Karlstads Universitet Institutionen för ekonomi. Viking Telecom AB

Transkript

1 Karlstads Universitet Institutionen för ekonomi Viking Telecom AB

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Metod 2 Avgränsningar 2 Affärsidé 3 Affärshändelser 4 Börsvärde 4 Lönsamhetsmätning 4-6 Kassaflödesanalys 6-8 DuPontmodellen 8-9 Nyckeltal 9-10 Redovisningsprinciper Jämförande bransch 11 Analys Källförteckning 13 Bilaga 1

3 Inledning I kursen externredovisning C ingår en uppgift att skriva ett pm om ett börsnoterat ITbolag. Vi blev tilldelade att analysera bolaget Viking Telecom AB. Viking Telecom utvecklar och marknadsför produkter och system för access till dagens och framtidens kommunikationsnät. Företaget består av två affärsområden, Microwave och Telecom. Bolaget grundades 1988 och är noterat på Stockolmsbörsens O-lista. Finns att hitta under namnet VIKT. Syfte Syftet med detta arbete är att analysera Viking Telecoms finansiella ställning utifrån årsredovisningarna. Analysen grundas på Viking Telecoms räkenskaper och tidigare års resultat. Analysen ska baseras på fem år. Metod Som grund till arbetet har vi använt oss av Viking Telecoms olika årsredovisningsrapporter. Utifrån kurslitteratur och föreläsningar har vi fått information om hur analysen ska genomföras. Vi har även använt oss av den information som finns att tillgå på Internet. För året 1999 är uppgifterna begränsade, vilket har medfört att vi bortsett från det årets räkenskaper. I vissa fall har endast avrundade siffror funnits att tillgå. Avgränsningar Vi har valt att bortse från beräkningar för år 1999 då informationen var bristfällig. 2

4 Affärsidé Viking Telecom är ett IT-företag vars affärsidé är att hjälpa nätoperatörer att öka trafiken i deras nät. Företaget grundades år 1988 och är noterat på Stockholmbörsens O-lista under namnet VIKT sedan år Viking Telecoms huvudkontor är beläget till Göteborg med dotterbolag i Stockholm och Hong Kong. Deras affärsidé är att utveckla produkter och system som ger tillgång till nät och tjänster. Viking Telecoms mål är att erbjuda kunderna en högre nyttjandegrad av deras infrastruktur genom att tillhandahålla accessprodukter som generar mer trafik i deras nät. Konkurrenskraften i Viking Telecom baseras på förmågan att snabbt gå från idé till leverans. 1 Viking Telecom består av två affärsområden, Telecom och Microwave. Inom Telecom utvecklar och marknadsför Viking Telecom produkter och system som möjliggör och effektiviserar leverans av befintliga och nya tjänster i fasta och mobila nät. Det centrala inom affärsområdet Telecom är den serverteknologi - FMG (Fixed Messaging Gateway) som Viking utvecklat. Det är ett nav som knyter ihop SMS i fasta och mobila nät. De senaste årens utveckling av FMG ger Viking Telecom möjlighet att på ett mer kostnadseffektivt sätt erbjuda nya tjänster. Det andra affärsområdet Microwave, som startades för tre år sedan, utvecklar och marknadsför accesslösningar för bredbandsoperatörer och privata nätägare med krav på hög kapacitet. Det görs genom att erbjuda mikrovågslänkar för höghastighetskommunikation. I Viking Telecom-koncernen ingår förutom Viking Telecom AB dotterbolagen Viking Microwave AB, Viking Telecom Solutions AB, Viking Asia Ltd samt Viking Telecom Telesystems AB där det dock inte pågår någon aktiv verksamhet. Antalet anställda inom koncernen uppgick vid årsskiftet 2003 till 49 personer. 2 1 Årsredovisning Viking Telecom 2 Årsredovisning 3

