Reserapport från CGSIC:s 50:e möte, Portland, Oregon, USA, september 2010
|
|
- Ulrika Lindgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 L A N T M Ä T E R I E T 1 (17) RESERAPPORT Kopia till: Se förteckning i slutet av dokumentet. Reserapport från CGSIC:s 50:e möte, Portland, Oregon, USA, september 2010 Sammanfattning Det amerikanska satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystemet GPS är i grunden ett militärt system. Det civila inflytande sker främst via USA:s transportdepartement. För informationsutbytet med civila GPS-användare har Civil GPS Service Interface Committee (CGSIC) bildats och varje år hålls ett möte i september. Det 50:e CGSIC-mötet anordnades i Portland, Oregon, USA, september 2010 och hade samlat ca 150 deltagare. Lantmäteriet är svensk kontaktorganisation för CGSIC och var på mötet representerat av undertecknad. Figur 1: Det 50:e CGSIC-mötet arrangerades på Oregon Convention Center i Portland, Oregon, USA, september Stefan Öberg Lantmäteriet Division Informationsförsörjning Geodetiska utvecklingsenheten Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2C TELEFON VÄXEL E-POST stefan.oberg@lm.se INTERNET
2 L a n t m ä t e r i e t I december 2010 finns 31 aktiva GPS-satelliter. Sedan det senaste CGSIC-mötet (21 22 september 2009) har det skjutits upp en satellit (maj 2010). Den är den första av den senaste modellen (block IIF) och den sänder ut den nya signalen på L5. Under budgetåret 2011 så kommer minst en till satellit att sändas upp av den modellen. När det gäller den tidigare modellen (block IIR-M), som sänder de ut den civila signalen L2C, så är en av dessa fortfarande inte i drift. Den (SVN 49) innehåller bl.a. en testsignal för L5 som säkrade frekvenstillståndet men som visade sig skapa problem med störningar på L1 och L2. Med en del justeringar skulle den kunna tas i bruk om 3-4 år men troligtvis kommer den endast användas för tester i framtiden. Omkring 2019 räknar man med att ha 24 satelliter som sänder L5 och ca 2016 uppskattar man det finns 24 satelliter som sänder L2C. Block IIIA-satelliterna, med bl.a. ny L1C-signal, kommer att skjutas upp med början 2014 och ungefär 2021 kommer det att finnas 24 satelliter som sänder L1C. För närvarande (december 2010) finns det 26 Glonass-satelliter, varav 20 är aktiva och sex är mer eller mindre tillfälligt deaktiverade. Planerna på att ha 24 operativa satelliter och full konstellation vid årsskiftet 2010/2011 fick sig en törn då uppskjutningen av tre satelliter 5 december 2010 misslyckades. Under slutet av 2011 kommer man att påbörja uppskjutningar av en ny sorts satellit, Glonass-K1, som ska ha en utökad livslängd till 10 år och även innehålla den nya civila signalen L3 (motsvarande L5 för GPS). Glonass kommer av interoperabilitetsskäl att övergå från s.k. frekvensåtskillnad till kodåtskillnad (som GPS och Galileo använder) för ett par Glonass-signaler, men man kommer också att fortsätta sända ut signaler med frekvensåtskillnad. Normalt brukar CGSIC-mötena har en särställning i det stora informationsflödet om GPS och andra GNSS-system, då informationen på dessa möten kommer direkt från källan. Liksom 2009 så saknades det tyvärr någon representant för Galileo, men även för det kinesiska Compass och det indiska Indian Regional Navigation Satellite System (IRNSS).
3 L a n t m ä t e r i e t Bakgrund Det amerikanska satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystemet GPS 1 ägs av USA:s regering, men utvecklas och förvaltas av Flygvapnet under försvarsdepartementet. Det civila inflytande sker främst via transportdepartementet. CGSIC 2 är bildat för informationsutbytet med civila GPS-användare och handhas av Navigation Center, vars uppgift är att ge användarstöd till navigerings- och transportsektorn (framförallt marin användning). Navigation Center ligger administrativt under U.S. Coast Guard under departementet för nationell säkerhet. CGSIC håller varje år ett möte i anslutning till konferensen ION 3 GNSS 4 i september månad. Det föregående CGSIC-mötet hölls i Savannah, Georgia, september 2009 (Engfeldt, 2009). CGSIC har fyra underkommittéer: International Subcommittee 5 Timing Subcommittee U.S. States and Localities Subcommittee Surveying, Mapping and Geosciences Subcommittee Underkommittén ISC har som huvudsyfte att främja utbyte av information mellan USA:s transportdepartement och GPS-användare utanför USA. ISC anordnar vid sidan av CGSIC-mötena även egna möten; dels ett årligt europeiskt möte, dels möten i Asien och Australien/Oceanien. Det senaste europeiska ISC-mötet hölls i Stockholm den 27 oktober Lantmäteriet är svensk kontaktorganisation för både CGSIC och ISC. Underkommittén Surveying, Mapping and Geosciences Subcommittee har sedan några år tillbaka ersatt det användarforum som fanns för fasta referensstationer kallat CORS 6 User Forum. 1 GPS = Global Positioning System 2 CGSIC = Civil GPS Service Interface Committee 3 ION = Institute of Navigation 4 GNSS = Global Navigation Satellite Systems 5 ISC = International Subcommittee 6 CORS = Continuously Operating Reference Station
4 L a n t m ä t e r i e t Aktuell bemanning i CGSIC Fyra poster i CGSIC är alltid bemannade på samma vis. Ordföranden representerar transportdepartementet, vice ordföranden och verkställande sekreteraren kommer från Navigation Center och så har man en vice ordförande från någon organisation utanför USA. Den aktuella bemanningen inom CGSIC är: Ordförande: Karen Van Dyke, transportdepartementet, RITA 7 Vice ordförande: Capt. Frank Parker, departementet för nationell säkerhet, U.S. Coast Guard, Navigation Center Verkställande sekreterare: Rick Hamilton, departementet för nationell säkerhet, U.S. Coast Guard, Navigation Center Internationell vice ordförande: John Wilde, DW International, Reading, Storbritannien Förutom dessa poster har CGSIC en styrelse som består av fyra representanter för olika tillämpningsområden samt utrikesdepartementet, liksom ordförandena från de fyra underkommittéerna: Luftfart: Dave Olsen, transportdepartementet, FAA 8 Land: Jim Arnold, transportdepartementet, FHWA 9 Sjöfart: Bob Feigenblatt, departementet för nationell säkerhet, U.S. Coast Guard Utrikesdepartementet: Alice Wong, Office of Space and Advanced Technology Ordförande i ISC: John Wilde, DW International, Reading, Storbritannien Ordförande i Timing Subcommittee: Włodzimierz Lewandowski, BIPM 10, Paris, Frankrike Ordförande i U.S. States and Localities Subcommittee: Rudy Persaud, transportdepartementet, FHWA 7 RITA = Research and Innovative Technology Administration 8 FAA = Federal Aviation Administration 9 FHWA = Federal Highway Administration 10 BIPM = Bureau International des Poids et Mesures (internationella byrån för vikt och mått)
