Reseberättelse - Johan Alvfors Utbytesår vid ETH Zürich

Transkript

1 Reseberättelse - Johan Alvfors Utbytesår vid ETH Zürich Inledning Jag är arkitekturstudent, och studiesituationen och det mesta som har något att göra med den skiljer sig från de flesta utbildningar, här i Zürich såväl som hemma. För att göra min berättelse mer allmängiltig, har jag gjort några sammanfattande punkter som bör vara relevanta för alla studenter. Detta hittas främst under avsnitt två och tre. 1) Inför utbytesåret varför utbyte? Jag valde att åka på utbytesstudier främst av två skäl. Ett akademiskt skäl: en bra arkitekturutbildning innebär att närma sig arkitekturen från många olika perspektiv, med hjälp av många olika lärare, och ett utbytesår är det bästa man kan göra för att uppnå detta. Ett personligt skäl: Jag ville gärna utöka mitt språkförråd, något som gick mycket snabbt. Det finns väl inga dåliga anledningar att göra ett utbyte, men jag skulle ändå råda till att inte välja utbyte efter plats utan efter lärosäte. Studierna kommer oavsett ta så mycket tid, att om man inte trivs i dem, har man skaffat sig en intressekonflikt. 2) Inför utbytesåret praktiskt Det praktiska stödet från KTH var mycket bra inför utbytet, främst tack vare Hanna- Sara Karlsson från A-skolan. Även ETH:s mottagande är välorganiserat och all viktig information är tillgänglig, men det kan ändå vara ett förvirrande systemskifte. Till att börja med gäller det kursvalen i Learning Agreement. Här vill jag bara betona att de på intet vis är de slutgiltiga, och vad du skriver spelar ingen som helst roll. Jag ändrade alla mina kurser väl på plats, och det är en problemfri procedur (mer om kursval nedan). Något jag starkt vill rekommendera är att lära sig tyska inför ETH-studierna. Det går att hanka sig fram på engelska, men risken är att det blir många kurser från vissa områden, valmöjligheterna begränsas. Jag läste kvällskurser (halvtid, kvällstid på Stockholms universitet, nybörjarkurs 1 och 2) vilket räckte för att ta mig upp till B1-nivå. Kurserna gick väl att kombinera med arkitekturstudierna, och halvtid (15 hp per termin) är en mycket låg takt på SU, vilket gav en del flexibilitet. På ETH kan man också läsa tyska, på två sätt: kurser som löper under terminen eller tvåveckors intensivkurser inför starten på höst- respektive vårterminen. Jag vill starkt rekommendera intensivkurserna, då de inte skäl fokus från terminsstudierna, och leds av mycket bra lärare med ett innehåll som inte bara är språk utan även kultur, historia och geografi. Värt att veta är att söktrycket är högt se till att anmäla dig till kursen direkt när anmälan öppnar ett par timmar senare kan vara för sent. Anmälan är separat från andra kurser och man betalar en anmälningsavgift på 100 CHF.