5 Affärshändelser under året 2003 blev ett nytt förlustår för affärsområdet Telecom. Under året har försäljningen minskat och den kan främst ha berott på att antalet levererade enheter minskat med 35 %, försäljningspriserna har fallit samt en nedgång av dollarkursen. 3 Intressebolaget Hylink som ägs tillsammans med AxxessIT ASA har under året avyttrats. Avvecklingskostnader för Hylink uppgick till 10,7 Mkr för räkenskapsåret Någon direkt information om Hylink och dess koppling till Viking Telecom har ej gått att finna. I samband med uppsägning av personal uppgick kostnaderna till 7,0 Mkr. Viking har övertagit de immateriella rättigheterna avseende produktutbudet inom mikrovågsteknologin. Den har dock inte upptagits som någon inköpt tillgång i balansräkningen. 4 Börsvärde Det totala börsvärdet för Viking Telecom uppgick år 2003 till 58 Mkr med en aktiekurs på 2,94 kr per aktie. Börsvärdet har försämrats sedan år 2002 då motsvarande värde uppgick till 67 Mkr. Det totala börsvärdet och värdet per aktie visas i bilagan. Vi har använt oss av köpkursen per den 31/12 för åren Antalet Vi har valt att ta fram börsvärdet för Viking Telecom under åren Antalet aktier och det totala börsvärdet för 2001 gick inte att finna. Vi kontaktade Viking Telecom via mail angående uppgifterna men fick inget svar. Som siffrorna klart och tydligt visar så har värdet per aktie sjunkit kraftigt. Den stora förändringen mellan år beror främst på att en nyemission och fyra apportemissioner genomförts. När Viking Telecoms aktier inregistrerades på Stockholms Fondbörs O-lista den 30/5 år 2000 noterades aktien till 29 kr. Lönsamhetsmätning Lönsamhet för ett företag kan mätas på flera olika sätt. Det mest övergripande måttet på ett företags lönsamhet är räntabilitet på eget kapital, Re. Re = Resultat efter finansiella intäkter och kostnader / Summa genomsnittligt eget kapital Genomsnittligt eget kapital = (IB eget kapital + UB eget kapital )/ 2 Räntabiliteten på eget kapital visar företagets lönsamhet sett ur aktieägarnas perspektiv. Måttet visar hur väl Viking Telecom lyckats med sin investerings- och finansieringsstrategi. 5 År Re 0,064 0, ,523-0,806 3 Årsredovisning 4 Årsredovisning 5 Nilsson, Isaksson, Martikainen Företagsvärdering (2002) s.138 4

6 Utifrån tabellen för Re kan vi utläsa att räntabiliteten på eget kapital har sjunkit avsevärt under åren En av orsakerna är ett försämrat resultat för hela koncernen samt en minskad lönsamhet för hela branschen. Räntabilitet på det totala kapitalet, Rt, visar företagets avkastning på tillgångarna. Rt ger alltså en bild av hur väl företagets investeringar utfallit under året samt hur väl företaget förräntat det kapital som både aktieägare och långivare ställt till förfogande. Räntabilitet på det totala kapitalet brukar jämföras med WACC, genomsnittliga kapitalkostanden. Rt= Resultat efter finansiella poster + räntekostnader / Genomsnittligt totalt kapital 6 År Rt 0,04 0,11-0,45-0,83 Tabellen för räntabiliteten för totalt kapital visar en uppgång från åren Sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och räntabilitet på totalt kapital illustreras av den s.k. hävstängsformeln: Räntabilitet på eget kapital = Räntabilitet på totalt kapital + (Räntabilitet på totalt kapital Genomsnittlig skuldränta) * Skuldsättningsgrad Med hjälp av hävstångsformeln kan företaget separera investeringsbesluten från finansieringsbesluten. Lönsamheten beror dock på en kombination av dessa. Genom att öka skuldsättningen kan företaget få en s.k. hävstångseffekt på det egna kapitalets räntabilitet. Det finns tre sätt för ett företag att öka lönsamheten: 1. Öka avkastningen på rörelsen 2. Låna mer pengar och förvalta dem bättre än skuldräntan (Rt > Rs) 3. Minska skuldräntan 7 Genomsnittlig skuldränta (Rs) är ytterligare ett nyckeltal som visar vilken ränta företaget fått betala för sina skulder. Rs = Räntekostnader / Genomsnittliga totala skulder Med skuldsättningsgrad (S/E) menas hur stora de genomsnittliga skulderna är sett till det genomsnittliga egna kapitalet. Den genomsnittliga skuldräntan ses som ett minimikrav på tillgångarnas avkastning. Då företaget ligger precis på miniminivån klarar de precis att täcka sina räntekostnader. S/E = Genomsnittliga totala skulder / Genomsnittligt eget kapital 6 Nilsson m fl, s Nilsson m. fl s 145 5

