Rekommendationer till ST-utbildningen i Barn-och ungdomspsykiatri
|
|
- Berit Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Swedish Association for Child and Adolescent Psychiatry Rekommendationer till ST-utbildningen i Barn-och ungdomspsykiatri Målbeskrivningen för specialistutbildningen i barn-och ungdomspsykiatri (SOSFS 2008:17) är ett bindande dokument av övergripande natur. Delmålen har formulerats av specialitetsföreningen och har granskats och godkänts av socialstyrelsen. Som komplement till och förtydligande av målbeskrivningen har läkarorganisationernas specialitetsföreningar på uppdrag av SoS utformat särskilda rekommendationer som ger en mer detaljerad beskrivning av delmålen. Inom Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) har utbildningsutskottet utarbetat rekommendationerna som godkänts av föreningens styrelse. Rekommendationerna syftar till att underlätta uttolkningen av målbeskrivningen samt utgör en gemensam strävan mot likvärdig utbildningsnivå i hela landet. Rekommendationerna är ett dynamiskt dokument som revideras regelbundet. Rekommendationerna består av en checklista och två bilagor. Checklistan förtydligar vad ST-läkaren ska lära sig inom respektive delmål genom kliniskt arbete, teoretiska studier och kurser. Bilaga 1. Förslag på böcker som övergripande täcker ämnesområdet. Kan kompletteras med den mer utförliga litteraturlistan som finns i Utbildningsboken (utlagd på BUPföreningens hemsida) Bilaga 2. Översikt av det kursutbud som finns för BUP-ST-läkare, med kurser kopplade till respektive delmål. Denna version av Rekommendationer har reviderats i maj De mål som reviderats är nr 6 och nr 19, övriga oförändrade jämfört med tidigare upplaga från maj Kommentarer och synpunkter mottages tacksam av nedanstående studierektorer inom BUP: Gunnar Brodd Anna Lundh Gunnel Löndahl Tove Marthin Lena Spak Gunnel Svedmyr Mia Törnqvist gunnar.brodd@ltv.se anna.lundh@sll.se gunnel.londahl@skane.se tove.marthin@lio.se lena.spak@vgregion.se gunnel.svedmyr@akademiska.se miatornqvist@gmail.com
2 Förklaring till checklistan Checklistorna kan användas som loggbok för markering av de kunskapsområden/kliniska färdigheter som efterhand inhämtas. Checklistan är tänkt att användas i dialog mellan handledare och ST-läkare. I checklistorna finns, utifrån karaktären på de olika delmålen, kolumner som betecknar nivåer för: teoretisk kunskap, klinisk erfarenhet och praktiska färdigheter. Raderna i kolumnerna är färg- och mönstermarkerade för att särskilja olika kunskaps-/ erfarenhetsnivåer. Dessa har följande innebörder: Nödvändig kunskapsnivå Önskvärd kunskapsnivå Teoretisk kunskap markeras som: Basal= ha för specialiteten basala teoretiska kunskaper Utökad = ha teoretisk kunskap på en högre nivå Klinisk erfarenhet markeras som: Handlagt/medverkat i handläggning Handlagt självständigt När båda nivåerna är färgmarkerade innebär det att ST-läkaren ska sträva efter att självständigt handlägga så många tillstånd som möjligt men det är inte säkert att det hinns med under ST-tiden. Praktiska färdigheter Kan utföra Kan rutinerat utföra 2
3 Delmål 1 Sid 1(2) Att behärska bedömning och handläggning av akuta barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd. Teoretisk kunskap Klinisk erfarenhet Basal Utökad Handlagt/ medverkat i handläggning Handlagt självständigt Bråk i hemmet Förvirringstillstånd Intoxikationer Krisreaktioner Missbruk Misshandel / övergrepp Nedstämdhet, apati Psykotiska symptom Ritualer och tvång Självskadande beteende Suicidalitet Uppvarvade tillstånd Utagerande, hot, aggressivitet, våld Vägran att äta och/eller dricka Ångest och oro Utökad kunskapsnivå har markerats på tillstånd som är vanligt förekommande och där BUP-jour utgör högsta specialistnivå. 3
