LÄ SMUSEET VÄSTERNORRLAND REFERENSEXEMPLAR. Kv Vågmannen , Härnösand, Angermanland. Socken, Härnösand. Kulturmiljöavdelningen Lillian Ringström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄ SMUSEET VÄSTERNORRLAND REFERENSEXEMPLAR. Kv Vågmannen 8 + 11, Härnösand, Angermanland. Socken, Härnösand. Kulturmiljöavdelningen Lillian Ringström"

Transkript

1 Rapport 1981 Kv Vågmannen , Härnösand, Angermanland Fornlämning, Raa 26 Fastighet Kv Vågmannen Socken, Härnösand Kommun. Härnösand Landskap. Angermanland LÄ SMUSEET VÄSTERNORRLAND Kulturmiljöavdelningen Lillian Ringström REFERENSEXEMPLAR

2 A R K E O L O G I S K A U N D E R S O K N I N G A R Ansvarig lnstitutian: liin Stlu:;set-::ur'.lerGe ~,..iirliö!"q.:ld Landskap:..nger!:'l3.o1nr:d Socken: ::ärnör:3.::d Fornlämning nr: ir.o::l fornli:br,ir.bcsk:rdda~ o~=t.de nv det -~_-:l" '.!i~.;),~:ij.-.a.ä nr 26 Undersökt år: 1931 Tö~a~underSO~1ng/delundersOkn1ng(stryk det ej tillämpliga) Undersökningen utförd av: 1,illian~ Ji:l:"t:-i.i:: Undersöknlngs o bjektets art: (qi:ällui1:";c'b.öpla:t9::-:e:1:.c) ::-.edel t i::':>. ::: :o.d.~l. _-'. Anledning till undersökningen: yta: (endast undersökt yta) ct'. 20:1 :::2 Grovarbetstid: ~~ 450 ti~~n= Haskintid: -., ~in Antal registrerade anläggningar (synliga före undersökningen) rlntal framkomna anläggningar: Sammanfattning av undersökningsresultatet: ~~.. o"" "~.l_" "r." -. --'-~ '." : 0;:-, "......, t~jl...(..;. ;;~::.'il, \ t(:",: I L. "..,.-~=., ' Fynd' Datering: :::'1-1 -_o - ~r.~ (v ".'"'_!.~ l",t,,' Publicerat i:,,.'. -.., l. - r... -

3 RAPPORT KV VAGMANNEN, 8+11, HÄRNöSAND, ANGERMANLAND av Lilliann Ringström Inledning I sex veckor under tiden maj-juli 1981 undersöktes delar av kv Vågmannen 8+11 Härnösand Angermanland. Kvarteret ingår i det område av det gamla Härnösand vars kulturlager är skyddade av fornminneslagen. Orsaken till undersökningen var att Armerade Betong Vägförbättringar AB, ABV, hade för avsikt att riva byggnader märkta 3, 6, 7, 10, 11, 12, 13, 14 och 15 (fig ). De frigjorda ytorna skulle därefter terasseras, vilket innebar att eventuella orörda kulturlager skulle förstöras vid schaktning. Området skulle sedan tills vidare användas som parkeringsplats. En provgrävning med fyra schakt påbörjades den 25/ och beräknades ta fem dagar. Denna påvisade att en mer omfattande undersökning borde göras. Grävningen förlängdes och avslutades den 3/ Den har bekostats av Armerade Betong Vägförbättringar AB, Umeådistriktet, Härnösandsavdelningen. Läge och arbetsstyrka Kv Vågmannen är beläget mellan Pumpbacksgatan, Backgränd och Storgatan, Köpmangatan. Fältundersökningen leddes av Lilliann Ringström, har utarbetat rapporten. som också Två grovarbetare tillhandahölls av ABV sammanlagt ca 480 timmar. Tekniska uppgifter och dokumentation Vid provgrävningen drogs fyra schakt genom det aktuella området (fig ). Schakt 1 grävdes helt till botten i området från Köpmangatan och 12 ro inåt framkom delar av husgrunder. Schakt 2 grävdes till största delen till botten. Området från Köpmangatan och 7 m inåt innehöll orörda lager och delar av husgrunder. Eftersom schakt l och 2 hade intressanta partier beslöt länsantikvarie Bengt Häger att området mellan dessa partier skulle genomgå en grundligare undersökning. på bakgården där schakt 3 och 4 grävdes visade det sig vara kraftigt omrört. I schakt 3 framkom delar aven husgrund, som undersöktes Iite noggrannare och schakt 4 innehöll en kullerstensbeläggning. För att se husgrundens och kullerstensbeläggningens sträckning, beslöts att göra ett schakt

4 vinkelrätt mellan schakt 3 och 4. Även ett schakt 38 gjordes i husgrundens övre kant. Ett till koordinatsystemet fritt stående rutsystem lades upp mellan schakt l och 2. Det kom att ligga närmast i NÖSV riktning. Rutorna är 2,5x2,5 m, betecknande med en siffra och en bokstav, la, 18, le, 10, 2A osv. Alla höjdvärden är angivna i m ö h. Som utgångspunkt har använts Härnösands kommuns polygonpunkt. Fyllnadslagren, som täckte kulturlagren schaktades bort med maskin. Kulturlagret grävdes för hand i 1-2 dm tjocka skikt. I den Sö delen där kulturlagren var orörda kunde vissa synliga lagerföljder, såsom sotlager och lerpackningen, följas. Sned och svart/vit detaljfotograferingen film. skedde kontinuerligt med Planer över de olika bebyggelseskikten samt profiler har upprättats. översiktsplan av området mellan schakt l och 2, i skala 1:50 har upprättats och inlagts i kommunens koordinatsystem. översiktsplan över bakgården har upprättats i skala 1:200. Fältplaner i skala 1:20 samt fem profiler i skala 1:20 och en profil i skala 1:10 har ritats. De tillvaratagna fynden har registrerats i rutor och skikt. Fynden har katalogiserats och beskrivs enskilt, förutom vissa föremålsgrupper t ex keramikskärvor som på grund av det stora antalet, ca 1100, har gruppbeskrivits. Alla djurben togs tillvara, sammanlagt ca 8100 g. Någon osteologisk bestämning har inte gjorts ännu. Allt material från utgrävningen förvaras på Länsmuseet Murberget i Härnösand.

5 Bebyggelse förr och nu inom kv Vågmannen. Historik. Skrivs av Anders. Topografi Sammanfattning Slutsats datering

6 1 KV VAGHANNEN Anläggningsbeskrivningar Anl 1: (foto, film 3 neg nr 3, 5 och 6) Ruta: la Stolphål med skoning av fyra stenar, varav en långsmal O,3xO,06 m, en rektangulär O,2xO,12 m. De andra två är triangelformade ca O,4xO,JxO,J m. Stolphålets inre mått är cirka O,14xO,161'" Stolphålet är omgivet av större stenar, ev bildar de en del i en husgrund. Anl 2: (foto, film 3 neg nr 3 och 4) Ruta: 2e Dräneringssystem, ev ett sidoutiopp för dräneringssystemet Anl 3. Ca 0,05 ffi tjocka och flata stenas som är ungefär O,6xO,3 ffi stora bildar en ränna, ca 120 vinkel. Mellan tv~ av de flata stenarna finns ett hål, even avledning av vatten. Anl J: Ruta: le och A, 4B, 38 och D Dräneringssystem ca 8 ffi långt. Bestående av ett 20-tal flata stenar ca 0,6 m breda. Dessa är lagda på ett 50-tal ca 0,1 m breda stenar som är ställda på högkant och bildar mellan sig en ränna. I anläggningens norra ände finns två rör av rött lergods som mynnar ut i rännan. I anläggningens södra ände fanns ett hål, antagligen har systemet fortsatt där men förstörts under senare tid. Någon bottensten finns inte i rännan. Anl 4: Stenmur bestående av mycket stora stenar och alla med en flat sida, efter vars kant en tegelmur är uppförd. Stenarna är mellan 0,3 och 0.9 m långa.

7 Fynden Drygt 2700 föremål och fragment en tredjedel bestod av keramik. från skålar och krukor i rödgods tog tillvara, något mer än I denna grupp har skärvor den största andelen. I rapporten presenteras vissa fyndgrupper. Keramik: Sammanlagt tillvaratogs 1100 skärvor. I denna grupp utgör delar av föremål i rödgods den största gruppen (knappt hälften). I de flesta fall där dekor förekom var föremålet, fat eller skål, dekorerad endast på insidan. Insidorna var oftast täckta med piplera och målade med t ex rödlera, kopparoxid, manganoxid. Se t ex Kulturen 1976, sid 64, där avbildas ett fat som har många av fyndens karakteristiska drag. På Länsmuseet i Härnösand finns ett tiotal fina exempel på liknande lergods. Ett flertal öron från krukor i lergods har hittats och elva fötter till trefotsgrytor. 12 skärvor i stengods har tillvaratagits, ett flertal av dem har stämpeldekor, antagligen tysk import (se Handelsbanken i Bankens Hörne, Göteborg 1978, Handelsbanken, sid 24) Av skärvor i fajans tillvaratogs knappt 200 st. I denna grupp kan ett flertal med säkerhet dateras till 1740 och några decennier framåt. Det är det så kallade Humle- och nejlikemönstret (se Gamla tallrikar av Bo Lagercrantz, ICAförlaget, sid 62 och 63, Svensk keramik, Per Paln, Forum, sid 66 och 67). öron till skålar eller skrukor i fajans har påträffats i några exemplar, liknande den avbildade skålen i Kulturen 1966, sid 130. Endast en fajanstallriksskärva med signatur hittades. Skärvan är vit med blå dekor, på vilken man kan utläsa början på Rörstrand (se Porslinsmärken, S. E. Vingedal, sid 195). Ungefär 200 porslinsskärvor är tillvaratagna, varav ett tiotal är av kinesiskt porslin. Några utav de kinesiska kan härröra från 1600 och 1700-talet. En del aven skål t ex har en blomma i botten liknande den på sid 20 i Handelsbanken i Bankens Hörne Göteborg 1978, Handelsbanken. Den sista gruppen under rubriken keramik är kakel. Den dominerande typen här är bladkakel med rump, vanlig i Sverige från l600-talet (se Kulturen årsbok 1939, sid 194 f). I ett flertal fall har keramiska fynd kunnat limmats ihop till större delar. Glas: Totalt tillvaratogs omkr 500 skärvor, varav delar från flaskor dominerade. Färgen på flaskorna varierar mellan mörkt grön till ljust grön och blågrönt, även brunt i olika styrka och nyanser, samt ofärgat glas. Genom att studera bevarade flaskhalsars form och profilen på bevarad botten, kan en ungefärlig bedömning av ålder göras. I många fall finns belägg för flaskor från och 18DD-talet.