7 M.a.o. kan hävstängsformeln uttryckas enligt följande: Re = Rt + (Rt Rs)S/E 8 Hävstångsformeln Räntabilitet på totalt kapital 0,04 0,11-0,45-0,83 Genomsnittlig skuldränta -0,03-0,039-0,045-0,2642 Skuldsättningsgrad 0,59 0,36 0,63 0,51 Räntekostnader Genomsnittliga totala skulder Genomsnittligt eget kapital Räntabilitet på eget kapital 0,0813 0,16-0,5954-0,8796 Hävstångsmodellen kan även illustreras på följande sätt för år 2003: 9 Företagets totala lönsamhet Re = -139 % Resultat av investeringsstrategi Rt = - 83 % Resultat av finansieringsstrategi (finansiell hävstång) (Rt-Rs)S/E = - 56 % Källa: Nilsson s.145 Den finansiella hävstångsmodellens resultat är inte alltid tillämpbar vid beräkning av företagets lönsamhet. Den visar inte utförligt hur en förändring av finansiering påverkar räntabiliteten på totalt kapital. Kassaflödesanalys En kassaflödesanalys visar de in- och utbetalningar som skett under året. Analysen består av tre olika verksamhetsdelar: 1. Löpande verksamheten (återspeglas i företagets resultaträkning) 2. Investeringsverksamheten (utgör balansräkningens debetsida) 3. Finansieringsverksamheten (utgör balansräkningens kreditsida) 10 Utgångspunkten angående den löpande verksamheten är att en förändring av de likvida medlen har skett. Investeringsverksamheten består av företagets anläggningstillgångar: materiella, immateriella och finansiella. Finansieringsverksamheten behandlar de långfristiga lånen och visar vad som skett över det egna kapitalet Nilsson m fl, s Nilsson m fl. s Bengt Bengtsson, Redovisningens dimensioner 2000, s Bengtsson, s 73 6

8 Syftet med en kassaflödesanalys är att granska varför de likvida medlen förändrats under räkenskapsåret. Man avgör orsaken till förändringen utifrån de tre ovanstående verksamhetsdelarna. Kassaflödesanalysen kan också användas som ett verktyg för att visa en långsiktig kreativ redovisning. Vid beräkning av omsättningstillgångar exklusive likvida medel har vi bortsett från kassa o bank samt kortfristiga finansiella placeringar enligt redovisningsprinciper i Viking Telecoms årsredovisning. 12 Vid beräkning av den löpande verksamheten har vi använt oss av nettoomsättningen. Resultatet av den löpande verksamheten för år 2003 uppgår till kkr enligt våra beräkningar. För år 2002 uppgick resultatet till kkr. M.a.o. har det skett en kraftig nedgång med kkr. En anledning till att räntekostnaderna fördubblats under år 2003 är att valutakursdifferenser på 3,1 Mkr uppstod vid avvecklingen av Hylink. Minskningen av kortfristiga skulder för år 2003 grundas på att leverantörsskulderna minskat från tkr (2002) till 9479 tkr (2003). För åren 2000 och 2001 fanns inga korrekta siffror avseendefinansiella intäkter och kostnader, utan vi har använt oss av avrundade siffror från femårigt sammandrag hämtat ur årsredovisningen. Jämförande diagram Tkr Löpande verksamhet Redovisat resultat År I tabellen ovan visas sambandet mellan den löpande verksamheten och redovisat resultat. Grafen omfattar perioden Grafen visar att resultaten skiljer sig markant från varandra. Det beror på flera faktorer. En anledning är att det redovisade resultatet för år 2000 skiljer sig åt mellan olika uppgiftskällor. Vi jämförde fem år i sammandrag (2003) med 2000 års årsredovisning. Vi fann en skillnad på 2,6 Mkr. Vi har gått efter 2000 års årsredovisning. Diagrammet visar att även den löpande verksamheten svängt kraftigt mellan åren. Att det uppkommit så stora skillnader mellan det redovisade resultatet och 12 Årsredovisning 7

