Naturvårdsprogram. för Linköpings kommun Strategier och åtgärder Antaget av kommunfullmäktige april 2008.

Transkript

1 Naturvårdsprogram för Linköpings kommun Strategier och åtgärder Antaget av kommunfullmäktige april 2008 Linköpings kommun 1

2 Strategier och åtgärder för det kommunala naturvårdsarbetet Naturvårdsprogram för Linköpings kommun, antaget av kommunfullmäktige 2003, har reviderats på uppdrag av teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, Linköpings kommun. De delar som reviderats är kapitlet Strategier och åtgärder för det kommunala naturvårdsarbetet, som i sin nya upplaga ska gälla , samt objektdelen, som återfinns på kommunens hemsida som en naturdatabas. Övriga delar i 2003 års naturvårdsprogram gäller fortfarande och utgör tillsammans med de reviderade delarna en helhet. Arbetet har bedrivits inom Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Teknik och samhällsbyggnad. Projektansvarig har varit Sigrid Gustafsson och projektgrupp Tobias Johansson, Emma Järperud, Anders Jörneskog, Ulrica Swärd och Gunnar Ölvingson. Ulrica Swärd har varit huvudansvarig för objektdelen. Thot Design AB har svarat för layout. Fotograf anges vid respektive bild. Foton på omslagets framsida: ek i Tinnerö eklandskap av Jens Johannesson, fiske i Stångån av Uno Johansson, gymnastik i Brokinds skolhage av Lennart Lundwall och Ycke urskog av Göran Billeson. Foto på omslagets baksida: Ycke urskog av Göran Billeson. Till vänster: Vid Fornhemmet, Bjärka- Säby finns Eklandskapets största koncentration av jätteekar. Foto Karl-Olof Bergman.

3 Eklandskapet 1 Att ha god kunskap om naturmiljöerna och deras hävdtillstånd i det riksintressanta eklandskapet. 2 Att restaurera, sköta, tillgängliggöra och informera om det tätortsnära eklandskapet för att säkra dess fortlevnad på lång sikt. En ekologisk landskapsplan för eklandskapet i och omkring Linköpings stad till Sturefors utarbetas för att långsiktigt säkra landskapets naturvärden. Ekmiljöer i och omkring Linköpings stad till Sturefors restaureras. På minst 60 hektar ska gallring, röjning och frihuggning av stora ekar ske och på 20 hektar ska bete införas. Sök samarbete med länsstyrelsen och Linköpings Universitet. 3 Ek planteras på minst 6 hektar i och omkring Linköpings stad till Sturefors, för att förstärka samband och skapa spridningskorridorer mellan ekmiljöer. 4 Det tätortsnära eklandskapet uppmärksammas genom tillgänglighetsskapande åtgärder och information. 5 Att samarbeta med och tillämpa forskning kring eklandskapet. 6 Att medverka till att populationen av dårgräsfjäril är långsiktigt minst lika stor som genomsnittet under 1990-talet. 7 Att medverka till att populationen av läderbagge är långsiktigt minst lika stor som genomsnittet under 1990-talet 8 Att Tinnerö eklandskap utvecklas till porten till det östgötska eklandskapet, med natur-, kultur- och besöksvärden av högsta klass. Medverka i, t.ex. genom att föreslå och upplåta platser för fältundersökningar, och tillämpa den nyaste forskningen om eklandskapet i kommunens arbete. Fortsatt restaurering av igenväxande lokaler för dårgräsfjäril i Linköpings kommun på alla lokaler där markägaren ger sitt tillstånd. Upprätthåll skötseln i redan restaurerade områden. Skötselåtgärder, bl. a. frihuggning av grova ekar samt tillskapande av nya jätteträd utförs. Skapa ett naturum/besökscentrum för det östgötska eklandskapet vid Tinnerö eklandskap. Sök samarbete med Linköpings Universitet m.fl. berörda markägare. Sök samarbete med Linköpings Universitet, länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. berörda markägare. Sök samarbete med länsstyrelsen. Sök samarbete med länsstyrelsen och Naturvårdsverket. 9 Utred möjligheterna att återskapa hertig Johans djurgård med betande hjortar och utsiktstorn i Tinnerö eklandskap. 10 Återintroducera dårgräsfjäril i Tinnerö eklandskap efter restaurering och ekologisk analys. Sök samarbete med Linköpings Universitet. 3

