Av: Boel Nygren. Min samiska historia. handledning

Transkript

1 Av: Boel Nygren Min samiska historia handledning 1

2 MIN SAMISKA HISTORIA En serie i fyra delar som tar sin utgångspunkt i fyra samiska ungdomars egna berättelser om sin identitet och historia; den samiska identiteten och historien. Så här kan du arbeta med serien INNAN NI TITTAR PÅ SERIEN ÄR DET BRA ATT STÄLLA SIG NÅGRA FRÅGOR. Vad kan och vet jag om samer, om samisk historia, om den svensk/samiska historien, om samisk identitet och kultur? Vad kan och vet mina elever om detsamma? Varifrån kommer vår kunskap? Kanske har du och dina elever kunskap eftersom ni själva finns i eller nära den samiska kulturen? Eller tillhör ni den grupp som enbart har mött den samiska historien via populärkultur och fiktiva berättelser; eller genom medias rapportering om de ämnen som har bedömts ha nyhetsvärde? Var lyhörd för hur dina elever resonerar kring detta och varifrån de härleder sin kunskap. Om vi inte vet så mycket, vad kan det bero på? Utvidga gärna samtalet så att alla ges möjlighet att reflektera kring vilka olika källor och vägar vi har för att nå kunskap och förståelse. Vill du veta mer? Bilden av det samiska Fatta Sápmi, För att få med sig så mycket så möjligt av seriens innehåll är det bra att lägga tid på att försäkra sig om att alla i gruppen har en viss förförståelse. Var även uppmärksam på att det kan finnas stora skillnader på förkunskap inom gruppen och ta alltid hänsyn till vad det kan innebära för enskilda elever som kanske inte vill dela med sig av sina tankar. Kopplat till varje avsnitt finns en lista på ord och begrepp och en eller ett par frågeställningar att arbeta med innan ni tittar. Förslaget till för- och efterarbete utgår från två teman per avsnitt. Teman som tydligast syns i de korta faktarutor vars syfte är att fördjupa det som speaker och de medverkande talar om. De finns även i handledningen. Läs gärna faktarutorna tillsammans i direkt anslutning till att ni tittar så att eleverna får chans att fråga om det är något de finner svårt att förstå eller har missat att läsa. På Samiskt informationscentrums webbplats samer.se finns en mängd information att ta del av. Där finns även färdiga lektionsplaneringar inom olika ämnesområden. Varför inte låta serien Min samiska historia komplettera de andra program och texter som föreslås där? Missa inte heller de kartor över Sápmi som finns på sajten. Arbeta gärna med tidslinjer (en tidslinje finns till exempel här: för att öka möjligheten för alla elever att se hur den samiska historien länkas samman med händelser och skeenden i såväl nationell som internationell historia. Arbeta parvis med att skriva in en parallell historieskrivning och se det som en möjlighet att samtala om olika historiska perspektiv. Vill du som lärare fördjupa dig med hjälp av ytterligare program finns serien Samernas tid på urskola.se. I den här handledningen har vi valt att lägga direktlänkar till fördjupande material. Du hittar länkarna tillsammans med den här rubriken: Vill du veta mer? I de fall en länk inte fungerar hänvisar vi till respektive organisation som kan ge besked om alternativ eller andra sökvägar. 2

3 VI FÅR ALDRIG GLÖMMA Ord och begrepp kolonisation, rasbiologi, nomad, nomadskola, rasism, urfolk, tvångsförflyttning Innan ni tittar I det här avsnittet möter vi Maridja som går igenom gamla dokument från Rasbiologiska institutet. Det är bra om eleverna har en viss kunskap om rasbiologi och om hur Rasbiologiska institutet arbetade. Vill du veta mer? Övergripande om rasbiologi som fenomen, kapitel-3-rasbiologin-i-sverige Rasbiologi och samer, PDF fördjupning om rasbiologi av Lennart Lundmark, och för att diskutera hur spår av rasbiologin fortfarande är problematiska finns denna artikel, I programmet säger Maridja, att när hon tänker på förtrycket och rasismen som hennes släkt utsatts för så gör det ont på ett visst sätt som är svårt att beskriva. Samtala om hur saker som har hänt långt innan vi själva föddes kan påverka oss känslomässigt och om hur närheten i både tid, rum och relation avgör hur vi upplever svåra händelser. Återvänd gärna till citatet efter att ni har tittat. Vad är ett urfolk? Vilka urfolk förutom samer känner ni till? 3