4 Sid 2(2) Praktiska färdigheter relaterade till delmål 1 Akut medicinering Arbetsledning i akuta situationer - prioritering och delegering Bedöma risk för våld Bedöma funktion och omsorgsförmåga hos familj och nätverk Formulera psykiskt status inkl suicidriskbedömning Klinisk bedömning för ställningstagande till vård enligt LPT Självständigt jourarbete utanför kontorstid Somatiskt bedömning vid akuta tillstånd Kan utföra Kan rutinerat utföra 4
5 Delmål 2 Att behärska bedömning och prioritering av barns och ungdomars psykiatriska vårdbehov mot bakgrund av biologiska, psykologiska och sociala faktorer som medför ökad risk för psykisk ohälsa. Teoretisk kunskap Utökad Basal Klinisk erfarenhet Handlagt/ medverkat i Handlagt självständigt handläggning Kunna identifiera riskfaktorer Kunna identifiera salutogena faktorer Kunna använda funktions- och symptomskattningsskalor Ha kunskap om nationella riktlinjer för prioritering Kunna fatta beslut om prioritering Praktiska färdigheter relaterade till delmål 2 Delta i teamets forum för prioritering och remisshantering Kan utföra Kan rutinerat utföra 5
6 Delmål 3 Sid 1(2) Att behärska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av vanliga och viktiga barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd. Teoretisk kunskap Klinisk erfarenhet Basal Utökad Handlagt/ medverkat i handläggning Handlagt självständigt AD/HD Anknytningsstörningar Autismspektrumstörningar Bipolära syndrom Depressiva syndrom Krisreaktioner Personlighetsstörningar Psykosomatiska tillstånd Psykotiska syndrom Självskadande beteende Suicidalitet Sömnstörningar Tics Tvångssyndrom Uppförandestörning, trotssyndrom Ångestsyndrom Ätstörningar 6
7 Sid 2(2) Praktiska färdigheter relaterade till delmål 3 Genomföra anamnesupptagning Beskriva psykiskt status Diagnosticera Genomföra suicidriskbedömning Bedöma funktion o resurser hos individ, familj och nätverk Utföra somatiskt status inkl.motoriskt neurologiskt status Remittera till erforderliga kompletterande utredningar Samverka med andra relevanta instanser Använda skattningsskalor och strukturerade intervjuer Välja, initiera, följa upp farmakologisk behandling (se även delmål 5) Välja psykologisk, social och pedagogisk behandling Skriva intyg och utlåtanden Kan utföra Kan rutinerat utföra 7
8 Delmål 4 Att behärska bedömning av avvikande och normal utveckling i barn- och ungdomsåren. Att behärska förmågan att kunna samtala och kommunicera med barn och ungdom med hänsyn till deras behov och utvecklingsnivå. Mental retardation Normal kognitiv utveckling och avvikelser Normal psykomotorisk utveckling och avvikelser Normal pubertet och avvikelser Normal socioemotionell utveckling och avvikelser Normal språklig utveckling och avvikelser Normal tillväxt och avvikelser Normal utveckling av inlärningsförmåga och avvikelser Ovanliga diagnoser och syndrom Basal Teoretisk kunskap Utökad Klinisk erfarenhet av bedömning och kommunikation Handlagt/ medverkat i Handlagt handläggning självständigt Praktiska färdigheter relaterade till delmål 4 Kunna anpassa sin kommunikation till den unga utifrån utvecklingsnivå Kunna anpassa sin kommunikation till den ungas funktionsnivå Kunna samverka med andra yrkeskategorier i bedömningar Kan utföra Kan rutinerat utföra 8
9 Delmål 5 Sid 1(2) Att behärska farmakologisk behandling av barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd. AD/HD Aggressivitet Autismspektrumstörningar Bipolära syndrom Depressiva syndrom Psykotiska syndrom Självskadande beteende Sömnstörningar Tics Tvångssyndrom Uppförandestörning, trotssyndrom Ångestsyndrom Ätstörningar Teoretisk kunskap om tillämpliga farmaka Basal Utökad Handlagt/ medverkat i handläggning Klinisk erfarenhet Handlagt självständigt 9