8 Två stycken flaskmedaljonger eller sigill har upphittats (se Kulturen 1953, sid 178 f). Den ena är i grönt glas, 4,5 cm i diameter. Texten är spegelvänd utåt och där står AP Initialerna står inte för något svenskt glasbruk, möjligtvis ett utlänskt eller för en privatperson. Den andra medaljongen tir i grönt glas, 2,7 cm i diameter. på den står BJÖRKNÄS och fyra svårtolkade tecken Björknäs var ett glasbruk i Värmdö socken från (se Svensk glasindustri , av Olof Nordström). Flaskglasen är i varierande tjocklek, från 0,2 cm - 1 cm. Ett tiotal skärvor i ljusgrönt glas med dekorationer av tunna glastrådar i samma färg förekommer. (Ex på dekor med glastrådar se Kulturen 1953, sid 73 och 77). Några ben till spetsglas har hittats, alla med luftben. I de fall där foten bevarats, har den haft omvikt kant. Spetsglaset kom i bruk i mitten av 1700-talet och slutade tillv~rkas under ISOO-talets första fjärdedel (se Svenskt glas av Stenberg). Foten av ett glas med vridet luftben har hittats. Luftben var modernt fram till 1750-talet och ersattes sedan av vitfärgad spiral. Detta glas är importerat till Sverige från England. Det var en stor exportvara till Norden under 1660 och l700-talet (se Das alte Glas, J. Schlosser sid 205). på Länsmuseet-Murberget i Härnösand finns två felfria exemplar. Ett stort antal plana glasskäj1uor påträffatdes. De flesta troligtvis fönsterglas i ljusgrönt och ofärgat. En skärva har graverad dekor och en annan är dekorerad med bladguld. övrig metall. Den största ftlremå1sgruppen av metall utgöres av ca 150 stycken spikar i varierande längd och bredd, handsmidda. Ett tiotal beslag på dörrar och ev gångjärn hittades också. Metallföremålen har vid rapportskrivningen inte konserverats och kan därför vara svåra att identifiera. Fem st vridnycklar i varierande storlek, ev finns även ett lås, men detta undersökes närmare. 12 knappar i metall, några med graverade dekorationer. Några av dem ögla på undersidan, andra är försedda med två eller fyra hål. Av dessa identifierades en som troligt Fem knivar framkom. vis en rakkniv. Fyra knappnålar med huvud i form aven knut i metalltråd, 2,5 cm långa. Även två synålar påträffades. De är grovt smidda ca 9 cm långa och med en ögla som är 0,5 - l cm lång. Ett par hästskosömmar och en sölja togs tillvara.

9 En metallskål med bottenvidd 2,8 cm och mynningsvidd 4 cm, samt 2,4 cm hög, kan tolkas som en degel. En sked påträffades väl bevarad. 10,8 cm lång och mycket tunn. På skaftets undersida stämplad med en krona och ett W. Har ännu j daterats. Ben: Drygt 8 kg ben och tänder har tillvaratagits. De har ännu ej genomgått en osteologisk undersökning. Benen kommer sannolikt från matavfall och utgöres bl a av häst, ko, get, får, fågel och fisk. I övrigt har påträffats två knappar i ben, stenar av flinta, gul och blå slagg.

10 MYNT (funna vid arkeologisk undersökning i kvarteret Vågmannen, Härnösand 1981) Futa lob (3-4 dm djupt) 4,90-5,30 m ö h 1/3 skilling banco, koppar, 1848 på åtsidan står RÄTT OCH SANNING Oskar I ( ) Enl Sv num up sid 200 nr 19 ~ skilling, koppar, 1821 och 1829 På åtsidan står FOLKETS KÄRLEK MIN Karl XIV Johan ( ) Enl Sv num up sid 195 nr 9 BELöNING ~ skilling, koppar, 1802 och 1799 på åtsidan står RIKS: STÄND: RIKSG s. CONTORS POLLET = Riksgäldskontorets myntpolett Gustav IV Adolf ( ) Edl Sv num up sid 191 nr 20 1/4 skilling, koppar, årtal ej synligt på åtsidan står FOLKETS KÄRLEK MIN BELöNING Karl XIV Johan ( ) Enl Sv num up sid 195 nr 10 Ruta 4C (8 dm djupt) 4,70 4,80 m ö h 2 öre, brons, 1883 på åtsidan står BRöDRAFOLKENS VÄL Oskar II ) Enl Sv num up sid 204 nr 25 Schakt 2 funnen i den uppkastade jorden 6-7 m från Storgatan sidan 1 öre silvermynt (SM), koppar, 1739 Fredrik I ( ) Enl Sv num up sid 180 nr 53 Ruta 2C (7 dm djupt, 4 m fr Köpmang) 5,60 m ö h. (Naturliga lagret nr 5 = Brandlager Stämmer med bränderna som ryssarna åstadkom, den sista 1721.) 1 öre, koppar, årtal oläsligt På åtsidan står: V'E'R'S' = VLRICA ELEONORA REGINA SVECIAE Ulrika Eleonora ( ) Enl Sv num up sid 172 nr 9 eller 10. (Troligtvis nr 9 eftersom det funna myntet inte har några synliga refflor i kanten.) Schakt 2 funnen i den uppkastade jorden i den övre delen av schaktet som ligger närmast Storgatan. 1/4 öre, koppar, 1656 på åtsidan står C G R S = CAFOLVS GUSTAVVS REX SVECIAE = Karl Gustaf, Sveriges konung Karl X Gustav ( ) Enl Sv num up sid 153 nr 11

11 Ruta 48 (3 dm djupt, intill tegelmuren) 5,40-5,90 ro ö h 5 REIS, brons, 1895 på åtsidan står CARLOS l PEl DE PORTUGAL = Carlos I Portugals konung Carlos I En1 ST Cat W C sid 1362 Ruta 4B och D (8-9 dm djupt) 5,00-5,40 m ö h 25 öre, silver, 1885 På åtsidan står BRöDRAFOLKENS VÄL Oskar II ( ) Enl Sv num up sid 204 nr 21, men i storlek mer lik sid 205 nr 32. Litteratur: Svensk numismatisk uppslagsbok (Sv num up) Bertil Tingström, Stockholm SEandard Catalog of World Caoines by Chester L Krause and Clifford Mishler (St Cat W C).

12 MYNT Ruta lob 4,90-5,30 ro ö h 1/3 skilling banco, koppar, 1848 på åtsidan står RÄTT OCH SANNING Oskar I ( ) (Sv num up sid 200 nr 19) ~ skilling, koppar, 1821 och 1829 på åtsidan står FOLKETS KÄRLEK MIN Karl XIV Johan ( ) (Sv num up sid 195 nr 9) BELöNING ~ skilling, koppar, 1799 och 1802 På åtsidan står: RIKS: STÄNO: RIKSG s. CONTORS POLLET = Riksgäldskontorets myntpolett Gustav IV Adolf ( ) (Sv num up sid 191 nr 20) 1/4 skilling, koppar, (årtal ej synligt) på åtsidan står FOLKETS KÄRLEK MIN BELöNING Karl XIV Johan ( ) (Sv num up sid 195 nr 10) Futa 4C 4,70-4,80 ro ö h 2 öre, brons, 1883 på åtsidan står BRöDRAFOLKENS VÄL Oskar II ( ) (Sv num up sid 204 nr 25) Schakt 2 funnen i den uppkastade jorden 6-7 ro från Storgatan. 1 öre silvermynt (SM), koppar, 1739 Fredrik I ( ) (Sv num up sid 180 nr 53) Futa 2C 5,60 m ö h. Nr 5 = Brandlager. l öre, koppar, årtal osläsligt på åtsidan står: V"E F S = VLFICA ELEONORA REGINA SVEClAE Ulrika Eleonora ( ) (Sv num up sid 172 nr 9 eller 10. Troligtvis nr 9 eftersom det funna myntet inte har några synliga refflor i kanten.) Schakt 2 funnen i den uppkastade jorden. 1/4 öre, koppar, 1656 på åtsidan står C G F S = CAROLVS GUSTAVVS REX SVEClAE = Karl Gustaf, SVeriges konung Karl X Gustav ( ) (Sv num up sid 153 nr 11) Ruta 4B 5,40-5,90 m ö h 5 RElS, brons, 1895 på åtsidan står CARLOS I REl DE PORTUGAL = Carlos I Portu-

13 gals konung Carlos I (St Cat W C sid 1362) Ruta 4B och D 5,00-5,40 m ö h 25 öre, silver, 1885 på åtsidan står BRöDRAFOLKENS VÄL Oskar II ( ) (Sv num up sid 204 nr 21, men i storlek mer lik sid 205 nr 32.) Litteratur: Svensk numismatisk uppslagsbok (Sv num up) Bertil Tingström, Stockholm Standard Catalog of World Coins by Chester L Krause and Clifford Mishler (St Cat W C).

14 Tobakspipor av vitbrännande lera s k kritpipor från arkeologisk undersökning i kvarteret Vågmannen, Härnösand 1981 Futa l A i schaktets uppkastade jord. L st piphuv.ud - formgjuten musseldekor - stämplad punktdekor vid överkanten - slät häl. Svensk tillverkning - sent 1700-tal. Futa l A 3-5 dm djup. L 12. l st pipskaftfragment - stämplad zigzag-dekor. 4 st pipskaftfragment. Futa l A och 4 B 3-5 dm djup. L 2. 1 st piphuvudfragment - slät häl - stämplad med krönt M och R på ömse sidor hälen. Täljspår. Svensk tillverkning - sent l700-tal, (pipmakare och tillverkningsort bör kunna bestämmas genom studium av Hallrätternas årsberättelser). 1 st piphuvudfragment - formgjuten musseldekor. Svensk tillverkning - sent 1700-tal. 1 st pipskaftfragment - pipspets. l st pipskaftfragment - svärtat av långvarig rökning. 1 st pipskaftfragment - av svagt rödbrännande lera. l st pipskaftfragment - med knivskåror. 23 st pipskaftfragment. Schakt 2, 0-2 m ovanför Ruta 2 A 4-5 dm djup. 1 st piphuvud - slät häl - stämplad med "blomma" på hälens undersida. Utländsk tillverkning - holländsk import? - sent 1600-tal. 1 st pipskaftfragment - slät häl - antydan till formgjuten dekor på huvudet. Utländsk tillverkning? - sent 1600-tal -- tidigt l700-tal? 1 st pipskaftfragment - stämplad punkt- och cirkeldekor. 3 st pipskaftfragment. Futa 2 A 4-5 dm djup: 1. 1 st piphuvud - refflad gjutsäm med "stjärna" på huvudets baksida-sporre. Svensk tillverkning - sent 1700-tal.