4 Odlingslandskapet 11 Att bidra till att arealen hävdad ängs- och hagmark i Linköpings kommun ökar Floraanpassad vägkantsslåtter införs på ca 25 km kommunala vägar med artrik vägkantsflora. 12 Områden på kommunägd mark som är värdefulla att beta, t.ex. då de har hävdgynnad flora eller historia som ängs- och hagmark, ska skötas som hagmark. Detta innebär att de ska restaureras genom röjning och gallring, stängslas och arrenderas ut. 13 Visa lantrasdjur i betesdrift sommartid, i exempelvis Tinnerö eklandskap eller Vallaskogens naturreservat. kultur- och fritidsnämnden. 14 Att arealen hävdad sötvattenstrandäng ökar. 15 Att de finaste stäppängarna är hävdade eller sköts så att floran ej missgynnas. 16 Att öka naturvärdena på den kommunägda jordbruksmarken. Initiera och medverka i projekt som innebär återupptagen slåtter- eller beteshävd på strandängar. Högt prioriterade är våtmarker längs södra Roxenstranden, t.ex. Häradskärret. Restaurering av igenväxta stäppängar/ kalktorrängar fortsätter. Under programperioden restaureras ca 8 kalktorrängar. Öka andelen ekologisk odling på den kommunägda jordbruksmarken. Som ett första steg uppmuntra och stöd arrendatorer till övergång till ekologisk odling, minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och skapande av odlingsfria skyddszoner längs vattendrag. berörda markägare. berörda markägare. Hagmarkerna vid Västra Klasbäck hör till de finaste i kommunens norra skogsbygd. Foto: Uno Johansson. 4

5 Skogslandskapet 17 Att skötseln av den kommunägda skogsmarken ligger i framkant vad gäller social hänsyn och naturvårdshänsyn enligt FSC:s krav, som gott exempel och idégivare åt andra. Den kommunägda skogsmarken sköts enligt teknik- och samhällsbyggnadsnämndens policy för Linköpings kommuns skogsinnehav, med stor hänsyn till friluftsliv och rekreation samt naturvård. 18 Om så är möjligt används naturvårdsbränning som skötselmetod på kommunägd skogsmark, i syfte att gynna brandpräglade arter och skapa god tillgång på död ved. 19 En skötselplan med syfte att öka värdet för rekreation och friluftsliv utarbetas för Rydsskogen. 20 Öka förutsättningarna för den biologiska mångfalden på parkmark genom bl.a. att: öka mängden död ved och döda träd gynna jätteträd och uppkomsten av nya gynna hålträd informera allmänheten om värden och åtgärder för att bevara dessa. Sök samarbete med Skogsstyrelsen. 21 Skog och naturmark på parkmark sköts så att rekreation och friluftsliv samt biologisk mångfald främjas, enligt en fastställd skötselplan för parkskogar och i samklang med övrig kommunägd skog. byggnämnden. 22 Att uppmärksamma och verka för bevarande av skyddsvärda skogsmiljöer redovisade i naturvårdsprogrammet. 23 De stadsnära skogarna ska vara tillgängliga för alla. Arbeta för en stor naturhänsyn i häradsallmänningarnas skogsbruk genom kommunens delägarskap i dessa. Lutande träd och farliga rotvältor ska tas bort i stadsnära skogar för att barn ska kunna leka säkert där. Sök samarbete med häradsallmänningarna. samhällsbyggnadsnämnden Åbobranterna i sydligaste delen av kommunen är en av Linköpings värdefullaste skogar. Foto: Lennart Lundwall. 5

6 Våtmarker 24 Att verka för ökad våtmarksareal i slättbygd och mellanbygd. 25 Att arealen öppna kalkkärr ökar. 26 Att verka för bevarande och nyskapande av dammar och småvatten nära tätorten samt i slättbygden. Lämpliga lägen för återskapande/ nyskapande av våtmarker och sumpskogar inventeras på kommunägd mark, för att öka upplevelsevärden och biologisk mångfald i tätortsnära natur. Ett objekt skapas under programperioden. Restaurering av igenväxta kalkkärr fortsätter. Under programperioden restaureras ca 4 kalkkärr. De ca 35 dammar med biologiska och pedagogiska värden som skapats i tätortsnära natur underhålls vid behov med återkommande grävningar. berörda markägare. Sök samarbete med länsstyrelsen. Häradskärret vid södra Roxenstranden är en igenväxande våtmark som förr var slåttermark för häradet. Foto: Lennart Lundwall. 6

