Konstnärsarkivet Nationalmusei arkivs historiska samling

Transkript

1 Konstnärsarkivet Nationalmusei arkivs historiska samling Sofia Larsson Våren 2009

2 Innehållsförteckning 1. Konstnärsarkivet, del av Nationalmusei arkiv Konstnärarkivets olika indelningar Presentation av Konstnärsarkivet Biografica-samlingen Enskilda brevsamlingen Allmänna brevsamlingen Topografica-samlingen De enskilda arkiven Problematik med Konstnärsarkivet Sökråd till Konstnärsarkivet och tips på forskningsfördjupningar och kompletteradnde material Sökråd till Konstnärsarkivet Publicerat material Forskningsfördjupningar Kompletterande material Samlingar och arkiv inom Nationalmuseum Samlingar och arkiv utanför Nationalmuseum Litteraurtips

3 1. Konstnärsarkivet, en del av Nationalmusei arkiv Nationalmusei arkivs historiska samling kallas Konstnärsarkivet, dess handlingar är från 1700-talet och framåt. Konstnärsarkivet har skapats genom donationer, gåvor och förvärv från konstnärer, museitjänstemän och föreningar. 1.1 Konstnärsarkivets olika indelningar Konstnärsarkivet är ett historiskt arkiv som består av fem olika samlingar; Biografica-samlingen, omfattar ca 50 hyllmeter och ca 4300 akter sorterade på personnamn. Enskilda brevsamlingen, omfattar ca 11 hyllmeter och ca 40 brevsamlingar med okänt antal brev, sorterade efter arkivbildare med en preliminär förteckning över breven. Allmänna brevsamlingen, omfattar ca 1 hyllmeter och ca 1000 brev förtecknat på både avsändare och mottagare. Topografica-samlingen, omfattar ca 5 hyllmeter, akter sorterade på ort och byggnadsnamn. De enskilda arkiven, omfattar ca 100 hyllmeter och innehåller drygt 30 person- eller organisationsarkiv. Konstnärsarkivets material är stort och av varierat innehåll vilket gör det svårt att sammanfatta och beskriva på ett enkelt och fullständigt sätt. Det är även viktigt att förstå att Konstnärsarkivet kontinuerligt växer i och med nya donationer och gåvor. Donationerna ska ha en koppling till Nationalmuseums verksamhet och samlingar. Det hör inte till vanligheterna att det finns några förbehåll eller sekretess på det material som tas emot även om det är det möjligt för donatorn att diskutera förbehåll med arkivet innan överlämnandet sker. Naturligtvis vill arkivet att materialet som finns ska vara fritt och tillgängligt för forskningen men om det finns speciella omständigheter är det inte omöjligt att belägga förbehåll på materialet. Det skall då anges när detta förbehåll går ut och vem man kan kontakta för att få tillgång till materialet. Förbehåll i Konstnärsarkivet är i dagsläget är inte vanligt, men det förekommer. Viktigt med förbehåll är att de är tidsbestämda och att de är ordentligt dokumenterade så att inga missförstånd sker. Sekretess på material i Konstnärsarkivet är som sagt ovanligt men det kan dock finnas en del inskränkningar i tillgängligheten, både på grund av förbehåll, som ovan nämndes men också eftersom delar av materialet är ömtåligt. Vissa handlingar kan vara så sköra att det inte är möjligt 1

