Lövstabruk. Järnframställningslämningar i form av slagglager

Transkript

1 Lövstabruk Järnframställningslämningar i form av slagglager Förundersökning genom schaktövervakning vid fornlämningarna RAÄ 143:1 och 356, Österlövsta socken, Tierps kommun, Uppsala län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2714 Mikael Bertheau

2 Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box Upplands Väsby Tel: Fax: Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr 2013/0043. Arkeologikonsult 2013

3 Lövstabruk Järnframställningslämningar i form av slagglager Förundersökning genom schaktövervakning vid fornlämningarna RAÄ 143:1 och 356, Österlövsta socken, Tierps kommun, Uppsala län Mikael Bertheau Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2714 (Lövstabruk

4 Sammanfattning I samband med provtagning av förorenad mark inom fastigheten Skärsättra 4:1 utförde Arkeologikonsult en förundersökning i form av schaktövervakning. Anledning till undersökningen var att den planerade provtagningen genomförs i mark där registrerade fornlämningar finns. Fornlämningarna utgörs av småindustriområde (RAÄ 356) och dike/ ränna (RAÄ 143:1). Totalt handgrävdes 39 provgropar som var cirka 0,2 x 0,2 meter stora och 0,15 0,2 meter djupa. Samtliga gropar utom tre innehöll kulturpåverkad jord i form av slagg, sot, kol och aska. Resterande tre gropar som grävdes strax norr om befintlig byggnad (omklädningsrum) innehöll sand som påförts i samband med anläggandet av en badstrand. Slagglagret tolkas utgöra ett utkastlager från närliggande masugnar som enligt äldre kartmaterial ska ha funnits inom undersökningsområdet.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...7 Syfte och genomförande...7 Historisk bakgrund...7 Resultat och arkeologisk utvärdering... 9 Referenser Litteratur Arkiv och register Historiska kartor Tekniska och administrativa uppgifter...12

6 ± ( km Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:

7 Inledning Under perioden 8 maj 2013 utförde Arkeologikonsult en arkeologisk förundersökning i form av en schaktövervakning inom fastigheten Skärsätra 4:1, Österlövsta socken, Tierps kommun och Uppsala län. Uppdragsgivare var Miljöskyddsenheten vid länsstyrelsen i Uppsala län och beslut i ärendet togs av Länsstyrelsen i Uppsala län (dnr ). Syfte och genomförande Syftet med undersökningen var att förhindra att fornlämningarna skadas utan att dokumenteras samt att förbereda inför den slutliga saneringen av den förorenade marken. Undersökningen utfördes i form av ett trettiotal handgrävda provgropar inom den planerade ytan som ska marksaneras. Samtliga gropar och påträffade lämningar mättes in och dokumenterades med fotografering och skriftlig beskrivning. Historisk bakgrund Lövstabruk ligger drygt en mil från kusten i nordöstra Uppland och har blivit känt som ett s.k. vallonbruk. Bruksdriften i den här regionen är starkt förknippad med Lois de Geer, som vid mitten av 1600 talet ägde Lövsta, Gimo och Österby bruk. De Geer värvade valloner till sin verksamhet och deras framställningstekniker präglade järnhanteringen i den här regionen under flera hundra år. Dessa bruk spelade en central roll i den svenska järnexporten under 1600 och 1700 talen och särskilt framgångsrik blev produktionen vid Lövstabruk som under en period var Sveriges största järnbruk. För de norduppländska brukens del kom järnmalmen främst från Dannemora gruva. Malmen fördes till en hytta där den först rostades och krossades. Den varvades sedan med träkol i hyttans masugn där den hettades upp och slaggprodukter separerades från järnet. Det flytande järnet rann ut i en långsträckt form och stelnade till en järntacka som kunde vara upp till 5 meter långa och väga mellan 800 och 1000 kg. Detta järn hade dock en alltför hög kolhalt för att kunna smidas och därför måste den genomgå en s.k. färskning, som ägde rum vid hammarsmedjan. (Hildebrand 1987, s 35 42) I samband med rysshärjningarna 1719 brändes Leufsta bruk samt större delen av bebyggelsen i socknen ned. Charles De Geer ( ) lät återuppbygga bruket efter samma mönster som tidigare. Lövstabruks sista smedja byggdes 1887 och togs ur drift under 1920 talet. Det finns två registrerade fornlämningar (RAÄ 143:1 och 356) inom undersökningsområdet. RAÄ 356 är i FMIS registrerat som småindustri i form av en kvarn, hyttlämningar och en sentida träindustri. Enligt äldre kartmaterial från 1699 och 1704 fanns två masugnar, en bokningshammare, en mjölkvarn samt en såg på platsen (se figur 2 och 3). Byggnaderna förstördes i samband med rysshärjningarna 1719 och 1788 återstod endast en kvarn på platsen. Ovan mark finns idag inga tydliga spår efter någon av dessa anläggningar. RAÄ 143:1 är registrerat som dike/ränna. Vattenrännan/valvet är cirka 23 meter lång och orienterad i OSO-VSV riktning. Hela rännan/valvet är täckt med jord och endast stenvalvet vid in- och utloppet är synligt (se figur 4). Troligen har rännan ingått i vattensystemet till någon av anläggningarna från småindustrin i närområdet. 7