9 den löpande verksamheten beror på hur man väljer att värdera de olika posterna i balansräkningen. DuPontmodellen DuPontmodellen används när man vill bryta upp lönsamheten i mindre delar. Enligt DuPontmodellen består företagets verksamma lönsamhet, Rt, av företagets vinstmarginal och tillgångarnas omsättningshastighet. Vinstmarginalen beräknas utifrån följande formel: Vinstmarginal = (Resultat före finansiella poster + finansiella intäkter) / Omsättning Formeln visar hur mycket vinst företaget får för varje omsatt krona. År Resultat Vinstmarginal 0,05 0,06-0,4245-0,8734 För fullständiga beräkningar se bilaga. Tillgångarnas omsättningshastighet beräknas enligt följande formel: Tillgångarnas omsättningshastighet = Omsättning / Genomsnittligt totalt kapital Formeln visar i det här fallet den omsättning varje tillgångskrona skapat. År Resultat Tillgång. omsättn. hastighet 1,8 1,78 0,96 0,95 För fullständiga beräkningar se bilaga. Rt = (Vinstmarginal / Omsättning) * (Omsättning / Tillgångar) År Resultat Rt 0,09 0,11-0,41-0,83 För fullständiga beräkningar se bilaga. Utifrån resultatet ovan ser vi att Viking Telecom har en kraftigt negativ räntabilitet på totalt kapital för år Beräkningarna vi fått fram visar att DuPontmodellen och hävstångsformeln visar samma resultat för Rt. Om företaget har en hög vinstmarginal innebär det att tillgångarnas omsättningshastighet blir lägre. I vårt fall är det tvärtom då vinstmarginalen för Viking Telecom är låg enligt beräkningar vilket medför att de i stället har en hög omsättningshastighet. Sambandet mellan vinstmarginalen och tillgångarnas omsättningshastighet visar att företaget kan öka Rt på två sätt: 1 Tjäna mer pengar på varje såld produkt 2 Sälja fler produkter utan ökad tillgångsmassa Vid beräkning av DuPontmodellen använder vi oss av nettoomsättnin gen och 2003 års siffror. 8

10 Resultat före fin. Poster + fin. Intäkter= Dividerat med Omsättning Omsättning Dividerat med Tillgångar Kapitalersättnings - Marginal -0,8734 Multiplicerat med Kapitalomlopp 0,95 Räntabilitet på totalt kapital -0,83 Källa: Nilsson s.147 Nyckeltal Nyckeltal används för att mäta ett företags viktiga poster som t.ex. lönsamhet, vinst och omsättning. Det finns olika typer av nyckeltal, de tre som kan användas i en analys är 1. Egna nyckeltal 2. Konkurrenternas nyckeltal 3. Branschnyckeltal Soliditet är det vanligaste måttet för att mäta den finansiella styrkan. Soliditet visar hur företaget kan klara sig på lång sikt. Ju högre soliditet ett företag har, desto lättare kan företaget klara sig i dåliga tider. Genomsnittet varierar från bransch till bransch, i snitt brukar det ligga mellan %. Formeln ser ut på följande sätt: Soliditet = Eget kapital / Skulder och eget kapital 13 År Soliditet 0,629 0,7341 0,6134 0,6636 Soliditeten för Viking Telecom uppgick till 66,4 % för 2003 vilket är bättre än föregående års soliditet som uppgick till 61,3 %. Det egna kapitalet för Viking Telecom har minskat från 136,6 Mkr för 2002 till 56,1 Mkr Åren 2002 och 2003 har dock resultat varit negativt. För 2003 uppgick resultatet till -81,9 Mkr. 13 Nilsson m.fl s 153 9

11 Likviditet är ett annat nyckeltal och mäter företagets finansiella förmåga att betala kortfristig skulder. Likviditet delas in i bl.a. kassalikviditet och balanslikviditet. Kassalikviditeten bör vara minst 100 % för företaget vilket visar att tillgångarna är minst lika stora som de kortfristiga skulderna. Kassalikviditet = (Omsättningstillgångar Varulager) / Kortfristiga skulder Balanslikviditet = Omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder 14 År Resultat kassalikvidet 2,4 2,87 1,75 1,99 Resultat balanslikviditet 2,6 3,68 2,15 2,36 Viking Telecom har en god kassalikviditet enligt beräkningar. För fullständiga beräkningar se bilaga. I vårt fall ligger kassalikviditeten över 100 %. Balanslikviditeten är också hög, över 200 %, vilket är goda siffror. Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip och har under år 2003 skrivits ned med 10,2 Mkr enligt balansräkningen. Det minskade varulagret är en bidragande orsak till att kassalikviditeten ökat. Vi har även beräknat räntabilitet på eget och totalt kapital som har redovisats tidigare i arbetet. Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper är ett av de verktyg som företag kan använda för att förbättra det redovisade resultatet. Viking Telecom tillämpar följande redovisningsprinciper som överensstämmer med ÅRL och RRs rekommendationer och uttalanden:?? RR 22 Utformning av finansiella rapporter?? RR 25 Rapportering för segment?? RR 26 Händelser efter balansdagen?? RR 27 Finansiella instrument: upplysningar och klassificering Anpassning till de nya rekommendationerna har inte medfört någon effekt på resultatet eller ingående eget kapital. Viking Telecom tillämpar RRs rekommendation 1:00 angående koncernredovisning och upprättar koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden vilket innebär att det egna kapitalet i ett förvärvat bolag bestäms utifrån marknadsvärden för tillgångar och skulder vid anskaffningstillfället. Viking-koncernen använder sig av dagskursmetoden vid omräkning av utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar. Omräkning sker till SEK. För poster som finns i balansräkningen omräknas dessa till balansdagens kurs medan poster i resultaträkningen beräknas till genomsnittlig kurs. Då Viking Telecom äger eller har betydande inflytande i utländska dotterbolag värderas även de fordringarna och skulderna till balansdagens kurs. 14 Nilsson m fl s