4 att tillhandahålla materialet. Om det är ömtåligt material som efterfrågas kan arkivarien i vissa fall erbjuda avskrifter, och om besökaren vill kopiera ett ömtåligt material föredrar arkivet att en egen digitalkamera används. 1.2 Presentation av Konstnärsarkivet Nedan kommer en välbehövlig presentation av Konstnärsarkivets olika indelningar och vilka sökvägar som finns tillgängliga Biografica-samlingen Det finns ett alfabetiskt register över samtliga namn i samlingen. Detta finns både i pappersform och tillgänglig på arkivets hemsida. Över de större samlingarna (de med ett arkivbestånd som omfattar en volym eller fler) finns det även mer översiktliga genomgångar. I de fall då arkivbildare som har större samlingar men som även har aktomslag i Biografica-samlingens alfabetiska svit finns aktomslagen medtagna i genomgången. I Biografica-samlingen förekommer det en del arkiv över kungligheter, dessa är sorterade efter förnamn Enskilda brevsamlingen Det finns en preliminär förteckning över de arkivbildare som finns i den Enskilda brevsamlingen. Den är alfabetisk ordnad och ger information om varje arkivbildare och listar de namn som förekommer i varje brevsamling. Några av de Enskilda brevsamlingarna finns sökbara genom Riksarkivet/SVAR:s Brevdatabas, som finns en länk på arkivets hemsida. Medan resten av de Enskilda brevsamlingarna finns tillgängliga genom förteckningen vid besök vid arkivet Allmänna brevsamlingen Det finns två preliminära förteckningar, den ena är ordnad efter avsändare A-Ö. I denna finns det uppgifter om antal brev och blad men dock saknas uppgifter om årtal. Den andra är ordnad efter brevens mottagare A-Ö men i denna finns inga uppgifter om antal brev, blad eller datum. Allmänna brevsamlingen är sökbar genom Riksarkivet/SVAR:s Brevdatabas. 2

5 1.2.4 Topografica-samlingen Det finns en förteckning över Topografica-samlingen. Den är indelad i tre serier; Topografica Sverige A-Ö, Topografica Sverige allmänt och Större samlingar i Topografica-sviten. I den första är det orter och byggnadsverk som är alfabetiskt ordnade, i den andra är det en volym med diverse handlingar och resterande är delar av en lappkatalog över arkitektur. I den tredje är det de kungliga slotten som är preliminärt förtecknade De enskilda arkiven Då det inte finns så många arkiv finns det listor över vilka föreningsarkiv, personarkiv och oförtecknat material som finns bland De enskilda arkiven. Förutom att lista de förtecknade förenings- och personarkiven i samlingen ges även information om förvaring och antal volymer. De fullstädiga förteckningarna som finns över De enskilda arkiven finns tillgängliga vid besök på Nationalmusei arkiv. 1.3 Problematik med Konstnärsarkivet Konstnärsarkivets olika samlingar är möjliga att söka i var för sig, det svåra är att det inte finns ett register som täcker in hela Konstnärarkivet. Detta skapar problem eftersom det är många personer som förekommer på flera samlingar i Konstnärarkivet, detta är viktigt som informationssökare att känna till. Det finns även problem när det gäller ämnessökning eftersom alla som söker inte kan förväntas känna till olika museitjänstemäns intresseområden och specialiteter. Detta är något som upptäcks först när man tittar i förteckningarna eller i arkivmaterialet, vilket försvårar möjligheterna att söka ämnesvis. Ett exempel är föreståndaren för måleri och skulpturavdelningen mellan , Osvald Sirén( ). Han var en internationellt erkänd expert på kinesisk konst och hans arkiv i Biografica-samlingen har därför en hel del handlingar inom det ämnet. Men hur ska den som söker veta att det finns material om kinesisk konst på Nationalmusei arkiv om den sökande inte vet att Sirén tjänstgjorde på museet. Den som söker information bör orienterar sig i litteraturen inom ett ämnesområde och se om någon författare förekommer ofta, ta reda på hur denna persons arbetsliv har sett ut och därifrån söka sig till de institutioner där han eller hon har arbetat. Det som Nationalmusei arkiv ofta används till är proveniensforskning, som handlar om ett konstverks tillkomst och var eller i vems ägo ett verk befunnits. 3

6 I Konstnärsarkivet kan proveniensforskningen använda sig av konstnärers korrespondens i förhoppningen att konstnären i sina brev beskriver upprinnelsen till ett verk. Men oftast ger korrespondensen bara information om i vilken miljö ett konstverk tillkommit. När det handlar om var och i vems ägo ett konstverk varit är det enklare att söka genom Nationalmuseums myndighetsarkiv, vilket leder oss in på att det finns andra arkiv som kompletterar den informationen som finns i Konstnärsarkivet. 4