5 L a n t m ä t e r i e t Ordförande i Surveying, Mapping and Geosciences Subcommittee: Giovanni Sella, handelsdepartementet, NOAA 11, NGS 12 Vidare finns det fyra regionala vice ordföranden inom ISC: Regional vice ordförande i ISC för Europa: František Vejražka, Czech Technical University, Prag, Tjeckien Regional vice ordförande i ISC för Asien: Hiroshi Nishiguchi, Japan GPS Council, Tokyo, Japan Regional vice ordförande i ISC för Australien/Oceanien: Vakant plats för närvarande Regional vice ordförande i ISC för Nordamerika: Mike Swiek, U.S. GPS Industry Council 2 Allmänt om det 50:e CGSIC-mötet Det 50:e CGSIC-mötet hölls på Oregon Convention Center i Portland, Oregon, USA, september Mötet samlade ca 150 deltagare, varav de flesta kom från olika departement, myndigheter och organisationer i USA. Eftersom ingen deltagarlista har publicerats är det svårt att säga hur många icke-amerikanska deltagare det var och vilka organisationer de representerade. Från de nordiska länderna deltog bl.a. förutom undertecknad: Börje Forssell, NTNU 13 i Trondheim, Norge, Anna B O Jensen, AJ Geomatics, Danmark. Pdf-presentationerna från mötet finns utlagda på Mötet har även redovisats i form av en kort redogörelse (Öberg & Norin, 2010). Resan till mötet har dessutom beskrivits i allmänna ordalag utan tekniska inslag (Öberg, 2010). Nytt för i år var att mötet arrangerades inte bara i anslutning till, utan som en integrerad del av, GNSS-symposiet ION-GNSS 2010 och dessutom i samma lokaler. Mötet öppnades första mötesdagen av CGSIC:s ordförande och vice ordförande och p.g.a. nyordningen gavs därefter separata sessioner för underkommittéerna. Under den andra mötesdagen gavs främst presentationer kring policy och status 11 NOAA = National Oceanic and Atmospheric Administration 12 NGS = National Geodetic Survey 13 NTNU = Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitet
6 L a n t m ä t e r i e t samt framtidsplaner för GPS. Denna dag avslutades med korta rapporter från underkommittéerna. 3 International Session Denna session är en session för underkommittén International Subcommittee. 3.1 QZSS Mr. Hiroshi Nishiguchi, Japan GPS Council, berättade om den lyckade uppskjutningen av den första satelliten i det japanska tilläggssystemet QZSS som skedde 11 september Satelliten är en av tre satelliter i detta system som skall "bättra på" GPS-konstellationen i Japan och omgivande områden och de två kvarvarande satelliterna väntas var i drift inom två år. För att kunna utnyttjas maximalt i Japan går satelliterna i en lite besynnerlig bana som kallas kvasizenit, därav namnet på systemet. 3.2 Glonass Sergey Revnivykh, Federal Space Agency i Ryssland, sade att satellitsystemet Glonass är en viktig del av den ryska infrastrukturen för PNT 15. Det visar sig i det ryska rymdprogrammet där Glonass har en särskild del. Man poängterar återigen den policy som gäller för Glonass. Det ska vara ett system för både civil och militär användning, tillgången till signalstrukturen ska vara öppen och man ska verka för interoperabilitet och kompatibilitet med andra GNSS. För närvarande (december 2010) finns det 26 Glonass-satelliter, varav 20 är aktiva och sex är mer eller mindre tillfälligt deaktiverade. att ha Planerna på att ha 24 operativa satelliter och full konstellation vid årsskiftet 2010/2011 fick sig en törn då uppskjutningen av tre satelliter 5 december 2010 misslyckades. I slutet av 2010 ska man även skicka upp den första satelliten av den nya generationen Glonass-K för test. Glonass-K-satelliterna kommer bl.a. att ha en ny civil signal kallad L3 och längre livslängd än de nuvarande satelliterna. Det planeras även för ännu en ny generation 14 QZSS = Quasi-Zenith Satellite System 15 PNT = Positioning, Navigation, Timing
7 L a n t m ä t e r i e t satelliter Glonass-KM som ska börja skickas upp preliminärt Planerna är att dessa satelliter bl.a. ska sända ut en civil signal på L1. För att särskilja satelliterna använder GPS och Galileo en satellitspecifik kod, medan Glonass i dag använder frekvensåtskillnad (FDMA 16 ). Eftersom interoperabiliteten mellan olika GNSS är viktig kommer Glonass att övergå till kodåtskillnad (CDMA 17 ) för ett par signaler motsvarande GPS L1 och L5, men man kommer även att fortsätta att sända ut FDMA-signalerna. Kodåtskillnaden kommer troligen att finnas från och med andra satelliten av Glonass-Kgenerationen. Under perioden kommer Glonass-K att ersätta de äldre satelliterna och räknar man med att ha full konstellation av de nya signalerna. Man planerar även för nya kontrollstationer för att säkra noggrannheten i systemet till samma nivå som GPS. Av dessa ska en kontrollstation finnas utanför Ryssland, i Kazakstan. För vidare modernisering ska beslut tas, i slutet av 2010 eller början av 2011, för det nya Glonass-programmet gällande Under 2011 kommer även ett ryskt stödsystem liknande det amerikanska WAAS 18 kallat SDCM 19 att tas i bruk. Systemet kommer att vara fullt utbyggt 2013 och använda sig av tre geostationära satelliter med täckning över forna Sovjetunionen. 3.3 Övrigt Mr Javad Ashjaee, Javad, pratade om hur mycket brus det finns överallt där GNSS-mätningar sker. Han visade bl.a. diagram på hur mycket brus det finns i Moskva. Enligt honom så är Moskva en stad med relativt lite brus, men hans brusmätningar visade att det finns en hel del av den varan som eventuellt kan störa satellitsignalerna och då är det inte så konstigt ett man kan tappa fixlösningen ibland. Ett föredrag hölls om GNSS i Australien av Ian Mallet, CASA 20. Han berättade allmänt om GNSS inom flyget i Australien förr och nu samt om vad som händer i framtiden med nya signaler. Även stora 16 FDMA = Frequency Division Multiple Access 17 CDMA = Code Division Multiple Access 18 WAAS = Wide Area Augmentation Service 19 SDCM = System of Differential Corrections and Monitoring 20 CASA = Civil Aviation Safety Authority (Australien)