10 Praktiska färdigheter relaterade till delmål 5 Sid 2(2) Informera och motivera inför medicinering Välja farmakologisk behandling Ordinera vederbörliga laboratorieprover Genomföra vederbörlig somatisk bedömning Ta hänsyn till interaktion mellan farmaka Sätta in farmaka Följa upp farmakas verkan/biverkan Följa upp compliance Justera doser Sätta ut farmaka och följa upp efteråt Byta medicin Kan utföra Kan rutinerat utföra 10
11 Delmål 6 Att ha kunskap om psykologiska och psykoterapeutiska behandlingsmetoder vid barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd. Teoretisk kunskap Klinisk erfarenhet Basal Utökad Handlagt/ medverkat i handläggning Handlagt självständigt Psykoterapi Ha kunskap om indikationer för psykoterapi Kunna integrera psykologisk och medicinsk kunskap Praktiska färdigheter relaterade till delmål 6 Kunna rekommendera relevant psykologisk behandling Bedriva psykoterapi under handledning av handledarutbildad leg, psykoterapeut enligt kraven för motsvarande grundläggande psykoterapiutbildning (vanligen 60 x 45 min individuellt och 120 x 45 min i grupp). Om denna kompetensnivå ej går att uppbringa diskutera med studierektor inom specialiteten. Kan utföra Kan rutinerat utföra 11
12 Delmål 7 Att ha kunskap om barn- och ungdomspsykiatrins samarbete med andra samhällsinstanser. Barnomsorg Beroendevård Familjehem och HVB hem Försäkringskassa Kommunal och privat rådgivningsenhet ex familjerådgivning, ungdomsmottagning Polis Rättsväsende SIS-institution Skolans pedagogiska personal resp elevhälsan Socialtjänst Övriga vårdgrannar Basal Kunskap om verksamheten Utökad Erfarenhet av samarbete* *Samverkansmöten angående egna ärenden inom BUP Deltaga i eller leda möten med andra instanser Initiera kontakt med Handlägga ärenden tillsammans med göra studiebesök inom andra verksamheter 12
13 Delmål 8 Att ha kunskap om för specialiteten relevant lagstiftning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och handikappomsorg samt om tillämpningen av denna lagstiftning. Att behärska handläggning i enlighet med lagen om psykiatrisk tvångsvård. Basal Teoretisk kunskap Utökad Erfarenhet av att applicera lagen i kliniskt arbete Föräldrabalken Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Körkortslagen Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Lag om rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV) (se även delmål 12) Lag om särskilt stöd (LSS) Lag om vård av unga (LVU) Patientdatalagen Sekretesslagen Socialförsäkringslagen Socialtjänstlagen (SoL) LSU Vapenlagen Övriga 13
14 Delmål 9 Sid 1(2) Att ha kunskap om drogmissbruk samt om dess samsjuklighet med barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd. Teoretisk kunskap Klinisk erfarenhet Bedömning efter akut intoxikation Differentialdiagnostik psykiatri och/eller missbruk Kännedom om droger i omlopp (Klassiska/Mode) Identifiering av pågående missbruk Kunskap om symptom av vanliga droger se DSM Basal Utökad Handlagt/ medverkat i handläggning Handlagt självständigt Samsjuklighet/ dubbeldiagnos Identifiering av föräldramissbruk Screeningformulär Kännedom om socialtjänstens behandlingsutbud 14
15 Sid 2(2) Praktiska färdigheter relaterade till delmål 9 Genomföra anamnesupptagning Beskriva psykiskt status Identifiera och diagnostisera psykiatrisk samsjuklighet Genomföra suicidriskbedömning Bedöma funktion o resurser hos individ, familj och nätverk Bedöma somatiskt status inkl. motoriskt neurologiskt status Remittera till erforderliga kompletterande utredningar Samverkan med andra relevanta instanser Använda skattningsskalor och strukturerade intervjuer Välja, initiera, följa upp farmakologisk behandling Välja psykologisk, social och pedagogisk behandling Skriva intyg och utlåtanden Kan utföra Kan rutinerat utföra 15