4 Arbeta vidare SAMERNA OCH RASBIOLOGIN Som andra urfolk i världen har samer genom historien utsatts för rasism och förtryck. Inte minst i början av 1900-talet när rasbiologiska idéer växte och delade in människor i olika raser med olika värde. När det rasbiologiska institutet startade 1922 reste forskare runt i Sverige för att fota, mäta och undersöka människor. Syftet var att visa att olika grupper tillhörde olika raser med olika egenskaper. Fokus var att ta reda på skallens form, samt håret och ögonens färg. Måtten registrerades och kompletterades med foton, även nakenbilder. Målet var att hålla det svenska folket rent, utan inblandning av vad man ansåg vara lägre stående raser. På så sätt trodde man att svagheter som alkoholism, kriminalitet och sjukdomar skulle försvinna. De svenska rasbiologerna samarbetade också med rasforskare i Tyskland som gav vetenskapligt stöd till nazisternas ideologi. Vad var det Rasbiologiska institutets huvudsakliga syfte? Ge några exempel på hur Rasbiologiska institutets undersökningar kunde gå till. Försök gärna hitta dokumentation och bilder på nätet. Många kan ha uppfattat undersökningarna som en vanlig läkarundersökning medan andra utsattes för mycket kränkande behandling. Diskutera hur den som är mitt i ett skeende eller en händelse inte alltid ser eller förstår vad det är de är med om. Vilka andra grupper i samhället undersöktes och registrerades på samma vis som den samiska gruppen? Varför just dessa grupper? Under tidigt 1900-tal samlades skelett och kranier från äldre samiska gravplatser in för att undersökas och katalogiseras. Sök information om vad som har hänt med de kvarlevorna nu. Har tankarna och idéerna i rasbiologin haft konsekvenser för politik och vetenskap i relation till synen på det samiska folket? Maridja är orolig för hur hon kommer att reagera om hennes släktingar dyker upp i de gamla arkiven och när det visar sig att hennes släktnamn finns i ett register påverkar det henne. Hur reagerar hon? 4

5 SAMERNA OCH SKOLAN Barn till bofasta samer skulle gå i den svenska folkskolan, medan barn till renskötande samer skulle gå i en särskild nomadskola som ofta var internat. Trots att syftet med nomadskolorna var att barnen skulle bevara sitt samiska arv, vittnar vissa om att de förbjöds prata samiska och tvingades lära sig svenska. Vad var nomadskolan för något? Hur upplevde Lars-Levi sin tid i nomadskolan? Vill du veta mer? levandehistoria.se/fakta-fordjupning/ olika-former-av-intolerans/rasismmot-av-samer/segregerande-utbildningspolitik En artikel som knyter ihop nomadskolan med sameskolan, se/1993 Källkritisk övning om nomadskolan, med tillhörande källor (röster från samer, från staten, från skolan och fotografier), se/klassrummet/lar-dig-om-kallkritik/ nomadskolan Överblick över olika skolformer för samiska barn (lappskolor, katekesskolor, nomadskola), Varför gjorde staten skillnad på barn till renskötande samer och de bofasta samiska barnen? Idag kan samiska barn (och även andra barn) gå i Sameskola. På skolverket.se kan ni läsa om vad den skolformen innebär. Vad skiljer Sameskolan från den vanliga grundskolan? Diskutera vad ett samhälle kan göra för att underlätta för olika minoritetsgrupper att behålla sin kultur, sitt språk och sin identitet. 5

6 SOM EN FRÄMLING I EGET LAND Ord och begrepp diskriminering, tvångsförflyttning, Sápmi, renbetesmark Innan ni tittar Vad vet ni om kolonisation? Vad vet ni om Sverige som kolonialstat? Arbeta vidare SAMERNA OCH SÁPMI Länge rörde sig samer fritt i området Sápmi som sträcker sig över delar av nuvarande Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Efter hand stängdes nationsgränserna och svenska samers renbetesrätt i andra länder begränsades. Renbetesmarken i norra Sverige räckte inte längre till och för att lösa problemet förflyttade Sverige vissa renskötande familjer söderut. Samer har bott i Sápmi sen urminnes tider, ett område som Sverige länge såg som obebodd ödemark. Vad är Sápmi? Hur ser gränserna för Sápmi ut? Vill du veta mer? Karta och information om Sápmi Varför tvångsförflyttades samer söderut? Vill du veta mer? Tvångsförflyttning: Vad innebar 1928 års Renbeteslag? 6