8 L a n t m ä t e r i e t besparingar av flygbränsle görs med hjälp av GNSS-tekniken enl. honom. Tyvärr hölls inga presentationer om vare sig det europeiska Galileo, kinesiska Compass eller det indiska IRNSS U.S. States and Localities Session Denna session är en session för underkommittén U.S. States and Localities Subcommittee. Då sessionen gick parallellt med International Session, så hade undertecknad inte möjlighet att delta i den. 5 Surveying, Mapping and Geosciences Session/ CORS User Forum NOAA och dess NGS förvaltar det nordamerikanska (huvudsakligen USA) nätet av fasta referensstationer för GNSS kallat CORS som främst används för efterberäkningstillämpningar samt den automatiska beräkningstjänsten OPUS 22. OPUS är en samling webbtjänster för efterberäkning. Jake Griffiths, handelsdepartementet, NOAA, NGS, meddelade att lite mer än 1500 referensstationer ingår i nätet. Under budgetåret 2010 har man ökat med 223 stationer, vilket är ungefär lika stor ökning som förra året. Referensstationerna drivs till mer än 98 % av andra organisationer än NGS. Vidare fortsatte Andria Bilich, geodetiska forskningsavdelning, NOAA, NGS, att berätta om antennkalibrering och vad som är skillnaden mellan relativ- och absolutkalibrering. Hon visade även diagram på tester som gjorts med olika radomer på antenner. Målet för detta är att skapa ett bibliotek för hur olika radomer upp för sig på en GNSS-station. Bill Henning, handelsdepartementet, NOAA, NGS, fortsatte sessionen med att berätta om RTK-mätning, både enkelstations-rtk och nätverks-rtk. I januari 2010 fanns mer än 200 st olika nät för nätverks-rtk globalt och inom USA ca 80 st och fler nät är på gång. Bill jobbade just nu, tillsammans med en liten grupp personer, med att ta fram guidelines för dessa två mätmetoder och som ska finnas tillgängliga på NGS hemsida så småningom. 21 IRNSS = Indian Regional Navigation Satellite System 22 OPUS = Online Positioning User Service
9 L a n t m ä t e r i e t Timing Session Denna session är en session för underkommittén Timing Subcommittee. Den här sessionen gick parallellt med Surveying, Mapping and Geosciences Session, och undertecknad deltog i en liten del på slutet. En kort rapport från Timing Subcommittee fick vi dock av Włodzimierz Lewandowski under den andra mötesdagen. Redan för två år sedan rapporterades det att Galileo kommer att använda GPS-tid, och inte som tidigare planerat internationell atomtid, TAI 23. Samma tid kommer även QZSS använda och troligen även IRNSS. Glonass följer UTC 24 och Compass kommer att använda en egen tid som ligger nära UTC. UTC tillämpar idag skottsekunder, vilket det finns planer på att upphöra med, men tidigast Figur 2: Illustration av relationen mellan de olika tidsskalorna. 7 Policy och status samt framtidsplaner för GPS 7.1 GPS-systemet Försvarsdepartementets organisation för att utveckla och tillverka GPS-systemet heter GPS Wing. Den leds av Flygvapnet och sköts av SMC 25 på Los Angeles Air Force Base i Kalifornien. Driften och 23 TAI = International Atomic Time 24 UTC = Coordinated Universal Time 25 SMC = Space and Missile Systems Center
10 L a n t m ä t e r i e t underhållet sköts däremot av Flygvapnet, Schriever Air Force Base, 2nd Space Operations Squadron i Colorado. Användarsupporten är vidare uppdelad i tre organisationer (se även figur 3): Försvarsdepartementet, Flygvapnet, Schriever Air Force Base, GPSOC 26 (militärt) 26 Departementet för nationell säkerhet, U.S. Coast Guard, Navigation Center (civilt både marint och markbundet samt även internationellt) Transportdepartementet, FAA, NOCC 27 (för civilflyget) Figur 3: Användarsupporten för GPS är uppdelad i tre olika organisationer. 2nd Space Operations Squadron och GPSOC är integrerade med varandra. Information om statusen för GPS-systemet gavs både av Stephen Steiner, GPS Wing, och Mike Manor, 2nd Space Operations Squadron. För närvarande (december 2010) är 31 GPS-satelliter operativa. Sju av dessa är av modellen block IIR-M och sänder den civila signalen L2C och en är av den senaste modellen (block IIF) och sänder även ut den senaste civila signalen på L5. Signalen L2C kommer att bidra till jonosfärskorrektion och därigenom till bättre mätosäkerhet, även vid absolut mätning. Dessutom ger signalen bättre möjlighet att mäta i störda miljöer då satellittillgängligheten ökar. L5 är främst designad för att möta de ökade kraven på s.k. safety-oflife-tillämpningar inom bl.a. luftfarten, och det starkt skyddade signalbandet ARNS 28 kommer att användas. Signalen ger möjlighet till utvecklig av nya tekniker för positionering med centimeter- 26 GPSOC = GPS Operations Center 27 NOCC = National Operations Control Center 28 ARNS = Aeronautical Radio Navigation Services
11 L a n t m ä t e r i e t noggrannhet, liksom till internationell interoperabilitet 29. L5-signalen ska även hjälpa till att förkorta initialiseringstiden. Sedan förra CGSIC-mötet har den första satelliten i det nya blocket IIF skjutits upp (maj 2010) och ytterligare fyra finns färdiga eller är under produktion och nästa uppskjutning planeras att ske i juni Man räknar med att ha 24 satelliter som sänder L2C år Omkring 2019 uppskattar man att det finns 24 satelliter som sänder ut L5-signalen. Kontraktet på de moderniserade satelliterna i block IIIA tilldelades Lockheed Martin i maj Satelliterna kommer att sända en ny civil kodsignal på L1, kallad L1C. Den är skapad främst för att åstadkomma interoperabilitet med andra GNSS, men den äldre civila C/A-koden på L1 kommer också att bli omodern. Man vill dock säkra bakåtkompatibiliteten och det finns idag inga planer på att sluta sända C/A-koden. Block IIIA-satelliterna kommer att skjutas upp med början 2014 och omkring 2021 planeras det att finnas 24 satelliter som sänder L1C. Man ska vara medveten om att de tidplaner som anges är preliminära. Nya satelliter skjuts inte upp för att genomföra nämnda moderniseringar utan för att behålla den satellitkonstellation som anges i specifikationen. Om satelliterna lever längre än de är designade för (som de ofta har gjort), så kan tidplanerna komma att förskjutas. Block Uppskjutningsår Totalt antal Antal aktiva I II IIA IIR IIR-M IIF Summa Figur 4: Antalet hittills uppskjutna GPS-satelliter genom tiderna och hur många som är aktiva (december 2010). 29 Med interoperabilitet menas om systemen kan samverka och förbättra kvaliteten för användaren, jämfört med om endast ett system används. Med kompatibilitet menas om systemen överhuvudtaget kan användas ihop utan att orsaka störningar eller andra problem. 30 Ytterligare en satellit går i bana, men är för närvarande (november 2010) deaktiverad och kommer troligen att bara användas för tester.