16 Delmål 10 Att ha kunskap om psykiatriska tillstånd i vuxen ålder, särskilt hos unga vuxna. Förstämningssyndrom Missbruk Neuropsykiatriska tillstånd i vuxen ålder Personlighetsstörningar Psykisk utvecklingsstörning hos vuxna Psykotiska syndrom Ångestsyndrom Basal* Teoretisk kunskap Utökad Klinisk erfarenhet Handlagt/ medverkat i Handlagt självständigt handläggning Ätstörningar Psykofarmakologisk behandling vid olika tillstånd *Basal teoretisk kunskap innebär att ha kännedom om naturalförloppet för de psykiatriska folksjukdomarna. Praktiska färdigheter relaterade till delmål 10 Kunna tillämpa LPT, bältesläggning, avskiljning Medverka vid länsrättsförhandlingar Följa upp psykofarmakologisk behandling Medverka vid ECT-behandling Samarbeta med vårdgrannar Kan utföra Kan rutinerat utföra 16
17 Delmål 11 Sid 1(2) Att ha kunskap om pediatrik, särskilt barn- och ungdomsneurologi och habilitering. Teoretisk kunskap Klinisk erfarenhet Basal Utökad Handlagt/ medverkat i handläggning Handlagt självständigt Normal och avvikande psykomotorik, tillväxt och pubertet. Rutinundersökningar av barn på BHV/SHV Medicinska åkommor: allmän pediatrik, intoxikationer, buk- och huvudsmärtor, kronisk sjukdom. Psykosociala medicinska frågor: övervikt, omsorgssvikt, sex och samlevnad, misstanke om barnmisshandel och övergrepp Neurologiska tillstånd t.ex. epilepsi/ kramper, neurometabola sjukdomar, cerebral pares, infektioner och inflammationer i CNS, CNStumörer, akuta tillstånd, neuromuskulära sjukdomar (inkl muskeldystrofier), förvärvad hjärnskada Neuropsykiatriska tillstånd: mental retardation, autismspektrumstörningar, andra neurologiska avvikelser Sällsynta diagnoser och syndrom 17
18 Sid 2(2) Praktiska färdigheter relaterade till delmål 11 Neurologstatus i olika åldrar Psykomotorisk utvecklingsbedömning Medicinsk utredning av utvecklingsstörning Epilepsibehandling Diagnostiska utredningar Kan utföra Kan rutinerat utföra 18
19 Delmål 12 Att ha kännedom om rättspsykiatrins organisation och arbetsuppgifter. Basal Teoretisk kunskap Fördjupad Basal klinisk erfarenhet genom auskultation Kännedom om rättspsykiatrins organisation och arbetsuppgifter Kunskap om LRV Kännedom om rättspsykiatrisk öppenvård Praktiska färdigheter relaterade till delmål 12 Kan utföra Kan rutinerat utföra Deltaga i länsrättsförhandling enligt LRV 19
20 Delmål 13 Att ha förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes närstående samt att ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig med andra läkare och medarbetare Det viktigaste arbetsredskapet är mötet med patienten och dennes närstående. Specialisten inom Barn- och Ungdomspsykiatri ska både kunna utgå från patientens föreställningar, förväntningar och farhågor och kunna tolka patientens problem utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Därefter ska ST-läkaren i samråd med patienten och dennes närstående besluta om utredning och behandling. Detta kräver träning genom självständigt arbete med patienter samt diskussion med handledare utifrån ömsesidig medsittning. ST-läkaren ska kunna behärska ett terapeutiskt förhållningssätt gentemot patienten. Delmål 14 Att ha förmåga att informera och undervisa patienter, närstående, andra läkare och medarbetare samt studenter Informera och undervisa under handledning. I detta ingår att kunna utöva en god samtalsmetodik som utgår från patientens och familjens förutsättningar, problem och förväntningar. Goda kunskaper i transkulturell kommunikation och könsperspektiv i vården ska också ingå. ST-läkaren ska uppnå god kunskap och färdighet i att muntligt förmedla och skriftligt dokumentera sitt arbete. Detta inkluderar att på ett respektfullt, inkännande och effektivt sätt kunna kommunicera med patienter, deras familjer och olika samhällsinstanser samt med medarbetare. 20
