många elever som deltagit i samarbeten med arbetslivet under ett läsår är ca 3700 där en stor andel utgörs av grund- och förskoleelever. Vad har ni genomfört hittills inom projektet? (Fokus på senaste årets aktiviteter, finns det saker som inte varit möjliga att genomföra - förklara) Made by Halmstad har idag ett stort nätverk med branschorganisationer, företag, förvaltningar och bolag samt andra aktörer lokalt, regionalt och nationellt som säkerställer en fortsatt utveckling och ökad kvantitet med kvalitet. Både nyckelföretag och organisationer som Svenskt Näringsliv och Företagarna framhåller värdet av den koordinatorsroll Made by Halmstad tillhandahåller. Det beror på de aktiviteter som genomförts och på strukturen för En väg in i samarbete mellan skola och näringsliv som skapats genom projektet. Grundskola/förskola/Komtek har under flera år byggt upp samarbeten med a) Högskolan, nu till exempel med obligatoriska KomTek-kurser för förskolepedagoger, och b) ett stort antal företag (varav de stora tar emot på olika avdelningar som tillverkning, HR, sälj och ekonomi) och branschorganisationer. Nätverket har använts för att under Made by Halmstads paraply genomföra aktiviteter som studiebesök, skuggning och företagssafari. Under april/maj kom flera hundra elever på besök på flera olika företag. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

157 Vad ska projektet uppnå? (Kort beskrivning av projektet som helhet och dess målsättning) Visionen är att alla barn och unga i Halmstad har god kunskap om arbetslivets förutsättningar, att de är väl förberedda, har rätt kompetens och ett gott självförtroende inför arbetslivet. Måluppfyllnad Genom flera års erfarenhet via KomTek och Teknikcollege har ett stort antal företag redan engagerats och struktur och organisation har vuxit fram för hur man kan samverkaskola/näringsliv. Made by Halmstad kan ytterligare stärka organisationen kring detta och målet 2014 är att detta också ska ske. Det är många grundskolor och många förskolor och många pedagoger som berörs. Därför är det särskilt angeläget att man kan skapa strukturer på skolorna så att lärare ges möjlighet att träffas, utbyta erfarenheter och delge varandra goda exempel och på så sätt ge fler elever möjlighet till att få en närmare relation till arbetsmarknaden. Vad planerar ni för aktiviteter inom projektet inför nästkommande redovisningsperiod? Koncept som Stora Upptäckardagen, företagssafari, företagsbesök, skuggning olika typer av fadderskapsprogram är exempel på aktiviteter som kommer att genomföras. Inventering av nuläge pågår kontinuerligt och kommer förstärkas genom till exempel KomTeks satsningar på kartläggning och NT-utvecklare. Det är också sannolikt att det nya Smileprojektet kan bidra till forskning på entreprenöriellt lärande kopplat till Made by Halmstad för kvalitetssäkring. Förankring/ långsiktighet (Så snart projektet är riggat behöver en planering för återkoppling till förvaltning/ nämnd, samverkansparter m.fl. sättas upp så ansvariga löpande får information kring projektet men också tidigt funderar över långsiktigheten då projektfasen är slut och goda erfarenheter behöver integreras i löpande arbete) En kontinuerlig avstämning sker med skolchef på UAF och förvaltningschef på BUF. Kontakter finns också med ledningsgrupper och presentationer har gjorts hos nämnderna. Möjlig extern finansiering (Matchar idéerna några EU- fonder, Stiftelser etc. Hur tänker ni arbeta på detta spår?) Under tiden projektet Made by Halmstad har pågått har aktiviteter varit finansierade av andra aktörer. Två exempel: HFAB sponsrar KomTeks verksamhet med en lokal på Vallås och (kkr). Dessutom har flera företag som till exempel Dormer Tools sponsrat Stora Upptäckardagarna som genfördes på Arenan i början av maj. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