12 L a n t m ä t e r i e t PNT-policyn På samma sätt som GNSS har blivit en etablerad term för GPS och liknande satellitsystem, så har PNT blivit en etablerad benämning för tillämpningarna för systemen. Det dokument som beskriver policyn för PNT i USA heter 2004 U.S. Space Based PNT Policy (hädanefter benämnd PNT-policyn) och är framtagen av National Space- Based PNT Executive Committee (hädanefter kallad PNT-kommittén) som bildades PNT-kommittén leds av försvars- och transportdepartementen och det är här policybeslut och beslut om underhåll och vidareutveckling av GPS-systemet fattas. Ordförandeskapet delas av viceministrarna för försvars- och transportdepartementen, vilket understryker den vikt som PNT-kommittén har. Samtliga organisationer som ingår i PNT-kommittén är: Försvarsdepartementet Transportdepartementet Utrikesdepartementet Handelsdepartementet Departementet för nationell säkerhet Inrikesdepartementet Jordbruksdepartementet JSC NASA Vidare finns det ett Advisory Board bildat 2007 som ger råd till PNT-kommittén. Advisory Board har inrättats av NASA och består av upp till 25 experter inom olika områden knutna till PNT. För närvarande (december 2010) ingår 18 personer, där fem är ickeamerikaner. Föregående möte hölls i november 2009 och anteckningar finns publicerade på pnt.gov och ett möte hölls även i oktober 2010 i Washington. 31 JSC = Joint Chiefs of Staff (den kommitté som består av försvarsgrenscheferna i den amerikanska försvarsmakten) 32 NASA = National Aeronautics and Space Administration
13 L a n t m ä t e r i e t Robert Hessin, vice chef för U.S. NCO 33 for Space-Based PNT, presenterade det arbete som pågår inom PNT-kommittén. NCO har som uppgift att i den löpande verksamheten stödja PNT-kommittén samt att vara den organisation som svarar på frågor om PNTpolicyn. Figur 5: Organisationen runt PNT-kommittén. För att verkställa innehållet i PNT-policyn så tar PNT-kommittén även fram en PNT-strategi ( National Space-Based PNT Strategy ) och en femårig PNT-plan ( National Space-Based PNT Five-Year Plan ). I augusti 2007 släpptes den första versionen av PNT-planen av NCO. Planen är tänkt att uppdateras årligen och ska ge information om planerade behov av PNT-tjänster, internationell samverkan och investeringar inom olika myndigheter. Den innehåller även budgetuppgifter. Den ska bygga på, och vara konsistent med PNT-strategin, som i sin tur ska implementera visionen i PNTpolicyn. Inget nämndes dock om uppdateringen av den femåriga planen. På pnt.gov finns mer information om PNT-kommitténs arbete. 7.3 Internationell samverkan Utrikesdepartementet ansvarar för USA:s internationella samverkan inom PNT-området och David A Turner, utrikesdepartementet, Office of Space and Advanced Technology, poängterade att USA uppmuntrar 33 NCO = National Coordination Office
14 L a n t m ä t e r i e t civil användning av GPS världen över och uppmuntrar också till utveckling av egna stödsystem och tjänster kring GPS. Det betonas att kompatibilitet mellan olika GNSS är ett minimikrav och att interoperabilitet eftersträvas undertecknade man en överenskommelse med Galileo om bl.a. en gemensam civil signal på L1. Fyra arbetsgrupper bildades, i samband med detta, som behandlar teknik, handel, nästa generations system och säkerhetsfrågor. I oktober 2008 undertecknades ett s.k. joint statement. Även med Ryssland och Indien har man fungerande tekniska arbetsgrupper. Kinesiska Compass förhandlar man med av politiska skäl endast genom ITU 34 för att samordna frekvensanvändningen. Förhandlingar har skett kontinuerligt, senast 2009, men ännu har inga avtal slutits. Det japanska QZSS blir fullt interoperabelt med GPS och under 2008 skrevs kontrakt på att ha kontrollstationer för QZSS på Hawaii och Guam. För att främja användningen av GNSS, särskilt i utvecklingsländer, har ICG 35 bildats. Kommittén har sitt ursprung i den tredje FN 36 - konferensen om Exploration and Peaceful Uses of Outer Space som hölls I kommittén ingår länder som tillhandahåller GNSS, andra medlemsstater i FN och olika internationella organisationer. Under åren har fem möten hållits och det senaste mötet hölls i Turin, Italien, oktober 2010 (Higgins, 2010). Nästa ICG-möte kommer att hållas i Tokyo, Japan, 5 9 september WAAS och LAAS WAAS är ett amerikanskt satellitbaserat stödsystem för GPS (s.k. SBAS 38 ), som sänder ut GPS-data från geostationära satelliter på en GPS-liknande signal. WAAS används främst för flygtillämpningar och har varit helt operationellt sedan juli Leo Eldredge, Transportdepartementet, FAA, kunde informera om att WAAS nyttjar 38 referensstationer som är belägna inom USA, Mexico och Canada. För närvarande har man avtal med två geo- 34 ITU = International Telecommunication Union 35 ICG = International Committee on GNSS 36 FN = Förenta Nationerna 37 LAAS = Local Area Augmentation Service 38 SBAS = Satellite Based Augmentation System
15 L a n t m ä t e r i e t stationära satelliter för att sända ut data (PanAmSat belägen på 133 W och Telesat på 107 W). Utvecklingsfas II slutfördes 2008 och innebär att systemet har blivit operationellt för att stödja s.k. kategori I-landningar med vertikalt stöd ner till 200 fot över landningsbanan. Framtida planer är att införa tvåfrekvensmätningar (L1/L5) med början omkring 2014 och stödja användning av fler GNSS än bara GPS. GEAS 39 ska utreda möjligheterna till alternativ arkitektur för tvåfrekvensmätningar inom flyget, med en tidshorisont på Man ska bl.a. titta på hur man kan bedöma systemets integritet på olika sätt, analysera arkitekturen för tvåfrekvens WAAS och stödja GPS Wing i utvecklingen av integritetsinformationen i GPS III. LAAS är designat för att användas på flygplatser och använder, till skillnad från WAAS, VHF 40 -radio för utsändning av korrektionsdata lokalt kring flygplatser. LAAS är tänkt att ersätta äldre navigationssystem som är dyra att underhålla. Noggrannheten för detta system är 2-3 gånger bättre än WAAS. LAAS ger också möjlighet till minskad bränsleanvändning och lägre bullernivåer kring flygplatser. De första LAAS-systemen är certifierade för kategori I-tillämpningar och baserat på erfarenheterna från dessa tillämpningar så håller man på att ta fram kategori III-prototyp, följt av ett investeringsbeslut för upphandling av kategori III-system till NDGPS Transportdepartementet, via FHWA, ansvarar för NDGPS som är en amerikansk DGPS-tjänst där korrektionerna sänds ut från fasta referensstationer via radiosändare. Tjänsten har sedan starten 1998 byggts ut till nästan nationell täckning. Arbetet med att utöka tjänstens täckningsområden och fylla hål fortsätter, liksom att förbättra den dubbla täckningen. Man samarbetar också med Canada för att tillsammans kunna ge DGPS-täckning över gränsen. Timothy A Klein, Transportdepartementet, RITA, meddelade att tjänsten i dagsläget täcker ca 92 % av USA:s landområde och ca 65 % har dubbel täckning. 39 GEAS = GNSS Evolutionary Architecture Study 40 VHF = Very High Frequency 41 NDGPS = Nationwide Differential Global Positioning Service
16 L a n t m ä t e r i e t Tjänsten används inte bara för navigering, utan även för t.ex. precisionsjordbruk där man har problem med mottagningen av WAASsignalen och övervakning av både rymdvädret och atmosfärens innehåll av vattenånga. Man jobbar även med att testa tjänsten för säkerhetsapplikationer inom bl.a. transportnätet. Tanken är att ett fordon ska få en varning att det t.ex. är köbildning en bit längre fram på vägen så att man kan bromsa in i tid. 7.6 Övrigt I slutet av sista dagen pratade Karl Kovatch, GPS Wing, om den senaste satelliten, SVN 62 (PRN-25), som togs i drift i augusti Den sänder ut (som tidigare nämnts i rapporten) en ny civil signal på L5 och allt fungera precis som man tänkt sig och dessutom den hittills bästa satellitklockan. Vidare så pratade Karl om satelliten från uppskjutningen i mars 2009 (SVN 49, PRN-1). Den innehöll en testsignal för L5 och säkrade frekvenstillståndet, men visade sig skapa problem med störningar på L1 och L2 och togs därför ur drift. Enligt honom så skulle den med en del justeringar kunna tas i bruk om 3 4 år men troligtvis kommer den endast användas för tester i framtiden eftersom man kommer att ha fått upp flera nya satelliter under den tiden och SVN 49 kommer att kännas omodern efter dessa år. 8 Nästa CGSIC-möte Kommande CGSIC-möte det 51:e hålls i Portland, Oregon, september Var nästa europeiska ISC-möte ska hållas är ännu inte klarlagt. 9 Slutord I det informationsflöde som finns har CGSIC en särställning, då informationen här kommer direkt från källan. I år kan man bara beklaga att ingen representant från EU (Galileo), Kina (Compass) eller Indien (IRNSS) närvarade. GNSS och PNT har en bred användning inom Sverige det finns ett stort informationsbehov eftersom utvecklingen är snabb inom dessa områden. CGSIC ger också en möjlighet att presentera svenska GNSStillämpningar och skapa internationella kontakter.