7 Sjöar och vattendrag 27 Att utveckla natur- och rekreationsvärden i tätortens vattendrag. Naturvårds-, upplevelse- och tillgänglighetsinsatser i Tinnerbäcksstråket, såsom inplantering av öring och anläggning av kalkkärr, följs upp och utvecklas. 28 En vandringsväg anläggs och lekplatser förbättras för asp och andra fiskarter i Stångån, bl.a. vid Nykvarn. Tekniska verken, teknik- och Kinda kanalbolag. 29 Att uppmärksamma och verka för restaurering och bevarande av skyddsvärda sjöar och vattendrag redovisade i naturvårdsprogrammet. Utred, inom ramen för vattendirektivet, möjligheterna att anpassa regleringen i vattendrag med kraftverk så att fiskfaunan och andra biologiska värden gynnas. Tekniska Verken och länsstyrelsen. 30 Deltag i miljöövervakning av Roxen genom bl.a. provfiske. 31 Fysiskt påverkade sträckor av vattendrag med höga naturvärden restaureras, t.ex. Smedstadbäcken och Humpån. 32 Deltag i fortsatt kalkning av antropogent försurade sjöar och vattendrag av högt värde för naturvården eller friluftslivet, enligt länets kalkningsprogram. Sök samarbete med länsstyrelsen. berörda markägare. Sök samarbete med länsstyrelsen. Eksjöbäcken mellan Ulrika och Nykil ger vattenkraft åt Ingvastebo kvarn, men bitvis får den forsa fram fritt. Foto: Ulrica Swärd 7

8 Natur generellt 33 Att kunskapen om kommunens biotoper och arter är god. Se över behov och genomför inventeringar av hotade arter och olika naturtyper. Sök samarbete med länsstyrelsen. 34 Utarbeta en förteckning över kommunala ansvarsarter och ta ställning till kommunens roll i säkerställandet av dem. Sök samarbete med länsstyrelsen. 35 Att områden vid behov skyddas och sköts ändamålsenligt enligt aktuella skötselplaner. Arbeta för att områden av nationellt och regionalt intresse för naturvården skyddas enligt miljöbalken. Kommunens roll är i första hand att verka pådrivande på länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Sök samarbete med länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. 36 En strategi för bildande av kommunala naturreservat och andra typer av områdesskydd utarbetas. Exempel på områden är Rydsskogen, Granåsen i Slaka och Heda betesmark med omgivningar i Ljungsbro. 37 Utöka Vallaskogens naturreservat enligt förslag i översiktsplan för Övningsområdet. 38 Skötselplanen för Kärna mosse naturreservat ses över och revideras vid behov. Sök samarbete med Skogsstyrelsen och länsstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden. Hällmarsktallskog på Ormstensberget i kommunens norra skogsbygd. Foto Jens Johannesson. 8

9 Fysisk planering och bebyggd miljö 39 Hänsyn tas till naturvård och friluftsliv vid den fysiska planeringen. Naturvårdsprogrammet används som underlag i den fysiska planeringen. Kommunstyrelsen, teknik- och byggnämnden. 40 Nya detaljplaner ska vid behov förses med utformningsbestämmelser/skötselplaner för naturmark i syfte att säkra och stärka dess rekreations- och naturvärden. 41 Bibehåll och utveckla särskilt viktiga grönstråk och gröna korridorer i form av vatten, ekmiljöer och skogar mellan Linköpings centrum och omgivande natur. Grönstråken ska gynna biologisk mångfald, stadsbild och friluftsliv och rekreation. 42 Bibehåll och uppdatera löpande naturdatabasen på kommunens hemsida som ett fungerande planeringsunderlag med samlad kunskap om värdefulla naturområden och rödlistade arter. samhällsbyggnadsnämnde och byggnämnden. byggnämnden. Sök samarbete med Norrköpings kommun, länsstyrelsen och Naturvårdsverkets artportal. 43 Förvärv av mark för naturvårds- och friluftsändamål ska vara en del i kommunens övergripande strategi för markförvärv. Kommunstyrelsen och teknik- och 44 Möjligheter att skapa trivsamma vistelsemiljöer och höga naturvärden längs Stångån genom staden ska tas tillvara i samband med exploateringar och parkutveckling. Kommunstyrelsen, teknik- och byggnämnden. 45 Medverka i arbetet med ekologisk dagvattenhantering Sök samarbete med Tekniska Verken. Stångån genom Linköping ger naturupplevelser mitt i staden. Foto: Lennart Lundwall. 9