7 SAMERNA OCH KOLONISATIONEN När den svenska nationen började byggas upp och man insåg vilka resurser som fanns i Sápmi krockade de svenska och de samiska intressena. För samerna var gränserna och tillhörigheten till Sverige något konstruerat som inte var grundat i deras kultur och historia. Kolonisation är övertagande av annans land, men innebär också ofta att kolonialstaten underordnar det folk som sedan tidigare lever i området. För samernas del innebar kolonisationen inte bara en kamp om platsen utan även en kamp för att få behålla sitt språk och sin kultur. Samernas rätt att använda områden för renskötsel, jakt och fiske bygger på urminneshävd. Den rätten bygger på att man under lång tid brukat marken. Förflyttningarna av samer var inte bara svåra för de som tvingades lämna sina hemtrakter. Även de som redan bodde i området stod maktlösa och tvingades förhålla sig till de nya invånarnas former av renskötsel och språk. Vilken var den främsta orsaken till att svenska staten och majoritetssamhället började intressera sig för Sápmi? Vill du veta mer? Kolonisation av Sápmi: Kolonisationen av Sápmi, hur är den jämförbar med den kolonisation som stora delar av Asien, Amerika och Afrika utsattes för. Vilka är de största likheterna? På vilket sätt har kolonisationen av Sápmi drabbat den samiska befolkningen? I historisk tid och i nutid? Vill du veta mer? Kolonialism förr och nu Sveriges koloniala historia se/62102 Hade du hört talas om kolonisationen av Sápmi tidigare? Fundera vidare kring vilken betydelse det har om en fråga får utrymme i det politiska samtalet, i medier, i läroböcker och i undervisning eller inte. Vilka konsekvenser av kolonialismen av Sápmi är märkbara idag? Försök att diskutera frågan utifrån flera olika perspektiv: ur ett samiskt perspektiv, utifrån lokalbefolkning som inte har samiskt ursprung, utifrån enskilda kommuner, hela regionen, staten. Kolonialism har i alla tider inneburit positiva effekter för vissa. Vilka gynnades av kolonisationen av Sápmi? Vilka missgynnades? Vilken betydelse har kolonisationen av Sápmi haft för Sverige som nation? Samtala om kolonisation i relation till begrepp som minoritet, majoritet, makt, vinst, utveckling, fördelning, förtryck, ägande och mänskliga rättigheter. 7

8 VI ÄR ALLA LIKA ORD OCH BEGREPP urfolk, arkeologi, nationalstat, urfolkens rättigheter, animism (naturen besjälad) INNAN NI TITTAR Känner ni till begreppet urfolk? Vilken relation har du till naturen? Diskutera naturens betydelse för människor i nutid och i historisk tid. Vilka olika faktorer påverkar människans förhållande till naturen? Vill du veta mer? Om urfolksdeklarationen Urfolksdeklarationen (PDF) se/2836 FAQ om urfolksdeklarationen (engelska) Arbeta vidare SAMERNA ETT URFOLK Ett urfolk är ett folk som bott på ett visst område innan statsgränserna drogs och som har en egen kultur, egna traditioner och ofta också ett eget språk. Samer är ett urfolk som har sina rötter i de fångst- och jordbrukarsamhällen som befolkade Sápmi under förhistorisk tid. Arkeologer har hittat samiska spår som är flera tusen år gamla. För de flesta urfolk har rätten om landet de länge levt på blivit en kamp när gränser dragits. Samer har länge haft ett land men ingen stat. När Sverige bildades skapades konflikter mellan samiska och svenska intressen. När urfolk har kämpat för sina rättigheter har de ofta hamnat i konflikt med de stat de bor i stärktes deras rättigheter då det antogs en internationell konvention av ILO. Sverige har inte godkänt den konventionen. En milstolpe för urfolkens gemensamma kamp nåddes 2007 när FN antog en deklaration om urfolks rättigheter. 8