17 L a n t m ä t e r i e t Referenser Engfeldt A (2009): Reserapport från CGSIC:s 49:e möte, Savannah, Georgia, USA, september Lantmäteriet, PM, Gävle. Higgins M (2010): Report on the fifth meeting of the International Committee on Global Navigation Satellite Systems. FIG 42, report. Öberg S (2010): Reseberättelse CGSIC konferens, Portland, Oregon, USA. SKMF 43, Sinus, nr , sid Öberg S & Norin D (2010): Noteringar från 2010 års CGSIC-möte. Radionavigeringsnämnden, RNN-bulletinen, , 2 sidor. Kopia till: Geodetiska utvecklingsenheten (IG) Radionavigeringsnämnden Désirée Veschetti Holmgren Bengt Eurenius Anders Nordqvist Börje Forssell Lars E Sjöberg Milan Horemuž Jan Johansson Gunnar Elgered Stig-Göran Mårtensson Gunnar Starke Per Isaksson Sven-G Johansson Lars Hedlund Lars Jakobsson Anneli André Sven Aaro Anders Engberg Patric Jansson Lars Kvarnström Mats Sevefeldt Johan Vium Andersson Ingemar Lewén Lennart Gimring Lantmäteriet Intern sändlista Lantmäteriet Lantmäteriet Lantmäteriet, Metria NTNU KTH KTH Onsala Rymdobservatorium/SP Onsala Rymdobservatorium HiG Högskolan Väst Trafikverket Trafikverket Trafikverket Sjöfartsverket Luftfartsverket SGU Borås stad Stockholms stad Helsingborgs stad Jönköpings kommun WSP Samhällsbyggnad Sweco Vectura Consulting AB 42 FIG = Fédération Internationale des Géomètres (International Federation of Surveyors) 43 SKMF = Sveriges Kart- och Mätningstekniska Förening
30 år sedan den första GPS-satelliten och systemet lever vidare
L A N T M Ä T E R I E T 1 (9) PM 2008-09-05 - Artikel publicerad i Kartografiska Sällskapets tidskrift Kart & Bildteknik, 2008:3, sid 10-13 30 år sedan den första GPS-satelliten och systemet lever vidare
Reserapport från CGSIC:s 51:a möte vid ION-GNSS 2011, Portland, Oregon, USA, 19 23 september 2011
L A N T M Ä T E R I E T 1 (22) RESERAPPORT 2012-01-30 Reserapport från CGSIC:s 51:a möte vid ION-GNSS 2011, Portland, Oregon, USA, 19 23 september 2011 Sammanfattning Det amerikanska satellitbaserade navigations-
Reserapport från CGSIC:s 49:e möte Savannah, Georgia, USA september 2009
L A N T M Ä T E R I E T 1 (18) PM Reserapport Kopia till: Se förteckning i slutet av dokumentet. 2009-11-07 Reserapport från CGSIC:s 49:e möte Savannah, Georgia, USA 21-22 september 2009 Sammanfattning
Reserapport från CGSIC:s 56:e möte vid ION GNSS+ 2016, Portland, Oregon, USA, september 2016
2016-11-30 RESERAPPORT Reserapport från CGSIC:s 56:e möte vid ION GNSS+ 2016, Portland, Oregon, USA, 12 16 september 2016 ANDERS ALFREDSSON Sammanfattning Det amerikanska satellitbaserade navigations-
Reserapport från CGSIC:s 48:e möte Savannah, Georgia, USA september 2008
L A N T M Ä T E R I E T 1 (22) PM Reserapport Kopia till: Se förteckning i slutet av dokumentet. 2008-10-07 Reserapport från CGSIC:s 48:e möte Savannah, Georgia, USA 15-16 september 2008 Sammanfattning
Reserapport från CGSIC:s 55:e möte vid ION GNSS+ 2015, Tampa, Florida, USA, september 2015
2015-10-08 RESERAPPORT Reserapport från CGSIC:s 55:e möte vid ION GNSS+ 2015, Tampa, Florida, USA, 14 18 september 2015 ERIK KATRIN Sammanfattning Det amerikanska satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystemet
Reserapport från CGSIC:s 52:a möte vid ION GNSS 2012, Nashville, Tennessee, USA, september 2012
1 (26) RESERAPPORT 2012-12-06 Reserapport från CGSIC:s 52:a möte vid ION GNSS 2012, Nashville, Tennessee, USA, 17 21 september 2012 Sammanfattning Det amerikanska satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystemet
Introduktion till GNSS
Introduktion till GNSS Christina Lilje SWEPOS-seminariet 16 oktober 2007 Gävle Satellitsystem GNSS - Global Navigation Satellite Systems Samlingsnamn för satellitsystem för navigering och positionsbestämning
Reserapport från CGSIC:s 57:e möte vid ION GNSS+ 2017, Portland, Oregon, USA, september 2017
2017-12-13 RESERAPPORT Reserapport från CGSIC:s 57:e möte vid ION GNSS+ 2017, Portland, Oregon, USA, 25 29 september 2017 MATTIAS ERIKSSON Sammanfattning Det amerikanska satellitbaserade navigations- och
Reserapport från CGSIC:s 53:e möte vid ION GNSS+ 2013, Nashville, Tennessee, USA, 16 20 september 2013
1 (24) RESERAPPORT 2013-12-19 Reserapport från CGSIC:s 53:e möte vid ION GNSS+ 2013, Nashville, Tennessee, USA, 16 20 september 2013 Sammanfattning Det amerikanska satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystemet
Lantmäteriets testmätningar med RTK och Galileo i SWEPOS fram till januari 2017
PM 2017-01-24 Lantmäteriets test med RTK och Galileo i SWEPOS fram till januari 2017 STEFAN ÖBERG, DAN NORIN, FREDRIK STEDT Sammanfattning SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst har under många år använt kombinationen
Kortfattad reserapport från CGSIC:s 46:e möte, Fort Worth, Texas, USA, september 2006
L A N T M Ä T E R I E T 1 (14) PM, RESERAPPORT 2007-12-21 Kopia till Se förteckning i slutet av dokumentet. Kortfattad reserapport från CGSIC:s 46:e möte, Fort Worth, Texas, USA, 25-26 september 2006 Någon
GNSS-status och Galileoanvändning
GNSS-status och Galileoanvändning vid nätverks-rtk Geodesidagarna 2019 Göteborg, 5 7 februari 2019 Stefan Öberg Lantmäteriet, stefan.oberg@lm.se Lantmäteriet Geodetisk infrastruktur Del av Geodatadivisionen
Reserapport från CGSIC:s 47:e möte, Fort Worth, Texas, USA, 24-25 september 2007
L A N T M Ä T E R I E T 1 (24) PM, RESERAPPORT 2008-01-24 Kopia till Se förteckning i slutet av dokumentet. Reserapport från CGSIC:s 47:e möte, Fort Worth, Texas, USA, 24-25 september 2007 Sammanfattning
Reserapport från CGSIC:s 54:e möte vid ION GNSS+ 2014, Tampa, Florida, USA, 8 12 september 2014
2014-12-18 RESERAPPORT Reserapport från CGSIC:s 54:e möte vid ION GNSS+ 2014, Tampa, Florida, USA, 8 12 september 2014 DAN NORIN Sammanfattning Det amerikanska satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystemet
Global Positionering System (GPS)
Global Positionering System (GPS) Sadegh Jamali kredit: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH) 1 Traditionella metoder i lantmäteri