7 2. Sökråd till Konstnärsarkivet och tips på forskningsfördjupningar och kompletterande material För den som inte känner till Konstnärsarkivet kan detta avsnitt underlätta både när det gäller hur sökningen bör göras för att uppnå bästa resultat och inspirera till ett forskningsämne. Avsnittet kan även ge tips på litteratur som publicerats om och av Nationalmuseum och dess samlingar. 2.1 Sökråd till Konstnärsarkivet När någon för första gången ska söka information i ett bestånd är det viktigt att får en överblick av materialet. De som söker information i Nationalmusei arkiv behöver assistans för att förstå hur de olika arkivsamlingarna hör ihop och än viktigare vad det är som skiljer dem åt innehållsmässigt. Hur den som söker information bör gå tillväga kan variera beroende på vad som eftersöks. Är det information om en viss person kan det vara bra att ta reda på så mycket som möjligt om denna. Under vilken tidsperiod levde personen, var personen konstnär, skribent eller kanske museitjänsteman? Om personen varit verksam på museet, i så fall på vilken avdelning och när? Detta bör ske innan man tittar i förteckningen och undersöker arkivmaterialet. När detta är gjort kan man koncentrera sig på vilken sorts information som eftersöks, och vilka handlingar som bör undersökas. Är handlingarna man söker arbetsmaterial, beslutsunderlag, mer personliga handlingar så som brev. För om någon söker efter information om konservering så troligtvis inte finns den informationen i ett brev från en av museitjänstemännen till dennes mor utan snarare i ett brev till en kollega eller i ett arbetsmaterial. Det är bra att fråga på arkivet var de tror att just den informationen man söker kan finnas. Det enklaste sökingången i Konstnärsarkivet är på namn och det finns flera olika register eller åtminstone listor över vilka personer, företag och föreningar som finns i de fem olika samlingarna. I arkivvägledningen har jag presenterat dessa samlingars bestånd men också försökt lyfta fram en del som exempel på de svårigheter som kan inträffa vid sökandet i arkivet. Här nedan sammanfattas sökingångarna till de olika arkiven. Förhoppningen är att denna enkla presentation ska underlätta vid sökandet i Nationalmusei arkiv. Det är alltid bra att fråga arkivarien om hjälp om man är osäker. 5

8 2.2 Publicerat material Det har konstaterats att det är svårt att söka information om den informationssökande inte vet vad de söker efter, och ett bra sätt är att ta del av redan publicerat material. En del av handlingarna i Konstnärsarkivet har redan använts som underlag i publicerade böcker och det är bäst att ta del av dessa innan material beställs fram ur arkivet. Detta eftersom allt användande sliter på handlingarna. Det är också onödigt att göra ett arbete som någon annan redan har gjort. Några böcker som ger en bra ingång i Nationalmusei arkiv är Nationalmuseum: av Per Bjurström. Här gers en ingående beskrivning av hur museet har utvecklats till den myndighet som vi ser idag. Boken beskriver hur museet utvecklades olika beroende på museitjänstemännens intressen, och varför samlingarna ser ut som de gör idag. Vill man veta mer om Nationalmuseum är denna bok ett måste. En serie som även bör undersöka är Nationalmusei årsbok eller som den också hetat Årsbok för Statens konstmuseer. I denna series titlar finns det enorm variation och att presentera dem alla skulle ta för stor plats. En är Kongl. Museum: rum för ideal och bildning: en konstbok från Nationalmuseum av Solfrid Söderlind. Om någon är intresserad av Kongl. Museum är denna titel utmärkt att använda och den kan även ge uppslag till att söka sig vidare om så önskas. En annan årsbok är Givandets glädje i konstens värld som behandlar Nationalmuseums mest betydelsefulla donationer och gåvor. Här presenteras donationsfonder och deras ändamål, Nationalmuseums vänförening och de mest betydelsefulla namnen när det gäller donationer till museet, Hjalmar Wicander, Olof Aschberg och Bengt Julin. Nationalmusei Årsbok finns tillgänglig vid besök på Konstbiblioteket som delar lokaler med Nationalmusei arkiv. När det gäller publicerat material om personer som figurerar i Konstnärsarkivet söks lämpligen via Libris eller Konstbibliotekets katalog MONA. Det är klokt att undersöka litteraturen innan arkivmaterialet beställs fram. Även vid ämnesmässig sökning är det klokt att undersöka vad som publicerats tidigare. 2.3 Forskningsfördjupningar Under denna rubrik handlar det om att ge tips på lämpliga forskningsområden i Konstnärsarkivet, det rör sig om spännande ämnen som inte uppmärksammats tillräckligt. Dessa forskningstips kan både lämpa sig för ett större forskningsprojekt eller för ett uppsatsarbete. Även om Konstnärsarkivet material är användbart när det gäller proveniensforskning och ytterst intressant biografiskt finns det andra forskningsmöjligheter och infallsvinklar. 6