15 8 st pipskaftfragment. Ruta 9 A 3-5 dm djup. L st pipskaftfragment. Ruta 2 A 4-5 dm djup. L 38. l st piphuvud - stämplat på baksidan med tre kronor och däröver O C - sporre. Svensk tillverkning - sent 1700-tal. (Pipmakare och tillverkningsort bör kunna bestämmas genom studium av Hallrätternas årsberättelser). l st pipskaftfragment. Ruta 2 A 5-6 dm djup. L st piphuvud - stämplad med "blomma" på huvudets baksida sporre - på sporrens ena sida otydlig mästarst~mpel. Svensk tillverkning - sent 1700-tal. l st piphuvud - sporre. Svensk tillverkning - sent l700-tal. Ruta 8 A 5-6 dm djup. L 28. l st piphuvudfragment. l st pipskaftfragment - slät häl - stämplad med krönt O och A på ömse sidor hälen. Olof Aspegren, Stockholm, ? 6 st pipskaftfragment. Ruta 5 A och B 9-l2dm. Elektrod?! Omrörda lager! Auf deutsch? Ruta 10 A och B 3-4 dm djup. L st pipskaftfragment - pipspets. 1 st pipskaftfragment. Ruta 2 AC och 3 BD 8-9 dm djup. L 4. l st piphuvud - stämplad med "blomma" på huvudets baksida slät häl. (Jämför ruta 2 A 5-6 dm - piporna bör vara tillverkade i samma pipebruk men dock ej i samma form). Svensk tillverkning - sent 1700-tal. 1 st piphuvud - refflad gjutsöm över en krona på huvudets baksida + två kronor på sidorna - deformerad sporre. (Jäm-

16 för ruta 2 A 4-5 dm:1 när det gäller tekniken. Trekronorspipan såväl som stjärnpipan har av våt lera formats i en gjutform av mässing. Före bränning har gjutsämmar refflats av utan hänsyn till reliefen). Svensk tillverkning - sent 1700-tal. l st piphuvudfragment - slät häl - stämplad med tlblomma" på hälens undersida. Svensk tillverkning - sent 1700-tal. l st piphuvudfragment - "Sweriges Vapen" formgjutet på huvudets framsida - svagt rödbrännande lera. Stockholmstillverkad - sent 1700-tal. l st piphuvudfragment - formgjuten musseldekor - svagt rödbrännande lera. Svensk tillverkning - sent 1700-tal. 2 st piphuvudfragment. l st pipskaftfragment - Sstämplad punktdekor och däröver TERVIK och under OLM. Carl Wettervik, Stockholm, st pipskaftfragment - svagt rödbrännande lera. l st pipskaftfragment - svärtat av långvarig rökning. 22 st pipskaftfragment. Ruta 3 B och 2 A 7-8 dm djup. L st pipskaftfragment. Ruta 3 B och 2 A 5-7 dm djup. L 14. l st piphuvud - slät häl. Svensk tillverkning - sent l700-tal. 1 st piphuvudfragment - "Sweriges vapen" formgjutet på huvudets framsida - slät häl. Stockholmstillverkning - sent 1700-tal. 12 st pipskaftfragment. Ruta 4 BD och 1 AC 5-7 dm djup. L 8. 1 st piphuvud - formgjuten musseldekor med "fyrklöver" stämplad punktdekor vid överkanten - slät häl. Svensk tillverkning - sent l700-tal.

17 1 st piphuvudfragment. 3 st pipskaftfragment. ~uta 4 B och D 6-8 dm djup. L st piphuvudfragment - formgjuten musseldekor med "franska liljor" - slät häl. Svensk tillverkning - sent 1700-tal. 1 st pipskaftfragment - slät häl - stämplad med T och C på ömse sidor hälen. Utländsk tillverkning? Tidigt 1700-tal? ~uta 3 B och 2 A 8-10 dm djup. L 18 A. l.st piphuvudfragment - sporre. 1 st pipskaftfragment - stämplat med skrivstil? &? hielm samt OCKHOLM - svagt rödbrännande lera. Stockholmstillverkad - sent l700-tal. (Pipmakare bör kunna bestämmas genom studium av Hallrätternas årsberättelser). 13 st pipskaftfragment. l st skifferspets. Ruta 2 C och 3 D 8-9 dm djup. L 5. l l st piphuvudfragment. st pipskaftfragment. Ruta 2 C och A 8-10 dm djup. L 9. l st piphuvudfragment - slät häl - stämplad med krönt K och T på ömse sidor hälen. (Pipmakare och tillverkningsort bör kunna bestämmas genom studium av Hallrätternas årsberättelser). l st pipskaftfragment - punktdekor. 11 st pipskaftfragment. Ruta 4 BD 8-10 dm djup. L 19. l st piphuvud - sporre. Engelsk import? - tidigt l700-tal? l st piphuvudfragment - sporre - stämplad med krönt O på ena sidan sporren. Svensk tillverkning - l700-tal. 1 st pipskaftfragment.

18 Ruta 1 A och C schakt 2, 6-7 dm djup. 1 st piphuvudfragment - stämplad med tre kronor och A R på baksidan. Samma typ av pipor med liknande stämplar tillverkades vid pipebruken i Alingsås och Varberg efter importförbudet (Pipmakaren kan säkert identifieras i Hallrätternas årsberättelser). Svenskt landsortstillverkning talets mitt. 1 st pipskaftfragment - sporre. Schakt 2, området ovanför ruta 2 A mot Storgatan 3-4 dm djup. L st piphuvud - stämplad punktdekor vid överkanten - slät häl. Holländsk import? - tidigt 1700-tal? l st piphuvud, formgjuten musseldekor med "fyrklöver", slät häl. Svensk tillverkning - sent 1700-tal 12 st pipskaftfragment l st pipskaftfragment, svagt rödbrännande lera 1 st pipskaftfragment, med dekor 1 st pipskaftfragment, mörkbrun.

19 Filmer från utgrävning i Register över negativen. kv Vågmannen. 81 A A A 169 Film 1: översiktsbilden på området där sekakten ska liga, samt översiktsbilder på de öppnade schakten. Neg nr 12 detalj schakt 1 tegelmur, mot Köpmangatan. Film 2: Neg nr l schakt 1 övre delen mot Storgatan, 168 kullerstenar tydliga. nr 2 Q 3 schakt 1, tegelmuren nedre del mot Köpmangatan. nr 4 schakt 1, området ovanför tegelmuren taget från Köpmangatan. nr 5 schakt 3, husgrund. nr 6 schakt I, tegelmur och äldre stenmur taget mot Köpmangatan. nr 7 schakt 3, husgrund, trägolv och fyrkant med ca l dm stående träkant. Kanterna ser ut att vara gnagda av något djur. nr 8 schakt 3, husgrund. n~ 9 schakt 4, kullersten taget från Köpmangatans håll. nr 10 schakt 4, Huggen sten eventuellt gatläggning. nr 11 Kjell i schakt 4. nr 12 Pelle i schakt 4. Film 3: nr 1-2 schakt 3 f. mot Köpmangatan. nr 1 = trägolv på 8,5 dm djup. Bestående av tjocka stockar som låg paralellt. Stockarna låg ca 1 dm under ett dm tjockt betonglager + sand.

20 nr 2. Botten, kantstenar har måst sprättas loss för att få upp betonggolvet. nr 3. Botten schakt 2. F. mot Köpmangatan främst dreneringssystem, längre ner husgrund med stolphål. nr 4. Detalj av dreneringssystem från neg nr 3. Vinklad ränna med avrinningshål, synligt på bilden. nr 5. Detalj av stolphål och dreneringssystem. F. från Köpmangatan. nr 6 schakt 2. Stolphål och dreneringssystem. F. från Köpmangatan. nr 7. översikt över schakt 3, 4 och 5 f. mot söder. nr 8. Detalj schakt 4,5 kullersten. nr 9 o 10. Dreneringssystem f. mot Köpmangatan. nr ll~ Dreneringssystem, schakt 2, stolphål f. mot Köpmangatan. nr 12. Området mellan schakt 1 O 2 grävskopan har tagit bort 2 dm av det övre jordlagret. Film 4: nr l. Zetterlunds bageris försäljningslokals golv fotograferat mot norr. nr 2. Dreneringssystem fotograferat mot norr. nr 3. Dreneringssystem fotograferat från Köpmangatan. nr 4. Zetterlunds bageri botten, gamla husgrunder. Fotograferat mot Köpmangatan. nr 5. Zetterlunds bageri fotograferat från Köpmangatan. nr 6. Zetterlunds bageri fotograferat från Köpmangatan, husgrunder vänster del. nr 7 o 8. översikt av området mellan Zetterlunds bageri och schakt 1. Botten, husgrunder fotograferat mot Köpmangatan. nr 9. Detalj från neg nr 7 o 8, fotograferat från Köpmangatan övre vänstra delen, husgrunder av sten och tegel. nr 10. Främre delen schakt 1, eventuellt en hörnsten övriga området från neg nr 7 o 8 fotograferat söderut. nr 11. Schakt 2 botten. Oreneringssystem och husgrunder fotograferat mot Köpmangatan. nr 12. översikt över området mellan schakt l och 2 fotograferat norrut.

21 Katalogisering av fyndmaterialet i kv Vågmannen. Fyndplatsbeteckning enligt översiktskarta. (Ordnade efter beteckning och m ö h.l

22 Litteratur förkortningar: Sv. ke. P.P. = Svensk keramik P. Palm. G. ta. B.L. = Gamla tallrikar B. Lagercrantz.

23 Ruta 2A 6,50-6,00 m ö h (3-4 dm djupt, skikt 30-34). Glas: l flaskhals, ljusgrön, luftbubblor. Mynningens innermått 1,7 cm, yttermått 2,8 cm, längd 8 cm. Enligt stencil 1735 eller 1745 års modell. 1 del av ~laskhals, brunt glas, luftbubblor. Mynningens innermått 2,2 cm, yttermått 3,3 cm, längd 7,5 cm. Enligt stencil 1770 års modell.

24 Futa 2e 5,50-5,60 m ö h (Schakt 2 8 dm djupt 5 m från Köpmangatan, skikt 39). Metall: Nyckel 7 cm lång. Övre delen borta, nedre delen star ut l cm. 2 cm lång, taggig.