21 Delmål 15 Att ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt ST-läkaren ska tillsammans med sin handledare utveckla förmågan att planera och genomföra sin fortbildning både utifrån sina egna behov av kompetensutveckling och utifrån verksamhetens behov. ST-läkaren ska fortlöpande arbeta med sin läkarroll och sitt professionella förhållningssätt, där de etiska aspekterna särskilt ska beaktas. Delmål 16 Att ha förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter ST-läkaren kan exempelvis i det vardagliga arbetet handleda yngre kollegor, studenter och medarbetare såväl i grupp som individuellt. ST-läkaren ska ha handledning för denna uppgift. Delmål 17 Att ha förmåga att leda i samverkan och dialog med medarbetarna och att leda i vårdteam samt att ha kunskap om den egna rollen i organisationen ST-läkaren ska träna sin förmåga att leda och utveckla arbetet i det barnpsykiatriska teamet genom öppen dialog och samverkan med medarbetarna. För detta krävs förmåga till självkännedom och kunskap om den egna funktionen. 21
22 Delmål 18 Att ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och regelverk Denna kunskap ska öka förmågan att förstå och påverka vården till bästa resursutnyttjande. Förutom detta ingår att ha kunskap om FN:s barnkonvention. Delmål 19 Att ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt. Omfattningen av det vetenskapliga arbetet ska motsvara 6-10 veckors heltidsarbete, inklusive deltagande i kurs samt planering och genomförande av projektet och skriftlig rapport. Den som handleder arbetet bör vara disputerad läkare inom barn- och ungdomspsykiatri eller närliggande område men även andra disputerade yrkeskategorier kan komma i fråga. I särskilda fall kan undantag medges, t ex om formellt utbildad forskningshandledare saknas, men reellt forskningskompetent handledare finns och har kompetensprofil som passar för inriktningen på det vetenskapliga arbetet. Arbetet bör ha barnpsykiatrisk anknytning. Med kurs avses här kurs i forskningsmetodik. Denna kan med fördel anordnas tillsammans med andra specialiteter. ST-läkare som bedrivit forskning i andra sammanhang får tillgodoräkna sig relevant kurs i forskningsmetodik. Arbetet utformas som en vetenskaplig artikel och bör presenteras på hemmakliniken, läkarstämman eller annat nationellt möte. Intyg för vetenskapligt arbete skall skrivas under av den vetenskapliga handledaren och om denne ej är läkare i sin profession skall även huvudhandledaren kontrasignera. 22
23 Delmål 20 Att ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. ST-läkaren ska deltaga i kvalitets- och utvecklingsarbete, i samverkan med övriga personalgrupper, anknutet till den dagliga verksamheten. Det kan exempelvis handla om granskning av utrednings-, behandlings- eller remitteringsmönster, utformande av vårdprogram eller riktlinjer, granskning av arbets- / utbildningsmiljö och patientsäkerhet. Jämförande granskning av arbets- och utbildningsmiljö, jämförande granskning av olika vårdenheter etc. ST-läkaren ska aktivt delta i utformandet av konkreta förslag men behöver inte vara huvudansvarig för rapporteringen. Arbetet kan ske enskilt eller i arbetsgrupp. Det kan samordnas med arbetet i delmål 19. Arbetet redovisas i kort rapport. Delmål 21 Att ha kunskap om hälsans bestämningsfaktorer och andra folkhälsoaspekter samt om metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. I detta mål ingår kunskap om betydelsen av pre- och perinatala riskfaktorer, andra risk- och friskfaktorer avseende psykisk hälsa, relevant genetik och socioekonomiska faktorer. Dessutom ingår förståelse för samband mellan somatisk och psykisk hälsa samt kännedom om mödra-, barn- och skolhälsovård. ST-läkaren bör också tillägna sig kännedom om preventiva program på olika nivåer som avser psykisk ohälsa inklusive missbruk och våld. 23
