Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Transkript

1 Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer PDF-format :

2 Järnvägsgatan 25, NACKA Tel vx , info Fax , E-post

3 Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

4 Stockholms läns museum Produktion: Stockholms läns museum Omslag: Det upptagna schaktet fotograferat från sydväst Fotografier: Johan Runer om ej annat anges Allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket. Medgivande Nacka 2013

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Bakgrund och genomförande... 8 Slutsats Administrativa uppgifter Bilagor Bilaga 1. Fyndförteckning FIGURER Fig. 1. Översiktskarta skala 1: Fig. 2. Karta över Sigtuna skala 1: Fig. 3. Karta förundersökningsområdet 1: Fig. 4. Det upptagna schaktet 1:100 Fig. 5. Foto täckdiket Fig. 6. Fältskiss Fig. 7. Fyndnr 1 Fig. 8. Fyndnr 2 Fig. 9. Fyndnr 3

6 6

7 Fig 1. Översiktskarta, undersökningsområdet markerat med röd punkt. Skala 1: Sammanfattning Stockholms länsmuseum har genomfört en förundersökning i form av en schaktningsövervakning i kv Kyrkogärdet 4, inom fornlämningen RAÄ Sigtuna 195 (stadslager). Inget som föranledde vidare antikvariska åtgärder framkom. 7

8 Fig 2. Karta över Sigtuna, förundersökningsområdet markerat. Underlag fastighetskartan. Skala 1: Bakgrund och genomförande På uppdrag av Sigtuna församling har Stockholms länsmuseum genomfört en övervakning av en schaktning i kv Kyrkogärdet 4. Schaktningen skedde inför anläggandet av grunden för en tillfällig kyrkobyggnad (studiokyrka). Schaktet upptogs på gräsmattan ca 5 meter söder om det befintliga bostadshuset (figur 3). I söder gränsade schaktet direkt mot befintlig kyrkogård. Gränsen mellan kyrkogården och fastigheten Kyrkolunden 4 markerades här av en häck samt ett större träd. Bägge hade nedtagits innan grävningen av schaktet påbörjades. 8

9 Fig. 3. Karta över området norr om Mariakyrkan. Förundersökningsområdet markerat. Underlag fastighetskartan. Skala 1:

10 Fig. 4. Det upptagna schaktet. Skala 1:

11 Schaktet var ca 12 X 12 meter stort. Djupet varierade mellan ca 0,3 0,8 meter. I nordöst skedde en mindre grävning för anslutande elledningar. Detta schakt var ca 0,9 meter brett och 0,5 meter djupt (figur 4). Schaktet grävdes skiktvis under antikvarisk övervakning. På grund av gjorda iakttagelser kan schaktet grovt indelas i två likstora halvor, en nordlig och en sydlig. Schaktets södra halva I schaktets södra del varierade schaktdjupet mellan 0,3 meter (sydöstra hörnet) 0,7 meter (sydvästra hörnet) meter. Här framkom direkt under befintlig markyta/ gräsmatta torr/mager siltig brun lera med med ett relativt stort inslag av tegelkross och tegelbitar. I jorden framkom ett tjugotal mindre människoben (falanger, revbensbitar mm). Dessa låg relativt ytligt. Från ca 0,25 meters djup blev jorden mer kompakt. Från detta djup upphörde även fynden av människoben. Schaktets norra halva I schaktets norra del varierade schaktdjupet mellan 0,8 meter (nordvästra hörnet) och 0,7 meter (nordöstra hörnet). Här framkom direkt under gräsmattan blöt/ mer fet mörkbrun lera. Det fanns en inblandning av modernt material i form av plast, planteringspåse mm. Här fanns även sporadiskt på 0,2 meters djup en lins av påförd grov sand/fint grus. All inblandning av modernare material upphörde på ca 0,5 meters djup. Längst i väster påträffades även i den norra delen ett par enstaka mindre männsikoben (falanger och revbensbitar), ned till ca 0,2 meters djup. Här framkom även ett tiotal djurben, som delvis var tydligt sågade/skurna (slaktavfall; insamlades ej). Dessa upphörde på ca 0,5 meters djup. I massorna fanns kontinuerligt ett inslag av tegelkross, även om det var mindre markant än i schaktets södra halva. Det fanns en tendens till att tegelkrosset upphörde vid schaktbotten. Täckdike Den enda anläggning som påträffades var ett täckdike, som framkom i botten av schaktets västra del (figur 4, 5 och 6). Täckdikets topp låg ca 0,7 meter under befintlig markyta. Täckdiket fortsatte in i den västra schaktväggen. Den del av täckdiket som fanns inom schaktet undersöktes för hand. Denna del var ca 2,6 meter lång, 0,35 meter bred i ytan och 0,25 meter bred i botten. Diket var ca 0,4 meter djupt. Det hade en medvetet gjord avslutning/början mot öster. 11