Global Positionering System (GPS)
Global Positionering System (GPS) Sadegh Jamali Baserat på material från: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH) 1 Traditionella metoder
Satellitsystem för kartläggning och dess status
L A N T M Ä T E R I E T 1 (14) PM 2007-09-07 - Artikel publicerad i Kartografiska Sällskapets tidskrift Kart & Bildteknik, 2007:3, sid 13-19 Satellitsystem för kartläggning och dess status Olika sorters
Galileos utveckling till att bli en del av praktisk GNSSanvändning
2018-03-09 PM Artikel publicerad i Sveriges Kart- & Mätningstekniska Förenings (SKMF:s) tidskrift Sinus, nr 1 2018, sid 26 28 Galileos utveckling till att bli en del av praktisk GNSSanvändning DAN NORIN
Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet
Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet
Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista
Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista SATELLITSYSTEM GPS Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat navigationssystem uppbyggt av USA:s försvarsmakt. Systemet är globalt täckande och används
Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj 2012. Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP
Vilka konsekvenser kan solstormar ha för GNSS-användningen? Seminariedag Solstormar I samhället Lund 21 maj 2012 Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark
Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar
Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar G P S Jan Johansson Rymd och geovetenskap med Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola & SP Sveriges tekniska forskningsinstitut
GPS del 2. Sadegh Jamali. kredit: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, och Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH)
GPS del 2 Sadegh Jamali kredit: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, och Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH) 1 Satellit positionering typer Absolut positionering (en
Geodetisk infrastruktur för projekt i Göteborgsområdet
Geodetisk infrastruktur för projekt i Göteborgsområdet Geodesidagarna 2019 Göteborg, 5 7 februari 2019 Dan Norin Lantmäteriet, dan.norin@lm.se Lantmäteriet Geodetisk infrastruktur Del av Geodatadivisionen
SWEPOS. Studiebesök från SAMGIS Västernorrland Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur
SWEPOS Studiebesök från SAMGIS Västernorrland 2016-02-24 Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur peter.wiklund@lm.se Geodetisk infrastruktur Vår vision är att tillgodose samhällets behov av
GPS del 2. Sadegh Jamali
GPS del 2 Sadegh Jamali Baserat på material från: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH) 1 GPS-mätmetoder Absolut positionering (en
Med fokus på FIG Commission 5 Positioning and Measurement. Katedralen i Christchurch raserades delvis i jordbävningarna
2016-06-02 RESERAPPORT Reserapport från FIG Working Week 2016 Med fokus på FIG Commission 5 Positioning and Measurement Datum: 1-6 maj 2016 Plats: Christchurch, Nya Zeeland Deltagare: Tina Kempe, Mikael
Global Positioning System GPS i funktion
Global Positioning System GPS i funktion Martin Åhlenius ECOP mas00001@student.mdh.se Andreas Axelsen ECOP aan00006@student.mdh.se 15 oktober 2003 i Sammanfattning Denna rapport försöker förklara funktionen
Global Positioning System GPS
Global Positioning System GPS (Navstar 2) Mahtab Nasiri mni03001@student.mdh.se CIDEV 2 Handledare: Gordana Dodig Grnkovic Västerås 2004-10-18 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en grundläggande
SWEPOS status och utveckling
SWEPOS status och utveckling MBK temadag Rankhyttan 2015-11-04 Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur peter.wiklund@lm.se SWEPOS Nationellt nät av fasta referensstationer för GNSS som är en
(3) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén. Artikel 1
L 256/58 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1517 av den 11 oktober 2018 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i rådets förordning (EU) 2018/581 om temporärt upphörande med
APV info. APV i relation till PBN (Performance Based Navigation)
APV info APV i relation till PBN (Performance Based Navigation) Internationell påverkan 2 Alt 1 inget vanligt fenomen i Sverige. Alt 2 kan diskuteras från fall till fall kräver ansökan om undantag. Performance
Riktlinjer för IFF/SSR. Bakgrund Samrådsgrupp Problemtyper Riktlinjer Planeringsprinciper Frequency Clearance Agreement
Riktlinjer för IFF/SSR Bakgrund Samrådsgrupp Problemtyper Riktlinjer Planeringsprinciper Frequency Clearance Agreement Bakgrund Försvarsmakten köper in ett större antal system för identifiering av egna
Förtätning av nätverks-rtk i nordvästra Skåne
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN STADSMILJÖ KART OCH MÄT Förtätning av nätverks-rtk i nordvästra Skåne 2017-11-10 Sida 1 Swepos nätverks-rtk referensstationer Nationellt nät av fasta referensstationer för GNSS
Nationell geodatastrategi
Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet
MätKart 12 Luleå. Positionering och GPS utrustningar ProLocate KartSmart. Aris Kolovos
MätKart 12 Luleå Positionering och GPS utrustningar ProLocate KartSmart Aris Kolovos Redan de gamla greker tog hjälp av solen på dagen och stjärnorna på natten för att navigera. Navigation Idag tar vi
Tidsservrar vid svenska knutpunkter för Internet. Innehåll. Projektet Tidhållning på Internet i Sverige 2001-10-08
Tidsservrar vid svenska knutpunkter för Internet Kenneth Jaldehag Forskningsinstitut Kennethjaldehag@spse http://wwwspse/metrology Internetdagarna 2001 17-18 oktober 2001 Folkets Hus, Stockholm 2001-10-08
Per-Ole Renlund VSV (Vaktstyrman vuxen), OH6HCQ Global Navigation Satellite System
Per-Ole Renlund VSV (Vaktstyrman vuxen), OH6HCQ Global Navigation Satellite System Yrkesinstitutet Sydväst sjöfart 1. INTRODUKTION... 3 2. HISTORIA OM GPS... 3 3. SATELLITBESKRIVNING... 4 4. GLOSNASS...