2 3) Boende, inflyttning, bank, telefon, transport Att hitta studentbostad i Zürich är å ena sidan lätt, å andra sidan svårt och det beror helt på om man är på plats eller inte. Även för de bostäder som nås ifrån universitetets söktjänst (inneboende/wg-platser) kräver ofta en besiktning eller intervju. För att göra det enkelt för dig, är en veckas semester i Zürich någon gång i augusti att rekommendera. Jag hittade bostad genom universitetens söktjänst ( Wohnforum ) där fristående hyresvärdar och kollektiv kan annonsera. Jag letade också på olika Wohngemeinschaft-sidor bra träning i att skriva mejl på tyska! Det är också rekommenderat att skriva annonser på tyska, det höjer svarsfrekvensen. Se alltid upp för oseriösa erbjudanden, var kritisk när du får ett visst läge relativt billigt. Förhoppningsvis får du bostad innan du hunnit skaffa bankkonto. Oftast går det bra att betala första hyran och eventuell deposition kontant om du frågar. Hur man registrerar sig som boende i Schweiz framgår mycket tydligt av informationen från universitetet. Det kan komma som en chock att det är ganska dyrt att få sitt Ausländerausweis (pass för icke-medborgare), och att du behöver ditt immatrikulationsbevis från ETH och ett eget passfoto (finns gott om fotoautomater) för ansökan. När det gäller bank finns flera alternativ. Det enklaste är att öppna ett konto hos posten. Det kostar inget för konto och betalkort, och du behöver inte ha fått ditt Ausländerausweis för att öppna det. Om du å andra sidan orkar vänta ett par veckor (ta med lite kontanter hemifrån och betala resten med ditt svenska kreditkort tills vidare), är det bättre att öppna ett riktigt bankkonto. Jag valde Zurcher Kantonalbank, eftersom avgiften var mycket låg (studentpaket) och att fribiljetter för nattrafiken ingår. Mobiltelefon: att teckna abonnemang är mycket dyrt och ofta svårt för en ickemedborgare. Det finns många bra kontantkortslösningar hos alla operatörer. Gå längs Löwenstrasse (nära centralstationen) där alla telefonbutiker ligger i rad. En nyhet är ett kontantkort från Migros som gäller i Schweiz och alla grannländer bra för den resande. Jag valde Orange på grund av hyfsad surf och är halvnöjd efter lite dålig service och dålig täckning skulle jag inte rekommendera det. Den som vill vara ute i bergen med täckning bör definitivt välja Swisscom. Kollektivtrafiken är mycket väl utbyggd i hela landet, och att bo en bit från skolan är inte nödvändigtvis ett problem. Det enda som är dåligt är nattrafiken på vardagar är det i princip omöjligt att ta sig hem efter tolv-ett-tiden (vilket ibland blir aktuellt för de flesta på arkitektur). Tänk helhet när du skaffar biljettlösning. Hur länge kommer du vara i Schweiz ska det vara månadskort eller årskort? Kommer du åka mycket utanför Zürich? Ett Halbtax lönar sig säkert (en biljett som låter dig köpa andra biljetter till halva priset), och kanske även ett Gleis 7 (åka gratis efter klockan 19). Även om du är en res-glad person skulle jag inte tro att du hinner resa mycket under terminerna. Om du stannar under sommarmånaderna kanske det lönar sig att köpa ett månads-ga (kort som gäller för alla tåg, bussar och kollektivtrafiksystem i hela landet + Liechtenstein, en av de bästa uppfinningarna någonsin).

3 4) Terminsstart och kursval För de inhemska studenterna finns många olika kategorier av kurser de måste välja i olika proportioner. Som utbytesstudent är man helt fri, så länge man väljer 2/3 arkitekturkurser (alltså kurser från sitt hem-departement). Dra nytta av det och ta chansen att läsa ett brett spektrum! Hur man väljer skiljer sig dock: De allra flesta kurser väljer du online i my-studiesystemet som du får inloggningsuppgifter till när du skrivits in. Kurskatalogen har du dock tillgång till tidigare. Se ut vilka kurser du har något som helst intresse av och anmäl dig så tidigt som möjligt. När kurserna blir fulla är urvalskriteriet ibland när anmälning skedde (men lärare är fria att införa andra kriterier som motivationstexter eller tidigare erfarenheter). Under första veckan går man på så många kurser som möjligt, får reda på mer, känner in stämningen och väljer sedan bort de man inte vill gå. Undantaget är designstudion (Entwurf) och studieresan (Seminarwoche). Dessa har ett separat, parallellt urvalssystem som du har tillgång till redan innan inskrivning. Designstudion är det största beslutet du har att fatta, och du bör fokusera din research om kurser på denna. Läs på de olika professorernas hemsidor, läs beskrivningar, och prata med tidigare utbytesstudenter som mer i detalj kan förklara vad olika professurer står för och har för rykte. I anmälningssystemet rangordnar du fyra val. Att anmäla sig tidigt eller sent spelar ingen roll, men missa för allt i världen inte deadlinen. I konkurrensen om platserna har studenterna olika prioritet (A-D) där utbytesstudenter alltid är C. Det gör att du har mycket liten chans att få vissa studios, och det kan vara bra att skaffa sig en bild över konkurrensen så att dina prioriteringar är realistiska. Om du verkligen vill läsa en viss studio (eller annan kurs) som du inte kommit in på är det en bättre strategi att gå direkt till första undervisningstillfället och prata bedjande med läraren. Det har lyckats i många fall. Studieresorna fungerar på samma sätt, även om det inte finns samma givna preferenser där vissa professurer är givet populära. Ibland hör en resa ihop med en studio. En del resor är väldigt dyra. Studioresorna är gemensamma för alla årskurser ett bra socialt tillfälle. 