24 Bilaga 1 Litteratur - förslag på grundböcker. (För utförligare litteraturlista se s Litteraturförslag) Broberg, A., Almqvist, K., Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi : utveckling på avvägar. Stockholm : Natur och kultur. Gillberg, C., Harrington, R. & Steinhausen, H.-C. Editors. (2006). A Clinicians Handbook of Child and Adolescent Psychiatry. Cambridge : Cambridge University Press. Rutter, M. Ed. (2008). Rutter s Child- and Adolescent Psychiatry. Malden, Mass. : Blackwell Pub. SLL BUP-rapport 2011/1 Grunder i barn- och ungdomspsykiatriskt arbete - om värderingar, möten, förhållningssätt och bedömningar Sten Lundqvist 24
25 Delmål inom BUP ST med krav på kurs - förslag på kurs som motsvarar delmål Delmål 1 Att behärska bedömning och handläggning av akuta barn och ungdomspsykiatriska tillstånd Kurs Akut barn- och ungdomspsykiatri, Björn Johansson SKA kurs, Malmö april 2012 SK kurs, Malmö april 2013 Omhändertagande av suicidala barn och ungdomar, Anna Lundh Lokal utbildningsdag, Stockholm hösten 2012 Kan sökas av ST-läkare utanför Stockholm i mån av plats. Kontakta nina.larsson-darnakas@sll.se Bilaga 2 Delmål 3 Att behärska utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av vanliga och viktiga barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd Lokalt arrangerad kurs Barnneuropsykiatrisk diagnostik och behandling, Kerstin Malmberg SKA kurs i Stockholm maj 2012, vartannat år Neuropsykiatri, Naja Khalifa Uppsala, maj 2013 Delmål 4 Att behärska bedömning av avvikande och normal utveckling i barn- och ungdomsåren Att behärska förmågan att kunna samtala och kommunicera med barn och ungdom med hänsyn till deras behov och utvecklingsnivå Affektiva syndrom och psykossjukdom hos barn och ungdomar, Håkan Jarbin SKA kurs, Ängelholm september 2012 Vartannat år Ångestsyndrom, Tord Ivarsson SKA kurs Göteborg, november 2012 Barnpsykiatrisk diagnostik, Karin Sonnby Västerås/Uppsala, hösten 2013 Lokalt arrangerad kurs Barn, familj och samhälle, Katarina Nolkrantz SKA kurs, Ericastiftelsen Stockholm, mars 2012 Ev ny kurs 2013 annars 2014 Det barnpsykiatriska samtalet, Per Gustafsson SKA kurs Linköping, oktober 2012 Lokalt arrangerad kurs Delmål 5 Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar, 25
26 Att behärska farmakologisk behandling av barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd Delmål 6 Att ha kunskap om psykologiska och psykoterapeutiska behandlingsmetoder vid barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd Delmål 8 Att ha kunskap om för specialiteten relevant lagstiftning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och handikappomsorg samt om tillämpningen av denna lagstiftning Att behärska handläggning i enlighet med lagen om psykiatrisk tvångsvård Delmål 9 Att ha kunskap om drogmissbruk samt om dess samsjuklighet med barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd Delmål 10 Att ha kunskap om psykiatriska tillstånd i vuxen ålder, särskilt hos unga vuxna H Jarbin SKA kurs, Ängelholm, september 2013, ojämna år Farmakologi ingår även i andra kurser under delmål 1 och delmål 3 Lokalt arrangerad kurs Psykoterapi för barn- och ungdomspsykiatriker, Malin Kan SK kurs, BUP Stockholm, start januari 2012 Vartannat år Lokalt arrangerad kurs. Kolla på hemsidor, fråga kollegor. Psykiatrisk juridik, Metis Lokalt arrangerad kurs Prel planeras kurs med BUP inriktning Beroendevård, Metis Kurs med BUP inriktning planeras Lokalt arrangerad kurs Psykiatrisk diagnostik, Metis Ätstörningar, Metis Personlighetsstörningar, Metis Kurser i samband med Riksstämman, SPFs årsmöte Delmål 11 Att ha kunskap om pediatrik, särskilt barn och ungdomsneurologi och habilitering Vuxenpsykiatri för blivande barnpsykiatriker planeras Lokalt arrangerad kurs Pediatrik för blivande barn- och ungdomspsykiatriker, Anna Lundh SKA kurs oktober 2012, Stockholm SK kurs oktober 2013, Stockholm 26
