SLUTRAPPORT Resa i Västra Götaland

Transkript

1 SLUTRAPPORT Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar av regler Förslag till gemensam organisation och gemensamma regler för färdtjänst samordnat med sjukresor och allmän kollektivtrafik

2 Resa i Västra Götaland utan onödiga begränsningar Sammanfattning Inledning Uppdraget Styrgrupp och arbetsgrupp Tidplan Beskrivning av nuläge och olikheter i Västra Götaland Nuläge färdtjänst i Västra Götaland Nuläge riksfärdtjänst i Västra Götaland Nuläge sjukresor i Västra Götaland Nuläge allmän kollektivtrafik i Västra Götaland Kostnader för allmän och särskild kollektivtrafik en jämförelse i Västra Götaland Nuläge färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik i Sverige Dagens lagstiftning allmän och särskild kollektivtrafik Ny kollektivtrafiklag Värdet av resmöjligheter Två förslag på organisation och genomförande Förslag 1 En gemensam organisation etableras stegvis Förslag 2 En gemensam organisation etableras vid ett tillfälle Jämförelse av de två förslagen Förslag till gemensamma regler och taxa Färdtjänst Riksfärdtjänst Sjukresor i anropsstyrd trafik Servicestandard och resegaranti för färdtjänst, sjukresor och riksfärdtjänst Samverkan om regler och teknik Förslag om tekniksamverkan Handläggning av färdtjänsttillstånd Handläggningen effekter utifrån de båda förslagen Ekonomiska effekter av förslagen för olika parter Bilaga 1 Beräkningssätt Bilaga 2 Förslag till regler för färdtjänst och riksfärdtjänst Bilaga 3 Uppgifter om färdtjänst Bilaga 4 Karta

3 Sammanfattning Resandet ökar och är en självklar del av de flesta människors vardag. Den ökade rörligheten innebär att avsättningsmarknader för varor och tjänster vidgas, samtidigt som tillgången till arbetskraft förbättras. Kollektivtrafiken kommer därför och av miljöskäl att behöva utvecklas både vad gäller omfattning, men också för att bättre passa människors olika behov. Det är en självklarhet att alla människor ska kunna ta del av de fördelar som resandet skapar och att kollektivtrafiken ska fungera lika bra oavsett om man åker allmän kollektivtrafik, färdtjänst, sjukresa eller kombinerad resa. Tekniska och/eller juridiska frågor begränsar inte möjligheter att organisera resandet på ett enkelt och rationellt sätt. Möjligheten ligger i att bygga en gemensam organisation med ansvar för planering, information och regler/prissättning så att resandet underlättas för alla människor i Västra Götaland. Nedan redovisas två förslag som sätter färdtjänsten i centrum och som utgår från att Västra Götalandsregionen kommer att bli trafikhuvudman och ensam ägare av Västtrafik. Förslag 1 innebär att en gemensam organisation etableras stegvis. I detta förslag erbjuds länets kommuner att ansluta sig till gemensamma färdtjänstregler och samtidigt överföra beslutsrätten om färdtjänstillstånd till regionen. Den nya kollektivtrafikorganisationen i Västra Götalandsregionen upphandlar färdtjänsten och samordnar färdtjänsten med den allmänna kollektivtrafiken och med reglerna för sjukresor. Kommunerna ska ha fattat sitt beslut senast De kommuner som överlåter ansvaret för färdtjänsten till Västra Götalandsregionen faktureras enligt fastställda principer. Först när samtliga kommuner anslutit sig kan en skatteväxling bli aktuellt. Förslag 2 innebär att en gemensam organisation etableras vid ett tillfälle. Ansvaret för färdtjänsten inklusive beslut om riksfärdtjänst överlämnas från länets kommuner till Västtrafik/Västra Götalandsregionen vid ett tillfälle. Överlåtelsen sker i samband med skatteväxlingen om Västtrafik inför år Västra Götalandsregionen organiserar färdtjänsten och sjukresorna utifrån ett gemensamt regelverk/en gemensam taxa och som en integrerad del av den kollektivtrafikorganisation som ska överföras till och etableras inom regionen. Befintlig kompetens för färdtjänstfrågor i kommunerna utgör grunden för organisationen i regionen. Båda förslagen föreslår införande av nya gemensamma regler, en gemensam taxa, ökad samordning av planering, beställning och genomförandet av resor och gemensam handläggning av tillstånd. Skillnaden finns i hur den process ska läggas upp som leder till detta mål. I förslag 1 finns inget datum för genomförande. Det innebär osäkerhet om och när förslagen genomförs, samtidigt som genomförandet kan ske i lugnare takt. Det kan också innebära att inte alla kommuner ansluter sig och att en senare skatteväxling därmed inte går att genomföra. Förslag 1 för med sig att effektiviseringsvinster senareläggs. Drivkraften för förändring/utveckling är svagare. Den största fördelen är att de ekonomiska konsekvenserna kommer att vara bättre kända. Förslag 2 innebär att genomförandet sker vi en bestämd tidpunkt. Ett samlat ansvar gentemot resenären, för organisationen och för de ekonomiska frågorna uppnås omgående. Drivkraften för förändring/utveckling är starkare. Det ger säkerhet att förslagen genomförs och säkrare hemtagning av de önskade effekterna. Den största nackdelen är att de ekonomiska konsekvenserna/skatteväxlingen kommer att baseras på beräkningar. Fyra av de viktigaste förändringarna till gemensamma regler för färdtjänst som påverkar kostnaderna för färdtjänst beskrivs och effekterna redovisas. Ett grundläggande förslag till förändring handlar om att ge alla resenärerna möjlighet att resa i hela länet samt till de angränsande kommunerna. Detta kommer att medföra viss kostnadsökning eftersom resandet bedöms öka. 2

4 Genom den satsning som Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen gjort under de senaste 10 åren och fortfarande gör för att anpassa den allmänna kollektivtrafiken kan fler och fler resenärer med funktionsnedsättning använda bussen och tåget som andra. I förslaget kopplas resan ihop till en helhet och färdtjänstresenären använder det ressätt som behovet kräver. Detta kan ibland betyda enbart färdtjänst ibland byte mellan fordon då del av resan kan vara allmän kollektivtrafik som anpassas till den resandes behov. Det innebär, om inte särskilda behov föreligger, att på samma sätt som i den allmänna kollektivtrafiken sker resan samordnat och inte alltid raka vägen. Genom att ingen generell antalsbegränsning föreslås finnas tillgodoses både behovet för resenären med färdtjänst och samhället har möjlighet att nå målet med en kollektivtrafik för alla. En enhetlig servicenivå i likartade områden föreslås, där nivån för väntetider och förlängning av restid är fastlagda. Kostnaden för hela Västra Götaland utifrån den totala effekten av alla föreslagna regler och en taxa för resenären som motsvarar kollektivtrafiktaxa beräknas ge en ökad kostnad på + ca 45 miljoner kr. Motsvarande, men med utgångspunkt från ett genomsnitt av dagens färdtjänstavgift innebär en ökad kostnad i hela länet + ca 10 milj. kr. Uppdraget till utredningen gavs den 5 januari 2010 av Samrådsorganet, som består av kommunalförbundet VästKom:s arbetsutskott och presidierna i Västra Götalandsregionens regionstyrelse och hälso- och sjukvårdsutskott. Uppdraget innebar att föreslå regler och organisation som ger mer lika villkor för invånarna i Västra Götaland att resa med färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik. Uppdraget bestod också av att beskriva effekterna för verksamheten och för resenären 3