GPS-SYSTEMET. Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås Magnus Andersson, CIDEV4
Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås 2007-10-16 Magnus Andersson, CIDEV4 man04011@student.mdh.se GPS-SYSTEMET Figur 1: GPS-satellit SAMMANFATTNING Att kunna överblicka har genom historien
Rätt tid i informationssamhället Verksamheten inom tid och frekvens vid SP
Rätt tid i informationssamhället Verksamheten inom tid och frekvens vid SP Kenneth Jaldehag SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås Internetdagarna 07 5-6 november 2007 Stockholms Folkets Hus Innehåll
World rankings. Antalet STEM-examina ökande. 1,75% av BNP på R&D (2006) 109 universitet HEI. 32 miljarder Euro
Storbritannien World rankings Times Shanghai Cambridge University 3 4 Oxford University 4 10 University College London Imperial College 7 22 6 27 109 universitet + 160 HEI Antalet STEM-examina ökande 1,75%
TeamGym inom UEG. Per Sjöstrand ledamot Technical Committee TeamGym UEG. UEG = Union Européenne de Gymnastique
TeamGym inom UEG Per Sjöstrand ledamot Technical Committee TeamGym UEG UEG = Union Européenne de Gymnastique Agenda Utvecklingen i Europa Truppkommittén i UEG (TC-TG) Fokusområden Vad är på gång? Frågor
EXAMENSARBETE. Totalstation jämförd med mmgps. David Olsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Totalstation jämförd med mmgps David Olsson Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Totalstation jämförd med mmgps
GPS. Robin Rikberg 30029. 16 februari 2009
GPS Robin Rikberg 30029 16 februari 2009 Innehåll 1 Inledning 1 2 Satellitnavigeringens historia och framtid 1 2.1 Transit.............................. 1 2.2 GPS............................... 1 2.3 GLONASS...........................
Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (21) PM Enkätsammanställning 2011-01-18 Dnr 508-2010/2787 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter
Mobilteknik Begränsningar och möjligheter Mobilteknik Begränsningar Skärmstorlek, läsbarhet i solljus Datahastighet i luften Batteritid, Prestanda, minnesstorlek Olika tekniker/standarder Möjligheter Beräkningar
BILAGOR. till. Gemensamt förslag till. rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 3.2.2017 JOIN(2017) 5 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till Gemensamt förslag till rådets beslut om den
Appendix 1 - Checklista för etablering av punkter i RH 2000 genom stomnätsmätning med statisk GNSSteknik
Appendix 1 - Checklista för etablering av punkter i RH 2000 genom stomnätsmätning med statisk GNSSteknik I checklistan redovisas hur GNSS-tekniken bör användas vid klassisk statisk stomnätsmätning. Syftet
Satellit-navigering. GPS-tillämpningar
Satellit-navigering Magnus Bonnedal bidrag från Christer Berner Rymdstyrelsen RUAG Space 1 GPS-tillämpningar Navigering: Bil, båt, flyg, handburen Prospektering: vägar, stadsplanering, byggen Kartering
NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 5-14
1 (5) NVF 33 Svenska Avdelningens Beläggningsutskotts protokoll nr 5-14 Sammanträde: torsdag 6 november Plats: Skanska, Stockholm Närvarande: Henrik Sjöholm ordförande Sven Fahlström sekreterare Lars Jansson
Föreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder
Föreläsning 7 förstå varför standardisering är viktig känna till standardiseringsorganisationer inom tele/datakommunikationsbranschen känna till varifrån specifikationer för centrala protokoll hittas Varför
Introduktion till GNSS
LMV-rapport 2007:11 Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem Introduktion till GNSS Ett samarbetsprojekt mellan Banverket Lantmäteriet Vägverket Christina Lilje, Andreas Engfeldt Lotti
Geodesiaktiviteter vid KTH presenteras av Anna Jensen
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Geodesiaktiviteter vid KTH presenteras av Anna Jensen Februari 2017 KTH Geodesi KTH-Geodesi är organisatorisk placerat i: Avdelningen för Geodesi och satellitpositionering
DK SE FAB. Ledning/styrning DK/SE FAB Historik Verksamhet 2013
DK SE FAB Ledning/styrning DK/SE FAB Historik Verksamhet 2013 -FAB Board -Luftrumsgruppen -Performance Charging -Tillsyn -Regelharmonisering -Fokus 2014 DK SE FAB Ledningsstruktur och ansvarsområden FAB
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 29 november 2005 (OR. en) 14779/05 OJ CONS 65 TRANS 247 TELECOM 135 ENER 181
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 29 november 2005 (OR. en) 14779/05 OJ CONS 65 TRANS 247 TELECOM 135 ENER 181 PRELIMINÄR DAGORDNING Möte: 2695:e mötet i Europeiska unionens råd (transport, telekommunikation
Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (21) PM Enkätsammanställning 2010-02-24 Dnr 508-2009/2970 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem. Så fungerar GNSS. Ett samarbetsprojekt mellan. Banverket Lantmäteriet Vägverket
ISSN 280-5731 LMV-rapport 2003:10 Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem Så fungerar GNSS Ett samarbetsprojekt mellan Banverket Lantmäteriet Vägverket Andreas Engfeldt Lotti Jivall Gävle
BAE Systems. FXM Seminar 2012-02-07 Future Markets European Land Defence Industries approach. BAE Systems
BAE Systems FXM Seminar 2012-02-07 Future Markets European Land Defence Industries approach BAE Systems ASD Organisation (April 2011) OFFICERS PRESIDENT: D Ureña Raso PAST PRESIDENT: PF Guarguaglini PRESIDENT
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2018 COM(2018) 453 final 2018/0239 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om att förebygga oreglerat fiske på det
Mot effektivare och säkrare navigering i FAMOS-projektet
Mot effektivare och säkrare navigering i FAMOS-projektet Jonas Ågren Lantmäteriet, Sweden Jonas Ågren, MätKart17, Örebro, februari 2017 EU-infrastrukturprojekt (CEF transport) för att öka effektivitet,
UTKAST till PRELIMINÄR DAGORDNING 1 från rådets 2169:e möte (transport) i Bryssel måndagen den 29 mars 1999
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 maj 1999 (1.7) (OR. f) 7070/99 LIMITE PV/CONS 15 TRANS 75 UTKAST till PRELIMINÄR DAGORDNING 1 från rådets 2169:e möte (transport) i Bryssel måndagen den 29 mars 1999
Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)
Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)
Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar
Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Rymdforum 9-10 mars 2015 Joel Rasch Molflow Innehåll Radio-ockultation, kort historik Radio-ockultation med GNSS Dagens satelliter Användningsområden 2
Vad är god kvalitet vid mätning med GNSS/RTK?