9 Arbeta i par och skriv ner korta definitioner av orden: minoritet, nationell minoritet och urfolk. Vad är skillnaden? I vilka sammanhang kan det vara särskilt betydelsefullt att inte använda fel ord? Vill du veta mer? Folk, urfolk och nationell minoritet: rasism-mot-av-samer/folk-urfolk-ochnationell-minoritet Urfolk från olika delar av världen har mycket gemensamt. Nämn några likheter. Fundera kring ifall de har historiska rötter eller är likheter som mer är kopplade till urfolkens situation i nutid. Vill du veta mer? Föreläsning om kolonisation, urfolk och urfolks rättigheter, Ailo tycker att Riddu Riđđu är en av årets höjdpunkter. Varför? att känna sig som en majoritet så beskriver Ailo sin känsla när han besöker Riddu Riđđu. Vad menar han med det? Finns det situationer eller tillfällen när du har upplevt något liknande; antingen som minoritet eller som majoritet? En av besökarna på festivalen beskriver konsekvenserna av att kanadensiska inuiter tvingades att bli bofasta. Vad berättar hon? Vilka är skillnaderna mellan att leva som nomad och som bofast? Också många samer har tvingats att bli bofasta. Hur har den förändringen påverkat samer? Kände du till festivalen Riddu Riđđu? Om inte, ta reda på mer om festivalen. Vem eller vilka organiserar den, vad står på programmet och varifrån kommer besökarna? Läs eller lyssna igen på texten skriven av John E Utsi som Ailo läser. Vad tänker ni om texten? 9

10 SAMERNA OCH NATUREN Respekten för naturen är något som urfolken delar och det förs en gemensam kamp för klimatet och emot miljöförstöring. Något som många urfolk också har gemensamt är att naturens roll är viktig i religionen. I samernas traditionella tro hade naturen en personlighet och en ande och man bad om lov innan man nyttjade dess resurser. Precis som många andra urfolk tappade samerna sin traditionella religion på grund av påtryckningar från omvärlden. De tvångskristnades. Men omsorgen om naturen präglar fortfarande samers och andra urfolks kulturer. I programmet nämns rätten till mark. Vem äger marken där du bor? Vilken rätt har du och andra att nyttja mark och natur i omgivningarna där ni bor? Kan man se på ägande av mark på olika sätt? Resonera! Ta reda på vad begreppet sedvanerätt betyder och förklara hur det kan kopplas till den samiska befolkningen. Gas, olja, mineraler och malmfyndigheter finns under jordytan. Olika länder har olika lagstiftning kring vem som har rätt att till exempel utvinna gas. Hur ser det ut i Sverige och hur påverkar det samer. Finns det urfolk i andra delar av världen som har tvingats flytta eller förändra sina liv när man har funnit gas, olja, vatten eller mineraler på de platser där de har levt? Den globala uppvärmningen med klimatförändringar som följd påverkar många urfolk. Vad beror det på att de många gånger är mer utsatta än andra grupper i samhället. Kolonisationen innebar också att kyrka och stat ville kristna den samiska befolkningen. Kan det ha påverkat samers relation till naturen? Vad innebär begreppet animism? 10

11 ATT TA TILLBAKA DET SOM ÄR MITT ORD OCH BEGREPP kolt, sameslöjd, samiska, jojk, renbeteslagen, lappmarksgränsen, skogsren/fjällren Vill du veta mer? Olika slöjdformer/duodji Om jojk Innan ni tittar Finns det något hantverk eller någon konstform (måleri, musik, byggnadsstil och så vidare) som ni förknippar med området där ni bor? Eller med den släkt, grupp eller plats som ni kommer ifrån? Vad betyder ditt språk för dig? Om du är två- eller flerspråkig fundera kring i vilka olika situationer du använder dina olika språk. Arbeta vidare SAMER OCH SPRÅKEN Samiska är inte ett språk utan nio olika språk. I svenska delen av Sápmi talas främst sydsamiska, nordsamiska, lulesamiska, umesamiska och pitesamiska. Alla samiska språk är idag hotade enligt UNESCO. Ett språk är hotat när talarna försvinner eller övergår till att tala ett annat språk. Att många samer inte pratar samiska idag har olika förklaringar. Dels tappade vissa språket under 1900-talet när de inte fick tala det i skolan. Andra valde att inte föra språket vidare på grund av den rasism och det förtryck som samer under lång tid utsattes för. 11