5 1 Inledning Att ha en funktionsnedsättning innebär inte att man har mindre behov än andra att få ta del av samhället. Det kan vara enkla saker som att gå och ta en fika på sta n, gå och shoppa, på bio, föreningsaktiviteter och hälsa på vänner. Vardagliga ting som är en självklar rättighet för det stora flertalet. Dessutom ska det vara möjligt att sköta ett jobb. Andra beslutar idag om man får åka dit man vill och behöver. En kollektivtrafikresenär kan resa i hela länet oberoende av syftet med resan, medan färdtjänstresenären i många fall måste ange vilken aktivitet man ska göra vid sin resa. Frågorna kan kännas integritetskränkande liksom att personer med funktionsnedsättningar inte har samma möjligheter att röra sig fritt i samhället som andra. Vid samrådsorganets möte den 15 mars 2007, som består av kommunalförbundet VästKom:s arbetsutskott och presidierna i Västra Götalandsregionens regionstyrelse och hälso- och sjukvårdsutskott, gavs uppdraget Att ur ett befolkningsperspektiv göra en nulägesanalys samt redovisa de förutsättningar som krävs för att medborgaren med olika funktionshinder fritt ska kunna resa i Västra Götaland utan att begränsas av regler eller särskilda organisations- och ansvarsgränser. Uppdraget redovisades i en rapport den 29 november Rapporten visade att det finns olika förutsättningar för att resa i Västra Götaland ur medborgarens perspektiv när man bor i olika kommuner. Vi har idag i Västra Götaland 30 olika färdtjänstregler och 17 olika sätt att beräkna färdtjänstavgift. Detta ställs mot rutiner, regler och lagar som reglerar verksamheten. Idag har ett flertal olika aktörer ansvar för olika transportlösningar och för olika delar av resor som genomförs. Men rapporten ville också visa på ett önskat tillstånd där det ena systemet känner till det andra och där systemen tillsammans utgör en helhet. Vad skulle detta betyda för människor som bor i eller besöker vårt län? Det borde vara så att resenärer med funktionsnedsättning med så stort inflytande som möjligt reser på samma villkor oavsett i vilken kommun man bor i likhet med den allmänna kollektivtrafiken. planerar och bokar hela resan på ett och samma ställe. under dygnets alla timmar kan genomföra sin resa med t ex taxi, buss och/eller tåg med samordnat och gemensamt biljettpris. I den del av rapporten som handlade om regler och rutiner framkom behov av att samordna regler i hela regionen och se över möjligheterna att få en effektivare organisation för verksamheten. Rapporten utgick från medborgarperspektivet, därför beslöt man att en fortsättning av arbetet skulle handla om att precisera regler och belysa organisation och ekonomi. Att resa på samma villkor oavsett i vilken kommun man bor kan ses som en självklarhet. Ur ett regionperspektiv är likabehandlingsprincipen en grundläggande hållning. Utredningen visar vägar att åstadkomma en samlad organisation och gemensamma regler och därigenom förenkla för medborgaren. I ett andra utvecklingssteg skulle resalternativ för personer med funktionsnedsättning också kunna erbjudas genom kompletterande kommersiella kollektivtrafikalternativ, i likhet med de möjligheter som den nya lagen om trafikhuvudmän ger. 4

6 2 Uppdraget Samrådsorganet, som består av kommunalförbundet VästKom:s arbetsutskott och presidierna i Västra Götalandsregionens regionstyrelse och hälso- och sjukvårdsutskott, gav den 5 januari 2010 uppdraget att föreslå regler och organisation som ger mer lika villkor för invånarna i Västra Götaland att resa med färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik. Uppdraget bestod också av att beskriva effekterna för verksamheten och för resenären. Uppdraget för denna utredning avser primärt färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor. I viss omfattning beskrivs ändå den allmänna kollektivtrafiken eftersom det i uppdraget även ingår att förslå hur samordningen ska kunna öka mellan den allmänna kollektivtrafiken och färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor. Uppgiften är att teckna en bild av pågående diskussioner i omvärlden avseende lagstiftning, olika organisationsformer och teknikutveckling analysera och konsekvensbeskriva förslag på organisation utifrån nu gällande ansvarsformer, både ett brukarperspektiv och ett verksamhetsperspektiv föreslå gemensamma regler för färdtjänst i hela Västra Götaland föreslå ändring av regler för sjukresor i anropsstyrd trafik så att dessa i större omfattning överensstämmer med regler för färdtjänst föreslå hur samordning ska kunna öka mellan de olika trafikslagen och med allmän kollektivtrafik redogöra för vilka olika delar i förslaget till regelförändringar som kan medföra minskade respektive ökade kostnader för olika parter 2. 1 Styrgrupp och arbetsgrupp Utredningen har haft en styrgrupp som bestått av Thomas Jungbeck, kommunalförbundsdirektör Skaraborgs kommunalförbund: Leif Johansson, kommunalförbundsdirektör Sjuhärads kommunalförbund Nils-Gunnar Erntsson, GöteborgsRegionen Lasse Lindén, kommunalförbundsdirektör Fyrbodals kommunalförbund Dan Gustafsson, direktör VästKom Bengt Säterskog, chef avd funktionshinder och delaktighet, Regionkansliet Håkan Karlsson, utredningssekreterare, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Linda Billberg, utredare, Regionutvecklingssekretariatet, Västra Götalandsregionen. Arbetsgruppen för utredningen har under utredningens gång haft kontinuerliga avstämningar med styrgruppen. Arbetsgruppen har bestått av Anita Almqvist, Göteborgsregionens kommunalförbund 5

7 Johan Magnusson, Skaraborgs kommunalförbund Rolf Berggren, Fyrbodals kommunalförbund Lena Brännmar, Sjuhärads kommunalförbund Britt Wallin, Västra Götalandsregionen Marianne Salén, Västra Götalandsregionen, Mats Börjesson, expert på regional och nationell nivå kring olika trafiklösningar Lars Wollter och Kerstin Doyle, Västtrafik Hans Hedström, Rådet för funktionshinderfrågor Sören Jansson, Rådet för funktionshinderfrågor. 2.2 Tidplan Start december Preliminära ställningstaganden för diskussion maj Ett första utkast med ekonomiska beräkningar till styrgrupp inför möte den 8 juni Slutrapport till styrgruppen lämnas 3 september Slutrapporten sprids för förankring. Slutrapporten överlämnas till Samrådsorganet den 30 september