8 Österlövsta 294 Österlövsta 559 ± Österlövsta 389 Österlövsta 249 ( ( ( ( (((((( (((( Österlövsta 143:1 Österlövsta 356 Österlövsta sta Österlövsta 249 Österlövsta 379 Österlövsta Meter Österlövsta 324 Figur 2. Provgroparna markerade på 1699 års karta. Skala 1: Österlövsta 559 Fornlämning enligt FMIS ( Provgrop ± Österlövsta 389 Österlövsta 605 Österlövsta 249 Österlövsta 356 ( ( ( ( ( (((((( (((( ( Österlövsta 143:1 Österlövsta Meter Österlövsta 379 Österlövsta 474 Fornlämning enligt FMIS ( Provgrop Österlövsta 605 Figur 3. Provgroparna markerade på 1704 års karta. Skala 1:

9 Figur 4. I förgrunden visas stenvalvet vid utloppet av rännan/ diket RAÄ 143:1. I bakgrunden syns befintligt omklädningsrum i anslutning till badstranden. Foto från SÖ. Resultat och arkeologisk utvärdering Terrängen inom undersökningsområdet sluttar åt sydöst med en förhöjning i markytan orienterad i nordväst-sydöstlig riktning (se figur 5). Totalt handgrävdes 39 provgropar som var 0,2 x 0,2 m stora och 0,15 0,2 m djupa (se figur 6 och 7). Under grästorven i groparna som grävdes i förhöjningen framkom ett slagglager som utgjordes av sot uppblandat med sand, slagg, skärvig sten och kol. Samtliga gropar utom tre innehöll kulturpåverkad jord i form av slagg, sot, kol och aska. Resterande tre gropar som grävdes strax norr om befintlig byggnad (omklädningsrum) innehöll sand som påförts i samband med anläggandet av badstranden. Slagglagret tolkas utgöra ett utkastlager från närliggande masugnar som enligt äldre kartmaterial ska ha funnits inom undersökningsområdet. Figur 5. Översiktsbild över undersökningsområdet med grävda provgropar. Foto från Ö. Länsstyrelsen i Uppsala län fattar beslut om eventuella ytterligare antikvariska åtgärder i ärendet. 9

10 Figur 6. Färdiggrävd provgrop med slagg. Foto från N. Fornlämning enligt FMIS ") Provgrop med indikation ") Provgrop utan indikation ± Österlövsta E E ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ")") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ") ")") ") ") ") ") Österlövsta 143:1 Österlövsta 356 Österlövsta 37:1 E E Meter Figur 7. Provgroparna markerade på Fastighetskartan. Skala 1:1 200.

11 Referenser Litteratur Hildebrand, K G Svenskt järn. Arnman, J Leufsta Bruksarkiv En vägledning. Institutionen för ABM. Magisterexamensarbete, 2012, nr 117. Thörnvall, F Leufsta, ett gammalt upplandsbruk. Käll- och litteraturstudier. Uppsala. Historiska kartor Lantmäteristyrelsens arkiv Lövsta sn, delination, 1699, aktbeteckning: B88-1:2, lantmätare Peter Mört Lövsta nr 1, ägomätning, 1704, aktbeteckning: B88-30:3, lantmätare Jacob Braun Arkiv och register Antikvariskt-topografiska arkivet (ATA). Fornminnesregistret (FMIS). 11

12 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Arkeologikonsults projektnummer: 2013:2714 Beställare: miljöskyddsenheten vid länsstyrelsen i Uppsala län Typ av undersökning: förundersökning i form av schaktövervakning Utförandetid, fältarbete: 8 maj 2013 Län: Uppsala Landskap: Uppland Kommun: tierps kommun Fastighet: Skärsättra 4:1 RAÄ nr: RAÄ 143:1 och 356 Koordinatsystem: Personal: Rapportansvarig: Planer och kartor: Lay-out: Kvalitetssäkring: Fynd: SWEREF 99 TM mikael Bertheau (projektledare) mikael Bertheau mikael Bertheau, Ida Söderström ida Söderström michel Carlsson inga fynd har tillvaratagits. 12

13 13

14 Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2714