158 9. Maximera Mässorna Projektperiod: (slutrapport) Projektledare: Karin Älmeby Ansvarig förvaltning: UAF & BUF För er som drivit projekten lite längre: Vad blev effekten av ert arbete ute bland våra unga? Även om projektet inte har genomförts under en länge tid utan var koncentrerad till konkreta mässinsatser våren 2014 har arbetet inom projektet fått mycket positiv respons från elever, pedagoger, näringsliv och mässbesökare. För att få bestående effekter krävs kontinuerliga insatser inom teknik och entreprenörskapsområdet. Hur många unga har varit aktiva inom projektet från starten? (eller föräldrar/personal etc. om det är målgruppen) På Tillväxtdagen var det 12 utställande UF-företag från Halmstads kommuns gymnasieskolor. Vid utvärderingen var UF-företagen (gymnasieelever) mycket nöjda med försäljning och marknadsföring under dagen. På Stora Upptäckardagen var det ca 1400 barn och elever som ställde ut sina uppfinningar och projektarbeten. Flera hundra barn och elever kom och besökte mässan och deltog i olika aktiviteter under mässdagarna. Att projektet kunde få så stort gehör och genomslag bland barn och elever beror på det långsiktiga arbetet som genomförts av KomTek/BUF och de gemensamma satsningarna inom ramen för Made by Halmstad. Vad ska projektet uppnå? Projektet Maximera Mässorna är en satsning för att synliggöra det goda samarbetet som finns mellan näringsliv, förskola, grundskola och gymnasium. Mässatsning under våren 2014 bestod av två mässor, Tillväxtdagen (14 mars) och Stora Upptäckardagen (6-7 maj). Projektets syfte och mål är att: Låta förskola, grundskola och gymnasium visa upp sitt goda arbete på temat vilket också gör att fler lärare och rektorer tar del av varandras arbete. Skapa ett koncept där föräldrar och allmänhet på ett spännande sätt får ta del av vad som sker i Halmstad. Bygga upp en ny arena för kontakter mellan skola och arbetsliv som ger ny energi och förenklar nya samarbeten. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

159 Erbjuda näringslivet en möjlighet att visa upp allt de gör (kostnadsfritt) för att förbättra utbildningen på Halmstads skolor och därmed säkra ett win/winperspektiv. Visa upp samarbetet mellan Made by Halmstad, Snilleblixtarna, Ung Företagsamhet, KomTek, Teknikcollege, Vård och omsorgscollege och våra andra vänner. Vad har ni gjort hittills i projektet? Projektet Maximera Mässorna är genomfört och slutfört. I projektet har vi deltagit med satsningen skola näringsliv under Tillväxtdagen och arrangerat Stora Upptäckardagen under våren Under paraplyet Made by Halmstad ställde Kattegatt-, Sannarp- och Sturegymnasiet samt Ljud- och Bildskolan ut och visade upp sina utbildningssatsningar samt samverkan med näringslivet. Mässan innebar en möjlighet för skolorna att stärka sina varumärken och visa på sin samverkan med arbetslivet i de olika utbildningsprogrammen. Förutom skolorna medverkade 12 UF-företag, TeknikCollege, Vård- och Omsorgscollege, KomTek, Nolltrefem och magikerna Felix Fallkvist. I utställningsområdet fanns ett Speaker s Corner där UF-företagare, representanter från näringsliv och skola intervjuades om sina erfarenheter och tankar om samverkan mellan skola och näringsliv. Projektet stod för mässkostnader, planering av montrar, anmälan och allt annat praktiskt kring Tillväxtdagen. Mässan Stora Upptäckardagen genomfördes den 6-7 maj. Det var ett mycket stort evenemang bestående av två hela mässdagar och en riktad kvällsaktivitet med eldshow och musik för ungdomar från 13 år och uppåt. Mässan innehöll Nationell Snilleblixtmässa, Teknikutmaningen, Framtidsfrön och KomTek 10 år. Sammanlagt var det ca 1400 utställande barn. Merparten av barn kom från Halmstad, men ca 200 barn kom från Laholm, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka, Göteborg och Dalsjöfors. Utställarna som deltog var förskolor, grundskolor och samverkanspartners såsom Teknikförskolan, TeknikCollege, Ung Företagsamhet, FramtidsFrön, Snilleblixtarna, Högskolan i Halmstad och företag. Kvällsaktiveten Teknik-Ös med målgruppen 13 år hade fokus på att lyfta fram hur kul man kan ha med teknik även på fritiden. Det kom ett trettiotal ungdomar och det blev en häftig avslutning på dagarna. Projektet stod för alla kostnader och utställarna betalade ingenting för att medverka och mässan var även kostnadsfri för besökare. Sammanfattningsvis kan nämnas att Stora upptäckardagen krävde en större insats än beräknat. Det gjordes en stor insats från alla involverade i projektgruppen, men framförallt av KomTek då stora delar av mässupplägget byggde på deras kompetenser och satsningar inom teknik och entreprenörskap. Filmen som gjordes om Stora Upptäckardagen ger en bra bild och känsla för vad som gjordes under mässdagarna. Filmen finns inskickad till Pernilla Thornberg-Berner på Stadskontoret. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