8 3 Beskrivning av nuläge och olikheter i Västra Götaland Figur 1 Sammanställning av olikheter (gjord i utredningens första del år 2007) Huvudman för respektive område är följande: kommunerna ansvarar för färdtjänst och riksfärdtjänst, Västra Götalandsregionen för sjukresor och Västtrafik för kollektivtrafik. Område där resan får ske Tidpunkt för resa Ändamål Antal resor Avgift Uppehåll och byte Ledsagare Barn och ungdom Resegaranti Färdtjänst Riksfärdtjänst Sjukresa Kollektivtrafik Varierar från Hela landet Från hemmet eller Hela regionen egna kommunen arbetet till vård och till område med behandling 24 kommuner Ej natt i 19 kommuner Hela dygnet Hela dygnet Resmöjligheter enligt tidtabell Ej sjukresor och ej skolskjuts Antalsbegränsning i 5 kommuner Avgift i förhållande till reslängd eller område. 17 olika sätt att beräkna avgift Uppehåll ej tillåtet i 30 kommuner. Behovsprövat i alla kommuner utom en 7 olika åldersgränser för barn med färdtjänst och barn som medresenär I Göteborg vid försening mer än 20 min Endast enskild angelägenhet Ingen antalsbegränsning Statligt beslutad egenavgift Resa till vård och behandling Resor till vård och behandling Fast avgift för resor med taxi 150 kr och 60 kr för färdtjänstberättigade Alla ändamål Ingen antalsbegränsning Avgift i förhållande till reslängd eller område Uppehåll ej tillåtet Byte inom 90 minuter vid resa i en zon och 180 min vid längre resa. Behovsprövat Vid behov Gratis ledsagare i vissa kommuner -16 Barn 0-6 Ungdom 6-16 Ingen Gäller vid försening mer än 20 min. 7

9 3.1 Nuläge färdtjänst i Västra Götaland Varje kommun handlägger ansökningar om färdtjänst inom den egna kommunen. Varje kommun beslutar om regler, avgifter och servicenivå för färdtjänsten. Skillnaderna mellan kommunerna är mycket stora både vad avser hur stor andel av befolkningen som beviljas färdtjänst och vad avser regler och avgifter. Varje kommun ansvarar för att anordna färdtjänst av god kvalitet för kommuninvånarna. Kommunens uppgifter fullgörs av den eller de nämnder som enligt kommunfullmäktige har ansvaret för detta. Kommunen får överlåta sina uppgifter till trafikhuvudmannen i länet. Handläggning av färdtjänst består av att ta emot ansökningar, göra utredning och fatta beslut om och i vilken omfattning som ansökan ska beviljas. Beslut om färdtjänst är en myndighetsuppgift och det ställer krav på att handläggningen sker lika för alla medborgare och att det sker på ett rättssäkert sätt. Vid handläggning av färdtjänstärenden ska förvaltningslagen tillämpas liksom när ett aktiebolag handlägger ärenden. Varje ansökan om färdtjänst är en individuell bedömning utifrån den enskildes behov. För att underlätta den individuella bedömningen av omfattning av färdtjänst som en persons skall få har alla kommunerna beslutat om regler för färdsätt, område och antal resor samt övriga begränsningar. I kommunens arbete ingår även att bestämma pris för resor i färdtjänsten. I Skaraborg samverkar 10 kommuner om enhetliga regler. De kommuner som utnyttjat den av Västtrafik upphandlade beställningscentralen samverkar om formuleringar i regler tolkning av begrepp. Andelen färdtjänstberättigade av befolkningen varierar mellan 2,2 % i Dals Ed och 7,2 % i Marks kommun. Skillnaderna i resande i färdtjänsten är mycket stort. Antalet resor per färdtjänstberättigad varierar mellan 6 resor i Tidaholm och 58 resor per färdtjänstberättigad och år i Borås Befolkningens ålder - andelen färdtjänstberättigade Andelen färdtjänstberättigade av befolkningen varierar med befolkningens ålder eftersom andelen färdtjänstberättigade är störst bland personer över 80 år. I Västra Götaland har mellan 2,2 % och 7,2 % färdtjänst. Störst andel är det i Mark, Lysekil och Öckerö kommun. Minst andel färdtjänstberättigade är det i Dals Ed, Hjo Strömstad och Tibro. Beslut om vem som får färdtjänst fattas av respektive kommun. Reglerna beslutas också av respektive kommun men det finns samarbete mellan 14 kommuner om utformning av regler. 8

10 Figur 2. Illustration av skillnader i andel av befolkningen som är över 80 år och andel färdtjänstberättigade 10,00% 9,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Illustration av skillnader i andel av befolkningen som är över 80 år och andelen färdtjänstberättigade Härryda Lerum Ale Stenungsund Bollebygd Mölndal Partille Lilla Edet Vårgårda Kungälv Göteborg Öckerö Skövde Götene Tjörn Trollhättan Alingsås Borås Lidköping Vänersborg Skara Orust Dals Ed Färgelanda Uddevalla Tidaholm Mark Strömstad Tibro Mariestad Svenljunga Essunga Herrljunga Grästorp Tranemo Munkedal Falköping Ulricehamn Töreboda Hjo Vara Gullspång Tanum Lysekil Karlsborg Mellerud Åmål Sotenäs Bengtsfors Andel över 80 år Andel färdtjänstberättigade Linjär (Andel färdtjänstberättigade) Andel av befolkningen som är över 80 år och andel av befolkningen som har färdtjänst. Kommunerna är sorterade efter andel av befolkningen som är över 80 år. Figuren visar tydligt at det finns ett samband mellan andel äldre i kommunen och andelen färdtjänstberättigade och att flera kommuner markant avviker från vanligaste andelen Avgifter för färdtjänst Skillnaderna i andel färdtjänstberättigade och antal resor i färdtjänst är mycket stora mellan kommunerna eftersom resbehoven varierar och kommunerna har olika syn på den färdtjänst man tillhandahåller. I vissa kommuner är man förhållandevis generös med avgiften men begränsar inom vilket område som man får resa. I andra har man högre avgift men är generös med område och resmöjligheter. Färdtjänstområdet varierar mellan enbart kommunen och hela regionen, dock med ett begränsat antal resor. Som framgår av tabellen på nästa sida är skillnaderna mycket stora. I Borås är färdtjänstresor billigare än resor i kollektivtrafiken och i Tanum kostar de minst dubbelt mot vad resor i kollektivtrafiken kostar. Resande per färdtjänstberättigad varierar mellan 6 och 58 resor per färdtjänstberättigad. Sammantaget ger skillnaderna i resande och kostnad per resa att kostnaden per färdtjänstberättigad och år varierar mellan kr per färdtjänstberättigad i Tidaholm och kr per färdtjänstberättigad i Borås. Egenavgifterna för färdtjänst beräknas i de flesta kommuner utifrån Västtrafiks baspris plus ett påslag. (Baspris är ett beräkningstal som Västtrafik använder för att bestämma pris för flera olika biljettslag.) Sex kommuner har en taxetabell som inte är baserat på Västtrafiks baspris. Tre kommuner beräknar avgiften som en procentsats av taxameterpriset. 9