12 År 2015 genomförde Språkrådet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, med hjälp av TNS Sifo, en undersökning om allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och deras språk och kulturer. Av den undersökningen framgår att en tredjedel av de tillfrågade helt saknade kunskap om Sveriges fem nationella minoriteter och även om samerna är den minoritet som flest säger sig känna till så är kunskapen hos befolkningen i stort väldigt låg. Diskutera varför det är så och vad det får för konsekvenser för till exempel de ungdomar som vi möter i Min samiska historia. Vill du veta mer? c17e514db30bb2a84f8/ / Nationella+minoriteter rapport.pdf I programmet talar man om att ha dubbla identiteter. Vad innebär det? Kan man tänka att Sara har dubbla identiteter både den samiska och den svenska? Kan de identiteterna krocka med varandra? Ge exempel på situationer då det skulle kunna inträffa. Om någon bad dig beskriva din identitet, vad skulle du säga? Fundera först själv och om du känner att du vill kan du diskutera med en kamrat hur ni har beskrivit er själva. Vad betyder ett språk och de ord som finns i språket för en grupps kultur och historia. Har alla språk samma uppsättning ord? Några samiska språk har redan dött ut. Vad menar man när man säger att ett språk är på utdöende? Vill du veta mer? De samiska språken,

13 SAMERNA OCH RENSKÖTSELN Vill du veta mer? Om rennäringen Lapp ska vara lapp -politik, här kopplat till kolonialism (samma länk är relevant för temat kolonisation) Riksarkivet om Vitalis Karnell sok.riksarkivet.se/sbl/presentation. aspx?id=12393 Historiskt sett har bara en liten del av samerna levt på renskötsel. För många var jakt, fiske, handel och slöjd viktiga näringar. Ändå har politiken kretsat kring renskötande fjällsamers situation och andra samer har blivit åsidosatta. Det gäller bland annat de samer som året runt hade sina renar i skogslandskapet istället för till fjälls. Renbeteslagen gick hand i hand med den lapp ska vara lapp politik som var aktuell under samma period. Samer skulle vara renskötare och inget annat. Gynna gärna lapparna på allt sätt i deras näring, gör dem till sedliga, nyktra och nödtorftigt bildade människor, men låt dem inte läppja på civilisationen i övrigt. ( ) det har aldrig varit och ska aldrig bli till välsignelse. Lapp ska lapp vara. Hur kommer det sig att Sara har så stor kunskap om sin och sin familjs historia? Vad har den kunskapen inneburit för henne och för vad hon gör idag? Sara läser beskrivningen av samer i ett äldre uppslagsverk, Nordisk Familjebok. Beskrivningen innehåller en mängd fördomar. Vilka? Hur uppstår fördomar och vad behöver vi göra för att inte själva föra fördomar vidare? Staten har stulit vår identitet säger Agneta. Vad syftar hon på? Vilka beslut och lagar var det som gjorde att det samiska folket splittrades? Stort tack till Anna-Lill Drugge, doktor i historia vid Umeå universitet samt utbildare vid Drugge utbildning AB, för hjälp med länktips och goda råd. 13

14 SERIENS KOPPLINGAR TILL LGR11 Min samiska historia kopplar till det centrala innehållet i flera ämnen. Serien kan också vara ett sätt att uppfylla delar av det uppdrag som formuleras i läroplanens inledande kapitel och som är ålagt hela skolans personal och samtliga ämnen. UR LGR 11: I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden. Skolan ansvarar också för att varje elev efter genomgången skolgång har fått kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. KURSPLANEKOPPLINGAR ÅK 7-9 ÄMNESVIS Religion RELIGION OCH SAMHÄLLE Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. Samhällskunskap INDIVIDER OCH GEMENSKAPER Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. RÄTTIGHETER OCH RÄTTSSKIPNING De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. 14

15 IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG, CIRKA Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. DEMOKRATISERING, EFTERKRIGSTID OCH GLOBALISERING, CIRKA 1900 TILL NUTID Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. HUR HISTORIA ANVÄNDS OCH HISTORISKA BEGREPP Exempel på hur och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser. 15