160 Måluppfyllnad Projektet hade många och olika mål för de olika mässatsningarna. Ett av Tillväxtdagens mål var att ha minst 20 utställningar från gymnasieprogram kring goda exempel på skola/arbetsliv vilket uppfylldes av de medverkande skolorna. Ett annat mål var en utställning där arbetsplatser får visa upp vad det gör vilket presenterades i montern för TeknikCollege och Made by Halmstad. Målet om att samarrangera Ung Företagssamhets elever uppnåddes genom att ca 30 elever ställde ut med sina 12 UF-företag. Ett av företagen kom från gymnasiesärskolan. Ett av målen för Stora Upptäckardagen var att anordna den nationella Snilleblixtmässan och visa på snilleblixtverksamheten från förskola till årskurs fem. Sammanlagt deltog 13 Snilleblixtutställare, varav 4 var från förskolan. Över 400 barn var involverade i Snilleblixtmässan och av dessa kom några från Laholms och Falkenbergs kommun. För KomTeks del fanns ett mål om minst 30 utställningar från klasser år 6-9 vilket nåddes via satsningen Teknikutmaningen. Teknikutmaningen var indelad i tre områden, årskurs F-3, 4-6 och 7-9 och pågick under läsåret 13/14 och med grand finale på Stora Upptäckardagen. Sammanlagt deltog 28 klasser med ca 700 engagerade elever på mässan. Utöver medverkan i Teknikutmaningen deltog klasser från kommunala skolor som hade arbetat framtida transporter, arbetslivskoppling och entreprenörskap. Målet om en inspirationsutställning inför gymnasiet från Ung Företagsamhet resulterade i att Ung Företagsamhet visade upp sina entreprenörskapsprogram för grundskolan genom olika workshops. Entreprenörskap i olika former visades upp av 185 elever från skolor i Göteborg, Kungsbacka, Varberg och Dalsjöfors kommun som ingår i FramtidsFrön Väst. En utställning där arbetsplatser får visa upp vad de gör genom mindre planscher var ett mål. På mässan deltog företag, Högskolan i Halmstad, TeknikCollege, vår kommunala Teknikförskola samt att där fanns en Polhemshörnan av Michael H. Lindgren. Företagen ställde också upp med sponsring i form av material, tjänst eller prispengar. Det fanns ett stort engagemang från alla involverade aktörer på mässan. Ett övergripande mål för projektet handlade om elevernas utveckling. Arbete inför mässan skulle integreras med det vanliga skolarbetet och under mässan skulle de få öva på sin sociala kompetens, sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt samt sin företagaranda. I de svar som inkommit i utvärderingen och per e-post så skriver vissa pedagoger att eleverna fick öva sin sociala förmåga och berätta om sina uppfinningar och projekt. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

161 Vad planerar ni för aktiviteter i projektet för nästkommande redovisningsperiod? Projektet slutredovisas, projekttid Förankring/ långsiktighet Ett av projektets långsiktiga mål är att låta mässorna bli en naturlig del av skolåret, integrerad i ordinarie budget. Ett annat är att öka intresset för teknik och entreprenörskap i förskolan och skolan för både flickor och pojkar. Ytterligare ett önskat effektmål är att öka samarbetet mellan skola och näringsliv. För att få långsiktighet och förankring krävs också en professionell inramning av mässan. I detta projekt löstes det med hjälp av fantastiska personella insatser och egenfinansiering från KomTek, men i framtiden krävs mer resurser så att vissa tjänster kan köpas in. Det fanns inte utrymme för det inom årets projektram. Möjlig extern finansiering I projektet sponsrade olika företag mässan med material och/eller tävlingspriser i form av ekonomiskt bidrag. Det finns ett intresse hos näringslivet att vara delaktiga precis som hos Region Halland och Högskolan i Halmstad vid ett kommande arrangemang. I samarbete med Högskolan i Halmstad, Region Halland, Halmstads kommun och näringslivet finns det en stor potential att långsiktigt skapa en finansiell trygghet och bygga broar för samverkan för att nå målen om på långsikt tillväxt inom teknikområdet och skapa förutsättningar för entreprenörskap. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