27 Delmål 12 Att ha kännedom om rättspsykiatrins organisation och arbetsuppgifter Lokalt arrangerad kurs Utagerande och antisocial utveckling hos unga, Clara Gumpert SK kurs prel 2013, Stockholm Vartannat år Rättspsykiatri, Metis Delmål 13 Att ha förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes närstående samt att ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare Delmål 15 Att ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt Delmål 16 Att ha förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter Delmål 17 Att ha förmåga att leda i samverkan och dialog med medarbetarna och att leda i vårdteam samt att ha kunskap om den egna rollen i organisationen Delmål 18 Att ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och regelverk Delmål 19 Att ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt Lokalt arrangerad kurs Ingår i Psykoterapiutbildning Lokalt arrangerad kurs Lokalt arrangerad kurs Ingår oftast i den lokalt arrangerade ledarskapsutbildningen Ingår oftast i den lokalt arrangerade ledarskapsutbildningen Ingår oftast i den lokalt arrangerade ledarskapsutbildningen Medicinsk vetenskap, Metis Lokalt arrangerad kurs 27
Version 3, maj 2010 Revideras 2012
Version 3, maj 2010 Revideras 2012 Rekommendationer till ST-utbildningen i barn- och ungdomspsykiatri Utarbetade av Utbildningsutskottet, Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri Förklaringar
Läs merRekommendationer till ST-utbildningen i Barn-och ungdomspsykiatri
Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri Swedish Association for Child and Adolescent Psychiatry Rekommendationer till ST-utbildningen i Barn-och ungdomspsykiatri Målbeskrivningen för specialistutbildningen
Läs merRekommendationer för Barn- och ungdomspsykiatri 2015
Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri Swedish Association for Child and Adolescent Psychiatry er för Barn- och ungdomspsykiatri 2015 Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri 2016-10-31
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs merST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M) ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Läs merIndividuell planering av tjänstgöring
Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:
Läs merInnehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7
Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merPsykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,
Läs merMålbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version
Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet
Läs merNya ST. målbeskrivningen från SPF mm
Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens
Läs merDelmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.
Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008
Läs merPsykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merMålbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version
Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet
Läs merSvenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer
Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska
Läs mer3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.