5) Arkitekturstudier vid ETH jämförelse a. Akademiskt Den akademiska kulturen på ETH skiljer sig från KTHs, främst i ett par avseenden. Först och främst är det en mer auktoritär och hierarkisk kultur. Professorerna är ofta väldigt upphöjda och avståndet till studenten längre. För varje professur finns en hierarki av assistenter och hjälpassistenter som står för den mesta kontakten med studenten. När du väl valt en kurs eller studio, handlar det mer om att göra det professorn vill att du ska göra än att lärarna hjälper dig utvecklas. I gengäld är man (i mastern) relativt fri i sitt kursval. Med detta inte sagt att många av professorerna inte är moderna öppna människor med ett bra förhållande till studenterna, men organisationen ökar avståndet. Mejlkonversationer med lärare är alltid en spännande upplevelse, det är svårt att avgöra hur det ska tituleras. Arkitekturprogrammet innehåller en större del kurser som bygger på det famösa konceptet föreläsning + slutprov, vilket givetvis för med sig ett stort tapp i pedagogisk kvalitet med bristande interaktivitet. Medvetenheten och ifrågasättandet av detta är låg bland både studenter och lärare, även om

4 pedagogisk fortbildning pågår, främst inom andra ämnen. För att bedriva effektiva studier avstå gärna från föreläsningsbaserade kurser och välj mer interaktiva ämnen (det framgår tydligt av kurskatalogen). Använd även kursutvärderingarna till att påverka och väcka uppmärksamhet runt detta sällsamt dumma resursslöseri! Relativt lite tid (två veckodagar) är avsatta för studioarbetet. Tyvärr förväntas ofta betydligt mer eget arbete än så, något vars följder lärarna är dåliga på att förstå. Hjälp dem! Räkna dock med att behöva jobba mycket dåliga kulturer ändras inte snabbt. Vissa professorer har en mer orealistisk bild av studenternas tid än andra. När det gäller andra kurser är de ofta små (2-4 ECTS) och du har möjlighet att pröva ett brett spektrum. Särskilt kul har varit att kunna välja kurser från samhällsvetenskapliga fakulteten; politik, ekonomi och så vidare. Studietempot som helhet måste därför anses vara högre än KTH:s, då mer arbete förväntas och man är mer splittrad mellan många parallella kurser. Samtidigt finns noll korrelation mellan antal poäng och arbetsinsats, och som vanligt i arkitekturstudier: de största kraven ställer vi alltid på oss själva. Ge dock aldrig upp att försöka få en undervisning som lär dig arbeta effektivt snarare än mycket! Skolans karaktär brukar anses vara teknisk. Själv upplevde jag dock inte att jag på något vis låg efter på den fronten (även om nivån på AT-kunskap efter tre år på KTH är mycket individuell). Skulle jag sammanfatta vad som är kärnan i den arkitektur som kommer från ETH, handlar det om att skapa arkitektoniska kvaliteter genom det vackra i en väl gestaltad struktur. Vissa professurer ser sig själva som i opposition mot detta (Angelil, Brillembourg/Klumpner, Herz, delvis Christiansee), och det är en bra idé att prova olika synsätt. Något som också skiljer ut ETH är en mycket stark undervisning i teori och historia. I de flesta kurser finns ett aktivt intresse för att positionera sig, och man får en stark känsla av att arkitekturhistorien är någonting samtida, inte något som klarades av med kurser fram till postmodernismen och som sedan lämnar studenten i ett vakuum. Jag vill säga några särskilda ord om samhällsfrågor i studierna. Som förväntat finns det inte integrerat i alla kurser, men det finns förvånansvärt många möjligheter att fördjupa sig. Redan i ettan börjar ETH-studenterna läsa sociologi obligatoriskt. ETH har starka professurer på samhällsplaneringssidan, vilket kan rekommenderas att pröva på. Möjligheten till val inom andra ämnen breddar ytterligare. Ändå upplever jag att den sociala och politiska aspekten av arkitekturen har lägre vikt än på ETH kanske för att studenten, när hen väl valt kurs, har svårare att påverka den. Istället ligger fokus alltid nära gestaltningsfrågor. Studentinflytande är inget som är självklart på ETH. Det finns, men inte i det allmänna medvetandet, och nivån är inte att jämföra med Sverige. Studentkårens arkitektursektion har en del resurser och finns som hjälp och stöd om något händer eller vid frågor, men fokuserar främst på egen, bra och ofta kompletterande verksamhet istället för att försöka förändra en trögrörlig akademi.