12 Fig. 5. Täckdiket vid undersökning. Foto från ÖSÖ. Diket var till 75% uppfyllt med bitar och stycken av brutet murtegel. Majoriteten av dessa tegelbitar kom från tegel som uppenbart var felbrända. Teglet var i dessa fall förvridet och deformerat pga att det utsatts för för hög väme. I övrigt utgjordes fyllningen av 0,1-0,2 meter stora stenar. På täckdikets botten fanns en 0,01 m tjock sotlins. Fig 6. Sektion genom täckdiket från öster. Fältskiss. 12

13 Fig. 7. Stengods med utvändig sinterengobe (fyndnr 1). Elschaktet I det separat grävda elschaktet framkom endast blöt/fet mörkbrun lera med inslag av moderna fynd (konservburk, armeringsjärn, betong osv). Fynd I följande genomgång bortses från de moderna fynden. Det enda säkert medeltida fyndet utgjordes av en skärva stengods, som preliminärt kan dateras till högmedeltid (sent 1200-tal talets mitt; jfr Johansson 2011, s. 72ff). Skärvan kom på ca 0,2 meters djup (fyndnr 1). 13

14 Fig. 8. Puns av järn, rundad/åttakantig (fyndnr 2). I övrigt påträffades enstaka skärvor av keramik av senare typ (främst yngre rödgods av 1700-talstyp; ett urval skärvor insamlade som fyndnummer 4). Vidare påträffades en delvis trasig/spräckt puns (fyndnr 2). Punsen kom på ca 0,3 meters djup. I schaktets södra del påträffades en del av ett skakel el liknande, kanske del till en plog eller dylikt? (fyndnr 3). Slutsats De moderna fynden i schaktets norra del, liksom nivån av grov sand/fint grus, har tillkommit genom trädgårdsodling och moderna anläggningsarbeten, bl a då gräsmattan anlagts. De spridda människobenen härrör mest sannolikt från den befintliga kyrkogården i söder. Större delen av benen förefaller ha legat i rotgångar/planteringsjorden för den nedtagna häcken och det nedtagna trädet. Övriga/äldre fynd (främst tegelkross och enstaka bitar yngre rödgods) indikerar att marken här använts för odling under tidigmodern tid. Vid plöjning/ärjning och/eller grävning i samband med denna odling har jorden omblandats och fått en inblandning av tegelkross m fl mindre fynd. Även täckdiket kan antas ha ett samband med denna odling, dvs marken har dränerats för att bli odlingsbar. Det skrottegel som låg som fyllning i täckdiket utgör med stor sannolikhet lämningar från den medeltida tegelbränning som skedde söder om undersökningsområdet (se Wikström 2007 m anf ref). Det felbrända medeltida teglet har antagligen legat spritt över stora ytor och därmed varit ett lättillgängligt material då odlingen inleddes och täckdiket grävdes. De påträffade människobenen lämnades för återbegravning till Sigtuna församling. 14

15 Fig. 9. Del till plog el dyl? (fyndnr 3). 15

16 Litteratur Johansson, M Bebyggelselämningar från ca i Storkyrkobrinken. Stockholms stad, Gamla stan, RAÄ 103. Arkologisk undersökning 199. SR Stockholms stadsmuseum Arkeologisk rapport 2011, 7. Wikström, A Brandstationstomten Sigtuna 2:44. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 32. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens beslut, dnr: Stockholms läns museum, dnr: 2013:097 Landskap: Uppland Kommun: Sigtuna Socken: Sigtuna Fastighet: kv. Kyrkogärdet 4 Fornlämning: RAÄ Sigtuna 195 Typ av undersökning: Arkeologiskt förundersökning i form av schaktningsövervakning Uppdragsgivare: Sigtuna församling Undersökningsperiod: 5-6 augusti 2013 Projektledare: Johan Runer Koordinatsystem: SWEREF99_TM Fynd: Fyndnummer 1 samt 4 har tillvaratagits. Bilagor Bilaga 1. Fyndförteckning Fyndnr Sakord Material Antal Vikt 1 Stengods Keramik 1 3,3 gram 2 Puns Järn 1 107,2 gram 3 Skakel? Järn 1 Ej vägt 4 Y rödgods Keramik 3 31,3 gram