REGLE R FÖR VETEN S K A P L I G T ARBETE OCH KVALITET S A R B E T E FÖR ST- UTBILDNING I PSY K I AT R I OCH BARN- OCH UNGDO M S P S Y K I A T R I, ÖREB R O LÄNS LANDSTING, beslutad i psykiatrins ledningsgrupp
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar
Läs merPsykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
920 Kompetensbeskrivning Specialiteten psykiatri karaktäriseras av utredning, bedömning, diagnostik, behandling och uppföljning samt omvårdnad och rehabilitering vid psykiska sjukdomar hos vuxna, där svårighetsgraden
Läs merNeurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKlinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merRekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen
Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri
Läs merEnskilda basspecialiteter
Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merKlinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merÖgonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merKlinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merBild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Läs merBild- och funktionsmedicin. Slutversion1
Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Läs merKirurgiska specialiteter
Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merRehabiliteringsmedicin
Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merManual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)
Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna
Läs merRättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merNeurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merRättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
939 Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri karaktäriseras av att den baseras på det psykiatriska ämnesområdet och regelverket för lagöverträdare som lider av en psykisk störning. Rättspsykiatrins
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav
Läs merBild- och funktionsmedicinska specialiteter
Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav
Läs merNeonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neonatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merOnkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merObstetrik och gynekologi
Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merInfektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Infektionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merBarnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merThoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Thoraxkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merSocialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merInvärtesmedicinska specialiteter
Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merTilläggsspecialiteter
Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merBarn- och ungdomsneurologi med habilitering
Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merUtbildning för psykologer i psykofarmakologi
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi
Läs merAnestesi och intensivvård
Anestesi och intensivvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs mer2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Läs merEndokrinologi och diabetologi
Endokrinologi och diabetologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merGynekologisk onkologi
Gynekologisk onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merSOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merNuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Nuklearmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merSmärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merBild- och funktionsmedicinska specialiteter
Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav
Läs merBild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merUTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer
Läs merMedicinska njursjukdomar
Medicinska njursjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merHematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Hematologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merUTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur
Läs merKRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....
Läs merKärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun
1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta
Läs merAllmänmedicin. Läkarnas specialiseringstjänstgöring
Allmänmedicin Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) Kompletterande rekommendationer från Svensk Förening för allmänmedicin (SFAM) utarbetade
Läs merÄldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
1112 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktäriseras av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska eller kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäller såväl kognitiva
Läs merBarn- och ungdomskirurgi
Barn- och ungdomskirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merÖverenskommelse träffad mellan följande parter:
ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet
Läs merSPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak
SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merSkandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB
KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi
Läs merMÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
Läs merST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET
EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merRättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Rättsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKursbeskrivning. Grundläggande psykoterapiutbildning för barn- och ungdomspsykiatriker. november 2014 mars 2016. BUP Stockholm
Kursbeskrivning Grundläggande psykoterapiutbildning för barn- och ungdomspsykiatriker november 2014 mars 2016 BUP Stockholm Innehåll Utbildningen är en läkarorienterad psykoterapeutisk utbildning med tre
Läs merVägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring
Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare
Läs merSvenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete.
Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) ingår som en del i två större organisationer.
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Läs merPsykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vårdöverenskommelse Giltig fr.o.m: 2018-06-25 Giltig t.o.m: 2020-06-01 Faktaägare:
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merLäkarnas ST - vad krävs?
Läkarnas ST - vad krävs? Förord ST-läkare tjänstgör över hela landet, på sjukhus och vårdcentraler, offentligt och privat, med olika förutsättningar, utbildningsstrukturer och kunskap om ST. Gemensamt
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs merKlinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk patologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merRöst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar
Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav
Läs merLäkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen
Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar
Läs merOrtopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Ortopedi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKlinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merHandkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Handkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merBarn- och ungdomsallergologi
Barn- och ungdomsallergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merAXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Medicinska fakulteten LÄKO11, Introduktion till Kompletterande utbildning läkare och grundläggande kompletterande kurs (KUL1), 7,5 högskolepoäng Introduction to Complementary Education Doctor of Medicine
Läs mer