11 Figur 3. Avgifter färdtjänst i kronor Kommun Tätort En kommun Två kommuner ALE 38,00 57,00 ALINGSÅS 38,00 38,00 101,00 BENGTSFORS 57,00 BOLLEBYGD 46,00 80,00 BORÅS 20,00 40,00 80,00 DALS-ED 57,00 ESSUNGA 44,00 77,00 FALKÖPING 44,00 77,00 FÄRGELANDA 57,00 101,00 GRÄSTORP 44,00 77,00 GULLSPÅNG 30,00 GÖTEBORG 35,00 70,00 GÖTENE 44,00 77,00 HERRLJUNGA 40,00 HJO 44,00 77,00 HÄRRYDA 38,00 67,00 KARLSBORG 44,00 77,00 KUNGÄLV 44,00 LERUM 38,00 57,00 LIDKÖPING 44,00 77,00 LILLA EDET 57,00 101,00 LYSEKIL 50,00 80,00 MARIESTAD 44,00 77,00 MARK 40,00 77,00 MELLERUD 57,00 MUNKEDAL 44,00 67,00 117,00 MÖLNDAL 28,00 ORUST 63,00 111,00 PARTILLE 35,00 53,00 SKARA 44,00 77,00 SKÖVDE 44,00 77,00 SOTENÄS 57,00 134,00 STENUNGSUND 44,00 107,00 STRÖMSTAD 44,00 67,00 117,00 SVENLJUNGA 57,00 101,00 TANUM 67,00 117,00 TIBRO 44,00 77,00 TIDAHOLM 44,00 77,00 TJÖRN 55,00 97,00 TRANEMO 44,00 77,00 TROLLHÄTTAN 44,00 77,00 TÖREBODA 44,00 77,00 UDDEVALLA 44,00 77,00 ULRICEHAMN 22,00 40,00 80,00 VARA 44,00 77,00 VÅRGÅRDA 44,00 77,00 VÄNERSBORG 44,00 77,00 ÅMÅL 38,00 57,00 ÖCKERÖ 40,00 90,00 Kommentarer till nedanstående figurer: I Västra Götaland har totala kostnaden för färdtjänst mätt i fasta priser ökat de senaste åren. Även antalet resor har ökat. Detta har skett trots att antalet färdtjänstberättigade har minskat. Figur 4. Kostnad för färdtjänst 10

12 Kostnad för färdtjänst Nettokostnad Egenavgift Figur 5. Nettokostnad för enkelresor med färdtjänst och riksfärdtjänst Enkelresor med färdtjänst och riksfärdtjänst Västra Götaland Färdtjänstresor Riksfördtjänst Figur 6. Nettokostnad för personer med färdtjänsttillstånd 11

13 Personer med färdtjänsttillstånd Västra Götaland 3.2 Nuläge riksfärdtjänst i Västra Götaland Riksfärdtjänst är till för resor utanför den egna kommunen och om ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet. Ansökan om riksfärdtjänst görs för varje resa. Alla kommuner ansvarar själva för handläggning av riksfärdtjänst Avgifter för riksfärdstjänst Vid resa med riksfärdtjänst ska tillståndshavaren betala en avgift (egenavgift) som motsvarar normala reskostnader med allmänna färdmedel. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om dessa avgifter. Egenavgiften för en resa med riksfärdtjänst fastställs av regeringen och är lika oavsett färdmedel. Figur 7. Egenavgift riksfärdtjänst Vägavstånd i km Egenavgift i kr Vägavstånd i km Egenavgift i kr och längre 755 Resenärer under 26 år och studerande med Centrala studiestödsnämndens rabattkort eller Sveriges Förenade Studentkårers studentkort betalar 70 % av egenavgiften. Ersättning för en resa med riksfärdtjänst lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan reskostnaden och egenavgiften. Ersättning för ledsagarens resa ska dock motsvara kostnaden för resan. Ersättningen betalas till den som utfört transporten eller till den som har betalat transporten. Beslut om ersättning meddelas av tillståndsgivaren. 12

14 3.3 Nuläge sjukresor i Västra Götaland Sjukresor är en ersättningsform för resor till vård och behandling. Resenärens avgift för sjukresor med taxi är lägre för den som har färdtjänst jämfört med en person utan färdtjänst. Västra Götalandsregionen ansvarar för att lämna ersättning för resekostnader enligt Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor. Regionfullmäktige beslutar om regelverk, egenavgifter och ersättningar. Samma regelverk, ersättningar och avgifter gäller för alla regionens invånare. Västra Götalandsregionen fastställer regler och ekonomiska villkor för hur den enskilde resenären får nyttja de anropsstyrda resorna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är budgetansvariga och beställare. Servicenämnden är den politiska nämnd som ansvarar för sjukresor. Sjukreseenheten handlägger utbetalningar, högkostnadsskydd för sjukresa och intyg för sjukresa med taxi. Om patientens medicinska tillstånd kräver resa med dyrare färdsätt (taxi), ska detta styrkas med intyg. Sådant intygande godtas från vårdgivare som träffat patienten. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har budgeten för sjukresor. Västra Götalandsregionen har avtal med Västtrafik om upphandling av anropsstyrd trafik. I uppdraget ingår att för Västra Götalandsregionens räkning upphandla drift av beställningscentral och transporttjänster för den anropsstyrda trafiken Avgift för sjukresor Färdsätt m Buss, tåg, spårvagn, flyg och båt Privat bil Taxi, specialfordon, liggande transporter med färdtjänsttillstånd Ambulanstransporter till sjukvård Egenavgift/avgift per enkelresa 60 kr 60 kr 150 kr 60 kr 150 kr 13