9 Ett intressant ämne är konstgallerier. I De enskilda arkiven finns ett arkiv över Svenskfranska konstgalleriet som består av 59 volymer med handlingar om utställningar, auktioner och korrespondens. Ett annat exempel är Agnes Widlunds arkiv som innehåller handlingar från Galerie Samlaren. Arkivet omfattar 41 volymer och består i korrespondens, räkenskaper, anteckningsböcker och inredningsförslag. Konstskolor är även det ett spännande ämne, vilket märktes tidigare i texten när Signe Barths målarskola och Edvard Perséus konstskola omnämndes, men det finns fler konstskolor vars material har överlämnats till Nationalmusei arkiv. Materialet i Konstnärsarkivet har en enorm potential att intressera många andra ämnesinriktningar än konstvetenskap och konsthistoria. Det skulle vara intressant om materialet undersöktes mer tvärvetenskapligt. Till detta skulle Barth och hennes konstskola fungera utmärkt inom en rad inriktningar exempelvis genusforskning. Arkivet berättar om en kvinna som drev sin egen målarskola under 1940-talet med bevarade register över studenter, fotografier, korrespondens och förteckning över utställda och sålda verk. Vissa delar av Konstnärsarkivet är intressant för exempelvis textilvetenskap. Där material från Astrid Sampes verksamhet på NK:s textilkammare finns i arkivet. Textilkonstnären och formgivaren Elsa Gullbergs arkivförteckning finns tillsammans med Folke Bernadottes och Jacob Ängmans arkivförteckningar publicerade i Svensk Forms och Centrum för näringslivshistorias databas. 1 Jacob Ängman ( ) var silversmed och formgivare, han arbetade som konstnärlig ledare för GAB (GuldsmedsAktieBolaget) Folke Arström ( ) arbetade med silver, ten och brons. Arström var formgivare och industridesigner på GENSE (Gustav Eriksson NySilverfabrik i Eskilstuna). I det arkiv som överlämnats till Nationalmusei arkiv finns bland annat skisser, ritningar och fotografier från hans skapelser men även mer personliga handlingar. Konstnärsarkivets material är av väldigt varierat innehåll men det är något som kanske inte upptäcks förrän man sätter sig in i materialet. Det finns också material som kan vara av etnografiskt intresse, exempel på detta är Henrik August Ankarcrona ( ). Han var konstnär och militär och finns representerad i Biografica-samlingen med en spännande samling fotografier från sin tid i den franska armén, placerad i både Algeriet och Marocko. Det finns många arkiv som berättar om resor, många av museitjänstemännen har material från sina resor, exempelvis överintendent Carl Fredrik Fredenheim ( ), som på Gustav II:s uppdrag reste i Italien , John Kruse( )och Carl Peter Mazér ( ). 1 (15 maj 2009). 7