162 Begrepp och förkortningar Pedagogisk Verksamhet LGR 11 Läroplan för grundskolan (förskoleklass och fritidshem) LPFÖ 98 REV Läroplan för förskolan LGRSÄ11 Läroplan för grundsärskola IUP Individuell utvecklingsplan. Den ska alla elever ha från SYV Studie och yrkesvägledning; yrkeskategorin är studie och yrkesvägledare. SOU Statens offentliga utredningar VFU Verksamhetsförlagd utbildning som är lärarstudenternas praktiska del ute på kommunens skolor. SFI Svenska för invandrare USK Borttaget begrepp för undervisningsskyldighet som inte finns officiellt men som ändå styr på många skolor. CUG Central utvecklingsgrupp inom Barn och utbildningsförvaltningen i Halmstad som leds av förvaltningschefen SKOLFS Skolverkets författningssamling. Här publiceras nyheter inom skolområdet. L Lärarförbundet. Facklig organisation som från början som från början organiserade lärare upp till år 6. LR Lärarnas riksförbund. Facklig organisation som från början organiserade adjunkter i grundskolans senare år och gymnasieskolan. PORTAL 035 BUFs och UAFs gemensamma lärportal. Omfattar; FRONTER lärplattform SKOLA 24 Frånvaroregistreringssystem UNIKUM system för elevens IUP och skriftliga omdömen Personal HÖK AB Bilaga M LAS MBL FAS AML Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor Allmänna bestämmelser. I AB finns regler om vad som gäller när ett anställningsavtal ingås, arbetstidsvillkor, allmänna åliggande, regler vid avstängning, förmåner vid sjukdom, semester och vad som gäller när en anställning upphör m.m. Lärarnas arbetstid Lagen om anställningsskydd. I LAS regleras bland annat vilka olika anställningsformer som får förekomma, vad som gäller vid uppsägning, avsked m.m. Medbestämmande lagen som reglerar förhandlingsskyldigheten Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Centralt samverkansavtal som syftar till att främja en god hälsa och en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen

163 ATL AG At AVA Ssgr Fsk Fp Bsk SAM arbetet Rehab Arbetstidslagen Arbetsgivare Arbetstagare Allmän visstidsanställning Sysselsättningsgrad Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Systematiskt arbetsmiljöarbete enkätarbete med åtgärdsplan Rehabilitering Ekonomi Driftredovisning - redovisar verksamhetens bokförda kostnader och intäkter under ett år. Skillnaden mellan intäkter och kostnader är nettokostnaden. Ex. löner, hyror, barnomsorgsintäkter, bidrag till fristående skolor. Driftsredovisningen ingår i kommunens resultaträkning. Investeringsredovisning redovisar nämndens kostnader för investeringar. Investeringar är inköp av anläggningstillgångar och förs till kommunens balansräkning. BUN får endast investeringsbudget för inventarier, dvs möbler, datorer, musikinstrument etc. Investeringsbudgeten för fastigheter ansvarar FN för. Kapitalkostnader är avskrivningar och internränta på de investeringar som är gjorda. Det innebär att kostnaden för investeringar fördelas över tiden som tex inventarier som skrivs av på 10 år och belastar BUN:s driftskostnader så länge. Delårsrapport är en uppföljning av ekonomin för perioden januari-april samt en helårsprognos för nettokostnaderna. Rapporten ska till skillnad från de vanliga ekonomiuppföljningarna tillställas både Kommunstyrelsen och Fullmäktige. Här redovisas även verksamhetsmått som beskriver verksamheten och dess resultat och måluppfyllelse. Delårsbokslut är en uppföljning av ekonomin för perioden januari-augusti samt en helårsprognos för nettokostnaderna. Rapporten ska tillställas KS och KF. Här redovisas även verksamhetsmått som beskriver verksamheten och dess resultat och måluppfyllelse samt en skriftlig redogörelse för verksamhetens måluppfyllelse, viktiga händelser nu och i framtiden. Nettokostnad Kostnader minus intäkter. Resultatbalans (RB) Underskott/ överskott i bokslutets driftsredovisning balanseras ( förs över) till nästa års driftsbudget. Årsarbetare (Åa) En persons sysselsättningsgrad ( tex 75%) minus tjänstledighet plus eventuell vikarie. Används vid beräkningar av nyckeltal och verksamhetsmått. Kkr tusenkronor.