Vad är god kvalitet vid mätning med GNSS/RTK? MBK-dag, 4 november 2015 Lars Jämtnäs Enheten för geodetisk infrastruktur lars.jamtnas@lm.se Att bedöma kvalitet vid realtidsmätning Finns det något att jämföra
Europeisk åtgärdsplan för försvarsområdet European Defence Action Plan
Europeisk åtgärdsplan för försvarsområdet European Defence Action Plan Bakgrund Kommissionens meddelande (2013) Politisk uppmärksamhet från EU:s stats- och regeringschefer (2013/2015) EU:s globala strategi
Öresundsbron, Max IV och ESS
Öresundsbron, Max IV och ESS ESS och MAX IV Ett världsledande centrum för materialforskning och life science Sven Landelius Styrelsens ordförande European Spallation Source ESS AB How are these people
NORDTEK 2006 12.6.2006. Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH
NORDTEK 2006 12.6.2006 Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH VARFÖR KVALITETSSÄKRING Fri rörlighet av varor, kapital, arbetskraft, tjänster och studenter Ekonomisk konkurrens
Morgondagens geodetiska infrastruktur i Sverige
Morgondagens geodetiska infrastruktur i Sverige Lars E. Engberg Lantmäteriet lars.engberg@lm.se Geodesi 2010 Vision är att tillgodose samhällets behov av en enhetlig, hållbar geodetisk infrastruktur samt
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) UL-TILLS Peter Norlander Carina Fredström Malin Uppvall Årssammanställning för år 2014 av MSB:s tillsynsvägledning enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga
Hur används GNSS-tekniken idag och i framtiden. GIS-Samverkan Dalarna Falun 14 mars 2018 Kent Ohlsson
Hur används GNSS-tekniken idag och i framtiden GIS-Samverkan Dalarna Falun 14 mars 2018 Kent Ohlsson Vad är GNSS? GNSS Global Navigation Satellite Systems Samlingsnamn för satellitsystem för navigering
RESTREINT UE/EU RESTRICTED
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.11.2017 COM(2017) 670 final This document was downgraded/declassified Date 27.11.2017 By Matthias Petschke Authority DG/GROW Rekommendation till RÅDETS BESLUT om
Diskussionspunkter (II) 12. Uppdatering om genomförandet av punkt 17 i Europeiska rådets slutsatser av den 20 juni 2019 Diskussion
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 11046/19 OJ CRP2 26 PRELIMINÄR DAGORDNING STÄNDIGA REPRESENTANTERNAS KOMMITTÉ (Coreper II) Justus Lipsius-byggnaden, Bryssel 10 juli 2019 (kl. 9.30)
HMK SyostGIS
HMK 2014 SyostGIS 2014-11-11 C Bakgrund HMK HMK Handbok till Mätningskungörelsen gavs ut 1993-1995 Teknikbeskrivningar samt stöd för kvalitetskontroll och upphandling av mättjänster 9 delar HMK-Geodesi,
Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst
Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst I denna checklista redovisas en del allmänna råd angående hur nätverks-rtk-tekniken bör användas för att uppnå ett tillfredställande
SweRef99-SS - samordningsbehov
SweRef99-SS - samordningsbehov 1. En projektplan som överordnat beskriver aktiviteter och då framförallt tidplaner i jan-feb 2009, då det kritiska skedet är. 2. Vi önskar att SLK stöttar med kompetens
Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet
Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras
Håkan Tillander - Telenor, Networks/Radio
Störningar i 700-bandet från -sändare i Norge och Danmark 2015-09-24 Håkan Tillander - Telenor, Networks/Radio Status för 700-bandet i Norden Sverige och Finland Planerar att tilldela 700-bandet för mobila
Förteckning över utgivna Bevingat
Förteckning över utgivna Bevingat 2012 1 2012 2 2012 3 2012 4 Rymdbolagets flygburna havsövervakningssystem Den förste flygaren? 2012 Utredning av olyckor och allvarliga tillbud inom flygverksamhet Utveckling
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 16 september 2003 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets direktiv om allmänt införande av och driftskompatibilitet
BILAGA. till FÖRSLAG TILL RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2015 COM(2015) 368 final ANNEX 1 BILAGA till FÖRSLAG TILL RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i det stabiliserings-
Datakvalitet i samhällsbyggandet
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Datakvalitet i samhällsbyggandet Seminarium om Digitalisering av samhällsbyggandet Lund, 26 april, 2017 Anna Jensen, KTH Innehåll Datakvalitet och digitalisering Geodesi
Position Nokia N76-1
Nokia N76-1 2007 Nokia. Alla rättigheter förbehållna. Nokia, Nokia Connecting People, Nseries och N76 är registrerade varumärken som tillhör Nokia Corporation. Andra produkt- och företagsnamn som det hänvisats
CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 )
CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 ) A Radiovågor 1:A 1 Vilken hastighet har radiovågor i rymden? 2:A 2 Vilket samband finns mellan radiovågors hastighet, frekvens och våglängd?
Digital Runway Incursion Warning System DRIWS
Digital Runway Incursion Warning System DRIWS DRIWS (Digital Runway Incursion Warning System) Krav på stoppljus vid tillfartsvägar till RWY Grund för digital utveckling Nyttja moderna smart phones och
Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI
Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar
Rapport från rådets arbetsgrupp för strategisk planering
1 (5) Staben Handläggare, direkttelefon Pia Berglund, 011-19 12 08 Ert datum Er beteckning Rapport från rådets arbetsgrupp för strategisk planering Rådets arbetsgrupp för strategisk planering genomförde
GPS GPS. Classical navigation. A. Einstein. Global Positioning System Started in 1978 Operational in ETI Föreläsning 1
GPS GPS Global Positioning System Started in 1978 Operational in 1993 2011-02-22 ETI 125 - Föreläsning 1 2011-02-22 ETI 125 - Föreläsning 2 A. Einstein Classical navigation 2011-02-22 ETI 125 - Föreläsning
Fortsatt EU-arbete med ITS-direktivet
Fortsatt EU-arbete med ITS-direktivet Maria Marton Ms Representant i EU-kommissionens ITS-kommitté Resultatkonferensen för ITS 20181114 Intelligent transportsystem, ITS = digitaliseringens intåg i transportsystemet
Bifogar LFV:s remiss avseende Förslag till klimatfärdplan (Skickas även med post).
TRN 2016-0082-99 Från: Ann-Louise Ornerud Till: TRF Funk Registrator Ärende: VB: remiss klimatfärdplan 2050 Datum: den 2 oktober 2017 11:41:35 Bilagor: image001.png D-2017-108257 Remiss - Förslag till
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, bitr. statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:9 19.10.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2016 Liten ökning av hotellgästnätterna i september Antalet övernattningar på
NTT Security bildar ett specialiserat säkerhetsföretag
6 juni 2016 Nippon Telegraph och Telephone Corporation NTT Security bildar ett specialiserat säkerhetsföretag Nippon Telegraph och Telephone Corporation (Förkortas: NTT; Huvudkontor: Chiyoda-Ku, Tokyo;
Trimtec.se - Auktoriserad Trimble dealer för hela Sverige
Trimtec.se - Auktoriserad Trimble dealer för hela Sverige Auktoriserad Trimble återförsäljare Service Support Utbildning Uthyrning Försäljning Gatewing Vad vi kan erbjuda! Skanning Tillbehör Service Survey
Sårbarhet med GNSS - RNN Fredrik Eklöf FOI, Avd. för ledningssystem
Sårbarhet med GNSS - RNN 20061004 Fredrik Eklöf FOI, Avd. för ledningssystem fredrik.eklof@foi.se, 0709-277426 Civil användning av GPS Energisektorn Kommunikationssystem Personlig nav Tids och frekvens
Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger
Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling
ERTMS i omvärlden. Christer Löfving Trafikverket
ERTMS i omvärlden Christer Löfving Trafikverket ERTMS i världen ERTMS finns i 38 länder 17 000 km bana med ERTMS är i drift med 7500 fordon Ytterligare 45 000 km är under byggnation eller kontrakterade
Hanteringen av flygets klimatpåverkan
Hanteringen av flygets klimatpåverkan Arbetet med ICAO:s globala klimatstyrmedel (GMBM) Informationsdag för flygoperatörer inom EU:s utsläppshandelssystem, 1 december 2015 Therése Sjöberg, Transportstyrelsen
Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket
1 Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val Christer Löfving, Trafikverket 10 11 12 Höghastighet i omvärlden Sedan länge satsar Japan, Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien och Benelux på höghastighet.