15 3.4 Nuläge allmän kollektivtrafik i Västra Götaland Eftersom denna utredning föreslår att resor i färdtjänst i större omfattning ska likna allmän kollektivtrafik görs en beskrivning av nuläget för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Västtrafik ställer idag krav vid upphandling av trafik att fordon ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Större hållplatser och terminaler har också åtgärdats, men många mindre hållplatser återstår. I 9 orter finns flexlinjer eller annan särskilt anpassad trafik och på landsbygden i 37 kommuner finns resmöjligheter till bostaden. Tio kommuner har gratis resor för äldre i kollektivtrafiken. Åldersgränser och tider för resor är olika mellan kommunerna. Den allmänna kollektivtrafiken har anpassats i stor omfattning för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att resa. Västtrafik har cirka 160 linjer som alltid trafikeras med tillgänglighetsanpassade fordon för resenärer med rörelsehinder. Dessa fordon har lågt golv eller låg entré, ramp eller lift samt plats för rullstol. För att trafiken ska vara tillgänglig krävs även åtgärder på hållplatser och terminaler. För att en hållplats ska klassas som tillgänglig måste vissa kriterier vara uppfyllda. Så här ser en tillgänglighetsanpassad hållplats ut enligt Västtrafik: Taktilt ledstråk finns till påstigningsplatsen så att personer med synskada med hjälp av teknikkäppen hittar fram till påstigningen där fordonet stannar med främre dörren. Kantstenshöjd ska vara 17 cm för att minska insteget i fordonet och göra det lättare att komma på fordonet. Kontrastmarkering i form av en ljus kantremsa utmed kantstenen, som skiljer hållplatsen från körbanan gör att det är lättare att uppmärksamma och se var hållplatsen slutar mot gatan. Allmänbelysning som gör det lätt att hitta på hållplatsen. Belysning i väderskydd som ska göra det lättare att läsa informationen i väderskyddet. Bänk utanför och i väderskydd som möjliggör en vilopaus på hållplatsen. Väderskydd ska finnas på alla större hållplatser, för att skydda mot väder och vind. Realtidsskylt som visar aktuell kollektivtrafikinformation Markbeläggning med jämna material utan branta lutningar på hållplatsen. De personer som upplever att de behöver hjälp vid byte kan få hjälp vid ca 30 stationer och terminaler. Det finns även trafiklösningar i vissa orter som särskilt anpassats för personer med funktionsnedsättningar. Flexlinje finns i Göteborg, Lerum och Uddevalla. I Göteborg finns flexlinjer som anpassats för personer med funktionsnedsättningar i samtliga stadsdelar. Erfarenheten är att flexlinjen kan ersätta färdtjänstresor för många färdtjänstberättigade. Närtrafik är resa mellan adresser i landsbygdsområde och hållplatser i tätort. Närtrafik finns i 30 kommuner. Flextrafik (Centro) finns inom Falköpings, Götenes, Mariestads, Skaras, Tibros och Tidaholms kommuncentrum och är till för dem som har fyllt 75 år eller har tillstånd att resa med färdtjänst. Flextrafiken (Centro) går mellan adresser i tätorten. Kompletteringstrafik innebär resa mellan landsbygdsområde och tätort och finns i Kungsbacka, Mölndal, Orust, Stenungssund, Tanum, Tjörn och Uddevalla. 14

16 På vissa linjer finns turer som måste beställas. De är ersättning för buss när resandet är litet. Anropsstyrd linjetur är linjebunden resa mellan hållplatser och trafikerar enligt tidtabell Avgift för kollektivtrafik För resor i allmän kollektivtrafik finns ett stort antal olika färdbevis och prisnivåer. Priserna för enkelbiljetter, SMS, kontoladdning och områdesladdning är de vanligaste biljettslagen. Priset är beroende på reslängd och område man reser inom. Enkelbiljett och SMS är lämpliga färdbevis för de som reser sällan. Reser man någon gång då och då blir kontoladdning med pengar på Västtrafikkortet billigare än med enkelbiljett. Från och med 1 februari 2010 finns den nya femresorsladdningen. Det är ett färdbevis som fungerar ungefär som ett klippkort - man köper fem resor och varje gång man reser så räknas en resa bort. Reser man regelbundet är troligen en områdesladdning på Västtrafikkortet bästa alternativ. Områdesladdningarna gäller för obegränsat antal resor under en period som vanligtvis är 30 dagar. Figur 8. Avgifter för allmän kollektivtrafik Färdbevis Pris januari Anmärkning Basprisrelation 2010 Enkelresa kommun % SMS-biljett kommun % Enkelresa tätort % SMS-biljett tätort % 5-resorsladdning 31 Pris per resa 82 % Kontoladdning % Anropsstyrd trafik 1 ) 30 Enkelbiljett utan byte 80 % Områdesladdningar Tätortsladdning 365 Vissa tätorter utom Göteborg Kommunladdning Flerkommunladdning Baspris är ett beräkningstal som Västtrafik använder för att bestämma pris för flera olika biljettslag. Basprisrelation är biljettslagets pris i förhållande till baspriset Avser Närtrafik, Centro samt Beställ och res.

17 3.4.2 Avgiftsfritt och särskilda regler för äldre I Skaraborg finns avgiftsfritt resande för personer över 75 år i sex kommuner; Skövde, Hjo, Tibro, Falköping, Götene, Skara och Karlsborgs kommuner. Erbjudandet gäller för alla folkbokförda kommuninvånare som fyllt 75 år. Alla som berörs av erbjudandet får ett brev från kommunen i samband med att de fyller 75 år. Resorna kan ske inom den kommun där man bor. Det gäller både den ordinarie linjetrafiken samt Närtrafik och andra anropsstyrda linjeturer som körs av Västtrafik. Gratis resor gäller dock inte Ronden, Flextrafik (Centro) eller färdtjänst. I Ale och Göteborg är det gratis att resa mellan kl och samt efter kl med kollektivtrafiken för resenärer som är över 65 år. Om resenären stigit på före klockan kl respektive får resan fortsätta ombord på samma fordon. Vid byte till annat fordon efter kl eller betalas för den nya resan. Resor som utförs med Flexlinjen i Göteborg betalas enligt Västtrafiks taxa. På Flexlinjen kan man även åka med färdtjänstens månadskort. Resor med Flexbussen i Uddevalla är till för alla som är minst 65 år, färdtjänstberättigade eller sjukpensionärer och betalas med rabattkort (2 kuponger) eller enkelbiljett. Man kan även resa med tätortsladdning. Avgiften för Flextrafik (Centro) i Falköpings, Götenes, Mariestads, Skaras, Tibros och Tidaholms kommuncentrum är samma som för en enkelbiljett för vuxen i den vanliga busstrafiken. Priset gäller en enkel resa och gäller inte för byte till annan tur med Flextrafik (Centro). Trollhättebor som är 75 år eller äldre reser gratis med Västtrafik i Trollhättans kommun under lågtrafik. Erbjudandet gäller för alla folkbokförda kommuninvånare som fyllt 75 år. De kan resa med all kollektivtrafik i Trollhättan under lågtrafiktid, det vill säga dygnet runt utom helgfri måndag - fredag kl och med undantag av Ronden, Swebus Express eller färdtjänst. 16