10 Det finns fler arkiv med fotografiskt material. Theodor Lundberg ( ) var skulptör och professor samt nära vän med Prins Eugen. Det finns bilder i arkivet från resor som de gjorde tillsammans, men även dagböcker, korrespondens och kontrakt från Lundberg. Eftersom Konstnärarkivet hela tiden växer finns det material som inte hunnit förtecknas. Ett av dessa är Ottilia Adelborgs ( ) arkiv i Biografica-samlingen, som består av en kartong med brev. Adelborg var konstnär och författare, men arbetade främst som illustratör till barnböcker. Adelborg arbetade med hembygdgården i Gagnefs där hon bodde, hon var med och startade Föreningen för Svensk Hemslöjd 1899 och Dalarnas Hembygdsförbund En ny trend i Nationalmusei arkiv att de arkiv som tas emot är kontextbaserade dvs. inte ett isolerat urval av handlingar utan material som speglar en hel verksamhet. Ett exempel på detta är Jobs arkivet som håller på att överlämnas till arkivet. Jobs är en konstnärs- och konsthantverkarfamilj som sedan 1943 varit verksamma i byn Västanvik utanför Leksand. Familjens medlemmar har arbetat med allt från musik, blomsterbroderi, keramik, filmtryckeri, skådespeleri men kanske främst textil genom Jobs Handtryck. Det finns mycket spännande material Konstnärarkivet och så många olika möjligheter till forskningsämnen att det är omöjligt att nämna eller ens ge exempel på alla ämnen och ingångar. Denna arkivvägledning kan åtminstone ge en översiktlig bild av det historiska material som Nationalmusei arkiv har att erbjuda. 3. Kompletterade material Det arkivmaterial som finns i Konstnärsarkivet kan kompletteras med material som finns inom andra delar av Nationalmuseums organisation eller med material som finns vid andra institutioner. Denna text kommer att centreras kring museets verksamheter som kan komplettera materialet i Konstnärsarkivet. Därefter presenteras ett antal andra institutioner med betydande bestånd inom samma ämnesområden som Nationalmusei arkiv. 3.1 Samlingar och arkiv inom Nationalmuseum Det finns tyvärr ingen information i Konstnärarkivet som hänvisar till om det finns information i någon annan samling inom Nationalmuseums verksamhet. Det man kan göra är att använda denna arkivvägledning eller att ta hjälp av Nationalmuseums arkivarie. 8

11 Nationalmuseums myndighetsarkiv speglar museets arbete från 1866 och fram till idag. Det är i myndighetsarkivet som avdelningarnas korrespondens, diarier, handlingar från utställningar, olika protokoll, register samt inventarier över konstverken bevaras. Myndighetsarkivet förteckningar finns sökbara genom Visual Arkiv på arkivets hemsida. Det kan alltså finnas kompletterade handlingar till Konstnärsarkivet i myndighetsarkivet eftersom många av arkivbildarna var museitjänstemän, vars handlingar också sorterats som tjänstehandlingar och bevarats i Myndighetsarkivet. Detta beror på att det i många fall kan har varit svårt att separera yrkeshandlingar från mer privata handlingar då yrkesrollen och privatlivet ofta gick ihop. Det är en bra idé om man i exempelvis en brevsamling hittat korrespondens mellan en konstnär och en museitjänsteman, att även ta reda på vilken avdelning denna arbetade vid för att undersöka om det möjligen finns ytterligare korrespondens bevarat i myndighetsarkivet. Dokumentationsarkivet, i måleri- och skulptursamlingens dokumentationsarkiv finns det kopior av brev, artiklar och anteckningar om enskilda verk som finns i Nationalmuseums samlingar. Dokumentationsarkivet har flera serier; Utländskt måleri (56 volymer), Svenskt måleri (44 volymer), Måleri från Danmark, Finland och Norge (tre volymer), Svensk skulptur (två volymer), Nordisk skulptur (en volym), Utländsk skulptur (nio volymer). Alla dessa är alfabetiskt ordnade efter konstnärens namn och sedan efter verk. Det finns även några mindre serier som endast består av en volym och som är ordnade enligt ämne, exempelvis miniatyrer, bokmålningar och ikoner. Arkivet är användbart när det gäller frågor om enskilda verk i museet samlingar. Dokumentationsarkivet är ett arbetsmaterial och endast sökbart efter särskild förfrågan till arkivarien. I Nationalmuseums föremålssamlingar kan det naturligtvis även finnas kompletterande information. Samlingarna är indelade i Måleri och Skulptur, Konsthantverk och Design, Teckningar och Grafik, Statens Porträtt- och Slottssamlingar och Gustavsbergssamlingen. Det är möjligt att genom föremålsdatabasen WebArt söka i samlingarna på museets hemsida. Över föremål finns att söka i WebArt, men upphandlingen om en ny föremålsdatabas pågår just nu så ett nytt system är att vänta. I Måleri och Skulptursamlingen finns ca verk. Nationalmuseum har en framstående samling av holländsk 1600-talskonst och fransk 1700-talskonst och många franska impressionister. Ett intressant inslag är den betydande samlingen med ryska ikoner. Givetvis finns även en stor del svensk konst från 1500-talet till 1800-talet med konstnärer som Carl Larsson, Alexander Roslin och Anders Zorn. 9