5 b. Socialt Det finns mycket gemensamt mellan KTH och ETH när det kommer till det studiesociala. Mycket gemensam arbetstid ger många vänner, och ett större kursutbud ger möjlighet till att bredda detta. Lunchen på universitetets matsal (där maten kostar 6.20 CHF) liksom sena kvällar med grill utanför studion är en bra bas. Jämfört med KTH är studierna i högre grad en livsstil här, många är riktiga arkitekturnördar även privat separationen är inte alltid enkel. Servicen till studenter är bra. Om bostadssökandet är svårt och dyrt, är maten subventionerad, och studentidrotten är något speciellt: genom universitetens sportförening ASVZ kan du gratis eller billigt gå på ett stort antal gym (möjlighet till personlig coaching gratis), träna lagsporter, pröva på friluftsliv etc. Själv har jag utvecklats till en god klättrare genom att gå på gratis veckoträningar efter de inledande kurserna. Boulderblocken på campus var en bra omväxling när tankarna kört fast i studion. Ta dig tid att göra något fysiskt! 6) Vid sidan av studierna Skaffa dig ett! Att ha flera vänkretsar är alltid roligt. Förutom arkitekturkompisarna träffade jag många genom klättringen (boulderblocken på campus Hönggerberg är en utmärkt social plats) och inom musikhögskolan där jag sjöng i kör, vilket i sin tur lett till både resor och jobb. Som friluftsintresserad person är Zürich en utmärkt utgångspunkt. Med ett par timmars tågresa är du vid vilket berg som helst i Centraleuropa. Arkitektursightseeing kan alltid kombineras in. Det bästa för mig var nästan ändå att lära känna sin stad. Underbart urbana platser som flodbaden vid Letten och Werd är favoriter under tidig höst och sommar. Passa på att besöka Kreis 5 innan det går under i gentrifieringen. Hitta favorithak i gamla stan. 7) Det där med förväntningar Vilka var mina förväntningar? Infriades de? Förväntningar är svårt, och det är heller inte alltid bra att ha en allt för tydlig målbild då missar man lätt målet. Jag tror det är lätt att ha höga förväntningar på ETH, ett högt rankat universitet med gott rykte bland KTH-lärarna. Jag är för erfaren från studentpolitiska sammanhang för att tro att det finns någon korrelation mellan ranking och undervisningskvalitet eller goda akademiska strukturer. Om ETH kan infria dina förväntningar beror på hur väl du kan hantera de missförhållanden som finns och mycket av det är en fråga om tillfälligheter. Misstolka mig inte ETH är ett mycket bra universitet där de flesta har goda möjligheter att utvecklas. När det gäller både spets och bredd slår det KTH med hästlängder. Jag vill bara undvika att förvirra det med kvalitet för individen, för det är en delvis kämpig kultur och struktur, där många studenträttsliga principer är grumligare än i Sverige. Den allra viktigaste förväntningen infriades dock i och med ETHs stora potential som akademisk smältdegel. Många mycket intressanta lärare och mycket motiverade studenter skapar i en social miljö så många möjligheter, så mycket att upptäcka, så mycket nytt. Möjligheterna till interdisciplinaritet och vänner för livet duggar tätt. Det är deltagandet i dessa nya sammanhang som är utbytesårets kärna och största behållning.