18 3.5 Kostnader för allmän och särskild kollektivtrafik en jämförelse i Västra Götaland Figur 9. Kostnad 2008 för kollektivtrafik, färdtjänst och sjukresor i Västra Götaland Kostnad för kollektivtrafik, färdtjänst och sjukresor för kommuner och regionen Sjukresor 6% Färdtjänst 13% PLANET är ett av de tre större systemen för att samordna anropsstyrda persontransporter. Alla tre systemen utnyttjar tillgängliga fordonsresurser och samordnar resor i samband med beställningstillfället. Beställningen placeras av systemet i det fordon som ger bästa resursef- Kollektivtrafik 81% Kollektivtrafik Färdtjänst Sjukresor Nuläge beställningsmottagning Västtrafik har upphandlat beställningscentral för 39 kommuner och för sjukresor. Göteborg har egen beställningscentral och säljer tjänster till Härryda och Mölndal. Övriga kommuner upphandlar tjänster via taxiföretag. Genom samordning av beställningsmottagning mellan flera parter uppnår man stordriftsfördelar. Sjukresor med taxi, färdtjänst och riksfärdtjänst måste beställas i förväg. För att kunna samordna dessa resor har de flesta kommunerna och regionen upphandlat beställningscentral som tar emot beställningar och samordnar resorna. En erfarenhet från Göteborg är de positiva resultat man uppnått genom att hantera anpassning av kollektivtrafik och färdtjänst tillsammans. Flexlinjerna i Göteborg har lockat färdtjänstresenärer på ett sätt som man inte lyckats med på andra håll i Sverige. En av framgångsfaktorerna är att man haft beställningar av resor med färdtjänst och flexlinjer i samma organisation. Västtrafiks beställningscentral är upphandlad och sköts på entreprenad av Samres. För att hantera bokning samordning och administrativa ruiner i beställningscentralen används datorsystemet. Planet med tillhörande delsystem från PLANit AB. Västtrafiks arbete med anropsstyrd trafik, upphandling av trafik och beställningscentral administreras av affärsområde anropsstyrd trafik inom Västtrafik. Beställningscentralen i Göteborg använder också datorsystemet Planet. 17

19 fektivitet. Alla resor planeras. Resenären kan åka ensam men resan planeras och ingår som en del i ett uppdrag på vilket, förutsatt det är lönsamt, andra resor kan knytas. Det finns andra anropsstyrda resor såsom anropsstyrd allmän kollektivtrafik, bårtransporter, skolresor, omsorgsresor, dagvårdsresor, tjänsteresor och godstransporter. Även dessa skulle kunna ingå i en gemensam beställningscentral. Trots dokumenterade fördelar har några kommuner valt att inte ansluta sig till gemensam beställningscentral. Skälet för dem är den oro som finns för centralisering och stordrift. Det kan finnas fördelar med att ha nära kontakt med ett lokalt trafikföretag och de som tar emot beställningarna Stordriftsfördelar med beställningscentraler Erfarenheten visar att det finns stordriftsfördelar med beställningscentraler där man samordnar färdtjänst, sjukresor och allmän anropsstyrd trafik. Samordning av resor sker på ett flertal olika sätt. Dels samåker personer som ska till samma ställe eller till olika delar av samma sträcka. Så kan tomkörningen minskas genom att flera uppdrag läggs i en slinga och fordon utnyttjas i stället för att gå tomma tillbaka till sin hemort. Utvecklingen går mot alltmer sofistikerade optimeringsalgoritmer som i kombination med snabbare datorer möjliggör en mer rationell planering av trafiken. Till detta kan läggas talsvarssystem för bokning och automatisk återuppringning till resenärer. Utnyttjandet av de nya tekniska möjligheterna för rationell planering i realtid med automatiska funktioner ställer emellertid krav på resurser i beställningscentralen. Det behövs stor volym för att finansiera tekniken och det behövs kompetens för att utveckla rutinerna. Den senaste utvecklingen är även att integrera beställningsmottagning och bokning av resor med nya eller utvecklade reseplanerare. Denna lösning innebär att resenären söker resmöjligheter på vanligt sätt och i de fall där hela eller del av resan skall ske med anropsstyrd trafik så kan denna bokas direkt i reseplaneraren. Dessa lösningar minskar belastningen på personalen i beställningscentralen och kan effektivisera rutinerna. 18

20 4 Nuläge färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik i Sverige Flera utredningar har påtalat fördelarna med att ha kollektivtrafik, färdtjänst och sjukresor i samma organisation. Trafikhuvudmännen i Sverige har under de senaste 10 åren fått ett ökat ansvar för färdtjänst och sjukresor. Lagstiftningen medger att kommunerna överlåter allt ansvar för färdtjänst till trafikhuvudmannen. Sjukresor kan inte överlåtas, men trafikhuvudmannen kan upphandla trafik och samordningstjänster för sjukresor. Frågan om hur en ökad samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik kan underlättas har utretts vid ett flertal tillfällen. Alla utredningarna har påtalat fördelar med att samordna olika typer av transporter mellan olika huvudmän. Ett återkommande förslag har varit att trafikhuvudmannen skulle få ett samlat ansvar för lokal och regional linjetrafik samt för den särskilda kollektivtrafiken i form av färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor. Huvudinriktningen att färdtjänst är ett kommunalt ansvar och att landstingen ansvarar för sjukresorna har emellertid inte ändrats. Däremot har möjligheterna till frivillig samverkan successivt förstärkts. Det är idag ca 90 kommuner har överlåtit hela ansvaret för färdtjänsten till trafikhuvudmannen. Det är 10 trafikhuvudmän som har ansvar för en eller flera kommuners färdtjänst, men det är bara Blekinge, Stockholm och Örebro som har hand om färdtjänsten i samtliga av länets kommuner. Det är 192 kommuner som valt att behålla tillståndsprövningen, men överlåtit upphandling och samordning till trafikhuvudmannen. Även andra former av samordningslösningar förekommer. I vissa fall har svårigheter uppstått då en huvudman har ansvar för ekonomin och en annan för tillståndsgivning. År 2009 var det 13 landsting som samverkar med trafikhuvudmannen om upphandling och beställningscentral ifråga om sjukresor. Samverkan har till stor del skett genom gemensamma beställningscentraler där samordning av resor kan ske på ett effektivt sätt. Alla landsting i landet samordnar sjukresor i en beställningscentral varav 17 tillsammans med trafikhuvudmännen i länet och resterande i egen beställningscentral. Det är 10 trafikhuvudmän som driver beställningscentral i egen regi och övriga har upphandlat verksamheten. 19