12 Tecknings- och Grafiksamlingen har i sitt Gravyrgalleri Sveriges rikaste bestånd av konst på papper. Stora och kända samlingar Carl Gustaf Tessins teckningssamling, Jacob Gustaf De la Gardie- samlingen från Borrestad, Anckarsvärd - samlingen och Sergels samling. 2 I Teckningsoch Grafiksamlingen finns även en arkitekturritningssamling som omfattar ca blad. Den är uppdelad i fem samlingar, skapade av svenska arkitekter och samlare från 1600-talets andra hälft till 1800-talets slut och har i princip hållits intakta. 3 Det finns även en serie svenska arkitekturritningar alfabetiskt sorterade efter upphovsman och tyngdpunkten ligger här på talet och 1900-talets första hälft. Exempel på arkitekter som förekommer är Ferdinand Boberg, Agi Lindegren och Lars Israel Wahlman. 4 I Konstnärsarkivet finns det inga ritningar men i Topografica-samlingen finns handlingar med skisser och text tillsammans. Enstaka ritningar av Nationalmuseums byggnad och inventarier finns i myndighetsarkivet. Konsthantverk och Designsamlingen som också omfattar industridesign täcker tidsperioden 1300-talet fram till idag. Den består av ca föremål av keramik, glas, ädel och oädel metall, möbler och böcker osv. Dessa föremål kommer främst från Sverige och de övriga nordiska länderna. Vanligaste kopplingen mellan Nationalmusei samlingar och Konstnärarkivet är att handlingarna till samlingarnas föremål finnas i arkivet. I några av arkiven i Konstnärsarkivet finns det dock föremål som överlämnats tillsammans med arkivhandlingarna och som har hållits ihop med arkivet. Ett exempel på detta är Jacob Ängmans arkiv där det i arkivet finns modeller av föremål som finns i Nationalmuseums samlingar. Statens porträtt- och slottssamlingar är de delar av de kungliga lustslottens konstsamlingar som är i statlig ägo. Från början bestod slottssamlingarna av de målningar, teckningar, gravyrer och skulpturer som finns på de fem kungliga lustslotten, men idag innefattar samlingarna 18 slott, herrgårdar och herresäten. Den största är Statens porträttsamling på Gripsholms slott som idag omfattar 4000 verk. Gustavbergssamlingen innehåller ca keramikföremål tillverkade vid Gustavsbergs porslinsfabrik från 1830-talet till Där finns allt från konstgods, prakturnor, välkända serviser och sanitetsprodukter. Sedan 2001 ingår samlingen i Nationalmuseums samlingar. Gustavsbergs industriarkiv överlämnades till Riskarkivet medan konstnärsarkivet lämnades till 2 Nationalmusei tecknings- och grafiksamling en vägledning, sid Ibid. sid Ibid. Sid

13 Nationalmusei arkiv. Gustavsbergs konstnärsarkiv innehåller exempelvis skissmaterial och korrespondens. Fototeket är Nationalmuseums eget fotoarkiv och bildbyrå. Fotona som finns föreställer föremål ur museets egna samlingar, men där finns även foton som dokumenterar Nationalmuseums historia. Om det är någon som söker efter bilder är det en bra idé att höra av sig till Fototeket, men också att se efter i Konstnärsarkivets förteckning eftersom det även där kan finnas fotografier som lämnats över som en del av ett arkiv. Det finns en del större bildsamlingar i Fototekets samlingar som exempelvis Gustavsbergssamlingen, Svenska slöjdföreningens arkiv med ca fotografier och Carl Nordenfalks bildarkiv av illuminerade handskrifter. Fototeket har även dokumentation av externa utställningar i Sverige, utlandet och Nationalmuseums egna utställningar från 1907 samt slottsexteriörer och slottsinteriörer. Fototekets material är tillgängligt för allmänheten och kan även köpas. Fotona är sökbara genom museet bilddatabas WebArt på museets hemsida. Svenska Porträttarkivet (SPA) dokumenterar porträtt föreställande svenskar eller gjorda av svenska konstnärer. SPA består idag av ca förtecknade porträtt, av vilka är fotograferade. Porträtten är både från offentliga och privata samlingar och dokumenterandet påbörjades 1916 för att 1930 överlämnas till Nationalmuseum på villkoret att det skulle sammanhållas inom en enhet under namnet Svenska Porträttarkivet. För att söka i SPA bör man använda det tryckta registret, Index över svenska porträtt i Svenska porträttarkivets samlingar I,II av Sixten Strömbom ( ). Han var SPA:s grundare och även redaktör för båda dessa böcker som finns tillgängliga vid ett antal bibliotek runt om i landet. Det finns även otryckt index i form av en huvudkatalog och ett antal andra kataloger som går att söka i vid ett besök. 3.2 Samlingar och arkiv utanför Nationalmuseum Det finns några institutioner som är extra intressanta när det gäller att komplettera materialet i Konstnärsarkivet. De mest centrala är Riksarkivet, Kungl. Biblioteket, landsarkiven, länsmuseer och Konstakademin och det skulle kunna skrivas enormt mycket om dessa, men eftersom detta är en arkivvägledning över Konstnärarkivet så kommer informationen om de övriga institutionerna att begränsas till en presentation och några belysande exempel. Det kan finnas information som kan kopplas till Nationalmusei arkiv på landsarkiv eller länsmuseer runt om i landet, när det handlar om personer som varit verksamma inom dessa institutioners upptagningsområde. Ett exempel är Helge Kjellin som har 56 volymer i 11