25 Ruta 2e och 3D 5,70-5,30 m ö h (8-9 dm djupt, skikt 38-41). Glas: eller 17 bitar varav en är dylikt. Gröna - gula. en del aven fot på ett glas Keramik: 2 skärvor med brun glasyr, från samma skål, rödgods, drejad. 6 skärvor rödgods, brun, grön glasyr. 4 skärvor mönstrade i rödgods. 2 skärvor hoplimmade, kruka rödgods, drejad. S skärvor rödgods, en med grön glasyr. Porslin: 2 st vit glasyr, poröst gods. 2 st blå dekor vit botten poröst gods. l st blå, röd, guld dekor, vit botten (antagligen en kinesisk eller dylik skål). Metall: En nål 8,5 cm lång, lågt liggande ögla och samma i nålen. 6 ~etallföremål som kan vara spikar. l knapp 1,5 cm diameter, under rest av fastsättningskrok. Ben: 150 gram, 15 bendelar, varav ett litet helt bevarat. 4 cm lång, 1,5 cm på bredaste stället 0,3 cm på smal Tand: aste. Kritpipor: l st piphuvudfragment. l st pipskaftfragment, 3 cm långt.

26 Ruta 2e 5,70-5,80 m ö h (Schakt 2 6 dm djupt 5 m från Köpmangatan, skikt 37). Metall: Yxa, 1,05 kg, 18 cm lång, eggen är 6,5 cm bred, ytan paralellt med skafthålet lox4,5 cm. Skafthålet är 1-1,5x2 och 3x4.

27 uruta 2C 5,80-5,40 m ö h (schakt dm djupt, skikt Glas: Ofärgad skärva 3,5xS,S, vinklad. Keramik: 3 delar till kakelugn, rödgods, en med grön glasyr ca 8 cm långa. 1 skärva rödgods, snäckform, ränder i relief, gul glasyr 4,Sx4 cm. Eventuellt tillhört överstycke till kakelugn. 6 skärvor rödgods delar till skålar eller fat. En har mörkgrön glasyr med ljusgrön dekor på insidan. Brun och grön glasyr samt piplera cm långa. l del av handtag, rödgods, rester av beigebrun glasyr. S cm lång. 3 cm lång del av handtag. 4 skärvor fajans vit med blå och violett dekor. Humlemönster. Se Svensk keramik P. Palm s 67 eller Gamla tallrikar B. Lagercrantz s cm långa. Den ena är från en skål eller dylikt, den här antagligen ihop med bottnen som beskrivs i inventerings listan för Ruta A och C 6-8 dm djuot L~ skärvor fajans vit glasyr samt blå och gul dekor S-3 cm långa. 3 skärvor porslin blå dekor 2 har brun glasyr på utsidan. Eventuellt kinesiskt. S skärvor poröst porslin cit glasyr, den ena botten på skål eller kopp. Metall: 4 st spikar, 8-16 cm långa. l föremål troligtvis en nyckel, ögla 2,7 cm ytterdiameter. 8 cm skaft och en krokig del utskjutande 2 cm.

28 Ruta la och 2C (Schakt 2) (11-12 dm djup) 4,70-4,60 m ö h (skikt 4B) Glas: l del av foten på ett glas. Omvikt kant, ofärgad 5x2 cm se kulturen 1953 sid 142. Keramik: 4 skärvor rödgods 6-3 cm långa. Kritpipor: l st pipskaftfragment 3 cm lång. Ben: 40 gram. l st del av käke 6x9 cm.

29 Futa la och 2e (Schakt 2) 5,70-4,90 m ö h (skikt 38-45, 8-9 dm djupt.) Glas: l del av botten på bägare. Brunt glas med grönskimrande beläggning. Bottendiameter 4,5 cm omvikt kant, märke efter puntellen. Botten buktande inåt. Se kulturen 1953 sid 136. Mitten av l700-talet. l glasskärva ljusgrön luftbl??? 6x5,5 cm. Keramik: l skärva rödgods, brun glasyr på insidan, del av skål Sx3,5 cm. Kritpipa: l pipskaftfragment 6,5 cm lång. Metall: Spik 10 cm lång, krokig. Ben: 5 gram. l del. Tand: l,5xl cm: tuggyta, 3 cm hög. --.-

30 Futa l A,e (Schakt dm djupt) 5,30-4,80 m ö h (skikt m från Köpmangatan). Glas: 4x4,5 Metallglänsande cm 0,2 cm tjock. ljusgrön skärva. Ena kanten rund Keramik: 9 delar kakel rödgods, grön glasyr cm långa. l skärva av skål, rödgods, grön glasyr på insidan. 12,5x3,5 cm. 4 skärvor fajans vit glasyr, blå dekor. 2 av dessa troligtvis Hurnlemönster. Se Svensk keramik P. Palm sid 67 och Gamla tallrikar B Lagercrantz sid skärvor, hoplimmade del av kärl, drejad, brun glasyr på insidan, rödgods. l5x10 cm, l cm tjock. l botten av skål, rödgods, piplera, grön och gul glasyr. Bottendiameter 9,5 cm. l bit av kakel, rödgods, piplera, gul, grön och brun glasyr. 9,Sx8 cm ca 0,5 cm tjock. Metall: l st 22x2-l,5 cm, i ena änden kluven flikarna vikt åt var sitt håll. Eventuellt del av gångjärn. Kritpipor: 7 delar till pipskaft. 2-7 cm långa en med stämplat ornament. l st piphuvud - formgjuten musseldekor, stämplad punktdekor vid överkanten, slät häl. Se Rutor la, L. 28. Ben: 300 gram, 50 delar, varav 7 st mindre ben eventuellt från fågel. övrigt: En svarvad träknopp 5 cm hög diameter 1,2-2 cm.

31 Futa la (Schakt 2 12 dm djupt) 4,80-4,90 ro ö h (skikt m från Köpmangatan). övrigt: Trärester, 50 gram.??????? på profil.

32 Futa la (9-10 dm djupt 2-4 m från Köpmangatani 4,80-5,30 m ö h. Keramik: l del av kakelugn. Fester av grön glasyr ex8 cm. 11 skärvor rödgods, piplera, gul, brun och grön glasyr 9-3 cm långa. l skärva fajans vit, violett, blå och gul glasyr. 2,5xl,S. Kritpipor: l st piphuvudsfragment, slät och ovanligt liten diameter. Ben: 10 gram. 4 delar.

33 Ruta 2C/1A (8-9 dm djupt skikt 38-44) 5,70-5,00 m ö h. Metall: l gea l, l kg. 17 cm lång, varav bladet lox4 cm bredden vid skaftet 10 cm. Enligt Martin en 1700-talstyp. l spik, 7 cm lång. 2 oidentifierbara föremål 9x2,5 cm, llx2,5 cm.

34 Ruta la och 2C (6-8 dm djupt) 5,90-5,00 m ö h (skikt 36-44) Glas: 3 skärvor, ljusgröna, dekorerade med glastråden i form av ränder 4,5-3 cm långa. 1 del av fat till glas, ofärgat, omvikt kant, märke efter puntellen. Fatens radie: 3 cm. 1 del av skål, ljusgrönt glas, luftbubbl?? omvikt kant, böjd kant 7x7 cm se skål i?idhuset. 1 skärva, grön, ena långsidan tjockare och rundad. 5x2,5 cm. 3 skärvo? ofärgad, ljsugrön, grön 5,5x4,5 cm långa. Keramik: 16 delar till kakelugn 19-4 cm långa några med grön glasyr, en med gul glasyr och brun??? grön dekor. Födgods. 12 skärvor rödgods, brun grön gul glasyr som piplera. 9-4 cm långa. 1 del av öra, rödgods, 7 cm lång. 3 skärvor fajans vit och ljusblå glasyr. 7 ~kärvor poöst porslin, vit glasyr. 1 del av botten på en skål. En annan dekoration tredimentionell av hasselnöt och blad. Eventuellt toppen på ett lock. 6 porslinsbitar brun, blå och gulddekor. En skärva har brun glasyr på utsidan och blå och orange dekor 5-2 cm långa. Metall: 3 delar av eventuellt samma beslag till gångjärn 28 cm 0,5-2,5 cm. 1 föremål l3xl cm i ena änden ett hål. 3 spikar cm långa. l knapp 3,3 cm i diameter, blomornament i mitten samt sträckdelen i en cirkel, ögla på undersidan. l knapp, 2 cm i diameter slät, ögla på undersidan. Kritpipor: 4 st pipskaftfragment. 8-5 cm långa varav en av dessa har en text: WETTERVIK och under: OCKHOL. Carl Wettervik, Stockholm se Ruta 2 AC och 3 BD 8-9 dm djupt. Ben: 150 gram, 15 delar. övrigt: Blå, slagg 3x2 cm.

35 Futa la (6-7 dm djupt) 5,60-5,10 ffi ö h (skikt schakt 2). Glas: l del av omvikt kant ljusgrönt glas, 8 cm lång. 3 delar av flaska. Halsen 8 cm hög, mynningens innermått 2 cm, yttermått 2,6 cm. Sigill 2,7 cm i diameter Björknäs var ett glasbruk i värmdö socken från Se Svensk glasindustri av Olof Nordström. Blandad tillverkning.

36 Futa la (schakt 2) 5,80-5,10 m ö h (5-7 dm djupt skikt ) Keramik 2 skärvor rödgods, brun glasyr på insidan av fatet. 9x10 cm. l cm tjockt gods. l del av skål rödgods, drejad, brun glasyr med gröna runda glasyrovaler. Piplera i rönder. 14x7 cm, 0,5 cm tjockt gods. l del av skål rödgods, drejad. Gul glasyr på insidan 8x8 cm ca 0,6 cm tjockt gods. l del av skål rödgods grön glasyr med gula ränder. 3,5x4 cm 0,4 cm tjockt gods. l skärva rödgods grön glasyr på ena sidan, 4xl,5 cm. l skärva fajans, del av skål, insidan vit glasyr med blå sträck efter kanten, utsidan grön glasyr, 6,5x3 cm. Metall: l spik 5 cm lång. Kritpipor: 1 st pipskaftfragment 5 cm lång. Ben: 200 gram, 9 delar.

37 Ruta la, och C (5-7 dm djupt) 5,70-5,10 m ö h (0-2 m Köpmangatan.) Keramik: l ben av trefotsgryta 4 cm långt. Insidan av grytan. Glaserad. Metall: l överdel av nyvkel, rund ögla diameter yttermått 3 cm skaft 4 cm. l oidentifierbart föremål ca 6x5 cm. Kritpipor: l st piphuvudfragment - stämplad med tre kronor och A R på baksidan. Samma typ av pipor med liknande stämplar tillverkades vid pipebruken i Alingsås och Varberg efter importförbudet (Pipmakaren kan säkert identifieras i Hallrätternas årsberättelser). Svensk landortstillverkning talets mitt. l st pipskaftfragment - sporre. 3 st pipskaftfragment, 4 cm långa. Bert: 20 gram, 10 delar.