10 Information, utbildning, friluftsliv och turism 46 Att tydliggöra värdefulla rekreationsområden och kommunens ambition vad gäller det rörliga friluftslivet. Utarbeta en friluftslivsplan för kommunen Kultur- och fritidsnämnden och teknik- och 47 Information om kommunens friluftsområden, vandringsleder, ridstigar, skidspår m.m. utvecklas kontinuerligt, t.ex. på kommunens hemsida. Kultur- och fritidsnämnden och teknik- och 48 Fortsatt utveckling och kanalisering av ridmöjligheter på kommunägd mark genom utmärkning av ridstigar, främst där det finns konflikter mellan ridning och andra typer av friluftsliv. 49 Delta i arbetet med vidare utbyggnad och utveckling av Östgötaleden. Inom Linköpings kommun utvecklas rundslingor för dagsturer och kortare vandringar på minst två ställen. 50 Kanotleden i Svartån inom Linköpings kommun utvecklas. Kultur- och fritidsnämnden och teknik- och samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med Regionförbundet Östsam och övriga berörda kommuner i länet. 51 Att kunskapen om och tillgängligheten till värdefulla och besöksvärda natur områden i kommunen är god. Kommunalt förvaltade naturreservat och andra särskilt besöksvärda naturområden förses med tillgänglighetsskapande anläggningar, såsom informationsskyltar, naturstigar, spänger, p-platser, grillplatser, bänkar, torrtoaletter, vindskydd, anpassningar för funktionshindrade etc. Sök samarbete med Regionförbundet Östsam samt berörda markägare. 52 En skötseldatabas för anläggningar (informationsskyltar, naturstigar, spänger, p-platser, grillplatser, bänkar, torrtoaletter, vindskydd, anpassningar för funktionshindrade etc.) utvecklas och ajourhålls. 53 En upplevelsestig anläggs, exempelvis i Rydsskogen, anpassad till rörelsehindrade och synskadade. 54 Utveckla Rydsskogen för barn och ungdomar genom att t.ex. ta fram lärarhandledningar för naturundervisning, göra en översyn av grilloch rastplatser, bygga en äventyrsbana etc. 55 Naturguidningar erbjuds varje år allmänheten. De ska uppvisa en stor variation avseende innehåll och målgrupp. Uppmuntra föreningar att medverka som arrangörer. 56 Antalet besökare ska mätas i minst ett av de kommunalt förvaltade naturreservaten och kvalitativa undersökningar hos besökare göras i minst ett under planperioden. 57 En plan för rekreation för alla för kommunalt förvaltade naturreservat och andra särskilt besöksvärda naturområden utarbetas. Planen ska syfta till att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Skogsstyrelsen. Sök samarbete med föreningar och länsstyrelsen. 10

11 58 En folder riktad till funktionshindrade om handikappanpassade naturområden utarbetas. 59 Foldrar om besöksvärda tätortsnära naturområden utarbetas. 60 I samband med att ny information av väsentlig betydelse om naturområden och arter framkommer skall markägaren informeras. 61 Finn för kommunen nya vägar att locka besökare ut i naturen. Exempel kan vara geocaching, mobiltelefonguidning, tipspromenader, reservatsstämplar och orientering. 62 Naturdatabasen utvecklas så att allmänheten kan rapportera egna iakttagelser via kommunens hemsida. Sök samverkan med föreningar och länsstyrelsen. Sök samverkan med Norrköpings kommun och Naturvårdsverkets artportal. 63 Att ideella föreningar och enskilda engageras i naturvårdsarbetet. Bibehåll och utveckla NaturCentrum som en samlingsplats för ideella natur- och miljöföreningar samt en informationskälla om natur till allmänheten. 64 Var positiv till att lokala brukargrupper, föreningar och enskilda tar del i skötsel och inventering av naturområden. 65 Genbanken för hotade kärlväxter vid Naturcentrum bibehålls. 66 Att kommunens skolor och Linköpings universitet engageras tydligare i naturvårdsarbetet. Alla skolor ska ha möjlighet att få en egen skolskog/skolnatur. Det ska också finnas möjlighet att bli fadder för naturområden och genomföra enklare skötselåtgärder. samhällsbyggnadsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden. 67 Verka för ökad användning av naturen i undervisningen. samhällsbyggnadsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och bildningsnämnden. Grillning i Magistratshagen. Matsäcken kan vara halva nöjet med utflykten. Foto Lennart Lundwall. 11

12 12 Linköpings kommun