14 Konstnärsarkivet men som också figurerar i Värmlands museums arkiv med ca 30 hyllmeter material. Detta material beskrivs på Värmlands museums hemsida som en guldgruva för den som är intresserad av värmländska kyrkor eller konstnärer. 5 Om man är intresserad av en viss person och vet att denna person arbetat i en viss region, så är det naturligt att söka information i den berörda regionens olika arkiv. Det är kanske inte lika naturligt att undersöka om det finns handlingar vid Nationalmuseum om man är intresserad av exempelvis värmländska kyrkor. Detta visar att det är viktigt att kartlägga de personer som är intressanta för ens frågeställning eller ämne för att kunna få reda på om det kan finns kompletterande handlingar vid institutioner man inte tänkt på. Om det är en konstnär som eftersöks är ett bra tips att se om det finns någon information om denna i Konstakademins arkiv, vars arkiv innehåller handlingar från 1700-talet och framåt. Där finns elevlistor, information om akademins ledamöter, räkenskaper, foton och brev och manuskript från i huvudsak svenska konstnärer. På Riksarkivet är det möjligt att undersöka Överintendentsämbetets arkiv som mellan var det ämbetsverk som ansvarade för det offentliga byggnadsväsendet och många av landets ledande arkitekter var knutna dit. Där kan det möjligen även finna material rörande Kongl. Museum. Slottsarkivet är en arkivdepå under Riksarkivet och här kan information om de kungliga slotten och de olika hovmyndigheterna sökas. På Riksarkivet finns även brevsamlingar och det samma gäller för Kungl. biblioteket som båda är kopplade till Riksarkivets brevdatabas tillsammans med Nationalmusei arkiv. Äldre styrdokument och liknande för Nationalmuseum finns tillgängliga i referensbiblioteket på Konstbiblioteket. I Nationalmuseums skriftserie finns det verk om alla möjliga verksamhetsområden vid Nationalmuseum som exempelvis stadgar och ordningsregler men även litteratur om museets samlingar. De senaste årens styrdokument och regleringsbrev hittas i Statsliggaren. 6 Givetvis finns det många fler institutioner som har samlingar och arkiv som kompletterar Konstnärsarkivet men det finns inga möjligheter att presentera dem alla inom ramen för denna arkivvägledning. 5 (7 maj 2009) 6 (26 maj 2009) 12

15 4. Litteraturtips Bjurström, Per, Nationalmuseum: , (Stockholm 1992). Nationalmuseum, Nationalmusei tecknings- och grafiksamling en vägledning Nationalmuseums tryckeri. Nationalmuseum, Givandets glädje i konstens värld, Nationalmusei årsbok 54 (Stockholm 2008). Söderlind, Solfrid, Kongl. Museum: rum för ideal och bildning: en konstbok från Nationalmuseum, Årsbok för Statens konstmuseer 39(Stockholm 1993). Strömbom, Sixten, Index över svenska porträtt i Svenska porträttarkivets samlingar (Stockholm 1935). Strömbom, Sixten Index över svenska porträtt i Svenska porträttarkivets samlingar av Sixten Strömbom (Stockholm 1939). den 15 maj