12 Jämförande bransch Konkurrensen inom IT-branschen är tuff då det finns många leverantörer med liknande produkter. En viss utslagning av företag har skett på marknaden. En av orsakerna till detta är att prispressen ökat p.g.a. standardiserade produkter. Trots att konkurrerande leverantörer i Asien t.ex. kommer med samma produkter som Viking så är det en fördel för dem att flera tillverkare av telefoner lanserar SMSfunktionalitet. Ett stort utbud på marknaden av dessa terminaler är en förutsättning för att Viking Telecoms lansering ska fortgå i framtiden. Enligt uppgiften ska vi jämföra Viking Telecom med branschen eller något mera känt företag inom IT-sektorn. Vi har valt att jämföra Viking Telecom med konkurrenterna Philips och Siemens. Både företagen är kända varumärken och har ett brett produktutbud. Där ingår likvärdiga produkter gällande SMS-stöd som Viking Telecom har. Philips är världens största elektronikföretag med en bred produktportfölj. Philips Semiconductors är en av världens största leverantör av halvledarkomponenter och ledande inom telekommunikation, datatillbehör och nätverk 15 Siemens är även de ledande på världsmarknaden. De områden de är verksamma inom är IT, elektronik och elteknik. Deras nästa steg inom mobil kommunikation är att sammanföra data, Internet och telefoni i en och samma enhet. 16 Analys De senaste åren har kursen utvecklats negativt för Viking Telecom. Med vårt arbete som utgångspunkt, drar vi slutsatsen om att stora förändringar kommer krävas i framtiden för att höja efterfrågan för Viking Telecoms produkter. Med en ökad efterfrågan följer en ökad kursutveckling. Under året som gått har flera kostnadsrationaliseringar genomförts, bl.a.uppsägning av personal. Telekommarknaden börjar dock påvisa en viss återhämtning vilket Viking Telecom tror kan innebära att man går mot en ljusare framtid, även om det fortfarande finns många problem som måste lösas. Utifrån vad man idag kan utläsa från Viking Telecoms årsredovisningar tror vi inte att det inom en snar framtid kommer ha någon möjlighet att förvärva ett annat bolag. De har en ljus syn på framtiden vilket påverkar beslutet och möjligheten till att fortsätta med sin verksamhet. I arbetet har vi tagit fram ett jämförande diagram över den löpande verksamheten och det redovisade resultatet. Stora skillnader uppkom mellan resultaten. Vi antar att tidsperioden på fyra år ska ses som ett medellångt perspektiv. Det är egentligen på kort sikt som det redovisat resultat kan avvika från den löpande verksamheten men om det ändå uppstår skillnader mellan den löpande verksamheten och det redovisade resultatet tyder det på att företagets balansräkning bygger på subjektiva värderingar. Då differensen är mycket stor mellan den löpande verksamheten och det redovisade resultatet ger detta en indikation på att det finns poster i balansräkningen som inte är omsättningsbara i pengar. För år 2003 uppgick differensen till tkr. Den löpande verksamheten uppgick till tkr och det redovisade resultatet till tkr Bengt Bengtsson, Redovisningens dimensione- logik och konsekvens 2002, s

13 Risken för nyemissioner anser vi vara liten då dels värdet per aktie har minskat kraftigt genom åren och att man redan genomfört ett antal emissioner mellan åren Då Viking Telecom har ett högt betavärde (1,89) 18 tyder detta på att risken är stor vid eventuell investering i bolaget. Om bolaget går bra i framtiden kan man som aktieägare förvänta sig en hög avkastning. Någon utdelning i dagsläget är inte att förvänta sig enligt vår analys av företaget

14 Källförteckning Litteratur Bengt Bengtsson, Redovisningens dimensioner - logik och konsekvens, Liber AB, Malmö 2002 Bengt Bengtsson, Redovisningens dimensioner, Liber AB, Malmö 2002 Nilsson, Isaksson, Martikainen, Företagsvärdering, Studentlitteratur, Lund 2002 Internet Årsredovisningar ( )