38 Ruta la och C 5,70-5,10 m ö h (5-7 dm djupt 0-2 m från Köpmangatan). Glas: l brun skärva, del av flaska.7x7 cm ca 0,5 cm tjockt glas. l grön skärva 5x2 cm. Keramik: 12 delar till kakelugn, tre är ihoplimmade - del av rumo. 7 st har grön glasyr. 5 st skärvor rödgods med grön, gul och brun glasyr. 8-3 cm långa. l skärva av rödgodsskål med handtag, gul coh brun glasyr. 7 cm lång. l del av porslinsskål, blått mönster under glasyr. Antagligen kinesiskt 1700-tals porslin. Se Handelsbanken i Banken Hörne Göteborgs historiska museum Metall: l knapp flat 2,5 cm diameter, grönergad. l knapp flat med två???????????? som dekor. Eventuellt tenn eller silver. 2 cm diameter. l spik 10 cm lång. Kritpipor: 9 delar av pipskaft. 8-2 cm långa. Ett skaft, instämplat mönster 1,5 cm brett. Ben: 75 gram, 22 delar. övrigt: l kolbit 2x2xl cm.

39 Ruta la 6,00-5,30 m ö h (3-5 dm djupt skikt 35-41) Glas: Halv flaskbotten, grön, luftbubblor 7 cm diameter. Bottnen är kupad in i flaskan ca 4 cm. Profilen på kuppingen tyder på l700-tal. l brun skärva 2x2,5 cm. 1 flaskhals 4 cm hög, 3 cm diameter, ofärgad. Rak med 0,5 cm kant upptill. Flaskan börjar med ca lutning. Keramik: 2 skärvor, rödgods, ihoplimmade lätt böjd, ca 1,5 cm tvär överkant. Glaserad på insidan, några rester kvar, brun glasyr. Godet ca 0,5 cm tjockt, hela biten 11 cm lång. l rödgods, 8x4 cm brun och gul glasyr. Gula ränder. l skärva rödgods 4,5x3 cm brun glasyr på insidan, gulnat på utsidan. Troligtvis en skål, lätt böjd skärva. l rödgods kakelplatta, grön glasyr, 6,5x4,5 cm. l l rödgods 5,5x3,5 cm eventuellt skål. del av handtag ca halva, 6 cm lång och 2,3x1,5. Rester av grön glasyr. 1 fot från trefotsgryta. Rödgods 6 cm lång. 1,5-4,5 ca bred. 1 skärva, grå lera, aningen böjd 4x3 cm, grön grov glasyr. 1 ljusblå porslinsbit, blå blomma 3x2 cm. Metall: l spik, 7 cm lång. Kritpipor: 1 st pipskaftfragment - stämplad zigzagdekor. 4 st pipskaftfragment, 7,5-3 cm långa. Ben: 1 ben 19 cm långt 2-3 cm brett.

40 Futa la 5,70-5,40 m ö h (Schakt m från Köpmangatan 6 7 dm djupt skikt 38-40) Glas: l skärva ljusgrön, del av mynning på flaska, 2xl,5 cm. Keramik: 7 st rödgodsskärvor, piplera gul och brun glasyr. 9-3 cm långa. 2 skärvor fajans vit och blå glasyr, 5-6 cm lång. Metall: 1 kniv antagligen en bordskniv. Bladet är 12,5 cm och en utskjutande pigg 3 cm. I spetsen är kniven rund och böjd uppåt. Kritpipor: 3 st pipskaftfragment, det ena brungrå fläckigt. 6,5 2,5 cm långa. Ben: 350 gram.

41 Ruta 4 BD/1 AC 6,30-5,60 m ö h 15-7 dm djupt skikt 32-38). Glas: 8 skärvor av flaska brun, 1900 i botten troligen en pilsnerflaska. Intill sten muren vid Köpmangatan. l skärva, botten av flaska, 6x4 cm, mörkgrön. a st skärvor gul-gröna i färgen, mellan 5 och 3 Den ena med luftbubblor. cm långa. 2 st skärvor ljusgröna, platta 6x3 och 2,5x2,5 troligtvis fönsterglas. l skärva, grön, 6,Sx2,5, invikt kant. Eventuellt en överkant på skål. l skärva, ofärgad, kupad. 2x2,5 cm. Kermaik: 4 bitar av kakelugn mellan 12 och 7 cm långa. Födgods. 2 skärvor rödgods brungrön glasyr 6,Sx5 cm och Sx2 cm, överkant på två skålar. 3 skärvor rödgods, antydan till glasyr, den ena botten på skål 3 till 4 cm långa. l ~kärva stengods, botten av krus brunlila färg på utsidan och godset grått, 3,Sx3,5. l skärva, mörkgrå lera, kupad 9x9 cm. l bit poröst gult gods, med grå-blå glasyr som har ett nätmönster. 5x4 cm, eventuellt en kakelplatta. 4 st porslinsbitar, 4-3 cm långa, glasyr l ljusblå, l gul, 2 vita. Metall: 4 st spikar, 8-7 cm långa. l föremål som är ca 4 cm tjockt och 6 cm långt och 3 cm långa nedvikta ben. l metallplatta några cm tjock 8, 5x4 cm med en utskjutande flik mitt på mittsidan ca 1,5 cm lång. Kritpipor: l st piphuvud - formgjuten musseldekor med "fyrklöver" stämplad punktdekor vid överkanten - slät häl. Svensk tillverkning - sent l700-tal. l st piphuvudfragment. 3 st pipskaftfragment. Ben: 100 gram, 12 delar. Tand: Delvis fast i käkben, 2 cm djup, l,5xo,7 cm tuggyta.

42 Ruta 2A och C 5,00-5,60 m ö h dm djupt. Keramik: 9 delar rödgods från olika föremål, piplera, brun gul glasyr, 11-4 cm långa. 1 bit av öra rödgods, grön glasyr. 6 cm lång. 1 fot av trefotsgryta rödgods. 5 cm lång. 1 skärva fajans vit glasyr. Sx2 cm. Kritpipor: l st piphuvudfragment. Ben: 5 gram, 1 del.

43 Ruta 2A och C 5,20-5,80 m ö h (9-10 dm djupt). Glas: 3 st ljusgröna skärvor luftbubblor, den ena är del av flaskhals. 1,1 innerdiameter, 1,3 ytterdiameter. 1 del av flaskmynning mörkgrönt glas, innterdiameter 2,6 cm, ytter 4,2 cm. Keramik: 4 skärvor rödgods, grön, gul, svart glasyr. 5-3 cm långa. 1 skärva stengods ljusgrå, blå dekor, 2xl,5 cm. 2 skärvor fajans vit glasyr violett dekor, ena del av botten på fat, på botten del av signatur, 5,5x4. 1 del av öra, fajans, otydligt violett mönster, 2,5 cm lång. 2 skärvor porslin blå, röd, brun och guld dekor. Tand: 1 st tuggytan 2,2xl,5 cm, 2,5 hög.

44 Futa 2 AC 5,90-5,20 m ö h (8-10 dm djupt, skikt 36-42). Glas: 92 st glasskärvor, ljusgröna flata några lite buckliga eventuellt påverkad av värme 8-3 cm längd. Eventuellt fönsterglas, några med färgrikt skikt. 6 st skärvor, biktade gul-gröna en med mycket luftbubblor. Eventuellt från flaskor. l skärva, vinklad, 4x2 cm ungefär. Täckt med färgskimrande lager. Keramik: l del av skål, l4xlo cm, hoplimmad av tre bitar. rödgods, delar av glayren kvar bandornament i rött och gult. Även brun, gul och grön glasyr. Grov magring. 2 delar hoplimmad, botten aven skål av rödgods rel. grov magring. Fester av glasyr i grönt, brunt, rött. S skärvor hoplimmade, del av skål i rödgods. Glasyr i och vitt. Skålen har en 2,5 cm tvär kant. grönt 3 skärvor rödgods grön glasyr, en del av kakelugn, 7-4 cm långa. 4 skärvor rödgods, mönstrade, glasyren i gult, brunt, grönt, 6x2,5 och 6x4. 2 skärvor rödgods 4-3 cm långa. 1 skärva, godset grått, brun glasyr. l skärva grått poröst gods, grå, grov knottrig glasyr. 1 skärva fajans, 4 cm lång. 2 skärvor fajans vit med violett Humle-mönster. 7 skärvor poröst porslin, vita. l skärva fajans vit-grå med blått Humle-mönster. l skärva fajans vit med blågrå dekor. 1 skärva poröst porslin vit och blå. 1 skärva poröst porslin vit med rand-mönster i reliefe. Metall: 6 st spikar 9-4 cm långa. 1 kniv, eventuellt rakkniv, 13 cm lång 2 metallbitar, 7x2,5 cm, eventuellt några mm tjock. l rund metallskiva, 1,5 cm i diameter, tuelit i silver, troligtvis en knapp. bladet har de är 2 cm suttit dekor synlig. bred. ihop, Even- Kritpipor: l st piphuvudfragment slät häl - stämplad med krönt K och T på ömse sidor hälen. (Pipmakare och tillverkstudium av Hallrätternas ningsort bör kunna bestämmas genom årsberättelser) l st pipskaftfragment - punktdekor. 11 st pipskaftfragment, 10-2,5 cm långa. Ben: 125 gram, 14 delar. Ett ben svart, ett ben mycket litet 3 cm långt i klyka. övrigt: Sten: vit 3 cm bred 2 cm tjock. Slagg' l blå bit.