21 Figur 10. Översikt av trafikhuvudmännens engagemang i färdtjänst och trafikhuvudmän med beställningscentral i egen regi Uppgifter enligt trafikhuvudmännens hemsidor maj 2010 Beställningscentral Trafikhuvudmän och färdtjänst 20

22 4.1 Dagens lagstiftning allmän och särskild kollektivtrafik Färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik regleras i olika lagar. Lagarna förhindrar inte att resor samordnas, men lagarnas olika karaktär ger administrativa hinder. Färdtjänsten regleras i lag om färdtjänst och lag om riksfärdtjänst 2. Vissa regler om hur färdtjänst ska administreras finns i lag om trafikhuvudmän 3. Varje kommun ansvarar för att färdtjänst anordnas inom kommunen för de kommuninvånare som på grund av funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Omfattningen av färdtjänst och riksfärdtjänst ska anges i en trafikförsörjningsplan som kommunen årligen antar efter samråd med trafikhuvudmannen och landstinget i länet. Kommunen får överlåta alla sina uppgifter enligt lag om färdtjänst och lag om riksfärdtjänst till trafikhuvudmannen i länet. Kommunen får uppdra åt trafikhuvudmannen att upphandla färdtjänsttransporter och samordning av dessa. Västtrafik kan upphandla beställningsmottagning och transporter av de färdtjänstresor som Västtrafik fått i uppdrag att upphandla åt någon kommun. Om en kommun överlåter sina uppgifter enligt lag om färdtjänst och lag om riksfärdtjänst till Västtrafik kan Västtrafik bestämma om man vill upphandla eller administrera beställningsmottagning och transporter av färdtjänstresor i egen regi. Sjukresor regleras av lag om resekostnadsersättning vid sjukresor. 4 Sjukresor är en ersättningsform och inte en transportlösning som linjetrafik, skolskjuts och färdtjänst. Resekostnadsersättning beräknas enligt de grunder som sjukvårdshuvudmannen bestämmer. Det är vanligt att ersättning kan betalas ut utan särskild prövning för utgifter för resor med kollektivtrafik och egen bil. För att få ersättning för resor med taxi krävs normalt en prövning och att utgifter för taxiresor ersätts endast om dessa beställts på ett visst sätt. Sjukvårdshuvudmannen får uppdra åt trafikhuvudmannen att upphandla persontransport- och samordningstjänster som landstinget ska tillgodose, men kan inte överlåta hela ansvaret för sjukresor på det sätt som kommunen kan överlåta färdtjänst 5. Sjukvårdshuvudmannen kan naturligtvis även själv upphandla transporter och samordning av transporter. Lagstiftningen medger även att samverkan med kommuner eller andra landsting om transporter och upphandling samordning av transporter. Västtrafik kan upphandla beställningsmottagning och transporter för sjukresor med taxi om Västra Götalandsregionen ger Västtrafik i uppdrag att göra det. Om Västtrafik blir en förvaltning inom Västra Götalandsregionen kan Västtrafik bestämma om man i så fall vill upphandla eller administrera beställningsmottagning och transporter av sjukresor i egen regi Lag (1997:736) om färdtjänst och Lag (1997:735) om riksfärdtjänst 3 Lag (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik 1 och 6 4 Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor 5 Lag (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik 7

23 4.2 Ny kollektivtrafiklag Nya kollektivtrafiklagen förändrar inte möjligheterna att samordna färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik. Riksdagen beslutade den 23 juni om en ny kollektivtrafiklag. Den nya lagen träder i kraft 1 januari Enligt den nya lagen har landstinget och kommunerna inom ett län även i fortsättningen gemensamt ansvar för den regionala kollektivtrafiken. Med den regionala kollektivtrafiken avses den trafik som huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov. Dagens kommunala organ i respektive län som kallas trafikhuvudman ersätts med en regional kollektivtrafikmyndighet. Strategiska beslut om kollektivtrafik, som i dag ofta fattats av länstrafikbolag, ska sedan fattas på politisk nivå för ökad insyn och bättre samordning med annan samhällsplanering. Mer operativa uppgifter som att upphandla kollektivtrafik ska kunna utföras av aktiebolag och av enskilda kommuner. Kollektivtrafikmyndigheten ska definiera ett trafikförsörjningsprogram. Förutom den trafik som landsting och kommuner gemensamt ansvarar för kan ett kollektivtrafikföretag när som helst under året anmäla att det avser att kommersiellt trafikera en linje eller att upphöra med trafiken. Vissa generella krav införs för alla kollektivtrafikföretag. Det handlar bland annat om anmälningsskyldighet när kollektivtrafik börjar eller upphör att bedrivas och om skyldighet att lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. I den nya kollektivtrafiklagen ges den regionala myndigheten ett övergripande ansvar att verka för att kollektivtrafiken i länet anpassas så att den är tillgänglig för alla resenärsgrupper. I trafikförsörjningsprogrammet ska redovisas tidsatta mål och åtgärder för hur anpassning av kollektivtrafiken ska ske med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. Programmet ska innehålla vilka bytespunkter som ska vara tillgängliga för alla resenärer samt vilka krav på tillgänglighetsanpassning som ska gälla för kollektivtrafikutövare. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten är behörig lokal myndighet enligt EU:s kollektivtrafikförordning och fattar beslut om allmän trafikplikt inom länet. Myndigheten får överlämna sin befogenhet att ingå avtal om allmän trafik till ett aktiebolag eller till en kommun inom länet i fråga om kollektivtrafik som bedrivs inom denna kommuns område, inklusive trafik längs eventuella utgående linjer som sträcker sig in i angränsande kommuner. Det innebär att det blir samma krav på tillgänglighet i en region eftersom ingen annan än den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska vara behörig att fatta beslut om trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. 4.3 Värdet av resmöjligheter En stor andel av Sveriges befolkning, 85 procent, lämnar sitt hem och reser kollektivt eller med bil åtminstone en gång i veckan. Det gäller både personer med och utan funktionsnedsättning. Däremot är det stora skillnader i hur människor reser mellan grupper med olika typer av funktionsnedsättning. Personer med rörelsehinder reser minst ofta. Dessa personer är i hög utsträckning 75 år eller äldre. I 30 till 50 procent av fallen är det den egna hälsan som sätter stopp för att man inte reser så mycket som man önskar. Fyrtio procent av ålderspensionärerna använder inte kollektivtrafiken överhuvudtaget Tidigare studier av Bertil Vilhelmson, professor vid Göteborgs universitet och forskare inom området kulturgeografi och ekonomisk geografi, har visat att funktionsnedsättning, som vän- 22