45 Ruta 2 AC och 3 BD 5,90-5,30 m ö h (8-9 dm djupt, skikt 36-41). Glas: 12 st skärvor grön-gult glas, måmga bubblor i glaset. ca-ö,s cm tjockt mellan 3-9 cm långa, eventuellt från flaskor. 5 st ljusgröna skärvor, tunnare och tjockare, bildar vågor på längden, 4-2 cm långa. Antagligen en flask med vid hals, finns en liknande, i Rådhuset i en monster. 4 st skärvor, ljusgröna, 3 är hoplinunade och bildar hela botten, som är buktad inåt flaskan. Den fjärde biten är en del av flaskhalsen. F1askbotten har en diameter av 5, scm, ca 2 mm tjockt glas. 27 st skärvor ljsugröna ca 0,2 cm tjocka mellan cm långa. Antagligen fönsterglas. 1 skärva, grön 0,2-0,5 cm tjock. 6x2,S. Den ena långsidan rund och tjockare än övriga, avslutande kant på något. 1 glasstav 3,5 cm lång. 0,7 diameter. Grön, suttit fast på 0,2 cm tjockt glas något böjd. 2 ~kärvor. Ljusgrön 0,2 cm tjock, 3,5-4 cm långa. Dekorerade med glastrådar bildande ränder. 2 skärvor, ljusgröna lox4 cm, sx2,s cm. De har en långsida med nedvikt kant, lätt böjda. I Rådhuset i en monter finns en skål som vars likhet dessa skävor skulle kunna ha bildat. l helt felfri fot på ett glas, 6 cm i diameter, ofärgat glas, omvikt kant. 2 skärvor ofärgade 9,sx2,s cm, 3x3 cm. De har ett veck 1 cm brett, lätt böjda, den stora bitens överkant är avrundad och aningen tjockare, från 2 cm - 3 cm. Eventuellt en skål med vecket som dekoration 1 cm nedanför överkanten. l ljust gulgrön skärva 8 cm lång, böjd, glaset ligger vikt l cm, gå insidan av bågen står en kant, 0,5 cm hög, upp nästan 90 från bågen. l del av ben till glas, ofärgat. 3,6 cm hög 1,5-2 cm bred. l skärva ofärgad, böjd 2,5 cm diameter, 0,5 cm tjockt glas. 7 skärvor grön-gula lätt böjda mellan 0,1-0,3 cm tjocka. 5-3 cm långa. l skärva, ljusgrön med färgrikt skikt på 1,sx2 cm. 2 skärvor, lätt böjda, ofärgade, 3 cm långa matt vitt skikt på. l skärva ofärgad vinklad i ,sx3,s och 4x2 cm. 1 medaljong som troligtvis suttit på en flaska, 4,5 cm diameter. Grön. Texten är spegelvänd. övrigt: l ryggrad från fisk. 3 bitar slagg - blå. Glasmedaljong spegelvänt.

46 Genom uteslutningsmetoden, kan flaskan ha tillverkats på följande bruk: Kungsholmen Björknäs Limmared Kosta Sandö Casmirsborg Göteborg Sophiendal Anneberg Stockholm Värmdö Tranemo Ekeberge Bjärtrå Gamleby Färila Botilsäter

47 Futa 2 AC och 3 BD 5,90-5,30 m ö h (8-9 dm djupt, skikt 36 41). Keramik: l skärva 8xlO cm hoplimmad av 4 skärvor. Rödgods med grönbrun glasyr på insidan, grov magring l cm tjocka vägg. l skärva 8x6 cm dekorerad med slingor och ränder, rödgods, grov magring drejad en skål. 4 st skärvor rödgods med gulbrun glasyr. l kantbit till skål grön glasyr. Rödgods dregad. l bottenplatta till skål, rödgods, 8x6 cm, liten sockel. l del av botten till skål, rödgods 6xlO cm grön glasyr endast lite kvar, metallföremål sitter fast i godset. Grov magring. l skärva, gul och grå lera, 3x4 cm, vit och grå glasyt, fajans. l del av krukkant, grön glasyr, rödgods. 1 del av botten på rakkantad kruka, rödgods, 3x6 cm grön glasyr. 2 skärvor från handtag antydan till glasyr, rödgods, 4 cm lå~g och 3,5 cm lång. 1 grön flat platta, rödgods, 7x6 cm grön glasyr, kakelplatta eller till kakelugn. S st skärvor till kakelugn varav l platta 13x15 cm rödgods, reliefmönster, grön och brun glasyr. Hoplimmad av 2 skärvor. 2 av de andra skärvorna har grön glasyr, mycket lite?????? Porslin: 9 skärvor vit-gul glasyr. En med reliefmönster i ränder. Poröst gods.

48 Ruta 2 AC och 3 BD 5,90-5,30 m ö h (8-9 dm djupt, skikt 36-41). Keramik: 5 skärvor fajans, vit, blå, violett glasyr, varav 2 ihoplimmade - ljusblå med vit och blå dekor. En del av "Humleblomster" eller dylikt 2x5 cm. Se Svensk Keramik, P. Palm s skärvor porslin l stor japaninspirerad. Metall: Nyckel, av på mitten, 10 cm lång, handtaget saknas, vridnyckel. Obestämbart metallföremåö av i ena Hästskobrodd, vinter eller hästskosöm. änden, 6 cm långt. Synål, 6 cm lång. Knappnål, 2,4 cm lång. Knapp, flat med ögla under, rund. * Knapp, kupad, rund, rest av öglor under. * Del av knapp, dekorerad. Kr1tpipor: l st piphuvud - stämplad med Itb lomma " på huvudets baksida - slät häl. (Jämför ruta 2A 5-6 dm - piporna bör vara tillverkade i samma pipebruk men dock ej i samma form). Svensk tillverkning - sent l700-tal. l st piphuvud - refflad gjutsöm över en krona på huvudets baksida + två kronor på sidorna - deformerad sporre. (Jämför ruta 2A 4-5 dm: l när det gäller tekniken. Trekronorspipan såväl som stjärnpipan har av våt lera formats i en gjutform av mässing. Före bränning har gjutsömmar refflats av utan hänsyn till reliefen). Svensk tillverkning - sent l700-tal. l st piphuvudfragment - slät häl - stämplad med "blomma" på hälens undersida. Svensk tillverkning - sent l700-tal. l st piphuvudfragment - "Sweriges Vapen" formgjutet på huvudets framsida - svagt rödbrännande lera. Stockholmstillverkad - sent l700-tal. l st piphuvudfragment - formgjuten musseldekor - svagt rödbrännande lera. Svenskt tillverkning - sent l700-tal. 2 st piphuvudfragment. l st pipskaftfragment - stämplad punktdekor och däröver TEF VIK och under OLM. Carl Wettervik, Stockholm, st pipskaftfragment - svagt rödbrännande lera. 1 st pipskaftfragment - svärtat av långvarig rökning. 22 st pipskaftfragment, 9,2-1,5 cmlånga. Ben: Kota från en fisk. Tänder: 4 st tänder, 1,5-2,5 cm långa.

49 Futa 2A och C 6,10-5,40 m ö h (6-8 dm djupt, skikt 34-40) Keramik: 9 delar till kakelugn varav 3 med grön glasyr. 12 skärvor till föremål av rödgods, gul, grön, brun glasyr. 3 av skärvorna är delar av botten på skålar cm långa. 2 delar till fot på trefotsgryta, rödgods 3 och 4,5 cm långa. 11 skärvor fajans, vit glasyr med blå och violett dekor. 7-3 cm långa. Eventuellt Humlemönster. Se Svensk Keramik P. Palm s 67 eller Gamla Tallrikar B. Lagercrantz s skärva fajans vit glasyr. Botten på skål, 3,5 cm bottendiameter, del av violett mönster. H i botten. 1 skärva fajans ljusblå glasyr med vit och blå dekor 4,5x3 cm. 6 skärvor poröst porslin två med blå dekor. 1 skärva porslin vit, blå dekor, kryssmönster på övre kanten, 4x3 cm eventuellt kinesiskt. Ben: 150 gram, 13 delar. Tänder: 1 framtand, 4 cm lång. 1 kindtand, tuggytan 2,Sxl,2 cm. 1 hörntand, spetsig 5 cm lång. övrigt: 3 bitar blå slagg, 2-5 cm långa.

50 Ruta 3B/2A S,90-S,40 m Ö h (8-10 dm djupt, skikt 36-40). Glas: 1 kupad skärva 5x3,2 cm ofärgad glas, graverat tre blommor och i dessa dekoration i guld. 1 flaskhals, grönt glas 10 cm hög, mynningen S cm i diameter, varav 0,7 cm på en sida utgör en kant. 6 cm i diameter där flaskan gått av. Den övre kanten är 0,8 cm bred. Mellan 1,2 och 0,6 cm nedanför denna kant finns ett glasband som lagts omlott - 0,8 cm brett, vid omlotten, 1,9 cm brett. Glaset har luftblåsor och ränder. 1 del av vinglas, ofärgat, luftben, konande?uppa. Troligtvis 1700-tal. 8 cm hög 1,4 och 4 cm diameter. 1 del av omvikt fot ofärgat glas 3,2x1,5 cm. 1 botten på flaska, kupad inåt, grönt, luftblåsor, 3,6 cm diameter, 0,1 cm tjocklek på flaskans kanter, tjockare i botten. 2 skärvor, ljust gröna, något kupade, trådar i ränder. 6-4 cm långa. dekorerade med g las 2 skärvor, ofärgade, en kupad andra bucklig. 4 cm långa. 6 ~kärvor, ljusgröna, lätt kupade 5-3 cm långa, en med luftblåsor. S skärvor bruna och gröna, från stora flaskor. Ca 0,3 cm tjocka, cm långa, luftblåsor, en del av botten. 3 skärvor, fröna luftblåsor, 0,2 cm tjocka, lätt kupade. 4-3 cm långa. 2 delar av ofärgad, kantig skål, Sx4 cm, delen av kanterna 2,5 cm höga. 20 skärvor, ljusgröna, plana, eventuellt fönsterglas. 8-3 cm långa. Keramik: 13 bitar rödgods, delar av kakelugn, 4 st har grön glasyr delvis kvar, två av dessa profilerad. 2 bitar rödgods hoplimmade, och punkter liknande ränder. drejad, dekorerad med slinga Fat, glayr på insidan 21x10 cm. Se kulturen 176 s 63. l burk fajans, vit, del av vägg borta, hoplimmad. Troligtvis apoteksburk (se Kulturen 1966 s 142). 1 skärva rödgods, drejad, dekorerad med punkter bildande ränder och ränder piplera och glasyr l3x7 cm. l flat bit rödgods, eventuellt botten av fat eller kakel. Dekorerad med blommönster, lite glasyr kvar, 10x8 cm. 1 del av kruka som haft handtag. Brun glasyr utvändigt, gul invändigt, grov magring, 4xS cm. l del av handtag och överdel av kärl rödgods eller eventuellt vitgods. Grön och gul glasyr 8xS cm. 10 skärvor rödgods. Brun, gul och grön glasyr 7x3 cm långa. 1 del av skål, rödgods, 2,7 cm hög, ungefär mynningsvidd diameter 4,S cm. Drejad, glaserad inuti brunt. (Se nr 418 Keramik, Wahlöö). 1 del av mynning, rödgods, brun glasyr ut- och insida, Sx3 cm eventuellt från krus. Ex nr 518 Keramik Wahlöö. 1 bit rödgods, avtryck av gräs på ena sidan 4,Sx2 cm. 3 bitar, stengods, grå, 6-3 cm. 2 skärvor fajans, blå bottenfärg och vit dekor. 7x6 cm och 4,Sx3 cm. Se kulturen 1966 eventuellt Marieberg skärvor fajans, blå dekor på 7 st, 5,S-1 cm långa. l skärva fajans, grå bottenfärg, violett och vit dekor, 4,5x2,5x2,5 cm. l skärva fajans ljusblå med blå rand, kupad, 3x4 cm.

51 l skärva fajans, violett glasyr, 3x3 cm. 2 skärvor porslin, genomskinligt, blå och röd dekor. Kinesisk stil, 2-2,5 cm långa. l delvis bevarad kopp, hoplimmad, vitt poröst porslin, mynningsvidd 8 cm. l skärva po~öst porslin, svart dekor, träd, barn, 3,5x2 cm. 15 skärvor poröst porslin, vit 10-2 cm långa. En med relief i kanten. Metall 3 st knappnålar, 2,5 cm långa. 43 st spikar, 9-3 cm långa. 6 delar till beslag och gångjärn 11-6 cm långa. 3 st oidentifierbara föremål, rester av trä finns på dem, 4-3 cm långa. 1 föremål 4,5 cm långt, en adelen 1,4x2,2 cm, 0,3 cm tjock. Andra O,3x2,3xO,8 cm, eventuellt del av nyckel eller sporre. l nyckel 10 cm lång. l eventuellt del av nyckel. ögla 2x2,5 cm på den en 2 cm oc~ 0,4-0,8 cm bred stång. l knapp 3,6 cm i diameter, ca 0,1 cm tjock. Dekorerad med en blomma i mitten. på undersidan en ögla, metall. l knapp 1,3 cm i diameter, metallinfattning runt glasbit, undersidan en ögla. Kritpipor: l st piphuvudframent - sporre. l st pipskaftfragment - stämplat med skrivstil? &? hielm samt OCKHOLM svagt rödbrännande lera. Stockholmstillverkad sent 1700-tal. (Pipmakare bör kunna bestämmas genom studium av Hallrätternas årsberättelser). 13 st pipskaftfragment, 2-8 cm långa. 1 st skifferspets. Ben: 550 gram, 46 delar varav 2 ryggradsdelar från fisk, 3 delar av horn, l käkben, 14 cm långt (get eller får)

RAPPORT över ARKEOLOGISK UNOERSÖKNING INOM FORNLÄMNING 26, KVARTERET VAGMANNEN B - 11, HÄRNÖSANDS KOMMUN/STAO/SOCKEN

RAPPORT över ARKEOLOGISK UNOERSÖKNING INOM FORNLÄMNING 26, KVARTERET VAGMANNEN B - 11, HÄRNÖSANDS KOMMUN/STAO/SOCKEN BILAGA VII RAPPORT över ARKEOLOGISK UNOERSÖKNING INOM FORNLÄMNING 26, KVARTERET VAGMANNEN B - 11, HÄRNÖSANDS KOMMUN/STAO/SOCKEN 19B1 LILLIANN RINGSTRÖM VÄSTERNORRLANOS LÄNS MUSEUM Sammanställd 1989 av

Läs mer

F42 Fynd Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Buk 1 1 Fragment 0 3. F41 Fynd Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Buk 1 1 Fragment 0 12

F42 Fynd Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Buk 1 1 Fragment 0 3. F41 Fynd Kärl Yngre rödgods Trefotsgryta Buk 1 1 Fragment 0 12 Namn Klass Subklass Material Typ Del Antal Antal fragment Fragmenteringsgrad Längd Vikt F1 Fynd Kärl Fajans Skål Botten Buk 1 4 Defekt 0 527 F2 Fynd Kärl Porslin Fat 1 1 Fragment 0 2 F3 Fynd Kärl Fajans

Läs mer

Kv Vaxblekaren 5, 7 och 9 i Eksjö

Kv Vaxblekaren 5, 7 och 9 i Eksjö Kv Vaxblekaren 5, 7 och 9 i Eksjö Rapport över arkeologisk undersökning inom RAÄ 134, Eksjö stad, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:04 Björn Varenius Kv Vaxblekaren 5, 7 och

Läs mer

Kv Citadellet 3-6, stg 101-102 samt 578

Kv Citadellet 3-6, stg 101-102 samt 578 Kv Citadellet 3-6, stg 101-102 samt 578 Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 50, Jönköpings stad, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:64 Ann-Marie Nordman Rapportsammanställning

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40

Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Bilaga 3 sektionsritningar, skala 1:40 Schakt I, sektion 9. Lagerbeskrivning: 1. Gråbrun, lerig och grusig mylla med inslag av bl a tegelflis, 2. Ljust brungrå lera med inslag av grus. =18, 3. Gråbrun,

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:16

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:16 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 20:6 ANTIKVARISK KONTROLL Borgmästargatan i Nora Västmanland, Nora socken, Nora kommun, Nora 64: Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 20:6 ANTIKVARISK KONTROLL Borgmästargatan

Läs mer

Umeå kyrka. Schaktövervakning vid Umeå kyrka, RAÄ 356, Umeå 6:4, Umeå stads socken, Umeå kommun, Västerbottens län.

Umeå kyrka. Schaktövervakning vid Umeå kyrka, RAÄ 356, Umeå 6:4, Umeå stads socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Umeå kyrka Schaktövervakning vid Umeå kyrka, RAÄ 356, Umeå 6:4, Umeå stads socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum AB/Uppdragsverksamheten Ronny Smeds 2006 Inledning...1 Sammanfattning...1

Läs mer

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg

Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Grevagården Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Bakgrund I samband med schaktarbeten för ledningar till ny utomhusbelysning på

Läs mer

Kv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991

Kv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991 Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan

Läs mer

Äldre portgång. Delar av en vitglaserad kakelugn, förmodligen från 1800-talet, hittad i Stadshuset. Foto: Göteborgs stadsmuseum

Äldre portgång. Delar av en vitglaserad kakelugn, förmodligen från 1800-talet, hittad i Stadshuset. Foto: Göteborgs stadsmuseum Äldre portgång I detta schakt konstaterades det att Stadshuset ursprungligen haft fem portar mot torget. Här fanns en portgång in till innergården som symmetriskt motsvarade porten in till stadshusgången.

Läs mer

Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3

Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3 Rapport 2007:68 Arkeologisk förundersökning/antkvarisk kontrroll Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3 RAÄ 21 Nunnan 2-3 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg Halland, Varbergs kommun, Getakärr 3:80, RAÄ 61 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ

Läs mer

FALU GRUVA vid schaktning för VA och elledning inom RAÄ 109:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016

FALU GRUVA vid schaktning för VA och elledning inom RAÄ 109:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning FALU GRUVA vid schaktning för VA och elledning inom RAÄ 109:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr 10/16 Författare: Jimmy Axelsson Karlqvist Lantmäteriet

Läs mer

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg Kvarteret Bikten Arkeologisk förundersökning av stadslager från efterreformatorisk tid inom RAÄ 50, Jönköpings stad inför fjärrvärmedragning, Kristina församling i Jönköpings stad och kommun Jönköpings

Läs mer

Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna

Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:44 Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1 Koppardosan 2 Sigtuna socken

Läs mer

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Hellmanska gården Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland Förundersökning i form av schaktningsövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2442 Michél Carlsson Allmänt kartmaterial:

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

453 200457 2102 23 Hantverk och produktion Järn Spik 3 37 1. 452 200456 2102 23 Hantverk och produktion Järn Nit Båtnit 7 36 1

453 200457 2102 23 Hantverk och produktion Järn Spik 3 37 1. 452 200456 2102 23 Hantverk och produktion Järn Nit Båtnit 7 36 1 Bilaga 3. Fyndtabell, RAÄ 92 Fnr Id Fynd kont. Överg. kont. Kategori Material Sakord Typ Del Vikt, g Längd Bredd Tj.lek Antal Anmärkning 430 200432 1180 20 Husgeråd kärl Keramik Kärl Gravurna Botten, buk,

Läs mer

Kulturlager på Postgatan 2

Kulturlager på Postgatan 2 ARKEOLOGISK RAPPORT 2016:5 Kulturlager på Postgatan 2 Nordstaden 702:32 Göteborgs stad Stadslager Schaktningsövervakning Göteborg 216 Tom Wennberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636

Läs mer

VA-ledning Sandviken - etapp I

VA-ledning Sandviken - etapp I VA-ledning Sandviken - etapp I Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Särskild utredning Blekinge museum rapport 2010:12 Mikael Henriksson Bakgrund Sölvesborgs kommuns planer på att anlägga VA-ledning från

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Västra Falun 7:32 vid schaktning för stödmur genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2018

Västra Falun 7:32 vid schaktning för stödmur genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2018 Arkeologisk schaktningsövervakning Västra Falun 7:32 vid schaktning för stödmur genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2018 Arkivrapport dnr 116/17 Greger Bennström Lantmäteriet i2014/00618

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning Byggnadsantikvarisk dokumentation Katrinetorp Dokumentation av tapeter och väggmålning Del av fastigheten Lockarp 44:1, Bunkeflo socken, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning med anledning av en planerad byggnation intill domkyrkan.

Särskild arkeologisk utredning med anledning av en planerad byggnation intill domkyrkan. Rapport 2007:22 Särskild arkeologisk utredning med anledning av en planerad byggnation intill domkyrkan. Fornlämning: Raä 26:1 Fastighet: Öhn 2:48 Socken: Härnösand Kommun: Härnösand Landskap: Ångermanland

Läs mer

Schaktkontroll Spånga

Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.

Läs mer

Humlegården 3 (trädgropar) Sigtuna, Uppland 2000

Humlegården 3 (trädgropar) Sigtuna, Uppland 2000 Rapport Arkeologisk förundersökning Humlegården 3 (trädgropar) Sigtuna, Uppland 2000 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591 266 70

Läs mer

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård

Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Arkeologisk rapport 2013:9 Historiska lämningar och en stenåldershärd vid Djupedals Norgård Säve 275 Djupedal 2:2 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS

Läs mer

Listbilaga till. UV Öst, Dokumentation av fältarbetsfasen, 2003:2. Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt 2002:16. Dnr

Listbilaga till. UV Öst, Dokumentation av fältarbetsfasen, 2003:2. Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt 2002:16. Dnr Listbilaga till UV Öst, Dokumentation av fältarbetsfasen, 2003:2 Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt 2002:16. Dnr 423-1891-2000. Förteckning över listorna Lista 1. Anläggningar sorterade efter nummer.