24 tat, utgör ett betydande hinder för individens resande. I takt med att fler äldre får tillgång till bil och kollektivtrafiken anpassas kan dock en del av dessa hinder lindras. Att vara funktionsnedsatt innebär naturligtvis även att förmågan och orken att utföra aktiviteter utanför hemmet påverkas. Inte bara utformningen av transportsystemet utan även av omgivningen i övrigt verkar försvårande Många har alltså en begränsad individuell förmåga att förflytta sig. En jämförelse av resandet bland äldre med färdtjänst och övriga äldre visar att de färdtjänstberättigade reser mycket mindre än andra äldre. De färdtjänstberättigade gör framför allt betydligt färre resor per dag. Föga förvånande innebär förflyttningshindret att det genomsnittliga antalet aktiviteter utanför hemmet begränsas kraftigt. De färdtjänstberättigade gör hälften så många resor som övriga äldre. De färdtjänstberättigade är alltså inte helt hänvisade till att resa med färdtjänst. Resor med bil, främst som passagerare, är lika betydelsefullt som färdtjänst och kollektivtrafik sammantaget. Färdtjänsten innebär dock ett viktigt komplement för de förflyttningshindrade som ger dem möjlighet att resa utan att vara beroende av att skjutsas av släkt och vänner. 23

25 5 Två förslag på organisation och genomförande Förslag 1 En gemensam organisation etableras stegvis Västra Götalandsregionen erbjuder länets kommuner att ansluta sig till gemensamma färdtjänstregler och samtidigt överlåta myndighetsutövning inom färdtjänst riksfärdtjänst till Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller upphandlar färdtjänst och riksfärdtjänst samt samordnar färdtjänsten och riksfärdtjänsten med den allmänna kollektivtrafiken och med reglerna för sjukresor för anslutna kommuner. Varje kommun bestämmer om man vill överlåta uppdraget att ansvara för färdtjänst till Västra Götalandsregionen eller inte. Kommunerna ska ha fattat sitt beslut senast De kommuner som överlåter ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till Västra Götalandsregionen faktureras enligt fastställda principer. Först när samtliga kommuner anslutit sig till helheten kan en skatteväxling ske. Förslag 2 En gemensam organisation etableras vid ett tillfälle Ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst överlämnas från länets kommuner till Västra Götalandsregionen vid ett tillfälle. Överlåtelsen sker i samband med skatteväxlingen om Västtrafik inför år Enskilda avtal kan påverka tid för överlåtelse. Västra Götalandsregionen organiserar färdtjänsten utifrån ett gemensamt regelverk/en gemensam taxa och som en integrerad del av den kollektivtrafikorganisation som ska överföras till och etableras inom regionen. Befintlig kompetens för färdtjänstfrågor i kommunerna utgör grunden för organisationen i Västra Götalandsregionen. 5.1 Förslag 1 En gemensam organisation etableras stegvis Detta förslag innebär att kommunerna beslutar var och en om man vill ta emot erbjudandet om att Västra Götalandsregionen tar över ansvaret för färdtjänsten. Kommunerna ska ha fattat sitt beslut senast För de kommuner som önskar tar Västra Götalandsregionen över färdtjänsten med gemensamt regelverk och gemensam taxa för hela regionen samt myndighetsutövningen med handläggning av färdtjänsttillstånd. Det innebär att förslaget genomförs successivt beroende på när och om kommunerna lämnar över färdtjänsten till Västra Götalandsregionen. När alla kommuner överfört färdtjänst och riksfärdtjänst kan skatteväxling ske. Effekter av förslag 1 Kommunerna bestämmer tidpunkt för när i tiden förändringar ska ske och om det ska ske. Västra Götalandsregionen får möjlighet att successivt bygga upp en samlad organisation, och en tydligare bild kommer att växa fram om de ekonomiska effekterna. Incitamentet för förändring minskar då kommunerna får ett fortsatt kostnadsansvar trots att genomförandeansvaret överförts till Västra Götalandsregionen (beslut och kostnadsansvar inom olika organisationer). Tidpunkten för genomförande är osäker och kommer att variera mellan kommuner samt är beroende av sluttid för befintliga trafikavtal. 24

26 Regler och avgifter kommer under obestämd tid att fortsatt kunna variera beroende på var i länet man bor. Taxan för sjukresor och färdtjänst blir fortsatt olika om inte alla ansluter sig. Samordningen mellan färdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik försvåras. Den ekonomiska kalkylen för en senare skatteväxling kan baseras på verkliga värden och effekter av gemensamma regler och gemensam organisation. 5.2 Förslag 2 En gemensam organisation etableras vid ett tillfälle Kommunerna enas om att Västra Götalandsregionen tar över hela ansvaret för färdtjänsten i samband med att regionen blir ensam ägare till Västtrafik. Västra Götalandsregionen tar över färdtjänsten med gemensamt regelverk och gemensam taxa för hela regionen samt myndighetsutövningen med handläggning av färdtjänsttillstånd. Vid överlämnandet sker skatteväxling på liknande sätt som diskuteras för kollektivtrafiken. Sker skatteväxlingen beräknas kostnaderna för färdtjänst och riksfärdtjänst lämpligtvis för år Effekter av förslag 2 Snabbare och konsekvent genomförande, men exakt tidpunkt för genomförandet är beroende av sluttid för befintliga trafikavtal. Kommunernas insyn och inflytande sker i de former som läggs fast för samtliga kollektivtrafikfrågor. Roller och ansvar tydligt fördelat, vilket ökar förutsättningarna för en effektiv organisation och styrning. Större möjlighet till samordning av allmän linjetrafik och anropsstyrd trafik (färdtjänst och sjukresor). Framtida kostnadsförändringar till följd av t ex nya regler, avgifter och rutiner belastar Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen tillgodogörs effekter av rationaliseringar. En samlad organisation ger incitament för ökad tillgänglighet av den allmänna kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning då detta avlastar bl a färdtjänsten. Resenärens planering av resan underlättas. Den ekonomiska kalkylen för skatteväxlingen kan inte baseras på verkliga värden utan måste beräknas med hjälp av antaganden/bedömningar Vad innebär skatteväxling? Skatteväxlingen innebär att landstingsskatten höjs och kommunalskatten sänks med lika mycket i alla kommuner. Eftersom färdtjänst och riksfärdtjänst kostar olika mycket per skattekrona i kommunerna kan utjämning behövas mellan de kommuner som inte får kompensation för sina utgifter och de som får mer skatteintäkter än färdtjänsten kostat. Kostnadsförändringar genom nya regler, avgifter och rutiner belastar Västra Götalandsregionen. Effekter av rationaliseringar genom samordning och effektivare trafik tillgodoräknas Västra Götalandsregionen. Olika sätt att lösa ekonomin har utretts och om regionen tar över ansvaret kan det regleras genom att det sker en skatteväxling. Regionala ägarrådet gav skatteväxlingsgruppen i uppdrag att ta fram beräkningsunderlag utifrån flera förslag varav ett där 25