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna

Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Arkeologisk förundersökning inom fornlämning RAÄ Sigtuna 195:1 i kvarteren Urmakaren, Humlegården m.fl., Sigtuna kommun & stad. Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Piprapport 1, Riksvapen

Piprapport 1, Riksvapen Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

Akacian 8. RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning Veronica Palm Magnus Petersson

Akacian 8. RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning Veronica Palm Magnus Petersson Akacian 8 RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1988 Veronica Palm Magnus Petersson Rapport december 2007 Kalmar läns museum Nationella rapportprojektet

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2013-2014 Therese Ohlsson Rapport 2014:1 Hamnen 21:147, Innestaden 1:14, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk

Läs mer

At~TlKVARISK KONTROLL l KV \VAGGE, RA:\. 191

At~TlKVARISK KONTROLL l KV \VAGGE, RA:\. 191 At~TlKVARISK KONTROLL l KV \VAGGE, RA:\. 191 UDDEVALL\ STAD, UDDEVALLA KOMi\flJN. BOHUSLÄ~ BOHUSlÄNS MUSEUM 1990 Roger Nyqvist ~ Å o INNEHALLSFORTECKNING Inledning 1 Historisk miljö 2 Redogörelse för schaktningsövervaktning

Läs mer

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN FJÄRDINGEN 1:13, UPPSALA STAD, UPPSALA KOMMUN, UPPSALA LÄN, LST DNR

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN FJÄRDINGEN 1:13, UPPSALA STAD, UPPSALA KOMMUN, UPPSALA LÄN, LST DNR 2016-08-15 Dnr Ar-340-2016 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN FJÄRDINGEN 1:13, UPPSALA STAD, UPPSALA

Läs mer

Arkeologisk förundersökning. inom RAÄ Umeå stad 128:1, på tomt Heimdal 1 inom kv Heimdal i centrala Umeå, Västerbottens län.

Arkeologisk förundersökning. inom RAÄ Umeå stad 128:1, på tomt Heimdal 1 inom kv Heimdal i centrala Umeå, Västerbottens län. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ Umeå stad 128:1, på tomt Heimdal 1 inom kv Heimdal i centrala Umeå, Västerbottens län. Västerbottens museum/uppdragsverksamheten Nina Granholm 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun. (1/2) Vår beteckning: AL 2014.45 Lst beteckning: 4311-30930-2014 Rapport 2014:29 Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1,

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken

Läs mer

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19 Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Kv. Kol 15, Sturegatan Västerås domkyrkoförsamling

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

PM översiktlig dokumentation av ett stats-och kulturlager i Härnösand

PM översiktlig dokumentation av ett stats-och kulturlager i Härnösand PM översiktlig dokumentation av ett stats-och kulturlager i Härnösand Raä 26:1 Härnösands stad och socken Ångermanland Härnösands kommun Västernorrland David Loeffler Avdelning för kulturmiljö och samlingar

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.

FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink. XX FU FU Söbben 1:19 FU Söbben 1:19 Mattias Öbrink Rapport 2007:28 Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun Mattias Öbrink Rapport 2007:28 Rapport från utförd arkeologisk

Läs mer

Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80

Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018 Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80 SKATEBOARDBANA Glumslövs socken, Landskrona kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2018:35 Per Sarnäs

Läs mer

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten

Läs mer

Tre tunnor och en planka. Ingela Lundin och Eva Bergström

Tre tunnor och en planka. Ingela Lundin och Eva Bergström Tre tunnor och en planka Ingela Lundin och Eva Bergström Rapport 2007:33 Tre tunnor och en planka Arkeologisk undersökning Ytterby 53 Kastellegården 1:1, Ytterby socken, Kungälv kommun Ingela Lundin och

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

I skuggan av Köpings rådhus

I skuggan av Köpings rådhus Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:17 I skuggan av Köpings rådhus Arkeologisk förundersökning Fornlämning Köping 148:1 Dana 10 Köpings stadsförsamling Köpings kommun Västmanland Ulf Alström I skuggan

Läs mer

Spelstyraren 6. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014

Spelstyraren 6. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014 Arkeologisk schaktningsövervakning Spelstyraren 6 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 66/13 Greger Bennström 1 Lantmäteriet i2014/00618

Läs mer

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,

Läs mer

Kv Professorn 1 Sigtuna 2003

Kv Professorn 1 Sigtuna 2003 Rapport Antikvarisk kontroll Kv Professorn 1 Sigtuna 2003 Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Antikvarisk kontroll Kv Professorn 1 Sigtuna 2003 Anders Wikström Meddelanden

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping

Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping Rapport 2011:34 Arkeologisk förundersökning Flera markisfundament på Stora Torget i Linköping RAÄ 153 Innerstaden 1:23 Linköpings stad Linköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T

Läs mer

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome

Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor.

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. 1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. Väl känt är att Gustav III lät tillverka kritpipor till minne av sin så kallade revolution eller stadskupp som skedde den 19 augusti 1772 och vid några efterkommande

Läs mer

Skepptuna RAPPORT 2015:14. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 207:1, Skepptuna socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Skepptuna RAPPORT 2015:14. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 207:1, Skepptuna socken, Sigtuna kommun, Uppland. RAPPORT 2015:14 PDF: www.stockholmslansmuseum.se Skepptuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 207:1, Skepptuna socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Stockholms läns museum

Läs mer

Bagare by och Turebergs gård

Bagare by och Turebergs gård Bagare by och Turebergs gård Arkeologisk utredning inför detaljplaneområde för nya Turebergsskolan, Sollentuna socken och kommun, Uppland. Richard Grönwall Rapport 2003:23 Bagare by och Turebergs gård

Läs mer

Hus i gatan Akut vattenläcka

Hus i gatan Akut vattenläcka Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M

Läs mer

Två fjärrvärmeschakt i Sala

Två fjärrvärmeschakt i Sala Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:23 Två fjärrvärmeschakt i Sala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 62 Norra Esplanaden Sala stadsförsamling Västmanland Ulf Alström

Läs mer

Boplatslämningar vid Vallentuna kyrka Arkeologisk utredning med anledning av byggande av planskild korsning mellan Roslagsbanan och väg 268 norr om Vallentuna kyrka, Vallentuna socken och kommun Uppland

Läs mer

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK

Läs mer

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens

Läs mer

Fjärrvärme i kv. Färgaren, Sala

Fjärrvärme i kv. Färgaren, Sala Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:54 Fjärrvärme i kv. Färgaren, Sala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sala 62:1 Färgaren 8 Sala stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

Fiberkabel vid Västerås slott

Fiberkabel vid Västerås slott Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:8 Fiberkabel vid Västerås slott Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 232:1 Kv. Olympia Västerås stadsförsamling Västerås

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs

Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:25 Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs Arkeologisk förundersökning Fornlämning Strängnäs 314:1 Rådstugan 6 och 10 Strängnäs domkyrkoförsamling Strängnäs kommun

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Fjärrvärme längs Storgatan och in i Smala gränd

Fjärrvärme längs Storgatan och in i Smala gränd Rapport 2012:35 Arkeologisk förundersökning Fjärrvärme längs Storgatan och in i Smala gränd RAÄ 14 Storgatan och Smala gränd Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö

Läs mer

Stadshotellet i Enköping

Stadshotellet i Enköping Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 2002:18 2 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

BJURS 9. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2015

BJURS 9. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2015 Arkeologisk schaktningsövervakning BJURS 9 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2015 Arkivrapport dnr 123/14 Joakim Wehlin Lantmäteriet i2014/00618 Dalarnas

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

TUNGELSTA RAPPORT 2014:24. Pdf:

TUNGELSTA RAPPORT 2014:24. Pdf: RAPPORT 2014:24 Pdf: www.stockholmslansmuseum.se TUNGELSTA Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning vid Tungelsta, RAÄ 51 och 564, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland. Lars

Läs mer

Förundersökning av Norum 166:2

Förundersökning av Norum 166:2 Förundersökning av Norum 166:2 Norum 166:2, Nösnäs 1:284, Norums socken, Stenungsunds kommun Oscar Ortman och Niklas Ytterberg Bohusläns museum Rapport 2010:37 Redovisning av utförd arkeologisk undersökning

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Fjälkinge 183:1, fornlämning 130

Fjälkinge 183:1, fornlämning 130 Arkeologisk förundersökning 2018 Fjälkinge 183:1, fornlämning 130 HUSBYGGE Fjälkinge socken, Kristianstads kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2018:33 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2018 Fjälkinge

Läs mer

Stadsgården och Birkaterminalen

Stadsgården och Birkaterminalen Stadsgården och Birkaterminalen RAÄ 103, STOCKHOLM Arkeologisk förundersökning 2014-2015 SR 1210 John Wändesjö Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: John Wändesjö ISBN: 978-91-87287-88-6

Läs mer

Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun

Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun Sammanfattning I samband med anläggandet av en fontän

Läs mer

Kv Tryckaren 6, Gamla Apoteket Sigtuna, Uppland 1993

Kv Tryckaren 6, Gamla Apoteket Sigtuna, Uppland 1993 Rapport Arkeologisk förundersökning (schaktningsövervakning) Kv Tryckaren 6, Gamla Apoteket Sigtuna, Uppland 1993 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193

Läs mer

15-04 SOFT COTTON B A C D

15-04 SOFT COTTON B A C D 15-04 SOFT COTTON B A C D Version 4 15-04 HALOWEENDOCKOR AMIGURUMI GARNKVALITÉ Soft Cotton (100% Bomull. Nystan ca 50 g = 80 m) MÅTT (A,B) Längd ca 22 cm MÅTT (C) Längd ca 7 cm x omkrets ca 18 cm. Bottenplatta:

Läs mer

EKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland.

EKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland. Anna Östling RAPPORT 2014:10 Pdf: www.stockholmslansmuseum.se EKEBYHOV Fig. 1. Undersökningens läge i Stockholms

Läs mer

Lunden 1:24. Raä 306

Lunden 1:24. Raä 306 : Arkeologisk förundersökning Lunden 1:24. Raä 306 Tegneby socken Orust kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2005:6 Joakim, Åberg Rapport från utförd arkoolouisk undorsöklinu IENTIFIEIIINGSUPPGIFTBI ID'!131-78581-2003

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf:

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Norrtälje badhus Rapport 2015:30 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ Norrtälje 42:1, fastighet Tälje

Läs mer

En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna

En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:47 En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna Schaktningsövervakning Fornlämning Sollentuna 268:1 Vinättikan 5 Sollentuna socken Sollentuna kommun Uppland

Läs mer